Barn i utsatta livssituationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn i utsatta livssituationer"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Barn i utsatta livssituationer En intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse Louise Andersson Violetta Stenlund Lärarexamen 210hp Samhällsorienterande ämne och Barns lärande Examinator: Charlotte Paggetti Handledare: Bodil Wesén

2 2

3 Sammanfattning Andersson, Louise & Stenlund, Violetta (2009) Barn i utsatta livssituationer, en intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa. Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om vilka signaler pedagogerna ska vara uppmärksam på när de misstänker att ett barn far illa. Men även var pedagogerna som vi intervjuat har fått sin kunskap ifrån. Vårt syfte är att få en inblick i hur enskilda pedagoger tolkar signaler och vad man ska vara speciellt uppmärksam på. Våra frågeställningar är: Vilka signaler ska pedagogerna vara uppmärksam på hos barnen? Hur väl rustade är pedagogerna för att tyda dessa signaler hos barn i utsatta livssituationer? Vi har intervjuat åtta pedagoger på två olika skolor årskurs 1-6. Resultatet visar på att pedagogerna är medvetna om vilka signaler barn som far illa kan uppvisa. De vanligaste signalerna som återkom i de flesta intervjuerna var hög frånvaro, barn som ofta kom försent, var utåt agerande eller inåtvända, men även förändrade matvanor och barn som var mycket trötta. Pedagogerna var väl medvetna om svårigheterna när det kom till att tyda vad som låg bakom signalerna som ett barn kan uppvisa. Kunskaperna om att tyda signalerna hade pedagogerna fått genom sin arbetslivserfarenhet och sina livserfarenheter. I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det är viktigt att vara lyhörd och uppmärksam på de signaler som barn kan uppvisa var man än jobbar och att alla skolor borde ha fortbildning inom ämnet eftersom många pedagoger kände att de ville ha mer kunskap inom ämnet. Nyckelord: Barn som far illa, barn i utsatta livssituationer, tyda signaler, pedagogernas kunskap, lyhördhet. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse...1 Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställningar Kunskapsbakgrund Fysisk och psykiskt våld Skilsmässor Sexuellt utnyttjande av barn Förövarna Konsekvenser Konsekvenser av fysisk och psykisk misshandel Konsekvenser av sexuellt utnyttjande Vilka signaler bör man vara uppmärksam på? Pedagogens lyhördhet Anmälningsplikt Metod och genomförande Metod Etik Undersökningsgrupp Genomförande Resultat och analys Vad innebär en utsatt livssituation? Signaler Konsekvenser och förekomst Misstanke och anmälan Sammanfattning Slutsatser Diskussion Vår definition av barn som far illa Skolan och anmälningsplikt Hem och skola Reflektion över vårt arbete

6 6. Referenser Elektroniska källor Bilaga

7 1. Inledning Alla som arbetar med barn inom offentlig och privat verksamhet är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Detta innebär att det räcker med en misstanke om att någon som är under 18 år far illa för att anmälningsskyldigheten ska inträda (Erdis 2004). Till skillnad från allmänheten som inte har samma skyldighet, men uppmanas av socialtjänstlagen enligt 14 kap 1 att den som får kännedom att ett barn far illa där socialtjänsten behöver ingripa bör anmäla till socialtjänsten (Socialtjänstlagen, 2001:453). Anmälningarna om barnmisshandel har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Enligt brottsförebygganderådets undersökning, angående anmälda brott mot barn, har anmälningarna ökat mycket. Exempelvis har misshandel mot barn i åldern 7-14 år ökat från 758 anmälda fall år 1981 till 7455 år 2006 (Brodin, 2008). För att pedagoger ska kunna hjälpa utsatta barn så är det viktigt att de har kunskaper om vilka signaler man ska vara uppmärksam på och hur man ska hantera det med barnen för att kunna stötta dem. Det är alltid ett aktuellt ämne och förr eller senare så kommer man som lärare stöta på något barn som befinner sig i en utsatt livssituation. Detta visar också tre artiklar i Sydsvenska dagbladet som belyser svårigheten med att anmäla, vem som slår och vilka konsekvenser det kan ge. I en av artiklarna kan man läsa att man kan urskilja tre olika typer av föräldrar som agar sina barn. Stressade föräldrar, föräldrar som slår av vana och föräldrar med allvarliga problem som t.ex. är kriminella eller är missbrukare (Sydsvenska dagbladet, ). Lärande och hälsa går hand i hand (SOU, 2001:72) och därför är det viktigt att ha i åtanke att ett barns beteende kan spegla vilka hemförhållande barnen lever i. Det fysiska våldet är bara en del som barn kan vara utsatta för. Den psykiska och emotionella misshandeln kan vara svårare att upptäcka och därför är det viktigt att vara uppmärksam på just dessa signaler. Uttrycksformen för ett barn som befinner sig i en utsatt livssituation kan variera från att vara utåtagerande till att vara inåtvänd och hur ska man som pedagog tyda signalerna som barnet uppvisar. Med barn som far illa menar Brodin att det är barn som utsätts för olika typer av våld, så som fysisk våld, psykisk våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse, men även barn som bevittnat våld i hemmet eller utsätts för hot och kränkningar från jämnåriga. Det kan även innebära barn som själva hamnar i missbruk, kriminalitet eller självdestruktivt beteende (Brodin, 2008). Vi kommer i denna undersökning koncentrera oss på 7

8 lärarnas kunskap angående barn som far illa i sin hemmiljö och vilka signaler man ska vara uppmärksam på. 8

9 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med uppsatsen är att få större inblick i hur pedagoger tolkar signaler från barn i utsatta livssituationer, men även hur de har fått sina kunskaper angående hur och vilka signaler man ska vara uppmärksam på hos barn som eventuellt far illa. Vi kommer inrikta oss på grundskolans tidigare år eftersom det framförallt är de här barnen som vi kommer möta i vårt framtida yrke Vi har valt att ha följande frågeställningar: Vilka signaler ska man vara uppmärksam på hos barnen? Hur väl rustade är pedagogerna för att tyda dessa signaler hos barn i utsatta livssituationer? 9

10 2. Kunskapsbakgrund I vår teoridel kommer vi att ta upp vilka faktorer som bidrar till att barn hamnar i utsatta livssituationer och vilka signaler vi som pedagoger ska vara uppmärksamma på. Vi kommer även att belysa vilka följder och konsekvenser det kan få om vi inte uppmärksammar de här barnen. Vi börjar med att kortfattat beskriva fysisk misshandel, psykisk misshandel och sexuella övergrepp på barn. 2.1 Fysisk och psykiskt våld WHO:s definition av fysisk misshandel är följande: händelser som innebär att någon vuxen i hemmet skadat barnet på ett sätt som är medicinskt påvisbart eller inrymmer våld som är onormalt i den aktuella subkulturen. (Hindberg, 1997 s. 22). Både den fysiska och den psykiska misshandeln har en aktiv och en passiv form. När barnet tillfogas en skada med avsikt kallas det för en aktiv fysisk misshandel. När misshandeln är passiv så kan det handla om vanvård eller försummelse så att barnet kan råka ut för olyckshändelser eller inte får tillräckligt med mat och dryck samt kläder som är anpassade för årstiden (Hindberg, 1997). När det gäller den psykiska misshandeln så innebär den aktiva formen oftast någon form av kränkande behandling. Det kan handla om verbala kränkningar så som att barnet förödmjukas, kritiseras, hotas, blir utsedd till syndabock m.m. men det kan också innebära att barnet avvisas och att föräldrarna hotar att överge barnet (Hindberg, 1999). Barnet kan även uteslutas från familjens gemenskap genom att föräldrar och syskon behandlar barnet som luft (Hindberg, 1997). Den passiva psykiska misshandeln kallas också ibland för känslomässig försummelse och har inte för avsikt att såra eller kränka barnet. Här handlar det mer om att föräldrarnas oförmåga att tillfredställa barnets behov och att de ofta är upptagna av sig själva och sina egna problem (Hindberg, 1999). Under den psykiska misshandeln ingår även emotionell utsatthet, vilket innebär att barnet växer upp med emotionell försummelse och kränkningar i sin familj och att barnet inte har en trygg relation till sina närmaste vårdare. Psykisk misshandel eller emotionell försummelse och kränkningar under en lång tid utgör stora påfrestningar för barnet som så småningom kan leda till att individens självkänsla successivt urholkas (Brodin, 2008). Under psykisk misshandel ingår även barn som bevittnar våld i hemmet, t.ex. kvinnomisshandel. Ofta sker denna typ av misshandel när barnen är närvarande, eller att de kan höra vad som försiggår trots att de inte befinner sig i samma rum. 10

11 De kan även ha bevittnat konsekvenserna av våldet genom att se skador på mamma eller ett sönderslaget hem (Hindberg, 2006). Det är oftast svårt att skilja fysisk misshandel från psykisk utan de förekommer ofta tillsammans. Fysisk misshandel leder alltid till någon form av psykisk misshandel (Hindberg, 1997) Skilsmässor Enligt statistiska centralbyrån har antalet skilsmässor legat runt 20,000 per år under 2000-talet (SCB, ). Många barn kan uppleva emotionell omsorgssvikt, ibland under en längre tid, när föräldrarna går igenom en skilsmässa. Föräldrarnas egna problem kring skilsmässan upptar ofta mycket stor del av föräldrarnas tid och barnen lämnas själva att hantera känslor och tankar som väcks i samband med en separation. Barnen kan ofta höra bråken mellan föräldrarna eller själva dras in i bråken. Barnen kan även anklagas för bråken eller för hela skilsmässan. Det är inte ovanligt att föräldrarna talar illa om varandra eller vill att barnet ska ta den ena förälderns parti, samt att konflikterna slukar föräldrarnas energi och uppmärksamhet som barnet hade behövt (BRIS, 2007). 2.2 Sexuellt utnyttjande av barn När ett barn har fyllt 15 år räknas sexualbrotten som mot en vuxen person. Däremot om gärningsmannen är släkt eller har en föräldraliknande relation med offret räknas övergreppet som brott mot barn fram tills offret fyllt 18 (BRÅ, ). BRIS använder sig av två begrepp när det gäller sexuella övergrepp hands on och hands off. Med hands on menas fysisk beröring, från tafsande till genomförd våldtäkt. Hands off däremot handlar om verbalt ofredande, obekväma ord eller sexuella förslag (BRIS, 2002). Barnkonventionen, artikel 34, säger följande om sexuellt utnyttjande av barn: Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. (Unicef, ) 11

12 Enligt Hindberg (1999) finns det många olika definitioner på sexuellt utnyttjande av minderårig, där de flesta innehåller någon eller några av följande komponenter: Barnets beroendeställning utnyttjas av den vuxne Genom sin handling kränker den vuxne den fysiska och psykiska integriteten på barnet Den vuxne genomför en handling som barnet inte är moget för eller kan förstå för att ge sitt informerande samtycke till Det är den vuxnes behov som styr handlingen 2.3 Förövarna Det är lätt att ha en föreställning att det är flest män som förekommer som förövare. Men enligt Hindberg så är ungefär en tredjedel av de misstänkta kvinnor och drygt två tredjedelar män. Jämfört med andra brottstyper så utgör kvinnorna här en relativt stor andel. (Hindberg, 2006). Oftast sker övergreppen i hemmet eller i en miljö som barnet oftast vistas i. Det är sällan som det sker utomhus, i de fallen rör det sig oftast om en våldtäkt (BRIS, 2002). De vanligaste förövarna finns i barnets närhet och är oftast män, men det förekommer även kvinnliga förövare. Förövarna kan delas in i fem grupper: Fäder (eller en fadersgestalt) Vuxen bekant (släkting eller bekant till familjen m.fl.) Unga förövare (under 20 år) Personal (lärare, förskolelärare, fritidsledare, etc.) Vuxen obekant (Hindberg 1999) Både svensk och internationell forskning visar på att det finns ett samband mellan familjens ekonomiska situation och våld mot barn. Forskningen visar att barn i socialt utsatta miljöer löper större risk för misshandel eller att bevittna våld i hemmet. Men det finns forskare som menar att social utsatthet inte är en riskfaktor i sig, utan att dessa barn blivit överrepresenterade i misshandelsstatistiken. Med detta menar forskarna att socialt utsatta familjer i högre grad haft kontakt med myndigheter och varit lättare att upptäcka. Myndigheter och polis är mer inställda på att leta efter våld i dessa miljöer. Samt att övergrepp rapporteras i lägre grad från välbärgade miljöer även om våld konstaterats (SOU, 2001:18). 12

13 Kombinationen sexuellt och fysiskt våld gällande förskolebarn, är möjligen en aning vanligare i lägre socialgrupper än vanligt. Men i övrigt finns det inte några skillnader mellan socialgrupper. Sexuella övergrepp förekommer i såväl socialt missgynnade familjer som i välbärgade familjer, i helt isolerade familjer som i familjer med många kontakter (Lagerberg, 1982). 2.4 Konsekvenser Konsekvenser av fysisk och psykisk misshandel Barnmisshandel kan leda till mycket alvarliga konsekvenser på både kort och lång sikt. Det är inte bara fysiska skador utan det kan även påverka den psykiska, den emotionella, den kognitiva och den sociala utvecklingen negativt (Hindberg, 2006). Skador på grund av barnmisshandel kan se mycket olika ut, men det vanligaste tecknet är blåmärken. Men även andra märken efter slag med livrem, bitmärken som inte kan vara orsakade av ett djur eller annat barn och brännmärken kan vara andra tecken. Det kan även vara allvarligare skador så som skelett eller hjärnskador (Hindberg, 2006). Det är svårt att mäta de psykiska effekterna av fysisk misshandeln. Av de barn som behandlas inom barn och ungdomspsykiatrin behandlas sällan dessa patienser för våldet som de blivit utsatta för. Däremot återfinns många inom vuxenpsykiatrin senare i livet. De psykiska skadorna kan ha olika faktorer som bannets ålder, typ av våld, hur länge misshandeln pågått och förövarens relation till barnet. Inom samma familj kan barnen reagera olika, även om barnen har utsatts för samma typ av våld. De psykiska skadorna av misshandel kan leda till självmordsbenägenhet, mobbning, alkoholproblem och att barn hamnar i kriminalitet. Barn som mobbar och som tidigt börjar begå brott kan ofta ha upplevt våld och aggressivitet i sina familjer (Hindberg, 2006). Barn som blir utsatta för misshandel eller har upplevt en eller flera traumatiska händelser löper större risk att få svårigheter i sin fortfatta utveckling (SOU, 2001:72). Det är vanligt att misshandlade barn är psykiskt utvecklingsförsenade eller har inlärningssvårigheter. Detta kan bero på att de har fått en hjärnskada efter våld mot huvudet, eller att de är understimulerade och otrygga i sin hemmiljö. Även normalbegåvade barn kan ha inlärningssvårigheter på grund av att de växer upp under svåra förhållanden (Hindberg, 2006). Sömn och matvanor kan förändras när barn befinner sig i utsatta livssituationer. Barnet kanske sover extremt mycket eller extremt lite. Det kan även leda till någon form av 13

14 ätstörning exempelvis att barnet tröstäter eller får dålig aptit. Matintaget kan bli en del som barnet kan påverka och känner att dem har kontroll över en liten del i kaoset runt omkring dem (Brodin, 2008). En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att ett barn som blir ett hjälplöst vittne till våld och övergrepp i hemmet kan få lika svåra konsekvenser som om de själv vore offret (Hindberg, 1997) Konsekvenser av sexuellt utnyttjande Vid sexuella övergrepp är de psykiska skadorna större än de fysiska. De fysiska skadorna försvinner med tiden, men det psykiska ärren finns kvar i själen. Även om övergreppet upptäckts anmälts, utretts och lett till dom och straff så kvarstår det psykiska problemet långt efter (Irgens, 2002). Barn som blir sexuellt utnyttjade känner sig mindervärdiga, annorlunda och mer sexuellt erfarna än sina kamrater. Depressioner, skuldkänslor, svag självkänsla och dåligt förtroende för andra människor är vanliga psykiska konsekvenser när barn blir sexuellt utnyttjade och detta följer dem in i vuxenlivet. Själva avslöjandet kan också vara dramatiskt för många barn och gör att de känner skuldkänslor genom att pappan hämtas av polisen, familjen splittras och inkomsterna försvinner osv. Sexuellt våld tenderar att upprepa sig över generationer om ingen tar sig an dessa barn som känner sig utnyttjade och som sedan kan reproducera samma beteende i vuxen ålder (Lagerberg, 1982). Andra konsekvenser av övergreppet kan vara skador i underlivet på mindre barn men även att de blir smittade av sexuellt överförda sjukdomar eller att de blir gravida. De flesta barn får inte någon fysisk skada men kan ändå oroa sig för att de har blivit annorlunda eller att det syns på dem. Sexuella övergrepp mot barn ses som ett tillitsbrott (Hindberg, 1999). Med detta menas att inte bara barnet saknar tillit mot förövaren men också mot den föräldern som inte förgripit sig på barnet för att den inte kunnat eller velat skydda barnet eller inte trodde på barnet vid ett avslöjande. Det verkar som att barn som utsatts för sexuella övergrepp av en närstående hamnar i en djupare depression och hopplösheten verkar större. Självmordsförsöken hos dessa barn kan vara mer än bara rop på hjälp, i vissa fall så tror barnet att deras död kan lösa familjens problem (Knudsen Ingnes & Haarberg Aas, 1984). Skuldkänslor är ett av det viktigaste skälet till att många barn förnekar eller bagatelliserar övergreppen både för sig själva och för omgivningen. Att barnet tar på sig skulden för det sexuella övergreppet beror på bl.a. på att barnet behöver se sina föräldrar som kompetenta och 14

15 goda. Det är lättare att barnet tar på sig skulden och uthärda känslan av egen skuld än att se föräldern som ond, brottsling eller som en svikare (Socialstyrelsen, 1991:3). 2.5 Vilka signaler bör man vara uppmärksam på? Att tyda signaler från barn som far illa är en komplicerad uppgift. Inom samma familj kan barnen reagera olika, även om barnen har utsatts för samma typ av våld (Hindberg, 2006). Det är inte så lätt att tyda symtomen hos barn. Barn kan uppvisa symtom utan att fara illa, de kan också fara illa utan att uppvisa symtom (Lagerberg, 1982). Fysiska skador som uppkommit i samband med misshandel är de som är lättast att upptäcka. Man bör fatta mistankar ifall blåmärken och rodnader sitter på ställen på kroppen där de vanligtvis inte förekommer. Blåmärkena och rodnadernas antal och form spelar också in, precis som barnets ålder (Hindberg, 2006). Är det rimligt, i förhållande till barnets ålder, att skadan har uppkommit på de sätt som föräldrarna påstår (Linde, 1975). Man ska vara speciellt uppmärksam på när man vet med sig att ett barn har speciella hemförhållanden eller att de är barn till: Föräldrar med psykisk ohälsa. Omogna föräldrar. Förståndshandikappade föräldrar. Föräldrar som missbrukar alkohol och narkotika. Kriminella föräldrar. Våld i närstående relationer. Gemensamt för dessa är att föräldrarna är upptagna av sin egen livssituation och inte har förmågan att se barnets behov (SOU, 2001:72). Barn kan berätta på många olika sätt vad de har varit med om när de blivit utsatta för sexuella övergrepp. Berättelserna kan vara indirekta och symboliska. Därför kan det vara svårt att tyda dessa om man inte har kunskap om barnens uttryckssätt. Om vuxna inte kan tyda signalerna kan barnet känna sig sviket och inte våga berätta vidare (Glingvall-Priftakis, 1989). När barnet visar tecken på självdestruktivitet, skadar eller gör sig själv illa är det signaler som man ska ta på största allvar. Barn som är utsatta för sexuella övergrepp riktar oftast sin aggressivitet mot sig själva (Akselsdotter, 1993). Det kan finnas en skillnad på pojkars och 15

16 flickors reaktion på sexuella övergrepp och svårigheter i familjen. Flickorna vänder svårigheterna inåt, internaliserar och känner att det är deras fel och skuld. Medan pojkarna vänder det utåt, externaliserar och är mer utagerande. De blir oftast aggressiva och inte sällan blir de själva förövare. Pojkarna känner mer skamkänslor medan flickorna känner mer skuld (Kreyberg Normann, 1995). Inlärningsförmågan hos barn i utsatta livssituationer är hämmad, detta gäller normal begåvade, överbegåvade barn samt barn med begåvningshandikapp. De brister i förmågan att uppfatta problem och skapa sig en meningsfull bild av tillvaron. Misshandlade barn klarar sig allmänt sämre på intelligenstester, detta kan vara följd av skador som uppkommit av misshandeln. Men även socialt och emotionellt betingade samt genetiska faktorer har viss inverkan (Lagerberg, 1982) När det uppstår problem i skolarbetet och koncentrationssvårigheter uppkommer kan det bero på att hemförhållandena är kaotiska. Då kan det vara svårt att dra en klar gräns över vad som är skolans ansvar och vad som åvilar socialtjänsten eller barn och ungdomspsykiatrin. Att placera dessa barn i mindre grupper på skolan ger inte något resultat för att problemet i hemmet kvarstår. Det hjälper inte heller med specialpedagoger för att barnen blir känslomässigt och intellektuellt avskärmade. Otrygga och oroliga barn har svårt att koncentrera sig och ta till sig kunskap. De mest framträdande problemen hos barn som far illa är oro, extrem blyghet och rädsla för att misslyckas. Nästan hälften av misshandlade barn och deras syskon hade anpassnings problem i skolan. Man kan dela in dessa i två grupper, de deprimerade och tillbakadragna samt aggressiva och utåtagerande (Hindberg, 1999). Barn är i behov av att knyta an sina föräldrar, men när de sviktar kan det vara avgörande att ha någon annan vuxen eller pedagogens roll bli central. För ett barn kan det räcka med ett minne av en pedagog som har tagit sig tiden att lyssna eller svara på barnets frågor, och hur skönt det känns när någon vuxen förstår (Brodin, 2008). Att ingå i andra sammanhang, såsom en välfungerande förskola eller skola, kan för många barn bli räddningen. Att få relatera till en annan fungerande värld skapar ett utvidgat universum. (Brodin, 2008, s.58) 2.6 Pedagogens lyhördhet Trots att Sverige är ett välfärdssamhälle och den humanitära synen är viktig, så lever många barn i bristande yttre och inre miljöer. När föräldrarna inte orkar drabbar det barnen. Signaler 16

17 om att barn mår dåligt når skolor och förskolor, men ibland så uppmärksammas de inte eller tas inte på allvar (Olsson, 2009). Den som av någon anledning inte orkar eller vill se ett barn som far illa kan välja att blunda eller bortförklara sina misstankar om ett barn far illa. Vilken kunskapsnivå, erfarenhet, personliga egenskaper men även vilken tidsepok man lever i påverkar vad man ser. Personalens arbetssituation är av stor betydelse för förmågan och viljan att upptäcka ett barn som befinner sig i en utsatt livssituation och som kan behöva hjälp. I samband med att klasserna i skolan växer, minskar möjligheterna att se och lära känna varje enskilt barn och därigenom upptäcka barn som far illa. I en pressad arbetssituation är det lätt att förbise något som man i vanliga fall skulle vara uppmärksam på. Personalens utbildning, arbetssituation och arbetsbelastning har stor betydelse för om barn som far illa ska bli sedda eller inte och det faktum att arbetsbelastningen ökat inom alla områden där man möter barn, ger anledning till oro beträffande utsatta barns möjligheter att bli uppmärksammade och få hjälp (Hindberg, 1999). 2.7 Anmälningsplikt Som vi tidigare nämnt så är man, som pedagog, skyldig att anmäla enligt sekretesslagen 14 kap 1. Det innebär att alla som arbetar med barn under 18 år har en skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Anmälan ska göras även om det inte är klarlagt om barnet behöver hjälp eller skydd. Socialnämndens uppgift är att göra en utredning för att se ifall de behöver ingripa eller inte. Det är inte pedagogens uppgift att förvissa sig om det finns ett behov av skydd eller hjälp för den minderårige innan man anmäler utan det är socialnämndens personal som har den kompetensen. Att personalen tycker att anmälningsplikten är något obehagligt är inte en ursäkt att inte fullgöra anmälningsplikten (Erdis, 2004). Det finns många olika skäl till att pedagoger inte anmäler. Det kan exempelvis vara bristande kunskap om anmälningsskyldigheter eller att personalen är oroliga att föräldrarna kommer att flytta barnet till en annan skola. Men även att personalen känner obehag och misstro mot socialen, det kan även vara så att man vill försäkra sig om att barnet verkligen far illa innan man gör en anmälan. Det är viktigt att man ger personalen kontinuerlig och kvalificerad utbildning och fortbildning för att personalen ska få förutsättningar och kompetens att ingripa. Man kan inte bortse från att det kan handla om bristande civilkurage eller oförmåga att ta ett barnperspektiv. Men även 17

18 en överdriven tilltro till den egna förmågan att lösa problemet inom den egna organisationen (Bengtsson & Svensson, 2006). 18

19 3. Metod och genomförande I det här avsnittet kommer vi att presentera vilken metod vi har använt oss av och varför vi valde att använda oss av den. Vi kommer även att beskriva vår undersökningsgrupp och hur vi genomförde vår undersökning. 3.1 Metod Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med tanke på vår frågeställning så ansåg vi att kvalitativa intervjuer var bäst lämpade för vårt ämne. Enligt Trost (2005) så går dessa intervjuer ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter de har samt hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut. Vi använde oss av frågor med låg grad av standardisering vid våra intervjuer. Med detta menar man att man formulerar sig efter den intervjuades språkbruk, man tar frågorna i den ordning som de passar och den intervjuade kan styra ordningsföljden och följdfrågor formuleras beroende på vilka svar som ges. Genom att använda sig av låg grad av standardiserade frågor får man en större variationsmöjlighet (Trost, 2007). När det gäller intervjuer är det vanligt att man inleder med neutrala frågor så som bakgrunds variabler som vi behöver som information. Lika så avslutas intervjun med utrymme för kommentarer kring frågornas innehåll eller möjligtvis sådant som inte kommit med i frågorna som upplevs som betydelsefulla av intervjupersonen(patel & Davidson, 2003). 3.2 Etik Intervjupersonerna och deras skolor är anonyma. Vi kommer inte heller beskriva var skolorna ligger, för att ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Eftersom vårt huvudsyfte med intervjuerna har varit att undersöka pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa har våra intervjufrågor inte berört några specifika fall och genom detta har vi varit ute efter något sekretessbelagt material. Vi har inte frågat efter något enskilt fall, men vi kan inte komma ifrån att vi berör ett känsligt ämne och att vi genom vår intervju och våra frågor kan väcka obehagliga minnen hos intervjupersonerna. Vi har valt att inte rapportera vissa delar från intervjuerna, eftersom vissa delar berörde känsliga delar i enskilda fall. Hellre än att riskera att tystnadsplikten bryts ska man underlåta att rapportera sina fynd. Ingen forskning är så viktig att den får tulla på de etiska kraven (Trost, 2005). 19

20 3.3 Undersökningsgrupp Vår undersökningsgrupp består av tre manliga pedagoger och fem kvinnliga, alla verksamma inom grundskolans tidigare år. Pedagogerna vi intervjuade hade olika lång arbetslivserfarenhet, spannet varierade från 1 år upp till 40 år inom yrket. Intervjupersonernas utbildning varierade från den gamla folkskolelärarutbildningen till hur lärarutbildningen ser ut i dag. Många av lärarna hade jobbat vid flera olika skolor tidigare. Två av pedagogerna har vi varit i kontakt med innan, men de övriga sex intervjupersonerna var inga vi träffat tidigare. Däremot så var skolorna vi besökte inte okända för oss. Vi tyckte att det underlättade att känna till skolorna inför genomförandet av våra intervjuer. Vi kände oss trygga med att känna till lokalerna och kunde lätt orientera oss när vi skulle möta upp intervjupersonerna. 3.3 Genomförande Vi har varit på två skolor i en och samma kommun och genomfört sammanlagt åtta intervjuer med lärare. På skola 1 intervjuade vi två lärare som jobbade tillsammans i en klass. Vi frågade lärarna personligen eftersom vi träffade dem och frågade ifall de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju till vårt examensarbete. Lärarna på skola 1 bad om att få se frågorna innan intervju tillfället, de ville även att vi skulle intervjua dem tillsammans. På skola 2 skickade vi mail till sammanlagt sex arbetslag, årskurs 1-6, där vi beskrev vad intervjun gick ut på. Vi fick svar från tre arbetslag, där pedagoger var villiga att ställa upp och bli intervjuade. Här intervjuade vi fyra pedagoger enskilt och två stycken intervjuade vi samtidigt, ingen av dessa begärde att få titta på frågorna innan. Att det uppstod tillfällen där vissa pedagoger ville bli intervjuade samtidigt berodde på att det passade bäst i pedagogernas schema. Vid intervjuerna så använde vi oss av en diktafon för att spela in samtalen. Innan vi började så informerade vi att samtalet kommer att spelas in och att det var bara till vårt examensarbete som materialet ska användas. Vi berättade enbart att det skulle handla om barn i utsatta livssituationer och vilka signaler man bör vara uppmärksam på. Vi var båda två närvarande vid intervjuerna. En av oss ställde frågor och den andra antecknade samtidigt. På båda skolorna så fick vi tillgång till grupprum eller klassrum där vi kunde utföra intervjuerna ostört. Det var bara vid en intervju som vi fick avbryta och förflytta 20

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 1 1. Grunduppgifter... 3 2. Igelkottens mål och vision.. 3 3. Igelkottens policy. 3 4. Definitioner av begreppen...4

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Föräldra- och elevfolder 2015/16 Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig läsa och spara foldern. Vi på Mariehällsskolan arbetar aktivt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan 2010-03-25 Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan Syfte Att främja barns och vuxnas lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, sexuell

Läs mer