Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf"

Transkript

1 Foto: Johan Laserna Tankar om hållbar utveckling och lärande Helen Hasslöf

2 Foto: Johan Laserna

3 Innehåll Introduktion 5 Ekologiska fotavtryck 7 Olika perspektiv på hållbar utveckling 7 Hur utbildar vi för en hållbar utveckling? 17 Handlingskompetens ett viktigt mål för lärande för hållbar utveckling 17 Fördjupning av kunskaper och medvetenhet 18 Framtidstro 22 Ett övergripande perspektiv 25 Att konkretisera innehållet 26 Maten vi äter ett exempel på ett ämnesövergripande tema 26 Fördjupning 29 Vad säger skolans styrdokument? 29 Vad säger forskningen om lärande för hållbar utveckling? 30 Slutord 35 Referenser 36

4 Foto: Johan Laserna

5 Introduktion En lägereld om kvällen. Jag älskar att känna värmen från en öppen eld. Att kura ihop sig och kika in i de dansande flammorna, se hur de varma färgerna flyter in i varandra och glöden som låter fantasin skapa flyktiga bilder. Det är något väldigt ursprungligt med en öppen eld ute i de fria. Elden som varit människans följeslagare sedan stenåldern. Att vi lyckades göra elden till vårt redskap sägs ha haft avgörande betydelse för att vi en gång kunde lämna Afrika. Elden har vi behövt för värme, ljus och matlagning, till skydd mot vilda djur och hjälp för att erövra nya odlingsmarker. Idag förknippar vi kanske elden mest med något som upplevs mysig, eller med fara, inte direkt med vår dagliga överlevnad i alla fall. Hur annorlunda lever vi inte nu jämfört med våra förfäder som satt kring elden? Levde stenåldersmänniskan mer miljövänligt än vad vi gör idag? Eller är det bara så att vi är så många fler som ska dela vår planet? Hur blir det för kommande generationer? Vilka möjligheter får de att forma sina liv och hur påverkar vi dem? Frågor som man kan fundera länge över och frågor som blivit angelägna, inte bara för filosofiska kvällar vid elden utan för varje människa i vardagen och ett viktigt mål för skolans undervisning. FN har deklarerat att de tio åren mellan 2005 och 2014 är en Dekad för lärande om hållbar utveckling, ett årtionde då utbildning för hållbar utveckling ges högsta prioritet inom all utbildning. Vi är nu mitt uppe i denna dekad, men vad innebär egentligen lärande för hållbar utveckling? I denna skrift har jag gjort ett försök att återge några av alla de tolkningar som hörs idag. FN, Brundtlandkommissionen, Skolverket, en rad utredningar, miljörörelsen och forskare, alla har de bidragit med sina pusselbitar kring lärande för hållbar utveckling. Vilken bild framträder då vi försöker lägga ihop detta pussel? Min tolkning är att pusslet ska kunna läggas på många olika sätt så att den bild som framträder kan inspirera just dig till ett ökat engagemang. Att skolans lärande för hållbar utveckling kan förmå eleverna att själva börja fundera över dessa frågor är ett viktigt mål. Detta är min tolkning, vilket pussel lägger du? Februari 2009 Helen Hasslöf

6 Foto: Johan Laserna

7 Ekologiska fotavtryck Om alla människor på jorden skulle leva med samma livsstil som vi gör i Sverige, skulle vi behöva tre jordklot för att kunna försörja oss. Samma sak gäller för många andra länder i Europa. Ännu mera resurskrävande är den amerikanska livsstilen: den skulle kräva drygt fyra jordklot Exemplet grundar sig på de beräkningar av våra ekologiska fotavtryck som görs i Världsnaturfondens rapport Living planet report Termen ekologiskt fotavtryck står för ett allt vanligare sätt att mäta olika länders resursanvändning. En viss livsstil sätts i relation till det antal hektar produktiv mark den tar i anspråk. Om man delar upp jordens alla produktiva ytor mellan jordens alla invånare så får var och en av oss cirka 2 hektar. Ett sådant globalt fördelat produktivt hektar kallas globalhektar (gha). I Sverige ger vår livsstil ett ekologiskt fotavtryck på lite mer än 6 gha per person, alltså långt mer än vad det egentligen finns utrymme för. Den allra största delen av jordens befolkning tar mindre än 2 gha i anspråk. Malawi som är ett av jordens fattigaste länder har ett fotavtryck på 0,5 gha per invånare. Allt fler människor har börjat ställa sig frågan vad en hållbar livsstil innebär. Vad kan jag som enskild person göra som har betydelse? Betydelse för vad och för vem? Spelar min insats någon roll? Att börja fundera över hur den egna konsumtionen påverkar omvärlden kan vara ett steg mot en större medvetenhet. Naturen själv kan inte känna av några problem. Problemen definieras av oss människor och är knutna till våra liv och värderingar. Vad värderar vi som ett gott liv? Olika perspektiv på hållbar utveckling Hur ska man formulera en strategi för hållbar utveckling i en värld som är så sammansatt, mångfasetterad och föränderlig som vår? Går det ens att klargöra och enas kring innebörden av begreppet? Är det önskvärt? Kanske är det just diskussionen av vad hållbar utveckling innebär, som är förutsättningen för innebörden. Vi får då tillfälle att tydliggöra olika intressen och värderingar i förhållande till varandra och den rådande situa

8 tionen. På uppdrag av FN bildades Världskommissionen för miljö och utveckling, som 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid (den s. k. Brundtlandsrapporten), gav en definition för hållbar utveckling: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Definitionen är i all sin enkelhet lätt att ta till sig men den är även öppen för olika tolkningar. Det nya och betydelsefulla med Brundtlandsrapporten var att den såg miljöfrågorna ur ett samhällsperspektiv, det vill säga att miljöfrågor och planering måste ses utifrån såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Det långsiktiga och övergripande målet formluerades som en hållbar utveckling för världens länder. I den statliga offentliga utredningen Lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) har man försökt fördjupa innehållet i begreppet och slår fast att den bärande principen för hållbar utveckling är att de ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållandena och processerna är integrerade. Den ekonomiska tillväxten betonas som en grund för en hållbar utveckling men under förutsättning att miljön inte försämras och att välståndet fördelas rättvist. Det blir även helt avgörande att beakta hur sådant som utbildning och hälsa påverkas. Saker som rättvisa, demokrati och jämställdhet kommer in i bilden, liksom fördelning av inflytande och makt. Integreringen av de tre perspektiven illustreras i figuren nedan: Sociala Ekologiska Ekonomiska Låt oss kort se hur dessa perspektiv kan förhålla sig till varandra. Vi börjar i det ekologiska perspektivet. Hur många korn innehåller ett veteax? Kanske 20 korn Det betyder (i teorin) att om vi sparar ett enda av dessa korn så har vi möjligheten att få tillbaka 20 nya vetekorn! Vi sår ut ett frö och får 20 nya tillbaka. Alltså har vi ett överskott på 19 korn som vi kan

9 Foto: Johan Laserna

10 förbruka utan att ändra på den framtida tillgången på vetekorn. Exemplet visar hur naturen producerar det överskott som försörjer livet på jorden. Men den dagen vi inte nöjer oss med de 19 kornen utan även äter upp det tjugonde och sista så har vi förbrukat möjligheten till överflödet. Då har vi har inga fler frön att så ut. Liknelsen med veteaxet ger en bild av hur man kan tänka kring detta med hållbar utveckling. Innebörden av att leva hållbart blir då att vi lämnar efter oss en värld som är lika rik på tillgångar som den vi just nu lever i. Det gäller för oss att leva av de överskott som ekosystemen producerar. Har man dessutom möjlighet att spara två frön har man lagt grunden för en ekonomisk tillväxt och utveckling. I Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2008 konstateras att konsumtionen av världens resurser idag går 30 % snabbare än vad naturen har förmåga att återskapa. Idag har vi en livsstil som tar för givet att vi kan använda resurser som inte kan förnyas inom överskådlig tid, eller som är ändliga. Det gäller till exempel avgörande produkter som energi (olja, gas, kol m.m.) och konstgödsel. Konstgödsel eller mineralgödsel består av kväve, fosfor och kalium. Dessa näringsämnen framställs från källor där de inte ingår i det naturliga kretsloppet. Fosfor och kalium bryts i gruvor, där främst fosforn är begränsad, tillgången beräknas räcka ytterliggare ca år från idag. Av vattnets kretslopp lär vi att vatten är en resurs som är konstant, ändå råder det på många håll en akut brist på rent dricksvatten. Vårt sätt att påverka vattnet och dess naturliga kretslopp gör att det tillgängliga sötvattnet minskar och förorenas. Det är främst i de naturliga ekosystemen som de livsuppehållande funktionerna för vår jord och vår överlevnad finns. Vi talar om ekosystemtjänster som rening av vatten, kretslopp som möjliggör ett flöde av näringsämnen, syresättning av luft och vatten etc. Vi riskerar en mer sårbar värld då dessa naturliga ekosystem exploateras och beskattas på sina arter. Ett mått på tillståndet i världens ekosystem är The Living Planet Index, som också tas fram av Världsnaturfonden. Här mäts t.ex. populationsstorlekar för jordens vilda ryggradsdjur och visar att mellan år 1970 och 2005 har indexet minskat med 30%. Det ekologiska perspektivet väcker en rad frågor: Vad händer när resurserna minskar eller tar slut? Vilka alternativ finns? Här blir kunskaper om kretslopp, ekologi och energi nödvändiga för att kunna styra utvecklingen åt rätt håll och förstå vad som är uthålligt. Men av vem ska de ändliga resurserna prioriteras? Vad styr detta? Hur vi hanterar intressekonflikter och demokratifrågor är avgörande för fördelningen av våra resurser. Men låt säga att världen lyckas ställa om till förnyelsebar energi och energisnål teknik. Låt oss tänka oss att vi lyckas utveckla ett kretsloppsanpassat jordbruk som kan försörja jordens befolkning och att vi lyckas i våra prioriteringar att ta hänsyn till naturens ekosystem och den biologiska mångfaldens villkor. Har vi då nått en hållbar utveckling och löst jordens problem? 10

11 Men låt säga att världen lyckas ställa om till förnyelsebar energi och energisnål teknik. Låt oss tänka oss att vi lyckas utveckla ett kretsloppsanpassat jordbruk som kan försörja jordens befolkning och att vi lyckas i våra prioriteringar att ta hänsyn till naturens ekosystem och den biologiska mångfaldens villkor. Har vi då nått en hållbar utveckling och löst jordens problem? Foto: Johan Laserna 11

12 Låt oss byta perspektiv. Betrakta de båda bilderna intill. Mannen på bilden är hemlös. Han försörjer sig främst genom att leta upp returglas och pantburkar så att han kan få kontanter. Han letar i containrar efter kläder, filtar och annat användbart. När han behöver vila letar han upp någon plats där han kan vara ifred, kanske i en park eller en undanskymd vrå med lite spillvärme. Han hittar en del mat, tigger sig till en del. Kvinnan på bilden jobbar som modell. Hon har lyckats väl, har en bra inkomst. Hennes stora intressen är shopping, resor och nöjesliv. Hennes senaste inköp var en liten sportbil med avtagbar sufflett som länge varit en dröm Vilken av dessa livsstilar är mest hållbar för världens framtid? Det är uppenbart att den hemlöse förbrukar väldigt lite resurser. Han lever på samhällets överflöd, återvinner allt han kommer över och tar tillvara det som för andra är sopor. Han för tillbaka skräp till kretsloppet genom att panta returglas och burkar. Man kan likna honom vid en jägarstenåldersman som hamnat i vår tid. Han ger sig ut på jakt efter de förnödenheter han behöver. Då kvällen kommer återvänder han till sin boplats i parken eller söker sig en ny om den gamla blivit osäker eller kylan gör det omöjligt att vara kvar. Kvinnan befinner sig i en livssituation där hon av många ses som en lyckad person. Hennes livsstil innebär att hon snabbt förbrukar stora resurser. Hon lever i nuet. Slit och släng är hennes vardag, pengarna rullar, men hon har även råd att lägga undan en del för kommande behov. Hon ligger alltid i framkanten och lyckas skaffa det senaste i den trendiga världen. Hur skulle hon känna sig i ett stenåldersliv? Mannen har flera gånger uppsökts av de sociala myndigheterna, varit på alkoholavgiftning, tagits in på härbärgen. Han har även begått mindre brott som stöld och snatteri. Kvinnan betalar skatt på sin höga inkomst, bidrar positivt till BNP:n genom sin höga konsumtion. Hon är sällan sjuk och har ett fadderbarn i Afrika. Återigen: Vem av dem har mest hållbar livsstil? Kvinnan på bilden skulle kanske ha ett ekologiskt fotavtryck på över 10 gha. Om den hemlöse mannen gjorde en uträkning av sitt ekologiska fotavtryck skulle svaret troligen bli att han levde på ett föredömligt sätt ur ett resursperspektiv och hans ekologiska fotavtryck skulle vara långt under medelvärdet hos en västerlänning. Trots detta utfall är inte den hemlöse mannens livsstil ett ideal. Det är uppenbart att vi också måste beakta de sociala och ekonomiska faktorerna i våra liv. När de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar utveckling integreras med det ekologiska väcks en rad andra frågor: Hur påverkar de sociala förhållandena vår livsstil, lokalt och globalt? Vad styr de sociala förhållandena i ett land och i världen? Hur hanterar vi de intressekonflikter och demokratifrågor som är avgörande för fördelningen av våra resurser? Den globala handelns konsekvenser är ett ständigt debatterat ämne där det finns många olika åsikter. Vilken roll spelar nord för utvecklingen i 12

13 13 Foto: Johan Laserna

14 syd? Hur påverkas den ekonomiska utvecklingen då väst förlägger sin produktion där det finns låga löner? Kommer de nya arbetstillfällena i exempelvis Kina även att få positiva effekter på landets sociala utveckling, som skola, sjukvård och demokrati? I hur hög grad kan vi prioritera låga priser på importerade varor utan hänsyn till produktionsvillkoren? I Hållbar utveckling och lärande en inspirationsskrift, utgiven av Världsnaturfonden 2008, gör Eva Friman följande reflektion: Hur många västerlänningar skulle acceptera en skofabrik i kommunen som i och för sig producerar billiga skor men med hjälp av anställda som är minderåriga, får usel lön, arbetar timmar per dygn, sju dagar i veckan, förvägras skolgång och där fabriken dessutom släpper ut giftigt avlopp så att man inte kan bada i den närliggande havsviken? Att de allra flesta ändå köper sådana billiga skor, beror på den separation av produktion och konsumtion som är effekten av en ökad globalisering. Produktionen sker på ett ställe, och konsumtionen på ett annat. I den tidigare nämnda rapporten från Världsnaturfonden Living planet report 2008 visas tydligt att den produktion och konsumtion som vi har idag pekar åt fel håll, mot en icke hållbar utveckling. Vi konsumerar i en takt som inte är hållbar eftersom den äventyrar framtida generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Samtidigt är konsumtionen en av de drivande krafterna för tillväxt i våra nutida ekonomiska system. Hur skapar vi en fortsatt tillväxt och positiv utveckling utan att äventyra de sociala och ekologiska förhållandena på jorden? Är detta möjligt? Här finns många svar beroende på vilken politisk ideologi man omfattar och vilken syn på teknisk och ekonomisk utveckling man har. Ekonomerna levererar inga samstämmiga och konkreta svar på hur vi bör agera för att nå en mer hållbar utveckling, för även bland dem finns olika synsätt inom olika skolor. Även om det inte finns några enkla svar på de här frågorna så vet vi med säkerhet att ekonomi och politik är avgörande för hur världens länder utvecklas. Ekonomiska och politiska styrmedel formar vår samtid och påverkar även framtidens generationer. För att kunna leva upp till de mål som världen enats om rörande en hållbar utveckling av vårt sätt att leva på jorden kan man känna behov av att vi måste ta de rätta besluten. Men vilka är dessa beslut? Vem bestämmer vad som är rätt? Det finns alltid olika valmöjligheter som prioriteras av olika intressen. Vilket intresse som ska råda i ett demokratiskt samhälle är en fråga som rör alla medborgare. En viktig kunskap för en hållbar utveckling blir då att kunna ha förmågan att bilda sig en medveten uppfattning om vart olika beslut leder, att förstå andras behov, att kunna uttrycka sin åsikt och att förhandla på ett konstruktivt sätt. Vi måste lära oss hur vi undviker konflikter. Krig är ett av de allra största miljöhoten. Det blir allt tydligare att kunskapen om ekologi och ekonomi behöver integreras med kunskaper om till exempel mänskliga rättigheter och om hur vi lever i olika delar av världen. Kanske 14

15 Foto: Johan Laserna 15

16 Foto: Johan Laserna 16

17 behöver vi komma tillbaka till så grundläggande frågor som Vad är värdefullt i livet?. Hur utbildar vi för en hållbar utveckling? I internationella överenskommelser och nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling. Utbildningsministrarna i Östersjöregionen har i Baltic 21E (Hagadeklarationen) kommit överens om en Agenda 21 för utbildning, vars mål är hållbar utveckling i regionen. Här poängteras vikten av att de lärande ska utveckla ett kunskapsbaserat förhållningssätt till viktiga etiska frågor rörande förhållandet mellan människor och människors förhållande till naturen. Kunskap ses som förutsättningen både för att kunna delta i demokratiska processer och för att göra medvetna val. På så sätt kan de lärande medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet. Mer om styrdokument finns att läsa på sidan 29. Inom internationell forskning framhålls att lärande för hållbar utveckling mer är en fråga om att utveckla vissa kompetenser än att förmedla ett visst kunskapsstoff. De kompetenser som betonas är, bland andra, kritiskt tänkande, livslångt lärande, medborgerlig bildning, etiska ställningstagande och ett aktivt framtidstänkande. ENSI (ENvironment and School Initiatives) är ett internationellt nätverk, verksamt under UNESCO, som består av nationella myndigheter och forskningsinstitut med syfte att involvera länder i konkret arbete och utveckling av lärande för hållbar utveckling. Det man huvudsakligen arbetar med är internationella forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla lärandet för hållbar utveckling. Genom forskning i ett flertal europeiska länder, bland andra Sverige, och genomgång av internationella dokument har man utarbetat ett antal kvalitetskriterier för ESD- schools (skola för hållbar utveckling). Dessa kriterier är tänkta som ett stöd att reflektera kring, arbeta vidare utifrån och anpassa till varje skolas egna förutsättningar. Kriterierna utvecklar exempel kring hur man kan arbeta med framtidsperspektivet, förmågan till kritiskt tänkande, värderingar, ett reflekterande och deltagande arbetssätt, handlingskompetens etc. Handlingskompetens ett viktigt mål för lärande för hållbar utveckling För att fatta medvetna beslut såväl i vardagssituationer som i politiken krävs att vi alla har goda insikter om vad våra beslut leder till. Då kan vi också utforma medvetna värderingar som kan omsättas i handling. Här blir begreppet handlingskompetens relevant. Handlingskompetens inbe 17

18 griper såväl faktakunskaper som medvetna värderingar och möjlighet att agera. Att uppnå förståelse, kunna se samband, analysera och identifiera intressekonflikter, värdera olika ståndpunkter och kunna uttrycka sig är viktiga förmågor för att uppnå handlingskompetens. Det är viktigt att understryka att det i utbildningssituationen alltså inte handlar om ett normerande undervisningssätt där experten visar den rätta vägen. Snarare handlar det om att kunna visa vad olika prioriteringar kan leda till och att skapa förståelse för hur prioriteringar kan göras utifrån den syn man har på hur vi bäst uppnår en hållbar livsstil. En viktig komponent är då att bli medveten om sina egna och andras värderingar. De danska forskarna inom miljöpedagogik Jensen & Schnack pekar på skillnaden mellan aktivitet och handlingskompetens (action competence). Att på lärarens inrådan slänga matavfall i komposten kräver varken förståelse eller avsikter och betraktas i detta sammanhang som en aktivitet. Action competence handlar däremot om att erövra förmågan att aktivt kunna agera inom det demokratiska systemet och lära sig hur man kan påverka. Då handlar det mer om att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet och kunskap att agera inom områden som de själva prioriterar. Om eleverna t ex på eget initiativ gör ett lobbyarbete för att försöka få ekologisk mat i skolmatsalen visar de prov på att de uppnått handlingskompetens: handlingen sker utifrån vad eleverna funnit viktigt och den syftar till att åstadkomma en förändring som är tänkt att gagna kollektivet snarare än en enskild individ. Fördjupning av kunskaper och medvetenhet Att vara en medveten konsument kräver kunskaper om en komplex värld. Johan Ceije, från KRAV (Kontrollföreningen för Alternativ Odling) är en av dem som arbetar med att ta fram en klimatmärkning av livsmedel. Han fick följande fråga på sin blogg EkoTänk (www.ekotank.blogspot.com, ): Hej Johan, Du skriver påverkan från transporter av livsmedel är mycket mindre än vad de flesta förväntar sig. Det har jag förstått också. Vad är då rätt val mellan inhemsk icke-ekologisk morot och italiensk ekologisk morot? mvh Erkki :41 Johan Cejie svarade då: Man ska välja den ekologiska, italienska. Om man BARA ser till klimatfrågan kan det möjligen kvitta; de flesta 18

19 Foto: Johan Laserna 19

20 Foto: Johan Laserna 20

21 av våra morötter odlas i mulljordar som läcker mycket växthusgaser. Mulljordar är vanligast i Norden och möjligen brittiska öarna. Ev konstgödsel ligger också den svenska moroten till last. De italienska har åkt lastbil. Jag gissar som sagt oavgjort i den ronden. Då kommer man till andra faktorer; ekologiska morötter sprutas inte vilket är bra för dig, grundvattnet och bonden. Ekologiska grönsaker är oftast nyttigare. Teknisk knock-out för eko. Johan :38 Att transportera morötter från Italien när de kan odlas i närområdet verkar inte som ett hållbart alternativ och borde kanske heller inte vara det. Men om man ser på just energiåtgång, miljöpåverkan och koldioxidutsläpp är inte bilden lika självklar. Den energi som går åt och de CO 2 -utsläpp som görs vid transporter av livsmedel ska sättas i relation till de utsläpp som sker i själva produktionen, odlingen. Att framställa konstgödsel (mineralgödning) är en energikrävande process som även släpper ut lustgas. Lustgasen bidrar till växthuseffekten och är många gånger aggressivare än koldioxid. Icke ekologiskt odlade vegetabilier giftbesprutas. En ekologisk odlare använder däremot inga gifter i sin produktion och använder enbart gödning som är förnyelsebar (organisk gödsel), alltså ingen konstgödsel. Miljömärkningarna har utvecklats för att underlätta våra val i vardagen. Märkning av ekologisk produktion och av internationellt rättvis handel finns redan. Klimatmärkning som anger mängden koldioxidutsläpp är under utveckling. Detta kan ju underlätta våra val av enskilda varor, men väl så viktigt är att förstå sammanhangen bakom de val vi gör. Miljöpåverkan av odling, fördelningssituationen i världen, mänskliga rättigheter, tillgång på vatten, handelspolitik, bakgrunden till intressekonflikter, olika kulturella värderingar allt detta handlar helt enkelt om vårt liv på jorden. Blotta fakta är inte tillräckliga, vi behöver även fundera över de värderingar vi har och vilken framtida värld vi eftersträvar. En stor del av bananerna från Dominikanska Republiken är förutom att vara ekologiska även rättvisemärkta Faire-trade. Faire-trade innebär att de som arbetar i odlingarna har reglerade villkor som tar hänsyn till arbetsvillkor, löner, motverkar barnarbete etc. De rättvisemärkta produkterna blir allt fler, till exempel kaffesorter, te, kryddor och frukter från bland annat Afrika och Asien. Ska vi avstå från dessa produkter för att de transporteras långt eller ska vi stödja småbrukarna som bygger upp en hållbar produktion? Att politik formar avgörande delar av våra liv är en kunskap som är viktig att förmedla till eleverna. Demokratin är vårt redskap för att kunna vara med och aktivt påverka de politiska besluten. Att var en aktiv demokratisk utövare och att respektera olika värderingar är färdigheter som 21

22 ständigt måste levandegöras, diskuteras och fortlöpande praktiseras. Att kunna göra sin röst hörd, att erövra ett språk och kunna framföra sina åsikter är en viktig del av förmågan till handlingskompetens. I boken Hållbar utveckling i praktiken redovisas resultaten av ett projekt där ett fyrtiotal lärare utarbetat och prövat metoder för lärande för hållbar utveckling. Medförfattarna Johan Öhman och Leif Östman slår fast: det skulle vara både orimligt och odemokratiskt om skolan har som mål att försöka leverera bestämda lösningar på den hållbara utvecklingens problem. Vad som däremot framstår som rimligt, och i ett demokratiskt perspektiv nödvändigt, är att skolan utbildar medborgare som har förmågan att hantera problematiken kring hållbar utveckling. Framtidstro Hur gör vi för att utbilda någon för ett framtida samhälle som vi idag inte vet hur det kommer att gestalta sig? Hur förmedlar vi allvaret i situationen på ett sätt som leder till inspiration och entusiasm istället för nedslagenhet och apati? Går det att arbeta med hållbar utveckling på ett positivt sätt? Kanske är det viktigaste vi har att lära att det faktiskt är möjligt att vända en icke hållbar utveckling och istället gå mot en mer hållbar framtid. Vi har redan den teknik som behövs för att utveckla förnyelsebar energi, odla på ett ekologiskt hållbart vis och kunskaper om hur vi arbetar för en bevarad biologisk mångfald. Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet och forskare i folkhälsovetenskap, har tagit fram och analyserat historisk statistik som han redovisar i form av nydanande animerade diagram. Den bild av världen som framträder genom dessa animationer är annorlunda och mycket hoppfullare än den som framträder i massmedia. Han visar bland annat hur världens fattiga länder idag har en långt lägre barnadödlighet än vad länder i Europa och Amerika hade vid motsvarande ekonomiska standard som utvecklingsländerna har idag. Han visar även hur andelen av världens mest fattiga stadigt minskar. Samtidigt ser vi hur analfabetismen minskar och hur demokratiska styren ökar i världen. Flera videor där man kan se de rörliga diagrammen finns på gapminder.org. Nyhetsflödet går med nuvarande teknik oerhört snabbt från händelse till nyhet. Informationen sållas genom olika publiceringsverktyg, katastrofer och problem får oftast högst nyhetsvärde och pockar på vår uppmärksamhet. I detta brus är skolan endast en aktör i mängden som ger eleverna kunskaper och information. Det är därför av avgörande betydelse att skolan tar ansvar för att eleverna lär sig att kritiskt granska olika källor. En kanske lika viktig del är att vara nytänkande och låta framtidens frågor lyftas och diskuteras av dem som bär framtiden, nämligen eleverna. 22

23 Foto: Johan Laserna 23

24 Foto: Johan Laserna 24

25 Skolan kan vara en motvikt till de oftast mörka nyheterna som dominerar i nyhetsflödet. Nelson Mandela, Läkare Utan Gränser, Aung San Suu Kyi (medborgarrrättskämpe i Burma), Grameen bank (mikrokreditgivare i Bangladesh), kamratstödjare, grannen, mormor vilka positiva förebilder kan vi plocka fram? Hoppet och möjligheterna för framtiden måste odlas såväl hos utbildare som hos elever. Vi kan inte lösa dagens problem med samma sätt att tänka som skapat de problemen, sade Albert Einstein insiktsfullt. Vad kan vi lära av ungdomars friska tankar om framtiden? Vilka värderingar har de? Vilka tankar om livet? Kan vi utgå från en ny verklighet? Det är viktigt att ta ett steg tillbaka som lärare och låta eleverna diskutera vad som är viktigt i livet. Hur vill de att deras framtid ska se ut? Ett övergripande perspektiv Vi arbetar redan idag en hel del för hållbar utveckling, bland annat genom de kunskapsgrunder som är pusselbitar i helhetsperspektiven. I de lägre skolåldrarna är detta kanske det som betyder mest, tillsammans med självkänsla, skolans demokratiska värdegrund och förståelsen av vår plats på jorden. Förundran, naturkänsla, solidaritet och nyfikenhet är viktiga grundpelare i de lägre åldrarna. Ju äldre eleverna blir desto mer kan vi arbeta med den komplexa förståelsen för hållbar utveckling. För att inte förlora sig i den komplexitet som många av dessa frågor innebär är det viktigt att förankra frågeställningarna här och nu. Att utgå från vardagshändelser i undervisningen kan vara en del av verklighetsanknytningen. För att nå förståelsen av här och nu fullt ut gäller det även att successivt medvetandegöra det historiska perspektivet, och att gå från det lokala till det globala. Hållbar utveckling är ett perspektiv som lyfter sammanhangen i vårt sätt att leva. Det synliggör hur vi påverkar varandra, vår jord och vår överlevnad. Visst är det stora frågor, och visst är det många sammanhang i en global världsordning som man måste greppa, men det är också ett utmärkt tillfälle att arbeta verklighetsanknutet med något som berör alla och där kunskaper i skolans olika ämnen kommer till användning. Undervisning för hållbar utveckling kan fungera som ett övergripande perspektiv och som en urvalsprincip vid all undervisning, eller som en ung gymnasielärare sammanfattade sin syn på saken: Perspektivet hållbar utveckling, hjälper mig i skolarbetet att skilja mellan vad som är viktigt och mindre viktigt. Under arbetet med lärandet för en hållbar värld förskjuts medvetenheten om allas vårt ansvar inför framtiden från ett mer individuellt lokalt perspektiv till ett alltmer gemensamt och globalt ansvar. Det blir allt tydligare att vårt levnadssätt och våra vardagsval påverkar andra människor i olika delar av världen, och även framtida generationers levnadsmöjligheter. 25

26 Att konkretisera innehållet Vår största utmaning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé som låter abstrakt om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor Kofi Annan, FN, 2001 För att konkretisera begreppet hållbar utveckling kan det vara bra att ringa in vissa områden. På så sätt ger man begreppet en verklighetsanknytning. Man kan till exempel starta i det lokala, i en regions förutsättningar och identitet, för att sedan vidga vyerna och bli medveten om de större sammanhangen. Att undervisa för hållbar utveckling i till exempel Ghana innebär naturligtvis helt andra utmaningar och kräver andra prioriteringar än att undervisa i Sverige. Men även inom ett och samma land, eller en och samma stad, kan innehåll och metoder för lärande för hållbar utveckling skilja sig mellan olika skolklasser. Undervisningen bör därför anpassas utifrån de förhållanden som råder i varje klass. Vilka frågor är viktiga att lyfta i denna miljö? Vem avgör vad som är viktiga frågor? Det är genom att ställa denna typ av frågor som man får lärande för hållbar utveckling att bli verklighetsanknutet. Maten vi äter ett exempel på ett ämnesövergripande tema Inom olika tematiska områden kan valet av frågeställningar och ämnen bli mångfasetterat. Vilka frågor känns extra viktiga för att nå längre i visionen om en hållbar värld? Maten vi äter är ett område där vi alla är aktörer och som skulle kunna engagera många och erbjuda ett enkelt sätt att verklighetsanknyta arbetet med hållbar utveckling. Maten är en stor källa till glädje och gemenskap. Men den kan också vara en källa till inre och yttre konflikter och har stor betydelse för vår hälsa. Vilka frågor om mat berör eleverna? Hur påverkas vår hälsa, landskapets naturvärden, miljön av vårt matval? Frågor kring maten vi äter kan även leda vidare och konkretisera globala ekologiska, sociala och ekonomiska samband. Hur påverkar våra matval fattigdomen i världen? Maten och dess traditioner är en del av den kulturella identiteten och något som inbjuder till möten mellan kulturer. Kan vi genom att anlägga ett matperspektiv öka förståelsen för olika kulturella skillnader och religioner? Hur maten produceras har avgörande betydelse för vår biologiska mångfald, energianvändning och miljö. Jordbruket har stor ekonomisk 26

Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf

Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf Foto: Johan Laserna Tankar om hållbar utveckling och lärande Helen Hasslöf Foto: Johan Laserna Innehåll Introduktion 5 Ekologiska fotavtryck 7 Olika perspektiv på hållbar utveckling 7 Hur utbildar vi för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer