Hållbar utveckling och lärande inspirationsskrift för universitetslärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar utveckling och lärande inspirationsskrift för universitetslärare"

Transkript

1 Hållbar utveckling och lärande inspirationsskrift för universitetslärare

2

3 Hållbar utveckling och lärande inspirationsskrift för universitetslärare Del I: Introduktion Vad är egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt?...4 Lärande och utbildning för hållbar utveckling...9 Referenser del I Del II: Några exempel Didaktisk hållbar utvecklingskurs för universitetslärare vid Uppsala universitet...16 Cemus utbildning för hållbar utveckling vid Uppsala universitet...21 Hållbar utveckling vid Stockholms universitet...27 Hållbar utveckling i lärarutbildning med naturvetenskaplig inriktning vid Mälardalens högskola...30 Hållbar utveckling i lärarutbildning med hushållsvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet...32 Design för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet...35 Globalisering, miljö och media vid Högskolan i Halmstad...37 Internationellt magisterår i ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland...44 Casemetoder för hållbar utveckling i Chalmers grundutbildning...48 Miljövetenskapligt program för ett hållbart samhälle vid Mälardalens högskola...56

4 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION DEL 1 introduktion Vad är egentligen hållbar utveckling, och varför 1 är det viktigt? Mänskligheten har under det senaste århundradet orsakat förändringar på jorden i aldrig tidigare skådad takt och omfattning, vilket bland annat gett upphov till klimatförändringar, utarmade ekosystem, fattigdom, ökande klyftor mellan rika och fattiga länder och undanträngning av marginaliserade samhällsgrupper. En sådan ohållbar utveckling väcker frågor och kräver analys av aspekter som global rättvisa, mänskliga rättigheter, fattigdom och konsumtionsmönster, liksom en diskussion kring grundläggande värderingsmässiga frågeställningar om vad som är ett gott liv och hur vi ska förhålla oss till naturen. 2 Från utveckling till hållbar utveckling Vad är skillnaden mellan hållbar utveckling och utveckling i betydelsen hur fattiga länder ska utvecklas och bli rikare? Under hela efterkrigstiden har utvecklingsteorier och utveckling som projektbistånd sysslat med hur fattiga länder och befolkningsgrupper ska kunna moderniseras för att öka den allmänna välfärden. I begreppet hållbar utveckling finns några principiella skillnader gentemot det gängse utvecklingsbegreppet. Medan utvecklingsdiskursen har fokuserat på de fattiga länderna och deras problem, handlar hållbar utveckling lika mycket om de rika ländernas fortsatta samhällsförändring. Vidare är relationen mellan rika och fattiga länder avgörande inom ramen för hållbar utveckling och här ligger en av de mest kontroversiella och svåra frågorna. Det handlar till exempel om frågor som: Måste de rika länderna avstå något för att fattiga länder ska kunna utvecklas? Finns det någon slags global rättvisa som vi måste förhålla oss till? Finns det 4 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 1 Avsnittet bygger på ett kapitel med samma namn skrivet av Lennart Olsson vid Lucsus, Lunds universitet, publicerat i Högskoleverkets rapport 2005:47 R, Perspektiv på hållbar utveckling: Erfarenheter från högskola och näringsliv. 2 Matilda Hald och Hanna Wetterstrand, Cemus ett unikt exempel på lärande för hållbar utveckling I Högskoleverkets rapport 2005:47 R, Perspektiv på hållbar utveckling: Erfarenheter från högskola och näringsliv.

5 någon allas rätt till hållbar utveckling och är det i så fall några skyldigheter förknippade med denna rätt? Några bra exempel på sådana konfliktområden är utfiskningen av världshaven och klimatproblematiken. Om det finns en övre gräns för hur mycket haven kan beskattas på fisk och vi samtidigt erkänner fattiga länders rätt till fiskevatten måste det innebära att de rika länderna reducerar sin beskattning av haven. Om det finns en övre gräns för hur mycket växthusgaser som atmosfären tål och vi samtidigt erkänner fattiga länders rätt till utveckling måste det innebära att de rika länderna (som orsakat utsläppen så långt) minskar sina utsläpp. Denna aspekt kommer sällan fram i den politiska retoriken kring hållbar utveckling. Debatten om hållbar utveckling har pågått under de senaste två decennierna, sedan Brundtlandkommissionen kom med sin rapport Vår gemensamma framtid (1987), där begreppet fick sitt genomslag. Det finns nu många definitioner av begreppet och många aktörer som uttolkar det. Den innebörd som oftast läggs i begreppet motsvaras av en utveckling där den nuvarande generationen tillfredsställer sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att göra detsamma. Vad detta egentligen betyder är nästan omöjligt att säga och svårt att nå konsensus kring. Det öppnar därmed för en rad motstridiga önskningar. Definitionen lägger tyngdpunkten på våra behov. Vilka är då dessa? Det är en svår fråga, även om det finns en miniminivå som vi kan kalla för fundamentala mänskliga behov: tillräckligt med mat och vatten, skydd mot väder och vind, skydd mot våld och sjukdomar, tillgång till utbildning, möjlighet att försörja sig, rättvisa och vänner. Fig. 2: EKOLOGISKA FOTAVTRYCK, Antal jordklot 1, , , , , , , , ,2 0.2 Ekologiska fotavtryck, WWFs Living Planet Report visar att mänsklighetens sammanlagda ekologiska fotavtryck blir allt större. Sedan slutet av 1980-talet överskrider vi planetens biologiska produktionsförmåga och skapar mer avfall än naturen kan ta emot och återskapa till nya resurser. Skillnaderna i levnadssätt mellan olika länder är stora och människor i rika nationer lämnar ett avsevärt större fotavtryck per capita än människor i de så kallade utvecklingsländerna. HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 5

6 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION Ett synsätt från arbetet med FNs millenniedeklaration 3, är att vi måste se till att dessa fundamentala mänskliga behov kan tillfredsställas för alla människor utan att skada planetens livsuppehållande system atmosfären, vattnets kretslopp, jord och den biologiska mångfalden. Med hjälp av detta synsätt blir det lättare att konkretisera vad som menas med begreppet och därmed också lättare att formulera en tvärvetenskaplig högre utbildning för hållbar utveckling. Vid en samlad analys av FNs arbete med hållbar utveckling och de definitioner av begreppet som har tagits fram inom FN-systemet, märks fyra etiska principer: ekologisk eller fysisk bärkraft global rättvisa generationsrättvisa och medborgerligt deltagande. 4 Den viktiga kärnfrågan i begreppet är den ekologiska bärkraften begränsningarna för samhällets ekonomiska utveckling liksom utvecklingens tids- och rumsliga rättviseaspekter. Hur många västerlänningar skulle acceptera en skofabrik i kommunen som i och för sig producerar billiga skor men med hjälp av anställda som är minderåriga, får usel lön, arbetar timmar per dygn, sju dagar i veckan, förvägras skolgång och där fabriken dessutom släpper ut giftigt avlopp så att man inte kan bada i den närliggande havsviken? Att de allra flesta ändå köper sådana billiga skor, beror på den separation av produktion och konsumtion som är effekten av en ökad globalisering. Produktionen sker på ett ställe, och konsumtionen på ett annat. Ett annat skäl kan vara att den starka tron på att ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att lösa alla miljö- och resursproblem har etsat sig fast i den politiska retoriken. När nu hållbar utveckling har införts som en generell värdegrund i den högre utbildningen är det viktigt att föra en djuplodande debatt om vad hållbar utveckling verkligen innebär med och för alla länder och alla människor, samtidigt som våra livsuppehållande globala ekologiska system atmosfär, vatten, jord och biologisk mångfald skyddas och upprätthålls. Det finns en viktig etisk dimension i hållbar utveckling som handlar om rättvisa, rättigheter och skyldigheter mellan grupper, länder och generationer. Denna debatt måste hållas levande vid universitet och högskolor. Hållbar utveckling är som begrepp normativt. Det är också svårdefinierat, och det används av olika grupper för att främja särintressen. Desto viktigare är begreppet att diskutera och reflektera kring. 3 K. A. Annan: We, the Peoples: The Role of the United Nations in the 21st Century, UN, New York Merle Jacob, Sustainable Development: A Reconstructive Critique of the United Nations Debate. Göteborgs universitet, Göteborg. Se också Jan Olsson (red), Hållbar utveckling underifrån: Lokala politiska processer och etiska vägval. Nya Doxa, Nora. 6 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

7 Ofta förklaras de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna som delmängder i förhållande till varandra. När det gäller de ekologiska systemen finns det ingen grundlag som garanterar dess fortlevnad. Olika dimensioner av hållbar utveckling Man brukar definiera tre olika aspekter av en hållbar utveckling: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Ofta förklaras dessa aspekter i förhållande till varandra: de ekologiska systemens ramar är vad vi människor måste rätta våra aktiviteter efter; den sociala hållbarheten är, när den sker inom de ekologiska förutsättningarna, målet med utvecklingen; medan den ekonomiska dimensionen måste ses som ett medel för att uppnå de sociala mål vi har satt upp. Det ekonomiska systemet handlar om utbyte av varor och tjänster mellan individer, företag, organisationer och länder. Pengar är det grundläggande måttet på hur vi mäter och studerar dessa utbyten. Det ekonomiska systemet är emellertid inbäddat i det sociala systemet som innehåller relationer mellan individer och samhällen och vilar på värderingar, normer och lagar. Det finns också i de flesta demokratiska länder ett omfattande regelverk och lagar som skyddar det sociala systemet mot till exempel intrång från det ekonomiska systemet. Yttrandefrihet, mötesfrihet och rättigheten att i allmänna val påverka styret av samhället är alla exempel på detta som det skulle vara de flesta främmande att sätta ett monetärt pris på. Den hållbara utvecklingens sociala aspekt rymmer också en rättviseaspekt rätten för alla oss människor att tillfredsställa våra behov, men också rätten att delta i samhället och vara medskapare till en hållbar utveckling. Människors delaktighet och engagemang har sedan hållbar utvecklingsdiskussionens början setts som helt nödvändig för den hållbara utvecklingens möjlighet. De ekonomiska och sociala systemen är i sin tur inbäddade i det ekologiska systemets fyra livsuppehållande system. Men när det gäller de ekologiska systemen så finns det ingen grundlag som garanterar dess fortlevnad. Det är hela tiden en balansgång mellan ekonomisk nytta och ekologisk skada. Och till skillnad från hur de sociala friheter som nämndes HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 7

8 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION Mot de teknokratiska tendenserna i vårt samhälle gäller det att se vilken betydel se historia, litteratur, språk, musik och konst kan ha för vårt mänskliga behov av välbefinnande och därmed en hållbar utveckling. Bilden visar Shere Khan en originallitografi av den kända konstnären Madeleine Pyk, som samarbetar med WWF. ovan behandlas, sätts allt oftare ett monetärt värde på de ekologiska systemen. I de speciella lagar och regler som ska skydda dessa system, finns inbyggt klausuler om att man ska göra ekonomiska avvägningar i händelse av konflikt mellan ekonomisk och ekologisk nytta. Här har vi alltså ett dilemma som borde vara en viktig fråga för vetenskapen att utforska, nämligen hur rela tionerna mellan de olika delsystemen ser ut och utarbeta riktlinjer och regler för hur konflikter mellan systemen ska minimeras. Sådan forskning och undervisning måste bedrivas tvärvetenskapligt vid universitet och högskolor, men kräver också en bredare bas i vilken de normativa utgångspunkterna från många olika intressenter vägs samman. Detta arbete kan ta sin utgångspunkt i principer och värden som det finns stor enighet om och som i stor utsträckning innebär att tillfredsställa grundläggande behov för alla nu och i framtiden utan att skada livsuppehållande system. En ytterligare aspekt som vi vill addera till ovanstående resonemang är den kulturella dimension som egentligen kan sägas löpa som en röd tråd genom den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Mot de teknokratiska tendenserna i vårt samhälle gäller det att se vilken betydelse historia, litteratur, språk, musik och konst kan ha för vårt mänskliga behov av välbefinnande och därmed en hållbar utveckling. Kommunikation, flexibilitet och öppenhet för det främmande, men också kritisk reflektion kring det egna, är av stor betydelse i det här sammanhanget. Och det är i den kulturella dimensionen vi på allvar frågar oss: Vad är det goda livet? 5 5 Sture Packalén, Mälardalens högskola 8 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

9 Lärande och utbildning 6 för hållbar utveckling FNs dekad om utbildning för hållbar utveckling pågår mellan 2005 och Målet med dekaden som leds av UNESCO är bland annat att på en global nivå integrera principer och värden för hållbar utveckling i alla aspekter av utbildning och lärande. Den november 2007 samlades representanter från ca 90 nationer till den fjärde internationella konferensen om miljöutbildning i Ahmedabad, Indien. Här deltog cirka förskolebarn, doktorander, företrädare för lärarutbildningar, humanister och naturvetare, utbildare inom statlig och privat sektor; alla för att lära sig om utbildning för hållbar utveckling och för att formulera en internationell deklaration: Education for life: Life through education. 8 När lärande sker så att hållbar utveckling gynnas griper lärdomarna in över en bred repertoar av människors sätt att tänka, värdera och agera. I sin förlängning räcker det inte med att förstå sammanhangen mellan företeelser som hotar den ekologiska balansen [sic!] eller fördjupar klyftorna mellan rika och fattiga för att en hållbar utveckling ska kunna byggas upp. 7 Vad ska vi lära oss och hur ska vi lära oss det? Lärande för hållbar utveckling kan betraktas utifrån två grundfrågor: (1) vad ska vi lära oss och (2) hur ska vi lära oss det? Miljödidaktiska forskare har klargjort tre traditioner inom svensk miljöundervisning som ger något olika svar på dessa frågor. 9 Den faktabaserade miljöundervisningens svar på den första frågan är: Fakta. Inom denna undervisningstradition, som utvecklades under sent 1960-tal och vidare genom 1970-talet, ligger fokus på grundläggande ämneskunskaper. Miljöproblem löses bäst genom en ökad vetenskaplig ämneskunskap; i vetenskapen ligger lösningen på frågorna. Beträffande fråga två så sker undervisningen främst genom att vetenskapliga fakta och begrepp förmedlas av läraren till eleven/studenten som själv i och med förvärvandet av kunskapen antas handla i mer miljövänlig riktning. Den normerande miljöundervisningen växte fram under 1980-talet och utmanade då den faktabaserade traditionen genom att hävda att inte enbart kun HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 9

10 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION skap behövdes utan även värderingar behövdes för att handskas med miljöproblemen. Miljöproblemen tolkades nu som grundade i människors värderingar och val. Lärare som verkar i denna tradition tar bland annat fasta på att det är möjligt att utifrån samma faktaunderlag dra olika slutsatser om ett önskvärt beteende. Den normerande miljöundervisningen ger därmed ett något annorlunda svar på frågan om vad vi ska lära oss. Vid sidan av vetenskapliga fakta behöver vi även lära oss och kommande generationer de värderingar och därmed de beteenden som antas leda till en mer miljövänlig livsstil. I den normerande miljöundervisningen framträder en allians mellan vetenskap och värderingar där vetenskapliga fakta och till exempel ekologiska modeller blir normerande för vad vi ska lära oss och hur vi ska inordna våra liv. Med insikten om värderingars betydelse för både lärande och beteendeförändring införs nu i svensk miljöundervisning didaktiska moment som utgår från elevernas erfarenheter. Frågan om hur vi lär oss besvaras alltså inom denna tradition med hjälp av till exempel elevaktiva och problemorienterade arbetssätt. Den kritiska eller pluralistiska traditionen är intresse- och konfliktorienterad. Här studeras miljöproblemens politiska dimension på såväl individ- som samhällsnivå. Som svar på vår första fråga betonas här lärandemålet att aktivt och kritiskt kunna värdera och ta ställning till alternativa perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor. Detta innebär också att det entydiga miljöperspektivet inom denna tradition ger vika för ett mer komplext miljö- och utvecklingsperspektiv. Inom denna tradition bedöms det inte vara tillräckligt med vare sig vetenskapliga fakta eller vissa i vetenskap/natur befästa värderingar. Såväl miljökunskap som miljömoral betraktas nu som intresseförankrade och fokus kommer att ligga på att lära sig delta i kritiska samtal om hur vi bör handla och vilken kunskap som kan bedömas vara relevant för givna syften. 10 Det är inom den kritiska eller pluralistiska miljöundervisningstraditionen som utbildning för hållbar utveckling befinner sig. Följande punkter kan sägas vara kännetecknande för en högre utbildning för hållbar utveckling av hög kvalitet; den bör vara: Tvärvetenskaplig: syfta till att integrera lärande för hållbar utveckling i samtliga vetenskapsområden och discipliner och inte som ett separat ämne. Värdegrundad: syfta till att vara baserad på sådana värderingar som efter kritiskt övervägande kan sägas ligga till grund för en hållbar utveckling; Kritisk och problemlösande: leda till handlingsberedskap att ta sig an de utmaningar som arbetet mot en hållbar utveckling innebär; Pluralistisk: innehålla undervisning med varierande metoder: traditionella föreläsningar, konstnärliga uttryck, dramatisering, debatt, tyst kunskap och erfarenhet, med flera. 10 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

11 Lärande för hållbar utveckling som undervisningstradition har vuxit fram ur insikten att det individuella och kollektiva lärande som har ägt rum hittills, till stora delar har visat sig motverka en hållbar utveckling. Studentdriven: innehålla undervisning där studenter deltar i hur deras lärande organiseras och vad deras lärande fokuserar Lokal relevans: fokus på såväl lokala som globala frågor. 11 De sex karakteristika som är listade här ovan ställer många och höga krav på både student och lärare. Att vara genuint kritisk och problematiserande innebär en hög grad av motivation, meningsfullhet och tilltro till den egna förmågan. Detta innebär bland annat att den lärande har en insikt om sin egen motivation; varför hon eller han behöver lära sig om hållbar utveckling. Utöver detta kräver en kritisk lärandesituation ett lärandeklimat som präglas av tillit och ömsesidig respekt, så att studenten upplever en trygghet utifrån vilken nyfikenheten kan växa. 12 Lärande för hållbar utveckling som undervisningstradition har vuxit fram ur insikten att det individuella och kollektiva lärande som har ägt rum hittills, till stora delar har visat sig motverka en hållbar utveckling. Ur kollektiva lärandeprocesser har beroendet av fossila bränslen kommit, liksom en kultur där konsumtion som ett mål i sig dominerat. Våra teknologiska och ekonomiska lösningar har gjort att vi har kunnat förändra vår omgivning och våra sociala strukturer på ett sätt som vi nu vet inte är hållbart. Inom lärande för hållbar utveckling, ges utrymme för att problematisera och kritiskt reflektera över dessa lösningar och deras effekter, för att hitta andra normer, vanor och lösningar som gynnar en hållbar utveckling David Kronlid & Johan Öhman, Teologiska institutionen, Uppsala universitet; Eva Friman, CSD Uppsala, Uppsala universitet och SLU Uppsala. 7 Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, Se konferensens hemsida för länk till deklarationen: 9 Följande presentation av olika miljöundervisningstraditioner är hämtad ur Östman (red.), 2003 och Öhman, Se Kronlid (2005) för ett exempel på hur miljöetisk och socialetisk teori kan användas för att kritiskt och systematiskt reflektera över miljö- och utvecklingsfrågor. 11 Se dekadens hemsida: 12 Det faktum att lärande för hållbar utveckling är tvärvetenskaplig innebär stora utmaningar för såväl lärare som studenter. Stora krav ställs på förändringsprocesserna i lärandet och tryggheten i att vara monodisciplinärt kompetent utmanas. För vidare diskussion om arbetsklimat i ämnesövergripande forskning/studier se Björkli och Kronlid, 2007 (manus). Se även Kronlid, 2006 (manus) om strukturella utmaningar med att anta en tvärvetenskaplig hållning som forskarstuderande. HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 11

12 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION Utbildning för hållbar utveckling handlar om kunskaper, värderingar och handlingskompetens. Studenten utvecklar handlingsberedskap om de får arbeta med reella uppgifter av betydelse och förändrande karaktär. Målet bör vara att studenterna erövrar både en förmåga och en vilja att verka för hållbar utveckling. Hur kan man då utbilda för hållbar utveckling? Ett sätt är att låta de lärande i grupp diskutera och kritiskt granska textunderlag och framförda argument. När studenten, med stöd från läraren, tvingas formulera sina tankar i grupp, tar lärandet fart och utmynnar i en meningsfull process. 14 En problemorienterad lärandesituation kan med fördel användas inom lärande för hållbar utveckling eftersom den skapar möjligheter för studenterna att själva styra sin lärandeprocess. Lärarnas roll i denna lärandeprocess är att ingå i lärandegemenskapen, och att utifrån ömsesidig respekt, dialog och öppenhet, stödja studenternas lärande. Det sker då genom en undersökningsfunktion snarare än genom en kontrollfunktion. 15 Utbildning för hållbar utveckling handlar om kunskaper, värderingar och handlingskompetens. Studenten utvecklar handlingsberedskap om de får arbeta med riktiga frågor som känns meningsfulla och där de upplever att deras arbete kan leda till en förändring. Målet bör vara att studenterna erövrar både en förmåga och en vilja att verka för hållbar utveckling. Studenterna ska alltså efter kritisk reflektion utveckla kunskap om olika utvecklingsprocesser, om olika värderingar och en handlingskompetens i relation till dessa. Både lärande processen och dess innehåll är lika viktiga utan process ingen produkt och vice versa. En högre utbildning som tar fasta på detta, kan ge studenten en förmåga och vilja att kritiskt förhålla sig till och eventuellt förändra sina handlingar. Därmed utmanas studenten till att inte enbart förändra sina verbala attityder utan även sin livsstil. Om varje världsmedborgare skulle konsumera lika mycket resurser som vi i Europa, skulle vi behöva tre jordklot för att få fram alla resurser och absorbera avfallet HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

13 Utmaningar för högre utbildning 13 Lärande för hållbar utveckling innebär både specialisering och helhetssyn. Nuvarande högre utbildning är emellertid nästan uteslutande inriktad på specialisering. Den urgamla uppdelningen i human- och samhällsvetenskaper å den ena sidan och naturvetenskaper inklusive medicin å den andra, må vara praktisk från strikt vetenskapliga utgångspunkter men överensstämmer knappast med lärandemålen inom utbildning för hållbar utveckling. Varför har den högre utbildningen hittills haft svårt att bedriva utbildning för hållbar utveckling? Det finns åtminstone tre utmaningar för den högre utbildningen när det gäller att uppfylla skrivningarna om utbildning för hållbar utveckling inom miljödidaktisk forskning 16 och i Högskolelagen. 17 Den första utmaningen berör kategorisering kontra tvärvetenskap. Finns det någon akademisk disciplin som kan göra anspråk på att finna en helhetslösning på eller övergripande förklaring till ett enda miljö- och utvecklingsproblem? Förmodligen inte. Uppdelningen i ämnen är samtidigt nödvändig för att underlätta vetenskaplig analys. Men, den får inte ske på bekostnad av en fullständig avsaknad av lateralt integrerat tänkande över ämnes- och fakultetsgränserna. Således är olika former av tvärvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling nödvändig. 18 Kravet på tvärvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling leder in på den andra utmaningen atomisering kontra helhet. Vetenskapen präglas av en ständig specialisering. Ett växande problem med specialisering (atomisering) är att synfältet blir allt mindre och abstraktionen allt större. För att undvika fragmentisering krävs forskare och yrkesverksamma inom samhällets samtliga områden som har färdigheten att röra sig mellan den starkt reducerade nivån och den mest övergripande. Inte minst för lärande för hållbar utveckling krävs en betoning på skulle man kunna säga helhetlig djupförståelse. Den hållbara utvecklingen samlar, som tidigare diskuterats, flera etiska dimensioner och aspekter som inte kan studeras eller förstås oberoende av varandra. 19 Den tredje utmaningen består i fri kontra engagerad kunskap. Det finns en spänning mellan forskningens frihet å ena sidan och samhällets krav på att forskningen ska vara nyttig å andra sidan. 20 Det finns en risk att denna spänning växer sig allt starkare i takt med en ökad konkurrens om ekonomiska resurser. Dock kan man tänka sig forskare i en roll som fri i sin vetenskapliga utövning och som samtidigt närmar sig samhället som aktör. Med andra ord, att forskare, lärare och studenter, som i sin profession kritiskt analyserar och har möjlighet att tänka fritt och prövande, som medborgare bidrar till den hållbara samhällsutvecklingen med en kritisk reflektion och diskussion. Mot bakgrund av Högskolelagen är utmaningen för universiteten att alla kunskapsområden, på olika och relevanta sätt, orienterar sig i både sakfrågorna (hållbar utveckling) och i didaktiken (utbildning för hållbar utveckling) så att det inte stannar vid att alla studenter läser en specialkurs i hållbar utveckling eller att det inrättas speciella utbildningar i hållbar utveckling. Innebär detta att HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 13

14 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE EN INTRODUKTION varje föreläsning i matematik eller sociologi måste innehålla hållbar utveckling? Knappast. Men varje student ska under sin utbildning konfronteras med frågeställningar om vad hållbar utveckling innebär och beredas möjlighet att kritiskt värdera och diskutera den hållbara utvecklingens hinder och möjligheter. I dessa processer är som vi sett ovan attitydmål och handlingsberedskap lika viktiga som kunskapsmål. Även om lärandemålen för hållbar utveckling kommer att se olika ut beroende på kunskapsområde och utbildning, finns det generella kunskaper, förhållningssätt och insikter om hållbar utveckling som alla som genom går en högskoleutbildning i Sverige bör ha. 21 Studentens ansvarstagande och handlingsberedande lärande står i centrum när det gäller utbildning för hållbar utveckling. Detta kräver kritisk reflektion och en förmåga att famna allt ifrån monodisciplinära till tvärvetenskapliga intressanta teman och frågor. Universitetsledningens roll är avgörande för att uppfylla Högskolelagens skrivning. Detta innebär inte i första hand ett omfattande eller tidsödande arbete med dessa frågor utan att i den dagliga verksamheten ge tydliga signaler till sina anställda att lärande för hållbar utveckling värdesätts högt. Ett sådant stöd är nödvändigt för alla universitetslärare som intresserar sig och vill enga gera sig i lärande för hållbar utveckling. Dessutom stimulerar ett sådant stöd studenter till att diskutera frågeställningar som kanske inte självklart kommer upp i ett specialiserat utbildningsprogram. Begreppet utbildning för hållbar utveckling innebär en visionär syn på framtiden och visst ska högre utbildning och vetenskap vara visionär? 13 Avsnittet bygger delvis på den tidigare refererade texten av Lennart Olsson. 14 Se Sandell, Öhman & Östman, 2005 för en genomgång av det didaktiska innehållet i utbildning för hållbar utveckling. 15 Lökensgaard Hoel, Se även Hansson & Kronlid, 2005 om att använda skrivande och responsarbete inom lärande för hållbar utveckling på forskarutbildning. 16 Lundegård, Öhman, Lennart Olsson, Högskoleverkets rapport 2005:47 R, Perspektiv på hållbar utveckling: Erfarenheter från högskola och näringsliv. 19 Se Latour, 1993 om miljö- och utvecklingsproblemens komplexa och tvärvetenskapliga karaktär. 20 Behovet av att ha en balans mellan helhet och specialisering insåg Elisabeth Tamm och Elin Wägner med flera redan 1940 då de skrev: att man icke kan arbeta på en separat lösning av vare sig fredsfrågan, jordfrågan, hälsofrågan, befolkningsfrågan eller uppfostringsfrågan. Den ena som den andra måste gå med i en omvärdering av människans förhållande till jorden, till livet och verkligheten, vilket betyder ett systembyte med allt vad där till hör av samhällsomvandling (5). 21 Se Forsman, 2004, om denna spänning. 22 Se Wickenberg et al (red) (2004) för en samling texter om bland annat olika sätt att utbilda, undervisa och lära för hållbar utveckling. 14 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

15 Referenser del I Annan, Kofi Atta (2000). We, the Peoples: The Role of the United Nations in the 21st Century. UN: New York. SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Björkli, Cato & Kronlid, David (2007). Crossdisciplinary Climate A Reflection on what it means to establish and maintain Crossdisciplinary Integration (opublicerat manus), Transdisciplinary research project Mobility in Technological Space. NTNU. Trondheim, Norge. Dekaden för utbildning för hållbar utveckling: URL_ID=27234&URL_DO=DO_TOPIC&URL_ SECTION=201.html ( ). Forsman, Birgitta (2004), Forskares frihet. Om makt och moral. Studentlitteratur: Lund. Hald, Matilda & Wetterstrand, Hanna (2005). Cemus ett unikt exempel på lärande för hållbar utveckling i Högskoleverkets rapport 2005:47 R. Perspektiv på hållbar utveckling: Erfarenheter från högskola och näringsliv. Hansson, Petra & Kronlid David (2005). Den skrivande doktoranden Ett humanvetenskapligt arbetsmaterial om skrivandets betydelse för tvärvetenskaplig dialog och samarbete (läromedel utvecklat för doktorandkurs på Cemus forskarskola). Jacob, Merle (1996). Sustainable Development: A Reconstructive Critique of the United Nations Debate. Göteborgs universitet: Göteborg. Lundegård, Iann (2007). På väg mot pluralism Elever i situerade samtal kring hållbar utveckling. Studies in Educational Sciences 101, Stockholms universitet: Stockholm. Kronlid, David (2005). Miljöetik i praktiken åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria. Studentlitteratur: Lund. Kronlid, David (2005) Tvärvetenskap som glastak om några strukturella hinder för den tvärvetenskapande doktoranden, (accepterat för publicering i Uppsala Studies in Research Ethics). Uppsala universitet: Uppsala. Latour, Bruno (1993). We Have Never Been Modern, Harvard University Press: Cambridge, Massachusetts. Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala lärande genom responsgrupper. Studentlitteratur: Lund. Millennium Development Goals of the United Nations. URL: Olsson, Lennart. (2005).Vad är egentligen hållbar utveckling och varför är det så viktigt? i Högskoleverkets rapport 2005:47 R. Perspektiv på hållbar utveckling: Erfarenheter från högskola och näringsliv. Olsson, Jan (red) Hållbar utveckling underifrån: Lokala politiska processer och etiska vägval. Nya Doxa: Nora. Sandell, Klas, Öhman, Johan, & Östman, Leif (2005). Education for Sustainable Development Nature, School and Democracy, Studentlitteratur: Lund. Sustainability Transition Program of the US National Council for Research. URL: The Global Scenario Group. URL: The Fourth International Conference in Environmental Education. URL: org/ ( ). Wickenberg, Per et al (red) (2004). Learning to Change Our World Swedish research on Education & Sustainable Development. Studentlitteratur: Lund. Wägner, Elin & Tamm, Elisabeth (1940). Fred med jorden, Albert Bonniers Förlag: Stockholm. WWF (2006). Living Planet Report. WWF:Gland, Schweiz. URL: publications/living_planet_report/index.cfm Östman, Leif (red) (2003). Nationell och internationell miljödidaktisk forskning: En forskningsöversikt, Pedagogisk forskning i Sverige 148, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet: Uppsala. Öhman, Johan (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv, Örebro Studies in Education 13. Universitetsbiblioteket i Örebro: Västra Frölunda. HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 15

16 hållbar utveckling och lärande några exempel DEL 2 några exempel Kursen ges av avdelningen för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande, UPI, i samarbete med Cemus vid CSD Uppsala, Institutet för forskning om utbildning för hållbar utveckling, IRESD, vid Institutionen för didaktik och WWF Utbildning. Uppsala universitets rektor beslutade i december 2006 att uppdra åt alla fakultetsnämnder att se till att hållbar utveckling som perspektiv och kunskapsinnehåll integreras i samtliga utbildningsprogram och i tillämpliga kurser. Innan dess hade en tvärfakultetlig arbetsgrupp, också utsedd av rektor, utrett behov och förutsättningar för utbildning för hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Rektors beslut innebar bland annat att integreringen av hållbar utveckling i samtliga utbildningsprogram skulle kompletteras med en förbättrad möjlighet för studenter att tillgodoräkna sig valbara kurser i hållbar utveckling i sin utbildning/ examen. 23 Jöran Rehn, UPI vid Uppsala universitet. Didaktisk hållbar utvecklingskurs för universitetslärare 23 vid Uppsala universitet Varför ges kursen? Den här kursen gick för första gången under hösten 2007 efter ett initiativ av Uppsala universitets rektor. Syftet med kursen är att stärka universitetslärarnas kompetens när det gäller att integrera kunskaper om, och perspektiv kring, hållbar utveckling genom olika utbildningsprogram och tillämpliga, fristående kurser. Det övergripande, långsiktiga målet är att alla studenter som lämnar Uppsala universitet ska kunna kombinera och omvandla sina ämneskunskaper och teoretiska kunskaper om hållbar utveckling till ett eget förhållningssätt i kommande samhälls- och yrkesliv. Alla lärare som har gått kursen ska kunna ge exempel på politiska och mänskliga motiv för en hållbar samhällsutveckling utifrån människans samspel med naturen i ett lokalt såväl som ett globalt perspektiv. De ska också kunna diskutera universitetets uppdrag och möjligheter att genom utbildning för hållbar utveckling inspirera studenterna till ökad förmåga att omvandla teoretiska kunskaper om hållbar utveckling till ett eget förhållningssätt i kommande samhälls- och yrkesliv inom det egna ämnesområdet. Relevanta aspekter för kollegors och studenters förståelse av hållbar utveckling som ett integre rat kunskapsområde, med flera perspektiv på samhällsutvecklingen och människans samspel med naturen, ska kunna identifieras och tydlig göras. Efter kursen ska kursdeltagarna dessutom kunna planera och genomföra undervisning som ökar studenternas kom 16 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

17 petens när det gäller att bidra till en samhällsutveckling, som möter behovet hos den nuvarande generationen utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Framför allt ska kursdeltagarna efter kursen vara mer motiverade och förberedda för att uppfylla uppdraget att integrera hållbar utveckling i undervisningen vid sina institutioner. Så här gör vi Kursen pågår under sex veckor och består av tre kursdagar med mellanliggande perioder av egna studier och utvecklingsarbete i den egna undervisningsplaneringen eller undervisningen. Sammantaget motsvarar kursen en enveckasmodul i den pedagogiska utbildningen för lärare vid Uppsala universitet. För godkänt på kursen ska deltagarna närvara och delta aktivt i dialog med lärare samt redovisa de hemarbetsuppgifter som ingår. Intyget från kursen kan deltagarna infoga i sin portfolio som pedagogisk merit. Under kursdagarna orienteras deltagarna om hållbar utveckling och utbildning för hållbar utveckling från det generella till det mer ämnesspecifika. Genom föreläsningar, litteraturstudier, diskussioner, grupparbeten/övningar, samt hemarbetsuppgifter fokuseras olika ämnesområdens möjligheter att bidra till lärarens och studenternas kunskaper om hållbar utveckling. Vi diskuterar också hur man kan gå tillväga för att integrera hållbar utveckling i undervisningen inom olika ämnesområden både när det gäller kunskapsinnehåll och perspektiv. Deltagarna får också tillfälle att utveckla och praktiskt pröva idéer om utbildning för hållbar utveckling i den egna undervisningen. HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 17

18 hållbar utveckling och lärande några exempel När vi äter sushi i Sverige påverkar vi många andra länder med våra ekologiska fotavtryck. Kursperiod dag 1 mellanperiod 1 på 10 dagar I och med att kursdeltagarna kommer från olika fakulteter uppstår fina möjligheter att i diskussioner och övningar dela erfarenheter och vidga perspektiven. Vid kursdagarnas gemensamma luncher lägger vi särskild vikt vid att erbjuda mat och dryck som rimmar med kursens budskap om hållbar utveckling. Nedan visas en struktur för kursdeltagarnas arbete under kursen. Innehåll/uppgift Begreppet hållbar utveckling Tillkomst, innebörd & historisk belysning; beskrivning av gällande internationella & nationella beslut & åtaganden samt Högskolelagens och Högskoleförordningens examensbeskrivningar. Befintliga beslut, funktioner & stöd för utbildning för hållbar utveckling. Nutida perspektiv på människans livsbetingelser, samhällsutveckling & naturens förutsättningar. De viktigaste utmaningarna från lokalt till globalt med exempel på hur dessa kan fångas upp i olika ämnen. Avslutningsvis: vad innebär för och kräver detta av oss lärare vid Uppsala universitet? Hur tolka och tillämpa? Litteraturläsning gemensam text Läsa kursboken Education for Sustainable Development. Skriva läslogg med spontana reaktioner och synpunkter under läsning. Förbereda en gruppdiskussion utifrån frågor: 1) Vad i texterna tycker du var mest intressant och användbart för din egen undervisning eller undervisningsplanering? 2) Vilka fördelar kan du se, för dig som lärare respektive för studenterna, med att integrera hållbar utveckling i ditt ämne/program och din undervisning? 3) Vilka befintliga lärandemål gynnas eller hindras av integrering av hållbar utveckling i undervisningen på din institution? 4) Hur skulle man kunna formulera ett examinerbart lärandemål för din kurs/ditt program som svarar mot kravet på integrering av hållbar utveckling i utbildningen? 18 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

19 Kursperiod mellanperiod 1 forts Innehåll/uppgift Litteraturläsning individuellt val Söka text om hållbar utveckling eller utbildning för hållbar utveckling som passar deltagarens intressen och/eller ämnesområde. Läsa texten och skriva läslogg med spontana reaktioner och synpunkter under läsning. Förbereda för gruppdiskussion utifrån frågor: 1) Vad i texten kan vara användbart i undervisningen i ditt eget ämne? 2) Vilka hinder finns för att använda det i ditt ämne/program/din undervisning när det gäller att integrera hållbar utveckling som perspektiv eller innehåll? 3) Vilka lösningar finns på detta och vilka förändringar är genomförbara vid din institution/inom ditt program? mellanperiod 1 forts dag 2 mellanperiod 2 på 3 4 veckor dag 3 Skriftlig inlämningsuppgift Formulera skriftligt exempel på hur hållbar utveckling kan anknytas till eller exemplifieras i kunskapsinnehåll och perspektiv i dina kurser/ditt ämne/program. Vara noga med att se hållbar utveckling som ett tvärvetenskapligt perspektiv på människans livsbetingelser, samhällsutveckling och naturens förutsättningar. Knyta an till viktiga framtidsfrågor/utmaningar, lokalt, regionalt eller globalt. Hitta beröringspunkter & samarbetsmöjligheter med andra ämnen. Utbildning för hållbar utveckling Begreppet (såväl innehåll som perspektiv), det integrerade perspektivet samt didaktiska frågor. Hur bedriva utbildning för hållbar utveckling generellt, och hur specifikt gå tillväga i de ämnen/ kurser/program som representeras av kursdeltagarna? Övningar och gruppdiskussioner. Planering av eget mindre utvecklingsarbete. Eget utvecklingsarbete Hur kan utbildning för hållbar utveckling integreras i det egna ämnets kurser/moment och vad som krävs för genomförande? Utvecklingsprojekten sammanställs skriftligt som ett pedagogiskt utvecklingsförslag och redovisas vid diskussionsseminarium (kursdag III). Diskussion av olika avnämarperspektiv på utbildning för hållbar utveckling. Uppföljning av projektarbeten. Utbildning för hållbar utveckling i det egna ämnets kontext. Muntlig redovisning och gemensam diskussion av projektarbeten. Fördelar/nackdelar, hinder/möjligheter, samarbetsmöjligheter. Hur gå vidare? HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE 19

20 hållbar utveckling och lärande några exempel Kursvärderingen visade också att deltagarna var mycket nöjda med kursen. Högst betyg fick den heterogena sammansättningen av kurs deltagarna och diskussionerna. I kursen ingick att läsa kursboken Education for Sustainable Development och skriva läslogg med spontana reaktioner och synpunkter. Dessutom skulle kursdeltagarna förbereda en gruppdiskussion utifrån många olika frågor. Vad har vi hittills lärt? Kursen upplägg fungerade bra, tidsramarna höll och vi lärare upplevde att vi i stort fått med det innehåll som svarade mot kursens lärandemål. Kursvärderingen visade också att deltagarna var mycket nöjda med kursen. Högst betyg efter de praktiska arrangemangen fick den heterogena sammansättningen av kursdeltagarna och diskussionerna. Kursvärderingen besvarades av tio av de elva kursdeltagarna och detta att endast elva deltagare sökte till de planerade tjugo kursplatserna är väl det som är mest negativt med denna första kursomgång. Trots omfattande annonsering och breda utskick är det tyvärr alltid svårt att få loss universitetslärare för egen fortbildning i synnerhet till nya, okända kurser. Med hjälp av tidningsartiklar, munmot-mun-metoden samt riktade informationsinsatser hoppas vi fylla kommande kurser bättre. Vi har också, utifrån såväl den skriftliga kursvärderingen som den kursvärderingsdiskussion som avslutade kursen, planer på vissa förändringar i kursen: Förkortad introduktion första kursdagen (politisk bakgrund + presentationer etc) tidigare och mer om hållbar utveckling. Tydligare övergång från hållbar utveckling (första dagen) till utbildning för hållbar utveckling (andra dagen). Omkastning i uppläggningen så att föreläsningen om didaktiska perspektiv på hållbar utveckling kommer före läsningen av motsvarande kapitel i kursboken. Förlängd tidsperiod för kursen (från cirka 6 veckor till närmare 10 veckor), särskilt mellanperiod II, för att öka möjligheterna för kursdeltagarna att verkligen pröva idéer om integrering av utbildning för hållbar utveckling i den egna undervisningen. 20 HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen Plan för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen Bakgrund Med anledning av förändringen i Högskolelagen har Rådet för grundutbildningsfrågor den 28 mars 2006 utsett en arbetsgrupp som fått

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 StefanTörnblom 1 - Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1 - ELEVENS

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå:

Studieplan för utbildning på forskarnivå: 1(6) Fakulteten för teknik och naturvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå: Studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljö- och energisystem (Doctoral studies in Environmental and Energy

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-537/2005 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG Systems Analysis Master Programme, 40/80 points (60/120 ECTS)

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer