MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET NR 4/2013

Transkript

1 MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET NR 4/2013 Sjuka barn mer utsatta för våld SID 8-9 Tjejer mobbar och mobbas på nätet SID 14 TEMA BARN OCH UNG- DOMAR Möt Linus och André blivande förskollärare SID VAD GER STATUS I FÖRSKOLEGRUPPEN? Forskaren Lovisa Skånfors har studerat barns sociala samspel. SID 18-19

2 LEDARE ÅSA BERGENHEIM REKTOR Barnen bär vår framtid Tema för detta nummer av Magasinet är Barn och unga i samhället. Ett viktigare tema är svårt att tänka sig. Barnen bär våra värderingar och handlingar, vår historia och framtid. Mitt eget liv har varit uppfyllt av barn privat som mamma och mormor/farmor, professionellt som lärare och forskare. I BRIS jourtelefon har jag mött barn och unga i svårigheter, ibland så svåra att man nästan inte kan andas när man förstår I min forskning har jag fått komma barnen nära, liksom de människor som varit där för att stödja, lyssna och hjälpa. Som idéhistoriker har jag sett hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid. För några hundra år sedan uppfattades barn som icke färdiga människor, en sorts vuxna i miniatyr utan särskilda behov och karaktärsdrag. För oss låter detta minst sagt märkligt; hade man inte ögon att se med? Det är nog så att man inte ser det man inte kan tänka sig. Varken då eller nu. Barndomen, så som vi ser den, är en historiskt sett ny företeelse. En modern idé. Vid vårt universitet bedrivs mycket forskning som rör barn och barndom, inom en rad olika områden. I det här numret av Magasinet får vi stifta bekantskap med några av våra många forskare som utvecklar vårt vetande om barn och unga i samhället. Åsa Bergenheim, rektor MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET Redaktör och ansvarig utgivare: Christina Celsing magasinet@kau.se Redaktion: Kommunikation och externa relationer, Karlstads universitet Layout och tryck: Universitetstryckeriet Upplaga: Utkommer med fyra nummer per år Adress: Kommunikation och externa relationer Karlstads universitet KARLSTAD magasinet@kau.se Alumnifrågor: Ingrid Hansson, Grants and Innovation Office, tfn , ingrid.hansson@kau.se Material: Citera gärna, men ange källan: Magasinet, Karlstads universitet. Kopiering av Magasinets artiklar får inte göras utan tillstånd från redaktionen. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte har beställt. Åsikter i krönikan är skribentens egna. De behöver inte sammanfalla med Karlstads universitets syn eller policy. Foto första sidan: Linn Malmén Foto sista sidan: Benjamin Goss ISSN

3 Innehåll Barns liv och hälsa Multiutsatthet och livskvalitet hos barn Var lyhörd för barnens varningssignaler Vuxenkläder i miniformat för dagens flickor Tjejer mer utsatt på nätet Bättre stöd för att räcka till Social kunskap utvecklas redan i förskolan Att vara man och läsa till förskollärare Tolka rätt viktigt för barn rätt att komma till tals Barnens universitet skyddar staden Landets femåringar i stor undersökning? Alumniporträttet: Elisabeth Kihlström Krönikör: Dilsa Demirbag-Sten I begynnelsen var ordet Kalender 7 DEC Julkonsert En årlig konsert som bjuder på julstämning utöver det vanliga i adventstider. Entré: 150 kr. Ungdom t o m 19 år samt studenter (leg.) 80 kr, barn t o m 12 år 50 kr Tid och plats: kl Arvika Sporthall Förköp: Scalateatern, , och Sveders Herr i Arvika. 13 DEC Eldkonst Eldskulpturer, dans och musik Studenter vid Karlstads universitet genomför i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands Museum projektet Eldkonst Inspiration till årets tema har hämtats från utställningen 1001 Inventions. Fritt inträde. Tid och plats: kl , Sandgrundsparken vid Värmlands Museum i Karlstad 8 DEC DEC Examenskonsert Marcus Strandman, elgitarr Tid och plats: kl.19.00, Ritz, Arvika Fri entré Röster som klingar! Sångstudenter vid Musikhögskolan Ingesund bjuder på blandad repertoar med bland annat julsånger. Tid och plats: kl , Konsthallen Entré: 60 kr FEB Hotspot - jobbmässa 100-talet arbetsgivare väntas ställa ut på den årliga jobbmässan. Tid och plats: Idrottshallen och Hus Vänern, Karlstads universitet MAGASINET NR

4 Högtidligt och festligt firande Akademisk högtid är festen då nya doktorer och professorer firas. Sju professorer installerades: Eva Bergman, Margareta Dahlström, Anette Kjellgren, Christian Lundahl, Anders Nilsson, Markus Rinio och Henrik Örnebring. Tio doktorer vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap promoverades: Aida Alvinius, Maria M Berglund, Hanna Edebol, Marit Grönberg Eskel, Carina Hermansson, Jörg Pareigis, Lina Samuelsson, Poja Shams, Claes Thorén och Louise Weibull. Från Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap var det 13 doktorer som promoverades: Heléne Almlöf Ambjörnsson, Jorryt van Bommel, Peter Dely, Anna Josse Eklund, Yasir Irshad, Jonas Karlsson, Nina Kilbrink, Martin Lind, Erik Olsson, Maria Petersson, Carl Stigner, Bente Weimand och Ge Zhang. Dekanerna Patrik Larsson och Björn Arvidsson delade ut lagerkransar och diplom. Även de tre hedersdoktorerna promoverades: Olav Thon, Per Eiritz och Katie Eriksson. Text: Christina Celsing / Foto: Andreas Reichenberg 4 MAGASINET NR

5 Nyheter i korthet NYTT ANSÖKNINGSREKORD FÖR VÅRTERMINEN Totalt har cirka personer ansökt till vårens program och kurser vid Karlstads universitet. Motsvarande siffra förra året var Det betyder en ökning på 18 procent en ökning som ligger långt över rikssnittet på 4,7 procent. Vi ökar inte bara i det totala antalet sökande, sedan 2008 har vi i det närmaste fördubblat antalet förstahandssökande. Bara under det senaste året ligger ökningen på nära 30 procent. Det är oerhört glädjande och ett bevis på att vi håller hög kvalitet och de satsningar och prioriteringar som vi gör motsvarar studenternas efterfrågan, säger prorektor Thomas Blom. Ett av de mest populära programmen är Civilekonomprogrammet. Det är också fortsatt mycket högt intresse för sjuksköterske- och socionomutbildningarna. BRA BETYG FÖR INGENJÖRSUTBILDNINGAR Vid Karlstads universitet får 13 av 15 teknik- och ingenjörsutbildningar omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets utbildningar. Ett fantastiskt roligt resultat som speglar engagerade lärare och programansvariga som bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete med de tekniska utbildningarna, säger Björn Arvidsson, dekan vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Kvaliteten på drygt 360 teknikoch ingenjörsutbildningar i landet har utvärderats och en tredjedel av teknik- och ingenjörsutbildningarna håller enligt Universitetskanslerämbetet inte måttet. KARLSTADS UNIVERSITET PÅ OPEN DAYS I BRYSSEL Över deltagare från 200 regioner i Europa träffades i Bryssel på seminarier och mingel med temat regional utveckling. Årets tema var Europas regioner och städer tar fart mot 2020 och Karlstads universitet och Region Värmland var på plats för att sätta Värmland på kartan. Open Days är ett stort EUarrangemang som vänder sig till regionala och lokala myndigheter. Under fyra dagar, 7-10 oktober, hölls över 100 workshoppar, seminarier och debatter och BOK OM ERICASTIFTELSEN AV REKTOR BERGENHEIM I boken Varm choklad och psykoterapi - Om Ericastiftelsen i Stockholm får läsaren följa stiftelsens verksamhet och insatser, från grundandet 1934 med Hanna Bratt i spetsen, fram till Stiftelsen bedriver behandling av barn och familjer samt även högskoleutbildning och forskning. Åsa Bergenheim är professor i idéhistoria och rektor vid Karlstads universitet. Boken är utgiven på Carlssons bokförlag. Värmland syntes vid flera tillfällen. Jag är mycket stolt över vårt universitet, vårt samarbete med regionen och vår forsking om regional utveckling, säger rektor Åsa Bergenheim. Open Days är en fantastisk möjlighet att visa upp oss. KNYT KONTAKTER PÅ HOTSPOT Välkommen till Karlstads universitets jobbmässa Hotspot den 19 februari 2014 där arbetsgivare kan möta morgondagens arbetskraft. Knyt gärna kontakt med universitetets studenter genom att erbjuda jobb, praktikplats, sommarjobb, exjobb och kontaktskapande samtal. För kontakt och bokning, gå in på KAU.SE/HOTSPOT Varm choklad och psykote Om Ericastiftelsen i Stockholm av Åsa Bergenheim MAGASINET NR I denna bok får v banbrytande insa hängivna Hanna tare nedslag görs fram till Efter en genom med början hos det som Sigmun Margaret Lowe författaren in på heim har haft ti sens arkiv. Stift inriktning och alltid förblivit i Åsa Bergenhei Umeå universi stad universite gare bland ann (2005). Specialerbjud 200 kr (Inkl frakt och moms. Ord. ca-pr Beställ boken genom att mejla till info@

6 Vi har en av världens största databaser över vad gravida kvinnor har i sina kroppar vad gäller hormonstörande ämnen. Barns liv och hälsa Kemikalieexponering under graviditet och spädbarnstid påverkar barnens utveckling av kroniska sjukdomar senare i livet. Detta är en mycket stor fråga idag i hela världen och det finns väl grundade misstankar om kopplingar till bland annat astma och allergi. Vid ämnet folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet bedrivs en bred forskning och utbildning inom området Barns liv och hälsa. Särskilt fokus ligger på barn med långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Forskningen kan delas in i två vetenskapliga spår: ett miljömedicinskt som beskrivs nedan och ett mer samhällsmedicinskt där fokus ligger på barns utveckling och våld mot barn beskrivet i artikeln intill. Nya resultat och fortsatta studier Inom det miljömedicinska spåret undersöks orsaker till hälsoproblem som astma och allergi, övervikt och fetma samt neuropsykiatriska tillstånd som autism och adhd, det vill säga sjukdomar och tillstånd som ökar bland barn och unga i västvärlden. Inom området neuroutveckling planerar vi nu för fortsatta studier och vi har flera nya forskningsan- sökningar ivägskickade, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. När det gäller övervikt och fetma tyder de senaste resultaten på att sämre matvanor och minskad fysisk aktivitet inte kan vara hela förklaringen utan att miljöfaktorer kan påverka programmeringen av det metabola systemet under den känsliga fostertiden eller i tidig barndom. Även för könsutveckling och tidigare pubertet pekar resultaten på att miljöfaktorer såsom kemikalieexponering redan i fosterstadiet skulle kunna spela in. Vi har nyligen publicerade data som visar att förekomsten av mjukgjord plast i bostaden i barndomen kan associeras till astma 10 år senare. Unik datainsamling För närvarande bedrivs en omfattande forskning med fokus på orsaker till kronisk sjukdom hos barn och 6 MAGASINET NR

7 Carl-Gustaf Bornehag deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Ett flertal studier där forskarna följer mer än barn i åldersspannet 0-18 år. Vi ser vid en internationell jämförelse att vi har en unik möjlighet att samla in data genom vårt samarbete med Landstinget i Värmland, säger Carl-Gustaf Bornehag. Vi har en av världens största databaser över vad gravida kvinnor har i sina kroppar vad gäller hormonstörande ämnen. Detta har varit möjligt att åstadkomma på grund av samarbetet med landstinget i kombination med att vi i Sverige har ett sjukvårdssystem där alla gravida kvinnor kommer till mödravården och barnen följs på barnavårdscentralerna. Många studier inom detta område genomförs i USA, men sjukvårdens organisation där gör det betydligt svårare att följa en stor grupp barn under längre tid och alla omfattas inte av allmän hälsovård. Hormonstörande ämnen I SELMA-studien följs mer än familjer från tidig graviditet, över förlossning och uppåt i livet för att framförallt undersöka hur kemikalieexponering under graviditet och spädbarnstid påverkar barnens kroniska sjukdomar senare. Detta är en mycket stor fråga idag i världen där det finns väl grundade misstankar om kopplingar till en rad kroniska sjukdomar hos barn och ungdom såsom astma och allergi, neuropsykiatriska tillstånd till exempel autism och adhd, övervikt och fetma, skador på könsorgan, med mera. Vår folkhälsovetenskapliga forskning bedrivs i nära samarbete med biomedicin vid universitetet, Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna, säger Carl-Gustaf Bornehag. Dessutom samarbetar vi nära med en rad nationella och internationella högt rankade forskningsinstitutioner såsom Harvard School of Public Health, Columbia University, Mount Sinai School of Medicine i USA och Tsinghua University i Peking, Kina. Resultat från forskningen ligger till grund för förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och unga, men också som underlag för undervisning på avancerad nivå. Text: Carina Olsson Foto: Johnér bildbyrå (t.v) och Maria Obed (ovan) MAGASINET NR

8 Multiutsatthet och livskvalitet hos barn Konsekvenserna för psykisk misshandel tycks vara minst lika allvarliga som vid fysisk misshandel. Carolina Jernbro 8 MAGASINET NR

9 Få saker berör en så starkt som när barn far illa. Bara några få procent av världens barn är enligt lag skyddade mot misshandel. Sverige var först i världen med att införa en anti-aga lag 1979, sedan dess har 32 länder också gjort det. Spridning av kunskap är viktigt i arbetet för en förbättrad tillvaro för utsatta barn, något som ligger forskarna vid Karlstads universitet varmt om hjärtat. Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som medför mycket allvarliga konsekvenser för hälsa och utveckling. Förekomsten av barnmisshandel varierar stort i världen och tillförlitliga data om barnmisshandel saknas från många länder, särskilt låginkomstländerna. Svårt misshandlade barn minskar De regelbundna studierna av uppfostringsvanor och barnmisshandel i Sverige genomförs nu främst för att uppmärksamma nya trender vid bestraffning av barn och för att kunna ge vägledning för förebyggande insatser. Undersökningarna har visat en klar minskning av fysiska bestraffningar sedan anti-aga lagen infördes fram till 2000-talet, medan det under 2000-talet inte har skett några större förändringar. År 2011 rapporterade 18 procent av eleverna i årskurs nio att de blivit slagna någon gång i livet. Tre procent hade blivit slagna många gånger och fem procent hade någon gång blivit allvarligt misshandlade. Antalet barn i Sverige som dödas eller blir mycket svårt skadade av barnmisshandel har minskat stadigt sedan 1970-talet, säger Staffan Janson professor i folkhälsovetenskap. Våra kunskaper är dock ofullständiga om spädbarn, där svår misshandel är en svår diagnos och kan misstas för allvarlig sjukdom eller olycksfall. Livslångt lidande På senare tid har man även studerat konsekvenserna för barnen av psykisk misshandel, vanvård och försummelse. Faktorer som försämrar barns livskvalitet kraftigt och även ger livslånga problem med återkommande depressioner och andra psykosomatiska problem. I mitt avhandlingsarbete ser jag på konsekvenserna av flera typer av misshandel: fysisk, psykisk, vanvård och försummelse samt bevittnat våld mellan föräldrarna, säger Carolina Jernbro, doktorand i folkhälsovetenskap. Den första studien i mitt avhandlingsarbete, som var en kvalitativ studie, visade att konsekvenserna för psykisk misshandel tycks vara minst lika allvarliga som vid fysisk misshandel. Min senaste studie visar att de drabbade barnen är ofta multiutsatta, det vill säga att de är utsatta för flera typer av misshandel. De som är särskilt utsatta för flera typer av misshandel är de barn som blivit försummade. Studien visar att ju fler typer av misshandel man utsätts för desto sämre livskvalitet upplever man. Vanvård och försummelse är oftast ett kroniskt tillstånd som drabbar barnet under hela uppväxten. Våld mellan föräldrar riskfaktor Utlandsfödda elever, framförallt pojkarna, rapporterade i högre grad än svenskfödda att de blivit slagna. Elever vars föräldrar inte bor tillsammans och elever från familjer med svagare ekonomi angav i större utsträckning att de blivit slagna. Våld mellan föräldrarna är i särklass den starkaste riskfaktorn för barnmisshandel följt av föräldrars alkohol- eller drogmissbruk. Genom de nationella studierna har vi också kunnat visa att barn som utsätts för svårare former av misshandel ofta även har en rad andra problem som psykosomatiska symtom, svaga skolprestationer, utsatthet för mobbning och ökad risk för olycksfall, säger Carolina Jernbro. Ett av våra fynd som uppmärksammats internationellt är, att barn med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar, är mer utsatta för våld än andra barn. Stora variationer Enligt Unicefs undersökningar av 33 låg- och medelinkomstländer under åren 2005 och 2006 varierade den årliga förekomsten av fysisk barnmisshandel i de undersökta länderna från knappt 25 procent i Bosnien-Hercegovina till 85 procent i Yemen. Inom EU varierar förekomsten mellan cirka 8 och 35 procent. Föräldrar i de nordiska länderna bestraffar sina barn fysiskt i betydligt mindre omfattning än föräldrar i övriga Europa. Medan en majoritet av de svenska föräldrarna såg aga som en naturlig del av uppfostran under 1960-talet är det år 2011 för drygt 90 procent oacceptabelt med fysisk bestraffning. Det visar upprepade studier, som gjorts av forskargruppen vid Karlstads universitet av svenska föräldrars attityder till kroppslig bestraffning av barn. Text: Carina Olsson Foto: Maria Obed MAGASINET NR

10 Var lyhörd för barnens varningssignaler Mamma och pappa bråkade, säger barnet i förskoleåldern. Det kan vara oenighet om vilket TV-program som var viktigast i går kväll. Men det kan också vara något mycket värre. Kjerstin Almqvist Var inte för snabb med att svara och trösta med att så gör alla vuxna ibland. Det är aldrig fel att stanna upp och lyssna lite mera. Be till exempel barnet att berätta mer om hur mamma och pappa gör när de bråkar, säger Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet. Psykisk ohälsa vanligt För ett barn är det oerhört skrämmande att se någon skada en förälder, särskilt om det är den andra föräldern som är våldsam. De barn som bevittnat denna typ av våld behöver hjälp eftersom risken annars är stor att de drabbas av psykisk traumatisering. Barn som bevittnat våld mot en förälder utgör en riskgrupp med generellt hög psykisk ohälsa jämfört med barn i allmänhet. Det handlar om barns beroende av sina föräldrar för sin överlevnad, om att min mamma och pappa kan skydda mig och att det finns någon där för mig. Tabu att prata om När föräldern, anknytningspersonen, inte är trygg, utan skrämd eller skrämmande, är risken stor att barnet inte utvecklar grundläggande trygghet som är en förutsättning för psykisk hälsa. Men barn berättar ytterst sällan om våld i hemmet, vilket leder till att problemen ofta inte är kända av omgivningen. De är hela tiden försvarsberedda som ett skydd mot den rädsla och ångest de bär på. Barnen lär sig att det är tabu att prata om det här utanför familjen. Säger de något så brukar det vara i förskoleåldern, och då i omskrivande former, eller när de kommer upp i tonåren och känner att de kanske kan klara sig själva. Inte heller den som blir slagen brukar säga något. Vi har gjort försök i Barn- och ungdomspsykiatrin och systematiskt frågat föräldrarna om våld förekommer eller har förekommit. Innan dessa systematiska mätningar upptäckte man cirka två till tre procent. Efter att mätningen införts steg siffran till nästan 25 procent av besökarna. Jag tycker att det är rimligt att man frågar om kända, allvarliga riskfaktorer, säger Kjerstin Almqvist. Varningssignaler Man kan även vara lyhörd för vissa varningssignaler. Barn som växer upp med våld i familjen får ofta problem med det vi kallar emotionell reglering. Barnen blir lätt väldigt upprörda och arga, de kanske slåss utan de spärrar som andra barn har. De har också väldigt svårt att lugna ner sig. Barnen har en benägenhet att tänka att Kjerstin Almqvist Kjerstin Almqvist är adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är barn som bevittnat våld mot förälder, vanligtvis ett våld mot mamman utfört av pappan. Hennes fokus ligger på barnet, men hon har även studerat insatser och behandlingar för våldsutsatta mammor. Kjerstin Almqvist har bland annat ansvarat för projektet Barn som bevittnat våld mot mamma, varit medansvarig till den nationella utvärderingen av Stödinsatser till barn som bevittnat våld och leder nu det nationella projektet Insatser för våldsutsatta barn. Hon är även projektledare för studier av metoderna Projekt Support och Child-Parent Psychotherapy som nu håller på att prövas i Sverige. 10 MAGASINET NR

11 alla andra vill dem illa, att när som helst kan det hända något hemskt. De är hela tiden försvarsberedda som ett skydd mot den rädsla och ångest de bär på. Det enda sättet att inte vara rädd är att vara farlig själv. När barnen kommer upp i skolåldern är det vanligt med ett överdrivet intresse för våld. Våldet måste upphöra Barn som bevittnat våld mot en förälder kan behöva särskilda insatser för att läka psykiskt. Men först och främst måste våldet upphöra. Om inte våldet upphör kan barnen inte tillgodogöra sig insatserna och deras hälsa äventyras. Åtgärder som bidrar till att våldet upphör måste därför prioriteras. Forskningsresultat visar att de barn som haft kontakt med verksamheter med insatser direkt riktade till barn hade lättare att handskas med känslor av ilska, rädsla och förtvivlan. Barn vars föräldrar haft kontakt med socialtjänst eller kvinnojour men utan direkt stöd till barnen fick däremot inte färre symtom. Vi vet idag att psykisk traumatisering även innebär risker för negativa effekter på hjärnans utveckling, till exempel sämre utveckling av frontalloberna i hjärnan, vilket också avspeglas i försämrade kognitiva funktioner. Även vuxna kan få bestående funktionsförsämring av psykiska trauman, men det är en ökad risk med en hjärna under utveckling. De flesta behandlingsinsatser innehåller gemensamma moment, till exempel att lära sig att förstå hur man reagerar på våld och fara, och varför. Att man inte är galen och konstig. De flesta metoder innehåller även att stödja förälder och barn och hitta sätt att hantera sina känslor. Det finns många tekniker att ta till. Vi håller just nu på med studier där man prövar lovande metoder i socialtjänsten samt barn- och ungdomspsykiatrin. Jag både hoppas och tror att vi kommer att kunna hjälpa många fler i framtiden, säger Kjerstin Almqvist. Text: Maria Nilsson / Foto: Hans M Karlsson (t.v) och Johnér, Hans Berggren MAGASINET NR

12 Marie Nordberg Marie Nordberg är docent i genusvetenskap och universitetslektor i pedagogik vid Karlstads universitet. Hon har forskat länge om mansrollen, om män och utseende, samt om jämställdhet. 12 MAGASINET NR

13 Vuxenkläder i miniformat för dagens flickor Skor med höga klackar, genomskinliga toppar, bh och läppglans till småflickor. Särskilda kill- och tjejavdelningar i klädbutikerna. Trenden med tonårs- och vuxenmode långt ner i åldrarna håller i sig. Barn lär sig väldigt snabbt vad som är tjejkläder och vad som är killkläder, och vad som gör dem coola. Genusvetaren Marie Nordberg på Karlstads universitet nickar igenkännande. Vi ser en tydlig polarisering av modet, även för små barn. Det som är feminint och maskulint blir tydligare. För små flickor kan det handla om vuxenkläder i miniformat, säger hon. Hon kopplar det till en allmän trend där kvinnlighet och manlighet blir mer poängterad och olikheterna understryks. En annan trend är en ökad sexualisering i samhället, där det blir viktigt och mer accepterat att visa mycket kropp. Det handlar både om estetik och en hälsovåg. Och det avspeglar sig också i barnklädernas utseende. Barn lär sig väldigt snabbt vad som är tjejkläder och vad som är killkläder, och vad som gör dem coola. Många föräldrar har reagerat på sexiga och många gånger opraktiska kläder som marknadsförs till småflickor. Ibland, men inte lika ofta, hör man också protester mot att utbudet för små pojkar är oerhört likriktat och grabbigt. Men varukedjorna slår ofta ifrån sig och menar att de bara säljer det folk vill ha. Marie Nordberg förstår reaktionerna, men vill passa på att nyansera bilden. För många flickor handlar det om en längtan att få klä sig som stora tjejer, att få prova smink. Med att vara äldre kommer mer makt. Det finns också en internationell trend där flickors och kvinnors femininitet sätts i centrum. Det är viktigt att klä sig för att markera sin femininitet, sitt kön. Globaliseringen, där andra könsroller än den skandinaviska syns mer i utbud och marknadsföring av kläder, leksaker och underhållningsprogram, spelar också roll, tror hon. Men och det här är ett viktigt men jämställdhet är mer än ytan. Tänk tillbaka på 1970-talets unisexmode och syna jämställdheten under samma period. Bara för att vi klär oss lika innebär det inte att vi är jämställda. Text: Christina Celsing / Foto: Maria Obed MAGASINET NR

14 Linda Beckman Tjejer mer utsatta på nätet Tjejer lägger ut bilder på Instagram och Facebook. De bloggar och twittrar. Och kommenterar varandra. Kanske är det deras sociala medievanor som gör dem extra sårbara för nätmobbning. Jag har tittat på hur internet används och hur det kan relateras till mobbningen, säger Linda Beckman, fil. dr vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa på Karlstads universitet. Tidigare forskning visar att killar mest spelar spel och gör andra konkreta saker på nätet. Tjejer ägnar sig mer åt kommunikation och uppehåller sig i sociala medier och bloggar där de kan lägga upp kommentarer och bilder. Här syns ett samband kanske är dessa platser, som tjejerna väljer generellt farligare platser på nätet. Mobbare och mobbade mår lika dåligt Hon har också jämfört psykosomatiska besvär mellan mobbare, offer och mellan nätmobbning och den traditionella mobbning som sker i skolan. Men det är ingen skillnad båda grupperna mår lika dåligt. Elever som blir mobbade men också mobbar mår dessutom ännu lite sämre, vilket också tidigare forskning visat. Linda Beckman har även tittat på sambandet mellan att ha någon typ av funktionshinder och mobbning. Det visar sig att det finns en större risk att gruppen mobbade som mobbar, och särskilt de elever som är involverade i både nätmobbning och traditionell mobbning, har någon typ av funktionshinder som gör det svårt för eleven i skolan. Vad kan man göra? En delstudie i avhandlingen handlar också om hur elevhälsopersonal arbetar idag med att förebygga mobbning, ett arbete som i mångt och mycket är styrt av resurser. Hur ska skolan kunna jobba preventivt mot både traditionell mobbning och nätmobbning? Jag tror att man ska titta på helheten i skolan. Arbeta med alla grupper och inte peka ut någon specifik gruppering. Att inte nödvändigtvis fokusera på mobbning utan i stället prata med eleverna om ren artighet, hövlighet och hur man allmänt beter sig på skolgården, fritiden och på nätet. Avhandlingen heter Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa.. Linda Beckman disputerade den 27 september vid Karlstads universitet. Text: Charlotte Gustavsson / Foto: Maria Obed 14 MAGASINET NR

15 Malin Anclair Bättre stöd för att räcka till Det finns i Sverige flera tusen barn som har någon slags funktionsnedsättning och behöver extra stöd. Det kan handla om fysiska funktionsnedsättningar, kronisk sjukdom eller neuropsykiatriska diagnoser som adhd, Asperger eller autism. Föräldrar till dessa barn är ofta hårt ansträngda och kommer i skymundan eftersom allt fokus ligger på barnens behov. MAGASINET NR

16 Förutom det vanliga livspusslet som alla föräldrar brottas med, har dessa mammor och pappor barn som kräver extra. Det handlar om hjälp och stöd med olika praktiska saker, men även att koordinera kontakter mellan olika vårdinstanser, skola och barnomsorg. Jag ser och hör en stor föräldragrupp som upplever att de inte får det stöd de behöver. Många uppfyller kriterierna för kronisk stressproblematik och utmattningssyndrom, säger Malin Anclair, doktorand i psykologi vid Karlstads universitet. Effektivt stöd med KBT och mindfulness Hon forskar för att utvärdera om KBT, kognitiv beteendeterapi, och mindfulness kan vara effektiva behandlingsmetoder för föräldrar med barn som har extra stödbehov. Tidigare studier visar att föräldrar till barn med cancer och diabetes upplever oro, rädsla för framtiden, nedstämdhet, stress och utmattning i betydligt större omfattning än vad som är fallet hos övriga föräldrar. Bredare studier som omfattar föräldrar vars barn har andra diagnoser, kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar är svåra att hitta, vilket gör Metoderna ger konkreta verktyg för att hantera bland annat oro, stress och utmattning. studien i Karlstad unik i sitt upplägg. Två grupper med mellan sex och tio föräldrar i varje grupp samlas två timmar per vecka under åtta veckor. De får även hemuppgifter. Ena gruppen får en klassisk KBT-behandling medan den andra får en mindfulnessbehandling. Behandlare är tidigare examinerade studenter på masterprogrammet i psykologi med inriktning på kognitiv beteendeterapi. Grupperna är blandade; föräldrarna har barn med olika typer av funktionsnedsättningar, vilket gör att fokus inte hamnar på barnens diagnoser. KBT och även mindfulness har visat sig ha en god effekt mot bland annat depression. Jag tyckte därför att det var viktigt att ta reda på om de är effektiva behandlingsmetoder för den här föräldragruppen. Vi 16 MAGASINET NR

17 är i slutfasen av studien och resultaten pekar på goda effekter för personernas psykiska hälsa. Metoderna ger konkreta verktyg för att hantera bland annat oro, stress och utmattning. Jag tror även att det är en fördel att behandlingen är relativt kort och koncentrerad, eftersom den här gruppen ofta lider av tidsbrist och kanske skulle prioritera bort en längre behandling. Stort lidande men saknar stöd Malin Anclair menar att föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar behöver mer stöd än vad som idag ges och hoppas att hennes forskning ska bidra till ett bättre stöd i framtiden. På behandlingarna har vanliga kommentarer varit Spännande, roligt, äntligen blir vi sedda. Denna föräldragrupp har ett ganska stort lidande och de erbjuds i regel inte ett evidensbaserat stöd idag. Flera drabbas av sömnproblem och smärta och kan inte jobba heltid till exempel. Min förhoppning är att forskningen ska bidra till att de blir sedda och får ett bra stöd, så att de mår bättre. Det spiller över på andra saker i livet och handlar även om vikten av att ta hand KBT och Mindfulness KBT kognitiv beteendeterapi är en form av psykologisk behandling som fokuserar på människans tankeprocesser, inlärning och beteende. Mindfulness handlar om medveten närvaro ett sätt att fokusera på det som händer här och nu. Evidensbaserad= vetenskapligt stöd för insatsers effekter. om sig själv för att ta hand om sitt barn. Malin Anclair har tidigare en licentiatexamen från Karolinska institutet, där hon forskade om funktionell hälsa hos barn som överlevt cancerformen hjärntumör, och vilka speciella rädslor som var förknippade med sjukdomen. Förutom doktorandstudier och undervisning i psykologi vid Karlstads universitet studerar hon på psykoterapeutprogrammet i Uppsala. Doktorsavhandlingen beräknas vara klar om ett år. Text: Christina Knowles Foto: Linn Malmén och Johnér, Hans Bjurling KAU.SE/PSYKOLOGI MAGASINET NR

18 SKOLA & LÄRARUTBILDNING Social kunskap utvecklas redan i förskolan Vi lär oss tidigt vad det är som ger status och vad som krävs för att få vara med. Lovisa Skånfors, doktor i pedagogik, har studerat barns gemensamma sociala kunskaper. Devisen alla får vara med har ett starkt fäste i förskolan. Men är det verkligen alltid så om barnen får bestämma? Lovisa Skånfors studerade 3-5-åriga barns gemensamma aktiviteter i en svensk förskola och kom fram till att barn är skickligare på att navigera i sin sociala tillvaro än vad vi kanske tror. Jag observerade grupper av barn, deras gemensamma aktiviteter, och försökte hitta mönster i olika vardagssituationer: när de lekte tillsammans, ritade och målade, i samtal och även när de åt, berättar hon. Målet med studien var få grepp om vad som händer mellan barnen och hur de sätter upp gemensamma, sociala regler i vardagen. Det jag kunde se var att ålder spelade roll exempelvis hade äldre barn större chanser än yngre att få vara med, fortsätter hon. Att vara bra på något gav också status. De pratade ofta om vem som var bäst på vad. Sist men inte minst var det tydligt att barn som redan var kompis med någon i en viss grupp oftare fick vara med och leka. Rätt ålder, färdigheter och etablerade relationer är alltså saker som kan stärka barnen när de vill delta i olika aktiviteter och sammanhang. Lovisa Skånfors kallar det för sociala resurser. Dra sig undan i en social miljö Ibland verkade barnen vilja vara för sig själva: Å ena sidan visar studien hur barn skapar och Lovisa Skånfors

19 upprätthåller relationer. Å andra sidan visar den också hur barnen skapar distans till andra. Barnen kunde till exempel dra sig undan ibland, ensamma eller i grupp. Förskolan är till stor del en social miljö, och läroplanen handlar mycket om lek och samspel, men barn är kreativa och hittar vägar att ta sig runt det när de vill vara för sig själva en stund. Sociala kunskaper grundläggs tidigt Resultaten från Lovisa Skånfors studie visar att barn utvecklar gemensam kunskap om det sociala livet i förskolan. Den antyder också att det här är kunskaper om vad som krävs för att delta i samhället i ett vidare perspektiv: Att ha rätt ålder är, precis som i förskolan, viktigt för att få göra saker i samhället, som att till exempel ta körkort. Du måste ha tillgång till sociala nätverk för att kunna delta i olika sammanhang, och det du kan är viktigt när du exempelvis söker in på universitet eller söker jobb. Lovisa Skånfors disputerade 27 september vid Karlstads universitet med sin avhandling Barns sociala vardagsliv i förskolan. Text: Anders Åslund / Foto: Linn Malmén Barnen på bilden har inget med artikeln att göra. Läraryrket är ett drömjobb enligt en ny panelundersökning. Lärare hamnade på tionde plats, och det är första gången som yrket kvalar in på tio-i-topp. Det är främst män som ändrat attityd till yrket, jämfört med tidigare års undersökningar. Jobben svenskarna drömmer om 1 Vd 6 Författare 2 Personalchef 7 Managementkonsult 3 Entreprenör 8 Marknadsförare 4 Ingenjör 9 Musiker 5 Ekonom 10 Lärare Källa: Manpower (TT) 22 verksamma lärare har tagit plats som ledarskapsdidaktiker vid Karlstads universitet via samarbetet i RUC, Regionalt utvecklingscentrum. Inledningsvis gäller det ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen 4-6. Ledarskapsdidaktikerna ska stötta lärarstudenterna i utvecklingen av ledarskapsförmågor. Det kan handla om att leda elever i lärandet, samarbete med kollegor, konflikthantering samt att ta tillvara mångfald som en pedagogisk tillgång. Ny dekan för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet blir Björn Åstrand. Han är universitetslektor i pedagogiskt arbete, kommer närmast från Umeå universitet, där han har haft flera akademiska lednings- och chefsuppdrag inom just lärarutbildningen. Han tar över efter nuvarande dekan Kenneth Nordgren i februari Hur upplever elever i årkurs sex det är att få betyg och göra nationella prov? Svaret på den frågan söks av en forskargrupp vid Karlstads universitet. Vetenskapsrådet har beviljat dem drygt sex miljoner kronor för att titta närmare på mellanstadieelevers erfarenheter av att bli bedömda med hjälp av nationella prov och betyg. Gruppen leds av professor Héctor Pérez Prieto. Det råder stor brist på förskollärare i landet, bland annat på grund av höga födseltal, pensionsavgångar och högre krav på pedagogisk kompetens. Dessa faktorer har drivit upp lönerna, framför allt i storstadsområdena. Du kan läsa mer om detta på lararnasnyheter.se MAGASINET NR

20 Uppdraget ingår i en större satsning på jämställdhet inom skolan. Bland annat ska Skolverket: presentera lärande exempel för att öka mäns intresse för förskollärarutbildning och arbete som förskollärare. anordna konferenser om erfarenheterna att öka antalet och andelen män i förskolan. Skolverket får 3,7 miljoner för att genomföra satsningarna. André Rangelind Linus Hejdenberg 20 MAGASINET NR