Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf"

Transkript

1 Foto: Johan Laserna Tankar om hållbar utveckling och lärande Helen Hasslöf

2 Foto: Johan Laserna

3 Innehåll Introduktion 5 Ekologiska fotavtryck 7 Olika perspektiv på hållbar utveckling 7 Hur utbildar vi för en hållbar utveckling? 17 Handlingskompetens ett viktigt mål för lärande för hållbar utveckling 17 Fördjupning av kunskaper och medvetenhet 18 Framtidstro 22 Ett övergripande perspektiv 25 Att konkretisera innehållet 26 Maten vi äter ett exempel på ett ämnesövergripande tema 26 Fördjupning 29 Vad säger skolans styrdokument? 29 Vad säger forskningen om lärande för hållbar utveckling? 30 Slutord 35 Referenser 36

4 Foto: Johan Laserna

5 Introduktion En lägereld om kvällen. Jag älskar att känna värmen från en öppen eld. Att kura ihop sig och kika in i de dansande flammorna, se hur de varma färgerna flyter in i varandra och glöden som låter fantasin skapa flyktiga bilder. Det är något väldigt ursprungligt med en öppen eld ute i de fria. Elden som varit människans följeslagare sedan stenåldern. Att vi lyckades göra elden till vårt redskap sägs ha haft avgörande betydelse för att vi en gång kunde lämna Afrika. Elden har vi behövt för värme, ljus och matlagning, till skydd mot vilda djur och hjälp för att erövra nya odlingsmarker. Idag förknippar vi kanske elden mest med något som upplevs mysig, eller med fara, inte direkt med vår dagliga överlevnad i alla fall. Hur annorlunda lever vi inte nu jämfört med våra förfäder som satt kring elden? Levde stenåldersmänniskan mer miljövänligt än vad vi gör idag? Eller är det bara så att vi är så många fler som ska dela vår planet? Hur blir det för kommande generationer? Vilka möjligheter får de att forma sina liv och hur påverkar vi dem? Frågor som man kan fundera länge över och frågor som blivit angelägna, inte bara för filosofiska kvällar vid elden utan för varje människa i vardagen och ett viktigt mål för skolans undervisning. FN har deklarerat att de tio åren mellan 2005 och 2014 är en Dekad för lärande om hållbar utveckling, ett årtionde då utbildning för hållbar utveckling ges högsta prioritet inom all utbildning. Vi är nu mitt uppe i denna dekad, men vad innebär egentligen lärande för hållbar utveckling? I denna skrift har jag gjort ett försök att återge några av alla de tolkningar som hörs idag. FN, Brundtlandkommissionen, Skolverket, en rad utredningar, miljörörelsen och forskare, alla har de bidragit med sina pusselbitar kring lärande för hållbar utveckling. Vilken bild framträder då vi försöker lägga ihop detta pussel? Min tolkning är att pusslet ska kunna läggas på många olika sätt så att den bild som framträder kan inspirera just dig till ett ökat engagemang. Att skolans lärande för hållbar utveckling kan förmå eleverna att själva börja fundera över dessa frågor är ett viktigt mål. Detta är min tolkning, vilket pussel lägger du? Februari 2009 Helen Hasslöf

6 Foto: Johan Laserna

7 Ekologiska fotavtryck Om alla människor på jorden skulle leva med samma livsstil som vi gör i Sverige, skulle vi behöva tre jordklot för att kunna försörja oss. Samma sak gäller för många andra länder i Europa. Ännu mera resurskrävande är den amerikanska livsstilen: den skulle kräva drygt fyra jordklot Exemplet grundar sig på de beräkningar av våra ekologiska fotavtryck som görs i Världsnaturfondens rapport Living planet report Termen ekologiskt fotavtryck står för ett allt vanligare sätt att mäta olika länders resursanvändning. En viss livsstil sätts i relation till det antal hektar produktiv mark den tar i anspråk. Om man delar upp jordens alla produktiva ytor mellan jordens alla invånare så får var och en av oss cirka 2 hektar. Ett sådant globalt fördelat produktivt hektar kallas globalhektar (gha). I Sverige ger vår livsstil ett ekologiskt fotavtryck på lite mer än 6 gha per person, alltså långt mer än vad det egentligen finns utrymme för. Den allra största delen av jordens befolkning tar mindre än 2 gha i anspråk. Malawi som är ett av jordens fattigaste länder har ett fotavtryck på 0,5 gha per invånare. Allt fler människor har börjat ställa sig frågan vad en hållbar livsstil innebär. Vad kan jag som enskild person göra som har betydelse? Betydelse för vad och för vem? Spelar min insats någon roll? Att börja fundera över hur den egna konsumtionen påverkar omvärlden kan vara ett steg mot en större medvetenhet. Naturen själv kan inte känna av några problem. Problemen definieras av oss människor och är knutna till våra liv och värderingar. Vad värderar vi som ett gott liv? Olika perspektiv på hållbar utveckling Hur ska man formulera en strategi för hållbar utveckling i en värld som är så sammansatt, mångfasetterad och föränderlig som vår? Går det ens att klargöra och enas kring innebörden av begreppet? Är det önskvärt? Kanske är det just diskussionen av vad hållbar utveckling innebär, som är förutsättningen för innebörden. Vi får då tillfälle att tydliggöra olika intressen och värderingar i förhållande till varandra och den rådande situa

8 tionen. På uppdrag av FN bildades Världskommissionen för miljö och utveckling, som 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid (den s. k. Brundtlandsrapporten), gav en definition för hållbar utveckling: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Definitionen är i all sin enkelhet lätt att ta till sig men den är även öppen för olika tolkningar. Det nya och betydelsefulla med Brundtlandsrapporten var att den såg miljöfrågorna ur ett samhällsperspektiv, det vill säga att miljöfrågor och planering måste ses utifrån såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Det långsiktiga och övergripande målet formluerades som en hållbar utveckling för världens länder. I den statliga offentliga utredningen Lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) har man försökt fördjupa innehållet i begreppet och slår fast att den bärande principen för hållbar utveckling är att de ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållandena och processerna är integrerade. Den ekonomiska tillväxten betonas som en grund för en hållbar utveckling men under förutsättning att miljön inte försämras och att välståndet fördelas rättvist. Det blir även helt avgörande att beakta hur sådant som utbildning och hälsa påverkas. Saker som rättvisa, demokrati och jämställdhet kommer in i bilden, liksom fördelning av inflytande och makt. Integreringen av de tre perspektiven illustreras i figuren nedan: Sociala Ekologiska Ekonomiska Låt oss kort se hur dessa perspektiv kan förhålla sig till varandra. Vi börjar i det ekologiska perspektivet. Hur många korn innehåller ett veteax? Kanske 20 korn Det betyder (i teorin) att om vi sparar ett enda av dessa korn så har vi möjligheten att få tillbaka 20 nya vetekorn! Vi sår ut ett frö och får 20 nya tillbaka. Alltså har vi ett överskott på 19 korn som vi kan

9 Foto: Johan Laserna

10 förbruka utan att ändra på den framtida tillgången på vetekorn. Exemplet visar hur naturen producerar det överskott som försörjer livet på jorden. Men den dagen vi inte nöjer oss med de 19 kornen utan även äter upp det tjugonde och sista så har vi förbrukat möjligheten till överflödet. Då har vi har inga fler frön att så ut. Liknelsen med veteaxet ger en bild av hur man kan tänka kring detta med hållbar utveckling. Innebörden av att leva hållbart blir då att vi lämnar efter oss en värld som är lika rik på tillgångar som den vi just nu lever i. Det gäller för oss att leva av de överskott som ekosystemen producerar. Har man dessutom möjlighet att spara två frön har man lagt grunden för en ekonomisk tillväxt och utveckling. I Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2008 konstateras att konsumtionen av världens resurser idag går 30 % snabbare än vad naturen har förmåga att återskapa. Idag har vi en livsstil som tar för givet att vi kan använda resurser som inte kan förnyas inom överskådlig tid, eller som är ändliga. Det gäller till exempel avgörande produkter som energi (olja, gas, kol m.m.) och konstgödsel. Konstgödsel eller mineralgödsel består av kväve, fosfor och kalium. Dessa näringsämnen framställs från källor där de inte ingår i det naturliga kretsloppet. Fosfor och kalium bryts i gruvor, där främst fosforn är begränsad, tillgången beräknas räcka ytterliggare ca år från idag. Av vattnets kretslopp lär vi att vatten är en resurs som är konstant, ändå råder det på många håll en akut brist på rent dricksvatten. Vårt sätt att påverka vattnet och dess naturliga kretslopp gör att det tillgängliga sötvattnet minskar och förorenas. Det är främst i de naturliga ekosystemen som de livsuppehållande funktionerna för vår jord och vår överlevnad finns. Vi talar om ekosystemtjänster som rening av vatten, kretslopp som möjliggör ett flöde av näringsämnen, syresättning av luft och vatten etc. Vi riskerar en mer sårbar värld då dessa naturliga ekosystem exploateras och beskattas på sina arter. Ett mått på tillståndet i världens ekosystem är The Living Planet Index, som också tas fram av Världsnaturfonden. Här mäts t.ex. populationsstorlekar för jordens vilda ryggradsdjur och visar att mellan år 1970 och 2005 har indexet minskat med 30%. Det ekologiska perspektivet väcker en rad frågor: Vad händer när resurserna minskar eller tar slut? Vilka alternativ finns? Här blir kunskaper om kretslopp, ekologi och energi nödvändiga för att kunna styra utvecklingen åt rätt håll och förstå vad som är uthålligt. Men av vem ska de ändliga resurserna prioriteras? Vad styr detta? Hur vi hanterar intressekonflikter och demokratifrågor är avgörande för fördelningen av våra resurser. Men låt säga att världen lyckas ställa om till förnyelsebar energi och energisnål teknik. Låt oss tänka oss att vi lyckas utveckla ett kretsloppsanpassat jordbruk som kan försörja jordens befolkning och att vi lyckas i våra prioriteringar att ta hänsyn till naturens ekosystem och den biologiska mångfaldens villkor. Har vi då nått en hållbar utveckling och löst jordens problem? 10

11 Men låt säga att världen lyckas ställa om till förnyelsebar energi och energisnål teknik. Låt oss tänka oss att vi lyckas utveckla ett kretsloppsanpassat jordbruk som kan försörja jordens befolkning och att vi lyckas i våra prioriteringar att ta hänsyn till naturens ekosystem och den biologiska mångfaldens villkor. Har vi då nått en hållbar utveckling och löst jordens problem? Foto: Johan Laserna 11

12 Låt oss byta perspektiv. Betrakta de båda bilderna intill. Mannen på bilden är hemlös. Han försörjer sig främst genom att leta upp returglas och pantburkar så att han kan få kontanter. Han letar i containrar efter kläder, filtar och annat användbart. När han behöver vila letar han upp någon plats där han kan vara ifred, kanske i en park eller en undanskymd vrå med lite spillvärme. Han hittar en del mat, tigger sig till en del. Kvinnan på bilden jobbar som modell. Hon har lyckats väl, har en bra inkomst. Hennes stora intressen är shopping, resor och nöjesliv. Hennes senaste inköp var en liten sportbil med avtagbar sufflett som länge varit en dröm Vilken av dessa livsstilar är mest hållbar för världens framtid? Det är uppenbart att den hemlöse förbrukar väldigt lite resurser. Han lever på samhällets överflöd, återvinner allt han kommer över och tar tillvara det som för andra är sopor. Han för tillbaka skräp till kretsloppet genom att panta returglas och burkar. Man kan likna honom vid en jägarstenåldersman som hamnat i vår tid. Han ger sig ut på jakt efter de förnödenheter han behöver. Då kvällen kommer återvänder han till sin boplats i parken eller söker sig en ny om den gamla blivit osäker eller kylan gör det omöjligt att vara kvar. Kvinnan befinner sig i en livssituation där hon av många ses som en lyckad person. Hennes livsstil innebär att hon snabbt förbrukar stora resurser. Hon lever i nuet. Slit och släng är hennes vardag, pengarna rullar, men hon har även råd att lägga undan en del för kommande behov. Hon ligger alltid i framkanten och lyckas skaffa det senaste i den trendiga världen. Hur skulle hon känna sig i ett stenåldersliv? Mannen har flera gånger uppsökts av de sociala myndigheterna, varit på alkoholavgiftning, tagits in på härbärgen. Han har även begått mindre brott som stöld och snatteri. Kvinnan betalar skatt på sin höga inkomst, bidrar positivt till BNP:n genom sin höga konsumtion. Hon är sällan sjuk och har ett fadderbarn i Afrika. Återigen: Vem av dem har mest hållbar livsstil? Kvinnan på bilden skulle kanske ha ett ekologiskt fotavtryck på över 10 gha. Om den hemlöse mannen gjorde en uträkning av sitt ekologiska fotavtryck skulle svaret troligen bli att han levde på ett föredömligt sätt ur ett resursperspektiv och hans ekologiska fotavtryck skulle vara långt under medelvärdet hos en västerlänning. Trots detta utfall är inte den hemlöse mannens livsstil ett ideal. Det är uppenbart att vi också måste beakta de sociala och ekonomiska faktorerna i våra liv. När de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar utveckling integreras med det ekologiska väcks en rad andra frågor: Hur påverkar de sociala förhållandena vår livsstil, lokalt och globalt? Vad styr de sociala förhållandena i ett land och i världen? Hur hanterar vi de intressekonflikter och demokratifrågor som är avgörande för fördelningen av våra resurser? Den globala handelns konsekvenser är ett ständigt debatterat ämne där det finns många olika åsikter. Vilken roll spelar nord för utvecklingen i 12

13 13 Foto: Johan Laserna

14 syd? Hur påverkas den ekonomiska utvecklingen då väst förlägger sin produktion där det finns låga löner? Kommer de nya arbetstillfällena i exempelvis Kina även att få positiva effekter på landets sociala utveckling, som skola, sjukvård och demokrati? I hur hög grad kan vi prioritera låga priser på importerade varor utan hänsyn till produktionsvillkoren? I Hållbar utveckling och lärande en inspirationsskrift, utgiven av Världsnaturfonden 2008, gör Eva Friman följande reflektion: Hur många västerlänningar skulle acceptera en skofabrik i kommunen som i och för sig producerar billiga skor men med hjälp av anställda som är minderåriga, får usel lön, arbetar timmar per dygn, sju dagar i veckan, förvägras skolgång och där fabriken dessutom släpper ut giftigt avlopp så att man inte kan bada i den närliggande havsviken? Att de allra flesta ändå köper sådana billiga skor, beror på den separation av produktion och konsumtion som är effekten av en ökad globalisering. Produktionen sker på ett ställe, och konsumtionen på ett annat. I den tidigare nämnda rapporten från Världsnaturfonden Living planet report 2008 visas tydligt att den produktion och konsumtion som vi har idag pekar åt fel håll, mot en icke hållbar utveckling. Vi konsumerar i en takt som inte är hållbar eftersom den äventyrar framtida generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Samtidigt är konsumtionen en av de drivande krafterna för tillväxt i våra nutida ekonomiska system. Hur skapar vi en fortsatt tillväxt och positiv utveckling utan att äventyra de sociala och ekologiska förhållandena på jorden? Är detta möjligt? Här finns många svar beroende på vilken politisk ideologi man omfattar och vilken syn på teknisk och ekonomisk utveckling man har. Ekonomerna levererar inga samstämmiga och konkreta svar på hur vi bör agera för att nå en mer hållbar utveckling, för även bland dem finns olika synsätt inom olika skolor. Även om det inte finns några enkla svar på de här frågorna så vet vi med säkerhet att ekonomi och politik är avgörande för hur världens länder utvecklas. Ekonomiska och politiska styrmedel formar vår samtid och påverkar även framtidens generationer. För att kunna leva upp till de mål som världen enats om rörande en hållbar utveckling av vårt sätt att leva på jorden kan man känna behov av att vi måste ta de rätta besluten. Men vilka är dessa beslut? Vem bestämmer vad som är rätt? Det finns alltid olika valmöjligheter som prioriteras av olika intressen. Vilket intresse som ska råda i ett demokratiskt samhälle är en fråga som rör alla medborgare. En viktig kunskap för en hållbar utveckling blir då att kunna ha förmågan att bilda sig en medveten uppfattning om vart olika beslut leder, att förstå andras behov, att kunna uttrycka sin åsikt och att förhandla på ett konstruktivt sätt. Vi måste lära oss hur vi undviker konflikter. Krig är ett av de allra största miljöhoten. Det blir allt tydligare att kunskapen om ekologi och ekonomi behöver integreras med kunskaper om till exempel mänskliga rättigheter och om hur vi lever i olika delar av världen. Kanske 14

15 Foto: Johan Laserna 15

16 Foto: Johan Laserna 16

17 behöver vi komma tillbaka till så grundläggande frågor som Vad är värdefullt i livet?. Hur utbildar vi för en hållbar utveckling? I internationella överenskommelser och nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling. Utbildningsministrarna i Östersjöregionen har i Baltic 21E (Hagadeklarationen) kommit överens om en Agenda 21 för utbildning, vars mål är hållbar utveckling i regionen. Här poängteras vikten av att de lärande ska utveckla ett kunskapsbaserat förhållningssätt till viktiga etiska frågor rörande förhållandet mellan människor och människors förhållande till naturen. Kunskap ses som förutsättningen både för att kunna delta i demokratiska processer och för att göra medvetna val. På så sätt kan de lärande medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet. Mer om styrdokument finns att läsa på sidan 29. Inom internationell forskning framhålls att lärande för hållbar utveckling mer är en fråga om att utveckla vissa kompetenser än att förmedla ett visst kunskapsstoff. De kompetenser som betonas är, bland andra, kritiskt tänkande, livslångt lärande, medborgerlig bildning, etiska ställningstagande och ett aktivt framtidstänkande. ENSI (ENvironment and School Initiatives) är ett internationellt nätverk, verksamt under UNESCO, som består av nationella myndigheter och forskningsinstitut med syfte att involvera länder i konkret arbete och utveckling av lärande för hållbar utveckling. Det man huvudsakligen arbetar med är internationella forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla lärandet för hållbar utveckling. Genom forskning i ett flertal europeiska länder, bland andra Sverige, och genomgång av internationella dokument har man utarbetat ett antal kvalitetskriterier för ESD- schools (skola för hållbar utveckling). Dessa kriterier är tänkta som ett stöd att reflektera kring, arbeta vidare utifrån och anpassa till varje skolas egna förutsättningar. Kriterierna utvecklar exempel kring hur man kan arbeta med framtidsperspektivet, förmågan till kritiskt tänkande, värderingar, ett reflekterande och deltagande arbetssätt, handlingskompetens etc. Handlingskompetens ett viktigt mål för lärande för hållbar utveckling För att fatta medvetna beslut såväl i vardagssituationer som i politiken krävs att vi alla har goda insikter om vad våra beslut leder till. Då kan vi också utforma medvetna värderingar som kan omsättas i handling. Här blir begreppet handlingskompetens relevant. Handlingskompetens inbe 17

18 griper såväl faktakunskaper som medvetna värderingar och möjlighet att agera. Att uppnå förståelse, kunna se samband, analysera och identifiera intressekonflikter, värdera olika ståndpunkter och kunna uttrycka sig är viktiga förmågor för att uppnå handlingskompetens. Det är viktigt att understryka att det i utbildningssituationen alltså inte handlar om ett normerande undervisningssätt där experten visar den rätta vägen. Snarare handlar det om att kunna visa vad olika prioriteringar kan leda till och att skapa förståelse för hur prioriteringar kan göras utifrån den syn man har på hur vi bäst uppnår en hållbar livsstil. En viktig komponent är då att bli medveten om sina egna och andras värderingar. De danska forskarna inom miljöpedagogik Jensen & Schnack pekar på skillnaden mellan aktivitet och handlingskompetens (action competence). Att på lärarens inrådan slänga matavfall i komposten kräver varken förståelse eller avsikter och betraktas i detta sammanhang som en aktivitet. Action competence handlar däremot om att erövra förmågan att aktivt kunna agera inom det demokratiska systemet och lära sig hur man kan påverka. Då handlar det mer om att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet och kunskap att agera inom områden som de själva prioriterar. Om eleverna t ex på eget initiativ gör ett lobbyarbete för att försöka få ekologisk mat i skolmatsalen visar de prov på att de uppnått handlingskompetens: handlingen sker utifrån vad eleverna funnit viktigt och den syftar till att åstadkomma en förändring som är tänkt att gagna kollektivet snarare än en enskild individ. Fördjupning av kunskaper och medvetenhet Att vara en medveten konsument kräver kunskaper om en komplex värld. Johan Ceije, från KRAV (Kontrollföreningen för Alternativ Odling) är en av dem som arbetar med att ta fram en klimatmärkning av livsmedel. Han fick följande fråga på sin blogg EkoTänk (www.ekotank.blogspot.com, ): Hej Johan, Du skriver påverkan från transporter av livsmedel är mycket mindre än vad de flesta förväntar sig. Det har jag förstått också. Vad är då rätt val mellan inhemsk icke-ekologisk morot och italiensk ekologisk morot? mvh Erkki :41 Johan Cejie svarade då: Man ska välja den ekologiska, italienska. Om man BARA ser till klimatfrågan kan det möjligen kvitta; de flesta 18

19 Foto: Johan Laserna 19

20 Foto: Johan Laserna 20

21 av våra morötter odlas i mulljordar som läcker mycket växthusgaser. Mulljordar är vanligast i Norden och möjligen brittiska öarna. Ev konstgödsel ligger också den svenska moroten till last. De italienska har åkt lastbil. Jag gissar som sagt oavgjort i den ronden. Då kommer man till andra faktorer; ekologiska morötter sprutas inte vilket är bra för dig, grundvattnet och bonden. Ekologiska grönsaker är oftast nyttigare. Teknisk knock-out för eko. Johan :38 Att transportera morötter från Italien när de kan odlas i närområdet verkar inte som ett hållbart alternativ och borde kanske heller inte vara det. Men om man ser på just energiåtgång, miljöpåverkan och koldioxidutsläpp är inte bilden lika självklar. Den energi som går åt och de CO 2 -utsläpp som görs vid transporter av livsmedel ska sättas i relation till de utsläpp som sker i själva produktionen, odlingen. Att framställa konstgödsel (mineralgödning) är en energikrävande process som även släpper ut lustgas. Lustgasen bidrar till växthuseffekten och är många gånger aggressivare än koldioxid. Icke ekologiskt odlade vegetabilier giftbesprutas. En ekologisk odlare använder däremot inga gifter i sin produktion och använder enbart gödning som är förnyelsebar (organisk gödsel), alltså ingen konstgödsel. Miljömärkningarna har utvecklats för att underlätta våra val i vardagen. Märkning av ekologisk produktion och av internationellt rättvis handel finns redan. Klimatmärkning som anger mängden koldioxidutsläpp är under utveckling. Detta kan ju underlätta våra val av enskilda varor, men väl så viktigt är att förstå sammanhangen bakom de val vi gör. Miljöpåverkan av odling, fördelningssituationen i världen, mänskliga rättigheter, tillgång på vatten, handelspolitik, bakgrunden till intressekonflikter, olika kulturella värderingar allt detta handlar helt enkelt om vårt liv på jorden. Blotta fakta är inte tillräckliga, vi behöver även fundera över de värderingar vi har och vilken framtida värld vi eftersträvar. En stor del av bananerna från Dominikanska Republiken är förutom att vara ekologiska även rättvisemärkta Faire-trade. Faire-trade innebär att de som arbetar i odlingarna har reglerade villkor som tar hänsyn till arbetsvillkor, löner, motverkar barnarbete etc. De rättvisemärkta produkterna blir allt fler, till exempel kaffesorter, te, kryddor och frukter från bland annat Afrika och Asien. Ska vi avstå från dessa produkter för att de transporteras långt eller ska vi stödja småbrukarna som bygger upp en hållbar produktion? Att politik formar avgörande delar av våra liv är en kunskap som är viktig att förmedla till eleverna. Demokratin är vårt redskap för att kunna vara med och aktivt påverka de politiska besluten. Att var en aktiv demokratisk utövare och att respektera olika värderingar är färdigheter som 21

22 ständigt måste levandegöras, diskuteras och fortlöpande praktiseras. Att kunna göra sin röst hörd, att erövra ett språk och kunna framföra sina åsikter är en viktig del av förmågan till handlingskompetens. I boken Hållbar utveckling i praktiken redovisas resultaten av ett projekt där ett fyrtiotal lärare utarbetat och prövat metoder för lärande för hållbar utveckling. Medförfattarna Johan Öhman och Leif Östman slår fast: det skulle vara både orimligt och odemokratiskt om skolan har som mål att försöka leverera bestämda lösningar på den hållbara utvecklingens problem. Vad som däremot framstår som rimligt, och i ett demokratiskt perspektiv nödvändigt, är att skolan utbildar medborgare som har förmågan att hantera problematiken kring hållbar utveckling. Framtidstro Hur gör vi för att utbilda någon för ett framtida samhälle som vi idag inte vet hur det kommer att gestalta sig? Hur förmedlar vi allvaret i situationen på ett sätt som leder till inspiration och entusiasm istället för nedslagenhet och apati? Går det att arbeta med hållbar utveckling på ett positivt sätt? Kanske är det viktigaste vi har att lära att det faktiskt är möjligt att vända en icke hållbar utveckling och istället gå mot en mer hållbar framtid. Vi har redan den teknik som behövs för att utveckla förnyelsebar energi, odla på ett ekologiskt hållbart vis och kunskaper om hur vi arbetar för en bevarad biologisk mångfald. Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet och forskare i folkhälsovetenskap, har tagit fram och analyserat historisk statistik som han redovisar i form av nydanande animerade diagram. Den bild av världen som framträder genom dessa animationer är annorlunda och mycket hoppfullare än den som framträder i massmedia. Han visar bland annat hur världens fattiga länder idag har en långt lägre barnadödlighet än vad länder i Europa och Amerika hade vid motsvarande ekonomiska standard som utvecklingsländerna har idag. Han visar även hur andelen av världens mest fattiga stadigt minskar. Samtidigt ser vi hur analfabetismen minskar och hur demokratiska styren ökar i världen. Flera videor där man kan se de rörliga diagrammen finns på gapminder.org. Nyhetsflödet går med nuvarande teknik oerhört snabbt från händelse till nyhet. Informationen sållas genom olika publiceringsverktyg, katastrofer och problem får oftast högst nyhetsvärde och pockar på vår uppmärksamhet. I detta brus är skolan endast en aktör i mängden som ger eleverna kunskaper och information. Det är därför av avgörande betydelse att skolan tar ansvar för att eleverna lär sig att kritiskt granska olika källor. En kanske lika viktig del är att vara nytänkande och låta framtidens frågor lyftas och diskuteras av dem som bär framtiden, nämligen eleverna. 22

23 Foto: Johan Laserna 23

24 Foto: Johan Laserna 24

25 Skolan kan vara en motvikt till de oftast mörka nyheterna som dominerar i nyhetsflödet. Nelson Mandela, Läkare Utan Gränser, Aung San Suu Kyi (medborgarrrättskämpe i Burma), Grameen bank (mikrokreditgivare i Bangladesh), kamratstödjare, grannen, mormor vilka positiva förebilder kan vi plocka fram? Hoppet och möjligheterna för framtiden måste odlas såväl hos utbildare som hos elever. Vi kan inte lösa dagens problem med samma sätt att tänka som skapat de problemen, sade Albert Einstein insiktsfullt. Vad kan vi lära av ungdomars friska tankar om framtiden? Vilka värderingar har de? Vilka tankar om livet? Kan vi utgå från en ny verklighet? Det är viktigt att ta ett steg tillbaka som lärare och låta eleverna diskutera vad som är viktigt i livet. Hur vill de att deras framtid ska se ut? Ett övergripande perspektiv Vi arbetar redan idag en hel del för hållbar utveckling, bland annat genom de kunskapsgrunder som är pusselbitar i helhetsperspektiven. I de lägre skolåldrarna är detta kanske det som betyder mest, tillsammans med självkänsla, skolans demokratiska värdegrund och förståelsen av vår plats på jorden. Förundran, naturkänsla, solidaritet och nyfikenhet är viktiga grundpelare i de lägre åldrarna. Ju äldre eleverna blir desto mer kan vi arbeta med den komplexa förståelsen för hållbar utveckling. För att inte förlora sig i den komplexitet som många av dessa frågor innebär är det viktigt att förankra frågeställningarna här och nu. Att utgå från vardagshändelser i undervisningen kan vara en del av verklighetsanknytningen. För att nå förståelsen av här och nu fullt ut gäller det även att successivt medvetandegöra det historiska perspektivet, och att gå från det lokala till det globala. Hållbar utveckling är ett perspektiv som lyfter sammanhangen i vårt sätt att leva. Det synliggör hur vi påverkar varandra, vår jord och vår överlevnad. Visst är det stora frågor, och visst är det många sammanhang i en global världsordning som man måste greppa, men det är också ett utmärkt tillfälle att arbeta verklighetsanknutet med något som berör alla och där kunskaper i skolans olika ämnen kommer till användning. Undervisning för hållbar utveckling kan fungera som ett övergripande perspektiv och som en urvalsprincip vid all undervisning, eller som en ung gymnasielärare sammanfattade sin syn på saken: Perspektivet hållbar utveckling, hjälper mig i skolarbetet att skilja mellan vad som är viktigt och mindre viktigt. Under arbetet med lärandet för en hållbar värld förskjuts medvetenheten om allas vårt ansvar inför framtiden från ett mer individuellt lokalt perspektiv till ett alltmer gemensamt och globalt ansvar. Det blir allt tydligare att vårt levnadssätt och våra vardagsval påverkar andra människor i olika delar av världen, och även framtida generationers levnadsmöjligheter. 25

26 Att konkretisera innehållet Vår största utmaning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé som låter abstrakt om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor Kofi Annan, FN, 2001 För att konkretisera begreppet hållbar utveckling kan det vara bra att ringa in vissa områden. På så sätt ger man begreppet en verklighetsanknytning. Man kan till exempel starta i det lokala, i en regions förutsättningar och identitet, för att sedan vidga vyerna och bli medveten om de större sammanhangen. Att undervisa för hållbar utveckling i till exempel Ghana innebär naturligtvis helt andra utmaningar och kräver andra prioriteringar än att undervisa i Sverige. Men även inom ett och samma land, eller en och samma stad, kan innehåll och metoder för lärande för hållbar utveckling skilja sig mellan olika skolklasser. Undervisningen bör därför anpassas utifrån de förhållanden som råder i varje klass. Vilka frågor är viktiga att lyfta i denna miljö? Vem avgör vad som är viktiga frågor? Det är genom att ställa denna typ av frågor som man får lärande för hållbar utveckling att bli verklighetsanknutet. Maten vi äter ett exempel på ett ämnesövergripande tema Inom olika tematiska områden kan valet av frågeställningar och ämnen bli mångfasetterat. Vilka frågor känns extra viktiga för att nå längre i visionen om en hållbar värld? Maten vi äter är ett område där vi alla är aktörer och som skulle kunna engagera många och erbjuda ett enkelt sätt att verklighetsanknyta arbetet med hållbar utveckling. Maten är en stor källa till glädje och gemenskap. Men den kan också vara en källa till inre och yttre konflikter och har stor betydelse för vår hälsa. Vilka frågor om mat berör eleverna? Hur påverkas vår hälsa, landskapets naturvärden, miljön av vårt matval? Frågor kring maten vi äter kan även leda vidare och konkretisera globala ekologiska, sociala och ekonomiska samband. Hur påverkar våra matval fattigdomen i världen? Maten och dess traditioner är en del av den kulturella identiteten och något som inbjuder till möten mellan kulturer. Kan vi genom att anlägga ett matperspektiv öka förståelsen för olika kulturella skillnader och religioner? Hur maten produceras har avgörande betydelse för vår biologiska mångfald, energianvändning och miljö. Jordbruket har stor ekonomisk 26

Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf

Tankar om hållbar utveckling och lärande. Helen Hasslöf Foto: Johan Laserna Tankar om hållbar utveckling och lärande Helen Hasslöf Foto: Johan Laserna Innehåll Introduktion 5 Ekologiska fotavtryck 7 Olika perspektiv på hållbar utveckling 7 Hur utbildar vi för

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

vår filosofi Handlingskraft & hållbar utveckling i skolan

vår filosofi Handlingskraft & hållbar utveckling i skolan vår filosofi Handlingskraft & hållbar utveckling i skolan Hur undervisar vi om hållbarhetsfrågor så att eleverna inte bara får kunskap om problemen utan att ämnet också väcker intresse och engagemang?

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. Arbetsmaterial Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9 Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. 1 Inledning Denna plan (delplan 7-9) är utarbetad inom ramen för

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Skollag, förordning och läroplan ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas av läroplanerna för grundskolan, specialskolan

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer