62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag Symbolerna + och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och"

Transkript

1 Område Elevsidor Övrigt Symbolerna och 28 Introbild K 1 Mattelappar 2 A 29 Undersök och K 1 Mattelappar 2 B Jämför antal eller Öva mer Bonus s 9, K 1 Träna och Räknesätten + och + Lägga till, ökning. Ta bort, minskning. Lägga till så att likheten stämmer. Ta bort så att likheten stämmer. 33 Undersök + och K 16 Hemligt uppdrag, underlag 3 3 Symbolerna + och K 1 Mattelappar 2 C 36 Undersök + och Addition, mattespråk K 1 Mattelappar 2 D 0 Undersök och 1 2 Subtraktion, mattespråk K 1 Mattelappar 2 E 3 Talraden, hopp framåt vid +, hopp bakåt vid Jämför addition och subtraktion 6 8 Textuppgifter + respektive, textuppgifter + och Extra färdighetsträning s 8 9 Läxa 2 K 17 Träna + och K 18 Talrader, underlag K 19 Gemensam problemlösning hitta talet Bonus s 10 Läxa 3, Bonus s 11, K 20 Textuppgifter + och Extra färdighetsträning s Utvärdering 8 och, + och Repetition Kul med matte 9 Antal, ordningstal, -kamraterna, fylla i och tolka stapeldiagram 0 Jämföra vikt balansvågar med föremål 1 Textuppgifter, välja svars alternativ Bonus s 12 Förslag till tidsplan Arbetet med kapitel 2 bör ta ca 3 veckor. 62

2 Symbolerna och Centralt innehåll enligt Lgr 11: Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Kommentarmaterialets förtydligande: Matematikdidaktisk forskning visar att det är viktigt att eleverna tidigt får möta och utveckla kunskaper i algebra. Kursplanen lyfter därför fram grundläggande algebraiska kunskaper även för de yngsta eleverna med innehållet matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. När eleverna i årskurserna 1 3 arbetar med matematiska likheter och likhetstecknets betydelse och efter hand förstår att ett tomrum i en matematisk likhet kan ersättas med en bokstav, utvecklar de förförståelse för obekanta tal och variabelbegreppet. Därigenom läggs en grund för innehållet obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol i årskurserna 6. Kunskapskrav åk 3: Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Förmågorna, exempel i detta område: Problemlösningsförmågan I spelet på s 32 i elevboken väljer eleverna kombinationer av tärningar för att likheten ska gälla. Begreppsförmågan Eleverna motiverar var likhetstecknet respektive olikhetstecknet passar. Metodförmågan Eleverna kan använda sin automatiserade kunskap om att t ex Resonemangsförmågan Eleverna motiverar val av tal för att likheten ska gälla vid t ex + 2. Kommunikationsförmågan Eleverna kan skriva på mattespråket, men även visa med konkret material, bilder och muntligt. Forskning och beprövad erfarenhet I TIMSS 2007 fanns för åk 8 en uppgift som resulterade i ekvationen 10 x Ekvationen är nästan omöjlig att lösa med en dynamisk förståelse av likhetstecknet, eftersom 10 inte kan beräknas så att det blir x För att lösa uppgiften krävs i stället den statiska uppfattningen, vilken innebär att det på båda sidor av likhetstecknet skall vara samma värde för ett visst värde på x. Detta gör det möjligt att förstå ekvationen begreppsligt, vilket i sin tur kan leda till att den kan lösas. Då måste x vara 120 för att värdet ska vara 10 på var sin sida om likhetstecknet, vilket ger x 30. Det är alltså viktigt att eleverna utvecklar en begreppsförståelse som håller för fortsatt lärande. Eleverna kommer senare även att möta likhetstecknet i dynamiska situationer, men det första mötet bör vara statiskt, dvs man jämför konstanta antal eller värden. Mål för området Symbolerna och Eleverna ska förstå och muntligt kunna an vända begreppen fler än, färre än, lika många och olika många. Eleverna ska kunna jämföra antal i två grupper och sätta ut symbolen mellan grupper med lika antal och symbolen mellan grupper med olika antal. Eleverna ska muntligt kunna motivera val av symbol. Eleverna ska veta att likhet här avser antal och inte t ex färg eller form. Förkunskaper Eleverna ska kunna räkna antal föremål, minst, samt kunna avgöra om antalet föremål är lika många eller olika många i två grupper. Fördiagnos Eleverna gör Mattelapp A på K1 Mattelappar, kapitel 2. De ska dra streck mellan ringar som har samma antal (1 ). Den som inte klarar detta måste omgående få möjlighet att med en lärare träna antal, antalskonstans och parbildning. Detta med lika loppor, loppor i olika färg och storlek, samt med valfria föremål. Det här är en viktig grund för all taluppfattning. 63

3 Om innehållet i området Förutom att kunna använda symbolerna och behöver eleverna kunna hantera ord för jämförelse av antal som fler än, färre än, lika många som och olika många. Dessa jämförelseord bör de ha mött redan i förskolan. Fler än, färre än, lika många och olika många Eftersom många av eleverna ännu inte kan läsa, har vi valt att endast använda begreppen ovan muntligt. Det är viktigt att eleverna själva får använda dessa uttryck vid samtal och muntliga redovisningar. Svårigheter och missuppfattningar I vardagligt tal använder vi ofta felaktigt uttrycket mindre än när vi talar om antal. T ex Det är mindre besökare i år. Det ska naturligtvis vara Det är färre besökare i år. Därför är det viktigt att uppmärksamma det korrekta uttrycket färre än. Korrekt användning av uttrycket mindre än är vid jämförelser av storlek. I exemplet ovan betyder det att besökarna är mindre, storleksmässigt, än tidigare år. Det är viktigt att eleverna lär sig de rätta uttrycken för jämförelser av antal respektive storlek. Böjningen av adjektivet få är få, färre En gammal böjningsform är sedan färst, vilket används av en del lärare och barn redan i förskolan. Alternativet till färst är att säga t ex minst många eller minst/lägst antal. Inget av dessa alternativ är direkt enkelt och bra. Svårigheter och missuppfattningar Många elever möter under skolåren sida efter sida med uppgifter som + 3 och Om de inte förstått eller glömt bort likhetstecknets innebörd är risken stor att de bara ser som en symbol, efter vilken ett svar ska skrivas. När de då senare möter ekvationer, som bygger på förståelse av likheter, får de problem. (I kursplanen står därför likhetstecknet under Algebra.) Därför räcker det inte att endast ta upp likhetstecknets funktion nu när det införs, utan likhetstecknets innebörd behöver repeteras med jämna mellanrum under alla skolår. Det är även många som felaktigt böjer ordet många som många, mer och mest i stället för många, fler, flest. Mer och mest är böjningsformer till ordet mycket. Lika med och inte lika med Vi inför både symbolen (lika med) och symbolen (inte lika med) vid jämförelse av antal. Genom att visa motsatserna måste eleverna välja mellan en likhet och en olikhet och betydelserna av symbolerna framträder då tydligare. Eleverna måste jämföra antal på båda sidor om symbolen och uppfatta när det är lika antal och när det är olika antal. Detta är en statisk situation, inget ändras, och ger just den begreppsförståelse av likhetstecknet som krävs vid ekvationslösning. Många elever har emellertid endast förstått likhetstecknet dynamiskt och tolkar då t ex som att fyra och tre blir sju, det händer något. Det är just så som knappen på miniräknaren fungerar, eftersom den är en funktionsknapp. På miniräknaren kan man fortsätta och räkna, t ex Så vill även elever med fel begreppsuppfattning av likhetstecknet felaktigt skriva. Knappen på miniräknaren fungerar alltså inte som ett likhetstecken och bör därför kallas just funktionsknapp eller helt enkelt svarsknapp. 28 Symbolerna och / Räknesätten + och Utgå från bilden och samtala om begreppen lika många, olika många, fler än och färre än. Eldorado 1A GB.indb :9 s 28 Introsida Utifrån bilden finns möjlighet att samtala om begreppen lika många, olika många, fler än och färre än. Sidan kan även användas digitalt, med eller utan IST, för att jämföra antal av olika föremål. 6

4 s 29 Undersök Innan eleverna arbetar med Undersök Använd uttrycken lika många som, olika många, fler än och färre än när ni samtalar om och jämför antal. Observera att dessa uttryck inte finns med i grundbokens uppgifter, utan endast tas upp muntligt. Jämför antal Jämför antal. Lägg loppor i de tomma rutorna. Lägg eller här. Undersök Använd föremål eller bilder som du sätter upp i två grupper på tavlan, t ex från introsidan s 28. Låt eleverna avgöra vilken symbol ( eller ) som passar mellan grupperna. Välj föremål med olika färg och form och samtala om att för att bestämma likhet eller olikhet i matematik är det antal som avgör. Fråga eleverna vad de tittar efter när de väljer symbol. T ex: Jämför antalet chokladmuffins med antalet vaniljmuffins. Vad kan ni säga om jämförelsen? Hur kan ni vara säkra på att det är lika många? Visa med parbildning: Rita och skriv några av dina jämförelser. lika med inte lika med Jämför antalet smultron med antalet blåbär. Hur kan ni vara säkra på att det är fler smultron? Visa: Uppmärksamma att man även kan börja med blåbären och säga: Det är färre blåbär än smultron. Jämför antal av andra föremål och låt eleverna träna de olika begreppen, både genom att svara på och ställa frågor, samt visa med parbildning. Försök få eleverna att använda alla uttrycken när de ställer frågor. Visa på tavlan: OOO OOO Förklara varför det här är rätt. Vad händer om jag tar bort den röda? Vad måste jag göra då? (Antingen kan man byta symbolen till eller så tar man bort den blå från andra sidan.) Visa på tavlan: OO OOO Förklara varför det här är rätt? Vad händer om jag tar bort den röda? Vad måste vi göra då? (Ta bort fler eller lägga till.) Påpeka att vid finns det bara ett rätt svar, men vid finns det oändligt många rätta svar. 1. Två elever lägger vardera 0 loppor i var sin ruta och väljer sedan lämpligt symbolkort. 2. En elev lägger 0 loppor och symbolkort. Den andre lägger rätt antal loppor. 3. Gör på motsvarande sätt med tärningar och talkort. Eldorado 1A GB.indb :9 Eleverna arbetar med Undersök När de lägger loppor arbetar de parvis i en gemensam bok, men ritar sedan i sina egna böcker. 1. Var och en har fem loppor att använda. Elev A, liksom B, bestämmer hur många loppor (0 ) han/hon ska ha i sin slutna hand. De öppnar sina händer samtidigt över var sin ruta. Vilken symbol ska de nu välja att lägga mellan sina grupper av loppor? 2. Eleverna turas om att lägga ett valfritt antal i den gröna rutan, samt eller i mitten och att därefter lägga passande antal i den blå rutan. 3. Eleverna dokumenterar sitt arbete i dokumentationsrutan. De kan slutligen även rita ett förslag i de tre rutorna ovanför om de hinner. Sammanfatta arbetet med Undersök Låt eleverna berätta om några olika förslag de ritat och motivera hur de tänkt när de valt symboler. Ställ en fråga som t ex: Hur skulle du förklara hur man ska använda symbolerna och för en som inte har lärt sig dem? Titta tillsammans på inforutan och låt eleverna förklara den. 29 Material Loppor och symbolkort för och. 6

5 s Jämför antal Förslag till inledning och avslutning av lektioner Rita så att det stämmer. T ex Minutare Rita eller visa jämförelserna på tavlan. Eleverna visar sedan symbolen eller : OOOO q OOO OOOO q OOOOO OOO q OOO OO q OOOO q q Mattelappar K1 Mattelappar 2 B, Symbolerna och Räkneuppgifter Två barn delar lika på fyra muffins. Hur många får de var? De hade tio muffins. Hur många finns kvar? Två barn äter tre bullar var. Hur många bullar är det? Det var tio bullar i påsen från början. Hur många bullar är det kvar i påsen? Vad gör jag om elever inte kan? s 30 T ex 30 Använda likhetstecknet, och olikhetstecknet, (inte lika med). Observera att det är antalet föremål som jämförs. Ställ frågor om fler än, färre än, flest, lika många och olika många. Eldorado 1A GB.indb :9 Försök få alla elever att rita egna förslag i de sista uppgifterna på sidan. Elevernas egna förslag är den bästa diagnos du kan få på hur de uppfattat begreppen. Ta reda på om eleverna kan följande delbegrepp. Parbildning Kan eleverna jämföra antal genom parbildning? Lägg fram t ex röda loppor och 3 vita. Låt eleverna lägga lopporna parvis på rad och konstatera att det är två fler röda loppor än vita. Gör på motsvarande sätt med olika sorts plockisar och variera mellan antalen 1 och. Lika många, olika många, fler och färre Är eleverna säkra på dessa begrepp? Använd plockis ar och träna begreppen så att även eleverna använder orden. Symbolerna och Har eleverna förstått skillnaden mellan symbolerna? Lägg ut symbolen och låt eleverna lägga plockisar på var sin sida samt motivera sina val av antal. Lägg ut symbolen och låt eleverna lägga olika många plockisar, samt motivera sina val av antal. 66

6 Jämför antalet frukter. Skriv eller. Skriv eller. Jämför antalet prickar. Skriv eller. T ex Slå tärningar och lägg 3 av tärningarna i rutorna så att det stämmer. s 9 Påpeka att det är tärningstalen som jämförs, inte antalet tärningar I paruppgiften kan du rita till en ruta till höger om likhetstecknet och ge eleverna fler tärningar. Ibland finns det flera lösningar. Räkna 1 poäng för varje rätt lösning. Eldorado 1A GB.indb :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s 31 Visa eller rita tärningar och låt eleverna föreslå vilken symbol som ska stå i rutan, samt motivera sina val. T ex: q q Observera Har eleverna uppfattat att det är antalet prickar, tärningstalen, som jämförs? När det är två tärningar på en sida ska de två tärningstalen adderas. s 32 Påpeka att det inte spelar någon roll om det står ett tal i stället för ett antal tärningsprickar på ena sidan om eller. Visa också att tal kan stå antingen till höger eller till vänster eller på båda sidorna om respektive symbol, t ex 3 3 och 3. Utmana Går det att lägga fler likheter? Tärningarna får användas flera gånger, men bara en gång i varje likhet. T ex kan tärningarna ge: Rita en ruta till på höger sida och låt eleverna använda sex tärningar 1 6. Material och kopieringsunderlag Tärningar 1 6, fem till varje par av elever. K 1 Träna och Spelet q q q Spela spelet tillsammans så att eleverna behärskar det innan de ska spela i par. Spelregler: Turas om att slå tärningar och föreslå en likhet som går att göra med tre av tärningarna. Lägg de tre tärningarna i rutorna så att likheten visas, samt motivera hur du tänkt. 67

7 Räknesätten + och Centralt innehåll enligt Lgr 11: Taluppfattning och tals användning De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Kommentarmaterialets förtydligande: Det innebär att eleverna ska få kunskaper om hur räknesätten förhåller sig till varandra och förståelse för vilka räknesätt som är mest effektiva i olika situationer. [...] Att lösa problem handlar till att börja med om att kunna tillägna sig det matematiska innehållet i olika situationer. Därefter gäller det att tolka innehållet och utforma en frågeställning med hjälp av olika matematiska uttrycksformer. [...] I mötet med det centrala innehållet i de lägre årskurserna har eleverna redan utvecklat förmågan till generellt tänkande. Räknehändelser kan vara ett sätt för de yngre eleverna att översätta en verklig eller påhittad situation till en enkel modell. Kunskapskrav åk 3: Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. [...] Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt. Förmågorna, exempel i detta område: Begreppsförmågan Eleverna kan använda och avgöra vad + respektive innebär och vet hur det används vid antal, likheter, textuppgifter, räknehändelser och på talraden. Metodförmågan Eleverna kan arbeta med addition som lägga till och med subtraktion som ta bort, med konkret material, med bilder och med symboler. Resonemangsförmågan Eleverna kan motivera val av räknesätt för att en likhet ska gälla, t ex q 1 3 och q 1. Kommunikationsförmågan Eleverna kan rita och muntligt förklara lösningar av textuppgifter, samt skriva lösningarna på mattespråket. Mål för området Räknesätten + och Eleverna ska kunna tolka symbolen + som lägga till (ökning) och symbolen som ta bort (minskning). Eleverna ska kunna lägga till så att en likhet stämmer, t ex: OOO + OOOO Eleverna ska kunna ta bort så att en likhet stämmer, t ex: OOOOO OOO 3. Eleverna ska kunna hoppa framåt på talraden vid addition och bakåt vid subtraktion, samt att då uppmärksamma att varje hopp motsvarar ett mellan rum mellan talen på talraden. Eleverna ska kunna uppfatta ökning och sammanläggning, samt ta bort (minskning) i textuppgifter och kunna formulera lösningar med matematiska uttryck, t ex Förkunskaper Eleverna ska kunna benämna antal 1 och kunna hantera likhetstecknet korrekt. Fördiagnos Observera elevernas arbete med likhetstecknet och antal på s i grundboken. Problemlösningsförmågan Eleverna kan avgöra om + eller ska användas för att en likhet ska gälla. 68

8 Om innehållet i området Följande text utgör ett benämnt matematiskt problem, som vi kallar textuppgift. Du har 3 kronor och får 2 kronor till. Hur många kronor har du då? För de flesta elever är det enkelt att beräkna svaret till kronor. Däremot är det betydligt svårare att utifrån textuppgiften skapa en matematisk modell, som här uttrycket Då räcker det inte att bara kunna skriva + och utan eleverna måste också fått träna på vilka situationer som modelleras med respektive räknesätt. Eftersom det formella mattespråket ligger på en hög abstraktionsnivå behövs mycket gemensamt och konkret arbete för att eleverna efterhand ska kunna skriva matematiska uttryck vid lösning av textuppgifter. Här kommer elevernas kunskapsnivå att variera stort och kanske någon elev nu endast kan klara av nivån där man ritar. Vi måste ta hänsyn till att abstraktionsförmågan utvecklas olika hos olika elever. Ritade räknehändelser med subtraktion (t ex en bild med fem fåglar på en gren och på nästa bild sitter tre kvar medan två flyger iväg) med subtraktion kan elever tolka på många olika sätt. Därför har vi valt att konsekvent stryka över eller kryssa det som ska tas bort och re kommenderar att även eleverna gör så. I sina egna ritade räknehändelser brukar de emellertid visa subtraktion på olika sätt. Så småningom ska eleverna även kunna visa räknesätten på tallinjen. Eftersom tallinjen kan upplevas abstrakt har vi valt att här i början arbeta med + och på talraden. När de ritar sina hopp mellan talen får de även en viktig förkunskap till arbetet med tal linjen, nämligen att det är mellanrummen man ska räkna. (Tallinjen presenteras i Grundbok 1 B kapitel 9, i samband med längdmätning.) I grundboken presenteras först de båda symbolerna + och samtidigt för att eleverna ska få uppleva likheter och skillnader mellan dem. Båda innebär en förändring, men + handlar om att lägga till medan innebär ta bort. Därefter arbetar eleverna med ett räknesätt i taget och kunskapen om likhetstecknets innebörd är viktigt nu när de ska skriva uttryck för likheter. Du läser sedan enkla textuppgifter där ni tillsammans ritar enkelt och skriver lösningen på mattespråket. Eleverna gör egna räknehändelser till + och. Slutligen ska de kunna välja räknesätt, + eller, i enkla textuppgifter. Det är bra att tänka på att förändringarna vid + och endast kan benämnas som ökning respektive minskning vid positiva tal. När negativa tal införs är förutsättningarna annorlunda, t ex: 2 + ( ) 3 och 2 ( ) 7 eftersom ( ) innebär +. Subtraktion med skillnadstänkande tas upp i kapitel 3. Svårigheter och missuppfattningar I djupanalysen av TIMSS 2007 betonas att kodning av textuppgifter till matematiska modeller är ett stort problem i åk och att olika problemsituationer som leder till lösningar med de fyra räknesätten måste belysas systematiskt i undervisningen. Att arbeta med räknesätten vid spalträkning med uppgifter som t ex ger inte tillräcklig träning på räknesättens användning i olika problemsituationer och det blir då svårt att hantera mattespråket vid modellering i arbete med textuppgifter. Det matematiska symbolspråket ligger på en mycket hög abstraktionsnivå och elevernas abstraktionsförmåga kan variera mycket. Uppmärksamma om någon elev inte alls klarar det formella mattespråket, utan just nu i stället behöver få rita eller visa med konkret material för att senare, när eleven klarar av det, övergå till att redovisa på mattespråket. Att kunna lösa textuppgifter inklusive problemlösningsuppgifter handlar mycket om att kunna tolka texter korrekt, vare sig eleven läser själv eller när du eller någon annan läser. Man kan kalla det läsförståelse även om texten läses upp. Att lösa uppgifter med text handlar mycket om läsförståelse, samt om en vilja och ett tålamod att ge sig tid att tolka texten. Det är därför viktigt att eleverna redan nu lägger fokus på texttolkningen och lär sig att enkelt anteckna/rita den information de får veta och som de ska arbeta vidare med för att komma fram till en lösning. Även om det är lättolkade textuppgifter som förekommer nu i början, så låt eleverna vänja sig vid att göra enkla anteckningar. Uppgifterna i början är därför skrivna så att varje enskild mening ger en viktig information. 69

9 s 33 Undersök Innan eleverna arbetar med Undersök Visa symbolerna och +, jämför dem och visa att den första har ett streck och den andra två streck, ett vågrätt och ett lodrätt. Låt eleverna berätta om var de har mött dessa symboler och vad de kan betyda. Använd underlaget på K 16 Hemligt uppdrag och skriv följande räkneoperationer, en på varje kort: +1, +2, +3, 1, 2 och 3. Blanda korten. Rita tre ringar på tavlan. Låt en elev dra ett av korten och göra uppdraget på kortet, utan att säga något eller att visa kortet för kamraterna. Kamraterna får nu föreslå vad det kan stå på det hemliga uppdragskortet. Låt flera elever utföra hemliga uppdrag. Eleverna arbetar med Undersök Låt eleverna parvis träna att snurra ett gem runt sin pennspets. Det gäller att hålla pennan rakt och stadigt mot underlaget, samt att sprätta till gemet med pekfingret så att det snurrar flera varv. + och Lägg 3 loppor på rad på bordet. Snurra gemet. Den som först blir av med sina loppor vinner Rita vad som händer vid + 2. Rita vad som händer vid 2 Addition + 2 Lägg till. Subtraktion 2 Ta bort. 1 2 Undersök +0 Varje elev håller sedan pennspetsen på gemsnurrans mittpunkt, snurrar gemet och läser av vad gemet visar. Visa exempel på hur det kan se ut och låt eleverna avgöra vad gemet visar. Skulle gemspetsen ligga precis på en linje så får man snurra om gemet. Eleverna tar bort eller lägger till det antal loppor som gemet visar. Varje omgång startar med 3 loppor var. Eldorado 1A GB.indb :00 33 Läs texten till uppgiften och resonera om vad eleverna ska göra. Den som vinner en omgång drar ett streck i rutan Jag vann. När kamraten vinner dras ett streck i rutan Min kamrat vann. Påminn om att det femte strecket dras snett över de andra fyra och sedan gör man ett litet uppehåll till nästa streck, så att det blir grupper med fem streck i varje. Rita på tavlan så att alla ser osv. Eleverna kan nu spela parvis. Du avgör när det är lämpligt att bryta och eleverna ritar då en bild för + 2 och en för 2 i dokumentationsrutan. Sammanfatta arbetet med Undersök Låt eleverna redovisa sina dokumentationsrutor, gärna med dokumentkamera. Samtala om spelet och titta sedan tillsammans på inforutan längst ned på sidan. Låt eleverna förklara räknesätten och försök få alla att använda term erna addition och subtraktion. Material och kopieingsunderlag Loppor och gem. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 70

10 Lägg till eller ta bort som symbolerna visar. Skriv räknesätt och tal Träning på att använda symbolerna, + vid addition och vid subtraktion. Eleverna visar att de tar bort kulor genom att kryssa över dem. Ställ frågor med orden fler och färre. Eldorado 1A GB.indb 3 s och Förslag till inledning och avslutning av lektioner Minutare Visa på tavlan t ex + 2 vid O O O och 3 vid O O O O. Eleverna visar hur många det blir. Mattelappar K 1 Mattelappar 2 C, + och Räkneuppgifter Ali har köttbullar på sin tallrik. Hur många har han kvar när han ätit upp 3 köttbullar? Moa har köttbullar på sin tallrik. Hon tar en köttbulle till. Hur många har hon då? Föreslå räknehändelser till och Tolka addition eller subtraktion utifrån bilder och därefter skriva rätt symbol och antal. Ställ frågor med orden fler och färre :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s 3 Förenkla På sidan 3 kan eleven använda loppor och sedan rita. s 3 Utmana Låt eleverna rita liknande uppgifter (som på sidan 3) i sina mattehäften och skriva symboler för två räkne operationer, t ex + 2 och 3. Observera Hur motiverar eleverna sina lösningar? Läxa Läxbok 1 A, Läxa 2, s 6 Vad gör jag om elever inte kan? Samtala med eleverna och försök ta reda på vad som är svårt. Ibland kan det vara ovänt ade saker som de missuppfattat. Låt dem beskriva skillnaden i utseende mellan de två symbol erna, så att du vet att de förstått hur de ska se ut. Har de uppfattat vad kryssa över innebär? Blandar de ihop räknesätten? 71

11 s 36 Undersök Innan eleverna arbetar med Undersök Visa på tavlan, t ex: O O O O Hur kan vi på enklaste sätt ändra så att likhetstecknet stämmer utan att ta bort något? Att lägga till ytterligare två loppor, gärna i en annan färg, till vänster om likhetstecknet gör att likheten stämmer. Då är det lika många på varje sida. O O O O O O Lägg nu räkneoperationen med talkort: Vilken symbol kan vi lägga i rutan för att visa att vi hade 1 från början och sedan la dit 2? Lägg dit symbolkortet + och läs hela räkneoperationen på mattespråket: Låt eleverna berätta vad uttrycket visar. Välj nu andra antal, t ex: O O O O O O O O O O O O O + + och Lägg loppor som rutorna visar. Lägg talkort. Lägg 1 eller 2 loppor. Lägg talkort. Lägg talkort. Lägg talkort. Rita och skriv några av dina förslag. Lägg loppor så att stämmer. Lägg till så att likheten stämmer Undersök Lägg 3, eller loppor Lägg 1 eller 2 loppor i den översta blå rutan och 3, eller loppor i den översta röda rutan. 2. Lägg loppor i den översta lila rutan så att likheten stämmer. 3. Lägg motsvarande talkort i rutorna under. Lägg talkort och symbolkort och berätta till. Vi har 1 loppa och lägger till 3, så att vi har lika många loppor ( stycken) på vardera sidan om likhetstecknet. Du avgör hur många exempel eleverna behöver träna på innan ni börjar med sidan Undersök. Eleverna arbetar med Undersök Titta tillsammans på s 36 och läs uppgiften. Hur många loppor ska ni lägga i rutan med blå ram? (I rutan kan eleverna se att det ska vara 1 eller 2 loppor.) Hur många loppor ska ni lägga i rutan med röd ram? (Antingen 3, eller loppor.) Hur kan ni sedan veta hur många loppor ni ska lägga i rutan med lila ram? (Likhetstecknet innebär att det ska ligga lika många loppor i blå och lila ruta tillsammans som det ligger i den röda rutan.) Vad ska ligga i de mindre rutorna under? (Talkort som visar talen ovanför.) Eleverna arbetar sedan parvis i en bok och kan turas om att lägga loppor i blå respektive röd ruta och sedan tillsammans avgöra antalet loppor i den lila. Därefter får eleverna tillsammans lägga talkort i rutorna under för att visa räkneoperationen på mattespråket. Eldorado 1A GB.indb :00 Sammanfatta arbetet med Undersök Låt eleverna redovisa sina dokumentationer. Sammanfatta sedan gemensamt och samtala om inforutan längst ned på sidan. Låt eleverna förklara den. Titta tillsammans på s och samtala om de olika typerna av uppgifter. Observera Lyssna på elevernas resonemang när de avgör antalet loppor i den lila rutan. Hur klarar eleverna att översätta till mattespråket? Ställ frågor som: Hur kan ni veta att det är rätt antal loppor? Varför la du bara en loppa i den lila rutan? Varför valde ni just de här talkorten? Ställ frågor med orden fler, färre, flest, lika många och olika många. Material Loppor och talkort 0. Varje elev ritar och skriver några av sina förslag i dokumentationsrutan i sin egen bok. Eventuellt kan de även rita och skriva i de tomma läggrutorna ovanför. 72

12 s och Förslag till inledning och avslutning av lektioner Minutare Visa uppgifterna nedan och eleverna visar vad som ska läggas till för att likheterna ska stämma. T ex: O O O O O O O O O O O O Mattelappar K 1 Mattelappar 2 D, + och Räkneuppgifter Erik köper ett äpple för 3 kr och en godisbit för 2 kr. Hur mycket ska han betala? Moa har kronor. Hon ger en krona till sin lillasyster. Hur många kronor har hon kvar? Moas katt har 3 svarta ungar och 2 grå. Hur många ungar har Moas katt? Lägg till så att det stämmer. Rita och skriv Rita och skriv. Rita och skriv Träning av addition med ökning. Ställ frågor med orden fler, färre, flest och lika många. Observera att eleverna skriver tal på rätt ställe. Eldorado 1A GB.indb :00 s Sidan har samma upplägg som det eleverna precis tränat på sidan Undersök. Uppmana eleverna att även göra den sista markerade uppgiften på sidan. Hjälp de elever som är osäkra. Det är bra om så många som möjligt vågar pröva på uppgifter som avviker lite. Förenkla Låt eleverna först lägga loppor så att det stämmer och sedan rita av rätt antal. Utmana Låt eleverna skriva egna liknande uttryck med större tal i sina mattehäften. Observera Hur förklarar eleverna sina uttryck som de skrivit på mattespråket? 73

13 Du har. Du får. Hur många har du då? Rita dit de loppor du får. Hur många har du då? Rita och skriv. T ex Rita och skriv Rita och skriv. T ex Rita och skriv. 38 Träning av addition som ökning. De röda och gula hjärtana tillsammans visar summan. Träning på att tolka mattespråket och rita ökning. Observera hur eleverna ritar och skriver sina egna uttryck. 39 Eldorado 1A GB.indb :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s 38 Sätt upp eller rita loppor i en färg för det du har och i en annan färg för det du får, t ex: Hur skrivs det på mattespråket? (2 + 3 ) Låt eleverna säga vilket uttryck som passar till följande: Jag har 2 loppor och får 3 loppor till. Då har jag loppor. (2 + 3 ) Uppmana eleverna att även göra den sista markerade uppgiften på sidan. Hjälp de elever som är osäkra. s 39 Låt eleverna föreslå hur de tror att de ska göra på sidan. På första raden skriver man hur många loppor man redan har, de gröna. Efter + står det antal loppor som man får och ska rita till. Sedan skriver man summan efter likhetstecknet. Hur många ska man rita till om det står 0 efter tecknet +? (Ingen.) Uppmana eleverna att även göra den sista markerade uppgiften på sidan. Den är en bra diagnos på elevernas kunnande. 7

14 s 0 Undersök Innan eleverna arbetar med Undersök Visa på tavlan, t ex: O O O O O Hur kan vi på det enklaste sättet ändra så att likhetstecknet stämmer utan att lägga till något? (Genom att ta bort en av de röda.) Lägg den loppa som ska tas bort lite ovanför de andra, så att eleverna kan se hur många som tagits bort. och Lägg loppor och talkort som rutorna visar. Ta bort så att stämmer. Lägg loppor. Lägg 1, 2, 3 eller loppor. Lägg talkort. Lägg talkort. Lägg talkort. Undersök O O O O O Lägg sedan räkneoperationen med talkort Vilken symbol kan vi använda för att visa att vi har 3 från början och sedan tar bort 1? (Symbolen för subtraktion.) Sätt upp symbolkortet och läs hela räkne operationen på mattespråket, Låt eleverna berätta vad uttrycket visar. Välj nu andra antal, t ex: O O O O O O O O O O 3 1 Lägg talkort och symbolkort och berätta till. Vi har loppor och tar bort 3, så att vi har lika många loppor på vardera sidan om likhetstecknet. Du avgör hur många exempel eleverna behöver träna på innan de börjar med Undersök. Eleverna arbetar med Undersök Titta på sidan tillsammans, läs texten och samtala om hur eleverna ska arbeta. Hur många loppor ska ni lägga i rutan med blå ram? (I rutan kan eleverna se information om att det alltid ska ligga loppor där.) Hur många loppor ska ni lägga i rutan med röd ram? (Antingen 1, 2, 3 eller loppor.) Vad måste ni göra nu för att likhetstecknet ska stämma? (Det måste alltså ligga lika många loppor i blå och röd ruta.) 0 Rita och skriv några av dina förslag. Ta bort så att likheten stämmer Lägg loppor i den översta blå rutan. Lägg motsvarande talkort i rutan under. 2. Lägg 1, 2, 3 eller loppor i den översta röda rutan. Lägg talkort i rutan under. 3. Ta bort loppor i blå ruta så att likheten stämmer. Lägg talkort i lila ruta för de loppor som tas bort. Eldorado 1A GB.indb :00 stämmer. (De loppor som tas bort lägger man ovanför rutan, för att veta hur många som tagits bort när man väljer talkort att lägga i rutan efter minustecknet. Eleverna arbetar två och två i en bok och kan turas om att lägga loppor i blå respektive röd ruta och motsvarande talkort i rutorna under. Sedan får de tillsammans avgöra det antal loppor som måste tas bort och lägga motsvarande talkort i den lila rutan. Varje elev ritar och skriver sedan några av sina förslag i dokumentationsrutan i sin egen bok. Du avgör när det är lämpligt att eleverna ritar och skriv er exempel i dokumentationsrutan. Sammanfatta arbetet med Undersök Låt eleverna redovisa sina dokumentationer och samtala om deras exempel. Titta tillsammans på inforutan längst ned på sidan och låt eleverna berätta vad den visar. Läs texten och sammanfatta Undersök. Uppmärksamma eleverna på att i boken kryssa över de loppor som ska tas bort. Titta sedan tillsammans på sidorna 1 2 och samtala om dem. Observera Lyssna på elevernas resonemang när de avgör antalet loppor som ska tas bort. Vi måste ta bort loppor i den blå rutan så att likheten 7

15 Väljer eleverna olika antal loppor i röd ruta? Ställ frågor som: Hur kan ni veta att det är rätt antal loppor? Varför tog ni bort loppor? Varför valde ni just de här talkorten? Ställ frågor med orden fler, färre, flest, lika många och olika många. Material Loppor och talkort. s 1 2 och Förslag till inledning och avslutning av lektioner Minutare Visa olikheter med loppor. Eleverna visar antal loppor att ta bort för att likheten ska stämma, här 1. Exempel på olikheter att visa: O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O Mattelappar K 1 Mattelappar 2 E, och Räkneuppgifter Moa har vindruvor. Hon äter upp 3 vindruvor. Hur många vindruvor har hon kvar? Erik har 2 kulor. Han vinner 3 kulor. Hur många kulor har han då? Moa har kronor i jackfickan. På rasten tappar hon 1 krona. Hur många kronor har hon då? Erik har 2 röda pennor, 1 blå och 1 gul penna. Hur många pennor har han? Moa har köttbullar på sin tallrik. Först äter hon upp 2 köttbullar och sedan 2 till. Hur många köttbullar finns nu på hennes tallrik? Erik har kulor. Han ger bort 3 av kulorna. Sedan får han 1 fin kula. Hur många kulor har han då? Vad gör jag om elever inte kan? Låt eleven hoppa över s 1 tills vidare och göra s 2 som utgår från en välbekant vardagsituation, nämligen att ge bort. Tänk på att detta är första kapitlet där eleverna ska skriva hela uttryck på det abstrakta mattespråket, så beröm alla framsteg och försök! Alla lär sig inte allt på en och samma gång. Att skriva uttryck återkommer i följande kapitel. 76

16 Ta bort så att det stämmer. Skriv. Kryssa över alla som du ger bort. Hur många har du kvar? Rita och skriv. Rita och skriv Rita och skriv. T ex Rita och skriv. 1 Eleverna kryssar över de loppor som tas bort vid subtraktionen. Ställ frågor med orden fler, färre, flest och lika många. 1 2 Träning på att tolka mattespråket och stryka det som ska tas bort. Ställ frågor med orden fler och färre. 1. Skriv hur många du har. 2. Kryssa över alla som du ger bort. 3. Skriv hur många du har kvar. Eldorado 1A GB.indb :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s 1 Sidan innehåller mer av det som tränats på Undersök. Påminn eleverna om att de ska kryssa över varje loppa som ska bort, på samma sätt som de gjorde med bollarna på s 3. Uppmana eleverna att även göra den sista uppgiften på sidan. Hjälp de elever som är osäkra. Förenkla Låt eleverna använda loppor, arbeta konkret och sedan stryka loppor i boken. Observera Hur förklarar eleverna sina uttryck som de skrivit på mattespråket? s 2 Samtala om hur man ska göra på sidan med de elever som behöver. Sätt upp eller rita loppor på tavlan för det antal ni har och kryssa över det som ni ska ta bort, t ex: En ska alltså bort, se raden under. 1 På mattespråket blir det 1 3. Låt eleverna berätta vad uttrycket innebär, t ex Jag har loppor och ger bort 1 loppa. Då har jag 3 loppor kvar. Uppmana eleverna att även göra den sista uppgiften på sidan. Det ger en bra diagnos på elevernas kunnande. Observera Hur förklarar eleverna sina uttryck som de skrivit på mattespråket? Utmana Låt eleverna skriva uttryck med subtraktion i sina mattehäften och använda tal som de själva väljer. Kopieringsunderlag K 17 Träna + och 77

17 s 3 Hopp på talraden Förslag till inledning och avslutning av lektioner Minutare Visa uppgifter som nedan på tavlan. Eleverna visar vad som ska kryssas över respektive ritas till. T ex: 2 O O O + 3 O O Mattelappar Skriv uppgifter på kopieringsunderlaget K 18 Talrader, kopiera och klipp lappar. Eleverna skriver sina namn och ritar hoppen till de uppgifter du skriver på tavlan, t ex: 3, 1, 1 + 3, 0 + Räkneuppgifter Ge förslag på räknehändelser till uppgifterna: 3, + 2, 1, Hopp på talraden + Rita hoppen. Skriv svaren Vad gör jag om elever inte kan Träning på att hoppa framåt vid addition på talraden. 1. Ringa in starttalet. 2. Rita hoppen. 3. Ringa in svaret.. Skriv svaret. 3 Ta reda på om eleven är säker på talramsan 0 10 Eldorado 1A GB.indb :00 framåt och bakåt. Kan eleven direkt säga vilket tal som kommer före t ex respektive 8, samt efter t ex 3, 6 respektive 8, utan att behöva räkna efter tyst först? Hjälp eleven att göra hoppbågar med sitt pekfinger från 0 till 10 och från 10 till 0 och samtidigt säga talen. s 3 Gå igenom innan eleverna arbetar med sidan: Visa talraden 0 på tavlan och låt eleverna föreslå hur man skulle kunna visa additionen på talraden. Samtala om elevernas förslag. Ringa in Säg ett tal och låt eleven peka på talet och ringa in den första termen, 3, på talraden. Gör sedan 2 hopp det. Rita två hopp åt höger. framåt och rita en hoppbåge för varje hopp, med Hur många bågar blev det? (Skriv 2.) Hopp på talraden en + avslutande pil vid det tal man tillslut landar på, Ringa in starttalet. Rita här hoppen.. Ringa in svaret. in talet Skriv svaret.. Åt höger blir talen större, det har blivit en ökning. Vilket räknesätt är det? (Skriv + 2.) Hur bör hopp med 2 ritas? (Rita.) Gör liknande Gör på motsvarande sätt med t ex och exempel och låt eleven förklara sina hopp muntligt. Låt eleverna föreslå hur man skulle kunna visa subtraktionen Ringa in den första termen, rita Hopp på talraden hopp bågar, pil och ringa in talet man landar på Gör på motsvarande sätt med t ex 1 och Du 2kan 3även använda K Samtala om att på talraden blir talen större när man går 0 åt 1 höger 2 3och mindre åt vänster. Eftersom addition 0 1 innebär 2 3 ökning, hoppar man alltså åt höger, medan 0 1 subtraktion 2 3 innebär minskning och man 0 + hoppar 0 1 åt 2 vänster. 3 Synliggör att alla hoppbågar är 0 lika 1 långa 2 3och att det är ett mellanrum mellan + 1 varje 0 1tal. 2(En viktig 3 förkunskap till att senare förstå 3 att 0 det 1 är 2mellanrummen 3 som räknas på tallinjen. 2 Titta 0 1tillsammans 2 3 på s 3 innan eleverna börjar. Genom att hoppa på talraden blir eleverna medvetna om mellanrummen mellan talen. Det är en grundläggande kunskap inför arbetet med tallinjen senare

18 Hopp på talraden Rita hoppen. Skriv svaren. Jämför addition och subtraktion. Rita och skriv. Addition + Subtraktion Skriv + eller så att det stämmer s 10 Träning på att hoppa bakåt på talraden vid subtraktion ta bort. 1. Ringa in starttalet. 2. Rita hoppen. 3. Ringa in svaret.. Skriv svaret. Träning på att uppfatta ökning respektive minskning, samt att skriva på mattespråket. Eldorado 1A GB.indb :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s Alla hopp här gäller subtraktion. Observera Ritar eleverna hoppbågarna korrekt? Hoppar eleverna åt rätt håll vid de olika räknesätten? Fråga hur man kan veta åt vilket håll man ska hoppa? Utmana Låt eleverna skriva en valfri del av talraden i sina matte häften, t ex eller De skriver sedan uppgifter i både addition och subtraktion till sin talrad, samt ritar hopp och skriver svar. s Hittills har eleverna arbetat enbart med addition eller enbart med subtraktion. På den här sidan läggs nu räknesätten mittför varandra för att ni ska kunna jämföra och samtala om likheter och skillnader när samma antal loppor och samma tal ingår i uppgifterna parvis. Observera Har alla elever tolkat räknesätten korrekt? Utmana Låt eleverna skriva egna uppgifter (som dem längst ned på sidan) i sina mattehäften. Tipsa om att skriva två tomma rutor för räknesätt, t ex 3 q 2 q 1. Kopieringsunderlag K 18 Talrader, underlag K 19 Gemensam problemlösning hitta talet 79

19 s 6-8 textuppgifter + och Förslag till inledning och avslutning av lektioner Minutare Addition: Moa har 3 pennor. Hon får 1 penna till. Hur många pennor har hon då? Erik har räknat uppgifter. Innan rast räknar han 1 uppgift till. Hur många uppgifter har han då räknat? Subtraktion: Moa har 3 vindruvor. Hon ger bort 2 vindruvor. Hur många vindruvor har hon kvar? Moa har kronor. Hon köper godis för kronor. Hur många kronor har hon kvar? Räkneuppgifter Läs uppgifterna, en i sänder. Eleverna ritar och skriver på ett tomt papper. 6 Rita och skriv på mattespråket. Moa har 3 kex. Hon får 2 kex. Hur många kex har hon då? Ali har 1 röd keps och 2 svarta kepsar. Hur många kepsar har han? Moa tar 3 äpplen. Ali tar 1 äpple. Hur många äpplen tar de tillsammans? Rita egna räknehändelser. Skriv på mattespråket Arbeta tillsammans med s 6 7. Läs uppgifterna tillsammans. Läs en mening i taget och rita enkelt. Skriv på mattespråket tillsammans. Träning på att hantera textuppgifter och att skriva på mattespråket. Moa har ätit 2 pannkakor. Hon äter 1 pannkaka till. Hur många pannkakor har hon då ätit? Erik har pannkakor på sin tallrik. Han äter upp 1 pannkaka. Hur många pannkakor finns det då på hans tallrik? Vad gör jag om elever inte kan? Samtala med en elev i taget och låt eleven visa vilka uppgifter som är lätta respektive svåra. Kanske uppfattar du om problemet är val av räknesätt, att skriva på mattespråket, att tolka den upplästa text en eller något annat. Val av räknesätt och att skriva på mattespråket: Hur har eleven klarat det tidigare? Vad har du antecknat tidigare? Är det något som bör tränas mer nu? Tolka texten: Hur fungerar elevens läsförståelse på lektionerna i svenska? Låt eleven få extra stöd i svenska och då träna att tolka enkla textuppgifter. Träning på att tolka texter och använda mattespråket återkommer i grundboken i alla kapitel. Eldorado 1A GB.indb :00 s 6 Du läser en uppgift i taget högt. Läs först hela uppgiften i ett sträck så att eleverna uppfattar hela räknehändelsen. Låt dem återberätta. Läs sedan en mening i taget. Fråga vad man får veta i varje mening och låt eleverna föreslå hur man enkelt kan rita det. I första uppgiften, t ex 3 ringar för de 3 kexen. Gör på samma sätt med den andra meningen och rita 2 ringar för de kex Moa får. Läs sedan frågan och låt eleverna utifrån sina bilder beräkna svaret. Samtala om hur man skriver lösningen på mattespråket och skriv den på tavlan. Eventuellt ritar ni även gemensamt på tavlan. Låt eleverna ge förslag på fler räknehändelser som innebär en förändring med ökning eller en sammanläggning. Eleverna ritar eller skriver egna räknehändelser med addition och skriver dem därefter på mattespråket. Att arbeta parvis kan ofta vara en fördel här. Låt eleverna redovisa sina räknehändelser. En dokumentkamera är då ett bra hjälpmedel, så att hela klassen kan se kamraternas dokumentationer. Samtala om olika lösningsförslag, svåra ord och även felaktiga lösningar. Anteckna gärna på tavlan vilka olika situationer som resulterar i addition här. 80

20 Rita och skriv på mattespråket. Moa har kex. Hon ger 1 kex till Ali. Hur många kex har Moa kvar? Ali har 3 äpplen Han äter upp 2 äpplen. Hur många äpplen har han kvar? Rita och skriv på mattespråket. Det är kex på fatet. Moa tar 2 kex. Ali tar 2 kex. Hur många kex är det kvar på fatet? eller Ali har 3 kronor. Han får 2 kronor. Hur många kronor har han då? Moa Ali Ali har 3 kepsar. Han tappar bort 1 keps. Hur många kepsar har han kvar? Moa har 10 kronor. Hon köper godis för 2 kronor. Hur många kronor har hon kvar? Rita egna räknehändelser. Skriv på mattespråket. UTVÄRDERlNG KAN ÄR OSÄKER s Eldorado 1A GB.indb :00 Eldorado 1A GB.indb :00 s 7 Gör på motsvarande sätt som på s 6 med dessa textuppgifter och dokumentationsrutan. Kanske några elever kan arbeta på egen hand med sidan och du hjälp er dem som behöver läsning och stöttning. Redovisa uppgifterna tillsammans eller gruppvis. Det är viktigt att eleverna även får redovisa sina räknehändelser och motivera val av räknesätt. Låt eleverna rita och skriva fler räknehändelser i sina mattehäften. s 8 Här är textuppgifter med addition och subtraktion bland ade. För de elever som hinner finns fler textuppgifter på kopieringsunderlag K 20 Textuppgifter + och. Kopieringsunderlag och läxa K 20 Textuppgifter + och Läxbok 1 A, Läxa 3, s 8 Utvärdering Eleverna löser utvärderingsuppgifterna och kryssar sedan i ringen för KAN eller ÄR OSÄKER till respektive uppgiftstyp. och respektive + och Om någon elev kryssat osäker och du vet att de klarat uppgifterna tidigare, så ställ frågor för att ta reda på om eleven inte kan eller om eleven kanske inte tror sig kunna matematik. Om eleven inte kan, så anteckna och återkom vid ett senare tillfälle till det som var svårt. Om eleven kan men kryssar osäker, så visa att han/hon kan och försök att efter hand stärka elevens självförtroende. 81

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har

Läs mer

Eldorado. sätter undervisningen i centrum!

Eldorado. sätter undervisningen i centrum! Eldorado sätter undervisningen i centrum! För något år sedan fick författarna det prestigefyllda priset Årets Läromedelsförfattarpris för läromedlet Eldorado Motiveringen löd: Detta läromedel präglas av

Läs mer

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan

Läs mer

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11 Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009

Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Taluppfattning åtgärda. Sammanfattning Västerås 3 och 4 februari 2009 Skriver först en liten sammanfattande inledning, tar upp de områden vi samtalade om och mycket av det vi tog upp hittar ni i Förstå

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19

Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Varierad matematikundervisning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Luffarschack Med en utmaning! Sfinxen En rik laborativ matematikuppgift som tar sin början i de första skolåren och fortsätter

Läs mer

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag MÄSTERKATTEN A FACIT VANTEN Problemlösning Arbeta två och två. Musen, i bild, har gömt några ostbitar i den gröna burken.. Hur många tror ni att han har gömt?. Hur många har han då sammanlagt? Vi har jämfört

Läs mer

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Observationsschema Problemlösningsförmåga Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra

Läs mer

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola Gäller för första delen av VT15 Syfte Du ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla din förmåga att:

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

Jag tror att alla lärare introducerar bråk RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.

Läs mer

PROVKAPITEL Mitt i prick 1A

PROVKAPITEL Mitt i prick 1A 1A PROVKAPITEL Mitt i prick 1A Innehåll Originalets titel: Kymppi 1A Text: Sari Rinne, Ann-Mari Sintonen, Tuula Uus-Leponiemi och Markku Uus-Leponiemi Illustration: Timo Kästämä, Picman Oy och Sanoma Pro

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4 Tryck.nr 47-11063-6 4711063_Omsl_T_Upp_Matte_4.indd Alla sidor 2014-01-27 07.32 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Färdighet med förståelse

Färdighet med förståelse Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning

Läs mer

Kunskap om samband mellan lässvårigheter

Kunskap om samband mellan lässvårigheter görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser

Läs mer

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogiskt café. Problemlösning Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt

Läs mer

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti Pernilla Falck Safari 2B Lärarhandledning B O N N I E R S 6 Tal K6 Kapitlet tar upp tal till och med 500 och inleds med att eleverna räknar 100 i taget.

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen: Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet

Läs mer

Räkneflyt 1. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 1-10

Räkneflyt 1. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 1-10 Räkneflyt 1 Addition och Subtraktion Talområde 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT Hur många? Ringa in det minsta talet i varje ruta. Ringa in det största talet i varje ruta. Måla rutor så att det stämmer åt båda håll. Exempel: Skriv talraden.,,, Skriv

Läs mer

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning

Läs mer

7E Ma Planering v45-51: Algebra

7E Ma Planering v45-51: Algebra 7E Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Måndagar (40 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in

Läs mer

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Analys Talet 7 OOOOOOO OOOO OOO OOOOOO OOOOO O O O 6 1 7 = 6 + 1 5 2 7 = 5 + 2 Syntes 4 + 3 = Räknar 5, 6, 7 2 + 5 = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna Subtraktion 7-4 OOOOOOO OOOOOOO OOOO Taborttänkandebakåträknande

Läs mer

Arbeta vidare med Milou 2008

Arbeta vidare med Milou 2008 Arbeta vidare med Vi hoppas att problemen i Milou väckte intresse och lust att arbeta vidare. Nu kan ni kontrollera lösningarna genom att pröva konkret, klippa och bygga. Variera också problemen genom

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 1A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning Hur många och lika många 1Hur många? Skriv. III 3 I IIII II IIII III 1 4 2 5 3 Rita lika många. valfri valfri 2 KAPITEL

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Taluppfattning 0-100

Taluppfattning 0-100 Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-

Läs mer

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka 49 2015 Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer

Läs mer

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång

Läs mer

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar ALGEBRA & EKVATION PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 VT 2013 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen Bedömning för lärande i matematik Workshop 15 juni 16 juni Inger Ridderlind PRIM-gruppen Workshop Komma igång med materialet Avgränsa ett Tema- Kunskapsområde Algebra (Samband och förändring) Hela materialet

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica

Läs mer

MÄSTERKATTEN 2B FACIT Kapitel 1

MÄSTERKATTEN 2B FACIT Kapitel 1 MÄSTERKATTEN B FACIT Kapitel EN lilla RÖA ÖNAN 0 en som är lat får ingen mat. Problemlösning Arbeta två oc två. En av de sex kycklingarna tycker inte om bullar. e andra äter en el bulle alla dagar. Gör

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6 Lärarhandledning Bråk från början en tredjedel ISBN ---- Innehåll Arbeta med bråk............................. Sidorna -................... Sidorna -................... Sidorna 0-................. Sidorna

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Kapitel 7. Område Elevsidor Övrigt och med ental. 15 Undersök Tiotalen K 1 Mattelappar 7 B 18 Undersök Räkna med tiotal

Kapitel 7. Område Elevsidor Övrigt och med ental. 15 Undersök Tiotalen K 1 Mattelappar 7 B 18 Undersök Räkna med tiotal Område Elevsidor Övrigt Talen Tiotalen 0 0 Tiotalsramsan. Generalisera talkamraterna för talen 2 till tiotal. 6 Introbild 7 Undersök Talen 8 Talen 2 4 + och med ental K Mattelappar 7 A 5 Undersök Tiotalen

Läs mer

Matematik klass 1. höst-terminen

Matematik klass 1. höst-terminen Matematik klass 1 höst-terminen rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Anneli Weiland Matematik åk 1 HT 1 Rita rätt antal bollar 1 2 3 4 5 Rita rätt antal fiskar I II III IIII V skriv romersk

Läs mer

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT Hur många? Ringa in et minsta talet i varje ruta. Ringa in et största talet i varje ruta. Vilken siffra visar halva figuren? Skriv talraen. Prima kapitel, talen,,,, och,

Läs mer

FACIT. Version 2015-02-25

FACIT. Version 2015-02-25 FACIT Version -- Version -- Tankenöt Vilka bilder är likadana som bilden i rutan? Siv. Tankenöt Hur många djur gömmer sig bakom draperiet? Ringa in. Sally Charlie Isa Kurre KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR

Läs mer

Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Vad är matematik? Matematiska processer

Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Vad är matematik? Matematiska processer Klara målen i 3:an - ta tillbaka undervisningen! Dokumentation från Matematikbiennalen 2008, Ingrid Olsson En deltagare påpekade att rubriken kunde misstolkas innan föreläsningen. Av den hoppas jag att

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Sannolikhet DIAGNOS SA3

Sannolikhet DIAGNOS SA3 Sannolikhet DIAGNOS SA3 Grundläggande sannolikhet Diagnosen omfattar 9 uppgifter där eleverna ska ges möjlighet att visa om de förstår innebörden av begreppet sannolikhet och slump samt om de har strategier

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Taluppfattning 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 PROVSIDA

Taluppfattning 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 PROVSIDA Taluppfattning 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 2016 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie

Läs mer

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande

18 Eldorado 5 A Lärarbok Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande Undervisning att skapa förutsättningar för elevers lärande I Kommentarmaterialets inledning står att läsa: Avsikten med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden

Läs mer

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa! s. 2 PROBLEMLÖSNING Kapitel 4 PROBLEMLÖSNING ARBETSGÅNG Hmmm...vad är det egentligen som är mitt problem? Hur ska ni lösa problemet? Tänk fritt! Jag ska ställa upp en ekvation Jag ska göra en skiss Jag

Läs mer

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 1

Läxa nummer 1 klass 1 Läxa nummer 1 klass 1 Rita hur det ser ut där du brukar göra läxan! Skriv namn! Det här är din läxbok för klass 1. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Det är meningen att du ska läsa exemplet

Läs mer

Jessica Vesterlund Ulrika Hultberg Åsa Dahbo Eva Samelius

Jessica Vesterlund Ulrika Hultberg Åsa Dahbo Eva Samelius Jessica Vesterlund Ulrika Hultberg Åsa Dahbo Eva Samelius Matteljéns uppdrag är att stödja utvecklingen av matematikutbildning i förskola och skola. Genom att sprida goda undervisningsidéer och forskningsresultat

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att... Innehållsförteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Korsord - Lodrätt - Vågrätt 5 Chiffer med bokstäver 6 Lika med 8 Formel 1 10 Konsumera mera? 12 Potenser 14 Omkretsen 16 Lista ut mönstret 18

Läs mer

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups. OCH a I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups utvecklar alltid läromedel tillsammans med lärare och elever. Gleerups läromedel sivs av lärare, bedöms och utvecklas tillsammans med andra

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas papper med de olika räknesättens

A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas papper med de olika räknesättens Aktivitet 1:1 LÄRARVERSION Göra tal av siffror Eleverna ska träna på positionssystemet. A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas

Läs mer

2C 6C. Form logiska block. strävorna

2C 6C. Form logiska block. strävorna strävorna 2C 6C Form logiska block samband begrepp kreativ och estetisk verksamhet geometri Avsikt och matematikinnehåll När vi ser oss omkring är form en framträdande egenskap. För att kunna känna igen,

Läs mer