Svenska S 30 förbundet KLASSBESTÄMMELSER. för. S 30-Classic

Transkript

1 Svenska S 30 förbundet KLASSBESTÄMMELSER för S 30-Classic 1993

2 KLASSBESTÄMMELSER FÖR SVENSKA SEGLARFÖRBUNDETS ENTYPS SKÄRGÅRDSKRYSSARE S 30 Antagna , reviderade Inledning Vid seglardagen i Malmö 1970 motionerade Göta Segelsällskap om att Svenska Seglarförbundet skulle engagera sig vid framtagande av en välseglande familjebåt, som grundade sig på 30 m 2 skärgårdskryssaren enligt 1945 års skärgårdskryssarregel. Motionen antogs och en kommitté tillsattes för att handha projektet för SSF:s räkning. På kommitténs förslag beslöt SSF att engagera Knud H Reimers som konstruktör av Göta 30:an, vilket var båtens projektnamn. Namnet ändrades först till O 30 och sedan slutligen till S 30. För projektets genomförande donerade GSS kr 1.000:- till SSF och i övrigt garanterades SSF:s ekonomiska engagemang i projektet av ett konsortium med SSF:s hedersordförande Gudmund Silfverstolpe i spetsen. Genom detta arrangemang förblir ritning och plugg SSF:s egendom. Upphovsmannarätten till ritningen tillhör enligt lag konstruktören. Initiativtagare till S 30:an är ingenjör Sven Ejdestam. Pluggarna för S 30 byggdes på Neglingevarvet och AB Fisksätra Varv engagerades som tillverkare av formar och båtar. En av SSF tillsatt Klassnämnd har utarbetat dessa bestämmelser för S 30-klassen. Klassnämnden har bestått av Gustav Plym, ordförande, Sven Ejdestam, sekreterare, Börje Larsson, Torild Larsson, Lennart Olsson och Knud H Reimers. 1. Allmänna klassbestämmelser 1.1. S 30 är en entypsbåt byggd av glasfiberarmerad polyester, här nedan kallad plast. Klassbestämmelserna avser att säkerställa båtens karaktär av entypsbåt S 30 skall tillverkas enligt gällande av SSF fastställda ritningar och specifikationer samt dessa klassbestämmelser och inga ändringar eller avvikelser är tillåtna, om dessa icke uttryckligen anges på dessa ritningar, specifikationer eller i klassbestämmelserna Alla plastdelar i skrov, däck, däcksöverbyggnad och inredning skall tillverkas i formar, som i sin tur tillverkas enligt godkänd S 30 plugg och av tillverkare, som innehar gällande tillstånd av S-30 F för tillverkningen av S

3 1.4. Tillverkaren skall förbinda sig att till alla delar följa dessa bestämmelser. Bestämmelserna kan översättas till andra språk men vid tolkningstvister skall den svenska utgåvan gälla I vissa avseenden kan alterntiva material och alternativ tillverkning tillåtas. Beträffande detta hänvisas till 17 i dessa bestämmelser. 2. Mätningskontroll 2.1. Ansvaret för att dessa ritningar, specifikationer och klassbestämmelser hålles aktuella åvilar S-30-förbundets styrelse. Ändringar och tillägg i fråga om ritningar, specifikationer och klassbestämmelser beslutas av S-30-förbundet S-30 F:s styrelse är ansvarig för kontrollen av såväl pluggar som formar och tillverkade båtar. Kontrollen utförs av SSF:s mätningsorganisation. Vid mätningskontroll skall den av SSF godkända mätningsmannen använda sig av för S 30-klassen fastställda mätningsformulär Innan mätningskontroll påbörjas skall mätningsmannen undersöka om båten på något iögonfallande sätt avviker från gällande ritningar och bestämmelser. Är detta fallet skall anmälan göras till KN, S 30 F, som avgör om mätningskontrollen skall fullföljas Sedan S 30 F:s Klassnämnd av mätningsmannen erhållit fullständigt underlag enligt klassbestämmelserna samt bevis på att klassningsavgift erlagts till S 30 F, utfärdar S 30 F mätbrev. 3. Viktkontroll 3.1. Båtens vikt skall vara minst kg. I denna vikt ingår ballastkölen med kg + 25 kg. Vikten avser färdig båt i standardutförande men utan mast med stående och löpande rigg, rundhult, segel, madrasser och utrustning För båtar tillverkade av AB Fisksätra Varv eller annan av S 30 F godkänd tillverkare behöver som regel inget annat viktcertifikat företes än för ballastkölen enligt 4 vid mätningskontroll innan mätbrev utfärdas. Klassnämnden kan dock när den så finner erforderligt eller efter påpekande av mätningsman påfordra viktkontroll Båtar köpta som halvfabrikat och färdigställda av icke godkänd tillverkare eller båtar med avvikelser i utförandet enligt 17 måste viktkontrolleras innan mätbrev utfärdas. 3.

4 3.4. Under kappsegling får inga invändiga eller utvändiga vikter, placerade lägre än salongsdurken, medföras ombord om de inte funnits ombord vid viktkontrollen och dess vikt och läge anges i viktcertifikat och mätbrev. Undantagna från denna regel är endast sådan proviant och drycker, som avses att konsumeras under seglingen. Vikter placerade högre än durkplanet inkl. inom eller utombordsmotor får obegränsat medföras ombord. Med vikt avses icke installation eller utrustning som har naturligt samband med båtens användning. 4. Ballastköl 4.1. Kölen skall vara av bly och gjuten i form tillverkad från godkänd kölplugg. Vikten skall vara kg + 25 kg. Kölviktsattest skall lämnas till mätningsmannen och bifogas mätningshandlingarna. På attesten skall angivas ett tillverkningsnummer, som stansas in på kölens styrbordssida vid akterkant. 5. Inredning 5.1. Inredningsdetaljer, som enligt ritning och specifikation, skall utföras i plast, måste utföras i form tillverkad från godkänd plugg och anbringas enligt ritning. Detta är nödvändigt då de utgör styrkeförband i skrovet. I övrigt är inredningen fri Plywoodskotten vid stationerna 18 1/2, under masten, station 7 och station 1 måste vara dimensionerade enligt ritning och skall insättas innan skrovet tas ur formen Som alternativ kan ett enkelt huvudskott med tillhörande stötta, dimensionerade enligt ritning, ersätta Sittrum 6.1 Sittrummet skall vara självlänsande med låda med dimensioner enligt godkänd ritning. I övrigt är inredningen i sittrummet fri. 7. Roder 7.1. Rodret skall utföras enligt ettdera av följande alternativ: a) i rostfri syrafast plåt med en tjocklek av minst 1,5 mm med mått enligt ritning 1112 och försett med skädda enligt ritning 1101 B. 4.

5 b) i rostfri syrafast plåt med en tjocklek av minst 1,5 mm med mått enligt a, men påbyggt i framkant ca 100 mm, varvid framkant och bakkant blir parallella. Skäddan kapas ca 190 mm under skrov. Se beslut c) i plast enligt ritning AB Fisksätra Varv Hjärtstocken för roder enligt a) och b) skall vara tillverkad av rostfritt stålrör med en diameter av minst 44 m utvändigt och högst 38,5 mm invändigt. Inuti detta rör skall finnas ett förstärkningsrör på 1,0 m längd med innerdiameter av högst 35 mm. Hjärtstocken på roder enligt alt. c) skall vara tillverkad av rostfritt stålrör med en diameter av minst 50 mm utvändigt och högst 39 mm invändigt Centrumlinjen av hjärtstocken skall ligga mm akter om station Mast, rundhult och rigg 8.1. S 30 skall ha en lättmetallmast med jämntjock profil. Mastens ytterdimension i långskeppsled, max. 170 mm Masten får inte vara vridbar och skall vara placerad på mastfoten på rufftaket med sin framkant 4550 mm + 25 mm akter om stävspets Riggen skall vara utförd enligt riggritningen och angivna diametrar för vant och stag är minimimått. Backstagets aktre fäste vid däck får inte ligga längre akteröver än akterstagets fäste. Diametrar: För-, akter- och backstag samt undervant: 5 mm. Toppvant: 6 mm. Samtliga 19-trådiga Röstjärnen för vanten skall vara placerade så att horisontella avståndet från mastens centrumlinje till innerkant röstjärn i däckplanet är minst för förliga undervantet aktra undervantet toppvantet 990 mm 1075 mm 1035 mm 8.5. Mastlikets längd anges av målade band på masten. Det nedre skall ha sin överkant mm över rufftaket. Det övre bandets undre kant får vara beläget högst mm över det undre bandets övre kant. 5.

6 8.6. Förstagets centrumlinje får skära mastens framkant högst mm över rufftaket. Förstagsprofil och rullanordning är tillåtet. Vid kappsegling får försegel rullas upp Förtriangelns bas mätt från den punkt där centrumlinjen av förstaget skär däcket och till mastens förkant, mätt horisontellt i höjd med mastfoten, skall vara mm. Detta mått får ökas med högst 25 mm i samband med eventuellt utnyttjande av toleransen för mastläget enligt Mastens totala längd får ej överstiga mm. Mastens totala vikt får inte vara mindre än 60,0 kg. Mastens vikt inkluderar alla standardbeslag, stående och löpande rigg uppsträckt och surrad tätt intill masten S 30 skall ha en lättmetalllbom. Bommen skall ha ett målat band placerat med sin innerkant högst 3,410 mm akter om akterkant mast Bommens totala längd får inte överstiga mm mätt från akterkant mast Akterkant mast är mastprofilens aktersta linje oberäknat lokala utskärningar eller inbuktningar vid mastliket eller förlängningen av denna linje Spinnakerbommens längd skall vara högst mm. Bommens längd mätes med bommen anbragt i sitt fäste på masten, från förkant mast i centerlinjeplanet till bommens yttersta ända. Bommen skall vid mätningstillfället hänga horisontellt vinkelrätt mot båtens centerlinjeplan. Jockeybom är tillåten Mätband skall vara målade i kontrasterande färg och med en bredd av minst 20 mm. 6.

7 9. Allmänna segelbestämmelser 9.1. IYRU:s mätregler för segel 1993 gäller Storsegel och spinnaker skall under kappsegling på båda sidorna vara märkta med båtens registreringsnummer och klassmärke. Siffror och bokstäver skall vara utförda enligt IKR:s regler. Klassmärket skall ha enkel ram. 10. Storsegel Dukvikt är fri Storsegel får inte sträckas utanför begränsningsbanden på mast eller bom Storseglets maximala breddmått: MGT 750 mm MGU mm MGM mm Akterliket får högst vara mm Om seglet har likrep för ränna i mast och eller bom skall dessa inte inräknas i måtten Storseglet får ha högst 5 lattor, som får ha full längd och vilka delar akterliket i 6 lika delar, +/- 100 mm Toppskäddans bredd mätt vinkelrätt mot masten, när seglet är hissat, får vara högst 115 mm från mastens akterkant eller dess förlängning. Inga förstyvningar i duken är tillåtna, som ökar detta mått. 11. Kryssförsegel Dukvikt är fri Perpendikelmåttet för största kryssförseglet får vara högst mm. Måttet är det minsta måttet från skärningspunkten mellan akterkanterna av akter- och underlik (skothornet) till förlikets förkant. Om båten är försedd med förstagsprofil skall profilens dubbla bredd ingå i perpendikellängden. Detta gäller även rullfockar Förliket får inte på något kryssförsegel vara längre än mm Underliksmedianmåttet får vara max mm För försegeln rekommenderas följande maximimått (mätt i m): 7.

8 Förlik Akterlik Underlik Underliksmedian Genua I 10,00 9,90 5,55 9,75 Genua II 9,50 9,10 4,65 9,10 Kryssfock 9,00 8,25 3,75 8,55 Stormfock 9,50 7,80 2,70 8, Spinnaker Dukvikt är fri Spinnakern skall vara symmetrisk i förhållande till mittvecket och får inte ha någon anordning, som kan användas för att förändra dess form Liklängden får vara högst mm Spinnakerns bredd får vara högst mm. Bredden på halva höjden får ej understiga 75 % av fotbredden. 13. Stabilitetskontroll S 30 skall i standardutförande som färdig båt, mätt enligt 13,4 till 13,9 få ett utslag av minst 35 mm Krängningsprovning för fastställande av krängningsmomentet erfordras som regel inte för erhållande av mätbrev för båtar tillverkade av AB Fisksätra Varv eller annan av S 30 F godkänd tillverkare. Om ändringar göres i utförandet som kan påverka krängningsmomentet skall krängningsprovning göras med tillräckligt många av de första serietillverkade båtarna för att fastställa att krängningsmomentet i detta standardutförande ligger under det i fastställda. S 30 F kan också påfordra stickprovskontroll hos tillverkaren. 8.

9 13.3. Båtar köpta som halvfabrikat och färdigställda av icke godkänd tillverkare eller båtar som avviker i utförandet enligt 17 måste krängningsprovas innan mätbrev kan utfärdas. Krängningsprov kan också erfordras i samband med mätningsprotest Krängningsprovet utförs så att spinnakerbommen anbringas i sitt fäste på masten i höjd med nedre mätmärket för mastliket. Spinnakerbommen skall hänga horisontellt och anbringas vinkelrätt mot båtens centrumlinje. Plastdunkar eller liknande fyllda med vatten så att deras totala vikt är 40 kg anbringas i en talja, vars block är fästat i spinnakerbommens yttre ända så att avståndet från båtens centrumlinje till blockskivans ytterkant är 2900 mm För mätning av krängningsvinkeln anbringas ett kommunicerande kärl (genomskinlig plastslang eller liknande med invändig diameter av minst 12 mm) vid vantskruvarna till de förligaste vanten om styrbord och babord så att avståndet mellan centrumlinjen på det kommunicerande kärlets vertikala delar vid vantskruvarna befinner sig på ett avstånd av mm från varandra. Slangen fylls med vatten så att vattennivån i de vertikala skänklarna befinner sig ungefär på halva vantskruvens höjd. På varje skänkel anordnas möjlighet att avmärka vattennivån Vid krängningsmätningen noteras först vattennivån med dunkarna flytande på vattnet. Därefter hissas dessa upp så att de hänger fritt i luften och vattennivån markeras. Proceduren upprepas till man funnit minst 2 prov, där avståndet mellan 0-läget och krängningsläget inte skiljer på mer än högst + 1 mm mellan proven. Vid krängningsavläsningar och flytprov får ingen person finnas ombord på båten eller vidröra någon del av den Krängningsprovet upprepas analogt på motsatta sidan Medelvärdet av avläsningarna om styrbord och babord får inte understiga 35 mm Stabiliteten korrigeras om så erfordras med kontrollvikter så att värdet i 13.6 innehålles. Den erforderliga kompensationsvikten delas i 2 lika delar, som placeras på var sida om masten i höjd med övre bandet för mastliket. Vikternas läge skall vara låst med plomb. 14. Certifikatets giltighetstid Mätningscertifikat för S 30 gäller för en tid av 5 år från certifikatets datum. Alla kontrollmätningar, som görs under certifikatets giltighetstid, skall antecknas i detta med datum. Detta gäller även kontroll i samband med kappseglingar. 9.

10 15. Kontroll vid kappseglingar I samband med kappseglingar får inbjudande sällskap föranstalta om vilken kontrollmätning som skall göras. Sådan kontroll skall göras enligt dessa klassbestämmelser och får aldrig vara mer omfattande än kontrollen av ny båt. Kontroll efter seglingens (seglingarnas) avslutande får endast göras om det anges i inbjudan och startprogram att detta kan förekomma eller efter mätningsprotest. I mätningsprotest skall anges vilken paragraf i dessa klassbestämmelser, som protesten avser. 16. Ritningar Överensstämmer nedanstående ritningar ej med dessa bestämmelser äger bestämmelserna företräde För S 30 gäller följande ritningar: Ritningar Gällande Datum för datum ev. ändr. Linjeritning SK B Bordläggning 1103C Segelritning 1109B Roder Inredning 1106B Spantruta 1101C Sektion 1103D Trä-däck och överbyggn 1104C Segelnummer 1109C Roder Nr Rigg-segel Överbyggnad Basinredning Tillåtna avvikelser från klassbestämmelserna Som allmän regel gäller att vissa avvikelser är tillåtna under förutsättning att de presenterats för klassnämnden i ritningsform och godkänts av denna innan arbetet påbörjas. Vid sin bedömning av dessa ritningar kommer klassnämnden särskilt att beakta att inga avvikelser tillåtas, som kan ge regattamässiga fördelar jämfört med standardbåtar i klassen. Notering skall göras i mätbrevet om vilka alternativa utföranden som tillåtits. 10.

11 17.2. Däck och däcksöverbyggnad kan utföras i trä enligt ritning nr 1104C. Beträffande överbyggnaden gäller att smärre avvikelser är tillåtna men dimensionerna på sittbrunn och luckor är maximidimensioner, som inte får överskridas För mast och bom kan alternativa material och profilformer tillåtas. Som grundregel gäller att alternativen skall ha minst samma tröghetsmoment och styrka på hela sin längd som de som gäller för standardmast och standardbom och ha minst samma luftmotstånd och vikt. Vidare måste bestämmelserna i 8.8., , uppfyllas. 18. Ändringar av klassbestämmelserna Ändringar av klassbestämmelserna skall godkännas av SSF. Ändringar av klassbestämmelserna får ej ske oftare än med ett tidsintervall av minst tre år. Förslag till ändringar eller tillägg till klassbestämmelserna skall skriftligen ingivas till styrelsen S 30 F. Efter behandling av Klassnämnden skall förslaget genom styrelsens försorg sändas ut på remiss till medlemmarna. Remisstiden skall omfatta minst 6 veckor. Fastställande av ändring eller tillägg sker efter beslut på ordinarie årsmöte samt ytterligare ett ordinarie eller extra årsmöte, med tidsskillnad på minst 2 månader mellan nämnda möten Båt skall mätas efter den regel som gällde byggnadsåret, om ej annat föreskrives. Äldre båtar får dock utnyttja nyare bestämmelser Ändring i klassbestämmelserna har gjorts: 1976 betr. roder 7.1 och betr. mast 8.6 och 8.7 (nuv. 8.5 och 8.6) 1978 med modelländring som huvudanledning. Inledning, 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 5.3, 7, (8.12), 8.13, 17.3,17.4, 18.1, 18.2, 18.3 (8.3 har utgått) 1986 betr. segel 10.1, 11.1, utformning av klassbestämmelserna Ändringar av klassbestämmelserna beträffande mast, rundhult och rigg 8.3, 8.6, 8.8, 8.9, beträffande segel 9.1, 9.2, 10.3, 10.6, 11.2, 11.4, 11.5, (9.3, 12.5 och 12.6 har utgått).