Rapport från tillsyn av BoA Mellanvård AB

Transkript

1 Rapport från tillsyn av BoA Mellanvård AB Datum för tillsyn Närvarande från Resursteamen barn och ungdom: Eva Lindström, konsulent och Linda Kilter enhetschef Närvarande från verksamheten: Annika Skog vd, Sven-Erik Andersson föreståndare, Sara Nordin behandlingsassistent. Tre ungdomar har intervjuats. Gällande tillstånd BoA Mellanvård AB (nedan kallat BoA) har sedan ett förnyat och utvidgat tillstånd att bedriva enskild verksamhet med stöd av 7 kapitlet 1 1 p socialtjänstlagen. Målgruppen är ungdomar med psykiska och/eller psykosociala problem. Inskrivningsåldern är år. Tillståndet omfattar 14 platser som är fördelade på 4 platser i kollektivboende/utslussningslägenhet på Lundagatan, Södermalm samt 10 platser i träningslägenheter. Träningslägenheterna finns på följande platser; Södermalm (2), Johanneshov (2), Årsta (4), Hägersten (2). Föreståndare är Sven-Erik Andersson. Verksamheten Målet med verksamheten är att träna och förbereda ungdomar/unga vuxna med psykiska, psykosociala problem och neuropsykiatriska diagnoser för ett så självständigt liv som möjligt. Målen är individuellt utformade efter den enskildes förmåga och intressen och omfattar förutom eget boende daglig struktur med sysselsättning, fritidsverksamhet, nätverksarbete och individuellt behandlingsarbete. Behandlingsinnehåll Behandlingsinnehållet syftar till att frigöra ungdomarnas egna resurser och färdigheter så långt som möjligt. Fasta rutiner, hög tillgänglighet för ungdomar och föräldrar är en viktig grund för detta. I individuella utvecklingsplaner som utarbetats med ungdomen, handläggare och familj planeras det specifika för varje ungdom. I den kan det ingå färdighetsträning, samtal, motivation och familjearbete. Synsättet är salutogent och behandlingen skräddarsys efter varje individ. Ett strukturerat pedagogiskt miljöterapeutisk förhållningssätt används i verksamheten. Det innebär att vardagen präglas av kontinuitet, rutiner, tydlighet och planering för att få tillvaron att

2 fungera för varje ungdom. Till sin hjälp har ungdomen två kontaktpersoner i tätt och nära samarbete. Vården bygger på att ungdomen har förändringsvilja och hög delaktighet samt att nätverket, i den mån det är möjligt, är involverad i den unges vardag. Därför är ett omsorgsfullt intagningsförfarande en förutsättning för en placering på BoA. Vården inleds med en prövoperiod på tre månader. Personal Tillsynen har i denna del omfattat föreståndare och övrig personals utbildning, tillgång till kompetensutveckling och handledning. Vidare har personalbemanning och personalomsättning efterfrågats. Mångfalds- och jämställdhetsplan har efterfrågats, liksom rutiner kring nyrekrytering och nyanställning. Personalgruppen består av sju fast anställda personer, fem kvinnor och två män. Utöver dessa finns fyra vikarier. Alla i verksamheten har adekvat högskoleutbildning. VD arbetar heltid, finns dagligen i verksamheten och har ansvar för ekonomi, personal och klientarbete. Hon har S:t Lukas treåriga grupp och organisationsutbildning. Föreståndare arbetar heltid, finns dagligen i verksamheten och har behandlingsansvar. Han är familjeoch individualterapiutbildad och har arbetat med målgruppen under 30 år. Biträdande föreståndare arbetar heltid och finns dagligen i verksamheten. Hon har förutom adekvat utbildning även ledarskapsutbildning. Arbetar sedan 10 år tillbaka i verksamheten. All behandlingspersonal arbetar heltid och har förutom adekvat högskoleutbildning; en med vidareutbildning i psykosocialt utredningsarbete, en med psykoterapiutbildning motsvarande steg 1 samt en alkohol och drogterapeut. Vikarierna har adekvat högskoleutbildning och vidareutbildning i familjeterapi, individualterapi, kognitiv beteendeterapi samt en personal som även är hantverksterapeut. Verksamheten har var tredje vecka och vid behov tillgång till en legitimerad läkare/ legitimerad terapeut med specialistkompetens i neuropsykiatri samt barn och ungdomspsykiatri. All personal har handledning en gång i veckan, process eller organisationshandledning beroende på arbetsuppgifter. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns för all personal. De kunskapsområden som prioriteras är; neuropsykiatri, missbruk och unga vuxna med självskadebeteende. Förutom de individuella kompetensutvecklingsplanerna sker kontinuerlig metodutveckling i miljöterapi. Erik Larsen anlitas sedan flera år tillbaka för dessa utbildningar och föreläsningar. Ett kommande kompetensutvecklingsområde är ensamkommande flyktingbarn. Rutiner kring rekrytering finns, det görs kontroller i belastningsregister vid anställningar och introduktionsprogram för nyanställda används. Bedömning: Målgruppen som placeras på BoA är ungdomar med psykiska och/eller psykosociala problem och/eller neuropsykiatriska diagnoser. Den samlade erfarenheten och den

3 kompetens som personalgruppen har motsvarar väl de krav och behov som målgruppen kräver. Delaktighet I tillsynen har de inskrivnas delaktighet vid inskrivning, vårdtiden och utskrivning granskats. Delaktighet i beslut som rör den egna behandlingen är viktig. Delaktighet kan innebära att vara delaktig i beslutsprocesser kring behandlingsinsatser, men också i frågor som rör till exempel val av fritidssysselsättning, inredning av det egna rummet. I tillsynen har en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier (2001) använts. Delaktighet kan enligt modellen indelas i fem steg: 1. Personal lyssnar på de inskrivna 2. De inskrivna får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till de inskrivnas åsikter (utifrån individuella förutsättningar) 4. De inskrivna är inblandade i beslutsprocesser 5. De inskrivna delar makt och ansvar när beslut ska fattas Ungdomarna på BoA är delaktiga i allt som rör dem då vården bygger på deras aktiva medverkan. Innan inskrivning får ungdomarna och nätverket information om detta. Två kontaktpersoner utses till varje ungdom som i nära samarbete skall vara behjälpliga i olika sammanhang. Vardagsstruktur, fritid och behandling planeras utifrån de resurser, intressen och behov som den unge har och formuleras i genomförandeplaner tillsammans med ungdom, nätverk och uppdragsgivare. Ungdomarna har möjlighet att framföra sina åsikter muntligt och skriftligt och är med på alla möten som rör dem. Möjlighet att framföra synpunkter anonymt finns genom den regelbundet återkommande enkäten. Hög tillgänglighet hos föreståndare och biträdande föreståndare möjliggör också att deras synpunkter och åsikter blir uppmärksammade och åtgärdade. Flicka: Dom tar mej på allvar och man blir verkligen lyssnad till vad det än gäller. Jag fick en chock när jag kom hit för att det var så bra för det är sån skillnad på de jourhem som jag varit på innan. Flicka: Jag har bra stöd av mina kontaktpersoner. Det funkar jättebra för mej och jag lyckas få vardagen att fungera och det hade jag aldrig klarat själv. Dom hjälper mej och jag kan få bra stöd med det mesta och att framföra mina åsikter. Flicka: Jag tycker det är superbra och mår bra av att vara på BoA. Jag har förtroende för mina kontaktpersoner som hjälper mej med allt. Det jag inte kan påverka är att mitt boende ska avslutas mitt i en termin.. här är bra.. men sen. Jag kan inte flytta hem till min mamma. Bedömning: Delaktigheten är hög på BoA och möjligheterna att framföra sina synpunkter och åsikter stora. Ungdomarna deltar i allt som gäller dem. Det framkom i intervjuerna när det gäller

4 beslut kring utskrivning att dessa kunde ske utan ungdomarnas delaktighet och att maktlösheten upplevdes som stor gentemot socialtjänstens handläggare som beslutade om utskrivning. Kvalitetsarbete I denna del har verksamhetens kvalitetsarbete efterfrågats. Såväl föreståndare som intervjuad personal har fått redogöra för verksamhetens mål, mätmetoder för måluppfyllelse och dokumentation kring detta. Vidare har verksamhetens klagomålshantering granskats. Målet med verksamheten är att förbereda ungdomarna för ett så självständigt liv som möjligt. Dessa mål följs upp i Statistik september 2003 januari I detta dokument framgick vilken boendeform och vilken sysselsättning som den unge hade vid inskrivning och utskrivning. Det framgick även hur könsfördelningen varit och hur många inskrivna som haft eller som fått en neuropsykiatrisk diagnos under placeringstiden. Detta sätt att dokumentera och sammanställa på gruppnivå är nytt för i år och kommer framöver att bli en årlig sammanställning på gruppnivå som skall användas i verksamhetens förbättringsarbete. Utöver detta görs även utvärdering på individnivå. Denna görs tillsammans med ungdom, nätverk och handläggare utifrån den genomförandeplan som finns. Bedömning: Målen på BoA är tydliga och enkla. Dessa följs upp och dokumenteras i Statistik september 2003 januari Det framgår tydligt att ungdomarnas vardag med sysselsättning och boende efter avslutad vård blivit avsevärt förbättrad. Detta, för i år nya, dokument kommer att användas som underlag till förbättringsarbete. På individnivå görs utvärderingen utifrån den genomförandeplan som upprättats. Kvalitetsarbetet har god kvalité utan anmärkning. Skola och sysselsättning Kunskap och goda skolresultat är viktiga friskfaktorer för barn och ungdomar. Tillsynen har granskat hur skolundervisningen för de inskrivna är organiserad, hur den följs upp och hur omfattande undervisning varje elev får. Inskrivna har intevjuats om skolundervisningen. Fritidssysselsättningar ska upplevas som meningsfulla av de inskrivna och ska så långt det är möjligt utgå från den inskrivnes egna önskemål och behov. Alla inskrivna ungdomar på BoA har någon form av daglig sysselsättning, skola eller arbete/praktik. Under de första tre månaderna görs en utvidgad inventering tillsammans med ungdom, nätverk och handläggare för att kartlägga behov och stödinsatser samt hur stödet skall ges på bästa sätt. Detta följs upp i de individuella genomförandeplanerna som upprättats och som revideras om så behövs. Flicka: Jag får läxhjälp och hjälp med att komma upp. Dom (kontaktpersonerna) följer med på skolmöten och går på föräldramöten. Jag har valt att dom ska vara med. Jag hade

5 aldrig klarat skolan annars. Flicka: Jag pluggar och får stöd och det funkar jättebra. Det är bra att dom (kontaktpersonerna) kommer och att det blir struktur på vardagen. Det har betytt jättemycket för mej, jag hade aldrig klarat det själv. Bedömning: Individuellt anpassat stöd ges till alla ungdomar för att man skall klara av skolgång, arbete eller annan sysselsättning. Aktiviteter på fritiden får varje ungdom stöd i att planera och genomföra utifrån sina intressen och möjligheter. Sysselsättning och fritid tillgodoses väl för de inskrivna. Dokumentation Tillsynen har granskat hur uppgifter om den inskrivne dokumenteras och förvaras. Har verksamheten genomförandeplan, förs journaler enligt gällande regler och hur informeras den inskrivne om vad som dokumenteras om honom/henne Dokumentation kring varje enskild ungdom granskades under tillsynsbesöket. En förändring som planeras är att utesluta raderingsmöjligheter i det digitala journalföringssystemet. Journaler skrivs i enkla word filer, verksamheten undersöker därför mer säkra journalföringssystem som marknaden tillhandahåller. De ungdomar som intervjuades var väl införstådda i den dokumentation som fanns om dem. Vid varje möte upprättas protokoll och inför möten gavs möjlighet att framföra åsikter. Bedömning: Inget fanns att anmärka kring dokumentationen förutom att det digitala journalföringssystemet hade raderingsmöjligheter. BoA planerar att förbättra detta genom att införa ett säkrare journalföringssystem anpassat till deras verksamhet. Säkerhet Denna del av tillsynen omfattar hur verksamheten arbetar med och upprättar rutiner för att förhindra hot- och våldssituationer, sexuella övergrepp, psykisk misshandel och kränkningar mellan inskrivna eller mellan personal och inskrivna och hur verksamheten hanterar sådana situationer eller andra krissituationer om de uppstår. Rutiner för att förhindra att den inskrivna skadar sig själv har efetrfrågats.vidare har rutiner vid avvikelse och uteblivande från verksamheten hanteras. Verksamhetens ordningsregler har granskats liksom rutiner för att säkerställa nyrekryterad personals lämplighet. All personal har utbildning i BBIC. Vid åtgärder som berör ungdomarna och vid bedömningar av säkerhet skall barnperspektivet beaktas i enlighet med BBIC. Detta är dokumenterat i BoA:s Etiska riktlinjer och Värdegrund. En första säkerhetsbedömning görs i samband med att en inskrivning diskuteras. Ungdomen skall klara av en boendeform med relativ frihet. Vid inskrivning skrivs kontrakt beträffande vad som gäller kring hot, våld, alkohol och andra droger. Ordningsregler över vad som gäller i kollektivboendet och träningslägenheterna förmedlas både muntligt och

6 skriftlig och därefter kontinuerligt under hela placeringstiden. Handlingsplaner finns kring varje ungdom vad han/hon bör göra i olika situationer. Säkerheten tillgodoses genom hög tillgänglighet/kontinuitet hos personal, ungdomens delaktighet, beredskap dygnet runt, behandlingskonferens/handledning varje vecka, nära samarbete med privat och professionellt nätverk samt preventivt arbete med bland annat riskbedömningar. Utöver detta finns även en läkare/barn och ungdomspsykiater tillgänglig på konsultbasis var tredje vecka och vid akuta behov. De intervjuade ungdomarna visste vilka ordningsregler som gällde och var de kunde vända sig när om något akut eller svårt inträffat. Bedömning: BoA uppfyller väl de behov av säkerhet som målgruppen kräver. Det grundliga intagningsförfarandet, kontaktmannaskapet och det nära samarbete med nätverket är en viktig del i detta. Hälsa I detta delområde av tillsynen har granskats hur de inskrivnas behov av hälso- och tandvård tillgodoses, samt hur verksamhetens rutiner för kost, sömn och motion ser ut. Vidare har granskningen omfattat verksamhetens arbete kring droger och sexualitet. Hälsan är ett uppmärksammat område som kartläggs innan inskrivning och följs upp under placeringen. Ungdomarnas kontaktpersoner ombesörjer att läkarbesök och tandläkarbesök görs, hjälper till med tidsbeställning och finns med under besök, speciellt under den första tiden av placeringen. Kosten läggs det stor vikt vid och tanken är att ungdomarna skall lära sig en god kosthållning som de har med sig efter avslutad vård. En kväll i veckan erbjuds alla ungdomar att delta i någon fysisk aktivitet och utöver detta planeras träning mm utifrån den enskildas intresse och förutsättningar. Ungdomarna använder sig av den ungdomsmottagning som finns i närområdet eller den mottagning som de haft kontakt med innan boendet på BoA. Två av de intervjuade flickorna uppger att det känns tryggt och bra att kontaktpersonerna finns med vid kontakt med hälsovården och att de håller koll på att de mår bra. Bedömning: Hälsan är ett dagligt uppmärksammat område som man arbetar aktivt med under hela placeringen. Ungdomarna ges mycket goda möjligheter att få sin hälsa tillgodosedd. De inskrivnas känslomässiga och sociala behov Tillsynen har omfattat hur de inskrivnas känslomässiga och sociala behov tillgodoses och hur vård och behandling utformas med hänsyn till den personliga integriteten. Till exempel hur möjligheten till enskildhet och privat sfär ser ut, om de inskrivna har en kontaktperson de kan vända sig till och som de litar på. De inskrivnas känslomässiga och sociala behov uppmärksammas dagligen av de två

7 kontaktpersonerna i första hand. En god allians mellan kontaktpersonerna och ungdomen är grunden för att de känslomässiga och sociala behoven tillgodoses. Nätverket och familjen involveras så mycket som möjligt i vardagen. I samråd med den unge planeras individuella stödinsatser och behandlingsinsatser, exempelvis färdighetsträning, psykologkontakt, familjeterapi, kontakt med ätstörningsklinik, psykiatrikontakt mm. I den mån det behövs finns tillgång till legitimerad läkare specialist i barn och ungdomspsykiatri samt neuropsykiatri. Flicka: Jag har bra stöd av mina kontaktpersoner som jag har förtroende för. Jag vågar be om hjälp. Flicka: Det är bra med två kontaktpersoner. Då kan man välja. Jag mår bra av att vara på BoA och min mamma mår också bra av det. Jag har inte tappat familjen. Min mormor, som är sjuk, hämtade dom för att hon skulle kunna hälsa på mej. Dom följer med till mamma och pappa. Behöver man samtalskontakt så får man det. Flicka: Jag blir lyssnad på vad det än gäller. Jag får allt från mina kontaktpersoner, kan prata om allt få hjälp på olika sätt. Bedömning: Ungdomarnas känslomässiga och sociala behov tillgodoses väl. Sammanfattande bedömning BoA Mellanvård är ett träningsboende för ungdomar med psykiska och/eller psykosociala problem. Inskrivningsåldern är år. Målet med verksamheten är att träna och förbereda ungdomarna för eget självständigt boende, fungera i sysselsättning såsom skola, arbete, praktik samt utveckla sina förmågor att etablera relationer och fritidsintressen. Verksamheten har ett förnyat och utvidgat tillstånd sedan Tillståndet omfattar 14 platser, 4 platser i kollektivboende och 10 platser i träningslägenheter. Verksamheten består av en kompetent och erfaren personalgrupp på 11 personer som med sin samlade kompetens väl kan möta de behov som målgruppen kräver. Utvärderingarna är kopplade till målen och har förbättrats. På gruppnivå finns detta dokumenterat i Statistik september 2003 januari Där framgår att ungdomarnas vardag med sysselsättning och boende efter avslutad vård blivit avsevärt förbättrad i jämförelse med placeringstillfället. Utvärderingar på individnivå fortsätter som tidigare med ungdom, nätverk och handläggare. Dokumentationen fanns inget att anmärka kring förutom att det digitala journalföringssystemet hade raderingsmöjligheter. Planeringen är att undersöka vad marknaden har att erbjuda och införa ett säkrare digitalt journalföringssystem. Säkerhetsrutiner för ungdomarna fanns skriftligt och gavs kontinuerligt även muntligt. Ungdomarnas delaktighet i vården var hög och möjligheten till att bli lyssnad till och framföra klagomål fanns olika forum för, även anonymt. Detta bekräftades av de tre intervjuade ungdomarna. Hälsan är ett dagligt prioriterat område som kartläggs innan inskrivning och som följs upp

8 under placeringstiden. De inskrivnas känslomässiga och social behov uppmärksammades och åtgärdades i nära samarbete med den unge och med nätverket. Utöver detta finns en legitimerad läkare/legitimerad terapeut med specialistkompetens i barn och ungdomspsykiatri och neuropsykiatri som är kopplad till verksamheten var tredje vecka och vid behov. Ungdomarna som intervjuades uppgav samstämmigt att de utvecklades, trivdes och fick hjälp. Sammantaget fanns inget att anmärka kring vad gäller personalkompetens, delaktighet, kvalitetsarbete, hälsa, skola/sysselsättning och hur de inskrivnas känslomässiga och sociala behov tillgodosågs. Rapporten har delgivits Annika Skog vd och Sven-Erik Andersson föreståndare. Stockholm den 22 oktober 2009 Linda Kilter Enhetschef Eva Lindström konsulent ABCDE

9 ABC DE Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvalt ningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation P A G E \ * M E R G E F O R M A T 1