MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET NR 4/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET NR 4/2013"

Transkript

1 MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET NR 4/2013 Sjuka barn mer utsatta för våld SID 8-9 Tjejer mobbar och mobbas på nätet SID 14 TEMA BARN OCH UNG- DOMAR Möt Linus och André blivande förskollärare SID VAD GER STATUS I FÖRSKOLEGRUPPEN? Forskaren Lovisa Skånfors har studerat barns sociala samspel. SID 18-19

2 LEDARE ÅSA BERGENHEIM REKTOR Barnen bär vår framtid Tema för detta nummer av Magasinet är Barn och unga i samhället. Ett viktigare tema är svårt att tänka sig. Barnen bär våra värderingar och handlingar, vår historia och framtid. Mitt eget liv har varit uppfyllt av barn privat som mamma och mormor/farmor, professionellt som lärare och forskare. I BRIS jourtelefon har jag mött barn och unga i svårigheter, ibland så svåra att man nästan inte kan andas när man förstår I min forskning har jag fått komma barnen nära, liksom de människor som varit där för att stödja, lyssna och hjälpa. Som idéhistoriker har jag sett hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid. För några hundra år sedan uppfattades barn som icke färdiga människor, en sorts vuxna i miniatyr utan särskilda behov och karaktärsdrag. För oss låter detta minst sagt märkligt; hade man inte ögon att se med? Det är nog så att man inte ser det man inte kan tänka sig. Varken då eller nu. Barndomen, så som vi ser den, är en historiskt sett ny företeelse. En modern idé. Vid vårt universitet bedrivs mycket forskning som rör barn och barndom, inom en rad olika områden. I det här numret av Magasinet får vi stifta bekantskap med några av våra många forskare som utvecklar vårt vetande om barn och unga i samhället. Åsa Bergenheim, rektor MAGASINET KARLSTADS UNIVERSITET Redaktör och ansvarig utgivare: Christina Celsing Redaktion: Kommunikation och externa relationer, Karlstads universitet Layout och tryck: Universitetstryckeriet Upplaga: Utkommer med fyra nummer per år Adress: Kommunikation och externa relationer Karlstads universitet KARLSTAD Alumnifrågor: Ingrid Hansson, Grants and Innovation Office, tfn , Material: Citera gärna, men ange källan: Magasinet, Karlstads universitet. Kopiering av Magasinets artiklar får inte göras utan tillstånd från redaktionen. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte har beställt. Åsikter i krönikan är skribentens egna. De behöver inte sammanfalla med Karlstads universitets syn eller policy. Foto första sidan: Linn Malmén Foto sista sidan: Benjamin Goss ISSN

3 Innehåll Barns liv och hälsa Multiutsatthet och livskvalitet hos barn Var lyhörd för barnens varningssignaler Vuxenkläder i miniformat för dagens flickor Tjejer mer utsatt på nätet Bättre stöd för att räcka till Social kunskap utvecklas redan i förskolan Att vara man och läsa till förskollärare Tolka rätt viktigt för barn rätt att komma till tals Barnens universitet skyddar staden Landets femåringar i stor undersökning? Alumniporträttet: Elisabeth Kihlström Krönikör: Dilsa Demirbag-Sten I begynnelsen var ordet Kalender 7 DEC Julkonsert En årlig konsert som bjuder på julstämning utöver det vanliga i adventstider. Entré: 150 kr. Ungdom t o m 19 år samt studenter (leg.) 80 kr, barn t o m 12 år 50 kr Tid och plats: kl Arvika Sporthall Förköp: Scalateatern, , och Sveders Herr i Arvika. 13 DEC Eldkonst Eldskulpturer, dans och musik Studenter vid Karlstads universitet genomför i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands Museum projektet Eldkonst Inspiration till årets tema har hämtats från utställningen 1001 Inventions. Fritt inträde. Tid och plats: kl , Sandgrundsparken vid Värmlands Museum i Karlstad 8 DEC DEC Examenskonsert Marcus Strandman, elgitarr Tid och plats: kl.19.00, Ritz, Arvika Fri entré Röster som klingar! Sångstudenter vid Musikhögskolan Ingesund bjuder på blandad repertoar med bland annat julsånger. Tid och plats: kl , Konsthallen Entré: 60 kr FEB Hotspot - jobbmässa 100-talet arbetsgivare väntas ställa ut på den årliga jobbmässan. Tid och plats: Idrottshallen och Hus Vänern, Karlstads universitet MAGASINET NR

4 Högtidligt och festligt firande Akademisk högtid är festen då nya doktorer och professorer firas. Sju professorer installerades: Eva Bergman, Margareta Dahlström, Anette Kjellgren, Christian Lundahl, Anders Nilsson, Markus Rinio och Henrik Örnebring. Tio doktorer vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap promoverades: Aida Alvinius, Maria M Berglund, Hanna Edebol, Marit Grönberg Eskel, Carina Hermansson, Jörg Pareigis, Lina Samuelsson, Poja Shams, Claes Thorén och Louise Weibull. Från Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap var det 13 doktorer som promoverades: Heléne Almlöf Ambjörnsson, Jorryt van Bommel, Peter Dely, Anna Josse Eklund, Yasir Irshad, Jonas Karlsson, Nina Kilbrink, Martin Lind, Erik Olsson, Maria Petersson, Carl Stigner, Bente Weimand och Ge Zhang. Dekanerna Patrik Larsson och Björn Arvidsson delade ut lagerkransar och diplom. Även de tre hedersdoktorerna promoverades: Olav Thon, Per Eiritz och Katie Eriksson. Text: Christina Celsing / Foto: Andreas Reichenberg 4 MAGASINET NR

5 Nyheter i korthet NYTT ANSÖKNINGSREKORD FÖR VÅRTERMINEN Totalt har cirka personer ansökt till vårens program och kurser vid Karlstads universitet. Motsvarande siffra förra året var Det betyder en ökning på 18 procent en ökning som ligger långt över rikssnittet på 4,7 procent. Vi ökar inte bara i det totala antalet sökande, sedan 2008 har vi i det närmaste fördubblat antalet förstahandssökande. Bara under det senaste året ligger ökningen på nära 30 procent. Det är oerhört glädjande och ett bevis på att vi håller hög kvalitet och de satsningar och prioriteringar som vi gör motsvarar studenternas efterfrågan, säger prorektor Thomas Blom. Ett av de mest populära programmen är Civilekonomprogrammet. Det är också fortsatt mycket högt intresse för sjuksköterske- och socionomutbildningarna. BRA BETYG FÖR INGENJÖRSUTBILDNINGAR Vid Karlstads universitet får 13 av 15 teknik- och ingenjörsutbildningar omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets utbildningar. Ett fantastiskt roligt resultat som speglar engagerade lärare och programansvariga som bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete med de tekniska utbildningarna, säger Björn Arvidsson, dekan vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Kvaliteten på drygt 360 teknikoch ingenjörsutbildningar i landet har utvärderats och en tredjedel av teknik- och ingenjörsutbildningarna håller enligt Universitetskanslerämbetet inte måttet. KARLSTADS UNIVERSITET PÅ OPEN DAYS I BRYSSEL Över deltagare från 200 regioner i Europa träffades i Bryssel på seminarier och mingel med temat regional utveckling. Årets tema var Europas regioner och städer tar fart mot 2020 och Karlstads universitet och Region Värmland var på plats för att sätta Värmland på kartan. Open Days är ett stort EUarrangemang som vänder sig till regionala och lokala myndigheter. Under fyra dagar, 7-10 oktober, hölls över 100 workshoppar, seminarier och debatter och BOK OM ERICASTIFTELSEN AV REKTOR BERGENHEIM I boken Varm choklad och psykoterapi - Om Ericastiftelsen i Stockholm får läsaren följa stiftelsens verksamhet och insatser, från grundandet 1934 med Hanna Bratt i spetsen, fram till Stiftelsen bedriver behandling av barn och familjer samt även högskoleutbildning och forskning. Åsa Bergenheim är professor i idéhistoria och rektor vid Karlstads universitet. Boken är utgiven på Carlssons bokförlag. Värmland syntes vid flera tillfällen. Jag är mycket stolt över vårt universitet, vårt samarbete med regionen och vår forsking om regional utveckling, säger rektor Åsa Bergenheim. Open Days är en fantastisk möjlighet att visa upp oss. KNYT KONTAKTER PÅ HOTSPOT Välkommen till Karlstads universitets jobbmässa Hotspot den 19 februari 2014 där arbetsgivare kan möta morgondagens arbetskraft. Knyt gärna kontakt med universitetets studenter genom att erbjuda jobb, praktikplats, sommarjobb, exjobb och kontaktskapande samtal. För kontakt och bokning, gå in på KAU.SE/HOTSPOT Varm choklad och psykote Om Ericastiftelsen i Stockholm av Åsa Bergenheim MAGASINET NR I denna bok får v banbrytande insa hängivna Hanna tare nedslag görs fram till Efter en genom med början hos det som Sigmun Margaret Lowe författaren in på heim har haft ti sens arkiv. Stift inriktning och alltid förblivit i Åsa Bergenhei Umeå universi stad universite gare bland ann (2005). Specialerbjud 200 kr (Inkl frakt och moms. Ord. ca-pr Beställ boken genom att mejla till

6 Vi har en av världens största databaser över vad gravida kvinnor har i sina kroppar vad gäller hormonstörande ämnen. Barns liv och hälsa Kemikalieexponering under graviditet och spädbarnstid påverkar barnens utveckling av kroniska sjukdomar senare i livet. Detta är en mycket stor fråga idag i hela världen och det finns väl grundade misstankar om kopplingar till bland annat astma och allergi. Vid ämnet folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet bedrivs en bred forskning och utbildning inom området Barns liv och hälsa. Särskilt fokus ligger på barn med långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Forskningen kan delas in i två vetenskapliga spår: ett miljömedicinskt som beskrivs nedan och ett mer samhällsmedicinskt där fokus ligger på barns utveckling och våld mot barn beskrivet i artikeln intill. Nya resultat och fortsatta studier Inom det miljömedicinska spåret undersöks orsaker till hälsoproblem som astma och allergi, övervikt och fetma samt neuropsykiatriska tillstånd som autism och adhd, det vill säga sjukdomar och tillstånd som ökar bland barn och unga i västvärlden. Inom området neuroutveckling planerar vi nu för fortsatta studier och vi har flera nya forskningsan- sökningar ivägskickade, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. När det gäller övervikt och fetma tyder de senaste resultaten på att sämre matvanor och minskad fysisk aktivitet inte kan vara hela förklaringen utan att miljöfaktorer kan påverka programmeringen av det metabola systemet under den känsliga fostertiden eller i tidig barndom. Även för könsutveckling och tidigare pubertet pekar resultaten på att miljöfaktorer såsom kemikalieexponering redan i fosterstadiet skulle kunna spela in. Vi har nyligen publicerade data som visar att förekomsten av mjukgjord plast i bostaden i barndomen kan associeras till astma 10 år senare. Unik datainsamling För närvarande bedrivs en omfattande forskning med fokus på orsaker till kronisk sjukdom hos barn och 6 MAGASINET NR

7 Carl-Gustaf Bornehag deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Ett flertal studier där forskarna följer mer än barn i åldersspannet 0-18 år. Vi ser vid en internationell jämförelse att vi har en unik möjlighet att samla in data genom vårt samarbete med Landstinget i Värmland, säger Carl-Gustaf Bornehag. Vi har en av världens största databaser över vad gravida kvinnor har i sina kroppar vad gäller hormonstörande ämnen. Detta har varit möjligt att åstadkomma på grund av samarbetet med landstinget i kombination med att vi i Sverige har ett sjukvårdssystem där alla gravida kvinnor kommer till mödravården och barnen följs på barnavårdscentralerna. Många studier inom detta område genomförs i USA, men sjukvårdens organisation där gör det betydligt svårare att följa en stor grupp barn under längre tid och alla omfattas inte av allmän hälsovård. Hormonstörande ämnen I SELMA-studien följs mer än familjer från tidig graviditet, över förlossning och uppåt i livet för att framförallt undersöka hur kemikalieexponering under graviditet och spädbarnstid påverkar barnens kroniska sjukdomar senare. Detta är en mycket stor fråga idag i världen där det finns väl grundade misstankar om kopplingar till en rad kroniska sjukdomar hos barn och ungdom såsom astma och allergi, neuropsykiatriska tillstånd till exempel autism och adhd, övervikt och fetma, skador på könsorgan, med mera. Vår folkhälsovetenskapliga forskning bedrivs i nära samarbete med biomedicin vid universitetet, Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna, säger Carl-Gustaf Bornehag. Dessutom samarbetar vi nära med en rad nationella och internationella högt rankade forskningsinstitutioner såsom Harvard School of Public Health, Columbia University, Mount Sinai School of Medicine i USA och Tsinghua University i Peking, Kina. Resultat från forskningen ligger till grund för förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och unga, men också som underlag för undervisning på avancerad nivå. Text: Carina Olsson Foto: Johnér bildbyrå (t.v) och Maria Obed (ovan) MAGASINET NR

8 Multiutsatthet och livskvalitet hos barn Konsekvenserna för psykisk misshandel tycks vara minst lika allvarliga som vid fysisk misshandel. Carolina Jernbro 8 MAGASINET NR

9 Få saker berör en så starkt som när barn far illa. Bara några få procent av världens barn är enligt lag skyddade mot misshandel. Sverige var först i världen med att införa en anti-aga lag 1979, sedan dess har 32 länder också gjort det. Spridning av kunskap är viktigt i arbetet för en förbättrad tillvaro för utsatta barn, något som ligger forskarna vid Karlstads universitet varmt om hjärtat. Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som medför mycket allvarliga konsekvenser för hälsa och utveckling. Förekomsten av barnmisshandel varierar stort i världen och tillförlitliga data om barnmisshandel saknas från många länder, särskilt låginkomstländerna. Svårt misshandlade barn minskar De regelbundna studierna av uppfostringsvanor och barnmisshandel i Sverige genomförs nu främst för att uppmärksamma nya trender vid bestraffning av barn och för att kunna ge vägledning för förebyggande insatser. Undersökningarna har visat en klar minskning av fysiska bestraffningar sedan anti-aga lagen infördes fram till 2000-talet, medan det under 2000-talet inte har skett några större förändringar. År 2011 rapporterade 18 procent av eleverna i årskurs nio att de blivit slagna någon gång i livet. Tre procent hade blivit slagna många gånger och fem procent hade någon gång blivit allvarligt misshandlade. Antalet barn i Sverige som dödas eller blir mycket svårt skadade av barnmisshandel har minskat stadigt sedan 1970-talet, säger Staffan Janson professor i folkhälsovetenskap. Våra kunskaper är dock ofullständiga om spädbarn, där svår misshandel är en svår diagnos och kan misstas för allvarlig sjukdom eller olycksfall. Livslångt lidande På senare tid har man även studerat konsekvenserna för barnen av psykisk misshandel, vanvård och försummelse. Faktorer som försämrar barns livskvalitet kraftigt och även ger livslånga problem med återkommande depressioner och andra psykosomatiska problem. I mitt avhandlingsarbete ser jag på konsekvenserna av flera typer av misshandel: fysisk, psykisk, vanvård och försummelse samt bevittnat våld mellan föräldrarna, säger Carolina Jernbro, doktorand i folkhälsovetenskap. Den första studien i mitt avhandlingsarbete, som var en kvalitativ studie, visade att konsekvenserna för psykisk misshandel tycks vara minst lika allvarliga som vid fysisk misshandel. Min senaste studie visar att de drabbade barnen är ofta multiutsatta, det vill säga att de är utsatta för flera typer av misshandel. De som är särskilt utsatta för flera typer av misshandel är de barn som blivit försummade. Studien visar att ju fler typer av misshandel man utsätts för desto sämre livskvalitet upplever man. Vanvård och försummelse är oftast ett kroniskt tillstånd som drabbar barnet under hela uppväxten. Våld mellan föräldrar riskfaktor Utlandsfödda elever, framförallt pojkarna, rapporterade i högre grad än svenskfödda att de blivit slagna. Elever vars föräldrar inte bor tillsammans och elever från familjer med svagare ekonomi angav i större utsträckning att de blivit slagna. Våld mellan föräldrarna är i särklass den starkaste riskfaktorn för barnmisshandel följt av föräldrars alkohol- eller drogmissbruk. Genom de nationella studierna har vi också kunnat visa att barn som utsätts för svårare former av misshandel ofta även har en rad andra problem som psykosomatiska symtom, svaga skolprestationer, utsatthet för mobbning och ökad risk för olycksfall, säger Carolina Jernbro. Ett av våra fynd som uppmärksammats internationellt är, att barn med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar, är mer utsatta för våld än andra barn. Stora variationer Enligt Unicefs undersökningar av 33 låg- och medelinkomstländer under åren 2005 och 2006 varierade den årliga förekomsten av fysisk barnmisshandel i de undersökta länderna från knappt 25 procent i Bosnien-Hercegovina till 85 procent i Yemen. Inom EU varierar förekomsten mellan cirka 8 och 35 procent. Föräldrar i de nordiska länderna bestraffar sina barn fysiskt i betydligt mindre omfattning än föräldrar i övriga Europa. Medan en majoritet av de svenska föräldrarna såg aga som en naturlig del av uppfostran under 1960-talet är det år 2011 för drygt 90 procent oacceptabelt med fysisk bestraffning. Det visar upprepade studier, som gjorts av forskargruppen vid Karlstads universitet av svenska föräldrars attityder till kroppslig bestraffning av barn. Text: Carina Olsson Foto: Maria Obed MAGASINET NR

10 Var lyhörd för barnens varningssignaler Mamma och pappa bråkade, säger barnet i förskoleåldern. Det kan vara oenighet om vilket TV-program som var viktigast i går kväll. Men det kan också vara något mycket värre. Kjerstin Almqvist Var inte för snabb med att svara och trösta med att så gör alla vuxna ibland. Det är aldrig fel att stanna upp och lyssna lite mera. Be till exempel barnet att berätta mer om hur mamma och pappa gör när de bråkar, säger Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet. Psykisk ohälsa vanligt För ett barn är det oerhört skrämmande att se någon skada en förälder, särskilt om det är den andra föräldern som är våldsam. De barn som bevittnat denna typ av våld behöver hjälp eftersom risken annars är stor att de drabbas av psykisk traumatisering. Barn som bevittnat våld mot en förälder utgör en riskgrupp med generellt hög psykisk ohälsa jämfört med barn i allmänhet. Det handlar om barns beroende av sina föräldrar för sin överlevnad, om att min mamma och pappa kan skydda mig och att det finns någon där för mig. Tabu att prata om När föräldern, anknytningspersonen, inte är trygg, utan skrämd eller skrämmande, är risken stor att barnet inte utvecklar grundläggande trygghet som är en förutsättning för psykisk hälsa. Men barn berättar ytterst sällan om våld i hemmet, vilket leder till att problemen ofta inte är kända av omgivningen. De är hela tiden försvarsberedda som ett skydd mot den rädsla och ångest de bär på. Barnen lär sig att det är tabu att prata om det här utanför familjen. Säger de något så brukar det vara i förskoleåldern, och då i omskrivande former, eller när de kommer upp i tonåren och känner att de kanske kan klara sig själva. Inte heller den som blir slagen brukar säga något. Vi har gjort försök i Barn- och ungdomspsykiatrin och systematiskt frågat föräldrarna om våld förekommer eller har förekommit. Innan dessa systematiska mätningar upptäckte man cirka två till tre procent. Efter att mätningen införts steg siffran till nästan 25 procent av besökarna. Jag tycker att det är rimligt att man frågar om kända, allvarliga riskfaktorer, säger Kjerstin Almqvist. Varningssignaler Man kan även vara lyhörd för vissa varningssignaler. Barn som växer upp med våld i familjen får ofta problem med det vi kallar emotionell reglering. Barnen blir lätt väldigt upprörda och arga, de kanske slåss utan de spärrar som andra barn har. De har också väldigt svårt att lugna ner sig. Barnen har en benägenhet att tänka att Kjerstin Almqvist Kjerstin Almqvist är adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är barn som bevittnat våld mot förälder, vanligtvis ett våld mot mamman utfört av pappan. Hennes fokus ligger på barnet, men hon har även studerat insatser och behandlingar för våldsutsatta mammor. Kjerstin Almqvist har bland annat ansvarat för projektet Barn som bevittnat våld mot mamma, varit medansvarig till den nationella utvärderingen av Stödinsatser till barn som bevittnat våld och leder nu det nationella projektet Insatser för våldsutsatta barn. Hon är även projektledare för studier av metoderna Projekt Support och Child-Parent Psychotherapy som nu håller på att prövas i Sverige. 10 MAGASINET NR

11 alla andra vill dem illa, att när som helst kan det hända något hemskt. De är hela tiden försvarsberedda som ett skydd mot den rädsla och ångest de bär på. Det enda sättet att inte vara rädd är att vara farlig själv. När barnen kommer upp i skolåldern är det vanligt med ett överdrivet intresse för våld. Våldet måste upphöra Barn som bevittnat våld mot en förälder kan behöva särskilda insatser för att läka psykiskt. Men först och främst måste våldet upphöra. Om inte våldet upphör kan barnen inte tillgodogöra sig insatserna och deras hälsa äventyras. Åtgärder som bidrar till att våldet upphör måste därför prioriteras. Forskningsresultat visar att de barn som haft kontakt med verksamheter med insatser direkt riktade till barn hade lättare att handskas med känslor av ilska, rädsla och förtvivlan. Barn vars föräldrar haft kontakt med socialtjänst eller kvinnojour men utan direkt stöd till barnen fick däremot inte färre symtom. Vi vet idag att psykisk traumatisering även innebär risker för negativa effekter på hjärnans utveckling, till exempel sämre utveckling av frontalloberna i hjärnan, vilket också avspeglas i försämrade kognitiva funktioner. Även vuxna kan få bestående funktionsförsämring av psykiska trauman, men det är en ökad risk med en hjärna under utveckling. De flesta behandlingsinsatser innehåller gemensamma moment, till exempel att lära sig att förstå hur man reagerar på våld och fara, och varför. Att man inte är galen och konstig. De flesta metoder innehåller även att stödja förälder och barn och hitta sätt att hantera sina känslor. Det finns många tekniker att ta till. Vi håller just nu på med studier där man prövar lovande metoder i socialtjänsten samt barn- och ungdomspsykiatrin. Jag både hoppas och tror att vi kommer att kunna hjälpa många fler i framtiden, säger Kjerstin Almqvist. Text: Maria Nilsson / Foto: Hans M Karlsson (t.v) och Johnér, Hans Berggren MAGASINET NR

12 Marie Nordberg Marie Nordberg är docent i genusvetenskap och universitetslektor i pedagogik vid Karlstads universitet. Hon har forskat länge om mansrollen, om män och utseende, samt om jämställdhet. 12 MAGASINET NR

13 Vuxenkläder i miniformat för dagens flickor Skor med höga klackar, genomskinliga toppar, bh och läppglans till småflickor. Särskilda kill- och tjejavdelningar i klädbutikerna. Trenden med tonårs- och vuxenmode långt ner i åldrarna håller i sig. Barn lär sig väldigt snabbt vad som är tjejkläder och vad som är killkläder, och vad som gör dem coola. Genusvetaren Marie Nordberg på Karlstads universitet nickar igenkännande. Vi ser en tydlig polarisering av modet, även för små barn. Det som är feminint och maskulint blir tydligare. För små flickor kan det handla om vuxenkläder i miniformat, säger hon. Hon kopplar det till en allmän trend där kvinnlighet och manlighet blir mer poängterad och olikheterna understryks. En annan trend är en ökad sexualisering i samhället, där det blir viktigt och mer accepterat att visa mycket kropp. Det handlar både om estetik och en hälsovåg. Och det avspeglar sig också i barnklädernas utseende. Barn lär sig väldigt snabbt vad som är tjejkläder och vad som är killkläder, och vad som gör dem coola. Många föräldrar har reagerat på sexiga och många gånger opraktiska kläder som marknadsförs till småflickor. Ibland, men inte lika ofta, hör man också protester mot att utbudet för små pojkar är oerhört likriktat och grabbigt. Men varukedjorna slår ofta ifrån sig och menar att de bara säljer det folk vill ha. Marie Nordberg förstår reaktionerna, men vill passa på att nyansera bilden. För många flickor handlar det om en längtan att få klä sig som stora tjejer, att få prova smink. Med att vara äldre kommer mer makt. Det finns också en internationell trend där flickors och kvinnors femininitet sätts i centrum. Det är viktigt att klä sig för att markera sin femininitet, sitt kön. Globaliseringen, där andra könsroller än den skandinaviska syns mer i utbud och marknadsföring av kläder, leksaker och underhållningsprogram, spelar också roll, tror hon. Men och det här är ett viktigt men jämställdhet är mer än ytan. Tänk tillbaka på 1970-talets unisexmode och syna jämställdheten under samma period. Bara för att vi klär oss lika innebär det inte att vi är jämställda. Text: Christina Celsing / Foto: Maria Obed MAGASINET NR

14 Linda Beckman Tjejer mer utsatta på nätet Tjejer lägger ut bilder på Instagram och Facebook. De bloggar och twittrar. Och kommenterar varandra. Kanske är det deras sociala medievanor som gör dem extra sårbara för nätmobbning. Jag har tittat på hur internet används och hur det kan relateras till mobbningen, säger Linda Beckman, fil. dr vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa på Karlstads universitet. Tidigare forskning visar att killar mest spelar spel och gör andra konkreta saker på nätet. Tjejer ägnar sig mer åt kommunikation och uppehåller sig i sociala medier och bloggar där de kan lägga upp kommentarer och bilder. Här syns ett samband kanske är dessa platser, som tjejerna väljer generellt farligare platser på nätet. Mobbare och mobbade mår lika dåligt Hon har också jämfört psykosomatiska besvär mellan mobbare, offer och mellan nätmobbning och den traditionella mobbning som sker i skolan. Men det är ingen skillnad båda grupperna mår lika dåligt. Elever som blir mobbade men också mobbar mår dessutom ännu lite sämre, vilket också tidigare forskning visat. Linda Beckman har även tittat på sambandet mellan att ha någon typ av funktionshinder och mobbning. Det visar sig att det finns en större risk att gruppen mobbade som mobbar, och särskilt de elever som är involverade i både nätmobbning och traditionell mobbning, har någon typ av funktionshinder som gör det svårt för eleven i skolan. Vad kan man göra? En delstudie i avhandlingen handlar också om hur elevhälsopersonal arbetar idag med att förebygga mobbning, ett arbete som i mångt och mycket är styrt av resurser. Hur ska skolan kunna jobba preventivt mot både traditionell mobbning och nätmobbning? Jag tror att man ska titta på helheten i skolan. Arbeta med alla grupper och inte peka ut någon specifik gruppering. Att inte nödvändigtvis fokusera på mobbning utan i stället prata med eleverna om ren artighet, hövlighet och hur man allmänt beter sig på skolgården, fritiden och på nätet. Avhandlingen heter Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa.. Linda Beckman disputerade den 27 september vid Karlstads universitet. Text: Charlotte Gustavsson / Foto: Maria Obed 14 MAGASINET NR

15 Malin Anclair Bättre stöd för att räcka till Det finns i Sverige flera tusen barn som har någon slags funktionsnedsättning och behöver extra stöd. Det kan handla om fysiska funktionsnedsättningar, kronisk sjukdom eller neuropsykiatriska diagnoser som adhd, Asperger eller autism. Föräldrar till dessa barn är ofta hårt ansträngda och kommer i skymundan eftersom allt fokus ligger på barnens behov. MAGASINET NR

16 Förutom det vanliga livspusslet som alla föräldrar brottas med, har dessa mammor och pappor barn som kräver extra. Det handlar om hjälp och stöd med olika praktiska saker, men även att koordinera kontakter mellan olika vårdinstanser, skola och barnomsorg. Jag ser och hör en stor föräldragrupp som upplever att de inte får det stöd de behöver. Många uppfyller kriterierna för kronisk stressproblematik och utmattningssyndrom, säger Malin Anclair, doktorand i psykologi vid Karlstads universitet. Effektivt stöd med KBT och mindfulness Hon forskar för att utvärdera om KBT, kognitiv beteendeterapi, och mindfulness kan vara effektiva behandlingsmetoder för föräldrar med barn som har extra stödbehov. Tidigare studier visar att föräldrar till barn med cancer och diabetes upplever oro, rädsla för framtiden, nedstämdhet, stress och utmattning i betydligt större omfattning än vad som är fallet hos övriga föräldrar. Bredare studier som omfattar föräldrar vars barn har andra diagnoser, kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar är svåra att hitta, vilket gör Metoderna ger konkreta verktyg för att hantera bland annat oro, stress och utmattning. studien i Karlstad unik i sitt upplägg. Två grupper med mellan sex och tio föräldrar i varje grupp samlas två timmar per vecka under åtta veckor. De får även hemuppgifter. Ena gruppen får en klassisk KBT-behandling medan den andra får en mindfulnessbehandling. Behandlare är tidigare examinerade studenter på masterprogrammet i psykologi med inriktning på kognitiv beteendeterapi. Grupperna är blandade; föräldrarna har barn med olika typer av funktionsnedsättningar, vilket gör att fokus inte hamnar på barnens diagnoser. KBT och även mindfulness har visat sig ha en god effekt mot bland annat depression. Jag tyckte därför att det var viktigt att ta reda på om de är effektiva behandlingsmetoder för den här föräldragruppen. Vi 16 MAGASINET NR

17 är i slutfasen av studien och resultaten pekar på goda effekter för personernas psykiska hälsa. Metoderna ger konkreta verktyg för att hantera bland annat oro, stress och utmattning. Jag tror även att det är en fördel att behandlingen är relativt kort och koncentrerad, eftersom den här gruppen ofta lider av tidsbrist och kanske skulle prioritera bort en längre behandling. Stort lidande men saknar stöd Malin Anclair menar att föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar behöver mer stöd än vad som idag ges och hoppas att hennes forskning ska bidra till ett bättre stöd i framtiden. På behandlingarna har vanliga kommentarer varit Spännande, roligt, äntligen blir vi sedda. Denna föräldragrupp har ett ganska stort lidande och de erbjuds i regel inte ett evidensbaserat stöd idag. Flera drabbas av sömnproblem och smärta och kan inte jobba heltid till exempel. Min förhoppning är att forskningen ska bidra till att de blir sedda och får ett bra stöd, så att de mår bättre. Det spiller över på andra saker i livet och handlar även om vikten av att ta hand KBT och Mindfulness KBT kognitiv beteendeterapi är en form av psykologisk behandling som fokuserar på människans tankeprocesser, inlärning och beteende. Mindfulness handlar om medveten närvaro ett sätt att fokusera på det som händer här och nu. Evidensbaserad= vetenskapligt stöd för insatsers effekter. om sig själv för att ta hand om sitt barn. Malin Anclair har tidigare en licentiatexamen från Karolinska institutet, där hon forskade om funktionell hälsa hos barn som överlevt cancerformen hjärntumör, och vilka speciella rädslor som var förknippade med sjukdomen. Förutom doktorandstudier och undervisning i psykologi vid Karlstads universitet studerar hon på psykoterapeutprogrammet i Uppsala. Doktorsavhandlingen beräknas vara klar om ett år. Text: Christina Knowles Foto: Linn Malmén och Johnér, Hans Bjurling KAU.SE/PSYKOLOGI MAGASINET NR

18 SKOLA & LÄRARUTBILDNING Social kunskap utvecklas redan i förskolan Vi lär oss tidigt vad det är som ger status och vad som krävs för att få vara med. Lovisa Skånfors, doktor i pedagogik, har studerat barns gemensamma sociala kunskaper. Devisen alla får vara med har ett starkt fäste i förskolan. Men är det verkligen alltid så om barnen får bestämma? Lovisa Skånfors studerade 3-5-åriga barns gemensamma aktiviteter i en svensk förskola och kom fram till att barn är skickligare på att navigera i sin sociala tillvaro än vad vi kanske tror. Jag observerade grupper av barn, deras gemensamma aktiviteter, och försökte hitta mönster i olika vardagssituationer: när de lekte tillsammans, ritade och målade, i samtal och även när de åt, berättar hon. Målet med studien var få grepp om vad som händer mellan barnen och hur de sätter upp gemensamma, sociala regler i vardagen. Det jag kunde se var att ålder spelade roll exempelvis hade äldre barn större chanser än yngre att få vara med, fortsätter hon. Att vara bra på något gav också status. De pratade ofta om vem som var bäst på vad. Sist men inte minst var det tydligt att barn som redan var kompis med någon i en viss grupp oftare fick vara med och leka. Rätt ålder, färdigheter och etablerade relationer är alltså saker som kan stärka barnen när de vill delta i olika aktiviteter och sammanhang. Lovisa Skånfors kallar det för sociala resurser. Dra sig undan i en social miljö Ibland verkade barnen vilja vara för sig själva: Å ena sidan visar studien hur barn skapar och Lovisa Skånfors

19 upprätthåller relationer. Å andra sidan visar den också hur barnen skapar distans till andra. Barnen kunde till exempel dra sig undan ibland, ensamma eller i grupp. Förskolan är till stor del en social miljö, och läroplanen handlar mycket om lek och samspel, men barn är kreativa och hittar vägar att ta sig runt det när de vill vara för sig själva en stund. Sociala kunskaper grundläggs tidigt Resultaten från Lovisa Skånfors studie visar att barn utvecklar gemensam kunskap om det sociala livet i förskolan. Den antyder också att det här är kunskaper om vad som krävs för att delta i samhället i ett vidare perspektiv: Att ha rätt ålder är, precis som i förskolan, viktigt för att få göra saker i samhället, som att till exempel ta körkort. Du måste ha tillgång till sociala nätverk för att kunna delta i olika sammanhang, och det du kan är viktigt när du exempelvis söker in på universitet eller söker jobb. Lovisa Skånfors disputerade 27 september vid Karlstads universitet med sin avhandling Barns sociala vardagsliv i förskolan. Text: Anders Åslund / Foto: Linn Malmén Barnen på bilden har inget med artikeln att göra. Läraryrket är ett drömjobb enligt en ny panelundersökning. Lärare hamnade på tionde plats, och det är första gången som yrket kvalar in på tio-i-topp. Det är främst män som ändrat attityd till yrket, jämfört med tidigare års undersökningar. Jobben svenskarna drömmer om 1 Vd 6 Författare 2 Personalchef 7 Managementkonsult 3 Entreprenör 8 Marknadsförare 4 Ingenjör 9 Musiker 5 Ekonom 10 Lärare Källa: Manpower (TT) 22 verksamma lärare har tagit plats som ledarskapsdidaktiker vid Karlstads universitet via samarbetet i RUC, Regionalt utvecklingscentrum. Inledningsvis gäller det ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen 4-6. Ledarskapsdidaktikerna ska stötta lärarstudenterna i utvecklingen av ledarskapsförmågor. Det kan handla om att leda elever i lärandet, samarbete med kollegor, konflikthantering samt att ta tillvara mångfald som en pedagogisk tillgång. Ny dekan för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet blir Björn Åstrand. Han är universitetslektor i pedagogiskt arbete, kommer närmast från Umeå universitet, där han har haft flera akademiska lednings- och chefsuppdrag inom just lärarutbildningen. Han tar över efter nuvarande dekan Kenneth Nordgren i februari Hur upplever elever i årkurs sex det är att få betyg och göra nationella prov? Svaret på den frågan söks av en forskargrupp vid Karlstads universitet. Vetenskapsrådet har beviljat dem drygt sex miljoner kronor för att titta närmare på mellanstadieelevers erfarenheter av att bli bedömda med hjälp av nationella prov och betyg. Gruppen leds av professor Héctor Pérez Prieto. Det råder stor brist på förskollärare i landet, bland annat på grund av höga födseltal, pensionsavgångar och högre krav på pedagogisk kompetens. Dessa faktorer har drivit upp lönerna, framför allt i storstadsområdena. Du kan läsa mer om detta på lararnasnyheter.se MAGASINET NR

20 Uppdraget ingår i en större satsning på jämställdhet inom skolan. Bland annat ska Skolverket: presentera lärande exempel för att öka mäns intresse för förskollärarutbildning och arbete som förskollärare. anordna konferenser om erfarenheterna att öka antalet och andelen män i förskolan. Skolverket får 3,7 miljoner för att genomföra satsningarna. André Rangelind Linus Hejdenberg 20 MAGASINET NR

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Balltorpsförskolor Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Avdelningens namn Peppareds förskolor Prästkragen Vår vision Trygghet, glädje och lustfyllt lärande tillsammans. Planen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer