Våld i nära relationer - Kommunövergripande samverkansplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld i nära relationer - Kommunövergripande samverkansplan"

Transkript

1 Våld i nära relationer - Kommunövergripande samverkansplan

2

3

4 Innehåll Inledning... 5 Målgrupp... 5 Syfte... 5 Definition av våld och våld i nära relationer... 5 Myndigheternas uppdrag att samverka Lokalpolisområde Kristinehamn Socialnämnden Krismottagning för män Skolnämnden Vintergatans vårdcentral, Familjecentralen Källan, Rehabiliteringsenheten, Kristinehamn och Nybble vårdcentral, Psykiatriska öppenvårdsenheten Brottsofferjouren Östra Värmland Svenska Kyrkan Kontaktlista Källförteckning

5 Inledning Målgrupp Personal som arbetar inom polisen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, grund- och gymnasieskolan, Brottsofferjouren Östra Värmland samt Svenska Kyrkan. Syfte Syftet med samverkansplanen är att vuxna personer i Kristinehamn kommun som utövar eller blir utsatta för våld i nära relation, barn som finns i dessa familjer samt barn som blir utsatta för våld i nära relation ska få stöd, behandling och skydd. Definition av våld och våld i nära relationer Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill (Isdal, Per, 2002). Våld i nära relationer innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen, av någon man står i beroendeställning till eller av någon man har eller har haft en nära relation till. Det omfattar mäns våld mot kvinnor, våld mot partner, våld mot barn, hot och våld mellan olika familjemedlemmar, exempelvis våld mot äldre eller föräldrar och mellan syskon. Denna samverkansplan avser polisen, socialnämnden, Krismottagning för män, skolnämnden, hälsooch sjukvården, Brottsofferjouren Östra Värmland och Svenska Kyrkan när det gäller samverkan kring våld i nära relationer. Gemensamt för våld i nära relationer är att det bottnar i en ojämlik maktrelation där den som utsätts för våld på något sätt är beroende av våldsutövaren i exempelvis en partnerrelation, en vänskap eller ett släktskap. Män utsätts ofta för våld av okända män utomhus medan den vanligaste formen av våld mot kvinnor utövas i hemmet av en närstående eller bekant man (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2012). Våld förekommer även i samkönade och bisexuella relationer samt av kvinnor mot män i heterosexuella relationer. Våld i nära relationer har stor påverkan på den fysiska och psykiska hälsan för den som utsätts men också för de barn som lever i familjer där det förekommer våld mellan vuxna i en parrelation. Våldet försvårar livssituationen för alla inblandade och har stora samhällsekonomiska konsekvenser genom exempelvis sjukskrivningar, vård och behandling, arbetslöshet, kostnader för rättsprocessen, förebyggande insatser av myndigheter och andra samhällsaktörer. Både i FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är det tydligt att varje människa har rätt att leva ett liv utan hot och våld. Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt från subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt från att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller dödligt våld. Våld i nära relation är ofta en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot. Olika former av våld samt relevanta begrepp Våld i nära relationer kan ta sig många olika uttryck och utgör ofta ett mönster av handlingar. Eftersom våldet vanligen äger rum inom hemmets väggar blir det sällan uppmärksammat av utomstående (Socialdepartementet, 2006). Det är inte lätt att bryta upp från ett långvarigt förhållande eller sätta gränser mot sina vuxna barn som har sociala, ekonomiska eller psykiska problem. Våld i 5

6 nära relation leder ofta till att den våldsutsatta isoleras. Våldet trappas upp över tid och efter ett tag är det normaltillstånd för den drabbade. Personen känner inte igen sig som misshandlad och upplever ord som våld för starkt. Det tar tid innan en person som utsätts för våld av närstående vågar berätta. Personen ger ofta signaler långt innan till sin omgivning. Fysiskt våld kan innebära att våldsutövaren håller fast någon mot den personens vilja, biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, sparkar, stryptag och mord. Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Våldsutövaren kan också utsätta en person för kontroll och social isolering. Till det psykiska våldet hör även ekonomisk kontroll. Våldsutövaren kan ta kontroll över ekonomin och vägra sin partner insyn alternativt tvinga personen att skriva under handlingar som innebär negativa konsekvenser. Även våld eller hot om våld mot husdjur räknas till den psykiska utsattheten. Funktionshinderrelaterat våld kan till exempel bestå av att den våldsutsatta tvingas vara utan batterier till hörapparaten, att våldsutövaren tar hennes rullstol eller flyttar på käppen. HBTQ-relaterat våld kan till exempel bestå av att våldsutövaren hotar att outa den våldsutsatta (att utan medgivande offentliggöra att någon annan har en annan sexuell läggning än den heterosexuella eller har en annan könsidentitet än det biologiska könet). Sexuellt våld kan innebära olika former av sexuellt påtvingade handlingar såsom att tvinga någon att se på pornografi, att använda ett sexuellt kränkande språk samt att utsätta en person för sexuella trakasserier och våldtäkt, alternativt sexuella handlingar som personen inte vågar eller har förmåga att säga nej till. För barn under 15 år gäller att alla handlingar eller situationer med sexuell innebörd är övergrepp oavsett om de är tvingande eller inte. Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den våldsutsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker etc. Försummelse kan exempelvis bestå i att den våldsutsatta inte får den hjälp hen behöver med mat, medicin eller hygien. Hen kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våld och förtyck utövas av ett kollektiv mot syfte att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet. Det innebär att det kan finnas förövare av båda könen och att offren kan vara kvinnor och män samt pojkar och flickor. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att välja partner. Det kan också handla om kvinnlig könsstympning. Våldsutövare personer som utövar våld i nära relationer. Barn varje person under 18 år. Barn som far illa barn som utsätts för skadlig behandling som utgörs av alla former av fysisk eller psykisk misshandel inklusive sexuella övergrepp, fysisk eller psykisk försummelse, kommersiellt eller annat utnyttjande, som leder till eller kan antas skada barnets hälsa, utveckling eller överlevnad. Som skadlig behandling räknas även att barnet stadigvarande vistas i en miljö som innebär eller kan innebära risk för dess hälsa, utveckling eller överlevnad, fysiskt eller psykiskt. Att barnet ser, hör eller på annat sätt förnimmer att våld förekommer i dess närmiljö är också barnmisshandel och kan sätta spår hos barnet på samma sätt som om det utsätts för direkt våld eller kränkningar 6

7 Särskilt utsatta grupper När det gäller våld finns det särskilt utsatta grupper våldsutsatta och dessa bör särskilt uppmärksammas. Det är kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik, nysvenska kvinnor, äldre kvinnor samt kvinnor med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har gett ut vägledningar avseende dessa grupper. Kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik; Skylla sig själv Många kvinnor som lever i missbruksmiljöer ser våldet som en del av missbruket och definierar inte sig själva som våldsutsatta. Det är inte ovanligt att de blivit utsatta för våld i flera relationer. Den lagstiftning som reglerar socialnämndens ansvar inkluderar även våldsutsatta med beroendeproblematik och/eller missbruk. Det är viktigt att ha ett nära samarbete med de som ansvarar för öppenvårdsinsatser kring missbruk för att både kunna fånga upp våldsutsatta men också för att samverka på ett smidigt sätt. Det finns få platser på skyddade boenden för våldsutsatta i aktivt missbruk eller i subutex- eller metadonbehandling, men det finns några skyddade boende i Sverige som har sådana platser. Nysvenska kvinnor; Vänd dem inte ryggen Nysvenska kvinnor som blir utsatta för våld har svårt att söka stöd och hjälp då de kanske inte fått information om samhället och lagstiftning på området eller kan språket. Personer på asylboenden får inte arbeta, ha praktik, studera på SFI eller ta del av samhällsintroduktion. Nysvenska kvinnor som anhöriginvandrat deltar inte heller i samhällsintroduktion då ansvaret för detta ligger på den anknytningspersonen. Om anknytningspersonen utövar våld har denne stor utrymme att dels isolera och dels desinformera den nysvenska kvinnan kring vad som gäller i Sverige. Den så kallade tvåårsregeln, som innebär att personer som kommit till Sverige på grund av en nyetablerad relation beviljas tillfälligt uppehållstillstånd och normalt ska utvisas om relationen avbryts innan två år har gått är också något som hindrar våldsutsatta från att söka stöd för sin våldsutsatthet och/eller göra en polisanmälan. Det finns dock möjligheter att bevilja uppehållstillstånd om skilsmässan beror på våldsutsatthet. När det gäller de särskilt utsatta grupperna äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning hänvisar denna rutin till den befintliga handboken Våldsutsatta äldre och funktionshindrade handlingsplan för socialtjänsten. Äldre kvinnor; Blånader och silverhår Kvinnor med funktionsnedsättning; Sällan sedda Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. Våldet har en kollektiv karaktär och det innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara av båda könen. Hedersrelaterat våld och förtryck har inte något ursprung i en särskild religion, särskild kultur, etnicitet eller klass utan har funnits och finns inom skilda samhällen och i skilda religiösa, kulturella, etniska och sociala förhållanden. 7

8 Då ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck kräver särskild noggrannhet i handläggningsprocessen kan samordnaren mot våld i nära relationer konsulteras vid behov. Länsstyrelsen Östergötlands nationella kompetensteam för råd och konsultation kan nås måndag till fredag 9:00 16:00 på I övrigt hänvisar denna rutin till Socialstyrelsens Vänd dem inte ryggen samt Länsstyrelsen Östergötlands vägledning Våga göra skillnad när det gäller handläggning av ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck: Bortgift mot sin vilja Inom forskningen finns det ingen konsensus kring begreppen tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap. Generellt kan man säga att det finns tre huvudinriktningar kring hur arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap kan definieras; dels kan praktikerna ses som helt skilda och dels som synonyma företeelser. En tredje ansats lyfter fram gränslandet mellan tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap. Tvång utgör här en problematisk term och det är inte helt enkelt att bestämma var medgivande tar slut och tvång börjar (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) men tydligt är att det handlar om rätten att själv få välja partner. Från den 1 juli 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott införs i brottsbalken, brottet äktenskapstvång och brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Brottet äktenskapstvång gäller den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa handlar om att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Straffet är fängelse i högst två år. Vidare avskaffas möjligheten för barn att få dispens att gifta sig. Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige kommer alltså utan undantag att vara 18 år. Vissa förstadier till brottet kan också bestraffas. Mer information finns i Justitiedepartementets faktablad från maj 2014: Kvinnlig könsstympning Kvinnlig könsstympning förekommer på flera håll i världen men framför allt i vissa afrikanska länder. Särskilt vanligt förekommande är det i Somalia, Eritrea, Etiopien och Sudan. Könsstympning eller kvinnlig omskärelse är nära knutet till identitet och en traditionell syn på kvinnlighet. Internationella studier visar att ingreppet kan ha en negativ inverkan på kvinnors självkänsla. Ingreppet kan också få stora medicinska konsekvenser, både fysiska och psykiska. Könsstympning och kvinnlig omskärelse är omdebatterade begrepp. I svensk lagstiftning används termen könsstympning och således är detta den term som används i denna rutin. WHO har i en klassifikation delat in könsstympning i fyra olika typer. I den minst omfattande formen ingår exempelvis prickning av klitoris med ett vasst föremål. Andra ingrepp utgörs av att klitoris och de inre blygdläpparna skärs bort, vilket är det vanligaste ingreppet. Vid mer omfattande ingrepp skärs även de yttre blygdläpparna bort, vilket kallas infibulation. Vid infibulation lämnas enbart en centimeterstor öppning kvar för att menstruationsblod och urin ska kunna passera. Den mest omfattande formen av könsstympning kallas enligt WHO:s klassifikation för klitoridektomi, vilket innebär att helt eller delvis avlägsna klitoris. 8

9 Synen på männen som förövare kan skapa förväntningar på att det är pappor som skulle vara mest positiva till att deras döttrar omskärs, när det i realiteten ofta kan vara precis tvärtom. Att genomgå ingreppet innebär alltid smärta och infektionsrisk, och det kan ge upphov till långsiktiga komplikationer och besvär men de medicinska långsiktiga komplikationerna är inte så omfattande och vanligt förekommande som det ofta påstås i massmedia, rapporter och andra framställningar. Förutom de omedelbara effekterna, såsom blödning, infektioner, skador på närliggande organ och psykisk chock, finns det tecken på att ingrepp på lång sikt kan leda till underlivssmärtor, cystor, urineringsbesvär, att menstruationsblod stockar sig i vaginan, smärta vid samlag samt komplikationer i samband med graviditet och födsel. Alltför starka förväntningar på att kvinnor som genomgått omskärelse alltid lider mycket eller har kroppar som förhindrar det som upplevs som naturligt (som att föda barn eller njuta av sex) kan i vissa situationer leda till felaktiga professionella beslut. Riskerna för felaktiga och förhastade beslut minskar om yrkespersoner som möter människor med bakgrund i de länder som praktiserar kvinnlig omskärelse lyssnar aktivt på dem de möter. I grundportalen till lagen med förbud av könsstympning av kvinnor anges att ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) inte får utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Påföljden är fängelse i högst 4 år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende kan påföljden bli fängelse i upp till tio år. Försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott är också straffbart. Tecken på könsstympning kan vara: - En del flickor går annorlunda efter att ha blivit utsatta för ingreppet, eftersom ärret stramar. - Toalettbesök kan plötsligt bli mycket långa eller täta, eftersom det kan vara svårt att kissa. - Flickorna kan vara tvungna att stanna hemma ett par dagar i samband med menstruation på grund av svåra smärtor. - Flickorna kan ibland vägra att delta i vissa former av gymnastik som de tidigare deltagit i, på grund av att de har ärr som stramar. - Flickor som just blivit könsstympade kan plötsligt bli mer tystlåtna, stillsammare eller svåra att få kontakt med. Vid möten med en person (vuxen eller barn) från ovan nämnda regioner kan personal på ett respektfullt sätt fråga om personen är könsstympad. Exempelvis kan det vara en mer framkomlig väg att fråga om operationer i underlivet eller kirurgiska förändringar i underlivet. Om svaret blir ja: - fråga och prata om komplikationer (se ovan) - prata om svensk lagstiftning - erbjud vid behov vidare undersökning och eventuell behandling genom besök på ungdomsmottagning och/eller hos gynekolog. Om en flicka riskerar att bli eller har blivit könsstympad nyligen bör de rutiner som finns gällande våldsutsatta barn användas. Om det framkommer att flickan har blivit könsstympad för flera år sedan så bör istället frågan om eventuella besvär och medicinsk rehabilitering aktualiseras. I samtal med föräldrar vars barn blivit könsstympad kan det vara bra att ta med personal som känner till problematiken (barnmorska, gynekolog). Tillsammans med dessa kan man gå igenom vad som är viktigt att ta upp under samtalet med föräldrar och flickan och i vilket sammanhang samtalet sker. I samtalet är det viktigt att inte vara fördömande utan att man visar respekt för familjens egen kultur. Det är förståeligt om föräldrarna reagerar negativt på förbudet mot könsstympning och att det upplevs som ett angrepp på deras kultur, värderingar och normer. Den känslan kan ofta förstärkas av negativa upplevelser, förknippade med att tillhöra en minoritetsgrupp. 9

10 Våld i nära relationer och HBTQ-personer Det är lätt att göra misstaget att utgå från föreställningen att den våldsutsatta är en kvinna och den våldsutövande är en man eftersom heteronormativiteten är så stark i vårt samhälle. För att undvika detta är det bra att vänja sig vid att alltid prata i termer av din partner/sambo/särbo som är könsneutralt. Det är också bra att vid den första kontakten fråga om brukaren vill tilltalas utifrån sitt juridiska kön. Det kan också vara en fördel att ha en regnbågsflagga någonstans på kontoret eller i väntrummet så att den som kommer ser att det finns kompetens kring HBTQ-frågor hos personalen. Att ha en annan sexuell läggning än den heterosexuella eller en annan könsidentitet än det biologiska könet innebär att personen kommer ut många gånger under livet. Som professionell kan du underlätta komma ut -processen genom att tänka på ovanstående. Våld i nära relation mot HBTQ-personer särskiljer sig på så sätt att isoleringen ofta blir dubbel. Gruppen HBTQ-personer är redan en minoritetsgrupp som ofta umgås inom gruppen. Om din partner sedan utövar social kontroll över dig så blir din isolering dubbel dels en samhällelig isolering på grund av din tillhörighet till minoritetsgruppen HBTQ-personer och dels den isolering som blir konsekvensen av social kontroll från den våldsutövande partnern (Nationellt centrum för kvinnofrid 2009). Det är vanligt att våldsutövaren hotar att avslöja saker om den våldsutsatta som hen har berättat i förtroende. Att som HBTQ-person bli hotad med att ens partner kommer outa hen om hen inte gör som våldsutövaren vill kan många gånger innebära en mycket stor rädsla just på grund av att samhället utgår från heteronormen (Holmberg och Stjernqvist 2008). Att som LHBTQ-person inte själv få besluta när familj, släkt, vänner och/eller arbetskollegor ska få veta att hen inte är en heterosexuell CIS-person upplevs som oerhört skrämmande eftersom det kan få sociala konsekvenser (begreppet CIS innebär en person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen, t.ex. en person som föds med vagina, ser sig själv som tjej/kvinna och har könet kvinna registrerat som kön i folkbokföringen). Mer information finns i skrifterna Våldsamt olika och lika samt på Nationellt centrum för Kvinnofrids sajt: Dokumentation av skador Om den våldsutsatta har fysiska skador ska socialsekreteraren dokumentera (konstatera och beskriva, inte spekulera) vad hen ser, som t.ex. blåmärken eller skrapsår. Om den våldsutsatta berättar om var och hur skadorna uppstått ska detta också dokumenteras. Om den våldsutsatta har fysiska skador är det viktigt att hen utöver nödvändig vård och behandling får dem dokumenterade av en läkare för att detta ska kunna användas som bevis i en eventuell kommande rättsprocess (Socialstyrelsen, 2011). Om den våldsutsatta inte vill uppsöka läkare kan det vara av vikt att få samtycke till att socialnämndens personal fotograferar skadorna. De flesta mobiltelefonerna har idag en så pass bra kamera att den räcker vid dokumentation av skador. Lägg gärna en linjal bredvid skadan så att storleken framkommer. Ta även foto av personen i helbild så att det syns var på kroppen skadan sitter och vilken person som fotograferas. Dokumentera vilken dag du ser skadan samt vilken dag personen uppger att våldet inträffat. Skyddade personuppgifter En person som är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan hos Skatteverket begära skyddade personuppgifter genom sekretessmarkering och/eller kvarskrivning. Det begär personen genom att skicka ett brev till där hen beskriver varför hen behöver skyddade personuppgifter. Ansökan ska kompletteras med intyg från sociala myndigheter och/eller polisen, kopior av domar samt beslut om kontaktförbud om sådana finns. Det är socialsekreterare som skriver intygen från socialtjänsten. Intyget ska innehålla en kort bakgrund kring hur kontakten med den våldsutsatta har sett ut, aktuell situation samt en bedömning 10

11 om behovet av skyddade personuppgifter. Mer uppgifter kring ansökningsförfarandet finns på Skatteverkets hemsida. Ur ett barnperspektiv finns det större möjlighet att upprätthålla skyddet av den nya bostadsorten vid en kvarskrivning (med eller utan sekretessmarkering) om barnet har två vårdnadshavare. Det är därför viktigt att lyfta in barnperspektivet i bedömningen kring om det är en ansökan om sekretessmarkering eller kvarskrivning som ska göras. Vid en allvarlig hotbild kan personer på fingerade personuppgifter. Den ansökan lämnas till Rikskriminalpolisen och det är Rikspolisstyrelsen som sedan fattar beslut om ansökan ska bifallas eller avslås. Det är mycket viktigt att ha säkerhetssamtal med vuxna och barn som ska få skyddade personuppgifter. Att leva med skyddade personuppgifter medför en rad olika konsekvenser både praktiskt, socialt, ekonomiskt (innebär ofta ökade ekonomiska kostnader) och psykologiskt. Det skydd som samhället erbjuder kan ses som en grund att utgå från men de vuxna och barn som har skyddade personuppgifter har själva ett stort ansvar att upprätthålla skyddet. Det handlar exempelvis om att diskutera hur användande av internettjänster ska hanteras, hur mobila enheters platspositioneringar ska hanteras, att uppmärksamma personerna på att det är detaljerna som gör skillnaden. Att exempelvis packa något i en plastpåse från den lokala affären och sedan åka någonstans är allt som behövs för att andra ska förstå eller ana var den nya adressen finns. Som stöd i detta arbete rörande barn och ungdomar kan med fördel materialet Man vill ju finnas från Länsstyrelsen Östergötland användas: Myndigheternas uppdrag att samverka Socialnämnden har enligt 3 kap. 5 SoL ansvar för extern samverkan med andra myndigheter, verksamheter och organisationer. Enligt SOSFS 2014:4 ska socialnämnden samverka externt på så sätt att socialnämnden samordnar insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till fler i en familj ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Samverkan ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. En samordnad individuell plan, även kallad SIP, ska upprättas när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården (2 kap. 7 SoL) och detta gäller även våldsutsatta barn, barn som lever med våld i hemmet, vuxna våldsutsatta och vuxna våldsutövare. I Kristinehamns kommun kommer lokalpolisområde Kristinehamn, socialtjänsten, Krismottagning för män, skolförvaltningen, hälso- och sjukvården, Brottsofferjouren Östra Värmland och Svenska kyrkan, att samverka inom och mellan berörda myndigheter, instanser och organisationer avseende frågor som rör våldsutsatta kvinnor, personer utsatta för våld i samkönade relationer, barn som upplever våld i hemmet samt personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (där att bli bortgift mot sin vilja samt kvinnlig könsstympning ingår). Detta för att ge dessa personer ett professionellt bemötande genom att ha kompetens inom området samt samverka med andra instanser i samhället på ett sätt som underlättar för brottsoffret. Målet med samverkan är bland annat att denna målgrupp ska få skydd och stöd utifrån en helhetssyn där insatser från myndigheter och organisationer kompletterar varandra. För att samverkansplanen ska fungera krävs det rutiner och tydliggörande för hur samarbetet mellan myndigheterna och frivilliga organisationer ska kunna tillgodose målgruppen. Det är viktigt att veta hur ansvaret ska fördelas mellan olika myndigheter och hur myndigheterna kan komplettera varandras insatser. För att få en snabb och skonsam handläggning av dessa ärenden förutsätts ett smidigt samarbete mellan de olika myndigheterna. 11

12 Samverkansplanen har tagits fram i samverkan mellan berörda myndigheter och frivilliga organisationer. Anmälan till socialnämnden avseende barn I 14 kap. 1 Socialtjänstlagen står följande: 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2014:761). 1 a Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Lag (2012:776). 1 b Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Lag (2012:776). 1 c Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Lag (2012:776). Det innebär således att vissa yrkesgrupper har skyldighet att anmäla oro för barn medan andra bör anmäla oro för barn. Mer information om anmälningsplikten finns att läsa i Socialstyrelsens skrift Anmäla oro för barn stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. 12

13 Lokalpolisområde Kristinehamn Polisens uppgifter Förebygga, upptäcka och utreda brott Göra hot-och riskbedömningar Ge information, stöd och råd Personsäkerhetsarbete Initiera målsägandebiträde, försvarare och särskild företrädare för barn Samverka med andra myndigheter och organisationer Polisens verksamhet skall genomgående ha ett brottsofferperspektiv. Alla poliser är utbildade och har bra kompetens när det gäller brott i nära relationer. Brotten utreds lokalt nära medborgarna och i Kristinehamn finns en speciellt utbildad utredare. Utredningar gällande barn under 15 år handläggs av Familjevåldsgruppen i Karlstad som har utbildning i att hålla videoförhör. Efter samråd hålls barnförhören på Barnahus (se under rubriken barn). 13

14 Socialnämnden Socialnämndens uppdrag Socialnämnden har enligt Socialtjänstlagen (SoL) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt 5 kap. 11 SoL hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Lag (2012:776). Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor se till att de metoder som används för att ge en kvinna stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat. Nämnden bör vidare i verksamheten beakta både gruppers och enskildas behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov på grund av t.ex. ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende (SOFS 2009:22). Socialnämnden bör kunna erbjuda insatser dels till våldsutövande föräldrar dels till andra våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Nämnden bör vidare kunna erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende och upphör med att utöva våld (SOSFS 2014:4). Socialnämndens skyldighet att stödja brottsoffer omfattar våldsutsatta oavsett kön i både hetero-, homo-, och bisexuella relationer samt barn. Socialnämnden ska utforma och genomföra insatser för den enskilde tillsammans med denne och socialnämnden har också ansvar för att vid behov samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar enligt 3 kap 5 SoL. Socialnämnden fullföljer sitt uppdrag genom att: Erbjuda information och rådgivning som en kommunal service utan biståndsbeslut. Denna service kan erbjudas vid fem tillfällen. Därefter ska behovet prövas av socialsekreterare. Bedöma och tillgodose barns/vuxnas behov av omedelbart skydd och stöd genom både skyddsbedömningar och strukturerade riskbedömningar. Utreda barns/vuxnas behov av kort- och långsiktigt stöd utifrån sin våldsutsatthet och/eller sitt våldsutövande. Bevilja insatser enligt bestämmelserna om rätten till bistånd i 4 kap 1 SoL. Insatser som erbjuds kan vara information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna ett stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, ekonomiskt bistånd, tillfälligt boende, vård och behandling, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer. Samverka internt för att samordna insatserna så att de inte motverkar varandra. Samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna. Både extern och intern samverkan ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som lever med våld i hemmet. 14

15 Krismottagning för män Krismottagning för män är en öppen samtalsmottagning för män som har behov av att samtala om sin livssituation för att på så vis få stöd för att bättre kunna hantera till exempel en relationskris, sitt föräldraskap, sorg eller problem med aggressivitet och våld. Krismottagning för män har en egen webbsida kopplad till Kristinehamns kommuns sida på nätet. Där finns kontaktuppgifter i form av telefonnummer och e-postadress. Strävan är att ett första samtal ska komma till stånd inom en vecka. Samtalen är kostnadsfria. Förutom att samtal kommer till stånd genom individens eget initiativ, kanske med uppmuntran och stöd från t ex vårdcentral, polis, skola eller annan, kan samtal ske inom ramen för socialförvaltningens beslut om insats. I de fallen sker dokumentation enligt de krav på dokumentation som finns enligt lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. I övrigt förs inga journaler. De som arbetar på krismottagningen har tystnadsplikt men har anmälningsplikt om det finns risk att ett barn far illa. När det gäller problem med våldsutövande och aggression används den norska modellen Alternativ till Våld. Krismottagning för män är ett samarbete mellan Kristinehamns kommun och Svenska kyrkan i Kristinehamns pastorat. 15

16 Skolnämnden Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollagen 1 kap 5 ) Skolan kommer bland annat att arbeta med dessa frågor på olika nivåer: Förebyggande: I undervisning, kontakt med föräldrar, kompetensutveckling av personal, lokal likabehandlingsplan Direkta åtgärden: Vid akuta händelser, enligt skolans lokala plan Senare återgärder: Långsiktiga åtgärder, uppföljning och revidering av skolans plan Samverkansplanen innehåller övergripande tankar och skiss över kontaktnät. Varje skola skall upprätta en mer utförlig plan över hur man ska agera långsiktigt och vad man skall göra/vem som ska göra vad i akuta situationer. Rektor, skolsköterska och skolkurator har en viktig roll som mottagare av information från lärarna. Även personal på fritidsgårdar är viktiga personer för ungdomarna. Elevhälsan (i synnerhet skolkurator, familjecoach och skolsköterska) kan erbjuda samtalsstöd till utsatta flickor och pojkar som hänvisa vidare om det behövs. Även personal och föräldrar kan få stöd. Skolans personal i alla stadier från förskolepersonal till gymnasiepersonal ska kompetens utvecklas när det gäller våld i nära relationer. Samverkan med andra myndigheter och ideella insatser Var och en som arbetar i skolan skall uppmärksamma pojkar och flickor som lever under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter/barn och elever som misstänks fara illa. Hedersrelaterat våld och förtryck strider mot de mänskliga rättigheterna och ska ses som en uttrycksform för kränkande behandling som står i strid med grundläggande demokratiska värderingar. Varje skola upprättar årligen en likabehandlingsplan där lokala rutiner redovisas. 16

17 Vintergatans vårdcentral, Familjecentralen Källan, Rehabiliteringsenheten, Kristinehamn och Nybble vårdcentral, Psykiatriska öppenvårdsenheten Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar gällande våld i nära relationer: Kvinnor, barn och män söker hälso- och sjukvården för akuta skador, fysiska eller psykiska reaktioner eller kroniska effekter orsakade av våld i nära relation. Många skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet. Personal inom hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar och en unik möjlighet att göra en insats för människor som är våldsutsatta. Genom särskild uppmärksamhet vid vissa typer av fynd och symptom, ett gott bemötande, och genom rätt frågor, ges den våldsutsatta möjlighet att berätta för någon utomstående om sin situation och bereds möjlighet att komma ifrån den. Hälso- och sjukvården ansvarar för omhändertagande av uppkomna skador, både fysiska och psykiska. Vid behov remitteras patienten till adekvat klinik. Hälso- och sjukvården ansvarar för att informera om vilka hjälp instanser som finns och hjälper till att förmedla kontakt vid behov. All hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen för barn som är utsatta för, eller bevittnar våld. Hälso- och sjukvården ska vara andra myndigheter till hjälp om behov finns av undersökning eller dokumentation. Sekretessen kan frångås i kontakt med rättsväsendet om det gäller brott där minsta föreskrivna straff är 1 års fängelse. 17

18 Brottsofferjouren Östra Värmland Brottsofferjouren Östra Värmland är en ideell förening som är verksam i Storfors, Filipstad och Kristinehamn. Brottsofferjouren erbjuder kostnadsfritt stöd, råd och information till alla personer som utsatts för brott, är vittnen till brott, är anhöriga eller anhöriga till gärningspersoner. För att få hjälp av Brottsofferjouren behöver brottet inte vara polisanmält och den hjälpsökande kan vara anonym. Alla volontärer inom Brottsofferjouren har genomgått en teoretisk och praktisk grundutbildning samt avlagt tystnadslöfte. Grunden i arbetet är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Brottsofferjouren kan bistå med: Individuellt stöd, råd och information till brottsoffer, vitten, anhöriga och anhöriga till gärningspersoner. Stödet består bl.a. av samtalsstöd, råd och stöd igenom brottsmålsprocessen, hjälp kring skadestånd brottsskadeersättning och i försäkringsfrågor, hjälp vid kontakt med myndigheter och polisen samt som stöd vid rättegång. Information och råd kring brottsofferfrågor till yrkesverksamma. Gruppbaserat stöd. Brottsofferjouren driver Kristinagruppen, en stödgrupp för tjejer och kvinnor som har utsatts för eller utsätts för våld i nära relation. Brottsofferjouren driver också i samverkan med Kristinehamns kommun och Svenska kyrkan i Kristinehamn Kids Club. Kids Club är en gruppverksamhet för barn i åldrarna 6-12 år som upplevt våld mellan mamma/styvmamma och pappa/styvpappa och deras våldsutsatta omsorgsperson. Föreningens gruppbaserade stöd erbjuds hjälpsökande i hela verksamhetsområdet (Storfors, Filipstad och Kristinehamn). Orosanmälan Brottsofferjouren Östra Värmland har beslutat att en orosanmälan görs till socialtjänsten vid misstanke och oro kring att barn far illa. Beslutet har fattats utifrån att ideella föreningar inte är tvingade enligt lag att göra orosanmälningar till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. 18

19 Svenska Kyrkan Svenska kyrkan firar gudstjänst, bedriver undervisning, utövar diakoni och socialt arbete med syfte att vara till hands i vardag och högtid, i sorg och glädje. Mycket av vårt arbete är att betrakta som förebyggande då vi både erbjuder en gemenskap som ger kontakter både människor emellan och med våra diakoner, präster och pedagoger. Alla yrkesgrupperna har utbildning för och stor erfarenhet av det existentiella samtalet. Vi finns även med i olika gränsöverskridande nätverk både vad gäller våld i nära relation och vård och omsorg. Här återfinns bl.a. Kids club (samtalsgrupp för barn som bevittnat våld i hemmet) och Krismottagning för män. Vi har även representanter i POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) och har en krisberedskap för större kriser. Hos oss kan man få enskilt samtalsstöd av diakon eller präst. Vi kan vara med vid kontakter med olika myndigheter. Vidare har vi upparbetade kanaler för att slussa vidare till rätt instans. 19

20 Kontaktlista Polismyndigheten Kontaktperson våld i nära relationer, Monica Rudskog Akuta situationer 112 Socialtjänsten Socialtjänsten är indelad i fyra enheter; Barn- och ungdomsgruppen, Vuxengruppen, Ekonomigruppen och BORIS-gruppen (Boende och Resurser i Samhället). Alla enheter kan nås via socialtjänstens reception under kontorstid 07:30 15:30 eller via kommunens växel under kontorstid 07:30 16:30. Samordnare mot våld i nära relationer, Sabina Gómez Jansson Socialjouren erbjuder stöd, hjälp och rådgivning vid akuta situationer utanför kontorstid. Socialjouren nås via och är öppen mån-tors 16:30 07:00, fre mån Krismottagning för män Skolan Skolan är indelad i olika områden. Ansvar för elevers psykosociala hälsa har främst elevhälsan där kuratorerna ingår. För kontakt med den kurator som tillhör aktuellt skolområde, ring kommunväxeln. Hälso- och sjukvården Vintergatans vårdcentral Kristinehamn och Nybble vårdcentral Mödrahälsovården Barnhälsovården Psykiatriska öppenvårdsenheten Rehabiliteringsenheten Brottsofferjouren Östra Värmland Svenska Kyrkan i Kristinehamn Resursteam Heder, Länsstyrelsen Värmland Regional stödtelefon för professionella och ideella, se länk ovan för aktuella kontaktpersoner Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon för professionella, ideella och våldsutsatta. Öppen dygnet runt. Terrafem Flerspråkig nationell stödtelefon för våldsutsatta. Öppen vardagar Preventell Nationell stödtelefon för personer med oönskad sexualitet. Öppen vardagar Nationellt kompetensteam HRVF, tvångs- och barnäktenskap Nationell stödtelefon för professionella och ideella 20

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Godkännande av reviderad handlingsplan

Godkännande av reviderad handlingsplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 6(23) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 19 Sn/2014:52/001 Godkännande av reviderad handlingsplan Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer