Platsens betydelse för dementa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Platsens betydelse för dementa"

Transkript

1 Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner Platsens betydelse för dementa. En studie av demensvården i tre skånska kommuner. Författaren och FoU Skåne ISSN ISBN FÖRFATTARE; Margareta Rämgård LAYOUT; Lena Lindberg FoU Skåne Skriftserie 2009:8 Margareta Rämgård KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. TRYCKNING; Bildcenter i Lund AB 1 2

2 Innehållsförteckning Förord... 5 I. Introduktion Bakgrund Tre skånska kommuner Rapportens uppbyggnad Studiens metodologiska utgångspunkter Metodbeskrivningar i studien Så analyserades data Teoretiska reflektioner under forskningsprocessen Inledning Samhörighet och tillhörighet som meningskapande aktivitet.. 33 Socialt stöd som meningskapande aktivitet Kroppens funktion i meningsbärande aktiviteter Platsers betydelse som meningskapande i relation till socialt välbefinnande Det särskilda boendet som arbetsplats Arbetar i ett oavbrutet rumsligt sammanhang i arbetsgruppen Använder en tyst kunskap i arbetsgruppen Reflekterar vid frukostmöten Tar hänsyn till platsers betydelse i omsorgen Relaterar till de dementas platser Stödjer de dementas behov av en privat plats Tar hänsyn till platsers föränderlighet Skapar sociala aktiviteter i omsorgen Försiktiga med större gruppaktiviteter Stödjer känsloladdade aktiviteter Stödjer vardagsaktiviteter III. Slutdiskussion och råd till kommunerna Diskussion utifrån studiens resultat Konkreta råd till de tre särskilda boendena i Höör, Hässleholm och Burlöv Referenser II. Presentation av resultatet Handledare i vardagen ger socialt välbefinnande hos dementa vårdtagare Situationsanpassar den sociala omsorgen rumsligt Tar hänsyn till det personliga rummet Agerar väckarklocka för de dementa Pendlar mellan närhet och distans Lär känna hela människan Arbetar i ett rumsligt oavbrutet sammanhang med de dementa Symbolspråket visar vägen Agerar spindel i det sociala rummets väv Arbetar i grupp

3 Förord När socialnämnden i Höör efter intresseanmälan fick erbjudande från FoU Skåne om att ingå i ett forskningssammanhang om vårt demenscenter tillsammans med verksamheter från två andra kommuner kändes det både spännande och utvecklande. När vi gjorde vår intresseanmälan så anande vi att det vi hade utvecklat i Höör gav goda mervärden till de medborgare samt deras närstående som omfattas av centret och tyckte därför att det skulle vara oerhört intressant att få det bekräftat inte bara av oss praktiker utifrån beprövad erfarenhet utan även i evidens. När jag efter avslutad studie fick förfrågan om att skriva förordet till rapporten kändes detta hedrande men också ansvarsfullt eftersom jag anser att denna rapport kommer att spela en mycket viktig roll i den framtida utvecklingen av en salutogen demensomsorg. I min roll som socialchef tycker jag att det är viktigt att vi utsätter oss för oberoende granskning i syfte att hela tiden lära om och nytt men också för att se forskningsresultatet som ett viktig led i att ständigt förbättra, i detta fall, vår demensomsorg i Höörs kommun. Just därför, är tillgången till FoU Skånes forskningstjänster ovärderliga i vår strävan mot en mer evidensbaserad socialtjänst i alla dess delar. Syftet med forskningsrapporten har varit att belysa platsens betydelse för socialt välbefinnande. Boendena har undersökts både i hur det har fungerat som arbetsplats men också som boende för personer med demens. Några av frågeställningarna som berörts har varit: Hur uppstår de sociala processer som ger dementa boende ett socialt välbefinnande i vardagen? Hur har personalen handlat i dessa processer för att ge de dementa boende ett socialt välbefinnande? Det som är särskilt intressant med denna studie är att det är en kvalitativ forskning, metodologiskt genom aktionsforskning, med hjälp av dagboksanteckningar via medarbetarna om de boende ifrån de tre kommunerna, fokusgrupper med medarbetare samt intervjuer med närstående. Forskaren har utifrån detta material under studien lett reflekterande samtal med medarbetarna, vilka verkligen, genom metodvalet tillsammans med närstående, har varit i delaktiga i denna studie. Av rapporten framgår att mycket forskning har ägnats åt den fysiska miljön i demensvården och det är också en vedertagen sanning i omsorgen om hur dementa människor relaterar till miljöer utifrån sin erfarenhet, har betydelse för att ge socialt välbefinnande i omsorgen. Författaren har däremot inte funnit någon studie som tar upp sambanden med det rumsliga som meningsskapande i en djupare bemärkelse. Den här studien menar Rämgård fyller därför en teoretisk och metodologisk lucka i det avseendet vilket känns hedrande för oss att få vara delaktiga i att fylla denna lucka. Margareta Rämgård för ett mycket intressant teoretiskt resonemang om begreppen socialt välbefinnande med koppling till socialtjänstlagen och till Ädel denna teoretisering tror jag är ett viktigt bidrag för att kunna ta till sig ett annat tänk i framtida demensomsorg. Med all tydlighet talar denna rapport om att man är inte sin sjukdom eller sin diagnos, utan fortfarande en människa med individuella behov av olika slag och en människa som fortfarande ska räknas in i lokalsamhället! Kommunernas framtida utmaning kommer därför med stöd av denna rapports budskap vara att i dubbel bemärkelse bygga en mer individualiserad omsorg utifrån de funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför för den enskilde med ett salutogenes som grund för denna omorientering. Vilket för övrigt helt överensstämmer med socialtjänstlagen och intentionerna i Ädel reformen. Rämgård bygger vidare på detta resonemang om platsens betydelse för det sociala välbefinnandet inte bara utifrån färg och form utan också utifrån att fortfarande få vara individuell i ett kollektivt 5 6

4 boende med ett eget och ett offentligt rum. Med rumsliga möjligheter för gruppaktiviteter och individuella aktiviteter men också med möjligheter att få gå in och ur grupper. Vidare pekar Rämgård i rapporten om vikten av att finnas i lokalsamhället i den mening att öppna upp demensboendet och bjuda in lokalsamhället men att också använda lokalsamhället som en naturlig del i den framtida demensomsorgen. Forskningsrapporten avslutas med handfasta råd till de kommuner som ingått i studien vilket gör att denna rapport inte bara kommer att hamna i bokhyllan utan den kommer sannolikt att användas på såväl politisk planeringsnivå för framtida byggnationer för särskilda boende i den omorientering vi står inför. Rapporten kommer också att användas på ledar- och medarbetarnivå i de viktiga reflekterande- och värdegrundande samtalen som är en förutsättning för en god demensomsorg, öppen för utveckling. I inledningen på detta förord skriver jag om vikten att bli granskad och att ta till sig och värdera forskningsresultat. Rämgård har i rapporten ägnat en stor del åt diskussioner om flexibla organisationen utifrån ett obrutet sammanhang. Jag avslutar därför mitt förord med en kort beskrivning om hur vi har arbetat med det obrutna sammanhanget utifrån KASAM teorins en känsla av ett sammanhang. I rapportens beskrivning av Höörs demenscenter framgår att kommunen har satsat stora ekonomiska resurser vilket stämmer, men vi har också satsat mycket på utveckling av vår verksamhet, med delaktighet av medarbetare, kommunalt pensionärsråd samt närstående i uppbyggnaden av de demensboende som till slut blev ett demenscenter. Socialnämnden i Höörs kommun har under ett femtontal år arbetat för att ersätta det gamla demensboendet Solhaga eftersom detta till slut både var utdömt som boende av Länsstyrelsen och som arbetsplats av arbetsmiljöverket. I början av 2000-talet så beslutade därför kommunfullmäktige om ett nytt ersättningsboende som skulle omfatta femtiosex lägenheter för dementa personer. Plane- ringen påbörjades och lokalbehovsprogram utformades utifrån ett traditionellt särskilt boende. Under 2003 inledde socialnämnden ett omfattande processinriktat utvecklings- och förändringsarbete där syftet bland annat var att vända på varenda sten inom socialtjänstens verksamheter och kritiskt granska de verksamheter vi hade, men också de som planerades. Inte minst utifrån ett medborgarperspektiv. Vi grävde där vi stod och när det gällde vår verksamhet för personer med demens så reducerades ett antal boendeplatser på det gamla demensboendet. Dagverksamhet, korttidsboende och demensteam utvecklades, i syfte att möta kommunmedborgaren samt dennes närstående i olika livsskeden och med olika behov av stöd och omsorg. Parallellt inleddes studier av goda exempel inom demensverksamheten i Sverige och snart hade vårt planerade demensboende förändrats till ett demenscenter med ett antroposofiskt förhållningssätt. Ett centra med åtta verksamheter under samma tak, i för oss ett obrutet sammanhang, men i en vidare bemärkelse, från att ha mött den enskilde i början av sin sjukdom i dennes egna invanda boendemiljö eller i dagverksamheten, till att eventuellt möta den enskilde i det särskilda boendet. Som medarbetare i centret får jag ovärderliga kunskaper att använda i bemötandet av den enskilde och för den enskilde är det kända människor jag möter. Som stöd för denna försiktiga rotation har socialnämnden satsat på tydliga mål, med ett nära ledarskap samt ett omfattande värdegrundsarbete med tid avsatt för reflektion, som en viktig framgångsfaktor. Vidare har utbildningssatsningar om genomförandeplaner med levnadsberättelsen som grund samt social dokumentation varit viktiga verktyg till stöd för detta arbetssätt. Vi kommer nu att möta Rämgårds avslutande råd i rapporten om flexibilitet i organisationen på rimlig nivå, med vårt eget sätt att tänka på flexibilitet i ett vidare sammanhang och förutsättningslöst se var vi hamnar i det mötet. Samtidigt som detta ger uppslag till en ny fördjupad forskning om betydelsen av omgivande beslut om tydliga mål, nära ledarskap, tid för reflektion och värdegrund- 7 8

5 samtal samt levnadsberättelser som grund i genomförandeplanen med vidhängande social dokumentation i en organisation som infört försiktig rotation. Avslutningsvis bär jag personliga reflektioner med mig av en djupare eftertanke kring denna rapport, om vikten av att vi som vet lite mer genom att leva och/eller arbeta med eller planera för personer, som har en demens att vi har ett särskilt ansvar att delta i samhällsdebatten om den framtida demensomsorgen. Med samlade krafter påtala att människor med demens finns, kan ibland ha ett annorlunda beteende, men dom är fortfarande viktiga som samhällsmedborgare, make, maka, pappa, mamma, mor- eller farföräldrar, måste fortfarande räknas med och få finnas mitt i vårt samhälle i ljuset av normalisering och bibehållet människovärde! Cecilia Grefve Socialchef Höörs kommun Rapporten är refereegranskad av ett etiskt råd bestående av oberoende forskare på docent- och professorsnivå samt förvaltningsföreträdare för Skånes kommuner. 9 10

6 Bakgrund I. Introduktion Personer med demenssjukdomar är i dag i majoritet i de särskilda boendeformerna. Antalet dementa boende ökar dessutom i takt med befolkningsutvecklingen, samtidigt som samhällets resurser minkar, och det ekonomiska läget i kommunerna är ansträngt. Ett av kännetecknen för dementa i förhållande till vissa andra omsorgsintensiva grupper, är att de inte nödvändigtvis befinner sig i livets slut när de flyttar till ett särskilt boende, vilket medför att de kan bo flera år i kommunens särskilda boende. Det innebär bland annat att dementa människors vardag förändras över en längre tidsperiod i förhållande till deras sociala liv. Människor med demens upplever ofta en gradvis förändring. Det kan börja med att de glömmer namn, personer och tidigare viktiga händelser i livet. De glömmer att slå av plattan på spisen och har svårt att uttrycka sig, vilket resulterar i ängslan, osäkerhet och ibland i aggression. Flera har dessutom upplevelsen av ökad ensamhet efter en make eller makas död. Studier från Socialstyrelsen har visat att de särskilda boendeformerna i allt för liten grad är utformade med hänsyn till de dementa boendes sociala situation. Det har stor betydelse för den dementes hälsa att de bemöts utifrån vanor, kultur och behov i ett socialt sammanhang. En anpassad miljö, i kombination med social gemenskap, är således viktiga indikatorer för socialt välbefinnande på de platser som de dementa vårdas. Länsstyrelsen i Skåne genomförde 2006 och 2009 en tillsyn av särskilda boenden för äldre personer med demens. Målsättningen var att granska huruvida de dementas behov av meningsfullhet och känsla av sammanhang tillgodosågs i kommunerna. Observation av miljö och socialt bemötande var två viktiga kvalitetsindikatorer i utvärderingen. Rapportens resultat visar att det finns en medvetenhet om miljön och det sociala samspelets betydelse för 11 12

7 de dementa i kommunernas äldreomsorg, men att dessa aspekter bör förstärkas i praktiken. Kommunerna i Skåne har därför funnit det angeläget att studera vad som påverkat det sociala välbefinnandet hos dementa i den särskilda boendeformen. Studien har initierats av kommunerna, tillsammans med FoU Skåne, Kommunförbundet Skåne. De kommuner som deltagit i studien är Höör, Hässleholm och Burlövs kommuner. Syftet med rapporten är att belysa platsens betydelse för socialt välbefinnande. Boendet undersöks både i hur det fungerar som arbetsplats och som boende för de dementa. Några av de frågeställningar som berörs är: Hur uppstår de sociala processer som ger dementa boende socialt välbefinnande i vardagen? Hur handlar personalen i dessa processer för att ge dementa boende ett socialt välbefinnande? Svenshögs demensboende är lokaliserat i Burlöv nära Malmö. Det är beläget i ett område med relativt stor omsättning i befolkningen. Där finns en blandad befolkning, dels i flerfamiljshus, dels i eget boende. Med sitt läge strax utanför storstaden, finns också en hel del migranter i området. Det undersökta demensboendet ligger insprängt i ett höghusområde nära Burlöv center. De flesta i personalen är utbildade undersköterskor, och många av dem har en utländsk bakgrund. Ett flertal i personalgruppen jag träffade har längre akademiska utbildningar bakom sig i sitt hemland. Boendet är förlagt till tre våningar i höghuset. Våningen längst under ligger i nedre plan, och har tillgång till uteplats. De andra våningarna har balkong. Tre skånska kommuner En förfrågan gjordes till samtliga skånska kommuner som ingår i FoU Skåne. Utav de intresserade kommunerna, valdes tre för att ingå i projektet. Grunden för urvalet var bland annat kommunernas olika karaktär och geografiska läge. Avsikten var att få bredd, snarare än sträva efter jämförbarhet mellan de undersökta boendena. Data samlades in under hösten 2008, samt våren

8 Svenshögs demensboende består av tre separata boendegrupper. Boendet består av rum eller lägenheter, med dagrum och gemensamt kök i mitten. Det finns en hel del långa korridorer i boendet. Personalen arbetar gruppvis i de olika boendegrupperna, som alltså är lokaliserade på olika våningsplan. Under helger har personalen så kallade springare, det vill säga en person som går mellan våningsplanen för att hjälpa till där det mest behövs. Kommunen har beslutat att lägga ut boendet på privat entreprenad efter Vallmogården är ett demensboende som ligger i Vinslöv, ett litet samhälle i Hässleholms kommun. Kommunen har en relativt stor geografisk yta, med natur- och kultursköna områden. Demensboendet ligger insprängt på bottenvåningen i ett bostadsområde av mindre hyreshus med två våningsplan. Det bor en blandad befolkning i kvarteret, förutom i Vallmogårdens trappingång, där ett äldreboende är beläget en trappa upp. Det finns en stor uteplats och gräsmatta utanför på baksidan, och det är gångavstånd till service och centrum i Vinslöv. Personalen har arbetat länge på Vallmogården. Flera av dem känner väl till de dementa människorna på boendet och deras anhöriga. Boendet består av lägenheter med ett dagrum i mitten. Boendegruppen är liten, cirka tio boende dementa, och personalgruppen arbetar således i en enda grupp med de dementa. De arbetar självständigt, och har en avdelningschef som kommer vissa tider, men som samtidigt har andra ansvarsområden. Björkens demensboende i Höör är nybyggt speciellt för dementa personer. Det har fyra avdelningar som är benämnda efter årstiderna. Den fysiska miljön har inspirerats av antroposoferna; boendet är ljust och atmosfären är trevlig. Till boendet hör även ett korttidsboende, 15 16

9 samt dagvård där dementa människor som annars bor i eget hem kan tillbringa några timmar. Kommunen har satsat stora ekonomiska resurser. Det finns dagrum på varje boendegrupp med gemensamt kök, men här finns även tillgång till en rad andra rum. Boendet har även ett höj- och sänkbart badkar, tillgång till upplevelserum, samt en rad aktiviteter förlagda till boendet. Rapportens uppbyggnad Efter bakgrunden, presenteras studiens metod samt teoretiska reflektioner. Avsikten är att ge läsaren insikt i hur studien är uppbyggd och presentera hur aktionsforskningsprocessen framskridit, samt diskutera det metodologiska upplägget. För de läsare som inte är intresserade av metodologiskt upplägg och teoretiska resonemang så rekommenderas att gå till sidan 48 där studiens resultat med dess nya begrepp presenteras. Resultatet som presenteras utgår från studiens empiri, enligt analysmetoden för Grounded theory, pekar på hur undersköterskorna i en omsorgsprocess ger dementa människor ett socialt välbefinnande i vardagen. Den teoretiska modellen som kategorierna representerar, sammanfattas i en figur på sidan 48. Den beskrivs sedan med citat och exempel fram till sidan 130. Flera av kategorierna rubriceras med uttryck och begrepp som undersköterskorna själva valt för att beskriva en situation. Baserat på de empiriska resultaten och nya begreppsbildningarna förs sedan en slutdiskussion om studiens huvudresultat i kapitlet Diskussion på sidan 132. I en akademisk rapport så är det vanligt att jämföra tidigare teorier med de nya resultaten i slutdiskussionen. Författaren har i stället valt att beskriva sammanfattning av de resultat som framkommit på ett sådant sätt att de kan användas av praktiker. I slutet av det kapitlet ger författaren förslag till konkreta åtgärder utifrån den analys som tidigare presenterats. Här finns även tillgång till en trädgård. Boendet har akvariefiskar, kaniner och även andra djur. Det ligger i Höörs centrum, nära stationen. Personalen roterar mellan de olika avdelningarna i tolv veckors perioder. Det är en blandad personalgrupp, med unga såväl som äldre undersköterskor

10 Studiens metodologiska utgångspunkter Handling Forskning Åtgärd Den metod som använts i forskningsprocessen bygger på ett deltagande ur flera perspektiv. Materialet består av samtal i fokusgrupper med undersköterskor, djupintervjuer med närstående, samt anteckningar i form av dagböcker skrivna av personalen omkring de dementa boendes vardagsliv. Processen i fokusgrupperna, och även i viss mån i djupintervjuerna med närstående, sker i en sorts reflektiv process som brukar kallas aktionslärande (Lewin 1952; Rooke 1994; Herr & Anderson 2005; Spingett & Blomqvist m.fl. 2005). Det innebär att processen i sig är kunskapsalstrande för alla närvarande deltagare, inklusive mig som forskare. De tre metoderna som användes i denna studie (fokusgrupper, djupintervjuer samt dagböcker) berikar dessutom varandra, eftersom det ger praktiker såväl som anhöriga djupare insikter i arbetet med dementa boende och möjligheterna för deras sociala liv. Avsikten med forskningen är att praktiken ska förändras i handling, genom de analyser som framkommer från den skrivna produkten. Förändring sker ofta också i de processer som aktionslärningen tillför anhöriga, personal samt arbetsgivare. Min egen roll i projektet har varit både att initiera dessa olika samtal och möten, och delta i dem som en jämbördig person. Samtidigt bidrar jag genom att i en analys se hur den praktiska verkligheten skiljer sig från tidigare forskning, genom att involvera personalen och mobilisera deras kunskap. Nedan kan ni se den aktionsmodell som jag använt, och vad den haft för syfte för deltagarna. Analysnivå Omforma en verklighet Process där yrkesutövare studerar ett problem vetenskapligt Småskalig kvalitativ intervention som bygger på egna erfarenheter. Begreppsligöra Förbättra och förstå, och därmed omforma en social verklighet. Mål för processen: Förstå vad som skapar socialt välbefinnande för dementa människor i kommunernas särskilda boende genom att: Reflektera över sitt arbete Förbättra sitt arbete Bestämma kursen och öka inflytandet Den teoretiska analysen är ett arbete som har pågått under hela processen, på ett sådant sätt att teori och empiri hela tiden möts, i ett samspel fram och tillbaka, för att söka nya infallsvinklar. Jag har använt mig av Grounded theory som utgångspunkt för studien (Glauser & Strauss 1967; Charmaz 2006), för att jag ville prova ett mer strukturerat sätt att bedriva aktionsforskning på. Det innebär att den praktiska verkligheten utgör grundlag för ny teoribildning, inte endast utifrån vad jag som forskare (och i viss mån betraktare) analyserar, utan att analys och praktik vävs samman i gemensamma reflektioner

11 En av de mest väsentliga skillnaderna i metodhänseende mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, är att den sistnämnda kan betraktas som ett pussel, där vi hela tiden adderar nya pusselbitar medan vi samlar data, även sent i analysen. I Grounded theory är begreppen inte förutbestämda. Teorier och begrepp konstrueras efterhand; de växer fram som en del av processen och resultatet leder därför i princip till nya begreppsbildningar. Den andra väsentliga skillnaden är att metoden har för avsikt att studera en process vilket innebär att forskaren ska studera och jämföra hur situationer uppstår och handlingar utförs (Charmaz 2006). Fokus på de konkreta handlingar som präglar omsorgen på boendet är väsentligt, eftersom det kan finnas skillnader mellan människors tankar om något, och deras handlingar. Din attityd till något behöver inte innebära att du alltid handlar i enlighet med det du anser. Det har därför varit väsentligt för studien att anhöriga och personal berättat om handlingar i olika situationer, likväl som de berättar om deras egna reaktioner runt det som händer. Det går att jämföra analysprocessen i Grounded theory med att fotografera. Kameralinsen ger först en bred vy över landskapet, men sedan ändrar fotografen linsen, för att föra vyerna närmare och närmare, och få en mer koncentrerad bild. Det är den fokuserande funktionen som forskaren har bland deltagarna. För att detta ska fungera är det oerhört viktigt att det råder en fullständig tillit och förtroende mellan forskaren, personal och anhöriga, samt mellan deltagarna i de olika grupperna. I den här studien har vi formaliserat denna analysprocess runt vissa ritualer i samtalen. Jag informerar om mina tankar och om anhörigas generella uppfattningar om boendet. Det råder sedan fullständig tystnadsplikt i personalgruppen. Jag har valt att hålla mig ganska nära de uppfattningar och iakttagande som framkommit under undersökningens gång och inte abstrahera huvudbegreppen allt för mycket. Flera av de begrepp som läggs fram i den teoretiska modellen har undersköterskor och anhöriga själva uttryckt på detta viset, när de försökt att beskriva en situation. Ett exempel är studiens kärnbegrepp, som samlar upp resultaten: handledare i vardagen. Ett annat exempel är att vara väckarklocka för någon. Här har jag alltså valt att ligga mycket nära empirin. Det har varit viktigt för mig att den skrivna rapporten ska förstås och användas av praktiker. Långt gångna abstraktioner intellektualiserar texten, men gör den samtidigt mindre begripbar utanför akademiska sammanhang. I slutdiskussionen har jag däremot valt att teoretisera resultaten något mer, för att slutligen komma med praktiska konkreta råd ut till kommunerna. Det har varit fantastiskt att arbeta tillsammans med dessa människor och de har alla på olika sätt bidragit till konstruktiva samtal och berättelser. Inte minst har personalen vågat öppna sig och på ett modigt sätt beskrivit olika situationer och uttryckt sina känslor inför sitt arbete. För mig har studien resulterat i en känsla av att det finns ett fantastiskt engagemang för våra gamla ute i kommunerna. Det finns självklart också problem, som jag kommer att ta upp i resultat- och diskussionskapitlen, men det engagemang som människor lägger i omsorgen om våra äldre dementa är ändå inspirerande att se. Snarare är det vissa strukturer och olika händelser runt detta engagemang som måste förbättras på en mer politisk administrativ nivå. Metodbeskrivningar i studien Att arbeta med Grounded theory kräver ett rikligt material, eftersom vi försöker förstå sociala processer, och dessa föregår i olika sorts sammanhang som alla ser olika ut. Det är min åsikt att materialet till den här studien väl fyller ett sådant krav. Jag ska nedan redogöra mer i detalj för de olika metoderna som jag använt i studien, och varför jag valt just dessa. Jag har exempelvis valt att inte intervjua dementa boende. De dementa som vistas i de tre ovan beskrivna boendena är ganska långt gångna i sin sjukdom. Det är svårt att få en bild av hur de upplever sin si

12 tuation genom intervjuer. Dessutom kan det vara svårt att genom enbart intervjuer särskilja vad en person anser från vad den rent praktiskt gör. Det alternativ som funnits hade eventuellt varit att använda sig av filmkamera och en mer etnografisk ansats. Det var dock inte möjligt utifrån det tidsperspektiv som fanns till förfogande, och hade lett till en rad andra problem. Anhöriga har fått lämna skriftligt medgivande för studien i ett tidigt stadium. De har informerats om dess syfte och upplägg. Dagböcker och intervjumaterial har behandlats konfidentiellt enligt vetenskaplig praxis. Personalen har givetvis tystnadsplikt, och allt material läses av de undersköterskor som varit involverade. Namnen i berättelserna och i resultatet är fingerade. Jag benämner både sjukvårdsbiträden och undersköterskor under kategorin undersköterskor i studien. Fokusgrupper med personalen Fokusgruppsamtalen med undersköterskorna förekom på respektive boende, eftersom det var angeläget för mig att stifta bekantskap med deras arbetsmiljö inför studien. Det var även meningsfullt för att personalen skulle känna tillit i gruppen. Det är min erfarenhet att för att få de bästa resultaten ur en aktionsforskningsprocess, är det viktigt att deltagarna känner sig trygga med den miljö där dessa samtal äger rum. Jag var angelägen om att vi skulle få sitta helt i fred under de tre timmar som varje fokusgrupp varade, så vi träffades i deras personalrum. På så sätt kom jag även nära boendemiljön och fick tillfälle att stifta bekantskap med många av de personer som vi talade om. Jag fick en bild av boendets funktion som hem för dementa människor och hur deras vardagsliv fungerade i stort. På varje boende gjordes ett urval, där undersköterskor i personalgruppen samlades för att möta mig i fokusgruppsamtal. Det antalet brukar vara lämpligt för att få en fungerande grupp, där alla kommer till tals. I Vinslöv var hela personalgruppen med, eftersom de helt enkelt inte var fler. Personalen från Höör och Burlöv kom från olika boendegrupper (det vill säga från olika av- delningar), för att få en spridning i personalen med avseende på var de arbetade på boendet. Vid samtliga av de tre kommunala särskilda boendena var även nattpersonal representerad i fokusgrupperna. Fokusgrupperna samlades till fyra träffar på tre timmar vid varje kommunalt boende, över en period på sju månader. Materialet utgörs således sammantaget av tolv fokusgruppsmöten. Vid de två första träffarna diskuterade vi mer allmänna situationer, i relation till deras arbete med respektive dementa boendes sociala välbefinnande. Vid den tredje och fjärde träffen fördjupades sedan dessa samtal runt ett tiotal personer på varje boende. Samma individer var även underlag för dagbokskrivande och djupintervjuer med närstående. Studien fördjupar sig således i trettio dementa boendes vardag och livskvalitet i mer detalj. Samtliga undersköterskor var mycket engagerade. Samtalen fortlöpte snabbt, med många diskussioner mellan undersköterskorna. Jag fungerade som en moderator, för att uppmuntra personalen att berätta, tänka och fundera runt de situationer som de beskrev i sitt arbete. Fokusgruppsträffarna spelades in på band, och utskriften svarar till cirka 400 sidor text. Personalen har efteråt och i samband med dessa möten uttryckt att de känt sig trygga med gruppen. De har också gett uttryck för att samtalen har fungerat som en katalysator för deras känslor, och fått dem att känna ett större välbefinnande i sitt vardagsarbete. Under den sista delen av dessa träffar, kunde jag tydligt märka att undersköterskorna även ändrade sina praktiker. Framförallt funderade många på vad det var för aktiviteter som de erbjöd de dementa boende i vardagen. En del förslag kom upp från ett tillfälle till ett annat, där några av undersköterskorna redogjorde för hur de hade löst något problem som de hade tagit upp vid tidigare samtal. Djupintervjuer med närstående kompletterar bilden De flesta närstående kom till boendet för samtalen som jag hade med dem. Jag upplever att de var öppna för att berätta om sin si

13 tuation, och hur de upplevde demens hos den anhörige. Resultatet av dessa samtal var viktiga för att skapa en förståelse runt de dementas hela sociala situation. Djupintervjuerna följde en intervjuguide, som berörde socialt välbefinnande. Samtliga samtal bandades och skrevs ut. Det resulterade i beskrivningar om processen runt att få en plats på kommunens särskilda boende, upplevelserna runt hur den sociala omsorgen är på boendet, och vad de närstående anser vara väsentligt för deras dementa anhörige. Intervjuerna kom även att fungera som ett underlag för mig i förhållande till vad undersköterskorna berättade om samma personer. Det visade ibland på skilda uppfattningar, vilket redogörs för i resultatavsnittet. En del av detta material kommer att presenteras i en ytterligare rapport. Dagböcker följer de dementa boende En annan intervention som genomfördes i studien är dagboksanteckningar. Efter första träffen fick samtlig personal (inte endast personalen som deltog i fokusgrupperna) på varje kommunalt boende skriva dagbok om sina utvalda tio dementa under två månader. De skulle anteckna när en social aktivitet förekom, tid och plats, samt reaktioner och känslor hos den dementa personen. Dagböckerna utgjorde sedan ett underlag för att diskutera verkliga händelser i relation till undersköterskornas och anhörigas berättelser. På så sätt så fångades sammanhang, handlingar och reaktioner även utifrån en kartläggning som undersköterskorna sedan kunde reflektera vidare över. Det blev ganska tydliga mönster som framkom i hur många dementa levde sitt vardagsliv i boendet. Det var också i samband med detta som personalen själva tydligare såg hur de arbetade med socialt välbefinnande i vardagen. Ett sådant exempel är att undersköterskorna insåg att de hade många sociala aktiviteter i vardagslivet. Det visade sig även att metoden var ett utomordentligt redskap för undersköterskorna att utvärdera sitt arbete på. Ef- tersom hela personalen deltagit i detta, har de samtidigt lärt sig att dokumentera sina erfarenheter. Det var inte en helt enkel process, och visade bland annat hur svårt det är att skilja den mer fysiska omvårdnaden från social omsorg. Vården eller omsorgen bygger på möten mellan människor i olika miljöer, och hur dessa möten fungerar påverkar hälsa och välbefinnande generellt. Hur personal och anhöriga och dementa interagerar med varandra på olika platser påverkar de dementas ångest och oro, och därmed även förbrukningen av lugnande läkemedel. Så analyserades data Kodningen i Grounded theory föregår i en hierarkisk kodningsprocess, där nya begrepp skapas efterhand (Glaser & Strauss 1967). Med det avses att en initial och öppen kodning följs av en mer selektiv kodning. I den första öppna kodningsprocessen kodas ALL data: texten komprimeras till öppna koder, som ligger mycket nära empirin. Efter att etablerat starka analytiska riktningar i materialet, synteseras dessa sedan till större segment. Den härmed uppkomna kodningen appliceras sedan återigen på hela materialet. Grounded theory startar således inte med färdiga teorier i forskningsprocessen. Det kan snarare beskrivas som att utgångsläget består av några begreppspunkter, som forskaren sedan arbetar vidare på. Utgångspunkterna ska ses som sensibiliserande begrepp (sensitising concepts), som ger en initial idé till hur studien ska fortlöpa, utifrån en slags känslighet inför vilka områden materialet reflekterar (Blumer 1969). Frågan om hur dementa kan uppnå ett socialt välbefinnande i vardagen har fungerat som en övergripande målsättning som gett stu

14 dien sin riktning. Inför fokusgrupper och intervjuer med närstående, utgick jag sedan från en ytlig litteratursökning i internationella publikationer om de begrepp som belyste socialt välmående: social well-being, well-being, social support, social relationship och social belonging. Dessa forskningsområden gav en slags ram för projektets början, som finns närmare beskrivet på sidan 30. Där finns även beskrivet hur personal och anhöriga själva fick definiera vad de avsåg med socialt välbefinnande. Det visade sig att den konceptuella ramen som framkommit i litteratursökningen stämde väl överens med deras definitioner. Som kulturgeograf har jag dessutom med mig en rad begrepp ifrån mitt område som ämneskunnig. Platsbegreppet är mångsidigt och har en mängd olika tolkningar (Rämgård 2006). I denna studie har det dock rört sig om plats, som lokalisation, samt den fysiska miljön rent allmänt. I studien har personal och anhöriga dessutom talat utifrån vad de själva anser vara viktiga handlingar i relation till dementa personers sociala välbefinnande. De andra begreppen har sedan vuxit fram ur studien utifrån dessa samtal, vilket framgår av empirin. I tabellen nedan beskrivs några av dessa initiala begrepp. Ge mänsklig närhet Verka för igenkännande i vardagen Se till livshistorien Individanpassa bemötandet Ge kontinuitet i omsorgen Bedriva meningsfulla aktiviteter Känna in Hjälpa till med sociala kontakter Eftersom kodning i Grounded theory inte är en linjär process, har det varit viktigt att koda materialet i flera omgångar, och se över kategorierna mellan träffarna. Ett exempel är när personalen uttalar vikten av att dementa relaterar till livshistorien och något tidigare erfaret. Samtidigt kan jag se i det analyserade materialet att detta inte alltid stämmer, utan att det beror på vilken situation som råder eller vilken plats de befinner sig på. I stället för att låsa fast begreppet tar jag då den frågeställningen med tillbaka till nästa tillfälle med gruppen, vi diskuterar detta och jag gör efter detta en ny kodning. På så sätt kan kategorierna ändra karaktär under hela förloppet. Det är i dessa moment som det sker en sammansmältning mellan aktionslärandet och det teoretiska begreppsliggörandet. De teoretiska begrepp som lyfts fram från litteratursökningar senare under studien (i förhållande till svensk och anglosaxisk forskning på området) är: body, sense of place, place dance, place security, private space, public space, personal space, tyst kunskap, place, symbolspråket, kontinuitet och sociala aktiviteter. Det sista momentet i kodningsprocessen bör diskuteras mer ingående, eftersom det är en smula mer komplicerat. När Glaser och Strauss själva tillämpade Grounded theory, jämförde de koderna med varandra i slutetappen, för att peka på direkta samband av orsak och verkan (se Glaser & Strauss 1967). Utifrån Charmaz (2006) mer konstruktivistiska tolkning av metoden, kodas materialet utifrån ett slags hierarkiskt system. I stället för att använda scheman som försöker förklara förhållanden, har kodningen utgått från kategorier och underkategorier. Huvudkategorin och underkategorin länkas sedan samman, och reflekterar på så sätt hur jag har gjort mening av de data som funnits. Som ett resultat uppstår i denna studie kärnkategorin Handledare i vardagen. Undersköterskorna fungerar som handledare i vardagen, genom att de verkar i en situation och samtidigt lär känna en dement människas existentiella och relationella processer, genom att arbeta kontinuerligt i samma grupp och ge dementa människor meningsbärande aktiviteter i platser som upplevs som meningsskapande. Kvalitativ forskning fokuserar på mening och tolkning i hög grad. Symbolisk interaktionism är en teoretisk grund för Grounded Theory, eftersom den fokuserar på beteenden och sociala roller för att förstå hur människor interagerar med sin sociala miljö. Charmaz utvecklar ett konstruktivistiskt synsätt, och menar att verkligheten måste betraktas utifrån hur vi konstruerar den. Hur vi konstruerar 27 28

15 mening sker inte bara genom våra tankar och attityder utan genom faktiska handlingar, som inte enbart är konstruerade utan snarare framväxta genom den plats där dessa handlingar sker. Teoretiska reflektioner under forskningsprocessen Som framgått av metodavsnittet, fungerar teorianknytning i Grounded theory utifrån en annan princip än i många andra typer av kvalitativa studier. I den här studien prövas dessutom metoden mot en aktionsinspirerad ansats. Det innebär att praktikerna involveras i de teoretiska resonemangen, genom att deras berättelser fångar upp existerande begrepp, samtidigt som de själva skapar nya under samtalens gång. Utmaningen med detta förfaringsätt är att förhålla sig till det som sagts vid tidigare träffar, utan att fastna i begrepp som sedan fastlåses i de fortsatta samtalen. Nedan följer en teoretisk betraktelse som har hjälpt oss alla medverkande att förstå vad som ger dementa människor i kommunernas särskilda boende socialt välbefinnande i vardagen. Inledning Socialt välbefinnande är ett begrepp som har använts rikligt i vård- och omsorgssammanhang. I praktiken handlar det framför allt om hur människor förhåller sig till och relaterar till varandra på ett positivt sätt. Det sociala välbefinnandet är en väsentlig del av WHO:s hälsodeklaration: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp (WHO 1946, citerat i Haglund & Svanström, 1995, s. 21). I Socialtjänstlagen framgår att alla människor som bor i kommunen ska beredas möjligheter att ha gott socialt liv (Sol 2001: 453). Vad menar vi då med att vara sociala? I synonymordboken står det att läsa att socialt är detsamma som samhälleligt, som att vara medborgare i en gemenskap i samhället. Det sociala handlar om något slags sammanhang i livet. Jag förmodar att tanken med Socialtjänstlagen var att människor skulle beredas möjlighe

16 ter till ett fullvärdigt socialt sammanhang på platsen där de har sitt hem, med andra ord i deras hemkommun, och i samma gemenskap som de varit del av tidigare. Sociologins fader Durkheim (1893, 2000) skiljer på det han kallade organisk respektive mekanisk solidaritet. I det sistnämnda hänger samhället ihop för att individerna inte är skilda ifrån varandra. Det berör framförallt primitiva samhällen, där mänskliga aktiviteter i hög utsträckning utspelades på samma platser. Organisk solidaritet är däremot något som kännetecknar ett modernt samhälle. Det innebär att mänskliga aktiviteter tar utgångspunkt i ett slags ömsesidigt beroendetillstånd mellan människor, som resulterar i en gemensam överenskommelse i samhället över hur det sociala livet ska inordnas. Durkheim såg ett allt mer individualiserat samhälle som ett hot mot en organisk solidaritet, men trodde samtidigt att samhörighet och meningsfullhet i arbetet kunde fungera som en förutsättning för en meningsfull integration. Socialtjänstlagen instiftades som en gemensam överenskommelse, om att alla människor i en kommun ska ha rätt till ett socialt sammanhang i sitt liv. Det gäller även dementa människor. Deras tillvaro på särskilda boenden ska dessutom enligt Socialtjänstlagen inbegripa samma rättigheter som övriga medborgare har i ett eget hem (SoL 200:453). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) ska alla medborgare ha samma rättigheter till denna omsorg, oavsett geografisk hemvist. Förutsättningen för att erbjuda de boende en meningsfull social integration i deras hem inom kommunens särskilda boenden är dock beroende av ett ökat professionellt medvetande och samhörighet på boendet som arbetsplats. Integrationen sker inte automatiskt bara genom att befinna sig i samma kommun, utan skapas genom överenskommelser som tar hänsyn till människors grundläggande behov av sammanhang och mening. Välbefinnande (utan preciseringen social ) är ett mer generellt begrepp som ständigt används inom omsorg och omvårdnad. Det är relevant för alla målgrupper i kommunen, men i synnerhet för individer med varaktigt beroende av hjälp. Välbefinnande är en kvalitet som finns i individers subjektiva upplevelser av sin existens, och karaktäriseras av upplevelser av harmoni, tillfredställelse och glädjeämnen, samt utrymme för personlig utveckling (Jahren-Kristoffersen, Nortvedt, m.fl. 2006, s. 97). Det mest väsentliga med begreppet välbefinnande är att den enskilda personen själv måste definiera vad som är deras välbefinnande. Detta är svårt för många dementa eftersom deras verbala förmåga är nedsatt. I forskningen inom demensvården påtalas vikten av att låta dementa människor relatera till något, för att förstärka det som i litteraturen benämns det egna jaget (O`Connor 1986; Cohen Mansfield & Parpara, m.fl. 2006; Surr 2006). De handlingar som personal och närstående utför för att förstärka det egna jaget för dementa människor benämns identitetsstöd (identity support) (Kitwood 1997; Clarke 2000; Wellin & Chris, m.fl. 2004). I många studier refererar man till de dementas upplevelser av minnen från barndomen, och reminiscens (Brooker & Duce 2000; Coleman 2005). Ett igenkännande stärker det egna jaget på ett sådant sätt att det bidrar till välbefinnande. Socialt välbefinnande kan definieras som subjektiv upplevelse av tillfredställelse i en människas sociala liv (Larsson 2006). För att få klarhet om hur tidigare forskning definierat begreppet socialt välbefinnande, bad jag även några av mina studenter göra en begreppsanalys på vad som skrivits i ämnet omvårdnad. Deras analys visade att socialt välbefinnande i omvårdnadsstudier berörde: upplevelsen av sociala relationer, socialt stöd, samhörighet och meningsfull tillvaro (Eliasson, Frånberg & Örnstedt m.fl. 2008). Socialt välbefinnande påverkas i hög grad av relationer till vänner, familj och andra närstående, samt att en människa har tillgång till professionellt och medmänskligt stöd i livet. Omvårdnadsforskning berör dock sällan samhället utanför boendet som något som påverkar förhållandena i omvårdnaden. I socialt arbete är däremot förståelsen av begreppet välbefinnande oftare relaterat till samhället utanför boendet. Det betraktas som väsentligt att alla människor känner samhörighet, får vara behövda och känna social acceptans för att ett samhälle ska fungera 31 32

17 (Clark 2000). Den sociala miljön som helhet beskrivs av O`Malley och Croucher (2005) som en förutsättning för att dementa människor ska integreras socialt. En meningsfull tillvaro med olika sociala aktiviteter är viktig, enligt författarna. Men de påpekar även att socialt välbefinnande också förutsätter en känsla av att kunna bidra och prestera till det gemensamma. Utöver litteraturgenomgången och begreppsanalysen ovan, fördjupades innebörden av begreppet socialt välbefinnande genom studien. I ett första steg, ombads personalen och närstående att kort beskriva vad de menade med socialt välbefinnande för de dementa i respektive boende. Deras beskrivningar överensstämde rätt väl med definitionerna av socialt välbefinnande som framgick från begreppsanalysen ovan. Undersköterskorna uppgav att de naturligtvis hjälpte de äldre i den dagliga sociala omsorgen. De integrerar dem i en social gemenskap samt får dem att känna delaktighet och gemenskap i boendet. De poängterade särskilt att de sociala aktiviteterna skulle upplevas som meningsfulla (något vi ska problematisera längre fram i rapporten), samt att de ska möta människor på samma nivå, i en jämställd relation. De förklarade att det sociala stöd som ingick i den dagliga sociala omsorgen även hade en emotionell dimension, och att det var viktigt att visa uppskattning gentemot de boende. Platsens betydelse tog i detta skede utgångspunkt i hur boendena såg ut och var placerade rent fysiskt. Samhörighet och tillhörighet som meningskapande aktivitet I början av studien besökte jag de tre boendena för att träffa personalen, och få ett intryck av den plats de befann sig på. Det framstod ganska snart att de boendes känsla av samhörighet och tillhörighet hade en klar koppling både till hur boendet var utformat och till hur mycket handlingsutrymme personalen hade. Denna iakttagelse förstärktes senare i samtalen med undersköterskor och anhöriga, samt under mina besök i boendet. Att känna samhörighet och tillhörighet som dement i ett kommunalt särskilt boende påverkas av huruvida boendet har integrerats i närsamhället rent fysiskt. I början av 1960-talet beskrev sociologen Goffman hur människor behandlades i vad han kallar totala institutioner (Goffman 1961). Totala institutioner innefattade bland annat den tidens mentalsjukhus, men berörde även andra institutionella arrangemang. Genom att beskriva hur människor avpersonifierades och institutionaliserades kunde han påvisa att samhället genom att sätta människor i institutioner av olika slag förändrade dem som individer. Det Goffman talar om för oss är att rum också är makt. Att bestämma över vad som är mitt rum, eller ditt rum, och vem som får tillträde till vilka rum (Rämgård 2008; Shaerstrom & Rämgård, m.fl. 2009). I samband med ÄDEL-reformen skulle en dement person beredas möjlighet till ett hem i kommunens särskilda boende. Juridiskt skiljer sig inte hemmet på boendet ifrån en egen bostad i kommunen. Dementa personer betalar för sitt boende och den service som erbjuds, oavsett om det är i ett särskilt boende eller i den egna bostaden. På så vis ska omsorgen avinstitutionaliserats. Dementa som är i behov av omsorg dygnet runt fick tillgång till en speciell boendeform, särskilt boende, som innebar att de på ett annat sätt än tidigare kunde integreras i sina hemkommuner. Detta var ett försök att utplåna de totala institutionerna, men samtidigt innebar det att staten frånsade sig ekonomiskt ansvar för dementa personer. Det blev nu kommunerna som skulle planera och organisera för dementa med stort vårdbehov (Scholten 2008). Flera kommuner har haft problem med att få en rimlig framförhållning i utbyggnaden av särskilt boende. Det har varit förenat med stora kostnader när det gäller nybyggnationer, så många kommuner har sökt alternativa lösningar, där de förlagt boenden för dementa i redan befintliga bostadshus. Processen i ÄDEL kan förstås i förhållande till begreppen privata eller offentliga rum. Det privata rummet är en plats, där människor har rätt till avskildhet, och där det är individens egna preferenser och regler för beteende som gäller: det är inte offentligt till 33 34

18 sin karaktär. Kommunens särskilda boende ska alltså fungera som ett privat rum, ett hem. Samtidigt befinner dementa människor sig i högsta grad i ett offentligt rum, underställt andra regler och beslutsprocesser än det som gäller i ett eget hem. Det offentliga och privata är med andra ord sammanblandade, så att boendet representerar såväl personalens arbetsplats som dementa människors hem (Rämgård 2008). Det blir varken privat eller offentligt, utan ett mellan-rum för både personal och dementa boende. Jag tog med mig dessa betraktelser till nästa samtal med undersköterskorna. Vi berörde bland annat frågan om boendet var väl integrerat med det övriga samhället, samt huruvida de betraktade demensboendet som ett hem för dementa människor. Detta kom även att beröras i samtal med närstående. Många sociala teoretiker betonar vikten av relationer med människor för känslan av mening och sammanhang. Men det är inte enbart de mänskliga relationerna som är betydelsefulla. Människor konstruerar platser, inte bara symboliskt i form av bilder, målningar eller berättelser utan även rent faktiskt och fysiskt, i den praktiska verkligheten. Vår värld utgörs inte enbart av abstrakta och utbytbara symboliska värdeenheter, utan av unika sammanhang, möten och livsberättelser. Specifika former, ting och saker är relaterade till varandra på ett sätt som skapar mening i en fysisk miljö. Genom tidigare upplevelser lokaliseras denna erfarenhet och binds upp i den praktiska verkligheten. Vi minns så att säga genom en tidigare upplevelse som förstärks genom den fysiska miljön, vilket bland annat innebär att platser kan upplevas både som meningsfulla och symbolskapande (Rämgård 2006). Känslan av mening uppstår genom att erfarenheter och intryck inte är fragmenterade eller lösryckta i ett flytande kaos, utan inbördes sammanflätade och relaterade genom platsen. Det är därför som platser har en djupare mening även i ett socialt sammanhang. De betyder mer än att utgöra en neutral eller utbytbar scen för olika sorts uppträdanden mellan människor. Det finns många studier i demensvården som berör den fysiska miljöns be- tydelse för dementa. Det är också en vedertagen sanning i omsorgen att hur dementa människor relaterar till miljöer utifrån sin erfarenhet har betydelse för att ge socialt välbefinnande i omsorgen. Jag har däremot inte funnit någon studie inom Grounded theory som tar upp sambanden med det rumsliga som meningskapande i en djupare bemärkelse. Den här studien fyller därför en teoretisk och metodologisk lucka i det avseendet. Socialt stöd som meningskapande aktivitet Närstående och personalen förväntas att vara en del av den dementes sociala stöd i tillvaron. Det sociala stödet är, som påpekats tidigare, väsentligt för att människor ska känna socialt välbefinnande i vardagen. Det som är väsentligt i detta sammanhang är att skilja på socialt nätverk och socialt stöd (Andersson 2002). Något förenklat innebär detta att människor kan ha ett stort nätverk, utan att nödvändigtvis känna ett socialt stöd. Familjen, anhöriga och vänner kanske inte kan bidra till att ge socialt stöd. Det kan även vara så att sociala relationer i nätverket har förändrats på ett sådant sätt att mottagaren inte längre upplever relationen som stödjande. Sådana utvecklingar är inte ovanliga för dementa. Det sociala stödet beskrivs på olika vis, beroende på om det kommer från närstående eller professionella. Personal i omsorgen förväntas att ha ett slags instrumentellt, eller empatiskt stödjande funktion, medan närstående förväntas stå för det emotionella. Här kan man fråga sig om det verkligen går att dela upp och kategorisera det sociala stödet i olika funktioner på detta vis, som om våra handlingar och upplevelser i vardagen vore avskurna från känslor? Just empati kan beskrivas som förmågan att känna in och är alltså en emotionell basis för förståelse. Det väsentliga torde under alla omständigheter vara hur den demente själv upplever att han eller hon får socialt stöd i boendet, och vilket sätt detta kan 35 36

19 uttryckas på när den kognitiva förmågan avtar (se även Rämgård 2008). Det sociala stödet handlar till stor del om hur vi möter varandra i vardagen, oberoende av vem vi är. Ofta sker det genom ett symbolspråk, som även kan vara kulturellt betingat. Symbolspråket kan dock inte enbart förstås som något verbalt. Även vårt kroppsspråk, i form av gester och artikulation, har en stor betydelse för hur vi konverserar med andra. Goffman (1959) refererar till exempel till hur människor genom ansiktsuttryck och olika beteendemönster och ritualer påverkar varandra. Ett exempel är när vi möter en främling på gatan med vänlig uppmärksamhet. Det finns på så sätt olika sociala kontrakt i hur vi människor förväntas att handla gentemot varandra. I demensvården är just gester och kroppsspråk extremt betydelsefulla. Kunskap om dessa sociala kontrakt är en av grunderna för att förstå hur kulturer uppstår, och kan vara inlärda på ett sätt som gör dem svåra att modifiera (Rämgård 2006). När vi är förtrogna med vilka regler som gäller för möten mellan människor i vår kultur, kan vi tolka den uppmärksamhet vi får. Ritualer är ofta förknippade med en nära kontakt mellan människor, eftersom det innebär att vi kan fokusera på vilken uppmärksamhet den andra personen ger oss. Men den sociala interaktionen består även av något som inte går att visualisera i ett sorts emotionellt flöde mellan två människor när de kommunicerar med varandra (Collins 2004). Mellanmänskliga möten färgas alltså av våra vanor, ritualer och vår kultur, i mönster som byggs upp över en livstid. Men samtidigt bestäms de av det känslomässiga flöde som uppstår i varje ögonblick, genom uppmärksamhet i nuet. Och detta gäller lika mycket för möten som sker på en arbetsplats som demensboendet är eller ute i samhället. Relationer till familj och vänner, det vill säga de personer som en dement har som närstående, har beskrivits i ett stort antal artiklar (Dilworth & Andersen 2001; Phinney 2006; Harmer & Orell 2008). Mycket forskning om dementa beskriver hur närstående upplever det att vara nära en dement människa. Andra studier re- laterar till hur det är att ha en dement make eller maka att ta hand om, samt beskriver hur de närståendes egen hälsa och välbefinnande påverkas (Logsden 2008). Forskningen berör även hur närstående upplever det att ha en dement anhörig på ett särskilt boende (Bradway & Hirschman 2008). Det är därför väsentligt att få närståendes synpunkter på hur de upplever att deras anhörige uppnår ett socialt välbefinnande i vardagen. Kroppens funktion i meningsbärande aktiviteter När vi fortsatte våra samtal i gruppen av undersköterskor, och under mina samtal med anhöriga, kunde vi snart konstatera att språklig kommunikation inte alltid var nödvändig, även om det underlättade kontakten med de dementa boende. Kroppen och fysisk handling är ett uttrycksmedel för kommunikation mellan oss människor. Det är grundläggande för det sociala välbefinnandet att vi kan förstå och kommunicera genom kroppen, i gester och olika rituella mönster (Goffman 1959). Samtidigt har en människa även ett speciellt förhållande till sin egen kropp i rummet. Sinnesvärlden påverkas av rörelsen i rummet. Sinnena och kroppen är förenade, och genom dessa skapas en form av mening för oss människor. Det visade sig under studiens gång att frågor om kroppsliga uttrycksmönster var vanliga i samtalen om de dementa boende. För att förstå detta bättre gjorde jag en litteratursökning, som resulterade i ett antal artiklar och studier som belyst ämnet i fråga (t.ex. Wijk 2004; Brunnström 2004; Sloane 2002; Larsson & Willander 2004; Nolan 2007). Kroppen kan betraktas utifrån hur den är situerad i rummet (Beauvoir 1989; Listerborn 2007). Fysiska såväl som psykiska funktionshinder kan påverka människors rörlighet, men har även en betydelse för var och i vilka sammanhang olika individer förväntas finnas och ta plats (Kjellman 2002). Men kroppen är också ett uttryck för den levda erfarenheten och upplevelser som vi har med oss. Händelser och situationer finns inbäddade i kroppen, och påverkar oss genom livet (Beauvoir 1989). Det gäller sin

20 nesintryck, som färger och dofter som påminner om något vi har varit med om (Rodoway 1994). Kroppen präglas och utvecklas så att säga i interaktion med sin omgivning. Bourdieu anser att kroppen uttrycker någon form av identitet hos en människa (Bourdieu 1984). Men enligt Beauvoir (1989) är istället frågan hur kroppen påverkas i speciella situationer, vilket innebär att kroppen får konsekvenser för en kultur, men inte kan ses som en förklaring till densamma. Kroppen har betydelse i en situation, utifrån hur vi själva eller andra betraktar den. Det är till exempel inte så viktigt om vi är man eller kvinna i sig, men det är avgörande hur män och kvinnor betraktas i den situation vi befinner oss i. Ett liknande resonemang kan användas för frågan om vad det betyder att vara gammal eller dement i vår kultur, och hur detta förändras över tid. Man kan även förstå förnimmelsen av kroppen, som att den inte enbart finns i rummet, såsom till exempel ett träd eller en stol, utan kroppen bebor istället rummet. Genom detta är kroppen mer rörligt deltagande i en situation, än passivt situerad i en händelse (Merleau-Ponty 1945). Genom att vi lever tillsammans i ett socialt sammanhang kommer vi genom den kroppsliga kommunikationen att leva med i varandras handlande. I en spontant fungerande interaktion, kan enighet uppstå, vilket vi brukar referera till som kroppsspråket. Men i det levande rörliga livet kan dessa förståelser aldrig vara definitiva; de pågår och förändras hela tiden. Även om kroppen har ett uttryck i rummet igenom relationer och hur vi ser på varandra, som Beauvoir argumenterar för, är denna verklighet samtidigt föränderlig och fluktuerande i ett kortare eller längre tidsperspektiv. Hur kroppen fungerar i rummet kommer även till uttryck i den känsla vi har för platser. Vi upplever ofta platser som något som står för kontinuitet, ett sorts oavbrutet sammanhang i rummet. Känsla för en plats erfordrar ofta ett hemmastaddhet rent kroppsligt på platsen i fråga, som relaterar till samtliga sinnen. På samma sätt som det är skillnad att uppleva havet i en liten jolle, mot att sitta på Finlandsfärjan. Humanistiska geografer kallar det- ta för en platsdans (place ballet), en sorts in-boende i en plats. En känsla i en plats (sense of place) kan bero på hur vi relaterar till enstaka saker i miljön. Men många platser alstrar även en speciell atmosfär. Vissa platser som inger speciellt positiva känslor har under historiens gång ansetts vara helande läkande platser (Gesler 1993; Rämgård 2008, 2009). En hel del studier inom demensvården, sett ur ett internationellt perspektiv, har använt sig av Pontys teoretiska föreställningar om kroppen för att förstå dementa människors erfarenheter i relation till den fysiska miljön (Davis 2004, Kontos 2004, Kontos & Naglie 2009). Det var därför väsentligt att fokusera på vilket sätt platser upplevdes påverka välbefinnande för de dementa boende ur ett meningskapande perspektiv. Samtalen med undersköterskor och anhöriga bidrog väsentligt till en analytisk sammanställning över de trettio dementa boende, som jag och personalen senare fördjupade oss i via dagböckerna. Berättelserna ledde till diskussioner runt platsers betydelse som meningskapande för dementa, deras påverkan på undersköterskornas arbete, samt möjligheter och begränsningar av olika aktiviteter beroende på platsen i fråga. Platsers betydelse som meningskapande i relation till socialt välbefinnande Den materiella och platsrelaterade dimensionen av tillvaron påverkar människors praktiska handlingar, bland annat eftersom det förväntas vissa specifika handlingar på speciella platser. Platser blir på så sätt kommunikativa koder som uttrycker vilka sociala interaktioner som är acceptabla. Det skapas gränser i platser, som på olika sätt svarar för ett inkluderande eller exkluderande av de personer som vistas där. Sociala rum bildas och omförhandlas på den lokala platsen (Shaerstrom & Rämgård, m.fl. 2009). Rum är inte enbart de mer stabila avgränsningarna mellan olika typer av beteenden och aktiviteter (badrum, vardagsrum, sovrum o.s.v.)

Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner

Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner Platsens betydelse för dementa En studie av demensvården i tre skånska kommuner FoU Skåne Skriftserie 2009:8 Margareta Rämgård 1 Platsens betydelse för dementa. En studie av demensvården i tre skånska

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Meddelande 2006:15 Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Utgiven av: Ansvarig enhet:

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1 ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

SDF individuppföljning. biståndshand läggarna. Stadens

SDF individuppföljning. biståndshand läggarna. Stadens Inom Stockholms stad har en metod för fördjupad kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen tagits fram. Metoden har testats på 34 vård- och omsorgsboenden och inom 13 hemtjänstenheter. Särskilt utvalda kvalitetsobservatörer

Läs mer

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan Nämndsplan Socialnämnden - Preliminär nämndsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3 1.3 Nämndens ansvarsområde... 3

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund Sammanfattning Tema B 2:3 I det inledande temat diskuterades dokumentation ur anhörigas respektive personals synvinkel. I det material vi fått in framgår att man haft väldigt bra samtal i alla grupper.

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SW2263 Psykoterapeutisk teori och metod, 30 högskolepoäng Psychoterapeutic Theory and Method, 30 Fastställande Kursplanen är fastställd, fastställd av Institutionen för

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser 2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

1. Framtida behov av bostad med särskild service

1. Framtida behov av bostad med särskild service VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer