Minnesanteckningar från studiebesök i Glaskogen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från studiebesök i Glaskogen"

Klara Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 Minnesanteckningar från studiebesök i Glaskogen Datum: Vi började dagen i Karl XII:s stuga, fortsatte till Bråten, vidare till en höjd med storslagen utsikt över Stora Gla och vidare till rastplatsen Sitjärn. Deltagare: Gunnar Engelbrektsson, Stiftelsen Glaskogen Vivi Wickström, Stiftelsen Glaskogen Ylva Gustafsson, Hushållningssällskapet Ulla Eråker, Hushållningssällskapet Ulla Olsson, Långbergets Sporthotell Juliane Weinert, Welcome Scandinavia AB Karolina Pettersson, Kil Cathrine Gustafsson, Säffle Sören Schmidt, Hag-Natur och Ena bygdegårdsförening Urban Edberg, Länsmansgården Gunnar Eriksson, Säffle Inge Larsson, Säffle Claes Andersson, Sunne Lars-Erik Dahlström, Sunne Anders Bastlund, Sunne Ingemar Lund, Skogsstyrelsen Sunne Stefan Johansson, Kristinehamn Peter Stefansson, Munkfors Hushållningsällskapet, Ventilgatan 5, Karlstad, Tel , Fax , Org.nr , varmland@hush.se,

Deltagare: Gunnar Engelbrektsson, Stiftelsen Glaskogen Vivi Wickström, Stiftelsen Glaskogen Ylva Gustafsson, Hushållningssällskapet Ulla Eråker, Hushållningssällskapet Ulla Olsson, Långbergets

2 Inledning Ylva började med kort tillbakablick på föregående möte. Vi sammanfattade att det är mycket gråzon när det gäller allemansrätten. Kort diskussion följde angående om en markägare säger nej till en led. Kortare sträckor kan man troligen allemansrättspassera över en fastighet, utan att där finns en led. Inge Larsson har lyft frågan om Regionala utvecklingsplanen, RUP, som är ute på remiss t o m 1 oktober. Ylva konstaterade att mycket i planen stämmer överens med målen i vårt projekt. Det gäller främst insatsområdena Livskvalitet, Ledarskap och Innovativa miljöer. Läs vidare på Region Värmlands hemsida. Det är korta och lättlästa texter. Det är bra om de som svarar på remissen framhåller det som stödjer vårt projekt, även om det redan finns med i planen. Glaskogen Gunnar Engelbrektsson, Stiftelsen Glaskogen, presenterade hur deras organisation fungerar, hur arbetet har sett ut genom åren och vart de står idag. Området har varit naturreservat sedan år 1970 och omfattar Sjöarna Stora Gla och Övre Gla. Anledningen till naturreservatets bildande var områdets betydande natur och skönhetsvärden som ansågs stimulera och berikade allmänhetens friluftsliv. Naturreservatet består av hektar i kommunerna Arvika, Årjäng, Säffle och Eda. År 1972 bildades en stiftelse vars styrelse består av politiskt tillsatta ledamöter från de fyra kommunerna tar stiftelsen över ansvaret för skötseln av reservatet. I mitten på 90-talet var stiftelsens kostnader för arbetet i Glaskogen ifrågasatt från kommunerna. Gunnar berättar att tack vare ett omfattande EU-projekt som startade år 1995 (-99) kunde verksamheten lyfta och bli ekonomiskt starkare. Organisationen förstärktes, arbetet blev effektivare och det skapas en större insikt om vilka som var de stora kundgrupperna. Verksamhetens intäkter (vid informationscentralen) var år kr och är idag 2,5 miljoner kr. EU-projektets budget var totalt på 13 miljoner kronor. Stiftelsen köpte övernattningsstugorna, husvagnsplatsen, fastigheterna Trångstad, Bråten m fl. En kanotlyft iordningställdes på den västra kanotleden. En promenadvänlig Natur- och kulturstig anlades. En traktor och en Alstor 8x8 med tippflak inköptes för vedhantering. Badhuset renoverades. De borrade dricksvattenbrunnar vid raststugorna och på flera andra platser. Lägerplatserna vid Laskerud och Greåna byggdes. Vägskyltning till Glaskogen förbättrades. Hemsidan skapades. De senaste åren har StiftelsenGlaskogen jobbat mycket med kommunikation. Att få fungerande bredband är mycket viktigt då de flesta bokningar sker via mail. Det mobila nätet har förbättrats avsevärt och underlättar det dagliga arbetet för personalen. Önskvärt är också att få kontinuerliga bussförbindelser till reservatet. Värmland en vandringsdestination 2

Inge Larsson har lyft frågan om Regionala utvecklingsplanen, RUP, som är ute på remiss t o m 1 oktober. Ylva konstaterade att mycket i planen stämmer överens med målen i vårt projekt.

3 Gunnar poängterade vikten av att hänvisa campinggäster till rätt bilvägar till infocentret. Området består av många skogsvägar där det är svårt att vända med husvagn eller vägar som inte plogas vintertid där det är lätt att köra fast. Det har varit många utryckningar för att dra loss husvagnar under åren. Personalen på Glaskogen misstänker att den förbättrade täckningen för mobiltelefon gör att besökarna tar större risker. Man förväntar sig att det går att ringa efter hjälp. Det är flera utryckningar för att hämta folk vid öar och rastplatser varje år. Alla rastplatser har ett nummer, efter önskemål från räddningstjänsterna. Hela området är brandförsäkrat vilket kostar ca kr per år. Kostnaden för försäkringar har stigit de sista åren. Vid eldningsförbud hissas en varningsflagga på sex väl synliga platser i området. Flaggan är röd med gult kryss (Andreaskors). Flaggan beskrivs på Glaskogskartan och även i Arvikas turistbroschyr. Alla eldstäder har sandbotten och stensättning för att minska brandrisken. Hitintills har det inte inträffat någon större skogsbrand orsakad av besökarna. Skötsel av lederna består i att 30 mils vandringsled ska röjas från grenar och sly. Skyltningen skall ses över. 600 m 3 ved ska köras ut till 50 platser. Reservatet har 25 platser med eldstad och vindskydd och 25 platser är utrustade endast med eldstad. Se bilaga Stiftelsens verksamheter. En intressant erfarenhet är att vedåtgången minskade något när vedhögarna flyttades ca 30 meter från eldstaden. Förmodligen för att det blir lite besvärligare för gästerna att gå och hämta veden, särskilt när det är mörkt. Vedhögarna placeras samtidigt mer tillgängligt för påfyllning. Vedhanteringen är en stor arbetsuppgift. De använder björkved för att förhindra gnistbildning. Veden kapas och klyvs vid gården Bråten, som vi besökte. Det f d boningshuset fungerar som personalutrymme. Utkörning sker huvudsakligen vintertid på isarna. Förra året fanns inga tjänliga isar. Då användes en flatbottnad f d militärbåt med påbyggd elevatortransportör för veden. Ett annat specialfordon är en Värmland en vandringsdestination 3

Det har varit många utryckningar för att dra loss husvagnar under åren. Personalen på Glaskogen misstänker att den förbättrade täckningen för mobiltelefon gör att besökarna tar större risker.

4 miniskotare med tippflak, som lätt och säkert kan ta sig fram i skogen. Se Gästerna Gästerna till området består mestadels av tyskar och holländare. Nationaliteter som ökat de senaste åren är Schweizare och Belgare. Svenskar står för 12 %. Enligt besökarna är det på rekommendationer från vänner och bekanta som de besöker reservatet. Under 2007 var antalet campingnätter ca 5000 och totala antalet gästnätter inkl övernattning i vindskydden uppgick till (betalande gäster). Personal Idag består personalgruppen av: Sekreterare/verkställande tjänsteman, Gunnar Engelbrektsson 50 % Föreståndare Vivi Wikström 100 % ansvarar för infocentralen, webbsida, camping och servering med ca 10 säsongsanställda turistvärdar Arbetsledare 75 % + 50 % som ansvarar för skötsel och underhåll av lederna och 4-5 tillsynsmän anställda med lönebidrag. De senaste åren har det varit svårt att hitta skolungdomar som pratar tyska eftersom det inte är lika populärt att läsa i skolan längre. Besöksnäringen borde uppmärksamma denna kompetensbrist. Intäkter Kommunerna bidrar med tillsammans drygt kr per år. Bidraget har inte höjts sedan Länsstyrelsen ger viss ersättning för tillsyn av naturreservatet. Verksamhetens rörelseintäkter är ca 2,5 miljoner årligen. Intäkterna kommer från camping (100 tälttomter och 53 husvagnstomter), livsmedelsförsäljning, servering, kanotuthyrning, cykeluthyrning mm. I dag finns 60 kanoter för uthyrning. För att finansiera arbete med rastplatserna har de sedan 1990 försäljning av Glaskogskortet. Kortet säljs på ett 20-tal platser och kostar 30 kr/person & dygn inklusive 12 % moms. Flera researrangörer säljer också kortet. Intäkten blir ca kr. Det bidrar till ca 20 % av vad det kostar att driva rastplatserna. Gunnar och Vivi tror inte att det går att höja priset och samtidigt behålla den höga betalningsmoralen. Ett högre pris skulle också ställa krav på säker tillgång eller bokningsmöjlighet i vindskydden. När tillsynsmännen är ute på lederna ber de gästerna att visa kortet. Oftast är folk glada att få visa fram sina kort. De gäster som inte har något kort får en kort förklaring till vilka kostnader kortet täcker och sedan kan de lösa ett kort på plats. Tillsyningsmännen har kort-häften i traktorn. Dom har aldrig haft problem med att besökarna vägrar betala eller motsvarande. I infocentralen får man ta en del besvärliga diskussioner med svenska gäster. Utländska Värmland en vandringsdestination 4

Under 2007 var antalet campingnätter ca 5000 och totala antalet gästnätter inkl övernattning i vindskydden uppgick till 28 000 (betalande gäster).

5 gäster klagar i princip aldrig. Erfarenheten är att det är lättast att ta betalt per person, annars kan det bli knepiga diskussioner om vilka som ingår i en familj. En friluftskarta över naturreservatet och lederna kostar 70 kr och säljs i ca 3000 exemplar per år. En enkel, men uppskattad, skrift med 20 turförslag säljs också i infocentralen. foto: Stefan Johansson Värmland en vandringsdestination 5

Relevanta dokument

Motion om öppna nämndsammanträden m.m. Leif Björnlod (mp)

Protokoll Kommunfullmäktige 29 maj 2000 Kf 63 Dnr KS99/504 101 Motion om öppna nämndsammanträden m.m. Leif Björnlod (mp) Leif Björnlod föreslår i motion att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen