PROJEKT MÖTESPLATS. Denna skrift är en gåva från. så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKT MÖTESPLATS. Denna skrift är en gåva från. så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar"

Transkript

1 m PROJEKT MÖTESPLATS Denna skrift är en gåva från Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm så att vi tillsammans kan förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar

2 PROJEKT MÖTESPLATS FÖRENINGEN SKYDDSVÄRNET I STOCKHOLM Hornsgatan Stockholm Telefon: / 31 Org. nr:

3

4 FÖRORD... 1 INLEDNING... 4 PROJEKT MÖTESPLATS... 6 MÅLGRUPPEN... 8 VERKSAMHETEN SAMVERKAN EFTER PROJEKT MÖTESPLATS SLUTSATSER I KORTHET FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER FLYKTINGSITUATIONEN I VÄRLDEN ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA DET SVENSKA MOTTAGNINGSSYSTEMET ASYLPROCESSEN (SVERIGE)... 35

5

6 FÖRORD foto Denny Lorentzen Direktor Nilla Helgesson Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Att efter en lång resa på flykt komma som nyanländ till Sverige är stressande och påfrestande för både kropp och själ. För barn och ungdomar som kommer utan någon nära vuxen är det en ännu svårare situation. Dessa barn och ungdomar möter en mycket svår social situation i sitt nya land. De kan inte språket, saknar släkt och vänner, har en stor rädsla för att skickas tillbaka och oro för om deras föräldrar har belånat sig till ingen nytta när de betalat dyrt för att skicka sitt barn till ett annat land. I vårt samhälle definierar vi mycket av vår identitet och värde med vad vi har för yrke, arbete eller annan sysselsättning. Känner de unga att de inte har plats i samhället är risken stor att man i stället frestas till att söka alternativa karriärvägar i drogernas och kriminalitetens värld. Det är viktigt att ta tillvara ungdomarnas egna resurser och bygga vidare på dem i arbetet med att skapa en bättre integrering i samhället.

7 Denna broschyr vänder sig till Dig som på något sätt arbetar med eller kommer i kontakt med ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Vi anser att alla som åtar sig att arbeta för dessa barn också ska få bra information om vad det innebär och en orientering om det motstånd dessa ungdomar träffar på i sin väg in i det svenska samhället. Skyddsvärnet har de senaste åren tagit emot flera ensamkommande barn och ungdomar som fått bo i något av våra familjehem eller i egen lägenhet med intensivt stöd och kontakt med vår personal. På nationell nivå har vi medverkat i arbetet med Överenskommelsen på integrationsområdet. I den här skriften har det samlats erfarenheter från åtta kommuner. Skyddsvärnet går nu vidare i arbetet med att stödja de ensamkommande barnen och ungdomarna. I januari 2010 startade vi projektet Jalla för alla. Det som är unikt i detta projekt är att barnen och ungdomarna aktivt deltar i framtagandet av ett nytt utbildningsmaterial och program. På vår nya hemsida, som lanseras i början av 2010, kommer Du att finna information om projektet och även kontaktuppgifter för den intresserade. Vi erbjuder även, genom seminarier, kompetensutveckling av tjänstemän inom olika myndigheter för att förbättra mottagandet av de barn och ungdomar som kommer. Under 2010 kommer vi att genomföra två stycken projektseminarier om Jalla för alla, anmälan sker www. skyddsvarnet.se Vi hoppas att denna skrift ska kunna användas som informationsmaterial och idéskrift för vårt gemensamma fortsatta arbete och strävan med att utveckla och förbättra mottagandet av de ensamkommande asylsökande barnen. Stockholm i januari 2010

8

9 INLEDNING Cristina Sourigues Projektledare Mötesplats & Bengt Lagerkvist Barnläkare, Docent Umeå Universitet Ordet asyl betyder fristad. Ett ställe att vistas på där man inte blir utsatt för våld eller förföljelse. Att söka asyl i ett annat land är en mänsklig rättighet. Vi har rätt att fly när vi blir hotade till livet och utsatta för våld eller fysisk och psykisk misshandel. De som kommer innanför våra gränser har rätt till ett värdigt bemötande vare sig de sedan får tillstånd att stanna eller inte. Det är hur ett bra mottagande kan gå till som denna folder handlar om med fokus på en grupp som är mer behövande än andra; de ensamkommande barnen och ungdomarna. Alla vi som har varit involverade i projekt Mötesplats har blivit djupt berörda av de ungdomar som helt ensamma på olika sätt flytt från sina hemländer. Det hade varit lätt för oss att fastna i många ungdomars berättelser om våldsamma upplevelser och känsla av ovisshet. Men tillsammans med ungdomarna växte framtidshopp och livsglädje. Skrattets gemenskap är i sig en lärdom, hur jobbig situationen än är så kan ett skratt lura sorgen en smula. Det är både fysiskt och psykiskt skadade eller trakasserade människor som söker asyl. De behöver vår hjälp när de söker sig hit och många är desperata när de inte blir trodda på sin historia. Men de är som sagt överlevare med starka resurser inom sig om de blir mottagna på rätt sätt. Även flyktingbarn är starka överlevare. Utöver flyktingskapet måste ensamkommande ungdomar brottas med samma saker som alla andra ungdomar. Det handlar om att nästan vara vuxen och söka sin identitet, samt om att utforma sin framtid. Och allt detta utan ett nätverk i det nya landet. 4

10 Mitt i all frustration och i de jobbiga händelser som många ungdomar och unga vuxna har gått igenom, finns hos dessa människor en vilja att satsa på livet och en tro på framtiden, och att godheten finns hos människan. Projekt Mötesplats ville spegla detta genom att finnas till för ungdomarna och agera brobyggare mellan institutioner och det nya landets livsvillkor. Vi vill tacka alla fritidsledare som professionellt och med kärleken som sitt främsta redskap har bidragit till projektets framgång. Vi vill också tacka alla andra, ingen nämnd och ingen glömd, som på olika sätt har bidragit och som har jobbat helhjärtat för projektet. Tack vare er alla har ett stort antal unga människor blivit sedda och förhoppningsvis därigenom fått framtidstro och identifierat sina individuella möjligheter. Vi hoppas att ni som kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar, i Projekt Mötesplats får inspiration till att jobba med denna grupp. 5

11 Svensk Flyktinghjälp (SWERA) beviljades 2005 medel från Allmänna Arvsfonden för ett treårsprojekt för ensamkommande flyktingungdomar. Projektet startade i april 2005 och skulle enligt planen avslutas i april Ett fjärde och sista år (april april 2009) beviljades senare, dels för att arbetet i de kommuner där verksamheten kommit igång sent och fortfarande pågick skulle kunna avslutas och dels för framställandet av en sammanfattande projektrapport. Hösten 2008 fick SWERA ekonomiska, organisatoriska och strukturella problem, vilka ledde till att organisationen gick i konkurs i januari Efter en förfrågan från Allmänna Arvsfonden sommaren 2009, åtog sig Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm att stå värd för rapporteringsdelen i ovan nämnda arbete. PROJEKT MÖTESPLATS Ett stort antal barn och unga söker skydd i Sverige varje år. Vägen hit har oftast varit lång, ibland flera år. De måste anpassa sig till nya vuxna och kamrater, en tillvaro i ett främmande samhälle och tvingas därför mogna och ta ett vuxenansvar i förtid. Syfte Syftet var att skapa förutsättningar för deltagarna att bli delaktiga i det svenska samhället. För att nå dit användes följande verktyg för ungdomarna: Tillhörighet: att vara en individ i ett sammanhang. Struktur: att få en helhetskänsla och en strukturerad tillvaro. Utveckling: att få tillbaka framtidstron. Återskapande: av kontrollen över sin situation. 6

12 Val av kommuner Södra Sverige Karlskrona - en medelstor kommun. Alvesta - sedan 1970-talet en viktig ort för flyktingmottagning. Lessebo - en liten kommun med politiker som var öppna för dialog och samarbete. Mellansverige Solna och Sigtuna - kommunerna bad Projekt Mötesplats om hjälp. Stockholms stad (Farsta) - intressant att utveckla verksamheten i en storstad. Uppsala - en medelstor kommun. Västra Sverige Mölndal - en ankomstkommun i behov av stöd. 7

13 Målgruppen Ensamkommande barn: majoriteten var pojkar år. Unga vuxna: år. Ursprungsländer: Irak, Kurdistan, Afghanistan, Somalia och Burundi, Palestina, Eritrea, Mongoliet. Vägarna till Sverige var många. Många utsattes under resan för bedrägerier och våld. De allra flesta deltagarna hade kommit hit med hjälp av smugglare. De fritidsansvariga i Projekt Mötesplats upplevde att ungdomarna först efter 1-2 år i verksamheten kunde berätta den sanna historien. Projekt Mötesplats samverkade med flyktingförläggningar, transitboenden, grupphem och egna boenden (ebo). 8

14 Kommun Flyktingförläggning Transit grupphem Grupphem Ebo Karlskrona Anvisningskommun 1 X Alvesta Anvisningskommun 1 1 Lessebo Anvisningskommun 1 1 X Solna Ankomstkommun 2 X Farsta Anvisningskommun 3 X Uppsala Anvisningskommun 1 X Mölndal Ankomstkommun 1 Sigtuna Ankomstkommun 1 Nyckelord i arbetet med ungdomarna: Nuet och framtiden. Att hjälpa sig själv. Frigörelse. Punktinsatser (individstödjande arbete). 9

15 Verksamheten Antal deltagare Sammanlagt i Projekt Mötesplats verksamhet nåddes cirka ungdomar i åldrarna år. Kommun År 1 År 2 År 3 År 4 Karlskrona Alvesta Lessebo Solna och Sigtuna Farsta Uppsala Mölndal Totalt Lokaler Lokalen blev den fasta och trygga punkten i verksamheten samt en neutral plats för ungdomarna. 1 Därutöver 75 biobarn 8-12 år 10

16 Aktiviteter Ett stort antal och mycket varierande aktiviteter genomfördes under Projekt Mötesplats arbete ute på fältet. Aktiviteternas karaktär skilde sig utifrån: Gruppens behov. Kommunens karaktär. I vilken fas grupprocessen befann sig. Flyktinggruppens sammansättning (varifrån, ålder, hälsa). Den fritidsansvariges bakgrund, utbildning, erfarenhet och kontakter. Några aktiviteter som återkom i alla kommuner var: Sommar- och vinterläger där deltagare från flera projektkommuner deltog tillsammans. Fotboll, badminton, tennis, titta på ishockey, paddla kanot, klättra, övningskörning, simkurser, promenader, utelekar och fotbollsturneringar med andra ungdomar. Video- och diskussionskvällar, matlagning, lära sig att ta hand om sin ekonomi och att handla ekonomiskt, temadagar, kurser om musik, lära sig att spela musikinstrument och om svenska traditioner som jul och midsommarfirande, musik och dans. Studiebesök, teaterbesök, läxläsning, uttalsövningar på svenska och sykurs. 11

17 Fysisk aktivitet En viktig del i Projekt Mötesplats filosofi var att tolka ungdomarnas signaler och önskningar. Vi kunde snabbt konstatera att ungdomarna var mest intresserade av att utöva sportaktiviteter, både inom- och utomhus. Fysiska aktiviteter, som t.ex. fotboll, skapade inte bara individuellt välbefinnande utan också samarbete mellan ungdomarna. Kultur I de flesta projektkommunerna sponsrades verksamheten med biljetter till bio eller olika teater- och musik-/festivalevenemang. Oftast var dessa aktiviteter mycket populära. 12

18 Läxhjälp En stor och lyckad aktivitet i alla åtta kommuner var läxhjälp. Matlagning Matlagningen var viktig dels för gemenskapen och dels för att deltagarna på detta sätt kunde ge tillbaka genom att visa en del av sin kulturella bakgrund. Filmprojekt Ett animationsprojekt genomfördes, där ungdomarna själva producerade film. Berättelserna som skapades blev projektioner av ungdomarnas situation och finns att se på Youtube. Ungdomarna visade stolt det här har jag gjort och jag kan bevisa det! Psykodrama Deltagarna går in i låtsasroller som uttrycks med kroppsspråket. Metoden fungerade endast på flyktingförläggningen i Alvesta. Övrigt Aktiviteter där deltagare från flera projektkommuner deltog tillsammans: Flera sommarläger. Vinterläger. Fotbollsturnering. 13

19 Sammanfattning av antal genomförda aktiviteter i Projekt Mötesplats Ort UNGDOMARNA Karlskrona Alvesta Lessebo Solna + Sigtuna Uppsala Farsta Mölndal Totalt I projektlokal Hembesök Samverkan Utbildning & kultur Fysisk aktivitet På sta n ( Stockholm ) Utflykter & läger Besök i verksamheten FRITIDSLEDARNA I projektlokal Hembesök (hem + ebo) Samverkan Skolan Medföljare Administration Möten Ärenden (ex myndighet) Utbildning/ studiebesök ungdomar deltog i antal aktiviteter Statistiken är sammanställd utifrån befintlig veckorapportering från samtliga fritidsansvariga. 14

20 Figur 1 - Grafik över aktiviteter i Projekt Mötesplats FRITIDSLEDARE UNGDOMAR Lokal Hembesök Skolan Samverkan Medföljare Administration Möten Ärenden Utbildning/studiebesök Sport Utflykter/läger Besök Stapeln Administration är hög till stor del beroende på att telefonarbetet lagts in här. Framförallt i Karlskrona och Farsta utgjorde detta den egentliga kommunikationsvägen med ungdomarna. 15

21 Samverkan I verksamheten har samverkan skett med bland annat kommunerna, föreningslivet, olika frivilligorganisationer och privata entreprenörer: Alvesta kommuns bostadsbolag, Alvesta församlings diakonala enhet, Emigrantinstitutet i Växjö, Studiefrämjandet i Växjö, Rädda Barnen och Röda Korset, FARR, polisen, Noaks Ark, Lions och skolan. Karlskrona AIF, Karlskrona Marines, KFUM volleyboll, Lyckeby bordtennisklubb, Hälsotorget på Kungsmarksplan, Humanus och Fritidsgården Sunna. Lessebo kommun, Lessebo GOIF, Växjö Lakers och Tingsryds AIF. Uppsala kommun. Solna och Sigtuna - Rädda Barnen, Röda Korsets språkcentrum i Stockholm, Rågsveds fritidsgård, Katolska kyrkan, Kurdiska föreningen, en capoeiragrupp och Djurgårdens IF. Farsta - Kulturskolan, Tuben, Karnevalsfolket, Kastanjegårdens vänner, Rädda Barnen. Mölndal - Svenska Afghanistankommittén, Örgryte Idrottssällskap, Göteborgs stadskansli och Mölndals kommuns flyktingenhet. 16

22 EFTER PROJEKT MÖTESPLATS Sammanfattningsvis var projekt Mötesplats ett (oplanerat) stöd i den kommunala verksamheten under en tid då behovet var mycket stort och det skapade nya sätt för kommunerna att se på hur man arbetar tillsammans med målgruppen. Spridning Deltagande i seminarier och evenemang om ensamkommande barn. Egna arrangemang av kurser i ett flertal kommuner. Tidningsartiklar och intervjuer i lokala radiokanaler och SR P1. Fotoutställningar. Besök i föreningar, gymnasieskolor, efter begäran om information om ensamkommande flyktingbarn. Ett stort antal telefonförfrågningar från bl.a. gode män och personal på olika typer av flyktingboenden, om tips på material och önskemål om feedback rörande hantering och bemötande av ensamkommande flyktingbarn. Erfarenheter Projektledaren lät de fritidsansvariga svara på en enkät om sina erfarenheter från arbetet med ensamkommande barn och unga vuxna. Bland annat fick de frågan hur de uppfattar samhällets syn på de ensamkommande. Några svar: De flesta i samhället anser att Sverige bör hjälpa dessa barn eftersom man lyder under FN:s barnkonvention, men det finns nog de som anser att dessa barn kostar samhället mycket pengar. Ensamkommande barn ses som ett begrepp för en homogen grupp av barn under 15 år (i projekt Mötesplats arbetade vi efter Allmänna. Arvsfondens kriterier, det vill säga barn 1-11 år och ungdom år). Att skilja på nationalitet och etnisk bakgrund är svårt. Allmänheten ser dem som offer. De är ensamma, i betydelsen att de är ensamma, deprimerade, utnyttjade och sammanförda i baracker - alla i behov av psykolog. 17

23 Många har svårt att förstå hur föräldrarna kan skicka iväg sina barn. Jag tror att människor generellt känner mest för de ensamkommande barnen. Många tror att kriminalitet och våldtäkt har sin grund bland dessa ungdomar. En annan fråga handlade om hur de fritidsansvariga uppfattar att ungdomarna mår: Det är mycket upp och ner efter beskedet om asyl, oavsett om beskedet är positivt eller negativt. Ofta blir de nedstämda en tid efter, tiden varierar från individ till individ. Det är som att insikten om att de är ensamma i ett nytt land plötsligt kommer över dem. Innan har det handlat om de får stanna eller inte, nu ska de skapa en framtid här, utan allt de är vana vid och det är svårt att handskas med. De förstår inte varför de mår dåligt. Vissa vill absolut inte gå till BUP och kan inte kommunicera känslor och förstå varför de mår dåligt. Det finns ett stort behov att skratta och skämta. De mår inte bra och det är främst väntan på besked från Migrationsverket som ger en psykisk stress och ibland ångest. Trots allt ser många ljuset i tunneln. Många av dessa ungdomar vill inte studera, de vill jobba och tjäna pengar så fort som möjligt, de vill vara oberoende. Erfarenheter har visat att flickorna har lite annorlunda behov än killarna och att det många gånger är viktigt att det finns en kvinnlig personal som kan fungera lite grand som mamma, eller tjejkompis åt dem. 18

24 Viktigt med en tjejgrupp: Erfarenheter i verksamheten pekar på att tjejerna är en grupp i sig, som man inte når på samma sätt som killarna. Eftersom de är en majoritet är det lätt att verksamheten utgår från killarnas önskningar och behov. Därför är det viktigt att hitta alternativ för att fånga upp flickor som kanske tackar nej till de aktiviteter som erbjuds. En tjejgrupp kan vara ett sätt att hjälpa dem att pröva nya saker. Många kommer från kulturer där det råder en syn på könsrollerna som kanske inte överensstämmer med den som råder här. För de unga ensamkommande tjejerna kan det vara svårt att hamna i denna helt nya kultur. 19

25 Slutsatser i korthet inför framtida arbete med ensamkommande unga (eller ännu hellre tillsammans med) Allmänt Se inte de ensamkommande unga som offer, utan våga beröra viktiga frågor i livet! I den situation dessa unga människor befinner sig är de ganska öppna för det. Viktigt dock, att INTE leka psykolog, utan att bara lyssna och visa medkänsla när de vill prata. I detta sammanhang kan det vara värdefullt att vara uppmärksam på, att dessa unga ofta hanterar sin situation genom att somatisera den. Gå på känslan - och den spontana feedback man får! Tyck om dem och de tycker om dig, så enkelt är det! Ibland har de behov av en alternativ mamma eller pappa som de kan visa sina innersta känslor inför. Men - sätt gränser! Det viktigaste och svåraste för den som jobbar med ungdomar över huvud taget, är att bygga upp förtroende med dem. Att sätta gränser är paradoxalt nog en mycket viktig del i denna process. Att få deras förtroende innebär också att få ta del av deras personliga problematik men det är absolut nödvändigt för att kunna nå dem. Många av dessa ungdomar har gått igenom svåra separationer och besvikelser i sitt liv. Därför är det viktigt att hålla sina löften och överenskommelser, så långt möjligt. Ge ungdomarna leklusten tillbaka! Ha roligt tillsammans! Det är viktigt att de ser att det går att glömma sina trauman, till och med för korta stunder. I projektet arbetade fritidsledarna i stor omfattning med alternativa sysselsättningar, som sport eller annan föreningsverksamhet - med synnerligen lyckat resultat. Här var själva grundförutsättningen att ungdomarna själva fick bestämma över sina intressen/önskemål och att verksamheten anpassades efter dessa. BJUD verkligen in ungdomarna att vara med i processen - på riktigt. Se till att de blir absolut delaktiga! Skolan Motivera dem att fullfölja skolan och läsa in grundskolekompetensen. Ekonomin är här en viktig faktor. Slutar de i förtid och väljer att söka 20

26 genvägar till jobb så försämras de ekonomiska villkoren stegvis. De flesta vill jobba och tjäna egna pengar så fort som möjligt - och det är bra! Samtidigt bör man fråga sig vilken typ av jobb man får om man saknar utbildning i Sverige. Hur kan vi få dem att tänka mer långsiktigt? Vilka krav ställer samhället på rättigheter och skyldigheter? Hur är det svenska samhället uppbyggt? Det är viktiga kunskaper med tanke på att de ofta söker genvägar. Utbildning är viktigt för att minska risken för alltför tuffa smällar på arbetsmarknaden. En annan viktig fråga är vad som händer i fall man åker hem? Kanske det vore bra att tänka på att lära sig till exempel engelska eller något praktiskt under väntetiden? 21

27 Samhället och politiken Att boendepersonal har nödvändig information om nyckelpersoner att kontakta och som sedan i sin tur kan slussa vidare till flera kontakter. Att tillsynen fungerar avseende kontroll av transithemmen, eget boende eller boende i fosterfamilj och de gode männen. Det är oerhört viktigt att alla gode män får adekvat utbildning. Överförmyndarna bör stöttas i denna uppgift. Att gode män i görligaste mån talar barnets språk. Det är ett allvarligt misstag att tro att behovet av nätverk försvinner i och med ett positivt besked på asylansökan. Strävan efter kontroll över sitt liv och sin situation börjar på allvar efter att ungdomen fått PUT. Livet går ju vidare och det kommer en tid efter asylprocessen. Det är då den långa resan börjar! Integrationsfrågor - Hur? Nu och i framtiden?! Fundera på allra största allvar kring behovet av arbetstillfällen för dessa ungdomar. De förhållanden som råder i dag är oroväckande. Inte bara för dem själva, utan i ännu högre grad om man beaktar den nya politiken, att anhöriga inte får komma om du inte har arbete och kan försörja dem. Till sist Använd ett språk som ungdomarna förstår - de har sitt språk, precis som andra ungdomar! 22

28 23

29 FN:s konvention om barnets rättigheter 2 Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling en konvention om barnets rättigheter, kallad barnkonventionen. Sverige ratificerade konventionen 1990 och var bland de första länderna att göra det. Därmed har landet bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. 2 Källa: 24

30 Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 25

31 Flyktingsituationen i världen Det finns ett akut behov för länder att hålla asyldörrarna på vid gavel för dem som är i verkligt behov av internationellt skydd. 3 Enligt UNHCR fanns det den 31 december 2008 cirka 20 miljoner människor i världen som tvingats fly från sina hemländer och minst lika många internflyktingar. Den förstnämnda siffran ser annorlunda ut om man tittar på the U.S. Committee for Refugees and Immigrants (USCRI) statistik för samma tidpunkt, med människor på flykt från sina hemländer. Varje organisation har sitt sätt att räkna, beroende på hur man definierar flykting. UNHCR uppskattar att hälften av världens flyktingar bor i tätorter och en tredjedel i flyktingläger, om man ser till genomsnittet. I Afrika söder om Sahara däremot, bor sju av tio flyktingar i flyktingläger. Pakistan står värd för störst antal flyktingar i världen (1,8 miljoner), följt av Syrien (1,1 miljoner) och Iran ( ). Pakistan tar också emot flest antal flyktingar i förhållande till sin ekonomiska kapacitet, följt av Kongo och Tanzania. Inte förrän på plats 26 kommer Tyskland som första industrialiserade land. 3 Antonio Guterres, Flyktingkommissarie UNHCR 26

32 Även om de industrialiserade länderna bidrar med mest pengar till flyktinghjälp är det utvecklingsländerna som tar emot flest flyktingar. Sammanlagt tog länder med BNP per capita på mindre än $2 000 emot nästan två tredjedelar av alla flyktingar, under det att länder med BNP per capita på mer än $ tog emot 5 % av världens flyktingar. En annan intressant statistik är listan på antal flyktingar i relation till folkmängd. Där toppade 2008 Gaza och Västbanken med relationen 1:2, vilket betyder att varannan person är flykting. Jordanien följer som god tvåa med 1:9 och Syrien på tredjeplatsen med 1:11. Pakistan kommer här på elfte plats (1:90), tätt följt av Saudiarabien (1:96) och Serbien (1:97) - för övrigt det enda europeiska land som finns med på listan! 4 Antalet asylansökningar i de industrialiserade länderna ökade med tio procent under första halvåret 2009, jämfört med samma period föregående år. För fjärde året i rad toppar Irak listan på ursprungsländer ( ansökningar). Afghaner (12 000) och somalier (11 000) följer därefter. Nästföljande länder på listan är Kina, Serbien (inklusive Kosovo), Ryssland, Nigeria, Mexiko, Zimbabwe, Pakistan och Sri Lanka. 5 4 USCRI - U.S. Committee for Refugees and Immigrants - 5 UNHCR - 27

33 Ensamkommande barn och unga I världen 44 procent av världens asylsökande är barn under 18 år rapporterade den grekiska kustbevakningen att ensamkommande barn och ungdomar anlände till landet, men många fler tros ha rest in i landet utan att bli upptäckta. 6 Grekland har inte någon process för att bedöma det enskilda barnets behov och intressen. Medan regeringen har gjort ansträngningar för att öka antalet platser för barn i specialiserade öppna centra, överskuggas dessa ansträngningar av att antalet ensamkommande är så stort och, som konsekvens, att barnen tvingas stanna i förvar under långa perioder. 7 UNHCR: s personal besökte 2008 flyktinglägret på Pagani på den grekiska ön Lesbos. De var chockade över villkoren i anläggningen, där över 850 människor hålls, varav 200 ensamkommande barn, främst från Afghanistan. Centret har egentligen en kapacitet på personer. Den biträdande ministern för hälsovård och social solidaritet i Grekland försäkrade sedan UNHCR att alla ensamkommande barn vid Pagani skulle överföras till särskilda mottagningsanordningar. Dessutom utlovades en fullständig genomgång av asylsystemet, inklusive särskilda åtgärder för att skydda asylsökande barn. Vid ett UNHCR-besök i Pagani i oktober i år visade det sig att i stort sett ingenting har hänt. 6 Källa: 7 Källa: 28

34 I Sverige 8 Under år 2008 kom totalt ensamkommande barn och ungdomar. Motsvarande siffra år 2007 var 1 264, år 2006 var den 820 och år 2004 var antalet 388 barn. Totalt under 2009 sökte ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Under november 2009 anlände 250 asylsökande barn och ungdomar utan vårdnadshavare till Sverige. De flesta är pojkar i åldern år. De största grupperna kom från Somalia (98), Afghanistan (74) och Irak (9). Den 30 november 2009 fanns ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa vistas: 613 i ankomstkommunerna. 538 i kommuner med överenskommelse om mottagande. 393 i boende i familjehem hos släktingar eller nära anhöriga. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ensamkommande barns asylärende under 2009 var 114 dagar och bifallsandelen var 63 %. 8 Källa: 29

35 Det svenska mottagningssystemet för ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn 9 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn (upp till 18 år). Unga vuxna Dessa personer räknas egentligen inte till de ensamkommande barnen men de deltog i Projekt Mötesplats och är en grupp med stora behov, varför vi redovisar dem här. Unga vuxna är personer som fyllt 18 år när de kommer till Sverige. Ofta har resan börjat långt innan 18-årsdagen och de har hunnit bli myndiga på vägen hit. De betraktas som vuxna och placeras i egen lägenhet eller på förläggning. De har inte rätt till god man. 9 Källa: 30

36 Till denna grupp hör också dem som fyller 18 år under asylprövningen och därför placeras i eget boende eller på förläggning. Denna grupp har en helt annan referensram eftersom de, när de flyttar, känner till en del om det svenska samhället och hur saker och ting fungerar, och kanske till och med har ett fungerande nätverk. God man 10 Fram till dess att ett ensamkommande barn beviljas / nekas uppehållstillstånd (vare sig de bor i transithem eller är kommunplacerade) skall en ställföreträdande vårdnadshavare/förmyndare utses, en så kallad god man. Denna person finns med som stöd i all kontakt med myndigheter, främst Migrationsverket, och juridiska biträden samt som stödjande beslutsfattare i det som rör ekonomi, boende, sjukvård och skola. Den gode mannen har inte försörjningsplikt för den ensamkommande. När uppehållstillstånd beviljas utses en vårdnadshavare med särskild förordning. Boenden och ansvarsfördelning 11 När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige placeras det i ett tillfälligt boende, kallat transitboende (även eget boende förekommer), i avvaktan på anvisning till annan bostad/annan kommun. Dessa transitboenden finns numera i sex ankomstkommuner: Solna, Sigtuna, Malmö, Mölndal, Gävle och Norrköping. Ansvarsfördelningen under transittiden Här nedan beskrivs hur ansvarsfördelningen ser ut vad gäller ett barn så länge det bor i transitboende, det vill säga innan barnet kommer till den kommun som tecknar avtal med Migrationsverket och där barnet/ ungdomen sedan skrivs, den så kallade anvisningskommunen. 10 Lagen om God man för ensamkommande barn, SFS-nr 2005:

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten till Sverige

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap

Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap Projekt Mötesplats Stimulans Trygghet Integration - Gemenskap Ensamkommande flyktingbarn och unga i åtta kommuner Karlskrona, Alvesta, Lessebo, Solna, Uppsala, Stockholms stad, Sigtuna och Mölndal 2005-2009

Läs mer

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Mottagandet av asylsökande Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva också har någonstans att bo. Under tiden som asylansökan

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den Aycan Çelikaksoy och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016 Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Läs mer

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade

Läs mer

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

Mottagandet av asylsökande och flyktingar Mottagandet av asylsökande och flyktingar Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för arbetsmarknad Mia Hemmestad 22 september 2016 Åtgärder för att minska inflödet av asylsökande November 2015 utökade

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Ensamheten är världens största gemenskap. En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska. Anna Gorki & Joy Dison

Ensamheten är världens största gemenskap. En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska. Anna Gorki & Joy Dison Ensamheten är världens största gemenskap En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska Anna Gorki & Joy Dison Skyddsvärnet www.skyddsvarnet.se Innehåll Förord 3 Avskedet 4 Arlanda flygplats

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn

Utbildning 2015. God man för ensamkommande barn Utbildning 2015 God man för ensamkommande barn Vilka barn är ensamkommande? Kommit till Sverige o Utan förälder / annan vuxen som kan anses ha trätt i föräldrars ställe Barn som blivit ensamma efter ankomst

Läs mer

Vem är ensamkommande?

Vem är ensamkommande? Ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Ansökt om asyl Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Statistik 2015 Asylsökande ensamkommande barn 2015 AFGHANISTAN

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter

En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter Dagsverksinsamling 2016-2017 En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter Just nu Det finns över 60 miljoner människor i världen som tvingats lämna sina hem för att söka skydd. Största

Läs mer

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Kundorienterade HVB B ARN OCH U NGDOM Handläggare: Anette Necander Tfn: 508 25251 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 441-0441/2006 Till Socialtjänstnämnden Asylsökande ensamkommande

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Barnen är vår framtid. Barn är nu!

Barnen är vår framtid. Barn är nu! 1 Barnen är vår framtid Barn är nu! 2 Marcus Wihk verksamhetsutvecklare, Rädda Barnen marcus.wihk@rb.se 3 Idag, Om god man Ingen juridisk genomlysning Snarare en diskussion om hur vi kan göra något bra

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Hur många barn kommer? 700 600 500 400 2014, 643 barn 2013, 3852 barn 2012, 3578 barn 2011, 2657 barn 2010, 2393 barn 2009, 2250

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015

Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015 Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015 Nuläge Nationellt Fler evakueringsplatser behövs! Förfrågan från Migrationsverket om att driftsätta fler evakueringsplatser

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande 1 [8] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-12-02 Frågor och svar Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Du får information

Läs mer

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08 Inledning Just nu befinner sig miljontals människor på flykt runt omkring i världen. Orsakerna till att människor flyr ter sig olika; krig, etniska motsättningar, naturkatastrofer, diskriminering och förföljelse

Läs mer

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. För asylsökande

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. För asylsökande Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting För asylsökande Ny förordning? PM Presskonferens Ny förordning? Vilka omfattas av ersättningarna? Personer som söker asyl Personer som fått uppehållstillstånd

Läs mer

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429 Cirkulärnr: 2005:58 Diarienr: 2005/1469 Handläggare: Eva von Schéele Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-21 Mottagare: Överförmyndare/ Överförmyndarnämnder Individ- och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

60 miljoner människor

60 miljoner människor Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia

Läs mer

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016 Ensamkommande barn/unga som försvinner 28 april 2016 Ett nätverk skapades våren 2015 Barnombudsmannen Socialstyrelsen Åklagarmyndigheten Strömsunds kommun Umeå universitet Riksföreningen gode män vårdnadshavare

Läs mer

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Asylansökan hos Migrationsverket En asylansökan ska göras inom Sveriges gränser, ansökningsenheter i Norrköping, Malmö, Gävle, Flen,Boden, Göteborg och

Läs mer