Platsens betydelse för dementa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Platsens betydelse för dementa"

Transkript

1 Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner Platsens betydelse för dementa. En studie av demensvården i tre skånska kommuner. Författaren och FoU Skåne ISSN ISBN FÖRFATTARE; Margareta Rämgård LAYOUT; Lena Lindberg FoU Skåne Skriftserie 2009:8 Margareta Rämgård KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. TRYCKNING; Bildcenter i Lund AB 1 2

2 Innehållsförteckning Förord... 5 I. Introduktion Bakgrund Tre skånska kommuner Rapportens uppbyggnad Studiens metodologiska utgångspunkter Metodbeskrivningar i studien Så analyserades data Teoretiska reflektioner under forskningsprocessen Inledning Samhörighet och tillhörighet som meningskapande aktivitet.. 33 Socialt stöd som meningskapande aktivitet Kroppens funktion i meningsbärande aktiviteter Platsers betydelse som meningskapande i relation till socialt välbefinnande Det särskilda boendet som arbetsplats Arbetar i ett oavbrutet rumsligt sammanhang i arbetsgruppen Använder en tyst kunskap i arbetsgruppen Reflekterar vid frukostmöten Tar hänsyn till platsers betydelse i omsorgen Relaterar till de dementas platser Stödjer de dementas behov av en privat plats Tar hänsyn till platsers föränderlighet Skapar sociala aktiviteter i omsorgen Försiktiga med större gruppaktiviteter Stödjer känsloladdade aktiviteter Stödjer vardagsaktiviteter III. Slutdiskussion och råd till kommunerna Diskussion utifrån studiens resultat Konkreta råd till de tre särskilda boendena i Höör, Hässleholm och Burlöv Referenser II. Presentation av resultatet Handledare i vardagen ger socialt välbefinnande hos dementa vårdtagare Situationsanpassar den sociala omsorgen rumsligt Tar hänsyn till det personliga rummet Agerar väckarklocka för de dementa Pendlar mellan närhet och distans Lär känna hela människan Arbetar i ett rumsligt oavbrutet sammanhang med de dementa Symbolspråket visar vägen Agerar spindel i det sociala rummets väv Arbetar i grupp

3 Förord När socialnämnden i Höör efter intresseanmälan fick erbjudande från FoU Skåne om att ingå i ett forskningssammanhang om vårt demenscenter tillsammans med verksamheter från två andra kommuner kändes det både spännande och utvecklande. När vi gjorde vår intresseanmälan så anande vi att det vi hade utvecklat i Höör gav goda mervärden till de medborgare samt deras närstående som omfattas av centret och tyckte därför att det skulle vara oerhört intressant att få det bekräftat inte bara av oss praktiker utifrån beprövad erfarenhet utan även i evidens. När jag efter avslutad studie fick förfrågan om att skriva förordet till rapporten kändes detta hedrande men också ansvarsfullt eftersom jag anser att denna rapport kommer att spela en mycket viktig roll i den framtida utvecklingen av en salutogen demensomsorg. I min roll som socialchef tycker jag att det är viktigt att vi utsätter oss för oberoende granskning i syfte att hela tiden lära om och nytt men också för att se forskningsresultatet som ett viktig led i att ständigt förbättra, i detta fall, vår demensomsorg i Höörs kommun. Just därför, är tillgången till FoU Skånes forskningstjänster ovärderliga i vår strävan mot en mer evidensbaserad socialtjänst i alla dess delar. Syftet med forskningsrapporten har varit att belysa platsens betydelse för socialt välbefinnande. Boendena har undersökts både i hur det har fungerat som arbetsplats men också som boende för personer med demens. Några av frågeställningarna som berörts har varit: Hur uppstår de sociala processer som ger dementa boende ett socialt välbefinnande i vardagen? Hur har personalen handlat i dessa processer för att ge de dementa boende ett socialt välbefinnande? Det som är särskilt intressant med denna studie är att det är en kvalitativ forskning, metodologiskt genom aktionsforskning, med hjälp av dagboksanteckningar via medarbetarna om de boende ifrån de tre kommunerna, fokusgrupper med medarbetare samt intervjuer med närstående. Forskaren har utifrån detta material under studien lett reflekterande samtal med medarbetarna, vilka verkligen, genom metodvalet tillsammans med närstående, har varit i delaktiga i denna studie. Av rapporten framgår att mycket forskning har ägnats åt den fysiska miljön i demensvården och det är också en vedertagen sanning i omsorgen om hur dementa människor relaterar till miljöer utifrån sin erfarenhet, har betydelse för att ge socialt välbefinnande i omsorgen. Författaren har däremot inte funnit någon studie som tar upp sambanden med det rumsliga som meningsskapande i en djupare bemärkelse. Den här studien menar Rämgård fyller därför en teoretisk och metodologisk lucka i det avseendet vilket känns hedrande för oss att få vara delaktiga i att fylla denna lucka. Margareta Rämgård för ett mycket intressant teoretiskt resonemang om begreppen socialt välbefinnande med koppling till socialtjänstlagen och till Ädel denna teoretisering tror jag är ett viktigt bidrag för att kunna ta till sig ett annat tänk i framtida demensomsorg. Med all tydlighet talar denna rapport om att man är inte sin sjukdom eller sin diagnos, utan fortfarande en människa med individuella behov av olika slag och en människa som fortfarande ska räknas in i lokalsamhället! Kommunernas framtida utmaning kommer därför med stöd av denna rapports budskap vara att i dubbel bemärkelse bygga en mer individualiserad omsorg utifrån de funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför för den enskilde med ett salutogenes som grund för denna omorientering. Vilket för övrigt helt överensstämmer med socialtjänstlagen och intentionerna i Ädel reformen. Rämgård bygger vidare på detta resonemang om platsens betydelse för det sociala välbefinnandet inte bara utifrån färg och form utan också utifrån att fortfarande få vara individuell i ett kollektivt 5 6

4 boende med ett eget och ett offentligt rum. Med rumsliga möjligheter för gruppaktiviteter och individuella aktiviteter men också med möjligheter att få gå in och ur grupper. Vidare pekar Rämgård i rapporten om vikten av att finnas i lokalsamhället i den mening att öppna upp demensboendet och bjuda in lokalsamhället men att också använda lokalsamhället som en naturlig del i den framtida demensomsorgen. Forskningsrapporten avslutas med handfasta råd till de kommuner som ingått i studien vilket gör att denna rapport inte bara kommer att hamna i bokhyllan utan den kommer sannolikt att användas på såväl politisk planeringsnivå för framtida byggnationer för särskilda boende i den omorientering vi står inför. Rapporten kommer också att användas på ledar- och medarbetarnivå i de viktiga reflekterande- och värdegrundande samtalen som är en förutsättning för en god demensomsorg, öppen för utveckling. I inledningen på detta förord skriver jag om vikten att bli granskad och att ta till sig och värdera forskningsresultat. Rämgård har i rapporten ägnat en stor del åt diskussioner om flexibla organisationen utifrån ett obrutet sammanhang. Jag avslutar därför mitt förord med en kort beskrivning om hur vi har arbetat med det obrutna sammanhanget utifrån KASAM teorins en känsla av ett sammanhang. I rapportens beskrivning av Höörs demenscenter framgår att kommunen har satsat stora ekonomiska resurser vilket stämmer, men vi har också satsat mycket på utveckling av vår verksamhet, med delaktighet av medarbetare, kommunalt pensionärsråd samt närstående i uppbyggnaden av de demensboende som till slut blev ett demenscenter. Socialnämnden i Höörs kommun har under ett femtontal år arbetat för att ersätta det gamla demensboendet Solhaga eftersom detta till slut både var utdömt som boende av Länsstyrelsen och som arbetsplats av arbetsmiljöverket. I början av 2000-talet så beslutade därför kommunfullmäktige om ett nytt ersättningsboende som skulle omfatta femtiosex lägenheter för dementa personer. Plane- ringen påbörjades och lokalbehovsprogram utformades utifrån ett traditionellt särskilt boende. Under 2003 inledde socialnämnden ett omfattande processinriktat utvecklings- och förändringsarbete där syftet bland annat var att vända på varenda sten inom socialtjänstens verksamheter och kritiskt granska de verksamheter vi hade, men också de som planerades. Inte minst utifrån ett medborgarperspektiv. Vi grävde där vi stod och när det gällde vår verksamhet för personer med demens så reducerades ett antal boendeplatser på det gamla demensboendet. Dagverksamhet, korttidsboende och demensteam utvecklades, i syfte att möta kommunmedborgaren samt dennes närstående i olika livsskeden och med olika behov av stöd och omsorg. Parallellt inleddes studier av goda exempel inom demensverksamheten i Sverige och snart hade vårt planerade demensboende förändrats till ett demenscenter med ett antroposofiskt förhållningssätt. Ett centra med åtta verksamheter under samma tak, i för oss ett obrutet sammanhang, men i en vidare bemärkelse, från att ha mött den enskilde i början av sin sjukdom i dennes egna invanda boendemiljö eller i dagverksamheten, till att eventuellt möta den enskilde i det särskilda boendet. Som medarbetare i centret får jag ovärderliga kunskaper att använda i bemötandet av den enskilde och för den enskilde är det kända människor jag möter. Som stöd för denna försiktiga rotation har socialnämnden satsat på tydliga mål, med ett nära ledarskap samt ett omfattande värdegrundsarbete med tid avsatt för reflektion, som en viktig framgångsfaktor. Vidare har utbildningssatsningar om genomförandeplaner med levnadsberättelsen som grund samt social dokumentation varit viktiga verktyg till stöd för detta arbetssätt. Vi kommer nu att möta Rämgårds avslutande råd i rapporten om flexibilitet i organisationen på rimlig nivå, med vårt eget sätt att tänka på flexibilitet i ett vidare sammanhang och förutsättningslöst se var vi hamnar i det mötet. Samtidigt som detta ger uppslag till en ny fördjupad forskning om betydelsen av omgivande beslut om tydliga mål, nära ledarskap, tid för reflektion och värdegrund- 7 8

5 samtal samt levnadsberättelser som grund i genomförandeplanen med vidhängande social dokumentation i en organisation som infört försiktig rotation. Avslutningsvis bär jag personliga reflektioner med mig av en djupare eftertanke kring denna rapport, om vikten av att vi som vet lite mer genom att leva och/eller arbeta med eller planera för personer, som har en demens att vi har ett särskilt ansvar att delta i samhällsdebatten om den framtida demensomsorgen. Med samlade krafter påtala att människor med demens finns, kan ibland ha ett annorlunda beteende, men dom är fortfarande viktiga som samhällsmedborgare, make, maka, pappa, mamma, mor- eller farföräldrar, måste fortfarande räknas med och få finnas mitt i vårt samhälle i ljuset av normalisering och bibehållet människovärde! Cecilia Grefve Socialchef Höörs kommun Rapporten är refereegranskad av ett etiskt råd bestående av oberoende forskare på docent- och professorsnivå samt förvaltningsföreträdare för Skånes kommuner. 9 10

6 Bakgrund I. Introduktion Personer med demenssjukdomar är i dag i majoritet i de särskilda boendeformerna. Antalet dementa boende ökar dessutom i takt med befolkningsutvecklingen, samtidigt som samhällets resurser minkar, och det ekonomiska läget i kommunerna är ansträngt. Ett av kännetecknen för dementa i förhållande till vissa andra omsorgsintensiva grupper, är att de inte nödvändigtvis befinner sig i livets slut när de flyttar till ett särskilt boende, vilket medför att de kan bo flera år i kommunens särskilda boende. Det innebär bland annat att dementa människors vardag förändras över en längre tidsperiod i förhållande till deras sociala liv. Människor med demens upplever ofta en gradvis förändring. Det kan börja med att de glömmer namn, personer och tidigare viktiga händelser i livet. De glömmer att slå av plattan på spisen och har svårt att uttrycka sig, vilket resulterar i ängslan, osäkerhet och ibland i aggression. Flera har dessutom upplevelsen av ökad ensamhet efter en make eller makas död. Studier från Socialstyrelsen har visat att de särskilda boendeformerna i allt för liten grad är utformade med hänsyn till de dementa boendes sociala situation. Det har stor betydelse för den dementes hälsa att de bemöts utifrån vanor, kultur och behov i ett socialt sammanhang. En anpassad miljö, i kombination med social gemenskap, är således viktiga indikatorer för socialt välbefinnande på de platser som de dementa vårdas. Länsstyrelsen i Skåne genomförde 2006 och 2009 en tillsyn av särskilda boenden för äldre personer med demens. Målsättningen var att granska huruvida de dementas behov av meningsfullhet och känsla av sammanhang tillgodosågs i kommunerna. Observation av miljö och socialt bemötande var två viktiga kvalitetsindikatorer i utvärderingen. Rapportens resultat visar att det finns en medvetenhet om miljön och det sociala samspelets betydelse för 11 12

7 de dementa i kommunernas äldreomsorg, men att dessa aspekter bör förstärkas i praktiken. Kommunerna i Skåne har därför funnit det angeläget att studera vad som påverkat det sociala välbefinnandet hos dementa i den särskilda boendeformen. Studien har initierats av kommunerna, tillsammans med FoU Skåne, Kommunförbundet Skåne. De kommuner som deltagit i studien är Höör, Hässleholm och Burlövs kommuner. Syftet med rapporten är att belysa platsens betydelse för socialt välbefinnande. Boendet undersöks både i hur det fungerar som arbetsplats och som boende för de dementa. Några av de frågeställningar som berörs är: Hur uppstår de sociala processer som ger dementa boende socialt välbefinnande i vardagen? Hur handlar personalen i dessa processer för att ge dementa boende ett socialt välbefinnande? Svenshögs demensboende är lokaliserat i Burlöv nära Malmö. Det är beläget i ett område med relativt stor omsättning i befolkningen. Där finns en blandad befolkning, dels i flerfamiljshus, dels i eget boende. Med sitt läge strax utanför storstaden, finns också en hel del migranter i området. Det undersökta demensboendet ligger insprängt i ett höghusområde nära Burlöv center. De flesta i personalen är utbildade undersköterskor, och många av dem har en utländsk bakgrund. Ett flertal i personalgruppen jag träffade har längre akademiska utbildningar bakom sig i sitt hemland. Boendet är förlagt till tre våningar i höghuset. Våningen längst under ligger i nedre plan, och har tillgång till uteplats. De andra våningarna har balkong. Tre skånska kommuner En förfrågan gjordes till samtliga skånska kommuner som ingår i FoU Skåne. Utav de intresserade kommunerna, valdes tre för att ingå i projektet. Grunden för urvalet var bland annat kommunernas olika karaktär och geografiska läge. Avsikten var att få bredd, snarare än sträva efter jämförbarhet mellan de undersökta boendena. Data samlades in under hösten 2008, samt våren

8 Svenshögs demensboende består av tre separata boendegrupper. Boendet består av rum eller lägenheter, med dagrum och gemensamt kök i mitten. Det finns en hel del långa korridorer i boendet. Personalen arbetar gruppvis i de olika boendegrupperna, som alltså är lokaliserade på olika våningsplan. Under helger har personalen så kallade springare, det vill säga en person som går mellan våningsplanen för att hjälpa till där det mest behövs. Kommunen har beslutat att lägga ut boendet på privat entreprenad efter Vallmogården är ett demensboende som ligger i Vinslöv, ett litet samhälle i Hässleholms kommun. Kommunen har en relativt stor geografisk yta, med natur- och kultursköna områden. Demensboendet ligger insprängt på bottenvåningen i ett bostadsområde av mindre hyreshus med två våningsplan. Det bor en blandad befolkning i kvarteret, förutom i Vallmogårdens trappingång, där ett äldreboende är beläget en trappa upp. Det finns en stor uteplats och gräsmatta utanför på baksidan, och det är gångavstånd till service och centrum i Vinslöv. Personalen har arbetat länge på Vallmogården. Flera av dem känner väl till de dementa människorna på boendet och deras anhöriga. Boendet består av lägenheter med ett dagrum i mitten. Boendegruppen är liten, cirka tio boende dementa, och personalgruppen arbetar således i en enda grupp med de dementa. De arbetar självständigt, och har en avdelningschef som kommer vissa tider, men som samtidigt har andra ansvarsområden. Björkens demensboende i Höör är nybyggt speciellt för dementa personer. Det har fyra avdelningar som är benämnda efter årstiderna. Den fysiska miljön har inspirerats av antroposoferna; boendet är ljust och atmosfären är trevlig. Till boendet hör även ett korttidsboende, 15 16

9 samt dagvård där dementa människor som annars bor i eget hem kan tillbringa några timmar. Kommunen har satsat stora ekonomiska resurser. Det finns dagrum på varje boendegrupp med gemensamt kök, men här finns även tillgång till en rad andra rum. Boendet har även ett höj- och sänkbart badkar, tillgång till upplevelserum, samt en rad aktiviteter förlagda till boendet. Rapportens uppbyggnad Efter bakgrunden, presenteras studiens metod samt teoretiska reflektioner. Avsikten är att ge läsaren insikt i hur studien är uppbyggd och presentera hur aktionsforskningsprocessen framskridit, samt diskutera det metodologiska upplägget. För de läsare som inte är intresserade av metodologiskt upplägg och teoretiska resonemang så rekommenderas att gå till sidan 48 där studiens resultat med dess nya begrepp presenteras. Resultatet som presenteras utgår från studiens empiri, enligt analysmetoden för Grounded theory, pekar på hur undersköterskorna i en omsorgsprocess ger dementa människor ett socialt välbefinnande i vardagen. Den teoretiska modellen som kategorierna representerar, sammanfattas i en figur på sidan 48. Den beskrivs sedan med citat och exempel fram till sidan 130. Flera av kategorierna rubriceras med uttryck och begrepp som undersköterskorna själva valt för att beskriva en situation. Baserat på de empiriska resultaten och nya begreppsbildningarna förs sedan en slutdiskussion om studiens huvudresultat i kapitlet Diskussion på sidan 132. I en akademisk rapport så är det vanligt att jämföra tidigare teorier med de nya resultaten i slutdiskussionen. Författaren har i stället valt att beskriva sammanfattning av de resultat som framkommit på ett sådant sätt att de kan användas av praktiker. I slutet av det kapitlet ger författaren förslag till konkreta åtgärder utifrån den analys som tidigare presenterats. Här finns även tillgång till en trädgård. Boendet har akvariefiskar, kaniner och även andra djur. Det ligger i Höörs centrum, nära stationen. Personalen roterar mellan de olika avdelningarna i tolv veckors perioder. Det är en blandad personalgrupp, med unga såväl som äldre undersköterskor

10 Studiens metodologiska utgångspunkter Handling Forskning Åtgärd Den metod som använts i forskningsprocessen bygger på ett deltagande ur flera perspektiv. Materialet består av samtal i fokusgrupper med undersköterskor, djupintervjuer med närstående, samt anteckningar i form av dagböcker skrivna av personalen omkring de dementa boendes vardagsliv. Processen i fokusgrupperna, och även i viss mån i djupintervjuerna med närstående, sker i en sorts reflektiv process som brukar kallas aktionslärande (Lewin 1952; Rooke 1994; Herr & Anderson 2005; Spingett & Blomqvist m.fl. 2005). Det innebär att processen i sig är kunskapsalstrande för alla närvarande deltagare, inklusive mig som forskare. De tre metoderna som användes i denna studie (fokusgrupper, djupintervjuer samt dagböcker) berikar dessutom varandra, eftersom det ger praktiker såväl som anhöriga djupare insikter i arbetet med dementa boende och möjligheterna för deras sociala liv. Avsikten med forskningen är att praktiken ska förändras i handling, genom de analyser som framkommer från den skrivna produkten. Förändring sker ofta också i de processer som aktionslärningen tillför anhöriga, personal samt arbetsgivare. Min egen roll i projektet har varit både att initiera dessa olika samtal och möten, och delta i dem som en jämbördig person. Samtidigt bidrar jag genom att i en analys se hur den praktiska verkligheten skiljer sig från tidigare forskning, genom att involvera personalen och mobilisera deras kunskap. Nedan kan ni se den aktionsmodell som jag använt, och vad den haft för syfte för deltagarna. Analysnivå Omforma en verklighet Process där yrkesutövare studerar ett problem vetenskapligt Småskalig kvalitativ intervention som bygger på egna erfarenheter. Begreppsligöra Förbättra och förstå, och därmed omforma en social verklighet. Mål för processen: Förstå vad som skapar socialt välbefinnande för dementa människor i kommunernas särskilda boende genom att: Reflektera över sitt arbete Förbättra sitt arbete Bestämma kursen och öka inflytandet Den teoretiska analysen är ett arbete som har pågått under hela processen, på ett sådant sätt att teori och empiri hela tiden möts, i ett samspel fram och tillbaka, för att söka nya infallsvinklar. Jag har använt mig av Grounded theory som utgångspunkt för studien (Glauser & Strauss 1967; Charmaz 2006), för att jag ville prova ett mer strukturerat sätt att bedriva aktionsforskning på. Det innebär att den praktiska verkligheten utgör grundlag för ny teoribildning, inte endast utifrån vad jag som forskare (och i viss mån betraktare) analyserar, utan att analys och praktik vävs samman i gemensamma reflektioner

11 En av de mest väsentliga skillnaderna i metodhänseende mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, är att den sistnämnda kan betraktas som ett pussel, där vi hela tiden adderar nya pusselbitar medan vi samlar data, även sent i analysen. I Grounded theory är begreppen inte förutbestämda. Teorier och begrepp konstrueras efterhand; de växer fram som en del av processen och resultatet leder därför i princip till nya begreppsbildningar. Den andra väsentliga skillnaden är att metoden har för avsikt att studera en process vilket innebär att forskaren ska studera och jämföra hur situationer uppstår och handlingar utförs (Charmaz 2006). Fokus på de konkreta handlingar som präglar omsorgen på boendet är väsentligt, eftersom det kan finnas skillnader mellan människors tankar om något, och deras handlingar. Din attityd till något behöver inte innebära att du alltid handlar i enlighet med det du anser. Det har därför varit väsentligt för studien att anhöriga och personal berättat om handlingar i olika situationer, likväl som de berättar om deras egna reaktioner runt det som händer. Det går att jämföra analysprocessen i Grounded theory med att fotografera. Kameralinsen ger först en bred vy över landskapet, men sedan ändrar fotografen linsen, för att föra vyerna närmare och närmare, och få en mer koncentrerad bild. Det är den fokuserande funktionen som forskaren har bland deltagarna. För att detta ska fungera är det oerhört viktigt att det råder en fullständig tillit och förtroende mellan forskaren, personal och anhöriga, samt mellan deltagarna i de olika grupperna. I den här studien har vi formaliserat denna analysprocess runt vissa ritualer i samtalen. Jag informerar om mina tankar och om anhörigas generella uppfattningar om boendet. Det råder sedan fullständig tystnadsplikt i personalgruppen. Jag har valt att hålla mig ganska nära de uppfattningar och iakttagande som framkommit under undersökningens gång och inte abstrahera huvudbegreppen allt för mycket. Flera av de begrepp som läggs fram i den teoretiska modellen har undersköterskor och anhöriga själva uttryckt på detta viset, när de försökt att beskriva en situation. Ett exempel är studiens kärnbegrepp, som samlar upp resultaten: handledare i vardagen. Ett annat exempel är att vara väckarklocka för någon. Här har jag alltså valt att ligga mycket nära empirin. Det har varit viktigt för mig att den skrivna rapporten ska förstås och användas av praktiker. Långt gångna abstraktioner intellektualiserar texten, men gör den samtidigt mindre begripbar utanför akademiska sammanhang. I slutdiskussionen har jag däremot valt att teoretisera resultaten något mer, för att slutligen komma med praktiska konkreta råd ut till kommunerna. Det har varit fantastiskt att arbeta tillsammans med dessa människor och de har alla på olika sätt bidragit till konstruktiva samtal och berättelser. Inte minst har personalen vågat öppna sig och på ett modigt sätt beskrivit olika situationer och uttryckt sina känslor inför sitt arbete. För mig har studien resulterat i en känsla av att det finns ett fantastiskt engagemang för våra gamla ute i kommunerna. Det finns självklart också problem, som jag kommer att ta upp i resultat- och diskussionskapitlen, men det engagemang som människor lägger i omsorgen om våra äldre dementa är ändå inspirerande att se. Snarare är det vissa strukturer och olika händelser runt detta engagemang som måste förbättras på en mer politisk administrativ nivå. Metodbeskrivningar i studien Att arbeta med Grounded theory kräver ett rikligt material, eftersom vi försöker förstå sociala processer, och dessa föregår i olika sorts sammanhang som alla ser olika ut. Det är min åsikt att materialet till den här studien väl fyller ett sådant krav. Jag ska nedan redogöra mer i detalj för de olika metoderna som jag använt i studien, och varför jag valt just dessa. Jag har exempelvis valt att inte intervjua dementa boende. De dementa som vistas i de tre ovan beskrivna boendena är ganska långt gångna i sin sjukdom. Det är svårt att få en bild av hur de upplever sin si

12 tuation genom intervjuer. Dessutom kan det vara svårt att genom enbart intervjuer särskilja vad en person anser från vad den rent praktiskt gör. Det alternativ som funnits hade eventuellt varit att använda sig av filmkamera och en mer etnografisk ansats. Det var dock inte möjligt utifrån det tidsperspektiv som fanns till förfogande, och hade lett till en rad andra problem. Anhöriga har fått lämna skriftligt medgivande för studien i ett tidigt stadium. De har informerats om dess syfte och upplägg. Dagböcker och intervjumaterial har behandlats konfidentiellt enligt vetenskaplig praxis. Personalen har givetvis tystnadsplikt, och allt material läses av de undersköterskor som varit involverade. Namnen i berättelserna och i resultatet är fingerade. Jag benämner både sjukvårdsbiträden och undersköterskor under kategorin undersköterskor i studien. Fokusgrupper med personalen Fokusgruppsamtalen med undersköterskorna förekom på respektive boende, eftersom det var angeläget för mig att stifta bekantskap med deras arbetsmiljö inför studien. Det var även meningsfullt för att personalen skulle känna tillit i gruppen. Det är min erfarenhet att för att få de bästa resultaten ur en aktionsforskningsprocess, är det viktigt att deltagarna känner sig trygga med den miljö där dessa samtal äger rum. Jag var angelägen om att vi skulle få sitta helt i fred under de tre timmar som varje fokusgrupp varade, så vi träffades i deras personalrum. På så sätt kom jag även nära boendemiljön och fick tillfälle att stifta bekantskap med många av de personer som vi talade om. Jag fick en bild av boendets funktion som hem för dementa människor och hur deras vardagsliv fungerade i stort. På varje boende gjordes ett urval, där undersköterskor i personalgruppen samlades för att möta mig i fokusgruppsamtal. Det antalet brukar vara lämpligt för att få en fungerande grupp, där alla kommer till tals. I Vinslöv var hela personalgruppen med, eftersom de helt enkelt inte var fler. Personalen från Höör och Burlöv kom från olika boendegrupper (det vill säga från olika av- delningar), för att få en spridning i personalen med avseende på var de arbetade på boendet. Vid samtliga av de tre kommunala särskilda boendena var även nattpersonal representerad i fokusgrupperna. Fokusgrupperna samlades till fyra träffar på tre timmar vid varje kommunalt boende, över en period på sju månader. Materialet utgörs således sammantaget av tolv fokusgruppsmöten. Vid de två första träffarna diskuterade vi mer allmänna situationer, i relation till deras arbete med respektive dementa boendes sociala välbefinnande. Vid den tredje och fjärde träffen fördjupades sedan dessa samtal runt ett tiotal personer på varje boende. Samma individer var även underlag för dagbokskrivande och djupintervjuer med närstående. Studien fördjupar sig således i trettio dementa boendes vardag och livskvalitet i mer detalj. Samtliga undersköterskor var mycket engagerade. Samtalen fortlöpte snabbt, med många diskussioner mellan undersköterskorna. Jag fungerade som en moderator, för att uppmuntra personalen att berätta, tänka och fundera runt de situationer som de beskrev i sitt arbete. Fokusgruppsträffarna spelades in på band, och utskriften svarar till cirka 400 sidor text. Personalen har efteråt och i samband med dessa möten uttryckt att de känt sig trygga med gruppen. De har också gett uttryck för att samtalen har fungerat som en katalysator för deras känslor, och fått dem att känna ett större välbefinnande i sitt vardagsarbete. Under den sista delen av dessa träffar, kunde jag tydligt märka att undersköterskorna även ändrade sina praktiker. Framförallt funderade många på vad det var för aktiviteter som de erbjöd de dementa boende i vardagen. En del förslag kom upp från ett tillfälle till ett annat, där några av undersköterskorna redogjorde för hur de hade löst något problem som de hade tagit upp vid tidigare samtal. Djupintervjuer med närstående kompletterar bilden De flesta närstående kom till boendet för samtalen som jag hade med dem. Jag upplever att de var öppna för att berätta om sin si

13 tuation, och hur de upplevde demens hos den anhörige. Resultatet av dessa samtal var viktiga för att skapa en förståelse runt de dementas hela sociala situation. Djupintervjuerna följde en intervjuguide, som berörde socialt välbefinnande. Samtliga samtal bandades och skrevs ut. Det resulterade i beskrivningar om processen runt att få en plats på kommunens särskilda boende, upplevelserna runt hur den sociala omsorgen är på boendet, och vad de närstående anser vara väsentligt för deras dementa anhörige. Intervjuerna kom även att fungera som ett underlag för mig i förhållande till vad undersköterskorna berättade om samma personer. Det visade ibland på skilda uppfattningar, vilket redogörs för i resultatavsnittet. En del av detta material kommer att presenteras i en ytterligare rapport. Dagböcker följer de dementa boende En annan intervention som genomfördes i studien är dagboksanteckningar. Efter första träffen fick samtlig personal (inte endast personalen som deltog i fokusgrupperna) på varje kommunalt boende skriva dagbok om sina utvalda tio dementa under två månader. De skulle anteckna när en social aktivitet förekom, tid och plats, samt reaktioner och känslor hos den dementa personen. Dagböckerna utgjorde sedan ett underlag för att diskutera verkliga händelser i relation till undersköterskornas och anhörigas berättelser. På så sätt så fångades sammanhang, handlingar och reaktioner även utifrån en kartläggning som undersköterskorna sedan kunde reflektera vidare över. Det blev ganska tydliga mönster som framkom i hur många dementa levde sitt vardagsliv i boendet. Det var också i samband med detta som personalen själva tydligare såg hur de arbetade med socialt välbefinnande i vardagen. Ett sådant exempel är att undersköterskorna insåg att de hade många sociala aktiviteter i vardagslivet. Det visade sig även att metoden var ett utomordentligt redskap för undersköterskorna att utvärdera sitt arbete på. Ef- tersom hela personalen deltagit i detta, har de samtidigt lärt sig att dokumentera sina erfarenheter. Det var inte en helt enkel process, och visade bland annat hur svårt det är att skilja den mer fysiska omvårdnaden från social omsorg. Vården eller omsorgen bygger på möten mellan människor i olika miljöer, och hur dessa möten fungerar påverkar hälsa och välbefinnande generellt. Hur personal och anhöriga och dementa interagerar med varandra på olika platser påverkar de dementas ångest och oro, och därmed även förbrukningen av lugnande läkemedel. Så analyserades data Kodningen i Grounded theory föregår i en hierarkisk kodningsprocess, där nya begrepp skapas efterhand (Glaser & Strauss 1967). Med det avses att en initial och öppen kodning följs av en mer selektiv kodning. I den första öppna kodningsprocessen kodas ALL data: texten komprimeras till öppna koder, som ligger mycket nära empirin. Efter att etablerat starka analytiska riktningar i materialet, synteseras dessa sedan till större segment. Den härmed uppkomna kodningen appliceras sedan återigen på hela materialet. Grounded theory startar således inte med färdiga teorier i forskningsprocessen. Det kan snarare beskrivas som att utgångsläget består av några begreppspunkter, som forskaren sedan arbetar vidare på. Utgångspunkterna ska ses som sensibiliserande begrepp (sensitising concepts), som ger en initial idé till hur studien ska fortlöpa, utifrån en slags känslighet inför vilka områden materialet reflekterar (Blumer 1969). Frågan om hur dementa kan uppnå ett socialt välbefinnande i vardagen har fungerat som en övergripande målsättning som gett stu

14 dien sin riktning. Inför fokusgrupper och intervjuer med närstående, utgick jag sedan från en ytlig litteratursökning i internationella publikationer om de begrepp som belyste socialt välmående: social well-being, well-being, social support, social relationship och social belonging. Dessa forskningsområden gav en slags ram för projektets början, som finns närmare beskrivet på sidan 30. Där finns även beskrivet hur personal och anhöriga själva fick definiera vad de avsåg med socialt välbefinnande. Det visade sig att den konceptuella ramen som framkommit i litteratursökningen stämde väl överens med deras definitioner. Som kulturgeograf har jag dessutom med mig en rad begrepp ifrån mitt område som ämneskunnig. Platsbegreppet är mångsidigt och har en mängd olika tolkningar (Rämgård 2006). I denna studie har det dock rört sig om plats, som lokalisation, samt den fysiska miljön rent allmänt. I studien har personal och anhöriga dessutom talat utifrån vad de själva anser vara viktiga handlingar i relation till dementa personers sociala välbefinnande. De andra begreppen har sedan vuxit fram ur studien utifrån dessa samtal, vilket framgår av empirin. I tabellen nedan beskrivs några av dessa initiala begrepp. Ge mänsklig närhet Verka för igenkännande i vardagen Se till livshistorien Individanpassa bemötandet Ge kontinuitet i omsorgen Bedriva meningsfulla aktiviteter Känna in Hjälpa till med sociala kontakter Eftersom kodning i Grounded theory inte är en linjär process, har det varit viktigt att koda materialet i flera omgångar, och se över kategorierna mellan träffarna. Ett exempel är när personalen uttalar vikten av att dementa relaterar till livshistorien och något tidigare erfaret. Samtidigt kan jag se i det analyserade materialet att detta inte alltid stämmer, utan att det beror på vilken situation som råder eller vilken plats de befinner sig på. I stället för att låsa fast begreppet tar jag då den frågeställningen med tillbaka till nästa tillfälle med gruppen, vi diskuterar detta och jag gör efter detta en ny kodning. På så sätt kan kategorierna ändra karaktär under hela förloppet. Det är i dessa moment som det sker en sammansmältning mellan aktionslärandet och det teoretiska begreppsliggörandet. De teoretiska begrepp som lyfts fram från litteratursökningar senare under studien (i förhållande till svensk och anglosaxisk forskning på området) är: body, sense of place, place dance, place security, private space, public space, personal space, tyst kunskap, place, symbolspråket, kontinuitet och sociala aktiviteter. Det sista momentet i kodningsprocessen bör diskuteras mer ingående, eftersom det är en smula mer komplicerat. När Glaser och Strauss själva tillämpade Grounded theory, jämförde de koderna med varandra i slutetappen, för att peka på direkta samband av orsak och verkan (se Glaser & Strauss 1967). Utifrån Charmaz (2006) mer konstruktivistiska tolkning av metoden, kodas materialet utifrån ett slags hierarkiskt system. I stället för att använda scheman som försöker förklara förhållanden, har kodningen utgått från kategorier och underkategorier. Huvudkategorin och underkategorin länkas sedan samman, och reflekterar på så sätt hur jag har gjort mening av de data som funnits. Som ett resultat uppstår i denna studie kärnkategorin Handledare i vardagen. Undersköterskorna fungerar som handledare i vardagen, genom att de verkar i en situation och samtidigt lär känna en dement människas existentiella och relationella processer, genom att arbeta kontinuerligt i samma grupp och ge dementa människor meningsbärande aktiviteter i platser som upplevs som meningsskapande. Kvalitativ forskning fokuserar på mening och tolkning i hög grad. Symbolisk interaktionism är en teoretisk grund för Grounded Theory, eftersom den fokuserar på beteenden och sociala roller för att förstå hur människor interagerar med sin sociala miljö. Charmaz utvecklar ett konstruktivistiskt synsätt, och menar att verkligheten måste betraktas utifrån hur vi konstruerar den. Hur vi konstruerar 27 28

15 mening sker inte bara genom våra tankar och attityder utan genom faktiska handlingar, som inte enbart är konstruerade utan snarare framväxta genom den plats där dessa handlingar sker. Teoretiska reflektioner under forskningsprocessen Som framgått av metodavsnittet, fungerar teorianknytning i Grounded theory utifrån en annan princip än i många andra typer av kvalitativa studier. I den här studien prövas dessutom metoden mot en aktionsinspirerad ansats. Det innebär att praktikerna involveras i de teoretiska resonemangen, genom att deras berättelser fångar upp existerande begrepp, samtidigt som de själva skapar nya under samtalens gång. Utmaningen med detta förfaringsätt är att förhålla sig till det som sagts vid tidigare träffar, utan att fastna i begrepp som sedan fastlåses i de fortsatta samtalen. Nedan följer en teoretisk betraktelse som har hjälpt oss alla medverkande att förstå vad som ger dementa människor i kommunernas särskilda boende socialt välbefinnande i vardagen. Inledning Socialt välbefinnande är ett begrepp som har använts rikligt i vård- och omsorgssammanhang. I praktiken handlar det framför allt om hur människor förhåller sig till och relaterar till varandra på ett positivt sätt. Det sociala välbefinnandet är en väsentlig del av WHO:s hälsodeklaration: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp (WHO 1946, citerat i Haglund & Svanström, 1995, s. 21). I Socialtjänstlagen framgår att alla människor som bor i kommunen ska beredas möjligheter att ha gott socialt liv (Sol 2001: 453). Vad menar vi då med att vara sociala? I synonymordboken står det att läsa att socialt är detsamma som samhälleligt, som att vara medborgare i en gemenskap i samhället. Det sociala handlar om något slags sammanhang i livet. Jag förmodar att tanken med Socialtjänstlagen var att människor skulle beredas möjlighe

16 ter till ett fullvärdigt socialt sammanhang på platsen där de har sitt hem, med andra ord i deras hemkommun, och i samma gemenskap som de varit del av tidigare. Sociologins fader Durkheim (1893, 2000) skiljer på det han kallade organisk respektive mekanisk solidaritet. I det sistnämnda hänger samhället ihop för att individerna inte är skilda ifrån varandra. Det berör framförallt primitiva samhällen, där mänskliga aktiviteter i hög utsträckning utspelades på samma platser. Organisk solidaritet är däremot något som kännetecknar ett modernt samhälle. Det innebär att mänskliga aktiviteter tar utgångspunkt i ett slags ömsesidigt beroendetillstånd mellan människor, som resulterar i en gemensam överenskommelse i samhället över hur det sociala livet ska inordnas. Durkheim såg ett allt mer individualiserat samhälle som ett hot mot en organisk solidaritet, men trodde samtidigt att samhörighet och meningsfullhet i arbetet kunde fungera som en förutsättning för en meningsfull integration. Socialtjänstlagen instiftades som en gemensam överenskommelse, om att alla människor i en kommun ska ha rätt till ett socialt sammanhang i sitt liv. Det gäller även dementa människor. Deras tillvaro på särskilda boenden ska dessutom enligt Socialtjänstlagen inbegripa samma rättigheter som övriga medborgare har i ett eget hem (SoL 200:453). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) ska alla medborgare ha samma rättigheter till denna omsorg, oavsett geografisk hemvist. Förutsättningen för att erbjuda de boende en meningsfull social integration i deras hem inom kommunens särskilda boenden är dock beroende av ett ökat professionellt medvetande och samhörighet på boendet som arbetsplats. Integrationen sker inte automatiskt bara genom att befinna sig i samma kommun, utan skapas genom överenskommelser som tar hänsyn till människors grundläggande behov av sammanhang och mening. Välbefinnande (utan preciseringen social ) är ett mer generellt begrepp som ständigt används inom omsorg och omvårdnad. Det är relevant för alla målgrupper i kommunen, men i synnerhet för individer med varaktigt beroende av hjälp. Välbefinnande är en kvalitet som finns i individers subjektiva upplevelser av sin existens, och karaktäriseras av upplevelser av harmoni, tillfredställelse och glädjeämnen, samt utrymme för personlig utveckling (Jahren-Kristoffersen, Nortvedt, m.fl. 2006, s. 97). Det mest väsentliga med begreppet välbefinnande är att den enskilda personen själv måste definiera vad som är deras välbefinnande. Detta är svårt för många dementa eftersom deras verbala förmåga är nedsatt. I forskningen inom demensvården påtalas vikten av att låta dementa människor relatera till något, för att förstärka det som i litteraturen benämns det egna jaget (O`Connor 1986; Cohen Mansfield & Parpara, m.fl. 2006; Surr 2006). De handlingar som personal och närstående utför för att förstärka det egna jaget för dementa människor benämns identitetsstöd (identity support) (Kitwood 1997; Clarke 2000; Wellin & Chris, m.fl. 2004). I många studier refererar man till de dementas upplevelser av minnen från barndomen, och reminiscens (Brooker & Duce 2000; Coleman 2005). Ett igenkännande stärker det egna jaget på ett sådant sätt att det bidrar till välbefinnande. Socialt välbefinnande kan definieras som subjektiv upplevelse av tillfredställelse i en människas sociala liv (Larsson 2006). För att få klarhet om hur tidigare forskning definierat begreppet socialt välbefinnande, bad jag även några av mina studenter göra en begreppsanalys på vad som skrivits i ämnet omvårdnad. Deras analys visade att socialt välbefinnande i omvårdnadsstudier berörde: upplevelsen av sociala relationer, socialt stöd, samhörighet och meningsfull tillvaro (Eliasson, Frånberg & Örnstedt m.fl. 2008). Socialt välbefinnande påverkas i hög grad av relationer till vänner, familj och andra närstående, samt att en människa har tillgång till professionellt och medmänskligt stöd i livet. Omvårdnadsforskning berör dock sällan samhället utanför boendet som något som påverkar förhållandena i omvårdnaden. I socialt arbete är däremot förståelsen av begreppet välbefinnande oftare relaterat till samhället utanför boendet. Det betraktas som väsentligt att alla människor känner samhörighet, får vara behövda och känna social acceptans för att ett samhälle ska fungera 31 32

17 (Clark 2000). Den sociala miljön som helhet beskrivs av O`Malley och Croucher (2005) som en förutsättning för att dementa människor ska integreras socialt. En meningsfull tillvaro med olika sociala aktiviteter är viktig, enligt författarna. Men de påpekar även att socialt välbefinnande också förutsätter en känsla av att kunna bidra och prestera till det gemensamma. Utöver litteraturgenomgången och begreppsanalysen ovan, fördjupades innebörden av begreppet socialt välbefinnande genom studien. I ett första steg, ombads personalen och närstående att kort beskriva vad de menade med socialt välbefinnande för de dementa i respektive boende. Deras beskrivningar överensstämde rätt väl med definitionerna av socialt välbefinnande som framgick från begreppsanalysen ovan. Undersköterskorna uppgav att de naturligtvis hjälpte de äldre i den dagliga sociala omsorgen. De integrerar dem i en social gemenskap samt får dem att känna delaktighet och gemenskap i boendet. De poängterade särskilt att de sociala aktiviteterna skulle upplevas som meningsfulla (något vi ska problematisera längre fram i rapporten), samt att de ska möta människor på samma nivå, i en jämställd relation. De förklarade att det sociala stöd som ingick i den dagliga sociala omsorgen även hade en emotionell dimension, och att det var viktigt att visa uppskattning gentemot de boende. Platsens betydelse tog i detta skede utgångspunkt i hur boendena såg ut och var placerade rent fysiskt. Samhörighet och tillhörighet som meningskapande aktivitet I början av studien besökte jag de tre boendena för att träffa personalen, och få ett intryck av den plats de befann sig på. Det framstod ganska snart att de boendes känsla av samhörighet och tillhörighet hade en klar koppling både till hur boendet var utformat och till hur mycket handlingsutrymme personalen hade. Denna iakttagelse förstärktes senare i samtalen med undersköterskor och anhöriga, samt under mina besök i boendet. Att känna samhörighet och tillhörighet som dement i ett kommunalt särskilt boende påverkas av huruvida boendet har integrerats i närsamhället rent fysiskt. I början av 1960-talet beskrev sociologen Goffman hur människor behandlades i vad han kallar totala institutioner (Goffman 1961). Totala institutioner innefattade bland annat den tidens mentalsjukhus, men berörde även andra institutionella arrangemang. Genom att beskriva hur människor avpersonifierades och institutionaliserades kunde han påvisa att samhället genom att sätta människor i institutioner av olika slag förändrade dem som individer. Det Goffman talar om för oss är att rum också är makt. Att bestämma över vad som är mitt rum, eller ditt rum, och vem som får tillträde till vilka rum (Rämgård 2008; Shaerstrom & Rämgård, m.fl. 2009). I samband med ÄDEL-reformen skulle en dement person beredas möjlighet till ett hem i kommunens särskilda boende. Juridiskt skiljer sig inte hemmet på boendet ifrån en egen bostad i kommunen. Dementa personer betalar för sitt boende och den service som erbjuds, oavsett om det är i ett särskilt boende eller i den egna bostaden. På så vis ska omsorgen avinstitutionaliserats. Dementa som är i behov av omsorg dygnet runt fick tillgång till en speciell boendeform, särskilt boende, som innebar att de på ett annat sätt än tidigare kunde integreras i sina hemkommuner. Detta var ett försök att utplåna de totala institutionerna, men samtidigt innebar det att staten frånsade sig ekonomiskt ansvar för dementa personer. Det blev nu kommunerna som skulle planera och organisera för dementa med stort vårdbehov (Scholten 2008). Flera kommuner har haft problem med att få en rimlig framförhållning i utbyggnaden av särskilt boende. Det har varit förenat med stora kostnader när det gäller nybyggnationer, så många kommuner har sökt alternativa lösningar, där de förlagt boenden för dementa i redan befintliga bostadshus. Processen i ÄDEL kan förstås i förhållande till begreppen privata eller offentliga rum. Det privata rummet är en plats, där människor har rätt till avskildhet, och där det är individens egna preferenser och regler för beteende som gäller: det är inte offentligt till 33 34

18 sin karaktär. Kommunens särskilda boende ska alltså fungera som ett privat rum, ett hem. Samtidigt befinner dementa människor sig i högsta grad i ett offentligt rum, underställt andra regler och beslutsprocesser än det som gäller i ett eget hem. Det offentliga och privata är med andra ord sammanblandade, så att boendet representerar såväl personalens arbetsplats som dementa människors hem (Rämgård 2008). Det blir varken privat eller offentligt, utan ett mellan-rum för både personal och dementa boende. Jag tog med mig dessa betraktelser till nästa samtal med undersköterskorna. Vi berörde bland annat frågan om boendet var väl integrerat med det övriga samhället, samt huruvida de betraktade demensboendet som ett hem för dementa människor. Detta kom även att beröras i samtal med närstående. Många sociala teoretiker betonar vikten av relationer med människor för känslan av mening och sammanhang. Men det är inte enbart de mänskliga relationerna som är betydelsefulla. Människor konstruerar platser, inte bara symboliskt i form av bilder, målningar eller berättelser utan även rent faktiskt och fysiskt, i den praktiska verkligheten. Vår värld utgörs inte enbart av abstrakta och utbytbara symboliska värdeenheter, utan av unika sammanhang, möten och livsberättelser. Specifika former, ting och saker är relaterade till varandra på ett sätt som skapar mening i en fysisk miljö. Genom tidigare upplevelser lokaliseras denna erfarenhet och binds upp i den praktiska verkligheten. Vi minns så att säga genom en tidigare upplevelse som förstärks genom den fysiska miljön, vilket bland annat innebär att platser kan upplevas både som meningsfulla och symbolskapande (Rämgård 2006). Känslan av mening uppstår genom att erfarenheter och intryck inte är fragmenterade eller lösryckta i ett flytande kaos, utan inbördes sammanflätade och relaterade genom platsen. Det är därför som platser har en djupare mening även i ett socialt sammanhang. De betyder mer än att utgöra en neutral eller utbytbar scen för olika sorts uppträdanden mellan människor. Det finns många studier i demensvården som berör den fysiska miljöns be- tydelse för dementa. Det är också en vedertagen sanning i omsorgen att hur dementa människor relaterar till miljöer utifrån sin erfarenhet har betydelse för att ge socialt välbefinnande i omsorgen. Jag har däremot inte funnit någon studie inom Grounded theory som tar upp sambanden med det rumsliga som meningskapande i en djupare bemärkelse. Den här studien fyller därför en teoretisk och metodologisk lucka i det avseendet. Socialt stöd som meningskapande aktivitet Närstående och personalen förväntas att vara en del av den dementes sociala stöd i tillvaron. Det sociala stödet är, som påpekats tidigare, väsentligt för att människor ska känna socialt välbefinnande i vardagen. Det som är väsentligt i detta sammanhang är att skilja på socialt nätverk och socialt stöd (Andersson 2002). Något förenklat innebär detta att människor kan ha ett stort nätverk, utan att nödvändigtvis känna ett socialt stöd. Familjen, anhöriga och vänner kanske inte kan bidra till att ge socialt stöd. Det kan även vara så att sociala relationer i nätverket har förändrats på ett sådant sätt att mottagaren inte längre upplever relationen som stödjande. Sådana utvecklingar är inte ovanliga för dementa. Det sociala stödet beskrivs på olika vis, beroende på om det kommer från närstående eller professionella. Personal i omsorgen förväntas att ha ett slags instrumentellt, eller empatiskt stödjande funktion, medan närstående förväntas stå för det emotionella. Här kan man fråga sig om det verkligen går att dela upp och kategorisera det sociala stödet i olika funktioner på detta vis, som om våra handlingar och upplevelser i vardagen vore avskurna från känslor? Just empati kan beskrivas som förmågan att känna in och är alltså en emotionell basis för förståelse. Det väsentliga torde under alla omständigheter vara hur den demente själv upplever att han eller hon får socialt stöd i boendet, och vilket sätt detta kan 35 36

19 uttryckas på när den kognitiva förmågan avtar (se även Rämgård 2008). Det sociala stödet handlar till stor del om hur vi möter varandra i vardagen, oberoende av vem vi är. Ofta sker det genom ett symbolspråk, som även kan vara kulturellt betingat. Symbolspråket kan dock inte enbart förstås som något verbalt. Även vårt kroppsspråk, i form av gester och artikulation, har en stor betydelse för hur vi konverserar med andra. Goffman (1959) refererar till exempel till hur människor genom ansiktsuttryck och olika beteendemönster och ritualer påverkar varandra. Ett exempel är när vi möter en främling på gatan med vänlig uppmärksamhet. Det finns på så sätt olika sociala kontrakt i hur vi människor förväntas att handla gentemot varandra. I demensvården är just gester och kroppsspråk extremt betydelsefulla. Kunskap om dessa sociala kontrakt är en av grunderna för att förstå hur kulturer uppstår, och kan vara inlärda på ett sätt som gör dem svåra att modifiera (Rämgård 2006). När vi är förtrogna med vilka regler som gäller för möten mellan människor i vår kultur, kan vi tolka den uppmärksamhet vi får. Ritualer är ofta förknippade med en nära kontakt mellan människor, eftersom det innebär att vi kan fokusera på vilken uppmärksamhet den andra personen ger oss. Men den sociala interaktionen består även av något som inte går att visualisera i ett sorts emotionellt flöde mellan två människor när de kommunicerar med varandra (Collins 2004). Mellanmänskliga möten färgas alltså av våra vanor, ritualer och vår kultur, i mönster som byggs upp över en livstid. Men samtidigt bestäms de av det känslomässiga flöde som uppstår i varje ögonblick, genom uppmärksamhet i nuet. Och detta gäller lika mycket för möten som sker på en arbetsplats som demensboendet är eller ute i samhället. Relationer till familj och vänner, det vill säga de personer som en dement har som närstående, har beskrivits i ett stort antal artiklar (Dilworth & Andersen 2001; Phinney 2006; Harmer & Orell 2008). Mycket forskning om dementa beskriver hur närstående upplever det att vara nära en dement människa. Andra studier re- laterar till hur det är att ha en dement make eller maka att ta hand om, samt beskriver hur de närståendes egen hälsa och välbefinnande påverkas (Logsden 2008). Forskningen berör även hur närstående upplever det att ha en dement anhörig på ett särskilt boende (Bradway & Hirschman 2008). Det är därför väsentligt att få närståendes synpunkter på hur de upplever att deras anhörige uppnår ett socialt välbefinnande i vardagen. Kroppens funktion i meningsbärande aktiviteter När vi fortsatte våra samtal i gruppen av undersköterskor, och under mina samtal med anhöriga, kunde vi snart konstatera att språklig kommunikation inte alltid var nödvändig, även om det underlättade kontakten med de dementa boende. Kroppen och fysisk handling är ett uttrycksmedel för kommunikation mellan oss människor. Det är grundläggande för det sociala välbefinnandet att vi kan förstå och kommunicera genom kroppen, i gester och olika rituella mönster (Goffman 1959). Samtidigt har en människa även ett speciellt förhållande till sin egen kropp i rummet. Sinnesvärlden påverkas av rörelsen i rummet. Sinnena och kroppen är förenade, och genom dessa skapas en form av mening för oss människor. Det visade sig under studiens gång att frågor om kroppsliga uttrycksmönster var vanliga i samtalen om de dementa boende. För att förstå detta bättre gjorde jag en litteratursökning, som resulterade i ett antal artiklar och studier som belyst ämnet i fråga (t.ex. Wijk 2004; Brunnström 2004; Sloane 2002; Larsson & Willander 2004; Nolan 2007). Kroppen kan betraktas utifrån hur den är situerad i rummet (Beauvoir 1989; Listerborn 2007). Fysiska såväl som psykiska funktionshinder kan påverka människors rörlighet, men har även en betydelse för var och i vilka sammanhang olika individer förväntas finnas och ta plats (Kjellman 2002). Men kroppen är också ett uttryck för den levda erfarenheten och upplevelser som vi har med oss. Händelser och situationer finns inbäddade i kroppen, och påverkar oss genom livet (Beauvoir 1989). Det gäller sin

20 nesintryck, som färger och dofter som påminner om något vi har varit med om (Rodoway 1994). Kroppen präglas och utvecklas så att säga i interaktion med sin omgivning. Bourdieu anser att kroppen uttrycker någon form av identitet hos en människa (Bourdieu 1984). Men enligt Beauvoir (1989) är istället frågan hur kroppen påverkas i speciella situationer, vilket innebär att kroppen får konsekvenser för en kultur, men inte kan ses som en förklaring till densamma. Kroppen har betydelse i en situation, utifrån hur vi själva eller andra betraktar den. Det är till exempel inte så viktigt om vi är man eller kvinna i sig, men det är avgörande hur män och kvinnor betraktas i den situation vi befinner oss i. Ett liknande resonemang kan användas för frågan om vad det betyder att vara gammal eller dement i vår kultur, och hur detta förändras över tid. Man kan även förstå förnimmelsen av kroppen, som att den inte enbart finns i rummet, såsom till exempel ett träd eller en stol, utan kroppen bebor istället rummet. Genom detta är kroppen mer rörligt deltagande i en situation, än passivt situerad i en händelse (Merleau-Ponty 1945). Genom att vi lever tillsammans i ett socialt sammanhang kommer vi genom den kroppsliga kommunikationen att leva med i varandras handlande. I en spontant fungerande interaktion, kan enighet uppstå, vilket vi brukar referera till som kroppsspråket. Men i det levande rörliga livet kan dessa förståelser aldrig vara definitiva; de pågår och förändras hela tiden. Även om kroppen har ett uttryck i rummet igenom relationer och hur vi ser på varandra, som Beauvoir argumenterar för, är denna verklighet samtidigt föränderlig och fluktuerande i ett kortare eller längre tidsperspektiv. Hur kroppen fungerar i rummet kommer även till uttryck i den känsla vi har för platser. Vi upplever ofta platser som något som står för kontinuitet, ett sorts oavbrutet sammanhang i rummet. Känsla för en plats erfordrar ofta ett hemmastaddhet rent kroppsligt på platsen i fråga, som relaterar till samtliga sinnen. På samma sätt som det är skillnad att uppleva havet i en liten jolle, mot att sitta på Finlandsfärjan. Humanistiska geografer kallar det- ta för en platsdans (place ballet), en sorts in-boende i en plats. En känsla i en plats (sense of place) kan bero på hur vi relaterar till enstaka saker i miljön. Men många platser alstrar även en speciell atmosfär. Vissa platser som inger speciellt positiva känslor har under historiens gång ansetts vara helande läkande platser (Gesler 1993; Rämgård 2008, 2009). En hel del studier inom demensvården, sett ur ett internationellt perspektiv, har använt sig av Pontys teoretiska föreställningar om kroppen för att förstå dementa människors erfarenheter i relation till den fysiska miljön (Davis 2004, Kontos 2004, Kontos & Naglie 2009). Det var därför väsentligt att fokusera på vilket sätt platser upplevdes påverka välbefinnande för de dementa boende ur ett meningskapande perspektiv. Samtalen med undersköterskor och anhöriga bidrog väsentligt till en analytisk sammanställning över de trettio dementa boende, som jag och personalen senare fördjupade oss i via dagböckerna. Berättelserna ledde till diskussioner runt platsers betydelse som meningskapande för dementa, deras påverkan på undersköterskornas arbete, samt möjligheter och begränsningar av olika aktiviteter beroende på platsen i fråga. Platsers betydelse som meningskapande i relation till socialt välbefinnande Den materiella och platsrelaterade dimensionen av tillvaron påverkar människors praktiska handlingar, bland annat eftersom det förväntas vissa specifika handlingar på speciella platser. Platser blir på så sätt kommunikativa koder som uttrycker vilka sociala interaktioner som är acceptabla. Det skapas gränser i platser, som på olika sätt svarar för ett inkluderande eller exkluderande av de personer som vistas där. Sociala rum bildas och omförhandlas på den lokala platsen (Shaerstrom & Rämgård, m.fl. 2009). Rum är inte enbart de mer stabila avgränsningarna mellan olika typer av beteenden och aktiviteter (badrum, vardagsrum, sovrum o.s.v.)

Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner

Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner FoU Skåne Skriftserie 2009:8 Margareta Rämgård 1 Platsens betydelse för dementa. En studie av demensvården i tre skånska

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Innehåll Sammanfattning 1 Revisionsfråga... 1 Svar på revisionsfråga... 1 Iakttagelser...

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Målning Anette Spets Omsorgsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer