Brottsoffermyndigheten 10 år!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsoffermyndigheten 10 år!"

Transkript

1 Nyhetsbrev från BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Årgång 9. Nummer 1-2, 2004 Brottsoffermyndigheten 10 år! Brottsoffermyndigheten har haft anledning att fira 10-årsjubileum. Vi publicerar nu ett efterlängtat och välfyllt Nyhetsbrev med beslut från Brottsoffermyndighetens nämnd. De flesta angår nivåer för kränkningsersättning, några rätten till sådan ersättning, ytterligare några rätten till ersättning för sveda och värk respektive rätten till brottsskadeersättning. Jubileumsnumret innehåller dessutom den föreläsning som Per Rubing höll om kränkningsersättningens utveckling vid det arrangemang som den 2 juni högtidlighöll Brottsoffermyndighetens första 10 år, några illustrationer av myndighetens olika verksamheter och exempel på pågående projekt och utåtriktade aktiviteter. Barnfrid Brottsoffermyndigheten har beslutat om ersättning i ärenden som i vid mening kan påstås angå barnfrid. Det handlar om två fall av psykisk misshandel av barn i samband med fysiskt våld mot en nära anhörig, om en flicka som befann sig i ett tält där två av hennes kamrater blev knivhuggna, om ett fall av barnpornografi, hot och sexuellt ofredande samt ett fall av sexuellt utnyttjande av underårig. 1. Psykisk misshandel kr för sveda och värk En knappt åtta år gammal flicka och hennes fyra år äldre syster låg och sov i familjens dubbelsäng när deras mamma försökte att beröva den äldre systern livet genom att hon tog ett kraftigt stryptag om hennes hals, vilket orsakade andnöd, rodnad och smärta. Gärningen avbröts genom att lillasystern vaknade och ingrep. Av hennes berättelse, som återgivits i tingsrättens dom, och som inte ifrågasatts av tingsrätten, framgår att hon uppgett följande: Hon vaknade av att systern skrek. Hon tände en sänglampa och såg då att deras mamma satt på sängen och försökte strypa systern. Mamman hade bruna handskar på händerna. Hon tog bort mammans händer från systern och storasystern knuffade sedan bort mamman. Mamman sade bl.a. att hon var en djävul och att det inte gick att tvätta. Hon och storasystern lugnade mamman på toaletten. Storasystern frågade mamman om de inte kunde få leva litet till. Mamman svarade att det var lika bra att dö nu. INSIDORNA Vållande till kroppsskada...4 Olaga hot...6 Brott i samband med koppleri...7 Försök till mord...8 Anhörigersättning...8 Rätten till brottsskadeersättning...10 Kränkningsersättningens utveckling under tio år...11 Objektivitetsseminarium...14 Rättegångsskolan...15 Andra arrangemang...16

2 Tingsrätten dömde mamman för försök till dråp mot storasystern och förpliktade henne att utge skadestånd till den yngre dottern med kr för sveda och värk efter jämkning med en tredjedel med stöd av 2 kap 5 skadeståndslagen. Ersättning hade yrkats med kr. Mamman ansåg att den yngre dottern inte kunde anses vara målsägande i målet, men medgav ändå skadeståndsskyldighet mot henne på civilrättslig grund och vitsordade det yrkade beloppet. Tingsrätten uttalade i den delen att det är utrett att den yngre flickan iakttagit hur hennes mamma försökt strypa hennes storasyster och att hon handlat för att avbryta gärningen. Vidare uttalade tingsrätten att det psykiska lidande som den yngre dottern härigenom tillfogats, och som får anses vitsordat av mamman, innebär att hon - liksom sin storasyster - skall anses som målsägande. Brottsoffermyndigheten, som konstaterade att den yngre dottern utsatts för en psykisk misshandel av sin mamma, fann inte skäl att frångå det belopp som tingsrätten har dömt ut. Flickan tillerkändes därmed kr i ersättning för sveda och värk. 2. Psykisk misshandel kr för kränkning Ett åtta år gammalt barn misshandlades psykiskt av sin mammas sambo. Misshandeln bestod i att mannen, när barnet befann sig i den omedelbara närheten, piskade mamman som låg fastbunden i sin säng. Barnet skrek under tiden åt mannen att sluta slå. Tingsrätten dömde mannen för grov misshandel och grov kvinnofridskränkning gentemot mamman, men avvisade på processuell grund åtalet mot mannen vad avsåg misshandel av barnet. Tingsrätten fann dock utrett att barnet tillfogats en personskada i form av psykiskt lidande av att bevittna misshandeln av mamman och förklarade att psykiska besvär får anses vara en förutsebar och typisk följd av att ett barn bevittnar en händelse av ifrågavarande karaktär. Rätten förpliktade därför mannen att utge skadestånd till barnet med kr för sveda och värk. Brottsoffermyndighetens bedömning blev följande. Det får i ärendet anses visat att mannen uppsåtligen tillfogat barnet en psykisk personskada genom att i närvaro av barnet utsätta mamman för grovt och kränkande våld. Barnet har följaktligen varit utsatt för misshandel. Genom att brottet riktats direkt mot barnet kan kränkningsersättning komma ifråga. Brottsoffermyndigheten anser att sådan skall utgå med kr för den mycket allvarliga kränkningen som barnet utsatts för. Brottsoffermyndigheten finner vidare inte skäl att frångå den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om ersättning för sveda och värk. 3. Angrepp i tält kr för kränkning Den vid händelsen åtta år gamla flickan låg tillsammans med två andra flickor i ett tält. En yngling skar nattetid upp en öppning i tältduken och gick därefter till angrepp mot de som låg och sov i tältet. Ynglingen högg flickans kamrater i hals- och nackregionen. En av dem avled medan den andra skadades. Hovrätten dömde slutligt ynglingen för mord respektive försök till mord. Flickan var inte upptagen som målsägande i brottmålet. Hon väckte senare skadeståndstalan mot ynglingen och tingsrätten fann i domen i december 2002 att ynglingen till följd av grovt hemfridsbrott var skyldig att utge skadestånd till henne med bl.a kr för kränkning (sakprövat). Brottsoffermyndigheten fann i sin bedömning att med hänsyn till att flickan befann sig i omedelbar närhet av sina kamrater i ett trångt och oskyddat utrymme, får gärningsmannens agerande i detta fall anses i sådan grad vara riktat även mot henne att det inneburit en allvarlig kränkning av hennes personliga integritet. Såsom Brottsoffermyndigheten uppfattar skadeståndsrättslig praxis överstiger dock det skadestånd för kränkning som tingsrätten hade tillerkänt flickan vad som normalt lämnas vid aktuell brottslighet. Brottsoffermyndigheten bestämde ersättningen i denna del till kr. 4. Barnpornografibrott kr för kränkning En 15 år gammal flicka inledde i mars år 2000 ett förhållande med en man som då var 18 år. Deras förhållande tog slut i maj år Den 3 december 2001 var hon inloggad på en s.k. chatsida på Internet när den person som hon chattade med bl.a. skrev saker med innebörden att han skulle skada henne. Personen skrev också olika saker med sexuell innebörd och om sexuella handlingar som han skulle utsätta henne för. Genom det s.k. nickname som personen använde sig av förstod flickan att det var denne man som hon hade chattat med. Någon gång efter detta upptäckte hon att det fanns pornografiska bilder på henne på två olika s.k. sexsidor på Internet. I texten till någon av bilderna stod även hennes namn och i vilken by hon bodde. Det var sammanlagt 13 bilder på henne som hade spridits på detta sätt. De hade lagts ut någon gång före den 3 december 2001 och de togs bort efter det att flickan hade kontaktat den ansvarige för sidorna. Bilderna hade tagits av mannen medan hon var tillsammans med honom, men utan hennes vetskap eller medgivande. Tingsrätten dömde mannen för olaga hot, sexuellt ofredande samt barnpornografibrott som bl.a. bestod i 2

3 att han hade spridit 13 pornografiska bilder på flickan. Rätten förpliktade honom att i anledning av de två förstnämnda brotten utge skadestånd till henne med kr för kränkning (sakprövat belopp) och i anledning av barnpornografibrottet med kr för kränkning (yrkat och sakprövat belopp). Mannen överklagade domen till hovrätten och yrkade att åtalet avseende spridning av barnpornografisk bild samt åtalen för olaga hot och sexuellt ofredande skulle ogillas. Liksom i tingsrätten bestred han flickans yrkande om ersättning för kränkning i anledning av barnpornografibrottet med hänvisning till att detta brott inte grundade rätt till sådan ersättning. Hovrätten, som inte ändrade tingsrättsdomen i dessa delar, fastställde tingsrättens domslut avseende skadestånd till flickan. Brottsoffermyndigheten gjorde följande bedömning. Enligt 2 andra stycket brottsskadelagen kan brottsskadeersättning utgå i fall där någon utsatts för brott som har inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid. Vad gäller barnpornografibrott kan inledningsvis konstateras att det är en öppen fråga om detta brott grundar rätt till ersättning för kränkning och det finns ännu ingen klar skadeståndsrättslig praxis avseende denna brottstyp. Frågan i detta fall är om barnpornografibrott bestående i spridning av bilder på Internet kan grunda rätt till brottsskadeersättning för kränkning. Av utredningen framgår att gärningsmannen tillsammans med bilderna hade lämnat uppgifter om flickans namn och bostadsort och att det således har varit lätt att identifiera henne. Bilderna fanns tillgängliga under en inte obetydlig tid och många har besökt en av webbplatserna där bilderna fanns. Personer som var bekanta med flickan har också känt till att det fanns bilder av henne på Internet. Med hänsyn till angivna omständigheter finner Brottsoffermyndigheten att barnpornografibrottet i detta fall har inneburit en sådan allvarlig kränkning av flickans frid att brottsskadeersättning kan lämnas med kr. Brottsoffermyndigheten frångår inte det av hovrätten utdömda beloppet för kränkning avseende brotten sexuellt ofredande och olaga hot. 5. Sexuellt utnyttjande av underårig kr för kränkning En 3 år gammal flicka utnyttjades sexuellt vid ett tillfälle i sitt hem av en 15 årig yngling som var kusin med henne och kände henne väl. Ynglingen befann sig ensam tillsammans med flickan i hennes rum. Han drog ner sina byxor och flickans byxor och lyfte sedan upp henne mot en vägg. Tingsrätten konstaterade att ynglingen med hänsyn till detta skulle dömas för sexuellt utnyttjande av underårig, oavsett om könsorganen varit i direkt beröring med varandra eller inte. Tingsrätten dömde ynglingen för brottet och förpliktade honom att utge skadestånd till flickan med kr för kränkning (sakprövat belopp). Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Brottsoffermyndigheten fann att för den mycket allvarliga kränkning av flickans personliga integritet som brottet inneburit har hon rätt till ersättning med kr. Belopp tkr REGRESS Brottsskadeersättningen är Brottsoffermyndighetens största och mest resurskrävande verksamhetsområde. Vissa av de ersättningar som betalats ut under åren kan återkrävas av gärningsmannen. 3

4 Vållande till kroppsskada Allmänt gäller följande. Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 2 st. brottsskadelagen. Ersättning enligt nämnda lagrum kan lämnas när någon utsatts för ett brott som innebär en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. För att ersättning för kränkning skall kunna utgå förutsätts i regel att den skadelidande utsatts för ett uppsåtligt brott. Högsta domstolen har emellertid i två domar (NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572), vilka förutom bl.a. grov vårdslöshet i trafik även avsåg brottet vållande till kroppsskada, fastslagit att kränkningsersättning i undantagsfall kan utgå vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den skadevållandes handling närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet. 1. Grov vårdslöshet i trafik kr En kvinna blev påkörd av en bilist som körde mot rött ljus vid ett övergångsställe där hon höll på att passera. Bilisten lämnade omedelbart platsen. Kvinnan skadades allvarligt och förlorade medvetandet. Hon fick bl. a. en hjärnskada, ett antal frakturer samt tryckskador i lunga och tinninglob. Tingsrätten dömde bilisten till ansvar för brotten och att utge skadestånd till kvinnan med bl. a kr för kränkning (sakprövat). Brottsoffermyndigheten fann att kvinnan i det nu aktuella fallet har ådragit sig allvarliga skador. Vid gärningen har skadevållaren, bl.a. genom sitt körsätt, visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv. Brottsoffermyndigheten finner med hänsyn till det anförda att skadevållarens hänsynslösa agerande i detta fall utgör en sådan kränkning av kvinnans personliga integritet och människovärde att ersättning för kränkning kan utgå. Brottsoffermyndigheten delar den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om kränkningsersättningens storlek. 2. Grovt rattfylleri och vållande till kroppsskada kr En ung kvinna var på väg hem från ett restaurangbesök när hennes dåvarande pojkvän körde fram till henne i en bil. Hon ifrågasatte hans handlande eftersom hon visste om att han var berusad och att han saknade körkort. Hon steg ändå in i bilen, varvid mannen körde iväg i hög hastighet. Hon bad honom upprepade gånger att stanna bilen, men han körde trots detta vidare. Hastigheten och mannens berusning medförde att han så småningom förlorade kontrollen över bilen, körde in i en lyktstolpe och snurrade runt. Kvinnan slungades sannolikt ut ur bilen genom bakrutan och ådrog sig en fraktur mellan sjätte och sjunde halskotan. Frakturen har resulterat i att hon är helt förlamad i benen och delvis förlamad i armarna. Tingsrätten dömde mannen för brotten och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning (yrkat och medgivet belopp). Brottsoffermyndigheten konstaterade att det föreligger förutsättningar att tillerkänna kvinnan ersättning för kränkning med anledning av det oaktsamhetsbrott hon utsatts för. Ersättningens storlek bestäms huvudsakligen utifrån objektiva omständigheter i samband med brottet. Vid en bedömning av samtliga omständigheter kring brottet - bl.a. det förhållandet att hon tog en medveten risk när hon frivilligt satte sig i en bil som hon visste fördes av en person som var berusad och saknade körkort - finner Brottsoffermyndigheten att hon skall tillerkännas ersättning för kränkning med kr. 3. Vållande till kroppsskada, grovt brott kr En man befann sig på ett dansställe och stod och pratade med en kvinna som han kände sedan tidigare. Plötsligt kom en för honom okänd man fram och frågade kvinnan om hon ville följa med på en efterfest. Hon svarade nekande och även mannen sa åt den okände att kvinnan inte ville följa med honom. Den okände blev irriterad på mannen och det utbröt en ordväxling mellan 4

5 dem. Mannen försökte först lugna ner den okände och hade sedan för avsikt att gå från platsen. Den okände gav då helt opåkallat mannen en mycket kraftig knuff i bröstet, vilket medförde att han föll bakåt och slog huvudet i det stenbelagda golvet. Mannen erhöll till följd av fallet bl.a. en sårskada i bakhuvudet och en spricka i skallbenet samt blödning innanför och utanför skallbenet. Skadorna bedömdes som potentiellt livshotande. Hovrätten dömde mannen slutligt för vållande till kroppsskada (grovt brott) och förpliktade honom att till den skadade mannen utge skadestånd med - såvitt här är av intresse kr för kränkning (yrkat och sakprövat belopp). Brottsoffermyndigheten gjorde följande bedömning. Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 andra stycket brottsskadelagen (se även 1 kap. 3 skadeståndslagen i dess lydelse före den 1 januari 2002). Ersättning enligt nämnda lagrum kan lämnas när någon utsatts för ett brott som innebär en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Ersättningens storlek bestäms huvudsakligen utifrån objektiva omständigheter i samband med brottet. Denna typ av ersättning utgår oberoende av om någon tillfogats en personskada eller inte i samband med brottet. Det faktum att brottet leder till en personskada eller allvarligheten av denna skada påverkar inte i sig kränkningsersättningens nivå, utan detta har i stället betydelse för bedömningen av ersättning för t.ex. sveda och värk eller lyte och men. I likhet med hovrätten finner Brottsoffermyndigheten att omständigheterna vid brottet varit sådana att mannen har rätt till ersättning för kränkning. När det gäller ersättningens storlek kan nämnas att Brottsoffermyndigheten inte är bunden av domstolens avgörande i skadeståndsdelen, utan myndigheten gör alltid en självständig bedömning av vilken brottsskadeersättning som skall lämnas i ett ärende. Såsom Brottsoffermyndigheten uppfattar skadeståndsrättslig praxis avseende ersättning för kränkning ligger den utdömda ersättningen för kränkning på en högre nivå än normalt vid den typ av gärning som mannen utsatts för. Vid en bedömning av samtliga omständigheter kring brottet och med beaktande av aktuell skadeståndsrättslig praxis finner Brottsoffermyndigheten att för den allvarliga kränkning av mannens personliga integritet som brottet inneburit har han rätt till ersättning med kr. 4. Skottskada - ingen ersättning En kvinna befann sig tillsammans med sin sambo utanför sin bostad när de hörde ljudet av skott. Kvinnan försökte skydda sitt ansikte, men hon träffades av ett skott i kinden. På sjukhuset konstaterade läkare att hon hade träffats av hagel. Av våldet tillfogades hon smärta och sårskada. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen ej spaningsresultat. Brottsoffermyndighetens bedömning blev följande. Enligt utredningen i ärendet framgår att kvinnan har blivit beskjuten och träffats av ett hagelskott när hon befunnit sig utanför sin bostad. Polisen har inte kunnat fastställa vem som avfyrat skottet eller motivet till brottet. Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning kan konstateras att kvinnan i vart fall utsatts för brottet vållande till kroppsskada. För att ersättning för kränkning skall kunna lämnas förutsätts i regel att det är fråga om ett uppsåtligt brott. I undantagsfall kan kränkningsersättning utgå även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna är så försvårande att den skadevållande handlingen närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes personliga integritet. Några sådana försvårande omständigheter har inte visats föreligga i detta fall. Ersättning för kränkning kan därför inte lämnas. Tack Britta Bjelle! Brottsoffermyndigheten kan se tillbaka på en aktiv och spännande pionjärtid, då vi bidragit till att utveckla brottsofferarbetet och till att göra brottsofferfrågorna mer synliga, under ledning av en mycket drivande och kreativ chef. I samband med jubileumsprogrammet i Umeå den 2 juni avtackades Britta Bjelle, myndighetens första och hittills enda generaldirektör. Hyllningarna till hennes ära var många. Justitieminister Thomas Bodström överlämnar en tack- och minnesgåva till Britta Bjelle. 5

6 Olaga hot grovt brott samt skadegörelse kr En man och hans hustru hotades nattetid av en man som utanför deras hus fällde yttranden med innebörd att han skulle misshandla eller döda maken samt tända eld på deras egendom. Mannen förde därefter en stulen personbil i riktning mot makarnas hus, krockade mot deras personbil och anlade brand i den stulna personbilen. Tingsrätten dömde mannen för brotten samt förpliktade honom att betala skadestånd till makarna med, såvitt nu är av intresse, kr vardera för kränkning (yrkat och sakprövat belopp). Brottsoffermyndigheten fann inte skäl att frångå den bedömning som tingsrätten gjort beträffande kränkningsersättningen. mot polis 2. Ingen kränkningsersättning Två poliser blev kallade till en lägenhet där en man hade barrikaderat sig. Mannen ropade genom dörren till poliserna samt de personer från fastighetsbolaget som stod utanför lägenheten att han skjuter den som kommer in. Tingsrätten dömde mannen för bland annat olaga hot och förpliktade honom att utge skadestånd till poliserna med kr för kränkning (sakprövat). Tingsrätten satte därefter ned skadeståndet med en tredjedel. Brottsoffermyndigheten uttalade följande i sitt beslut. För att brottsskadeersättning för kränkning skall kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. När det gäller att bedöma om en polis i tjänst tillfogats en allvarlig kränkning måste beaktas att det ingår i dennes arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och våldsamma personer. En polis måste vara beredd på att mötas av visst våld och hot och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Brottsoffermyndigheten har förståelse för att det hot som poliserna har utsatts för i tjänsten har upplevts av dem som kränkande. Myndigheten fann dock vid en skadeståndsrättslig bedömning att poliserna med beaktande av deras mentala beredskap objektivt sett inte har varit utsatta för en så allvarlig kränkning att ersättning för denna kan lämnas. 3. Ingen kränkningsersättning En polis som arbetade i en piketpolisenhet fick i uppgift att gripa en man som hade misshandlat sin sambo allvarligt. Mannen hade ringt till ledningscentralen och sagt att han hade tillgång till en pistol och ett gevär samt att han skulle skjuta den första polis som han såg. Piketpolisenheten kallades då in. Polisen fick uppgiften att med hjälp av en skottsäker sköld ta sig fram på framsidan av huset och ha uppsikt över uppfarten. Mannen kom ut ur huset och riktade en pistol mot polisen på cirka meters avstånd. Polisen tog då fram sitt tjänstevapen och riktade det mot mannen som riktade sin pistol mot polisen tre gånger. Vid det tredje tillfället sköt polisen ett varningsskott mot marken. Mannen greps därefter och det kunde då konstateras att pistolen var en replika. Händelseförloppet utspelade sig under cirka en timme. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och förpliktade honom att utge skadestånd till polisen med bl.a kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten uttalade att i den nu aktuella situationen hade polisen och hans kollegor i polispiketenheten fått larm om att en beväpnad man var misstänkt för misshandel mot bl.a. sin sambo och att mannen hade uttalat hotelser att döda de poliser som kom till platsen. De har således haft möjlighet att förbereda sig, såväl mentalt som fysiskt, på att konfronteras med en våldsam och beväpnad person. Brottsoffermyndigheten fann vid en skadeståndsrättslig bedömning, och med hänsyn till vad som ovan anförts, att de hot som polisen utsatts för i den aktuella situationen - objektivt sett - inte har inneburit en så allvarlig kränkning att ersättning för denna kan lämnas. Brottsoffermyndigheten avslog därför yrkandet om ersättning för kränkning. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND är det högsta beslutande organet i ärenden om brottsskadeersättning. Nämnden består av justitierådet Ann-Christine Lindeblad (ordförande), hovrättspresidenten Anders Iacobœus (vice ordförande) och överåklagaren Peter Hertting (vice ordförande), professorn i försäkringsrätt Bill Dufwa samt f.d.riksdagsledamoten Märta Johansson och riksdagsleda- moten Ulla Löfgren (ordinarie ledamöter). Ersättare är hovrättsrådet Karl Matz, rådmannen Anders Dereborg, chefsjuristen Gudmund Lindencrona samt riksdagsledamoten Margareta Sandgren och utbildningssamordnare Linda Ylivainio. Nämnden sammanträder regelbundet och avgör ofta ärenden under ett särskilt tema. 6

7 4. Ingen kränkningsersättning Två poliser fick i uppdrag att gripa en man. Mannen var misstänkt för att ha misshandlat en annan man genom att slå denne i huvudet med en hammare. Poliserna såg mannen inne i huset och upplyste honom om att han var anhållen i sin frånvaro. Den ene polisen försökte prata med mannen, som var uppretad och skrek tillbaka. Mannen var aggressiv och gjorde klart att han inte ville följa med till polishuset. Mannen kom så småningom ut på altanen och polisen stod cirka fem meter framför den. Mannen böjde sig plötsligt fram, lyfte en yxa och skrek att han skulle döda poliserna. Han kom sedan nedför en trappa och i riktning mot polisen, som hade dragit sitt tjänstevapen. Polisen retirerade, men föll omkull och hans kollega skrek till för att fånga mannens uppmärksamhet. Mannen rörde sig sedan mot kollegan med yxan lyft såsom för hugg. Kollegan avlossade sitt tjänstevapen och mannen träffades och föll omkull. Poliserna tog därefter hand om den skadade mannen. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman och förpliktade honom att till polismännen utge sakprövat skadestånd med kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten fann dock att i den aktuella situationen hade poliserna, såsom ovan nämnts, fått uppdraget att gripa en man som dagen innan misshandlat en annan man med hammare som tillhygge. Polisen var medvetna om att mannen var våldsbenägen och att han inte var främmande för att använda sig av vapen i form av tillhygge. Poliserna hade således innan de åkte till platsen haft möjlighet att förbereda sig, såväl mentalt som fysiskt, på att konfronteras med en våldsam och farlig person. Brottsoffermyndigheten fann därför att det hot som poliserna utsatts för i skadeståndsrättslig mening inte varit allvarligare än de haft anledning att räkna med i den aktuella situationen. Någon ersättning för kränkning lämnas därför inte kr En polis och hennes kollega uppmärksammade en man som de tyckte betedde sig på ett underligt sätt, varför de gick bort till honom för att prata. På tilltal vände sig mannen om mot dem och kollegan upptäckte att mannen hade en kniv i jackärmen. Kollegan kommenderade mannen att gå ned på knä, vilket han gjorde, men han reste sig dock omedelbart upp igen. Därefter tog han fram kniven och började göra utfall med den mot polisen. Mannen gick eller sprang mot polisen samtidigt som han gjorde stickrörelser med kniven och hon var hela tiden tvungen att backa. Mannen gjorde sju eller åtta utfall och vid något tillfälle kom kniven så pass nära polisen som centimeter. Efter att förstärkningar kommit till platsen övermannades mannen och han gjorde motstånd genom att bl.a. sparka våldsamt. Tingsrätten dömde mannen för bl.a. försökt till grov misshandel och förpliktade honom att utge ett sakprövat skadestånd till polisen med kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten fann i detta ärende att för den allvarliga kränkning av polisens personliga integritet som brottet inneburit har hon rätt till ersättning med kr. Grovt sexuellt tvång och olaga hot i samband med grovt koppleri kr I april 2002 avslöjades en bordellrörelse i Stockholm. En av de kvinnor som hade tvingats att arbeta som prostituerad i verksamheten var 19 år och bodde i Litauen under svåra förhållanden. En man erbjöd henne att åka till Sverige och arbeta som servitris. Hon var angelägen att komma ifrån sin situation i Litauen och följde därför med mannen. I Sverige utnyttjade mannen henne genom att tilltvinga sig i vart fall två samlag med henne. Hon fick därefter veta att hon skulle arbeta som prostituerad. En annan man hotade att döda henne om hon rymde eller upphörde med att arbeta som prostituerad. Kvinnan tog emot kunder i en lägenhet och hon kunde ha upp till sex kunder per dag. Betalningen lämnades till männen. Ibland kördes hon ut till kunder. Hovrätten dömde slutligt båda männen för grovt koppleri, en av männen dömdes dessutom för olaga hot och den andre mannen dömdes särskilt för grovt sexuellt tvång. Männen förpliktades att solidariskt utge skadestånd till kvinnan med kr för kränkning (sakprövat). Mannen som dömdes för grovt sexuellt tvång förpliktades att därutöver utge skadestånd till henne med kr för kränkning (sakprövat). I ansökan om brottsskadeersättning yrkades kränk- ningsersättning enligt domen. Brottsoffermyndigheten godtog yrkandet. Kvinnan tillerkändes därmed kr i kränkningsersättning. The Crime Victim Compensation and Support Authority

8 Försök till mord kr I en familj arbetade modern och fadern som journalister och hade skrivit artiklar om nynazismens utbredning i Sverige. Mannen och parets son gick en morgon ut till familjens bil som stod parkerad utanför bostaden. De satte sig i bilen och mannen startade den. När mannen hade backat fordonet endast någon meter exploderade det. Mannen och sonen lyckades ta sig ut, varefter mannen blev liggande på marken. Vid tillfället befann sig kvinnan och parets dotter i bostaden på tredje våningen. Kvinnan och dottern hörde en kraftig smäll och ljudet av glassplitter. De såg att fönsterrutorna i lägenheten exploderade. När de tittade ut genom fönstret mot parkeringsplatsen såg de mannen ligga vid bilen och pojken stå bredvid den. De såg att mannen blödde från benen och munnen samt pojken från ansiktet och öronen. Kvinnan bad en granne komma och ta hand om dottern. Därefter sprang hon ut till bilen för att hjälpa resten av familjen. Enligt uppgift från polisen hade explosionen utlösts av en bomb som var placerad under bilen. Åklagaren har lagt ned förundersökningen med motiveringen brott kan ej styrkas. Brottsoffermyndigheten bedömde gärningen som kvinnan och dottern utsatts för som försök till mord och fann att för den mycket allvarliga kränkning av deras personliga integritet som brottet innebar har de rätt till ersättning med kr vardera. Anhörigersättning 1. Svårt skadad dotter kr Sökandens dotter arbetade som sjuksköterska vid en psykiatrisk klinik när en kvinnlig patient anlade en brand i sitt patientrum. Vid den brand- och rökutveckling som uppstod till följd av branden skadades dottern allvarligt. Två patienter avled och ytterligare 14 patienter som befann sig i byggnaden utsattes för fara. Dessutom skedde en omfattande förstörelse av sjukhusbyggnaden till följd av branden. Enligt ett läkarintyg cirka en månad efter branden framgår bl.a. följande angående den skadade dotterns tillstånd. Patienten har förblivit djupt medvetslös. En neurologisk utredning har lett till bedömningen att patientens medvetslöshet är följden av en hjärnskada orsakad av syrebrist. Prognosen i neurologiskt hänseende uppfattas därför som dålig. Patienten är inte rehabiliteringsbar för närvarande. Tingsrätten dömde den kvinnliga patienten för brottet och förpliktade henne att utge skadestånd till modern med kr för sveda och värk (sakprövat belopp). Vid Brottsoffermyndighetens kontakt med personal på det särskilda boende där dottern bor i dag, har följande framgått angående hennes nuvarande tillstånd. Hon har kroppsligt blivit sämre eftersom hon har fått fler såväl ryckvisa som ihållande kramper. Hon är vaken och kan sitta upp men är fortfarande inte kontaktbar. Modern har som grund för sin ansökan uppgett att hon fått en psykisk personskada till följd av dotterns svåra skada. Brottsoffermyndigheten gjorde följande bedömning. Enligt 5 kap 2 tredje punkten skadeståndslagen, vilken även reglerar rätten till brottsskadeersättning när det gäller ifrågavarande situation, skall om en skada lett till döden, ersättning betalas för personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. I förarbetena till lagrummet (prop. 2000/01:68 s. 30 ff.) anges att en lagreglerad rätt till skadestånd bör begränsas till fall där den nära anhörige dödats. När en nära anhörig skadats är det enligt propositionen inte lika säkert att besvären är en förutsebar och typisk följd av skadehändelsen. Svårigheterna med att dra en lika klar och fast gräns mellan allvarliga och lindriga fall av personskador som mellan dödsfall och andra fall påpekas också. Vidare ansågs en generell rätt till skadestånd för psykiskt lidande till följd av att en nära anhörig skadats allvarligt kunna få kostnadskonsekvenser som är svåra att överblicka. Enligt propositionen utesluter inte detta att skadestånd i särskilda fall bör kunna betalas även för psykiska besvär till följd av att en nära anhörig skadats allvarligt. Det skulle framför allt gälla när någon tillfogats lidande av att bevittna själva skadehändelsen (jfr NJA 1971 s. 78). Även annars, t.ex. när den nära anhörige har överlevt efter att ha svävat mellan liv och död, kan enligt propositionen en rätt till skadestånd te sig befogad. Dessa fall bör dock även i fortsättningen avgöras i rättstillämpningen, med beaktande av samtliga föreliggande omständigheter. (A. prop. s. 33.) Av den medicinska utredningen i ärendet framgår att dottern till följd av brottet blev djupt medvetslös och att hon än i dag inte är kontaktbar. Med hänsyn till den mycket allvarliga skada som dottern sålunda har åsamkats anser Brottsoffermyndigheten att modern är berättigad till ersättning för sveda och värk. Ersättningen skall bestämmas till kr. 2. Jämkning En man dödade sökandens fader genom att tilldela honom elva eller tolv knivhugg och stick i huvudet, halsen och ryggen samt två slag i huvudet med en flaska eller annat tillhygge. Av domskälen framgår att de båda männen till en början varit vänner och att fadern sedermera startade ett bråk genom att attackera mannen 8

9 med en kniv. Under bråket blev mannen knivskuren i höger hand och föll omkull på golvet, varpå fadern hotade honom till livet. Mannen reste sig och avväpnade fadern och misshandlade honom därefter så svårt att han avled. Tingsrätten dömde mannen för dråp och förpliktade honom att utge skadestånd till dottern med kr jämte ränta för sveda och värk (yrkat och sakprövat belopp). Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Domstolarna fann att mannen inledningsvis befunnit sig i en trängd och hotfull situation och att han därför haft rätt till nödvärn, men att det efterföljande knivvåldet varit helt obefogat och långt utöver vad som varit försvarligt. Omständigheterna var ej heller sådana att han svårligen kunnat besinna sig. Brottsoffermyndigheten gjorde följande bedömning. Av utredningen i ärendet framgår att dottern via en hemförsäkring i Folksam erhållit kr i ersättning, efter avdrag för självrisk, för sorg och saknad med anledning av dödsfallet. Hon yrkar hos Brottsoffermyndigheten ersättning med kr för sveda och värk, vilket utgör mellanskillnaden av det utdömda skadeståndsbeloppet om kr och den försäkringsersättning som utgått. Högsta domstolen har i en dom den 4 februari 2004 i målet T uttalat att en nära anhörigs psykiska personskada till följd av ett uppsåtligt dödande, schablonmässigt skall medföra en ersättning för sveda och värk med kr. Mot bakgrund härav kan dotterns yrkande i och för sig bifallas. Enligt 9 andra stycket brottsskadelagen kan emellertid brottsskadeersättning sättas ned eller helt falla bort (jämkas) om det är skäligt med hänsyn till att den avlidne genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken. Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning har den avlidne i samband med brottet uppträtt på ett sådant sätt att han utsatt sig för en ökad risk att skadas. Skäl föreligger att jämka brottsskadeersättningen. Jämkningen bör gå till på så sätt att ersättningen för personskadan sätts ned till noll, d.v.s. helt uteblir. Någon brottskadeersättning kan således inte lämnas. Tack! Lagmannen vid Umeå tingsrätt Hans Heimer avtackades för sina förtjänstfulla år inom Brottsoffermyndighetens nämnd. Heimer har ingått i nämnden alltsedan Brottsoffermyndigheten startade den 1 juli 1994 och har varit dess vice ordförande. Brottsoffermyndigheten riktar också ett tack till hovrättslagmannen Göran Karlstedt som även han avslutat ett uppdrag som vice ordförande i nämnden. Hans Heimer och välkomna! Brottsoffermyndighetens nämnd har fått nya vice ordföranden och två nya ersättare. Anders Iacobæus, har utsetts till vice ordförande. Iacobæus är president i Hovrätten för Övre Norrland sedan i våren Han kom närmast från en tjänst som lagman vid Linköpings tingsrätt. Dessförinnan har han bl.a. haft tjänster som rättschef i dåvarande Kommunikationsdepartementet, som chefsjurist vid Statens Järnvägar och som sakkunnig i Justitiedepartementet. Han har under många år arbetat med järnvägsfrågor och andra transporträttsliga frågor både nationellt och internationellt. Rötterna finns i Skåne och Småland. Anders Iacobœus Peter Hertting, har utsetts till vice ordförande. Hertting har sin barndom och ungdom i Övre Norrland och i Skåne med juridikstudier i Lund och tingsmeritering i Helsingborg. Åren tjänstgjorde han vid dåvarande Länsåklagarmyndigheten för Västerbottens län. Hösten 1976 började han som fiskalsaspirant vid Hovrätten för Övre Norrland och fortsatte domarkarriären där inklusive en period som tingsfiskal vid Umeå tingsrätt till dess att han 1986 som hovrättsassessor fick en rådmanstjänst i Karlstad återvände han till åklagarbanan, blev statsåklagare och sedermera överåklagare. När han blev tillfrågad om en plats i Brottsoffermyndighetens nämnd, var det en uppgift som upplevdes mycket lockande. Anders Dereborg, har utsetts till ersättare i Brottsoffermyndighetens nämnd. Dereborg är rådman vid Stockholms tingsrätt. Han blev jur.kand och satt ting vid Stockholms tingsrätt. Därefter följde några års tjänstgöring i hovrätt och vid tingsrätt. Under åren var han rättssakkunnig i Justitiedepartementet. Där hade Dereborg bl.a. ansvar för brottsskadefrågor och allmänna skadeståndsrättsliga frågor. Under en tid arbetade han vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Han undervisar inom skadeståndsrätten. Linda Ylivainio, har utsetts till ersättare i nämnden. Hon arbetar till vardags med utvecklingsfrågor på Övertorneå kommun i Norrbotten. Linda har jur.kand.- examen från Umeå universitet Hon har varit politiskt engagerad och förtroendevald i ungdoms- och högskoleförbund sedan tonåren och mellan arbetat som politisk sekreterare på Centerpartiets riksdagskansli i Stockholm samt på Europakansliet i Bryssel och Strasbourg. Linda Ylivainio 9

10 Rätten till brottsskadeersättning Generellt kan rätten till brottsskadeersättning sägas följa skadeståndsrätten och skadeståndsrättlig praxis. Brottsskadelagen innehåller dock regler som i vissa fall leder till att denna rättighetslagstiftning har fl er begränsningar än den traditionella skadeståndsrätten. Ett exempel på detta är att brottsskadelagen har särskilda jämkningsregler, som just framgått i ärendet ovan. Nedan redovisas ett ärende angående brottets och brottsoffrets anknytning till Sverige. Dessutom publicerar vi delar av beslutsmotiveringar ur ytterligare två ärenden för att visa betydelsen av brottsoffrets medverkan i polisutredningen respektive att nivån för den statliga brottsskadeersättningen inte kan dikteras av det belopp en skadevållande har vitsordat i domstol. 1. Tillräcklig anknytning till Sverige? En man hade följt med en kvinna, som han hade inlett ett förhållande med, till hennes hus. När han befann sig där kom kvinnans make hem. Maken bodde i husets källarvåning, trots att paret i praktiken hade separerat. När maken fick reda på att mannen fanns i huset blev han mycket upprörd och krävde att mannen skulle lämna huset. När mannen var på väg att lämna huset kom maken emot honom med en yxa. Kvinnan och hennes dotter försökte hålla fast maken, men denne lyckades frigöra sig och utdelade sedan ett kraftigt hugg med yxan mot mannens bröstkorg. Hugget trängde bl.a. in i ena hjärtkammaren och orsakade livshotande skador. Hovrätten dömde maken slutligt för försök till dråp och förpliktade honom att till mannen utge skadestånd med sakprövade kr, varav kr för sveda och värk, kr för lyte och men samt kr för kränkning. Påföljden bestämdes till sex års fängelse och rätten beslutade även att gärningsmannen skulle utvisas ur riket med förbud om att återvända innan tio år förflutit. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2004 Majoriteten av Brottsoffermyndighetens nämnd gjorde följande bedömning. Av utredningen i ärendet framgår följande. Mannen kom till Sverige från Ecuador år Vid tidpunkten då han utsattes för det aktuella brottet vistades han och arbetade illegalt i landet och det hade tidigare fattats beslut om att han skulle utvisas. Han har numera beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Enligt 1 andra stycket brottsskadelagen tillämpas lagen inte om brottet och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel. Det ovan angivna lagrummet infördes i brottsskadelagen för att från rätten till ersättning skära bort sådana fall där motiven för ett statligt engagemang saknas. Rätten till ersättning skall i regel bedömas utifrån de omständigheter som förelåg när skadan inträffade utan hänsyn till vad som hänt därefter. I det nu aktuella ärendet är fråga om en man som vistades olagligen i Sverige när han skadades genom brott. I förarbetena till brottsskadelagen har inte frågan om illegal invandring direkt berörts. Frågan är om samhället kan sägas ha åtagit sig att ställa den del av det sociala skyddsnätet som brottsskadeersättning utgör till förfogande för dem som befinner sig i landet olagligen. En jämförelse kan göras med andra delar av samhällets sociala skyddsnät, t.ex. sjukpenning, barnbidrag, socialbidrag och bostadsbidrag. För att vara berättigad till dessa ersättningsformer måste en person befinna sig i landet legalt så att myndigheterna har vetskap om personens 1 10

11 existens. När det gäller andra mer akuta åtgärder av social karaktär såsom sjukvård kan även den som vistas i landet illegalt komma i åtnjutande av sådan. Brottsoffermyndigheten finner att mannen vid skadetillfället genom att olagligen vistas här i landet saknade sådan anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts med svenska statsmedel. Någon brottsskadeersättning skall därför inte lämnas till honom. Skiljaktig mening. Anders Iacobæus och Peter Hertting var skiljaktiga i frågan om ersättning skall utgå och anförde följande. Enligt 1 andra stycket brottsskadelagen utgår brottsskadeersättning om ett brott har begåtts i Sverige. I de undantagsfall där brottet och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel skall lagen dock inte tillämpas. I detta fall har brottet inträffat i Sverige och begåtts av en person med uppehålls- och arbetstillstånd i landet. Även om den skadade mannen vid tiden för händelsen vistades här illegalt har skadefallet därmed sådan anknytning till Sverige att brottsskadeersättning bör utgå. 2. Medverkan i polisutredningen Brottsskadeersättning lämnas bara om det inte finns några andra ersättningsmöjligheter. Ersättningsanspråk till följd av brott skall i första hand riktas mot skadevållaren om denne är känd. Sökanden har till polisen uppgivit att han inte vill medverka i polisens utredningsarbete och han har på så sätt inte medverkat till att skadevållaren kunnat ställas till ansvar för brottet och utkrävas skadeståndsansvar. Vid det förhållandet kan sökanden inte tillerkännas någon brottsskadeersättning. 3. Vitsordat belopp - brottsskadeersättning Om en skadevållare har vitsordat ett skadeståndsbelopp har domstolen inte rätt att bestämma skadeståndet till ett lägre belopp. Den statliga brottsskadeersättningen innehåller inget system som på motsvarande sätt binder Brottsoffermyndighetens prövning med hänsyn till parternas inställning. Det innebär att det skadestånd som domstolen har tillerkänt den skadelidande inte utan vidare skall läggas till grund för brottsskadeersättningen. Kränkningsersättningens utveckling under tio år Kränkning är ett ord som vi allt oftare stöter på, framför allt i samhällsdebatten, men även i mer personliga samtal. Ordet har genom det flitiga brukandet fått en betydelse som blivit ganska luddig och bred och idag skulle väl kränkning kunna sägas stå för orättvis eller orätt behandling i största allmänhet när vi menar den alldagliga betydelsen. Men inom skadeståndsrätten står kränkning för en specifik skadeståndsgrundande effekt av ett brottsligt angrepp på någons person, frihet, frid eller ära eller människovärde om man så vill. Ersättningen för kränkning har till syfte är att kompensera känslor som den kränkande handlingen har framkallat hos den skadelidande, som rädsla, förnedring, skam eller liknande. Ersättningen kan lindra verkningarna av kränkningen och bidra till att den skadelidande får upprättelse för brottet och därmed också bidra till att återställa självrespekten och självkänslan. Under de tio år som Brottsoffermyndigheten (BrOM) varit verksam har det skett en remarkabel utveckling av skadestånden till brottsoffren, särskilt när det gäller just skadeståndsposten kränkning. Men i ett historiskt perspektiv kan man se att skadestånden har genomgått stora förändringar redan innan BrOM hade ett finger med i spelet. Kränkningsresonemang fanns med redan i de allra första skadeståndsreglerna. Dessa kom till under det gamla ättesamhället och var en efterföljare till självhämnden, som dittills hade varit en naturlig skaderegleringsmetod dvs öga för öga Skadeståndsreglerna innebar att man kunde sona en oförrätt genom att erbjuda en gottgörelse i form av ett förmögenhetstillskott. Man satte på så sätt en slutpunkt på de annars vanliga hämndspiralerna - vendettorna - som följde efter en oförrätt. Den här nya formen av förlikning gillades av samhällsmakten (kyrkan, byn, häradet), som under tidig medeltid fick ökat inflytande. I de gamla landskapslagarna föreskrevs följaktligen böter som den vanligaste påföljden för en skadegörande handling. Böter är pluralis av bot = förbättring. Syftet var alltså främst att inskränka bruket av självhämnd. Böterna var delvis ett straff men framför allt en gottgörelse för bl a den kränkning som brottsoffret blivit utsatt för. Detta visas också genom att hela boten ursprungligen tillföll brottsoffret. Men problem uppstod när någon begått ett brott som 11

12 medförde en strängare påföljd än böter (= s.k.urbota straff). Då blev det kränkta brottsoffret utan ersättning eftersom någon bot inte dömdes ut. Brottsoffret fick nöja sig med den känsla av upprättelse det eventuellt kunde ge att få se gärningsmannen stympad, steglad eller straffad på annat sätt. Under 1800-talet kom den egentliga skadeståndsrätten till och då som ett särskilt rättssystem vid sidan av straffrätten. Bakgrunden till det var att staten lagt beslag på böterna och att de skadelidande därigenom gick miste om ekonomisk gottgörelse. Nu formulerades alltså lagtext (1864 års strafflag) som tillförsäkrade brottsoffret gottgörelse. Här fick kränkningsersättningen en egen paragraf. En stor händelse för kränkningsersättningens utveckling var delbetänkandet från kommittén om ideell skada, som kom 1992 och som hette Ersättning för kränkning genom brott (SOU 1992:84). Där påpekas att nivåerna på ersättningar för kränkning var internationellt sett låga i Sverige, även om det var svårt att göra direkta jämförelser. Man förordade därför en höjning, dock till högst de dubbla nivåerna vad gällde de svårare brotten. Detta uttalande tog man fasta på såväl ute i domstolarna som hos Brottsoffermyndigheten, som den 1 juli 1994 hade fått ansvaret för brottsskadeersättningen. Under den andra halvan av 1990-talet ökade sedan nivåerna i kommitténs anda, och mer därtill för vissa brott. Och när vi efter sekelskiftet kommer fram till den proposition (2000/01:68) till förändringar i skadeståndslagen (SkL), som är ett resultat av kommitténs arbete, uttalar departementschefen att ersättningsnivåerna utvecklats på ett sådant sätt att det inte finns anledning att ingripa med lagstiftning och konstaterar att nivåerna ligger i stort sett på den nivå som kommittén förespråkade Och hur har då denna utveckling sett ut? Det kan ligga en poäng i att utgå från nivåerna vid tidpunkten för kommitténs delbetänkande alltså 1992 och jämföra med hur de såg ut tio år senare. Våldtäkt När kommittén lämnade sitt betänkande låg den normala kränkningsersättningen till våldtäktsoffer på kr. Brottsoffermyndigheten beslutade år 1999 att detta normalbelopp skulle vara kr. Den nivån gäller fortfarande. Sedan betänkandet presenterades har det således skett nästan en fördubbling av ersättningen i de här fallen. Barn När det gäller barn som har utsatts för incest eller liknande grövre sexualbrott låg den normala ersättningen på kr i mitten av 1980-talet. Vid tiden för kommitténs betänkande betalades normalt kr i kränkningsersättning. Högsta domstolen slog fast år 1997 att den allmänna nivån för kränkningsersättning vid grövre sexualbrott mot barn borde ligga på kr (NJA 1997 s. 514). Fyra år senare fann Brottsoffermyndigheten att tiden var mogen för att höja den allmänna nivån till kr, dvs en dryg fördubbling sedan betänkandet kom. Våldsbrott I början av 1990-talet låg normalnivån för kränkningsersättning vid mycket allvarliga våldsbrott kring kr. Därefter har en avsevärd höjning skett. Särskilt betydelsefulla är två avgöranden av Högsta domstolen avseende försök till mord respektive grov misshandel (rättsfallen NJA 1991 s. 766 och NJA 1992 s. 541). Högsta domstolen dömde ut kr i det första fallet och i det andra fallet kr. År 1995 beslutade Brottsoffermyndigheten att höja normalnivån för kränkningsersättning vid mordförsök till kr. Högsta domstolen har anslutit sig till denna nivå (se rättsfallet NJA 1997 s. 315). Våld i nära relationer Våld i nära relationer eller som man sa i början av 90-talet hustrumisshandel är en mer svårbedömd grupp där de individuella variationerna på våldet gör jämförelser vanskliga. Jag har i alla fall tittat på ett par brottsskadeärenden från Det första gäller en kvinna som under en period på drygt ett år utsattes för misshandel genom slag och sparkar vid sex tillfällen och för olaga hot bl.a. med kniv vid en mängd tillfällen. Ersättning för kränkning utgick med kr idag skulle man troligen hamna på minst kr. Det andra fallet gäller en kvinna som misshandlades vid ett nattligt besök av sin fd. pojkvän. Hon släpades runt i håret, slog huvudet i väggarna flera gånger och kastades in mot kylskåpet upprepade gånger. Kränkningsersättning utgavs med kr, vilket var vad hovrätten kommit fram till efter sakprövning. Idag skulle minst kr utgå. Därutöver har tillkomsten av brottet grov kvinnofridskränkning medfört en ytterligare ökning av ersättningarna vid mannens systematiska övergrepp mot närstående kvinna. Rån När det gäller butiks- och bankrån låg standardbeloppen vid tiden för betänkandet på kr eller kr, det högre företrädesvis vid grövre rån. Brottsoffermyndigheten gjorde redan 1996 en översyn och revidering av kränkningsnivåerna med en fördubbling av dessa som följd. Högsta domstolen tog upp ett par grova rån året därefter (Vingåker resp Lycksele NJA 1997 s. 723 och s. 767). Detta har lett till ett rättsläge idag som säger ex vis kr vid vanligt väpnat hot och

13 kr när offret bundits och utsatts för ett visst våld. Det är öppet för betydligt högre nivåer med ledning av Högsta domstolens avgöranden. Framför allt beaktar vi numera att olika personer som varit med om samma rån har rätt till olika stora ersättningar beroende på hur nära och intensivt de blivit inblandade. Sammanfattning Här är ett försök till en sammanfattning och procentuell jämförelse avseende tiden efter kommitténs betänkande år I grova drag visar den följande. Våldtäkt + nästan 100% Grova sexualbrott mot barn (normalnivå) + drygt 100% Grov misshandel/försök till mord + ca 40 %* Kvinnomisshandel/grov kvinnofridskränkning + mer än 400% Bank- och postrån + mer än 100% *) Högsta domstolen hade strax innan betänkandet kom höjt nivåerna betydligt, från cirka kr till kr (två avgöranden åren 1991 respektive 1992). Brottsoffermyndighetens roll Vad har då Brottsoffermyndigheten haft med detta att göra? En hel del törs jag nog påstå. Ärendemängden ca ärenden under de aktuella tio åren gör att myndigheten måste bedöma kränkningsnivåer för samtliga dessa brott och olika svårighetsgrader av dessa. Detta skapar förstås en överblick över hela ersättningsposten som är svår att uppnå på andra ställen. Genom att publicera sina avgöranden - referatsamling och nyhetsbrev - har myndigheten nått ut till rättsväsendet och på så sätt kunnat påverka nivåutvecklingen när det gäller kränkningsersättningen. Faktum är att vi mycket ofta i domarna ser hänvisningar till vår referatsamling. Redan år 1997 (NJA 1997 s. 315) hänvisade Högsta domstolen till Brottsoffermyndighetens ställningstagande när det gällde ersättningsnivån vid mordförsök ansökningsärenden kom in fjol (i år lutar det åt över ). Ärendena lottas in på rotlar som består av en beslutande och en utredande jurist. Utredningen är inledningsvis inriktad på skadevållarens betalningsförmåga och brottsoffrets eventuella försäkringar, eftersom brottsskadeersättningen är subsidiär till dessa andra ersättningsmöjligheter. Själva skaderegleringen görs med ledning av 5 kap 1-5 SkL. Det finns ett särskilt lagrum i brottsskadelagen (BrSkL) angående kränkningersättning; där utesluts brottsskadeersättning för ärekränkningsbrotten, annars är texten densamma som i 2:3 SkL. Detta innebär att myndigheten oftast följer sakprövade domar, särskilt de från hovrätter, eftersom det är samma skadeståndsrätt och praxis vi hanterar. Undantag: Brottsskadelagen ger mycket större möjligheter till jämkning än vad SkL ger. Har den skadade genom sitt uppträdande uppsåtligen eller av oaktsamhet ökat skaderisken kan man enligt 9 BrSkL jämka ersättningen om det är skäligt. Brottsoffermyndigheten brukar exempelvis jämka ersättningen för personskadan ordentligt (ofta till noll) och avslå yrkanden om kränkningsersättning när det är fråga om brott i samband med kriminell verksamhet. Typfallen är här narkotikahantering eller organiserad brottslig verksamhet. -Ett annat undantag är att brottsskadeersättningen är maximerad till ett visst antal basbelopp. Åter till handläggningskedjan. Olika beslutsformer gäller beroende på ärendets karaktär. I regel ryms ersättningen inom den rotelansvariges delegation. Riktigt stora belopp eller känsligare ärenden avgörs av generaldirektören. Ärenden av principiell betydelse (och vissa omprövningar) går till nämnden. Den arbetar ofta i form av temadagar gällande områden där praxis är oklar eller behöver korrigeras i anledning av förskjutningar. Till grund för prövningen ligger en överrättsföredragning inkluderande rättsutredning. Nämndens beslut är av vikt för myndighetens tjänstemän i deras dagliga regleringsarbete. Det finns också ett tydligt intresse i det övriga rättsväsendet och bland försäkringsbolagen. Nämndens avgöranden har en självklar plats i referatsamlingen och nyhetsbreven. Myndigheten är medveten om att den har en stor påverkan på rättsväsendets olika aktörer. Är detta då enbart av godo? Visst är vi smickrade och stolta över det förtroende man känner för myndigheten. Men ibland får vi höra från domstolsvärlden att när någon av målets parter i en kränkningsdiskussion hänvisar till Brottsoffermyndighetens referatsamling, innebär det också punkt för diskussionen; man hänvisar till facit. Och det bidrar ju inte till en praxisutveckling, vilket i och för sig är synd, men vi kan inte se det som ett stort problem att man hyser ett sådant förtroende för oss. Det är ju i stället glädjande att Brottsoffermyndigheten kunnat bidra till såväl en positiv rättsutveckling för brottsoffren som en enhetligare bedömning av kränkningsersättningen ute i domstolarna och försäkringsbolagen. Per Rubing 13

14 Objektivitetsbegreppet är centralt och ändå långt ifrån självklart. I samband med de regeringsuppdrag för Domstolsverket respektive Riksåklagaren att i samråd med Brottsoffermyndigheten ta fram handlingsplaner om brottsofferarbete blev begreppet och dess tolkning föremål för intressanta diskussioner. Det ledde till att Brottsoffermyndigheten föreslog ett seminarium om objektivitetsbegreppet. Såväl Domstolsverket och Riksåklagaren som Sveriges Advokatsamfund visade intresse för detta. Under hösten 2003 och våren 2004 utarbetades programmet för seminariedagen som, efter en gemensam ansökan, stöddes av medel från Brottsofferfonden. Vi skrev följande i vår inbjudan: Syftet med seminariet är att belysa objektivitetsbegreppet, något som är centralt och omdiskuterat inom rättsväsendet. Trots att vi ofta pratar om det och hänvisar till det, är det inte alltid uppenbart vad det egentligen innebär att förhålla sig objektiv. Kan man vara medkännande och objektiv? Var går gränsen? Kan objektivitetsbegreppet användas för att slippa göra saker som man kanske borde göra? Kan allmänhetens förtroende för rättsväsendet påverkas av en alltför strikt tillämpning respektive en alltför liberal tillämpning av begreppet? När rättsväsendet utmanas av nya perspektiv, däribland brottsofferperspektivet, dyker nya frågor och tolkningar av begreppet upp. Objektivitetsseminarium Seminarium nr 1 Ett första mycket uppskattat seminarium genomfördes den 26 april 2004 i Stockholm för ett drygt hundratal advokater, domare och åklagare. Upptakten i det egentliga seminarieprogrammet var ett tankeväckande inslag av Vardagens dramatik, ett utbildningsföretag som använder sig av interaktiv teater som arbetsredskap, med syfte att skapa en konstruktiv diskussion för att i vart fall ger svar på några centrala frågor om vad objektivitet är eller bör vara. Vid detta tillfälle medverkade också fyra föreläsare som belyste objektivitetsbegreppet med utgångspunkt från sina respektive specialområden och erfarenheter: Lars Heuman, professor i processrätt, Stockholms universitet, Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, Stockholms universitet och biträdande generaldirektör vid Vetenskapsrådet, Tomas Nilsson, advokat samt Katarina Wennstam, journalist och författare. och 15 till! I Riksåklagarens regi genomförs under hösten 2004 och våren 2005, som ett led i åklagarnas vidareutbildning, femton objektivitetsseminarier med Vardagens dramatik på olika håll i landet. Till dessa seminarier inbjuds också domare och advokater liksom Brottsoffermyndighetens personal. Den som deltar i något av dessa får också ett häfte med snabbdokumentation av samtliga programpunkter från seminariet den 26 april. samt artiklar Objektivitetstemat har också inspirerat de två medverkande professorerna att vidareutveckla sina föreläsningar i artiklar. Lars Heumans publiceras i Juridisk Tidskrift nr 1 och Madeleine Leijonhufvuds i Svensk Juristtidning nr 8/04. Gudrun Nordborg Brottsoffermyndigheten administrerar och fördelar medel ur Brottsofferfonden, som främst byggs upp av den särskilda avgift som varje dömd person ska betala om brottet kan straffas med fängelse. Fondens medel används till att finansiera olika brottsofferrelaterade projekt, som forskning, försöksverksamheter och utbildningssatsningar, samt stöd till ideella brottsofferorganisationer. 14

15 Rättegångsskolan Att bli utsatt för ett brott är ofta en dramatisk upplevelse. Att händelsen ska behandlas i domstol kan väcka motstridiga känslor; positiva eftersom långt ifrån alla anmälda brott når så långt i rättskedjan, negativa pga osäkerhet om vad en svensk rättegång innebär och vad som kan krävas av målsäganden i processen. För att dämpa den nervositet och oro som är vanlig hos målsägande inför att de ska höras i rätten har Brottsoffermyndigheten startat ett pilotprojekt som vi kallar Rättegångsskolan. Under våren genomfördes den i Malmö, Umeå och Örebro. Inbjudan att delta skickades till dem som vara kallade för att höras i tingsrätten i en nära förestående rättegång. Deltagandet är frivilligt och kostnadsfritt. Rättegångsskolans kärna är ett informationstillfälle på kvällstid som genomförs i tingsrätten. Det inleds med en rundvandring för att deltagarna ska orientera sig i lokalerna. Kapprum, anslagstavla med uppropslistor samt vittnesstödsrum är något av vad alla får se. Rundvandringen avslutas i den tingssal där gruppen ska informeras under resten av kvällen. Deltagarna får först en initierad föreläsning om rättsprocessen, med fokus på regin för huvudförhandlingen och sedan, efter en kaffepaus, en föreläsning om vanliga psykiska reaktioner som kan följa efter brott, reaktioner som ofta återkommer när minnena av brottet aktiveras. Deltagarna inbjuds att ställa frågor och har frekvent använt den möjligheten. Nästa del i Rättegångsskolan är en rättegångsteater. Deltagarna får lämna tingssalen och invänta att målet ropas på. Väl inne i salen blir de åskådare till ett 50 minuter långt rättegångsspel i ett misshandelsmål. Rollerna spelas bl.a. av personal från Brottsoffermyndigheten. När teatern är slut och domen avkunnad lämnar skådespelarna salen medan gruppen sitter kvar för en ny frågestund. Vi berättar avslutningsvis om vilken övrig hjälp som finns att få, t.ex. i form av vittnesstöd och ifrån brottsoffer- och kvinno/tjejjourer. Deltagarna får dessutom en bok att ta med sig hem. Boken, Rättegången hur blir den?, är skriven just för Rättegångsskolans deltagare och ska fungera som en lättläst guide över hur rättegången går till. Den ska ge svar på vanliga frågor från målsägande som kan väckas före, under och efter rättegången. Sist i boken finns en checklista där målsäganden, när det är dags för deras rätttegång, kan se de olika momenten i processen och pricka av hur långt man kommit i huvudförhandlingen. Under våren har vi genomfört fem omgångar av Rätttegångsskolan för tillsammans 50 personer. De har ställt, och fått svar på, mängder av olika frågor. Vi har bl.a. kunnat lugna mångas oro för att deras rättegång skulle likna de amerikanska som de sett på TV och för att inte förstå juristernas språk i rättssalen. Vanliga frågor har också handlat om vad som händer om man inte kan besvara en fråga därför att man inte minns, eller om man faktiskt minns mer än det som finns i polisförhöret. Kommentarer såväl direkt under kvällen som i senare utvärderingar och flera spontana tack-mail visar att Rätttegångsskolan fått i stort sett alla att känna sig lugnare inför sin rättegång. Någon har beskrivit Rättegångsskolan som sin första livlina i denna svåra situation. Alla har i utvärderingen varit eniga om att de vill rekommendera Rättegångsskolan till andra. Gensvaret visade alltså att många målsägande behöver och vill få mer kunskap om rättsprocessen. Brottsoffermyndigheten har därför beslutat att utöka projektet. För att möjliggöra Rättegångsskolan på ytterligare orter spelar vi nu in en film av den ursprungliga rättegångsteatern. Konceptet för Rättegångsskolan bygger på att målsägandena får information i en situation där många av dem önskar sådan, dvs när deras egen process är aktuell. Vi tror dessutom att det är betydelsefullt att ge den inte helt lättsmälta informationen på flera olika sätt; muntligt genom kompetenta föreläsningar, visuellt genom besök i tingsrätten och genom att visa ett rättegångsspel - i form av teater eller film - samt via boken som fungerar som en repetition av detta. Brottsoffermyndighetens primära syfte med Rättegångsskolan är att ge ökad rättstrygghet för målsäganden. Samtidigt är det vår övertygelse att det i sin tur kan förväntas öka rättssäkerheten. Gudrun Nordborg och Anna Wiberg Anna Wiberg Projektledare och informationsassistent 15

16 B PORTO BETALT Nyhetsbrevet utges av: BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Box 470, Umeå Servicetelefon: Fax: E-post: Hemsida: Brottsoffermyndighetens forskarseminarium Brottsofferfonden, som inrättades samtidigt med Brottsoffermyndigheten 1994, har under de gångna tio åren beviljat medel till cirka sjuttio forskningsprojekt. Under 2001 fick myndigheten regeringens uppdrag att förbereda, utforma och genomföra ett forskningsprogram för viktimologisk forskning. Som led i detta presenterades år 2002 Ett viktimologiskt forskningsprogram, där Brottsoffermyndigheten först gjorde en kartläggning av existerande brottsofferforskning i Sverige samt, med underrubriken Rättigheter och motstånd, angav tre huvudteman för angelägen forskning under programperioden ; brottsoffer i rättsväsendet, brottsoffer och etnicitet samt barn som brottsoffer. För att stimulera aktiva forskare och för att ytterligare stödja det viktimologiska met inbjöd Brottsoffermyndigheten samtliga forskare som har fått medel forskningsprogramur Brottsofferfonden till ett forskarseminarium den 17 september. Viktimologi är i många avseenden ett forskningsfält med tvär- och mångvetenskapliga frågor. Forskarna är därmed ofta spridda på olika institutioner och verksamma inom skilda fakulteter. Förmiddagens föreläsningar kan exemplifiera detta. Pär-Anders Granhag, docent i psykologi vid Göteborgs universitet om att förhöra barn, Christian Diesen, professor i processrätt vid Stockholms universitet om brottsoffer i rättsväsendet, Maria Wendt Höjer, universitetslektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet om våld och sexualitet i den svenska demokratin, Görel Granström, lektor i juridik vid Umeå universitet om det viktimologiska forskningsprojektet vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Forskarnätverk Inom många andra forskningsfält spelar nätverk en viktig roll för att stimulera forskningsarbetet. Brottsoffermyndigheten uppfattar att tiden är mogen för att initiera ett svenskt forskarnätverk för viktimologer och att ett sådant borde ha en särskilt viktig funktion pga forskarnas disciplinära spridning. Myndigheten fick också positiv respons på det antagandet under eftermiddagens gruppdiskussioner och arbetar nu vidare för att kunna förverkliga de konstruktiva förslagen. KONTAKTPERSONER Tf generaldirektör, brottskadechef Per Rubing Avdelningsdirektör Hans Sjölander Ansvarig för Brottsofferfonden Elisabeth Wikén Jidell Bibliotekarie Mari Printz Norell Informationschef och ansvarig utgivare Gudrun Nordborg Brottsoffermyndigheten arrangerar okt Nordisk konferens om vittnesstöd Brottsoffermyndighetens och Domstolsverkets regeringsuppdrag presenteras och diskuteras med representanter för de nordiska ländernas justitiedepartement och en mindre grupp praktiskt verksamma. Konferensen hålls i Stockholm. 9 dec Barn och unga som brottsoffer Temadag i Luleå, i samarbete med Samverkansgruppen för brottsofferfrågor, som i första hand riktar sig till personal inom rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan samt aktiva inom ideella organisationer. Dagens föreläsare är Nea Mellberg, Maria Eriksson, Olof Flodmark, Anna Kaldal och Gudrun Nordborg. 22 feb Internationella Brottsofferdagen En numera traditionell temadag med föreläsningar och seminarier på Norra Latin i Stockholm som genomförs i samverkan med ett stort antal ideella organisationer. Ytterligare information om myndighetens olika arrangemang finns på hemsidan:

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn Exempel Sexuellt ofredande En kvinna ofredades sexuellt av en man som under sammanlagt ett och ett halvt år skickade ett stort antal sms till henne som innehöll grova sexuella anspelningar.tingsrätten

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 januari 2011 T 1872-09 KLAGANDE KS Ombud: Advokat GB MOTPARTER 1. SB 2. MF SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2009-03-18

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Skadeståndslag (1972:207)

Skadeståndslag (1972:207) Skadeståndslag (1972:207) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 5150-04 I KLAGANDE KE Ombud : Advokat LM MOTPART 1. JJ 2. KK 3. XK Ombud och målsägandebiträde för samtliga: Advokat

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer

Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till Dahlstrand, Karl Lunds universitet, Rättsociologiska institutionen Metadataproduktion Metadataproducent: Svensk nationell

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2003 B 3546-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART A S Offentlig försvarare och ombud: advokaten C M SAKEN Grovt rattfylleri m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AB. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AB. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RF Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 juni 2011 B 2175-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. IA Ombud och offentlig försvarare: Advokat AB 2. SS

Läs mer

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING EN STÄMNINGSBILD Kränkningsbegreppet på frammarsch: I skilda rättsområden, i den allmänna rättspolitiska diskursen, i folkmun. VAD ÄR EN KRÄNKNING? Vad är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207); utfärdad den 27 september 2001. SFS 2001:732 Utkom från trycket den 9 oktober 2001 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Brottsskadelag; utfärdad den 15 maj 2014. SFS 2014:322 Utkom från trycket den 27 maj 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Till den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 december 2015 B 2351-15 KLAGANDE DKN Ombud och offentlig försvarare: Advokat BÅ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

ERSÄTTNING VID BROTT

ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 2 ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 3 Innehåll Ersättning för skador orsakade av brott 5 Skadestånd 6 Att begära skadestånd 6 Målsägandebiträde 7 Solidariskt skadeståndsansvar

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S REFERATSAMLING 2009 Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten 2009 Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel 090-70 82 00 Referatsamlingen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 oktober 2012 T 4323-11 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Jur.kand. MH MOTPART SJ AB, 556196-1599

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 november 2003 T 136-02 KLAGANDE 1. Målsägande C 2. Målsägande D Ombud, tillika målsägandebiträde för 1 och 2: advokaten LG MOTPART BA

Läs mer

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 4421-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. Högsta domstolen har förelagt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 B 272-13 KLAGANDE AR Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. AP

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

9/16/2014. Snövit. Rättsfallsanalys. Föreläsningens syften. 1. Tolkning. 2. Tolkning i juridiken. a) Del av introduktionen till civilrätten

9/16/2014. Snövit. Rättsfallsanalys. Föreläsningens syften. 1. Tolkning. 2. Tolkning i juridiken. a) Del av introduktionen till civilrätten Rättsfallsanalys Föreläsningens syften Joel Samuelsson a) Del av introduktionen till civilrätten b) Effektivare seminarieförberedelser c) Hjälp i PM skrivandet 1 2 1. Tolkning Tolkning är konkretisering.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Inledning. Tingsrätten (ordförande rådmannen Anna-Karin Lundberg) meddelade dom den 17 mars 2003.

Inledning. Tingsrätten (ordförande rådmannen Anna-Karin Lundberg) meddelade dom den 17 mars 2003. Inledning Allmän åklagare väckte vid Skövde tingsrätt åtal mot M.A.G., född 1981, för bl.a. misshandel under påstående att denne den 1 februari 2003 på dansrestaurangen Olssons lada i Skövde hade tilldelat

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom misshandel Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-03-20 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom misshandel Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

2009-07-03 meddelad i Alingsås

2009-07-03 meddelad i Alingsås ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2010-10-21 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1346-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Advokaten ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK. Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK. Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA MOTPARTER 1. Målsägande 5 2. Målsägande 9 3. Målsägande

Läs mer

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö 3221-03 KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL MOTPART

Läs mer

Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel

Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2013-01-23 ÅM 2013/0041 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström B 293-13 Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel m.m. (Hovrättens för Västra Sverige dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd)

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2016-07-07 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 april 2017 T 462-16 KLAGANDE Institutet för Juridik och Internet, 802471-0090 Box 568 114 79 Stockholm Ombud: Advokat HB MOTPART Ivstitia

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2006 T 3692-04 KLAGANDE 1. SBE 2. TB Ombud för 1 och 2: Advokat MLS MOTPART SG Ombud och rättshjälpsbiträde: Advokat JM SAKEN Skadestånd

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S REFERATSAMLING 2012 Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel: 090-70 82 00 Referatsamlingen

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas.

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas. HELSINGBORGS DOM Mål nr B 3607-09 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Eva-Marie Persson Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Jennifer Fagerberg Nordbanegatan

Läs mer

Sexuellt utnyttjande av underårig

Sexuellt utnyttjande av underårig Nyhetsbrev från BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Årgång 10. Nummer 1, 2005 Sexuellt utnyttjande av underårig Brottsoffermyndighetens nämnd har beslutat i ett antal ärenden om sexuellt utnyttjande av underårig för

Läs mer

Begångna brott Våldtäkt mot barn

Begångna brott Våldtäkt mot barn HELSINGBORGS Avdelning 1 DOM Mål nr B 2855-10 2011-01-18 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Tom Svensson Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Målsägande A

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 3811-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART LS Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

När kan ersättning betalas av statsmedel? 2. Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4

När kan ersättning betalas av statsmedel? 2. Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4 Innehåll När kan ersättning betalas av statsmedel? 2 Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4 Ersättning som skall betalas 5 Vad skall man göra för att

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Niclas Eltenius Åklagarkammaren i Falun Målsägande Målsägande, se domsbilaga 1 Målsägandebiträde: Advokat Veronica Viklund

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt ÖVERKLAGANDE Sida 1 (7) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren Motpart A Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 19 oktober 2005 Mål nr B 4379-04 ÖMSOM KLAGANDE OCH MOTPART 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. BR Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

DOM 2012-12-28 Göteborg

DOM 2012-12-28 Göteborg 1 Rotel 45 Göteborg Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 6 november 2012 i mål nr B 9009-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart Kammaråklagaren Magnus Lindahl Göteborgs

Läs mer

2009-04-08 meddelad i Östersund. Tilltalad PONTUS Claes Magnus Bergvall Borg, 781222-8216 Divisionsgränd 3 2tr 831 38 Östersund

2009-04-08 meddelad i Östersund. Tilltalad PONTUS Claes Magnus Bergvall Borg, 781222-8216 Divisionsgränd 3 2tr 831 38 Östersund Mål nr meddelad i Östersund 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Stefan Karlsson Åklagarkammaren i Östersund Målsägande Målsägande A Målsägandebiträde: Advokat Malin Dromberg Dromberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06. Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla

VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06. Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06 Avd 266 meddelad i Valhalla PARTER (antal tilltalade: 1) Referensnummer: Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 T 1329-14 KLAGANDE 1. CJ 2. IJ Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen för 1 och 2: Advokat NL MOTPART Polismyndigheten (tidigare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av skadeståndslagen och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till 2003 års riksmöte överlämnat sin

Läs mer