ANNA HEDH ETT JÄMSTÄLLT EUROPA. - om kvinnors situation i EU. Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANNA HEDH ETT JÄMSTÄLLT EUROPA. - om kvinnors situation i EU. Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet"

Transkript

1 ETT JÄMSTÄLLT EUROPA - om kvinnors situation i EU ANNA HEDH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

2 GÖR VÄRLDEN JÄMSTÄLLD! Kvinnor har kämpat för lika villkor och rättigheter som männen i över 140 år. I slutet på 1800-talet handlade det om lika rösträtt för män och kvinnor. Idag handlar det bland annat om lika lön för lika arbete, en rättvis och jämn fördelning av makten och rätten till sin egen kropp. Som kvinna förundras man ständigt över att i olika sammanhang inte betraktas som lika mycket värd som en man. Jag möter det ofta i debatter i Europaparlamentet. Allt från åsikter som att "kvinnor ska stanna vid spisen och föda barn" till att legalisera prostitution. År 2008! Foto: Imagine/Peter Berggren 2 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

3 Samtidigt som vi tar ett steg framåt när det gäller jämställdhet så tar vi två steg bakåt. Därför är det viktigt att vi med kraft för kampen för kvinnors lika rätt vidare. Åttonde mars, internationella kvinnodagen, har blivit en stor dag i de flesta europeiska länder. Och det är viktigt att vi manifesterar oss gemensamt för kvinnors lika rätt en dag om året. Men arbetet måste pågå varje dag i den offentliga debatten, i politiken, på arbetsplatserna, i vardagen och privatlivet. I denna broschyr presenterar jag ett antal områden som jag prioriterat i mitt arbete med att driva jämställdhet i Europaparlamentet. Inledningsvis redogörs för den nuvarande situationen för kvinnor i EU och vad EU gör för att förbättra denna. Sedan går jag in på en rad områden som vi särskilt behöver fokusera mer på; hur män och kvinnor bättre kan kombinera arbete och familj, en jämn fördelning av makten, våld mot kvinnor, rätten till abort och slutligen människohandel och prostitution. Trevlig läsning! Anna Hedh Europaparlamentariker (s) Ledamot i inre marknadsutskottet samt jämställdhetsutskottet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Innehållsförteckning Hur jämställt är dagens Europa? Vad gör EU för att förbättra jämställdheten? Arbete och familj Jämn fördelning av makt och inflytande Mäns våld mot kvinnor och barn Abort Människohandel och prostitution Slutord sid.2 sid.4 sid.5 sid.6 sid.8 sid.12 sid.15 sid.17 sid.19 sid.22 4 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

5 HUR JÄMSTÄLLT ÄR DAGENS EUROPA? EU-kommissionen presenterade i början av 2008 sin femte årsrapport om jämställdhetsläget i EU:s 27 medlemsstater. Rapporten visar att en del förbättringar har skett på jämställdhetsområdet men mycket arbete återstår. Man uppmärksammar att kvinnor fortfarande har lägre löner än män, i genomsnitt 15 procent mindre, och ingen förbättring har skett sedan Den könsuppdelade arbetsmarknaden består och andelen kvinnor i ledande ställning i näringslivet har avstannat på 33 procent medan en långsam ökning kan anas inom politiken. Kvinnor drabbas hårdare än män av långtidsarbetslöshet och har i större utsträckning anställningsformer som deltid och visstid, vilket bidrar till högre fattigdom bland kvinnor och utgör ett hinder för ekonomiskt oberoende. När det gäller flexibilitet i arbetet, som till exempel förmåga att förena familj och arbete, består könsskillnaderna runt om i hela Europa. Sammanfattningsvis konstaterar kommissionen att förra året präglas av en stadig ökad sysselsättning för kvinnor, men framstegen har varit mindre framgångsrika vad gäller den kvalitativa aspekten, som t.ex. arbetsvillkor. Större insatser krävs från medlemsstaternas sida för att uppfylla målet "fler och bättre jobb" och hänsyn måste tas till hur sysselsättningspolitiken påverkar kvinnor och män i olika faser i livet. Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 5

6 VAD GÖR EU FÖR ATT FÖRBÄTTRA JÄMSTÄLLDHETEN? Redan när EG bildades år 1958 infördes principen om att kvinnor och män har rätt till lika lön för lika arbete. Sedan dess har jämställdhetsarbetet gradvis utökats. Jämställdhet mellan kvinnor och män är idag en grundläggande rättighet enligt fördraget och en prioriterad fråga inom EU-politiken. En av EU:s målsättningar är att garantera lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män samt att bekämpa alla former av könsdiskriminering. För detta har man en tvådelad strategi. Dels vidtar man specifika åtgärder, dels försöker man integrera jämställdhetsperspektivet inom EU:s alla politikområden. För åren har EU utarbetat en särskild plan för jämställdhetsarbetet bestående av sex särskilt prioriterade områden: ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, bättre möjligheter att kombinera arbete och familj, kvinnors och mäns lika deltagande i beslutsfattandet, bekämpning av könsbaserat våld och människohandel, avskaffandet av könsstereotyper, stöd till jämställdhetsarbete i övriga världen. En plan är bra men måste också omsättas i praktiken. Detta är medlemsländernas uppgift. Det är även ländernas och regeringarnas uppgift att driva på utvecklingen i EU och ge unionen de impulser som behövs 6 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

7 samt att fastställa allmänna politiska riktlinjer. Till min besvikelse är Sverige under den borgerliga regeringen inte längre den medlemsstat i EU som är mest drivande i jämställdhetsfrågorna. Det råder snarare fullkomlig tystnad vad gäller jämställdhet från svenskt regeringshåll i EU:s korridorer. Sverige har under tidigare socialdemokratiska regeringar alltid varit det land som drivit på och tagit initiativ till att EU ska ha en social dimension som beaktar kvinnors och mäns lika värde. Och Sverige har varit det EU-land som alltid varit först med reformer för kvinnors lika rätt. Men så är det inte längre. Det spelar således även en stor roll om vi har en röd eller blå regering i Sverige, inte bara för oss svenskar utan för alla kvinnor i Europa. EU har instiftat en rad finansiella program som syftar till att förbättra situationen mellan kvinnor och män i Europa. Dessa program är: Programmet för sysselsättning och solidaritet (Progress) - Programmet har som syfte att ge stöd till genomförandet av EU:s mål inom sysselsättning och socialpolitik. Programmet är indelat i de fem avsnitten sysselsättning, social trygghet och social integration, arbetsvillkor, antidiskriminering och mångfald samt jämställdhet. Equal - Detta initiativ inom ramen för Europeiska socialfonden har till syfte att främja nya metoder för att bekämpa diskriminering och ojämlikhet av alla slag på arbetsmarknaden. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 7

8 Daphneprogrammet - Programmet syftar till att bekämpa alla former av våld riktat mot barn, ungdomar och kvinnor genom att genomföra förebyggande åtgärder och erbjuda offren hjälp. FAKTARUTA - EU:s jämställdhetsinstitut Som ett led i arbetet med att skapa ett mer jämställt Europa har EU beslutat att inrätta ett jämställdhetsinstitut, som startar sin verksamhet under Institutet kommer att arbeta nära andra EU-organ och medlemsländerna för på så sätt se till att EU:s beslut om jämställdhet genomförs på bästa sätt. Institutet, som kommer att ligga i Vilnius i Litauen, ska även sprida information och öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor i Europa, och därmed ge arbetet en extra knuff framåt. Den som först tog initiativ till ett jämställdhetsinstitut var Sveriges dåvarande jämställdhetsminister, Margareta Winberg (s). ARBETE OCH FAMILJ Fler och bättre jobb är det strategiska mål som står i centrum av EU:s agenda för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin. Vad gäller kvinnors sysselsättning är det gemensamt fastställda målet att minst 60 % av kvinnorna i Europa senast år 2010 ska vara i sysselsättning. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i EU har ökat under de senaste decennierna. Andelen sysselsatta kvinnor uppnådde 57,2 % år 2006, dvs. 3,5 procentenheter mer än år Dessa framsteg har nåtts tack vare lagstiftning om likabehandling, inte- 8 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

9 grering av jämställdhetsperspektivet i alla politikområden, särskilda åtgärder för att främja kvinnors ställning samt dialog mellan arbetsmarknadens parter och medborgarna. Men det finns fortfarande stora könsskillnad att komma tillrätta med. Kvinnors förvärvsfrekvens är markant lägre än mäns samtidigt som arbetslöshet och ofrivilliga deltidsanställningar är mycket vanligare bland kvinnor. Könsuppdelningen i vissa yrken och sektorer minskar inte utan ökar till och med i vissa länder. Dessutom tjänar kvinnor i EU i genomsnitt 15 % mindre än vad män tjänar. I vissa Europeiska länder uppgår skillnaden till hela 30 % och i Sverige rör det sig om 17 %. Dessutom är andelen kvinnor i ledande ställning i politiken och näringslivet fortfarande långt ifrån tillfredsställande. En segregerad och diskriminerande arbetsmarknad inskränker kvinnors rätt till egen försörjning och ekonomiskt oberoende, rättigheter som är en grundförutsättning för ett jämställt samhälle. FAKTARUTA Principen om lika lön för likvärdigt arbete infördes i EU för 30 år sedan genom rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning när det gäller tillämpningen av principen om lika lön för män och kvinnor. Under 2007 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Förbättrad tillämpning av befintlig lag - stiftning, ökad integrering mellan sysselsättningspolitik och arbete mot löneskillnader samt ökat utbyte av goda lösningar inom EU är några av de insatsområden som lyfts fram. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 9

10 En bidragande faktor till situationen som råder är det faktum att kvinnor förväntas att utöver sitt förvärvsarbete utföra nästan allt obetalt arbete i hemmet samt ta på sig huvudansvaret för barn och andra behövande anhöriga. Den ökande andelen av kvinnor i arbete har inte följts av en ökning i mäns ansvar för hemarbete samt barn och behövande. Detta leder till stress och frustration hos många kvinnor vilket i slutändan ökar kvinnors ohälsa. Det är även viktigt att se kopplingen till arbetsmarknadens lönediskriminering. Så länge arbetsgivare förväntar sig att kvinnor tar huvudansvaret för barnen i form av långa frånvaroperioder från arbetet, så kommer FAKTARUTA - mäns och kvinnors anställningsgrad i EU 10 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

11 kvinnor att fortsätta få sämre förmåner, utvecklingsmöjligheter, och lägre löner. EU har uppmärksammat denna problematik, och en jämställd arbetsmarknad är ett mål i den europeiska sysselsättningsstrategin. De s.k. Barcelonamålen som EU har uppställt fastställer att det i alla medlemsländer senast år 2010 ska finnas barnomsorg för minst 90 % av alla barn över tre år och för minst 33 % av alla barn under tre år. Detta är en viktig förutsättning för en jämställd arbetsmarknad och i slutändan ett samhälle i vilket kvinnor och män värderas lika. Tillgänglig och överkomlig barn- och äldreomsorg samt möjlighet till betald föräldraledighet som delas mellan föräldrarna är några exempel på lösningar som skapar möjlighet för föräldrar att lättare kunna kombinera arbets- och familjeliv. Sverige har idag en av Europas mest generösa föräldraförsäkringar samt en väl utbyggd offentlig barnomsorg. Tyvärr har inte medborgarna i alla EU:s medlemsstater liknande möjligheter. Men situationen är inte på något sätt perfekt i Sverige, utan vi måste även på hemmaplan fortsätta reformera. Idag tar männen ut cirka 20 % av föräldraledigheten och hela 60 % av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls. Detta trots att vi i Sverige har haft en föräldraförsäkring där dagarna kan delas lika mellan föräldrarna sedan 1974! De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 11

12 JÄMN FÖRDELNING AV MAKT OCH INFLYTANDE Kvinnor utgör över hälften av EU:s befolkning, ändå är kvinnor gravt underrepresenterade såväl i politiska församlingar som i företagsledningar. I Europa - parlamentet är ungefär en tredjedel av ledamöterna kvinnor, men variationen mellan de olika partigrupperna och medlemsstaterna är stor. Av parlamentets 785 ledamöter är 246 kvinnor. Och av de 19 svenska ledamöterna är 9 kvinnor. I den socialdemokratiska gruppen är cirka 41 procent kvinnor medan siffran endast uppgår till 24 procent i den konservativa gruppen där våra svenska moderater och kristdemokrater sitter. I EU-kommissionen finns 7 kvinnliga respektive 20 manliga kommissionärer. I det Europeiska Rådet, som består av EU:s statsministrar/presidenter, finns bara en kvinnlig minister, Tyskland förbundskansler Angela Merkel. Underrepresentationen av kvinnor i EU:s politiska institutioner undergräver dessas legitimitet och utgör ett stort demokratiskt problem. Gör vi en jämförelse mellan medlemsstaternas nationella parlament kan vi konstatera att Sveriges riksdag ligger i topp med ungefär jämn könsfördelning, 47 % av ledamöterna i riksdagen är kvinnor medan genomsnittet för alla EU:s länder är 24 %. I sju av EU-länderna är däremot kvinnors representation under 15 %: Tjeckien, Cypern, Irland, Slovenien, Ungern, Rumänien och Malta. Här har Sverige en viktig roll att spela i EU:s 12 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

13 DIAGRAM 31 % av Europaparlamentets ledamöter är kvinnor framtida utveckling. Sverige kan fungera som en förebild för de länder som inte kommit lika långt och visa kvinnor i resten av Europa att de inte behöver överlåta den politiska makten till män. FAKTARUTA EU:s institutioner har antagit en del texter angående könsfördelningen inom politiska församlingar där en önskan om jämnare fördelning uttrycks. Det finns dock ingen bindande europeisk lagstiftning när det kommer till kvinnorepresentation i beslutsfattandet. I Europaparlamentet finns ett särskilt utskott som jobbar med jämställdhet. Tanken är dock att denna aspekt ska integreras i arbetet i samtliga utskott, vilket till dags dato har visat sig inte fungera fullt ut. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 13

14 När man talar om kvinnlig representation är det emellertid viktigt att även se till situationen i näringslivet. Här ser det inte lika ljust ut för Sverige. Precis som i resten av Europa är kvinnor till största delen frånvarande i de svenska styrelserummen - under 2007 utgjordes mindre än en femtedel av de svenska börsbolagens styrelser av kvinnor. Andelen kvinnor i ledande ställning i näringslivet har dessutom stagnerat på 33 %. Detta utgör ett lika stort demokratiskt problem som kvinnors frånvaro från de politiska församlingarna. Det är viktigt att betona att dagens alarmerande situation inte kommer att försvinna av sig själv. De samhällsstrukturer som idag värderar män högre än kvinnor bidrar till att makt är en egenskap som automatiskt tillskrivs män. Dessutom tenderar de män som idag sitter på maktpositioner inom näringslivet att välja andra män som sina efterträdare. Underrepresentationen av kvinnor både inom offentligt och privat beslutsfattande måste högre upp på den europeiska dagordningen - en jämn könsrepresentation i maktens korridorer är en viktig hörnsten i kampen för ett jämställt samhälle. 14 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

15 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH BARN Minst en tredjedel av alla kvinnor i världen utsätts någon gång under sitt liv för våld. Det handlar om fysisk och psykisk misshandel, sexualbrott, hot och ofredanden. I de flesta fall sker dessa övergrepp i hemmet och förövaren är en närstående man. Trots att mäns våld mot kvinnor idag klassificeras som ett brott mot de mänskliga rättigheterna pågår det dagligen på alla kontinenter samt inom alla folkgrupper, kulturer och samhällsklasser. Ofta betraktas detta våld som en privat angelägenhet som det talas tyst om. Dessutom är många kvinnor rädda för att anmäla sin förövare, och i de fall brotten väl anmäls händer det ofta att kvinnan inte tas på allvar och den skyldige går fri. Mäns våld mot kvinnor påverkar inte bara de kvinnor som blir våldtagna, misshandlade, hotade eller - som sker i många fall - mördade. Rädslan för att utsättas för dessa övergrepp påverkar alla kvinnor överallt och FAKTARUTA År 2006 antog Europaparlamentet en resolution där mäns våld mot kvinnor beskrivs som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nolltolerans mot alla former av våld mot kvinnor, och pekar på vikten av att betrakta detta våld som ett strukturellt problem. Dessutom har EU sedan 2000 ett särskilt finansiellt program, det sk. Daphne-programmet, som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt för att skydda våldsoffer och kvinnor. Jag arbetade hårt för att även barn som ser sina mödrar bli slagna ska betraktas som våldsoffer och fick till min stora glädje parlamentets och rådets stöd för förslaget. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 15

16 hindrar kvinnor från att delta i samhällslivet på samma obegränsade sätt som män kan och gör. Detta är en fråga om kvinnors fysiska och psykiska hälsa, men även om grundläggande demokratiska rättigheter som kontroll över sitt eget liv och deltagande i samhällets alla delar på lika villkor. Inom alla kulturer förekommer olika former av våld mot kvinnor, i vissa fall anses det t.o.m. vara normalt eller hörande till traditionen. I detta sammanhang bör så kallat hedersvåld särskilt belysas, ett brott som i många fall är svårt att bevisa. Statistik från Sveriges länsstyrelser visar att minst 1500 flickor blev utsatta för hedersrelaterat våld Verkningarna av sådant våld, vilket är utbrett i hela EU, utgör en verklig kränkning av de grundläggande rättigheterna samt ett hinder för att alla människor skall kunna omfattas av ett tryggt, fritt och rättvist medborgarskap. Det är viktigt att se mäns våld mot kvinnor som en konsekvens av, och en del i, en större maktstruktur där kvinnor regelmässigt betraktas som mindre värda än män. Synen på dessa brott som separata, orelaterade eller incidenter omöjliggör en effektiv bekämpning av våldet. Vidare måste våldet mot kvinnor, trots att det oftast sker i hemmet, synliggöras som en allmän angelägenhet - ett samhällsproblem - och flyttas högre upp på den politiska agendan. Det är dags att sluta låtsas som att detta utbredda våld inte finns, och erkänna samhällets ansvar. 16 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

17 ABORT Det är lätt att som svensk se rätten till abort som en självklarhet. Faktum är dock att Sverige tillhör den tredjedel av världens länder där kvinnor faktiskt har denna rätt. Även inom delar av EU är rätten till abort inskränkt - länder som Polen, Malta och Irland förbjuder helt abort. Kvinnor som genomgår abort och vårdpersonal som hjälper till ställs inför rätta, och varje dag tvingas en mängd kvinnor i Europa att genomgå farliga och dyra illegala aborter. Rätten till abort är en viktig folkhälsofråga - cirka kvinnor dör varje år till följd av osäkra aborter, och kvinnor får allvarliga men. En restriktiv abortlagstiftning leder inte till färre aborter, utan endast till ett ökat lidande för kvinnor som tvingas använda sig av osäkra, ofta livsfarliga, metoder. Abortfrågan är dock mycket mer än en ren hälsofråga - kvinnors rätt till en säker abort bör ses som en mänsklig rättighet. Alla människor, kvinnor som män, måste ha FAKTARUTA I februari 2007 skedde ett genombrott i abortfrågan i Portugal, då en övervägande majoritet av befolkningen röstade för att slopa abortförbudet. Folkomröstningen genomfördes på initiativ av den då nyvalda portugisiska socialdemokratiska regeringen. I dagsläget betraktas rätten till abort inom EU som en hälsofråga och är därmed upp till varje medlemsstat att själv besluta om. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 17

18 rätt till att själv bestämma över sin egen kropp och sexualitet - att själv ha makt och kontroll över sitt liv och öde. Denna fundamentala rättighet fråntas idag en stor mängd kvinnor av stater som anser sig ha befogenhet att tvinga kvinnor att föda barn mot deras egen vilja. Det är viktigt att vi omedelbart börjar tala högt om allas rätt till abort. Vi som lever i länder som tillåter abort måste visa solidaritet med de kvinnor, både i Europa och i resten av världen, vars fundamentala rättigheter till sin egen kropp tagits ifrån dem. 18 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

19 MÄNNISKOHANDEL OCH PROSTITUTION Handeln med kvinnor och barn har på senare år ökat, både i Europa och i resten av världen. FN beräknar att mellan och kvinnor tvingas till EU för att prostituera sig, och varje år faller över kvinnor inom EU offer för den organiserade brottsligheten. Globalt omsätter människohandeln många miljarder dollar per år och kriminella nätverk gör stora vinster på att lura unga kvinnor från fattiga delar av världen. Med löften om barnpassnings- eller restaurangjobb tvingas dessa kvinnor att under slavliknande förhållanden tillhandahålla sexuella tjänster till män. Kvinnorna fråntas sina pass och behärskar sällan språket i det land de hamnar i. Dessutom hålls de ofta inlåsta av hallickar och bordellägare och blir frekvent våldtagna och misshandlade. Inom EU finns en enighet om att denna slavhandel måste bekämpas på en europeisk nivå. Synen på prostitution skiljer sig dock markant mellan olika medlemsländer, och prostitution betraktas som en nationell fråga. Medan vi i Sverige kriminaliserat sexköp har länder som Holland och Tyskland valt att helt legalisera så kallad "frivillig" prostitution. Det är viktigt att understryka att en sådan legalisering av sexköp starkt bidrar till att urholka kampen mot slavhandel med kvinnor. Nya studier visar att både ett lands inställning till och lagstiftning kring prostitution påverkar förekomsten av människohandel inom landet. Det finns starka indika- De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 19

20 tioner på att ett förbud mot sexköp förhindrar kvinnohandeln långt mer effektivt än en legalisering. Detta är inte svårt att förstå. I ett samhälle som tillåter användningen av kvinnors kroppar som handelsvara blir de moraliska betänkligheterna kring varifrån denna vara kommer mindre viktiga. Vi har från Europarlamentets sida krävt att det tas fram en jämförande EU-studie som tittar på de olika lagstiftningar som finns i medlemsstaterna vad gäller prostitution och hur det i sin tur påverkar antalet kvinnor och barn som faller offer för människohandel. Vi är ett antal ledamöter som är övertygade om att den svenska modellen i detta avseende som kriminaliserar sexköp är mer framgångsrik än tex. den Karta över människohandelns ursprungs- och destinationsländer. 20 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

21 Nederländska eller Tyska som legaliserar prostitution. Studien ska vara klar innan slutet av Prostitution kan aldrig vara en frivillig transaktion mellan två jämbördiga parter. Kvinnor väljer inte att sälja sina kroppar om de har andra alternativ tillgängliga. I de sexköp som sker i dagens mansdominerade samhälle återskapas den samhällsordning i vilken män dikterar reglerna och kvinnor ses som mindre värda - i vilken män har rätt till kvinnors kroppar. Vi kommer aldrig komma åt den omfattande slavhandeln med kvinnor om vi inte i hela Europa slutar skilja på "frivillig" och "påtvingad" prostitution, och istället börjar bekämpa all typ av handel med kvinnors kroppar. FAKTARUTA År 2002 antog EU ett s.k. rambeslut om bekämpande av människohandel. Där fastslås att såväl anstiftan till människohandel som medhjälp till och försök att begå brottet är straffbart. Ett viktigt instrument i EU:s arbete är även Brysseldeklarationen som bl.a. resulterade i inrättandet av en rådgivande expertgrupp för frågor om människohandel. Det har lett till ett direktiv om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som fallit offer för människohandel. Det innebär att ett offer för människohandel kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd för att återhämta sig, och under den perioden få tillgång till bostad, läkarvård och psykologisk vård, juridisk hjälp och tolkning. Bekämpningen av människohandel är även ett prioriterat område i kommissionens jämställdhetsplan för åren De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 21

22 SLUTORD Vi socialdemokrater kämpar varje dag i Europa - parlamentet för att få jämställdhetsarbetet i EU att gå framåt. Det är inte alltid en lätt uppgift och det finns många uppförsbackar att ta sig över. Parlamentet har idag en borgerlig majoritet som tycker att jämställdhet inte är en fråga för EU och jämställdhetsutskottet leds av en ultrakonservativ kvinna som har gjort sig känd för att vara abortmotståndare och homofob. Dessutom skiljer sig synen på prostitution mellan länderna och även inom vår egen partigrupp, Socialistgruppen. Det är viktigt att inte låta sig slås ner och ge upp utan att inse att inget är omöjligt även om det är svårt! Vi i Sverige kan vara en förebild för övriga Europa vad gäller frågor som föräldraförsäkring, barnomsorg och arbetsvillkor. Men det kräver att den svenska modellen som vi socialdemokrater under flera år byggt upp inte raseras av den borgerliga regeringens framfart - jag tänker bland annat på införandet av vårdnadsbidrag, försämrad föräldraförsäkring och avsaknad av initiativ för rätt till heltidsarbete. Och det förutsätter även en regering som är villig att i EU-sammanhang ta upp jämställdhet på dagordningen och inte stilla sitta tyst och tiga. Idag är det tyvärr just precis vad vi ser hända. Men detta kan vi göra något åt! Anna Hedh 22 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

23

24 KONTAKT Hör av dig till mig om du har frågor eller synpunkter som du vill dela med mig! Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Anna Hedh Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14 G318 Rue Wiertz 1047 Bryssel BELGIEN Telefon: Mobil: Socialdemokratisk E-post: ledamot i Europaparlamentet Hemsida: ANNA NA HEDH H De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2008/2026(BUD)

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2008/2026(BUD) EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 10.9.2008 2008/2026(BUD) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 20.6.2012 2012/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avskaffande av könsstereotyper i EU (2012/2116(INI))

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun Jämställdhetsplan Lemlands kommun Antagen av kommunstyrelsen den 25.1.2010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Juridisk grund... 3 3. Syfte och målsättningar... 3 4. Kartläggning av situationen i

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.8.2013 2013/2066(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 29 augusti 2002 PE 315.521/1-9 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till yttrande (PE 315.521) Thomas Mann Bedömning av de

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. 25 juni 2001

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. 25 juni 2001 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 25 juni 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utrikesfrågor,

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Anna Hedh. vill ha ett EU som sätter människan före marknaden. Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet

Anna Hedh. vill ha ett EU som sätter människan före marknaden. Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Anna Hedh vill ha ett EU som sätter människan före marknaden Foto: Europaparlamentet Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp För en välfungerande

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 19.3.2008 2007/2263(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om prostitutionen och dess hälsokonsekvenser för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2173(INI) 22 oktober 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Mer makt. åt världens kvinnor. tre krav till Sveriges ordförandeskap i EU och Europaparlamentsvalet 2009

Mer makt. åt världens kvinnor. tre krav till Sveriges ordförandeskap i EU och Europaparlamentsvalet 2009 Mer makt åt världens kvinnor tre krav till Sveriges ordförandeskap i EU och Europaparlamentsvalet 2009 Beslut från Liberala Kvinnors landsmöte i Göteborg 25 maj 2008 Världen kan förändras börja med Europa

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1 Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion Motion 2014:5A118Fr, Utökat valideringssystem av klass Nanas 11/12,

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7

KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 17.9.2010 2010/2018(INI) KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7 Förslag till betänkande Britta Thomsen (PE442.875v01-00)

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 17.12.2013 2013/2103(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Mary Honeyball (PE519.748v01-00)

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer