Barn i utsatta livssituationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn i utsatta livssituationer"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Barn i utsatta livssituationer En intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse Louise Andersson Violetta Stenlund Lärarexamen 210hp Samhällsorienterande ämne och Barns lärande Examinator: Charlotte Paggetti Handledare: Bodil Wesén

2 2

3 Sammanfattning Andersson, Louise & Stenlund, Violetta (2009) Barn i utsatta livssituationer, en intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa. Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om vilka signaler pedagogerna ska vara uppmärksam på när de misstänker att ett barn far illa. Men även var pedagogerna som vi intervjuat har fått sin kunskap ifrån. Vårt syfte är att få en inblick i hur enskilda pedagoger tolkar signaler och vad man ska vara speciellt uppmärksam på. Våra frågeställningar är: Vilka signaler ska pedagogerna vara uppmärksam på hos barnen? Hur väl rustade är pedagogerna för att tyda dessa signaler hos barn i utsatta livssituationer? Vi har intervjuat åtta pedagoger på två olika skolor årskurs 1-6. Resultatet visar på att pedagogerna är medvetna om vilka signaler barn som far illa kan uppvisa. De vanligaste signalerna som återkom i de flesta intervjuerna var hög frånvaro, barn som ofta kom försent, var utåt agerande eller inåtvända, men även förändrade matvanor och barn som var mycket trötta. Pedagogerna var väl medvetna om svårigheterna när det kom till att tyda vad som låg bakom signalerna som ett barn kan uppvisa. Kunskaperna om att tyda signalerna hade pedagogerna fått genom sin arbetslivserfarenhet och sina livserfarenheter. I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det är viktigt att vara lyhörd och uppmärksam på de signaler som barn kan uppvisa var man än jobbar och att alla skolor borde ha fortbildning inom ämnet eftersom många pedagoger kände att de ville ha mer kunskap inom ämnet. Nyckelord: Barn som far illa, barn i utsatta livssituationer, tyda signaler, pedagogernas kunskap, lyhördhet. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse...1 Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställningar Kunskapsbakgrund Fysisk och psykiskt våld Skilsmässor Sexuellt utnyttjande av barn Förövarna Konsekvenser Konsekvenser av fysisk och psykisk misshandel Konsekvenser av sexuellt utnyttjande Vilka signaler bör man vara uppmärksam på? Pedagogens lyhördhet Anmälningsplikt Metod och genomförande Metod Etik Undersökningsgrupp Genomförande Resultat och analys Vad innebär en utsatt livssituation? Signaler Konsekvenser och förekomst Misstanke och anmälan Sammanfattning Slutsatser Diskussion Vår definition av barn som far illa Skolan och anmälningsplikt Hem och skola Reflektion över vårt arbete

6 6. Referenser Elektroniska källor Bilaga

7 1. Inledning Alla som arbetar med barn inom offentlig och privat verksamhet är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Detta innebär att det räcker med en misstanke om att någon som är under 18 år far illa för att anmälningsskyldigheten ska inträda (Erdis 2004). Till skillnad från allmänheten som inte har samma skyldighet, men uppmanas av socialtjänstlagen enligt 14 kap 1 att den som får kännedom att ett barn far illa där socialtjänsten behöver ingripa bör anmäla till socialtjänsten (Socialtjänstlagen, 2001:453). Anmälningarna om barnmisshandel har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Enligt brottsförebygganderådets undersökning, angående anmälda brott mot barn, har anmälningarna ökat mycket. Exempelvis har misshandel mot barn i åldern 7-14 år ökat från 758 anmälda fall år 1981 till 7455 år 2006 (Brodin, 2008). För att pedagoger ska kunna hjälpa utsatta barn så är det viktigt att de har kunskaper om vilka signaler man ska vara uppmärksam på och hur man ska hantera det med barnen för att kunna stötta dem. Det är alltid ett aktuellt ämne och förr eller senare så kommer man som lärare stöta på något barn som befinner sig i en utsatt livssituation. Detta visar också tre artiklar i Sydsvenska dagbladet som belyser svårigheten med att anmäla, vem som slår och vilka konsekvenser det kan ge. I en av artiklarna kan man läsa att man kan urskilja tre olika typer av föräldrar som agar sina barn. Stressade föräldrar, föräldrar som slår av vana och föräldrar med allvarliga problem som t.ex. är kriminella eller är missbrukare (Sydsvenska dagbladet, ). Lärande och hälsa går hand i hand (SOU, 2001:72) och därför är det viktigt att ha i åtanke att ett barns beteende kan spegla vilka hemförhållande barnen lever i. Det fysiska våldet är bara en del som barn kan vara utsatta för. Den psykiska och emotionella misshandeln kan vara svårare att upptäcka och därför är det viktigt att vara uppmärksam på just dessa signaler. Uttrycksformen för ett barn som befinner sig i en utsatt livssituation kan variera från att vara utåtagerande till att vara inåtvänd och hur ska man som pedagog tyda signalerna som barnet uppvisar. Med barn som far illa menar Brodin att det är barn som utsätts för olika typer av våld, så som fysisk våld, psykisk våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse, men även barn som bevittnat våld i hemmet eller utsätts för hot och kränkningar från jämnåriga. Det kan även innebära barn som själva hamnar i missbruk, kriminalitet eller självdestruktivt beteende (Brodin, 2008). Vi kommer i denna undersökning koncentrera oss på 7

8 lärarnas kunskap angående barn som far illa i sin hemmiljö och vilka signaler man ska vara uppmärksam på. 8

9 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med uppsatsen är att få större inblick i hur pedagoger tolkar signaler från barn i utsatta livssituationer, men även hur de har fått sina kunskaper angående hur och vilka signaler man ska vara uppmärksam på hos barn som eventuellt far illa. Vi kommer inrikta oss på grundskolans tidigare år eftersom det framförallt är de här barnen som vi kommer möta i vårt framtida yrke Vi har valt att ha följande frågeställningar: Vilka signaler ska man vara uppmärksam på hos barnen? Hur väl rustade är pedagogerna för att tyda dessa signaler hos barn i utsatta livssituationer? 9

10 2. Kunskapsbakgrund I vår teoridel kommer vi att ta upp vilka faktorer som bidrar till att barn hamnar i utsatta livssituationer och vilka signaler vi som pedagoger ska vara uppmärksamma på. Vi kommer även att belysa vilka följder och konsekvenser det kan få om vi inte uppmärksammar de här barnen. Vi börjar med att kortfattat beskriva fysisk misshandel, psykisk misshandel och sexuella övergrepp på barn. 2.1 Fysisk och psykiskt våld WHO:s definition av fysisk misshandel är följande: händelser som innebär att någon vuxen i hemmet skadat barnet på ett sätt som är medicinskt påvisbart eller inrymmer våld som är onormalt i den aktuella subkulturen. (Hindberg, 1997 s. 22). Både den fysiska och den psykiska misshandeln har en aktiv och en passiv form. När barnet tillfogas en skada med avsikt kallas det för en aktiv fysisk misshandel. När misshandeln är passiv så kan det handla om vanvård eller försummelse så att barnet kan råka ut för olyckshändelser eller inte får tillräckligt med mat och dryck samt kläder som är anpassade för årstiden (Hindberg, 1997). När det gäller den psykiska misshandeln så innebär den aktiva formen oftast någon form av kränkande behandling. Det kan handla om verbala kränkningar så som att barnet förödmjukas, kritiseras, hotas, blir utsedd till syndabock m.m. men det kan också innebära att barnet avvisas och att föräldrarna hotar att överge barnet (Hindberg, 1999). Barnet kan även uteslutas från familjens gemenskap genom att föräldrar och syskon behandlar barnet som luft (Hindberg, 1997). Den passiva psykiska misshandeln kallas också ibland för känslomässig försummelse och har inte för avsikt att såra eller kränka barnet. Här handlar det mer om att föräldrarnas oförmåga att tillfredställa barnets behov och att de ofta är upptagna av sig själva och sina egna problem (Hindberg, 1999). Under den psykiska misshandeln ingår även emotionell utsatthet, vilket innebär att barnet växer upp med emotionell försummelse och kränkningar i sin familj och att barnet inte har en trygg relation till sina närmaste vårdare. Psykisk misshandel eller emotionell försummelse och kränkningar under en lång tid utgör stora påfrestningar för barnet som så småningom kan leda till att individens självkänsla successivt urholkas (Brodin, 2008). Under psykisk misshandel ingår även barn som bevittnar våld i hemmet, t.ex. kvinnomisshandel. Ofta sker denna typ av misshandel när barnen är närvarande, eller att de kan höra vad som försiggår trots att de inte befinner sig i samma rum. 10

11 De kan även ha bevittnat konsekvenserna av våldet genom att se skador på mamma eller ett sönderslaget hem (Hindberg, 2006). Det är oftast svårt att skilja fysisk misshandel från psykisk utan de förekommer ofta tillsammans. Fysisk misshandel leder alltid till någon form av psykisk misshandel (Hindberg, 1997) Skilsmässor Enligt statistiska centralbyrån har antalet skilsmässor legat runt 20,000 per år under 2000-talet (SCB, ). Många barn kan uppleva emotionell omsorgssvikt, ibland under en längre tid, när föräldrarna går igenom en skilsmässa. Föräldrarnas egna problem kring skilsmässan upptar ofta mycket stor del av föräldrarnas tid och barnen lämnas själva att hantera känslor och tankar som väcks i samband med en separation. Barnen kan ofta höra bråken mellan föräldrarna eller själva dras in i bråken. Barnen kan även anklagas för bråken eller för hela skilsmässan. Det är inte ovanligt att föräldrarna talar illa om varandra eller vill att barnet ska ta den ena förälderns parti, samt att konflikterna slukar föräldrarnas energi och uppmärksamhet som barnet hade behövt (BRIS, 2007). 2.2 Sexuellt utnyttjande av barn När ett barn har fyllt 15 år räknas sexualbrotten som mot en vuxen person. Däremot om gärningsmannen är släkt eller har en föräldraliknande relation med offret räknas övergreppet som brott mot barn fram tills offret fyllt 18 (BRÅ, ). BRIS använder sig av två begrepp när det gäller sexuella övergrepp hands on och hands off. Med hands on menas fysisk beröring, från tafsande till genomförd våldtäkt. Hands off däremot handlar om verbalt ofredande, obekväma ord eller sexuella förslag (BRIS, 2002). Barnkonventionen, artikel 34, säger följande om sexuellt utnyttjande av barn: Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. (Unicef, ) 11

12 Enligt Hindberg (1999) finns det många olika definitioner på sexuellt utnyttjande av minderårig, där de flesta innehåller någon eller några av följande komponenter: Barnets beroendeställning utnyttjas av den vuxne Genom sin handling kränker den vuxne den fysiska och psykiska integriteten på barnet Den vuxne genomför en handling som barnet inte är moget för eller kan förstå för att ge sitt informerande samtycke till Det är den vuxnes behov som styr handlingen 2.3 Förövarna Det är lätt att ha en föreställning att det är flest män som förekommer som förövare. Men enligt Hindberg så är ungefär en tredjedel av de misstänkta kvinnor och drygt två tredjedelar män. Jämfört med andra brottstyper så utgör kvinnorna här en relativt stor andel. (Hindberg, 2006). Oftast sker övergreppen i hemmet eller i en miljö som barnet oftast vistas i. Det är sällan som det sker utomhus, i de fallen rör det sig oftast om en våldtäkt (BRIS, 2002). De vanligaste förövarna finns i barnets närhet och är oftast män, men det förekommer även kvinnliga förövare. Förövarna kan delas in i fem grupper: Fäder (eller en fadersgestalt) Vuxen bekant (släkting eller bekant till familjen m.fl.) Unga förövare (under 20 år) Personal (lärare, förskolelärare, fritidsledare, etc.) Vuxen obekant (Hindberg 1999) Både svensk och internationell forskning visar på att det finns ett samband mellan familjens ekonomiska situation och våld mot barn. Forskningen visar att barn i socialt utsatta miljöer löper större risk för misshandel eller att bevittna våld i hemmet. Men det finns forskare som menar att social utsatthet inte är en riskfaktor i sig, utan att dessa barn blivit överrepresenterade i misshandelsstatistiken. Med detta menar forskarna att socialt utsatta familjer i högre grad haft kontakt med myndigheter och varit lättare att upptäcka. Myndigheter och polis är mer inställda på att leta efter våld i dessa miljöer. Samt att övergrepp rapporteras i lägre grad från välbärgade miljöer även om våld konstaterats (SOU, 2001:18). 12

13 Kombinationen sexuellt och fysiskt våld gällande förskolebarn, är möjligen en aning vanligare i lägre socialgrupper än vanligt. Men i övrigt finns det inte några skillnader mellan socialgrupper. Sexuella övergrepp förekommer i såväl socialt missgynnade familjer som i välbärgade familjer, i helt isolerade familjer som i familjer med många kontakter (Lagerberg, 1982). 2.4 Konsekvenser Konsekvenser av fysisk och psykisk misshandel Barnmisshandel kan leda till mycket alvarliga konsekvenser på både kort och lång sikt. Det är inte bara fysiska skador utan det kan även påverka den psykiska, den emotionella, den kognitiva och den sociala utvecklingen negativt (Hindberg, 2006). Skador på grund av barnmisshandel kan se mycket olika ut, men det vanligaste tecknet är blåmärken. Men även andra märken efter slag med livrem, bitmärken som inte kan vara orsakade av ett djur eller annat barn och brännmärken kan vara andra tecken. Det kan även vara allvarligare skador så som skelett eller hjärnskador (Hindberg, 2006). Det är svårt att mäta de psykiska effekterna av fysisk misshandeln. Av de barn som behandlas inom barn och ungdomspsykiatrin behandlas sällan dessa patienser för våldet som de blivit utsatta för. Däremot återfinns många inom vuxenpsykiatrin senare i livet. De psykiska skadorna kan ha olika faktorer som bannets ålder, typ av våld, hur länge misshandeln pågått och förövarens relation till barnet. Inom samma familj kan barnen reagera olika, även om barnen har utsatts för samma typ av våld. De psykiska skadorna av misshandel kan leda till självmordsbenägenhet, mobbning, alkoholproblem och att barn hamnar i kriminalitet. Barn som mobbar och som tidigt börjar begå brott kan ofta ha upplevt våld och aggressivitet i sina familjer (Hindberg, 2006). Barn som blir utsatta för misshandel eller har upplevt en eller flera traumatiska händelser löper större risk att få svårigheter i sin fortfatta utveckling (SOU, 2001:72). Det är vanligt att misshandlade barn är psykiskt utvecklingsförsenade eller har inlärningssvårigheter. Detta kan bero på att de har fått en hjärnskada efter våld mot huvudet, eller att de är understimulerade och otrygga i sin hemmiljö. Även normalbegåvade barn kan ha inlärningssvårigheter på grund av att de växer upp under svåra förhållanden (Hindberg, 2006). Sömn och matvanor kan förändras när barn befinner sig i utsatta livssituationer. Barnet kanske sover extremt mycket eller extremt lite. Det kan även leda till någon form av 13

14 ätstörning exempelvis att barnet tröstäter eller får dålig aptit. Matintaget kan bli en del som barnet kan påverka och känner att dem har kontroll över en liten del i kaoset runt omkring dem (Brodin, 2008). En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att ett barn som blir ett hjälplöst vittne till våld och övergrepp i hemmet kan få lika svåra konsekvenser som om de själv vore offret (Hindberg, 1997) Konsekvenser av sexuellt utnyttjande Vid sexuella övergrepp är de psykiska skadorna större än de fysiska. De fysiska skadorna försvinner med tiden, men det psykiska ärren finns kvar i själen. Även om övergreppet upptäckts anmälts, utretts och lett till dom och straff så kvarstår det psykiska problemet långt efter (Irgens, 2002). Barn som blir sexuellt utnyttjade känner sig mindervärdiga, annorlunda och mer sexuellt erfarna än sina kamrater. Depressioner, skuldkänslor, svag självkänsla och dåligt förtroende för andra människor är vanliga psykiska konsekvenser när barn blir sexuellt utnyttjade och detta följer dem in i vuxenlivet. Själva avslöjandet kan också vara dramatiskt för många barn och gör att de känner skuldkänslor genom att pappan hämtas av polisen, familjen splittras och inkomsterna försvinner osv. Sexuellt våld tenderar att upprepa sig över generationer om ingen tar sig an dessa barn som känner sig utnyttjade och som sedan kan reproducera samma beteende i vuxen ålder (Lagerberg, 1982). Andra konsekvenser av övergreppet kan vara skador i underlivet på mindre barn men även att de blir smittade av sexuellt överförda sjukdomar eller att de blir gravida. De flesta barn får inte någon fysisk skada men kan ändå oroa sig för att de har blivit annorlunda eller att det syns på dem. Sexuella övergrepp mot barn ses som ett tillitsbrott (Hindberg, 1999). Med detta menas att inte bara barnet saknar tillit mot förövaren men också mot den föräldern som inte förgripit sig på barnet för att den inte kunnat eller velat skydda barnet eller inte trodde på barnet vid ett avslöjande. Det verkar som att barn som utsatts för sexuella övergrepp av en närstående hamnar i en djupare depression och hopplösheten verkar större. Självmordsförsöken hos dessa barn kan vara mer än bara rop på hjälp, i vissa fall så tror barnet att deras död kan lösa familjens problem (Knudsen Ingnes & Haarberg Aas, 1984). Skuldkänslor är ett av det viktigaste skälet till att många barn förnekar eller bagatelliserar övergreppen både för sig själva och för omgivningen. Att barnet tar på sig skulden för det sexuella övergreppet beror på bl.a. på att barnet behöver se sina föräldrar som kompetenta och 14

15 goda. Det är lättare att barnet tar på sig skulden och uthärda känslan av egen skuld än att se föräldern som ond, brottsling eller som en svikare (Socialstyrelsen, 1991:3). 2.5 Vilka signaler bör man vara uppmärksam på? Att tyda signaler från barn som far illa är en komplicerad uppgift. Inom samma familj kan barnen reagera olika, även om barnen har utsatts för samma typ av våld (Hindberg, 2006). Det är inte så lätt att tyda symtomen hos barn. Barn kan uppvisa symtom utan att fara illa, de kan också fara illa utan att uppvisa symtom (Lagerberg, 1982). Fysiska skador som uppkommit i samband med misshandel är de som är lättast att upptäcka. Man bör fatta mistankar ifall blåmärken och rodnader sitter på ställen på kroppen där de vanligtvis inte förekommer. Blåmärkena och rodnadernas antal och form spelar också in, precis som barnets ålder (Hindberg, 2006). Är det rimligt, i förhållande till barnets ålder, att skadan har uppkommit på de sätt som föräldrarna påstår (Linde, 1975). Man ska vara speciellt uppmärksam på när man vet med sig att ett barn har speciella hemförhållanden eller att de är barn till: Föräldrar med psykisk ohälsa. Omogna föräldrar. Förståndshandikappade föräldrar. Föräldrar som missbrukar alkohol och narkotika. Kriminella föräldrar. Våld i närstående relationer. Gemensamt för dessa är att föräldrarna är upptagna av sin egen livssituation och inte har förmågan att se barnets behov (SOU, 2001:72). Barn kan berätta på många olika sätt vad de har varit med om när de blivit utsatta för sexuella övergrepp. Berättelserna kan vara indirekta och symboliska. Därför kan det vara svårt att tyda dessa om man inte har kunskap om barnens uttryckssätt. Om vuxna inte kan tyda signalerna kan barnet känna sig sviket och inte våga berätta vidare (Glingvall-Priftakis, 1989). När barnet visar tecken på självdestruktivitet, skadar eller gör sig själv illa är det signaler som man ska ta på största allvar. Barn som är utsatta för sexuella övergrepp riktar oftast sin aggressivitet mot sig själva (Akselsdotter, 1993). Det kan finnas en skillnad på pojkars och 15

16 flickors reaktion på sexuella övergrepp och svårigheter i familjen. Flickorna vänder svårigheterna inåt, internaliserar och känner att det är deras fel och skuld. Medan pojkarna vänder det utåt, externaliserar och är mer utagerande. De blir oftast aggressiva och inte sällan blir de själva förövare. Pojkarna känner mer skamkänslor medan flickorna känner mer skuld (Kreyberg Normann, 1995). Inlärningsförmågan hos barn i utsatta livssituationer är hämmad, detta gäller normal begåvade, överbegåvade barn samt barn med begåvningshandikapp. De brister i förmågan att uppfatta problem och skapa sig en meningsfull bild av tillvaron. Misshandlade barn klarar sig allmänt sämre på intelligenstester, detta kan vara följd av skador som uppkommit av misshandeln. Men även socialt och emotionellt betingade samt genetiska faktorer har viss inverkan (Lagerberg, 1982) När det uppstår problem i skolarbetet och koncentrationssvårigheter uppkommer kan det bero på att hemförhållandena är kaotiska. Då kan det vara svårt att dra en klar gräns över vad som är skolans ansvar och vad som åvilar socialtjänsten eller barn och ungdomspsykiatrin. Att placera dessa barn i mindre grupper på skolan ger inte något resultat för att problemet i hemmet kvarstår. Det hjälper inte heller med specialpedagoger för att barnen blir känslomässigt och intellektuellt avskärmade. Otrygga och oroliga barn har svårt att koncentrera sig och ta till sig kunskap. De mest framträdande problemen hos barn som far illa är oro, extrem blyghet och rädsla för att misslyckas. Nästan hälften av misshandlade barn och deras syskon hade anpassnings problem i skolan. Man kan dela in dessa i två grupper, de deprimerade och tillbakadragna samt aggressiva och utåtagerande (Hindberg, 1999). Barn är i behov av att knyta an sina föräldrar, men när de sviktar kan det vara avgörande att ha någon annan vuxen eller pedagogens roll bli central. För ett barn kan det räcka med ett minne av en pedagog som har tagit sig tiden att lyssna eller svara på barnets frågor, och hur skönt det känns när någon vuxen förstår (Brodin, 2008). Att ingå i andra sammanhang, såsom en välfungerande förskola eller skola, kan för många barn bli räddningen. Att få relatera till en annan fungerande värld skapar ett utvidgat universum. (Brodin, 2008, s.58) 2.6 Pedagogens lyhördhet Trots att Sverige är ett välfärdssamhälle och den humanitära synen är viktig, så lever många barn i bristande yttre och inre miljöer. När föräldrarna inte orkar drabbar det barnen. Signaler 16

17 om att barn mår dåligt når skolor och förskolor, men ibland så uppmärksammas de inte eller tas inte på allvar (Olsson, 2009). Den som av någon anledning inte orkar eller vill se ett barn som far illa kan välja att blunda eller bortförklara sina misstankar om ett barn far illa. Vilken kunskapsnivå, erfarenhet, personliga egenskaper men även vilken tidsepok man lever i påverkar vad man ser. Personalens arbetssituation är av stor betydelse för förmågan och viljan att upptäcka ett barn som befinner sig i en utsatt livssituation och som kan behöva hjälp. I samband med att klasserna i skolan växer, minskar möjligheterna att se och lära känna varje enskilt barn och därigenom upptäcka barn som far illa. I en pressad arbetssituation är det lätt att förbise något som man i vanliga fall skulle vara uppmärksam på. Personalens utbildning, arbetssituation och arbetsbelastning har stor betydelse för om barn som far illa ska bli sedda eller inte och det faktum att arbetsbelastningen ökat inom alla områden där man möter barn, ger anledning till oro beträffande utsatta barns möjligheter att bli uppmärksammade och få hjälp (Hindberg, 1999). 2.7 Anmälningsplikt Som vi tidigare nämnt så är man, som pedagog, skyldig att anmäla enligt sekretesslagen 14 kap 1. Det innebär att alla som arbetar med barn under 18 år har en skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Anmälan ska göras även om det inte är klarlagt om barnet behöver hjälp eller skydd. Socialnämndens uppgift är att göra en utredning för att se ifall de behöver ingripa eller inte. Det är inte pedagogens uppgift att förvissa sig om det finns ett behov av skydd eller hjälp för den minderårige innan man anmäler utan det är socialnämndens personal som har den kompetensen. Att personalen tycker att anmälningsplikten är något obehagligt är inte en ursäkt att inte fullgöra anmälningsplikten (Erdis, 2004). Det finns många olika skäl till att pedagoger inte anmäler. Det kan exempelvis vara bristande kunskap om anmälningsskyldigheter eller att personalen är oroliga att föräldrarna kommer att flytta barnet till en annan skola. Men även att personalen känner obehag och misstro mot socialen, det kan även vara så att man vill försäkra sig om att barnet verkligen far illa innan man gör en anmälan. Det är viktigt att man ger personalen kontinuerlig och kvalificerad utbildning och fortbildning för att personalen ska få förutsättningar och kompetens att ingripa. Man kan inte bortse från att det kan handla om bristande civilkurage eller oförmåga att ta ett barnperspektiv. Men även 17

18 en överdriven tilltro till den egna förmågan att lösa problemet inom den egna organisationen (Bengtsson & Svensson, 2006). 18

19 3. Metod och genomförande I det här avsnittet kommer vi att presentera vilken metod vi har använt oss av och varför vi valde att använda oss av den. Vi kommer även att beskriva vår undersökningsgrupp och hur vi genomförde vår undersökning. 3.1 Metod Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med tanke på vår frågeställning så ansåg vi att kvalitativa intervjuer var bäst lämpade för vårt ämne. Enligt Trost (2005) så går dessa intervjuer ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter de har samt hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut. Vi använde oss av frågor med låg grad av standardisering vid våra intervjuer. Med detta menar man att man formulerar sig efter den intervjuades språkbruk, man tar frågorna i den ordning som de passar och den intervjuade kan styra ordningsföljden och följdfrågor formuleras beroende på vilka svar som ges. Genom att använda sig av låg grad av standardiserade frågor får man en större variationsmöjlighet (Trost, 2007). När det gäller intervjuer är det vanligt att man inleder med neutrala frågor så som bakgrunds variabler som vi behöver som information. Lika så avslutas intervjun med utrymme för kommentarer kring frågornas innehåll eller möjligtvis sådant som inte kommit med i frågorna som upplevs som betydelsefulla av intervjupersonen(patel & Davidson, 2003). 3.2 Etik Intervjupersonerna och deras skolor är anonyma. Vi kommer inte heller beskriva var skolorna ligger, för att ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Eftersom vårt huvudsyfte med intervjuerna har varit att undersöka pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illa har våra intervjufrågor inte berört några specifika fall och genom detta har vi varit ute efter något sekretessbelagt material. Vi har inte frågat efter något enskilt fall, men vi kan inte komma ifrån att vi berör ett känsligt ämne och att vi genom vår intervju och våra frågor kan väcka obehagliga minnen hos intervjupersonerna. Vi har valt att inte rapportera vissa delar från intervjuerna, eftersom vissa delar berörde känsliga delar i enskilda fall. Hellre än att riskera att tystnadsplikten bryts ska man underlåta att rapportera sina fynd. Ingen forskning är så viktig att den får tulla på de etiska kraven (Trost, 2005). 19

20 3.3 Undersökningsgrupp Vår undersökningsgrupp består av tre manliga pedagoger och fem kvinnliga, alla verksamma inom grundskolans tidigare år. Pedagogerna vi intervjuade hade olika lång arbetslivserfarenhet, spannet varierade från 1 år upp till 40 år inom yrket. Intervjupersonernas utbildning varierade från den gamla folkskolelärarutbildningen till hur lärarutbildningen ser ut i dag. Många av lärarna hade jobbat vid flera olika skolor tidigare. Två av pedagogerna har vi varit i kontakt med innan, men de övriga sex intervjupersonerna var inga vi träffat tidigare. Däremot så var skolorna vi besökte inte okända för oss. Vi tyckte att det underlättade att känna till skolorna inför genomförandet av våra intervjuer. Vi kände oss trygga med att känna till lokalerna och kunde lätt orientera oss när vi skulle möta upp intervjupersonerna. 3.3 Genomförande Vi har varit på två skolor i en och samma kommun och genomfört sammanlagt åtta intervjuer med lärare. På skola 1 intervjuade vi två lärare som jobbade tillsammans i en klass. Vi frågade lärarna personligen eftersom vi träffade dem och frågade ifall de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju till vårt examensarbete. Lärarna på skola 1 bad om att få se frågorna innan intervju tillfället, de ville även att vi skulle intervjua dem tillsammans. På skola 2 skickade vi mail till sammanlagt sex arbetslag, årskurs 1-6, där vi beskrev vad intervjun gick ut på. Vi fick svar från tre arbetslag, där pedagoger var villiga att ställa upp och bli intervjuade. Här intervjuade vi fyra pedagoger enskilt och två stycken intervjuade vi samtidigt, ingen av dessa begärde att få titta på frågorna innan. Att det uppstod tillfällen där vissa pedagoger ville bli intervjuade samtidigt berodde på att det passade bäst i pedagogernas schema. Vid intervjuerna så använde vi oss av en diktafon för att spela in samtalen. Innan vi började så informerade vi att samtalet kommer att spelas in och att det var bara till vårt examensarbete som materialet ska användas. Vi berättade enbart att det skulle handla om barn i utsatta livssituationer och vilka signaler man bör vara uppmärksam på. Vi var båda två närvarande vid intervjuerna. En av oss ställde frågor och den andra antecknade samtidigt. På båda skolorna så fick vi tillgång till grupprum eller klassrum där vi kunde utföra intervjuerna ostört. Det var bara vid en intervju som vi fick avbryta och förflytta 20

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Bakgrund Innehåll Definition, förekomst, följder Fallbeskrivningar (fiktiva) Hur kan man upptäcka utsatta?

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer