KOMMUNÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPROGRAM AVSEENDE MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPROGRAM AVSEENDE MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER"

Transkript

1 1 Fastställd av kommunfullmäktige , 53 Reviderad av kommunfullmäktige , 45 KOMMUNÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPROGRAM AVSEENDE MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

2 2 Inledning... 3 Vision... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Åtgärdsprogram... 4 Uppföljning... 4 Årlig uppföljning... 6 Årlig uppföljning... 7 Årlig uppföljning... 9 Årlig uppföljning... 9 Bakgrundsfakta Makt och kontroll Fysiska övergrepp Hot om våld eller skada Sexuella övergrepp Känslomässiga övergrepp/psykiskt våld Våldets normaliseringsprocess Uppbrottsprocessen Kvinnomisshandel - ofta ett mönster av övergrepp Män som misshandlar Våld och förtryck i hederns namn Barn och unga som lever med våld i familjen Särskilt utsatta grupper Attityder i samhället Bilaga 1: Statistik, anmälda våldsbrott i Kiruna kommun Bilaga 2: Läs- och boktips Länkar till information

3 3 Inledning Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett relationsproblem. Huvudparten av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och utövas av män som kvinnorna bor med eller har bott tillsammans med. Våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser, åldersgrupper och etniska grupper. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är sällan eller aldrig en enstaka händelse. Våldet kan också ha många uttryck, vilket kommer att framgå i detta övergripande åtgärdsprogram. Det mörkertal som förekommer, gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, kan bl.a. bero på att den våldsutsatte tar på sig skuld och skam och känner ett behov av att skydda våldsförverkaren. Ett hopp om att detta övergrepp inte sker igen är nog en tanke som ofta inträffar vid den första incidenten. Den första incidenten är sällan så grov att offret uppfattar detta som direkt våld. Kiruna kommuns övergripande åtgärdsprogram gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ger en bild av hur våldet kan se ut, en bild av förövaren, offrets livssituation samt hur barnen som lever med hot och våld påverkas. Att dessa personer, förövare och offer, kan ha ett livssammanhang där normer i samhället är begränsande ur minoritets- och urfolksammahang. Det kan röra sig om att hjälpbehov och stöd kan behöva anpassas, som information på andra språk och tillvägagångssätt vid stödinsatser. Kiruna kommun är förvaltningsområde för minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli. Åtgärdsprogrammet har framtagits av representanter för kommunens socialförvaltning, fritidoch kulturförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning och kommunkontoret under 2010 och reviderats under 2013/2014. Åtgärdsprogrammet betonar att det krävs ett gemensamt arbete på bred front för att minska detta samhälls-, kultur- och individproblem. Samverkan med landstinget, polisen och brottsförebyggande rådet är en viktig del i arbetet. De övergripande målen med åtgärdsprogrammet är att förebygga våld och minska antalet fall av våld mot kvinnor samt att skapa bestående attitydförändringar. Värdegrundsarbeten förekommer nu i föreningar via ideella organisationer som t ex Rädda Barnen, dessa insatser är av stort värde för attitydförändringar och ökning av kunskapsnivå hos ledare och allmänhet och bör fortsätta samt stödjas. Vision I Kiruna kommun lever kvinnor och män, oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning och kultursammanhang jämställda och med respekt för varandra. Inga former av könsrelaterat förtryck, hot och våld accepteras. Syfte Syftet med åtgärdsprogrammet är att: kvinnor och män, oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning och kultursammanhang i Kiruna kommun ska vara säkra och trygga och själva kunna bestämma över sitt liv barn i Kiruna kommun ska vara säkra och trygga i sina hem barn, kvinnor och män ska våga berätta om förekomst av våld i nära relationer

4 4 åstadkomma en attitydförändring bland allmänheten avseende våld i nära relationer och könsrelaterat våld öka uppmärksamheten på dolda/öppna övergrepp, såväl hos allmänheten som hos professionella verka för en gemensam värdegrund som bygger på jämställdhet och respekt Mål Målen för åtgärdsprogrammet är att: genom kunskap och information öka anmälningsbenägenheten för brott gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt på sikt minska antalet brottsfall minska negativa konsekvenser för barn som lever i familjer där våld förekommer öka kunskapen hos allmänheten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och att olika livssammanhang beaktas öka de förebyggande insatserna, främst riktade mot barn och unga, gällande attityder, jämställdhet och respekt Öka kunskapen hos bemötande personal om de kulturella förutsättningar våra nationella minoriteter lever inom och hur detta kan påverka benägenheten att anmäla Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet involverar all personal inom Kiruna kommun inom ramen för sitt respektive uppdrag samt berörda ideella organisationer och föreningar. Aktiviteterna i åtgärdsprogrammet skall årligen följas upp och förvaltningarna ska redovisa för sina aktiviteter i oktober månad enligt Årlig uppföljning till kommunstyrelsen, som ansvarar för uppföljning i samarbete med berörda aktörer. Det övergripande ansvaret för åtgärdsprogrammets genomförande åligger kommunstyrelsen. Åtgärdsprogrammet är ett aktivt dokument som skall utvärderas och revideras vart tredje år. Kommunstyrelsen ansvarar för att utvärdering och revision av åtgärdsprogrammet genomförs i samråd med berörda parter. Uppföljning I uppföljningen, som skall ske årligen, kommer ett antal nyckeltal att användas för att mäta måluppfyllnaden. Nämnderna ska redovisa sina insatser i verksamhetsplan. Nyckeltalen, kopplat till respektive mål, är enligt följande: Mål: Öka anmälningsbenägenheten för brott i mäns våld mot kvinnor och nära relationer. Nyckeltal: Antal anmälda brott från statistik myndigheten Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Mål: Minska negativa konsekvenser för barn som lever i familjer där våld förekommer. Nyckeltal: Antal insatser för att minska konsekvenserna. Mål: Öka kunskapen hos allmänheten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Nyckeltal: Antal genomförda utbildningar/föreläsningar och antal deltagare.

5 5 Mål: Öka de förebyggande insatserna, främst riktade mot barn och unga, gällande attityder, jämställdhet och respekt. Nyckeltal: Antal genomförda utbildningar/föreläsningar och antal deltagare. För sammanfattning av uppföljningen ansvarar kommunstyrelsen i samarbete med berörda aktörer.

6 6 KIRUNA KOMMUN Åtgärdsprogram Mål Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Genom ökad kunskap och information öka anmälningsbenägenheten för brott gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. All personal, även nya medarbetare och vikarier inom Kiruna kommun ska, inom ramen för sitt uppdrag, analyserat risk för våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, ha adekvat kunskap för att känna igen och kunna agera vid förekomst av våld i nära relationer. All personal inom Kiruna kommun Föreläsningar Utbildning Rutiner Respektive nämnd Årlig uppföljning Fritid- och kulturnämnden Föreläsningar Utbildning Rutiner Barn - och utbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Kommunkontoret Socialnämnden

7 7 Mål Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Minska negativa konsekvenser för barn som lever i familjer där våld förekommer Verksamheten ska, inom ramen för sitt uppdrag, utveckla insatser för våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever i familjer där våld förekommer. Alla kommunala verksamheter Rutiner Föreläsningar Utbildning Insatser Respektive nämnd Årlig uppföljning Fritid- och kulturnämnden Föreläsningar Utbildning Rutiner Insatser Barn - och utbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Kommunkontoret Socialnämnden

8 8 Mål Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Öka kunskapen hos allmänheten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Attitydförändring bland allmänheten avseende våld i nära relationer och könsrelaterat våld, där hjälpbehov och stöd kan behöva anpassas efter målgruppens förutsättningar, genom samarbete med ideella organisationer med fokus mänskliga rättigheter/ våldsförebyggande arbete Medborgare i Kiruna kommun Föreläsningar Utbildning Myndighetssamverkan Attitydförändring bland allmänheten avseende våld i nära relationer och könsrelaterat våld Tidigt förebyggande av kränkande beteende och främjande av respekt mellan kvinnor och män i alla åldrar genom samarbete med ideella organisationer med fokus mänskliga rättigheter/ våldsförebyggande arbete Tidigt förebyggande av kränkande beteende och främjande av respekt mellan kvinnor och män i alla åldrar Barn och ungdom Medborgare i Kiruna kommun Barn och ungdom Undervisning om samlevnad, attityder och beteende. Värdegrundsarbete, t ex i samarbete med ideella organisationer med fokus mänskliga rättigheter/ våldsförebyggande arbete Föreläsningar Utbildning Undervisning om samlevnad, attityder och beteende samt värdegrundsarbete, t ex i samarbete med ideella organisationer med fokus mänskliga rättigheter/ våldsförebyggande arbete BuF FoK Soc Kommunstyrelsen/ kommunkontoret BuF FoK Soc

9 9 Årlig uppföljning Fritid- och kulturförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Föreläsningar Utbildning Värdegrundsarbete Mål Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Öka de förebyggande insatserna, främst riktade mot barn och unga, gällande attityder, jämställdhet och respekt Värdegrundsarbete i samarbete med ideella organisationer med fokus mänskliga rättigheter/ våldsförebyggande arbete Barn och ungdom Föreläsningar Utbildning BuF FoK Soc Årlig uppföljning Fritid- och kulturförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Föreläsningar Utbildning

10 10 Bakgrundsfakta Makt och kontroll Kvinnomisshandel är inte en enstaka händelse utan snarare ett mönster av övergrepp mot en person. Det kan röra sig om fysiska, sexuella, psykiska, sociala och ekonomiska övergrepp. En av de mest kända och spridda beskrivningarna av våld mot kvinnor är det så kallade Duluth hjulet (Duluth Power and Control Wheel), som beskriver hur sammansatt och mångsidigt våldet ofta är samt att det är inriktat på makt och kontroll. Fysiska övergrepp Fysiska övergrepp kan innefatta att mannen (förövaren) exempelvis river, biter, bränner, skakar eller knuffar kvinnan, likaså av örfilar, knytnävsslag, sparkar och stryptag. Att använda olika typer av vapen mot kvinnan är ytterligare exempel på fysiska övergrepp. Hot om våld eller skada En annan typ av övergrepp är olika former av hot. Mannen kan hota att döda, skada eller bruka våld direkt mot kvinnan eller mot någon annan som är viktig för henne. Mannen kan också hota med att begå självmord. Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp omfattar en rad olika handlingar. Att fysiskt eller genom hot tvinga sig till samlag eller andra former av sexuella handlingar är några exempel, likaså misshandel i samband med samlag. Andra exempel är att tvinga kvinnan till att se på pornografi eller till sexuella aktiviteter inför andra. Många kvinnor upplever just sexuella övergrepp från den man hon lever med som det absoluta sveket och som något djupt kränkande. De kan ha mycket svårt att överhuvudtaget tala om det. Känslomässiga övergrepp/psykiskt våld Många kvinnor med erfarenhet av en våldspräglad relation menar att det emotionella våldet är värre än det rent fysiska. Känslomässiga övergrepp kan bestå av olika systematiska verbala angrepp, exempelvis kränkande, nedsättande och förnedrande ord. Det kan röra sig om kvinnan som förälder, om hennes utseende och klädsel, hennes vänner och familj, om upprepade verbala angrepp på kvinnans värde som person. Hela hennes sätt att vara kan förlöjligas och nedvärderas. Extrem svartsjuka och ägandebegär över kvinnan kan också räknas till de känslomässiga övergreppen. Andra exempel på känslomässigt våld: Skadegörelse: Angrepp mot inventarier eller andra föremål och våld/hot om våld mot husdjur. Isolering: Mannen kan försöka kontrollera kvinnans tid, aktiviteter och kontakt med andra människor genom att exempelvis ständigt vara med henne. Andra exempel är att hindra kvinnan från att röra sig fritt genom att ta ifrån henne bilnycklar eller att tvinga henne att lämna sitt arbete. Barnen: Även barn i familjen kan direkt eller indirekt komma att dras in i misshandelssituationen. Mannen kan skada barnen eller hota kvinnan med att göra så för att kontrollera henne. Han kan hota med att ta ifrån henne vårdnaden om barnen eller vägra betala underhåll.

11 11 Ekonomisk kontroll: En annan form av övergrepp är att ta kontroll över t.ex. bilen, inköp av mat och kläder, försäkringar och pengar. Mannen kan förhindra att kvinnan blir självförsörjande, han kan vägra att arbeta och insistera att kvinnan försörjer familjen. Han kan kräva att hon sköter räkenskaperna eller han kan vägra henne insyn i familjeekonomin. Genom manipulationer och stöld av kvinnans egna besparingar kan mannen göra kvinnan ekonomiskt beroende. Våldets normaliseringsprocess Våld mot kvinnor i nära relationer är en långvarig och psykiskt nedbrytande process som följer ett visst mönster. Sociologen Eva Lundgren har beskrivit den som våldets normaliseringsprocess. Mannen riktar kontrollerat våld mot kvinnan genom att utsätta henne för ständig kontroll och genom att försvåra hennes umgänge med vänner och släktingar. Han kontrollerar kvinnan bland annat genom att växla mellan våld och värme. Efter ett misshandelstillfälle kan han uppträda ångerfullt och omhändertagande. Kvinnans känslor växlar mellan stark rädsla och hopp om förändring. Hon försöker anpassa sig för att undvika misshandel. När våldet fortsätter börjar kvinnan se sig själv som ansvarig för det som sker och tar på sig skulden för våldet. Kvinnan undviker sociala kontakter. Hennes självförtroende sjunker, hon anpassar sig helt till mannen och blir känslomässigt alltmer beroende. Hon tar efterhand över hans verklighetsuppfattning och ser misshandeln som ett normalt inslag i relationen. Det kan vara svårt för utomstående att förstå varför en kvinna stannar kvar i en relation där hon utsätts för våld. För en kvinna som misshandlas av den som hon lever tillsammans med finns det många hinder för att kunna lämna och göra sig fri från mannen. Sammantaget kan sägas att orsakerna till att kvinnan stannar är många och varierar från individ till individ. Ett skäl som många kvinnor i olika studier uppger är rädsla för fortsatt våld/att våldet ska förvärras och - relaterat till detta - en upplevelse av att det finns få möjligheter till säkerhet för dem och deras barn. Forskningen visar också att denna rädsla är realistisk: Risken för kvinnan att utsättas för allvarliga skador och dödligt våld ökar då kvinnan har lämnat relationen eller då mannen tror att kvinnan är på väg att gå ifrån honom.

12 12 Uppbrottsprocessen Frågan varför går hon inte? döljer det faktum att många kvinnor faktiskt lämnar mannen. Inte alltid vid första slaget, men förr eller senare. Margareta Hydén beskriver detta i termer av en uppbrottsprocess. Uppbrottet sker över tid och är ett uttryck för motstånd mot mannens våldsbruk. Hydén urskiljer ett par faktorer som förefaller bidra till kvinnans uppbrott: När kvinnan förlorat hoppet om äktenskapet - då går hon. När hon börjar längta efter ett nytt liv- då går hon. Uppbrottet är en process som tar lång tid. Hydén menar vidare att det kan vara av stor vikt för stöd och hjälpinsatser att bedöma var i uppbrottsprocessen en våldsutsatt kvinna befinner sig. En kvinna som gör allt för att dölja misshandeln, som kanske söker hjälp för akuta skador utan att säga något om orsakerna är förmodligen i början av processen. Att våga fråga är i det läget mycket betydelsefullt. En kvinna som däremot uttrycker uppgivenhet och ilska och en uttalad beslutsamhet att lämna mannen, befinner sig med största sannolikhet i slutet av uppbrottsprocessen. Men fortfarande kan kvinnans uppbrott bli en i raden av flera lämnanden. Kvinnomisshandel - ofta ett mönster av övergrepp Våld mot kvinnor äger oftast rum i hemmet, vilket gör att det sällan uppmärksammas av andra. Att våldet och övergreppen äger rum inom en nära, känslomässig relation (pågående eller avslutad) ger det en speciell prägel. Den nära relationen gör att våldet har en annan karaktär och oftast får andra konsekvenser än annat våld. Förövaren har t.ex. ständigt tillgång till offret och kan, utöver det direkta fysiska våldet, utöva andra former av övergrepp och kontroll. Kvinnan vet, efter första slaget, att mannen är beredd att ta till våld för att tvinga henne att handla i enlighet med hans vilja. Män som misshandlar Varför slår han? Mäns våld mot kvinnor i nära relationer måste ses som ett sammansatt problem som inte har en enda orsak. Det är ett samhälleligt-, individuellt- och relationsproblem och har på varje analysnivå mångfaktoriella orsaker. Forskning visar att när våld förekommer i en relation så är det i många fall troligt att det fortsätter. Det är således angeläget att partnerrelaterat våld upptäcks tidigt och att mannen ges stöd och behandling så att risk för upprepade våldshandlingar inte uppstår. En del par där våld förekommer fortsätter att leva tillsammans vilket ställer krav på att insatser omfattar alla parter. Formerna för detta stöd måste avvägas noga med hänsyn tagen till personliga förutsättningar och förhållanden, extra viktigt då barn finns i familjen. När mäns våld mot kvinnor i nära relationer analyseras och diskuteras sker det ofta på olika nivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Våldet ses antingen som ett strukturellt/samhälleligt fenomen, som ett socialpsykologiskt relationsproblem eller som ett individualpsykologiskt problem. Inom forskningen försöker man emellertid allt mer att förena dessa olika perspektiv; Då männen som slår är en heterogen grupp, är det svårt att hitta en orsak eller en teori som är giltig för alla.

13 13 Forskare talar exempelvis i allt högre grad om en ekologisk modell. Det innebär en förståelse för samspelet mellan personliga, situationsbetingade och sociokulturella faktorer. Enligt denna ekologiska modell är det inte en enstaka faktor som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande faktorer. Således kan inte heller åtgärder mot våld vara av ett enda slag. Fig 1: En ekologisk modell för våld mot kvinnor. Våld och förtryck i hederns namn Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Hederstänkandet har en avgörande roll. Våldet är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall även kollektivt utövat. Förövarna beskyddas av merparten av släkten/kollektivet. Våldet drabbar individer av kvinnokön från de att de blir könsmogna, dvs. från ca år ålder och resten av livet. Våldet kan även utövas mot individer av bägge kön på grund av sexuell läggning som av kollektivet utdöms som avvikande och mot kvinnor om de inte är fruktsamma. Våldet kan även drabba pojkar och unga män om de stödjer eller beskyddar en flicka eller kvinna som inte fogar sig. Även pojkar och unga män kan utsättas direkt av hedersrelaterat våld då de har en relation med, eller ingår äktenskap med, en kvinna som inte accepteras av pojkens familj eller släkt. Utövarna av hedersrelaterat våld är i första hand män som står nära de utsatta, men även närstående kvinnor kan delta. Våldet kan vara allt från kränkningar och kontroll till mord inklusive påtvingat självmord. En del i förklaringen till hedersrelaterat våld och förtryck är konflikten mellan familjens värderingar och normer och samhällets normer och värderingar när det gäller synen på sexuell läggning, på kvinnan och jämställdhet. Flickors/pojkars behov av att skapa sig ett eget

14 14 handlingsutrymme krockar med föräldrarnas vilja. När flickan/pojken inte lever upp till familjens krav är det faderns ansvar och rättighet att se till att kraven efterlevs. Deras utsatthet förvärras av att det är deras närmaste som utöver förtryck. En flicka/pojke som vill frigöra sig från förtrycket kan samtidigt känna stor lojalitet med sin familj. Flickan/pojken kan utsättas för hot och våld när hon/han vill bryta sig loss från familjemönstret. Det krävs att de instanser som flickan/pojken vänder sig till har särskilda kunskaper och bemötande för att de skall få rätt stöd och skydd. Barn och unga som lever med våld i familjen Barn och unga som växer upp med våld och hot i familjen lever i ett särskilt utsatt läge. De lever under stark psykisk press med risk för hälsoproblem och allvarliga konsekvenser för deras utveckling. Våld i familjen kan drabba barn och unga direkt genom att de själva blir utsatta för våld och övergrepp. Undersökningar visar att det är större risk för barn att bli utsatta för fysisk misshandel om de lever i en familj där pappa misshandlar mamma, än om de inte gör det. Även om barnen inte utsätts för fysisk misshandel drabbas de genom att de lever i en otrygg och skräckfylld situation. Barn som bevittnar och upplever våld inom familjen kan få psykiska problem såsom depression, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet. Det kan göra att barn får svårt att lita på andra människor och en pessimistisk syn på sin egen förmåga att påverka sin egen livssituation. Barn tar ofta på sig skuld och ansvar för föräldrarnas svårigheter. De är lojala och försöker skydda sin mamma och utvecklar en ambivalent relation till sin pappa. Barn som lever med våld i familjen måste uppmärksammas av verksamheter som möter dessa barn och få det skydd eller stöd som de behöver. Särskilt utsatta grupper Kvinnor med funktionshinder Inom forskningen bedömer man att det är vanligare med misshandel mot funktionshindrade kvinnor än mot kvinnor som inte är det. Funktionshindrade kvinnor lever i en utsatt situation genom att de är isolerade och beroende av andra. Det är också svårt för dem att söka och att få hjälp. Skam och rädsla kan vara ett hinder att söka hjälp och deras trovärdighet kan vara ifrågasatt t.ex. om kvinnan har ett förståndshandikapp eller ett psykiskt funktionshinder. Kvinnan kan ha kommunikationsproblem och svårigheter att förmedla att hon är utsatt. Föreningen Forum - Kvinnor och handikapp har kartlagt våld och kränkningar mot kvinnor med funktionshinder och funnit att våld mot kvinnor förekommer i hemmet, på institutioner och i offentlig miljö. Förövare är oftast män; nära anhörig, personal eller medpatienter eller andra boende och tillfälliga bekanta. Våld drabbar en funktionshindrad kvinna dubbelt genom att den förstärker den känsla av underläge som kvinnans funktionsnedsättning kan innebära. Våld mot äldre Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt problem. En undersökning som genomförts av Brottsoffermyndigheten 2001 visar sig att 16 % av de kvinnor och 13 % av de män som tillfrågats utsatts för våld eller övergrepp av något slag efter sin 65-årsdag. Arten och graden av kvinnornas utsatthet är mer upprepad och av allvarligare slag och kvinnorna hade fler och tydligare symtom än männen. Kvinnorna hade till skillnad från männen även varit utsatta för sexuellt våld eller sexuella trakasserier. Tre fjärdedelar av kvinnorna (och hälften av männen) hade aldrig sökt hjälp. Socialstyrelsen har i en tidigare undersökning konstaterat att äldre som utsätts för övergrepp av olika slag ofta är kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som bor ensamma och

15 15 har få kontakter med andra människor. Övergrepp utövas av familjemedlemmar men också av personer utanför den närmaste familjekretsen och av vårdpersonal. Kvinnor med missbruksproblem Kvinnor med missbruksproblem har en särskilt problematisk situation. De utsätts ofta för våld men har svårt att begära och få hjälp och gör sällan polisanmälan. Det finns undersökningar som pekar på att kvinnor med missbruksproblem utsätts för det grövsta våldet. Kvinnorna lever i stark beroendeställning till de män som misshandlar och i avsaknad av kvinnliga vänner. Det finns risk att samhällets hjälpinstanser inriktar sig mera på kvinnans missbruksproblem än på det faktum att hon är utsatt för våld och att hon behöver stöd som brottsoffer. Kvinnojourerna har svårt att ta emot kvinnor med missbruksproblem i skyddat boende. Våld i samkönade relationer Alla människor har rätt till samma skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. Våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor har många likheter. Mönstret med begränsningar och normalisering i den våldutsattas liv, kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Men det finns också olikheter vilket gör att särskild kunskap om samkönade relationer behövs. Könstillhörigheten hos förövaren och den våldsutsatte har betydelse både för hur omgivningen uppfattar våldet, för benägenheten hos den våldutsatte att anmäla och söka hjälp och för det bemötande hon eller han får. Det omgivande samhällets heterosexuella normer innebär att våld i samkönade relationer osynliggörs eller bagatelliseras. Omgivningen får svårare att se, förstå och hantera våldet och därmed ge adekvat stöd. En svensk studie (Våldsamt lika och olika, 2005) och tidigare erfarenheter visar bl.a. att homooch bisexuella inte söker hjälp i samma utsträckning som heterosexuella, t.ex. gör denna grupp mycket sällan polisanmälningar om våld i parrelation. Det kan bero på att många i denna grupp har negativa erfarenheter av bemötande från olika myndigheter och inte tror sig kunna få hjälp av samhället i samma utsträckning. Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor med utländsk bakgrund bör uppmärksammas bättre. Enligt Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer, Rapport 2008:25, visar aktgenomgången att chansen är mindre att en anmälan leder till åtal om kvinnan har utländsk bakgrund än om hon har svensk bakgrund (24 % jämfört med 38 %). Enkätstudien tyder också på att kvinnorna med utländsk bakgrund var mindre nöjda med det bemötande de fått från polisen. Invandrade kvinnor kan vara särskilt utsatta exempelvis på grund av bristande kunskaper i svenska samt om lagar och regler i Sverige. Nyanlända invandrare har ofta ett begränsat socialt nätverk vilket förstärker den våldsutövande mannens möjligheter att binda kvinnan till sig och isolera henne från omvärlden. Män som blir utsatta Män har på samma sätt som kvinnor rätt att ta del av samhällets resurser då de blir utsatta för våld i sina relationer. Detta gäller oavsett om de lever i ett samkönat förhållande eller i en heterosexuell relation.

16 16 Attityder i samhället Stereotypa bilder om könen presenteras i medier, genom reklam, i filmer och dataspel. Kvinnor och flickor sexualiseras och framställs som objekt. Även män exponeras på ett fördomsfullt sätt. Budskapet som förmedlas är att manlighet står för makt och aktivitet och kvinnlighet för underordning och passivitet. Denna utveckling är allvarlig eftersom den utgör ett hinder för att nå jämställdhetspolitiska mål. Utvecklingen inom medie- och informationsteknik innebär ökad tillgänglighet till information och når alla åldrar både i hemmet och i den offentliga miljön. Regeringen har uppmärksammat frågan, bland annat i Jämt och ständigt - Handlingsplan för jämställdhetspolitiken 2003, och konstaterar att samhällets jämställdhetssträvanden motverkas av att starka kommersiella intressen bidrar till en sexualisering av det offentliga rummet. Det finns inget entydigt samband mellan budskapens innehåll och effekt på mottagaren. En ständig exponering kan bidra till normalisering, där vi riskerar att inte reagera på förtryck, trakasserier och sexualiserat våld. Det finns ett stort behov av mer kunskap inom området. För att stävja och motverka alla former av våld i samhället har det även från föreningar och frivilliga organisationer i Kiruna uppmärksammats och arbetat kring temat. Det har anordnats manifestation mot det ökade våldet i Kiruna där såväl frivilliga organisationer som offentliga aktörer varit med. En av Kirunas största arbetsgivare har gått ut med en annons till stöd för manifestationen/arbetet mot våld och att de som arbetsgivare inte accepterar någon form av våld. Detta är exempel på att arbetet mot våld måste ske på alla nivåer och att ändra attityder och förhållningssätt tar tid. Arbetet måste ständigt pågå och upprätthållas.

17 Bilaga 1 Statistik Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ökade den anmälda misshandeln mot kvinnor med 33 procent under perioden Antalet anmälningar var år 2006 ungefär Av de anmälda brotten begicks 72 procents av en gärningsman som kvinnan var bekant med. Av dessa fall beräknas 2380 vara grov kvinnofridskränkning. Mörkertalet vad gäller våld mot kvinnor är mycket stort och BRÅ uppskattar att endast procent av alla misshandelfall i nära relationer mot kvinnor anmäls till polisen. I nedanstående tabell visas ett urval av anmälda våldsbrott i Kiruna kommun under åren , från myndigheten Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Anmälda brott Kiruna kommun År År År År År År År Misshandel och grov misshandel Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Mot kvinna 18 år eller äldre Inomhus Utomhus Bekant med offret Obekant med offret Inomhus, bekant i nära relation Mot man 18 år eller äldre Inomhus Utomhus Bekant med offret Obekant med offret Inomhus, bekant i nära relation Grov kvinnofridskränkning * Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år Fig. 1: Anmälda våldsbrott i Kiruna kommun , urval. Källa: Brottsförebyggande rådet. * Grov kvinnofridskränkning innebär att en kvinna utsätts för upprepade övergrepp av en man som hon är eller har varit gift med eller som hon bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, t.ex. sexualbrott. Gärningarna ska också vara ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och vara ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Straff: fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET OM HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING WWW.TRIS.SE INFO@TRIS.SE TRIS TRIS Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck RINKEBYSKOLAN Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Läsåret 2011/2012 2011-09-12 Innehållsförteckning Se och förstå Definition sid. 3 Skollagen sid. 4 Skolans värdegrund/mål

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD Våldsbrott kan drabba alla och envar och förekomsten av våld är utbredd. Statistiskt sett är män oftare än kvinnor involverade i våldssituationer, både som offer och förövare.

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-26, 79 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar En rapport från Feministiskt initiativ 2005 Sammanställd av Carin Holmberg, fil dr feministisk sociologi Kvinnojourerna och deras arbete Med tanke på

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer

Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer Ljusdals Kommun Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer ljusdal.se Förord Socialtjänstens lagstadgade ansvar Socialtjänstlagen Våld

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen en banbrytande film 4 **** Situation Stockholm omöjligt att inte bli berörd Aftonbladet en gripande historia som är både personlig och allmängiltig. Expressen stark och angelägen. Sydsvenska Dagbladet

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer