Patientens rättigheter internationellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientens rättigheter internationellt perspektiv"

Transkript

1

2 Patientens rättigheter internationellt perspektiv Sammanfattning De nordiska ländernas hälso- och sjukvårdslagstiftning har vuxit fram som en del av förvaltningsrätten och bygger av tradition på skyldigheter för sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal, med få utkrävbara rättigheter för patienten. Att patienterna har utkrävbara juridiska rättigheter inom hälsooch sjukvården är ovanligt i de flesta länder. I länder med försäkringsbaserade system, som bygger på en kombination av obligatoriska och frivilliga sjukvårdsförsäkringar, såsom i Nederländerna, har hälso- och sjukvårdsrätten utvecklats som en del av civilrätten. I många länder kombineras skyldighetslagstiftning med politiska inriktningsmål och utfästelser, t.ex. vård- och servicegarantier, dvs. rättigheter som inte är författningsreglerade. Sådana beslut är inte rättsligt bindande för vårdgivarna, vilket gör dem till svagare styrinstrument än lagstiftning. Flera länder i Europa har liksom Sverige genomfört reformer under 1990-talet för att stärka patientens ställning. Man har t.ex. infört särskilda lagar om patienträttigheter för att göra de rättsliga reglerna mer lättillgängliga för patienter, vårdpersonal och vårdgivare. Som ett alternativ till lagstiftning om patienträttigheter har man i vissa länder beslutat om så kallade Patient s Charters eller deklarationer om patientens rättigheter. Utkrävbara patienträttigheter är ovanliga när det gäller rätten att få tillgång till hälso- och sjukvård. Det är också ovanligt att man fastställer vissa gränser för väntetider i vården i form av skyldigheter eller rättigheter i en lag. Det förekommer däremot att man i lagen ställer krav på att vård skall ges inom viss rimlig tid, vilket beskrivs mera ingående i föreskrifter från regeringen. I länder med husläkarsystem är det vanligt att patienterna har rätt att välja en läkare, som har ledig kapacitet på sin lista, utan geografiska begränsningar. Det finns också exempel på att man valt att prioritera vårdpersonalens befolkningsansvar och teamarbete framför patientens valfrihet. Vissa länder har lagreglerat rätten till fritt sjukhusval inom det egna landets gränser, men patienten kan inte välja mer specialiserad behandling än han/ hon har remiss till. Det förekommer också geografiska begränsningar av olika slag, t.ex. att patientens val av sjukhus begränsas till de sjukhus som vårdgivaren har avtal med. En avgörande förutsättning för patientens möjligheter att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården, är tillgången på erforderlig information. Det är vanligt att man i lag eller i så kallade charters anger vilka uppgifter som informationen skall innehålla, såsom relevanta undersöknings-, vård- och behandlingsmöjligheter, inklusive uppgifter om möjliga komplikationer och biverkningar. Ibland framgår det också att patienten har rätt att medverka i valet av behandling och rätt till en förnyad bedömning, så kallad second opinion. Från svenskt perspektiv kan man konstatera att Sverige numera är det enda land i Norden som inte har infört en särskild lag om patienträttigheter. Vidare kan man notera att såväl Danmark som Norge till skillnad från Sverige har lagreglerat rätten till fritt sjukhusval. 306

3 Inledning Patientens ställning har varit en viktig sjukvårdspolitisk fråga under 1990-talet såväl i Sverige som i de flesta europeiska länder. Flera länder har liksom Sverige genomfört reformer för att ge patienten en starkare rättslig ställning i hälso- och sjukvården. Frågan om patienträttigheter har också kommit upp på dagordningen i EU, Europarådet och Världshälsoorganisationen (WHO). Lagändringar i Sverige I Sverige förändrades hälso- och sjukvårdslagstiftningen den 1 januari 1999 för att stärka patientens ställning. Ändringarna baseras på förslag från kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000), i delbetänkandet Patienten har rätt (SOU 1997:154). Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande: Landstingens skyldighet att organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt har förtydligats. Informationsskyldigheten har preciserats. Patienten har fått ett större inflytande över valet av behandling, när det finns flera medicinskt motiverade behandlingsalternativ. Patienter som står inför svåra medicinska ställningstaganden kan i vissa situationer få en förnyad medicinsk bedömning. En ny lag om patientnämnder har ersatt lagen om förtroendenämnder. Nämndernas arbetsuppgifter har preciserats, och deras arbetsområde har utvidgats till att omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt viss socialtjänst, i huvudsak inom äldreomsorgen. Detta avsnitt belyser den svenska reformen i ett internationellt perspektiv, med särskilt fokus på utvecklingen i de andra nordiska länderna. Motiven för att ge patienten en starkare rättslig ställning är likartade i de flesta länder i Europa. Så här motiverade den dåvarande danske sjukvårdsministern sitt lagförslag i ett nyhetsbrev 1998: Teoretiskt kan man betrakta patient och behandlare som två aktörer som har samma position, och anse att det därför inte finns något behov av lagreglering. Men så förhåller det sig ju inte. Patienten är ofta i en mycket sårbar och svag situation och kan ha svårt att ta till vara sina intressen i förhållande till läkaren. Läkaren råder typiskt sett över ett mycket omfattande och specialiserat vetande, vilket medför att han är den starke. Det är därför viktigt att skapa ramar så att patientens ställning stärks, så att det så långt som möjligt är tal om två likvärdiga parter som möter varandra i ögonhöjd. (Sundhedsministeriet, Danmark, 1998). Den värderingsförskjutning som inträffat, bland annat som en effekt av den stadigt stigande utbildningsnivån hos befolkningen, är ett annat motiv som ofta lyfts fram. Dagens patienter har tillgång till olika kanaler där de själva kan söka ny kunskap och information, och de ställer fler och individuella krav i fråga om såväl möjligheter att välja läkare och sjukhus som inflytande över sin egen behandling. Reformerna är också ett resultat av att kraven på information och delaktighet ökar till följd av den snabba medicinska utvecklingen. Strävandena att stärka patientens ställning i Europa har tagit sig skilda uttryck i olika länder, beroende på varje lands rättsliga och kulturella traditioner. Generellt kan man säga att utkrävbara juridiska rättigheter är ovanliga inom hälso- och sjukvården i de flesta länder. De nordiska ländernas hälso- och sjukvårdslagstiftning har vuxit fram 307

4 som en del av förvaltningsrätten och bygger av tradition på skyldigheter för sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal, med få utkrävbara rättigheter för patienten. I länder med försäkringsbaserade system, som bygger på en kombination av obligatoriska och frivilliga sjukvårdsförsäkringar, såsom i Nederländerna, har hälso- och sjukvårdsrätten utvecklats som en del av civilrätten. I många länder kombineras skyldighetslagstiftning med politiska inriktningsmål och utfästelser, t.ex. vård- och servicegarantier, dvs. rättigheter som inte är författningsreglerade. Sådana beslut är inte rättsligt bindande för vårdgivarna, vilket gör dem till svagare styrinstrument än lagstiftning. Särskilda lagar om patienträttigheter Strävandena att tydliggöra och stärka patientens ställning har i flera länder resulterat i att man infört särskilda lagar om patienträttigheter. Det främsta syftet har oftast varit att göra bestämmelserna mera lättillgängliga för patienter, vårdpersonal och vårdgivare, genom att samla de regler som tidigare fanns i olika lagar i en enda lag inte att tillförsäkra patienten nya förmåner eller rättigheter. Finland var det första land som genomförde en sådan författningsförändring (1993). Liknande reformer har därefter gjorts av Nederländerna (1995), Island (1997), Danmark (1998) och Norge (2001) (Vienonen, 1999; Sosial- og Helsedepartementet, Norge, 1999). Patientlagarna i Finland, Danmark och på Island består huvudsakligen av bestämmelser som redan tidigare fanns i andra lagar och som bygger på skyldigheter för vårdgivare och vårdpersonal. Bestämmelserna hänför sig primärt till frågor om information och samtycke, vård och behandling av underåriga, vård i nödsituationer m.m. Såväl i Finland som i Danmark var det många som ifrågasatte om det var meningsfullt att införa patientlagar som i huvudsak ansågs utgöra en sammanställning av existerande bestämmelser. Den utvärdering som gjordes i Finland cirka tre år efter det att den nya lagen trätt i kraft, visade emellertid att den allmänna uppfattningen var att lagen faktiskt hade påverkat hälso- och sjukvården i praktiken och stärkt patientens ställning. Patienterna uppgavs ha blivit mer medvetna om sin rätt och vet vilka krav de kan ställa på hälso- och sjukvården. Brister kunde emellertid konstateras, bland annat vad gäller patientinformationen och vårdpersonalens attityder gentemot patienterna (Pahlman m.fl., 1996). Den norska lagen om patienträttigheter innebär en i många hänseenden långtgående lagreglering av patientens ställning och torde vara den tydligaste av de patientlagar som hittills införts i Europa. Lagen samlar, liksom de ovan nämnda patientlagarna, en del bestämmelser som tidigare var utspridda på olika lagar, men den innehåller också helt nya patienträttigheter (se längre fram). Frågan om att införa en särskild patientlag har också övervägts i Sverige. Regeringen aviserade i propositionen (prop. 1997/98:189) Patientens ställning, att den kommer att tillsätta en utredning med uppgift att se över hela hälso- och sjukvårdslagstiftningen, för att bland annat åstadkomma en patientfokuserad och tydlig reglering av patientens ställning. Ett av motiven var att de bestämmelser som gäller patientens ställning är utspridda på ett stort antal lagar. Detta får enligt regeringen till följd att det är svårt för både patienter, anhöriga och personal att få överblick och att orientera sig om vilka regler som gäller i vården. Någon utredning med uppdrag att göra en sådan översyn har ännu inte tillsatts. 308

5 Patient s Charters Som ett alternativ till lagstiftning om patienträttigheter har man i vissa länder beslutat om så kallade Patient s Charters eller deklarationer om patientens rättigheter. Patient s Charters finns i Frankrike (den första kom redan 1974 och reformerades 1995), Irland (1991), Storbritannien (1992) och Portugal (1997) (Vienonen, 1999). Sådana charters är inte författningar, utan det rör sig snarare om politiska viljeförklaringar eller målsättningsdokument. Chartern i Storbritannien har i år upphört att gälla och ersatts av ett dokument av liknande karaktär med titeln Your Guide to the NHS (National Health Service) (http://www.nhs.uk/nhsguide/ start.htm). Avsikten med dokumentet är att klargöra för befolkningen vilka förväntningar man kan ha på det brittiska hälso- och sjukvårdssystemet. Guiden är en del i det reformprogram för hälsovården som den brittiska regeringen presenterade för parlamentet i juli 2000 (National Health Service, Storbritannien, 2000). Den ursprungliga chartern behandlade bland annat patientens rätt att vara registrerad hos en allmänläkare, rätt till akutvård och remiss till godtagbar specialistvård, rätt till information och inflytande över vården, tillgång till sin journal etc. Förutom olika rättigheter innehöll den också nationella standarder i olika hänseenden, bland annat för väntetider till vård. Den nya guiden, som är mycket omfattande, behandlar många ämnen alltifrån råd om hur man håller sig frisk till konkreta upplysningar om vart man kan vända sig när man blir sjuk, och upplysningar om rätten till information och inflytande över vården. Den innehåller också, liksom den ursprungliga chartern, nationella standarder, bland annat för väntetider till vård (se längre fram). I en utvärdering av den ursprunliga chartern som nyligen gjorts, kom man till slutsatsen att den övervägande åsikten hos dem som kände till chartern var att den inte var speciellt användbar. Läkare och annan vårdpersonal uppfattar chartern som ett politiskt top down -initiativ (initiativ som kommer uppifrån), och att insatserna för att övertyga personalen om charterns värde inte har varit tillräckliga. Många läkare anser att de utfästelser som görs i chartern har bidragit till att skapa orealistiska förväntningar på vården hos patienterna. Sjukvårdsadministratörerna är mindre kritiska och menar att chartern har bidragit till att vården blivit mer patientfokuserad och till att öka vårdpersonalens medvetenhet om patientens rättigheter (King s Fund 1998.) Patientens tillgång till vård I ett internationellt perspektiv kan man konstatera att utkrävbara patienträttigheter är ovanliga när det gäller rätten att få tillgång till hälso- och sjukvård. Det är också ovanligt att man fastställer vissa gränser för väntetider i vården i form av skyldigheter eller rättigheter i en lag. Det förekommer däremot att man i lagen ställer krav på att vård skall ges inom viss rimlig tid, som preciseras närmare genom föreskrifter från regeringen. Sverige Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda vård. I den definition av god vård som finns i 2 a HSL nämns bland andra utmärkande drag att vården skall vara lättillgänglig. Ingenting nämns däremot om vilka väntetider som kan anses förenliga med kravet på god vård. Enligt lagens förarbeten skall patienterna ges tillgång till god vård inom rimlig tid. Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition 1996/97:60 Prioriteringar inom 309

6 hälso- och sjukvården innebär, att det sedan den 1 juli 1997 finns en allmän prioriteringsregel i 2 HSL som slår fast att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ha företräde. I propositionen beskrivs vissa nationellt fastställda allmänna riktlinjer som bör vara vägledande vid prioriteringar. Därutöver införde riksdagen ett tillägg i 2 a i HSL med innebörden att varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården, snarast skall ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Som motiv för den lagändringen anförde regeringen bland annat att en förutsättning för att kunna ta hand om en patient på ett rätt sätt, är en snabb och kvalificerad bedömning av vårdbehovet och vårdinsatsen. Vidare framhöll regeringen att det kan vara svårt att tillämpa de etiska principerna för prioriteringar, om man inte först gjort en bra första bedömning. Detta tillägg kan sägas innebära en visst förtydligande av lagstiftningen när det gäller frågan om vårdens tillgänglighet. Socialdepartementet och Landstingsförbundet har sedan år 1992 träffat årliga överenskommelser, bland annat för att förbättra patienternas tillgång till vård. Överenskommelserna innehöll till en början tidsfrister för behandling av tolv avgränsade åtgärder (på vissa indikationer). I den så kallade vårdgaranti som gällt sedan år 1997 anges tidsfrister för väntetid till besök inom primärvården och specialistsjukvården. Innebörden av den nu gällande överenskommelsen beskrivs på följande sätt. Primärvården är ansvarig för de första kontakterna med patienten och skall erbjuda hjälp samma dag, antingen per telefon eller genom besök. Om patienten inte får träffa en läkare vid sin första kontakt med vården, skall tid för läkarbesök kunna erbjudas senast inom åtta dagar. Om vården bedömer att patienten behöver specialistvård, så skall tid för besök erbjudas utan dröjsmål, enligt vägledande principer för urval och prioriteringar, dock senast inom tre månader. När patienter känner stark oro, eller när läkaren befarar att patienten har en allvarlig sjukdom som får försämrad prognos vid längre väntetid ( tidsutdräkt ), och bedömer att besök hos specialist inte kan vänta, skall patienten få tid senast inom en månad. När läkaren bedömer att patienten behöver behandling, skall behandlingen påbörjas utan dröjsmål, i samråd med patienten och enligt vägledande principer för urval och prioritering. Några tidsfrister för hur länge en patient skall behöva vänta på den behandling som läkaren bedömt att han eller hon har behov av anges emellertid inte. Överenskommelserna innebär inte heller någon rättsligt bindande garanti för patienterna. Norge Norge tillämpar sedan 1990 ett system med väntetidsgaranti som prioriteringsinstrument. Systemet reglerades t.o.m. år 2000 av en föreskrift från Sosial- og helsedepartementet, som utfärdades med stöd av en bestämmelse i sjukhuslagen (sygehusloven). I den ursprungliga departementsföreskriften garanterades patienter med akut livshotande tillstånd omedelbar behandling. Om utebliven vård skulle kunna leda till katastrofala eller mycket allvarliga konsekvenser på längre sikt, skulle patienten sättas upp på väntelista och få vård inom sex månader, senare ändrat till tre månader. Tidpunkten för när mindre allvarligt sjuka patienter kunde få behandling skulle vara beroende av ledig kapacitet. Väntetidsgarantin byggdes senare ut med en vurderingsgaranti (forskrift om ventetidsgaranti av 27 juni 1997), som innebär att patienter som remitteras till en specialistmottagning skall tillförsäkras medicinsk bedömning inom 30 dagar från 310

7 det att remissen tagits emot. De utvärderingar som har gjorts visar att det varit betydande problem med tillämpningen av väntetidsgarantin. Bland annat har man konstaterat att det finns en grundläggande misstro mot behandlingsgarantin, både i hälso- och sjukvården och hos befolkningen. Misstron beror framför allt på att brotten mot väntetidsgarantin har varit mycket omfattande. Kriterierna i garantin har tillämpats på olika sätt i olika delar av landet och inom olika specialiteter. Erfarenheterna visar också att garantisystem med tidsfrister är ett dåligt fungerande prioriteringsinstrument för kroniskt och långvarigt sjuka, liksom för patienter med psykisk sjukdom (Social- og helsedepartementet 1998/99). Den ovan nämnda rätten till medicinsk bedömning ingår numera i den nya lagen om patienträttigheter som en utkrävbar rättighet. Fristen på 30 dagar är en maximumfrist. Den norska lagen innehåller också en utkrävbar rätt till nödvendig helsehjelp från specialistsjukvården. Kriterierna för att ha rätt till helsehjelp preciseras i föreskrifter från Social- och helsedepartementet. Tre villkor skall vara uppfyllda. Det första villkoret rör tillståndets svårighetsgrad och konsekvenserna för patienten vid utebliven behandling. Det skall handla om en viss prognosförsämring med hänsyn till förväntad livslängd, eller en icke obetydligt nedsatt livskvalitet. Med icke obetydligt nedsatt livskvalitet menas att patientens livskvalitet utan behandling försämras märkbart, till följd av smärta eller lidande eller problem i förbindelse med vitala livsfunktioner, t.ex. näringsintag eller nedsatt fysisk eller psykisk funktionsförmåga. Att åtgärden är till förväntad nytta för patienten är villkor nummer två. Med förväntad nytta menas att det finns god dokumentation om att aktiv medicinsk behandling kan ha positiva effekter på patientens livslängd eller livskvalitet (med en viss varaktighet), eller att tillståndet kan förvärras utan behandling. Det tredje villkoret är att kostnaderna står i ett rimligt förhållande till åtgärdens effekt. Om de tre villkoren är uppfyllda har patienten rätt till vård inom den tid som är medicinskt motiverad. Några bestämda tidsfrister anges således inte, till skillnad från vad som stipulerades i den behandlingsgaranti som tillämpades innan patienträttighetslagen trädde i kraft. Det fylke (motsvarigheten till landsting) där patienten bor har skyldighet att erbjuda vård inom den tid som är medicinskt motiverad. Därtill kommer att patienter som har behov av långvariga och samordnade insatser från hälsooch sjukvården, har rätt till en individuell plan för behandlingen. Planen skall ange vilken behandling patienten kan förväntas få tillgång till och inom vilken tid. Erfarenheterna från den tidigare behandlingsgarantin, och de överväganden som gjordes av den andra norska prioriteringsutredningen (Sosial- og Helsedepartementet, Norge, 1997), har i hög grad påverkat utformningen, såväl av kriterierna för rätten till nödvendig helsehjelp, som rätten till individuell behandlingsplan för kroniskt och långvarigt sjuka. Den norska patienträttighetslagen innehåller, liksom den finska, en bestämmelse som innebär en absolut skyldighet för hälso- och sjukvården att ta emot patienter med akut vårdbehov. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen, men fördes fram som förslag av Prioriteringsutredningen. Danmark Danmark har sedan 1999 en bestämmelse i lagen om sjukhusväsendet som skall tillförsäkra patienter med livshotande sjukdomar tillgång till under- 311

8 sökning och behandling inom vissa tidsramar. Den djupare innebörden i bestämmelsen framgår av en föreskrift från Sundhedsministeriet och av utförliga riktlinjer från Sundhedsstyrelsen. Föreskriften gällde till en början vissa tillstånd vid kranskärlssjukdom och vissa cancersjukdomar. Från och med den 1 september 2001 byggs systemet ut och gäller i det närmaste alla livshotande cancersjukdomar. Tidsramarna beträffande cancer är två veckor till undersökning, två veckor till operation, två veckor till medicinsk primärbehandling, fyra veckor till strålbehandling och fyra veckor till efterbehandling. Indikationerna beträffande patienter med kranskärlssjukdom är påvisad sjukdom i vänster huvudstam, dokumenterad instabil angina och angina pectorissmärtor omedelbart efter en akut myokardinfarkt. Tidsramarna varierar något. Som exempel kan nämnas att patienter med instabil angina inte skall behöva vänta mer än tre veckor på kranskärlsröntgen och kranskärlsingrepp som återställer blodcirkulationen (revaskularisering) (Sundhedsministeriet, Danmark, 2001: Sundhedsstyrelsen 2001). Om amtskommunen inte kan erbjuda behandling inom de fastställda tidsramarna, skall patienten erbjudas behandling på ett sjukhus i en annan amtskommun eller i ett annat land. Storbritannien Den vägledning (Guide to NHS) som ersatt den ursprungliga Patient s Charter i Storbritannien innehåller bland annat information om vilka krav befolkningen kan ställa på vårdens tillgänglighet. Det framgår exempelvis att man fr.o.m. år 2004 skall kunna få tid hos en allmänläkare inom 48 timmar. Den maximala väntetiden anges idag till 26 veckor till öppen specialistvård och 18 månader till sjukhusvård. I slutet av 2005 skall ingen behöva vänta mer än 12 veckor på öppen specialistvård och sex månader på sjukhusvård. Den patient som har remiss till specialistvård på grund av misstänkt cancer eller kärlkramp, skall idag få tid på en specialistmottagning inom två veckor. I slutet av 2005 skall ingen patient som fått diagnosen cancer behöva vänta mer än en månad på behandling. EU För EU-medborgare som får vänta orimligt längre på angelägen vård finns en viss möjlighet att få vård i ett annat EU-land. Artikel 22.1 c) EG-förordning 1408/71, rörande social trygghet för migrerande arbetare m.fl., föreskriver nämligen att medborgare i EU/EES-länderna har rätt att under vissa förutsättningar, bege sig till ett annat land för att få den vård som hans eller hennes hälsotillstånd kräver. Visserligen måste det land vars socialförsäkringssystem patienten tillhör (och som får betala vården) ge sitt tillstånd, men det är inte tillåtet att vägra, om vården är en lagfäst förmån i patientens hemland, och om patientens inte kan få vård där inom den tid som är normal för hans/hennes hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp. Om patienten lider av en livshotande eller mycket allvarlig sjukdom, får man ta hänsyn till om han/hon kan få nödvändig vård omedelbart i ett annat medlemsland, när man bedömer vad som skall betraktas som normal väntetid. Tillstånd får aldrig vägras av ekonomiska skäl. Sommaren 2001 avkunnade EG-domstolen två uppmärksammade domar som rör rätten att söka vård i ett annat land (mål C-157/99 och C-368/98). Under domstolsprövningen hade flera regeringar ifrågasatt att sjukhustjänster skulle vara en sådan ekonomisk verksamhet som omfattas av den fria rörligheten enligt artikel 60 i EG-fördraget (numera artikel 50). Domstolen avvisade den inställningen och slog fast att fri rörlighet gäller såväl öppen vård som sjukhusvård. Samtidigt konstaterar domstolen att kravet på 312

9 förhandstillstånd då en patient vill söka planerad vård i något annat land, innebär en acceptabel inskränkning i den fria rörligheten, eftersom den ekonomiska balansen i systemen för social trygghet annars skulle kunna rubbas. Tillstånd får vägras endast när patienten i tid kan få en identisk behandling som är lika effektiv vid en avtalsbunden inrättning, dvs. i praktiken av hemlandets sjukvård. Kriterierna för att neka en patient vård i ett annat land måste baseras på objektiva, icke-diskriminerande kriterier, som är kända i förväg. Vården ska bedömas som normal av relevant medicinsk expertis. Det är inte tillräckligt att hänvisa till vad som kan anses vara normal vård i patientens hemland. Prövningen måste utgå från vad som är tillräckligt prövat och bedömt av den internationella medicinska vetenskapen. En ledare i British Medical Journal (BMJ 2001) konstaterar att domarna innehåller vissa klargöranden, men att det fortfarande återstår en hel del obesvarade frågor. Ledarens uppfattning är att EGdomstolen grundar sig på ett antal ganska udda fall, när den gör tolkningar som klart tyder på att medlemsländernas sjukvårdssystem kommer att tvingas närma sig varandra. Val av läkare och sjukhus Svensk sjukvård byggde länge på principen att människor tillhörde det sjukhus eller den vårdcentral som låg närmast bostaden. I slutet av 80-talet luckrades den principen upp genom rekommendationer från Landstingsförbundet, vilket de flesta landsting följde. Genom lagen om husläkare fastslogs rätten att välja läkare i lag. När husläkarlagen upphävdes, infördes en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om att alla som bodde i ett landsting skulle ges möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primärvården. Efter förslag från HSU förtydligades bestämmelsen, så att det framgår att patientens rätt att välja en fast läkarkontakt inte får begränsas till ett visst geografiskt område i landstinget. Landstingen beslutar själva om patienterna får välja sin fasta läkarkontakt utanför landstingsområdet. Valet av sjukhus stöds av en central väntetidsdatabas, som Landstingsförbundet ansvarar för och som finns på dess hemsida. Någon lagstadgad rätt att välja sjukhus eller specialistmottagning finns inte. Från och med den 1 juli 2001 gäller en rekommendation från Landstingsförbundet, som bland annat innebär att patienter som har remiss till specialistsjukvård/sjukhusvård, i princip bör ha möjlighet att fritt välja specialistmottagning eller sjukhus var som helst i landet. Samtliga landsting/regioner har beslutat att tillämpa rekommendationen. Val av läkare i primärvården I det så kallade egenläkarsystem som tillämpas i Finland har man valt att prioritera befolkningsansvar och teamarbete framför patienternas möjligheter att välja läkare. Befolkningen listas områdesvis. Man har viss möjlighet att byta läkare om man inte är nöjd med den som finns i ens eget område. Den relativt stora andelen privatpraktiserande läkare ger dock en viss valfrihet, speciellt i storstäderna, där de flesta privatläkare finns (Bergman, 1998). I de engelska och danska husläkarsystemen har patienterna rätt att välja husläkare. I Danmark är detta begränsat till att gälla läkare inom 10 km från hemmet. Man får inte byta husläkare oftare än var sjätte månad. Tidigare fanns en liknande begränsning i England: Man kunde byta husläkare högst en gång per år. Numera får patienten byta så ofta han eller hon vill. Gemensamt för bägge länderna är att det normalt krävs remiss för att få vård av en specialist, utom vid akutmottagning (Bergman, 1998). 313

10 I det tredje landet med husläkarsystem, Nederländerna, kan man välja husläkare utan geografiska begränsningar (Bergman, 1998). Norge införde den 1 juni 2001 ett husläkarsystem, en så kallad fastlegeordning, som ger patienten rätt att välja en allmänpraktiserande läkare som sin fasta läkarkontakt. Man kan fritt välja mellan läkare som har ledig kapacitet på sina listor, dock högst två gånger per kalenderår. Det är möjligt att välja en fast läkare i en annan kommun än den man bor i. Endast en halv procent av befolkningen har valt att stå utanför systemet (Trygdeetaten, 2001). Gemensamt för husläkarsystemen i Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Norge är att allmänläkare och andra former av öppenvårdsläkare i första linjen, vanligen driver verksamheten i privat regi som egna företagare. Val av sjukhus I Finland begränsas valet av sjukhus till det eller de sjukhus som den egna kommunen har avtal med. För behandling vid sjukhus krävs remiss från primärvården eller privatpraktiserande läkare. I Danmark är rätten till fritt sjukhusval lagreglerad sedan den 1 januari Den som har remiss till behandling på sjukhus kan välja mellan alla offentliga sjukhus i Danmark samt med vissa ekonomiska begränsningar tio privata sjukhus som samarbetar med det offentliga sjukhusväsendet. Normalt är det en läkare på ett allmänt sjukhus som avgör om det är nödvändigt med behandling på en sjukhusavdelning för högspecialiserad vård. Syftet med att införa fritt sjukhusval var bland annat att befolkningen skulle få större inflytande över väntetiden till behandling. Det fria sjukhusvalet stöds av en central databas som visar väntetiderna vid olika sjukhus. Sundhedsministeriet ansvarar för databasen, som finns tillgänglig på dess hemsida. Den norska lagen om patienträttigheter ger patienterna rätt att fritt välja offentligt sjukhus eller distriktspsykiatriskt center när det gäller planerad vård. Det fria valet gäller både undersökning och behandling men är begränsat till sjukhus i Norge. Patienten kan emellertid inte välja behandlingsnivå själv, dvs. inte mer specialiserad behandling än han/hon har remiss till. Vid prioritering är huvudregeln att patienterna skall bedömas på samma sätt oavsett bostadsort. Sjukhusen får avvisa patienter som använder sig av rätten till fritt sjukhusval om de måste prioritera rättighetspatienterna, dvs. de patienter som har en utkrävbar rätt till medicinsk bedömning och nödvendig helsehjelp. Liksom i Danmark kan patienterna få vägledning vid sina val, genom en central internetportal för fritt sjukhusval som Social- och helsedepartementet driver i samarbete med SINTEF-Unimed (www.npr.no). Man har också börjat utveckla kvalitetsindikatorer för sjukhussektorn. Avsikten är att patienterna så snart som möjligt skall kunna använda kvalitetsindikatorer som utgångspunkt för sina sjukhusval (Social- og helsedepartementet, 2000). I Nederländerna krävs remiss till behandling av specialist, som i regel finns vid sjukhusen. Patienterna har stora möjligheter att välja sjukhus fritt. Storbritannien tillämpade under 1990-talet ett system som innebar att budgetansvariga allmänläkare (General Parctioner Fund Holders) fick disponera medel för att köpa viss vård för sina patienters räkning ersattes systemet av primärvårdsgrupper med läkare och sjuksköterskor (Primary Care Groups), som skall svara för att tillgodose vårdbehoven hos cirka invånare i lokala områden. Patientens valmöjligheter begränsas till de sjukhus som primärvårdsgruppen i hans/hennes område har avtal med. 314

11 Information om och medverkan i val av olika undersökningsoch behandlingsmetoder Information och delaktighet En avgörande förutsättning för patientens möjligheter att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården, är tillgången på nödvändig information. I Sverige har patientens rätt till information preciserats och lyfts fram i nya bestämmelser i HSL, där innebörden är att patienten skall få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Någon mer ingående beskrivning av vad informationen skall innehålla finns emellertid inte. Både den finska, danska och norska patienträttslagen ger vissa exempel på vilken typ av uppgifter som informationen skall innehålla, såsom relevanta undersöknings-, vård- och behandlingsmöjligheter, samt möjliga komplikationer och biverkningar. Den finska lagen framhåller att informationen skall ges på ett sådant sätt att patienten kan förstå innebörden av den, samt att tolk, i mån av möjlighet, skall anlitas vid behov. Den danska lagen betonar också att information skall ges löpande och vara individuellt anpassad. I Storbritannien innehåller den ovan nämnda guiden ett särskilt avsnitt om patientens rätt till medverkan vid och information om behandling. Bland annat sägs följande. Om du bestämmer dig för att genomgå en föreslagen behandling, sedan du fått en fullständig beskrivning av hur den går till, kan du bli ombedd att skriva på en blankett där du godkänner detta. Du kan förvänta dig att få delta i alla beslut som gäller behandlingen. Detta kommer även att gälla beslut om huruvida man skall försöka återuppliva dig om du råkar ut för hjärteller andningsstillestånd. Du kommer även att få namnge någon familjemedlem eller vän som du vill ska hållas informerad om ditt tillstånd. Vi kommer att respektera din integritet och ha din journal i säkert förvar. Du har också rätt att ta del av din journal om du så önskar. (Your Guide to NHS, s. 28). Den norska lagen om patienträttigheter har ett särskilt kapitel om patientens rätt till medverkan vid och information om behandling. Där framgår bland annat att patienten har rätt till den information som är nödvändig för att hon skall få insikt om sitt hälsotillstånd och innehållet i vården, samt att hon skall informeras om de risker och biverkningar som behandlingen kan medföra. Vidare fastslår lagen att informationen skall anpassas till mottagarens individuella förutsättningar, såsom ålder, mognad och erfarenhet, samt kulturell och språklig bakgrund. Den personal som är ansvarig för behandlingen skall förmedla informationen på ett hänsynsfullt sätt, och så lång det är möjligt förvissa sig om att patienten har förstått innehållet och vad det innebär. Lagkapitlet innehåller också, liksom den svenska hälso- och sjukvårdslagen, en bestämmelse som reglerar patienten rätt att medverka i valet av behandling. Där framgår bland annat att patienten har rätt att medverka när man väljer mellan de metoder för undersökning och behandling som finns att tillgå och de metoder som är medicinskt motiverade. Formerna för medverkan skall anpassas till patientens förmåga att ge och motta information. Av författningskommentaren framgår att patienten inte har rätt att välja någon annan metod än den som läkaren anser vara den bästa. I det här avseendet finns det en viss skillnad mellan den norska patientlagen och motsvarande bestämmelser i den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen ( 3 a HSL och 2 a lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område). De svenska bestämmelserna innebär att sjukvården 315

12 har skyldighet att ta hänsyn till patientens val i situationer där det finns flera medicinskt motiverade behandlingsalternativ som bedöms vara till nytta för patienten, med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan. Men patientens rätt till inflytande är inte oinskränkt. Han eller hon får inte göra anspråk på behandlingsmetoder som inte är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En annan restriktion är att proportionerna mellan kostnader och förväntad nytta måste vara rimliga. Här gör man en tydlig åtskillnad mellan allvarlig och mindre allvarlig sjukdom. Är det fråga om allvarlig sjukdom eller skada bör toleransen för högre kostnader vara betydligt större än om det handlar om mindre allvarliga tillstånd. Handlar det om en bagatellartad åkomma är det å andra sidan godtagbart att inte acceptera några kostnadsskillnader alls. Den här avvägningen har ett direkt samband med riksdagens prioriteringsbeslut. Om man inte gör avvägningen, riskerar man att den sammanlagda kostnadseffekten av många patienters individuella val medför att andra och högre prioriterade behov inte kan tillgodoses. Förnyad medicinsk bedömning Den norska lagen om patienträttigheter innehåller liksom den svenska en bestämmelse om förnyad medicinsk bedömning. Den rätten är utkrävbar, till skillnad från den svenska, och gäller bara en gång för samma tillstånd. Ett annat villkor är att patienten skall ha en remiss från allmänläkaren. Bedömer allmänläkaren att det inte finns någon medicinsk grund för en förnyad bedömning, har patienten inte rätt till det. Allmänläkaren kan emellertid inte vägra patienten en ny bedömning av ekonomiska skäl, utan måste ange en saklig medicinsk grund för sitt ställningstagande. Motsvarande svenska bestämmelse är betydligt snävare. Det skall handla om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Patienten skall stå inför valet att utsätta sig för särskilt riskfyllda behandlingar, eller också skall det handla om ett val som har stor betydelse för patientens framtida livskvalitet. Ett annat villkor är att det skall saknas klar och entydig vägledning för det medicinska ställningstagandet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är alltså bara en mindre grupp patienter som har fått en lagstadgad möjlighet till förnyad medicinsk bedömning i Sverige. Dessa patienters valmöjligheter är däremot generösa, om man ser till vad som sägs i förarbetena. Sjukvården är skyldig att medverka till att patienten får tillgång till en sådan bedömning hos en vårdgivare med offentlig finansiering, var som helst i landet, dels om patienten själv vill det, dels om den behandlande läkaren bedömer att det är den bästa lösningen. Journalhandlingar och andra underlag ska ställas till förfogande. Patienten har det avgörande inflytandet över var behandlingen ska utföras, när hon tillsammans med sin läkare har tagit ställning till de behandlingsalternativ som finns. Och hemlandstinget ska svara för patientens reskostnader. Landstingen har däremot inte fått någon lagstadgad skyldighet att medverka till att en patient får vård utomlands. I de speciella situationer där det kan bli aktuellt handlar det om ett frivilligt åtagande från landstingens sida. Avslutning Från ett svenskt perspektiv kan man konstatera att Sverige numera är det enda land i Norden som inte har en särskild lag om patienträttigheter. Det betyder att problemet kvarstår dvs. att de bestämmelser, som har betydelse för patientens ställning i vården, är utspridda på flera lagar. Lagstiftningen är otillgänglig och svåröverskådlig såväl för patien- 316

13 ter och vårdpersonal som för allmänheten. Erfarenheterna tyder på att det finns ett pedagogiskt värde i att samla alla bestämmelser i en särskild patientlag, även om ambitionen inte är att tillförsäkra patienten några nya förmåner eller rättigheter. Man kan vidare notera att såväl Danmark som Norge, till skillnad från Sverige, har infört lagstadgade möjligheter till fritt sjukhusval. Det är också intressant att notera för svensk del att den norska regeringen har ambitionen att patienter som har rätt till fritt sjukhusval, skall kunna grunda sina val på lättillgänglig information om såväl väntetider som medicinsk kvalitet. Referenser Bergman, S.-E., 1998: Primärvården i andra länder. Organisation, innehåll och arbetssätt. Augusti (Rapporten är utarbetad på uppdrag av Landstingsförbundet och Stockholms läns landsting). BMJ 2001: Mossialos E., McKee M.: Is a European healthcare policy emerging? British Medical Journal;323:248, 4 augusti National Health Service, Storbritannien, 2000: The NHS Plan. A plan for investement. A Plan for reform. Presented to Parliament by the Secretary of State for Health By Command of her Majesty. July CM 4818-I. Pahlman m.fl., 1996: Three years in force: Has the Finnish Act on the status and rights of patients materialized? Medicin and law 1996 s Sosial- og Helsedepartementet, Norge: NOU 1997:18, Prioritering på ny. Gjennomgang av retningslinjer for prioriteringer innen norsk helsetjeneste. Social- og helsedepartementet, Norge (1998/99): Ot. Prp. nr 12. Lov om pasientrettigheter (pasientrettighetsloven). Sosial- og Helsedepartementet, Norge, 1999: Lov 2. Juli 1999, nr. 63, Om pasientrettigheter (Pasientrettighetsloven ). Sosial- og Helsedepartementet, Norge, 2000: Rundskriv I-53/2000. Rundskriv om fritt sygehusvalg etter patientrettighetsloven 2 4. Sundhedsministeriet, Danmark, 1998: Nyhedsbrev från Sundhedsministeriet, 23/ Patienten bestemmer selv. Af sundhedsminister Birte Weiss. Sundhetsministeriet, Danmark, 2001: Sundhedsministeriets bekentgörelse nr. 743 af 22. August 2001 om behandling av patienter med livstruende kraeftsygdomme m.v. Sundhedsstyrelsen, Danmark, 2001: Sundhedsstyrelsens retningslinjer om maksimale ventetider for patienter med livstruende kraeftsygdomme (bil 1) och Sundhedsstyrelsens retningslinjer om maksimale ventetider for patienter med saerlige tilstande ved iskaemisk hjertesygdom (bil. 2). King s Fund 1998: The Patient s Charter: Past and Future. C. Farel m.fl. Trygdeetaten, 2001: Fastlegeordningen. Fastlegekontoret i Oslo: Vienonen, M., 1999: Why patients Rights?; Anförande refererat i Patients Rights and Citizens Empowerment: through Visions to Reality. Joint consultation between the WHO regional Office for Europe, the Nordic Council of Ministers and the Nordic School of Public Health. Copenhagen, Denmark April

14 Patient-, handikappoch pensionärsorganisationernas erfarenheter Sammanfattning Socialstyrelsen bjöd vid två tillfällen år 2001 in Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) samt patient-, handikapp- och pensionärsföreningar, för att ta del av deras erfarenheter och synpunkter på patientens ställning i vården. Vid de båda mötena var sammanlagt elva föreningar representerade. Ytterligare sex föreningar hade inbjudits att delta eller i övrigt lämna in sina synpunkter. Vid mötena med patientföreträdarna framkom det att lagstiftningen om patientens stärkta ställning inte fått genomslag i sjukvårdsorganisationen. Informationsinsatserna från vårdens sida har ökat. Det är dock oklart om man når ut till målgrupperna i rätt tid och med rätt information. Det kan inte beläggas att patientinflytandet har ökat. Rätten till en andra medicinsk bedömning (second opinion) är delvis okänd både hos vårdpersonal och patienter. Svårigheten att få tillgång till primär- och specialistvård, och att den även är svår att få kontakt med, upplevs genomgående som ett problem. Rätten till patientinformation Patientföreningarna anser att det är anmärkningsvärt hur lite informationsåtgärder som sjukvårdshuvudmännen vidtagit för att stärka patientens ställning. Handikapprörelsen och patientorganisationerna vill gärna samarbeta med sjukvården, genom att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet vid framställning av informationsmaterial. Flera patientföreträdare har intrycket att läkemedelsföretagen producerar all skriftlig patientinformation inom vissa områden. Några kommentarer: Skriftlig information är önskvärd som komplement till muntlig information. Det finns tillfällen när lokalt utformad information är att föredra framför rikstäckande och mer allmänt utformad information. När man får besked om att man har en allvarlig diagnos och får information vid samma tillfälle, uppfattar man den inte. Sjukvården borde då följa upp, genom att snart kontakta patienten igen. Det förekommer att besked om en allvarlig diagnos, t.ex. cancer, ges per telefon. Patientföreningarna ger den sammanfattande bedömningen, att den form av återkoppling, som cancervården ger genom att ringa upp sina patienter dagen efter det att de fått diagnosen, fungerar. Vid det tillfället har patienten många frågor och kan också ta emot informationen. De kommenterar även den stora personalomsättningen i primärvården och vilken effekt den har på informationen till patienten, och vice versa: Ett nytt ansikte varje gång för patienten och patienten är ny för läkaren. Tiden är kort, andra patienter sitter i väntrummet. Hinner man med informationen? Att delta i valet av behandling Patientorganisationerna har uppfattningen att patienterna önskar delta i val av behandling, men att det är svårt att få detta att fungera. Många patien- 318

15 ters erfarenhet är att möjligheten till val av behandling begränsas av brist på resurser. Personer med astma eller allergier vill t.ex. kunna komma vidare från primärvården till specialistvården för att kunna få rätt vård. I vissa delar av landet är detta mycket svårt, eftersom ett påtagligt problem är bristen på specialister. Villkoren för immunterapi ser mycket olika ut i landet. Rehabilitering erbjuds också i varierande omfattning, enligt patientföreträdarna. Spännvidden är stor och innefattar allt från ett enstaka sjuksköterskesamtal till kvalificerad rehabilitering. Kommentar: Det är vanligt att cancerpatienter som är inne i vården är mycket nöjda, medan de som väntar på operation är missnöjda. Vid medverkan i val av behandlingsmetod kan en osäkerhet uppstå: Nu säger doktorn att jag ska vara med och bestämma. Måste jag det? Vid exempelvis cancerbehandling hyser patienterna också ofta en stor rädsla och osäkerhet när de skall delta i valet av behandling, och ibland kan de vilja ha mer behandling än vad som är nödvändigt. Vad gäller äldrevården, är det ofta inte tal om något deltagande, utan det handlar snarare om en känsla av att bli behandlad som ett kolli. Kommentar: Äldre patienter skickas mellan kommunens och landstingets vård. Rätten till förnyad medicinsk bedömning (second opinion) Den samlade bedömningen från patientföreträdarna när det gäller rätten till förnyad medicinsk bedömning (second opinion), är att hälso- och sjukvården inte erbjuder det i så många fall som skulle vara befogat. Deras allmänna erfarenhet beträffande övergripande beslut är att de ofta får dåligt genomslag och att både sjukvårdspersonal och patienter har dålig kunskap om lagändringarna. Behovet av en kunskapsuppbyggnad uppfattas vara stort på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Patientföreträdarna anser dessutom att brukarnas kunskap behöver tillvaratas. I de fall patienterna ber att få en andra medicinsk bedömning på annan ort i landet, är svaret oftast att det egna landstinget kan erbjuda likvärdig vård och därför inte är berett att betala för vård i ett annat landsting. Företrädare för personer med psykiska funktionshinder anser att det är viktigt att bredda den medicinska bedömningen även till en socialpsykiatrisk. De anser att rätten till en andra medicinsk bedömning även borde omfatta schizofrena patienter. Skälet är att schizofreni är en långvarig och livshotande sjukdom. Företrädare för personer med neurologiska funktionshinder framhåller att uttrycket livshotande gör att många grupper utesluts. De förordar begreppet livslångt istället. Friheten att välja specialistläkare i allmänmedicin I vissa delar av landet, t.ex. i Göteborg, är det ont om specialistläkare i allmänmedicin och väntetiderna blir orimligt långa för många patienter. När de inte får komma till allmänläkaren, söker de istället akut. Andra patienter har erfarenheten att sjukvården inte kan hantera lagstiftningen. Kommentar: Om man väljer en annan vårdcentral än den förväntade får man inga tider, eller beskedet att man bara tar emot inom området. Flera företrädare för patientföreningarna säger att friheten att kunna välja specialistläkare i allmänmedicin är en fråga som de inte bevakar. Många gånger 319

16 är problemet istället bristen på specialister och svårigheten att få remiss till en sådan. Lagstiftningen om patientnämndsverksamhet Patientföreningarna har lite olika erfarenheter av patientnämndernas verksamhet och patientföreträdarna har uppfattningen att den fungerar mycket olika i olika delar av landet. Möjligheten att få en stödperson påverkas mer av ambitiösa politiker och handläggare än av lagstiftningen, anser de. Kommentar: Där verksamheten fungerar är det väldigt bra. Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) är tveksamt till om det skett någon förändring i praktiken, eller om kunskapen ökat i och med övergången från Förtroendenämnd till Patientnämnd. Kommentarer: Nyligen fick HSO och flertalet av medlemsförbunden möjlighet att lämna synpunkter på Lex Maria-systemet. Då framkom att det brister i kunskap om hur man ska gå till väga och vad som gäller när man upplever problem i vården. Många medlemmar i patientföreningarna orkar eller förmår inte anmäla sitt missnöje med vård eller bemötande. Det finns alltså ett stort mörkertal, och de data som presenteras i Hälsooch Sjukvårdsrapporten kan vara missvisande. Hur det går det att se det man inte registrerar? Mycket vård ges utanför registreringssystemen. Det syns t.ex. inte om man får hjälpmedel eller ej, och hjälpmedel är en mycket viktig del av många funktionshindrades liv. Patientens stärkta ställning Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), som är ett samarbetsorgan för 37 handikappförbund med sammanlagt cirka medlemmar, varav många har svåra kroniska sjukdomar och skador, har lämnat skriftligt material. Citat från skrivelsen: Regionala skillnader, ojämn resurstillgång och olika tillämpning av regler ser vi vara ett motiv för att stärka patientens ställning i lagstiftningen. Ett annat motiv är vissa målgruppers, små och mindre kända diagnosgruppers, behov av specialistvård. Vi behöver få reglerad möjlighet till vård utanför det egna landstinget. Ytterligare ett skäl är, att vi patienter nästan helt saknar utkrävbara rättigheter i vården. När vi är missnöjda med hur en åtgärd utförts, med hur vårdbehov bedömts, med hur behov i förhållande till nytta och resursutnyttjande avvägts helt enkelt vid tvister i någon form har vi ingen möjlighet genom Hälso- och Sjukvårdslagen att få vår sak prövad och avgjord genom domstol. Genom lagstiftningen är vi klart i underläge i förhållande till sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal. Vi ges inte möjlighet att agera som jämbördiga parter. Möjligheten till patientinflytande och delaktighet kringskärs. Vår ställning behöver stärkas genom/i lagstiftning. HSU 2000 har gjort bedömningen att mängden regler kan vara orsak till svårigheten att få genomslag för reglers innehåll till alla som är berörda inom vården. För oss är det viktigt att de som arbetar i vården känner till vad som ska uppfyllas och att det också blir verklighet. Vi behöver rättsliga garantier för att sjukvårdshuvudmän och personal fullgör sina skyldigheter. Socialstyrelsens normgivningsverksamhet behöver göras överskådlig och tydlig, patientfokuseras. Vad gäller köer och väntetider till behandling hade patientföreträdarna följande anmärkningar: 320

17 Köerna upplevs som ett stort problem och det tar tid innan man är åtgärdad. Frågan borde istället vara: Hur lång tid tar det innan patientens problem är åtgärdat? Ett stort problem för den enskilda individen är planerade insatser som inte blir av den dag de är inplanerade. Patienten kan få samtal någon dag före en stor operation med meddelande om att den är inställd. Då har patienten förberett sig mentalt en lång tid och det hela blir mycket jobbigt. Kanske har man då även ordnat ledigt på jobbet, vikarie, barnvakt för barnen etc. Ibland ser det ut som om tillgängligheten förbättrats på bekostnad av kvaliteten: Inom hörselområdet blir patienten behandlad på ett sämre sätt, medan statistiken säger att det blivit bättre: Det går snabbare att komma till vården och man hjälper två patienter på samma tid som man förr hjälpte en. Men patienten får en sämre behandling och får en hörapparat istället för de två hon eller han behöver. Patientföreträdarna vittnar om svårigheten att veta vilka regler som gäller, i och med att de är spridda på olika lagar och förordningar. De förväntar sig att lagstiftningen på detta område skall samlas i en särskild författning, och på så vis bli mer lättillgänglig. En patientföreträdare gör en jämförelse med meteorologin och illustrerar hur patienterna kan uppfatta vården och lagstiftningen: Lagstiftningen svävar som en jetström på hög höjd, därunder finns makrovädret, och längst ned mikrovädret, där patienterna och deras företrädare befinner sig. 321

18 Patienternas syn på hälso- och sjukvården Vad berättar klagomål till Patientnämnden? Sammanfattning Det blir allt viktigare att ta reda på hur patienterna uppfattar den svenska hälso- och sjukvården när det gäller delaktighet, information och vårdkvalitet. Det saknas rikstäckande vetenskapliga studier om detta, men det finns regionala och nationella databaser som kan ge en bild av hur patienterna upplever vården av idag. I detta kapitel har data om patienters klagomål till Patientnämnden i Stockholms läns landsting analyserats och jämförts med bland annat Pyramiddata från enkäter, som mäter hur patienterna upplever vårdkvalitet. Resultaten ger delvis olika bilder av vården, beroende på vilken databas som utgör underlag för analysen. Generellt kan man notera att klagomål på behandlingen är vanligast hos Patientnämnden, medan patienter i vårdkvalitetsundersökningar framför allt klagar över bristande information och delaktighet. Yngre patienter är också mindre nöjda än äldre. Vad gäller vårdens kvalitet och innehåll, så finns det skillnader i hur patienterna upplever den slutna och den öppna vården, liksom i hur de ser på olika specialiteter. Resultat från olika databaser om hur patienterna upplever vården, kommer med stor sannolikhet att få ökad betydelse då de väljer vårdinrättning. Resultaten kommer också att få större betydelse i vårdens interna arbete med att utveckla kvaliteten, samt vid upphandling av vård. Patienternas syn på vården Vilka kunskapskällor finns? Det finns relativt god kunskap om hur vårdens struktur och finansiering förändrats på senare år. Man vet också alltmer om hur patienternas och personalens uppfattning om vården och dess organisation påverkats av senare års förändringar. En särskilt viktig fråga är i vilken utsträckning de ändringar som infördes i lagstiftningen 1999 har påverkat patientens ställning i vården. I samband med översynen av utvecklingsplanen i Stockholms län kartlades personal- och patientupplevelser. Vid Örebro regionsjukhus (RSÖ) har ett faktabaserat förnyelsearbete pågått sedan Projektet, som benämns KAK (Kvalitet Arbetsmiljö Kompetens), innebär regelbundna mätningar av hur patienter och personal upplever vården, t.ex. när det gäller medicinsk kompetens, information, delaktighet, arbetsmiljö och andra relevanta aspekter på total hälsokvalitet (THQ). Resultaten från mätningarna återkopplas till ledning och personal. Områden som är centrala för verksamheten och som skall förbättras, jämförs med varandra och med samma områden på andra enheter, både enstaka år och över tiden. Man jämför även med andra sjukhusenheter. Den använda metoden, QWC (Quality Work Competence), finns dokumenterad i flera vetenskapliga studier (Arnetz BB, 1999). Nationellt saknas det bekräftade (validerade) data om hur patienternas upplevelser av vården eventuellt förändrats på senare år. Det finns dock en rad intressanta databaser som kan användas för 322

19 att förbättra vår kunskap om hur dagens patienter upplever vården. Patientnämnderna i alla län har information om klagomål som de tagit emot, framför allt från patienter och anhöriga. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har statistik över antalet anmälningar och utslag. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) för register över alla anmälningar med krav på ersättning för skador och andra komplikationer som inträffat inom vården. Patientförsäkringen har en särskilt detaljrik databas angående de ärenden som lett till ekonomisk kompensation för patientskada. Information om patienterfarenheter kan också hämtas från Socialstyrelsens regionala register över incidenter/avvikelser, från sjukhusens ombudsmän och från patient- och handikapporganisationerna. Generellt är det dock svårt att dra epidemiologiskt säkra slutsatser av uppgifterna i flertalet av dagens register. Oftast finns information om det absoluta antalet anmälningar, men de relateras sällan till antalet patientbesök. Det saknas uppgifter som tillåter att man tar hänsyn till hur lång tid varje sjukhusbesök tar. Rent logiskt kan man förvänta sig att patienter som tillbringar en längre tid på sjukhus är sjukare, men också exponeras en längre tid för vården, vilket torde öka risken för komplikationer. För att få en integrerad bild av hur patienterna upplever dagens vård behöver man kombinera en rad olika perspektiv. Det räcker inte med att ensidigt studera data från vårdkvalitetsundersökningar, Patientnämnder, HSAN eller Patientförsäkringen. I vårdkvalitetsundersökningar analyseras de upplevelser som patienter på utvalda vårdenheter haft under en begränsad tidsperiod. Patienter som anmäler till Patientnämnderna och HSAN utgör en mycket liten del av samtliga de patienter som besökt vården under ett år. Patienter som vänder sig till LÖF är återigen en annan kategori. De kräver ekonomisk ersättning för komplikationer som tillstött under vårdepisoden, oavsett om det var en känd risk eller en felbehandling som var orsaken. För att få en samlad bild av hur patienterna upplever vården behöver man således sammanställa data från flera olika källor. Det är en fördel om man kan relatera uppgifterna till vårdkonsumtionen, och även om man kan ta hänsyn till faktorer som kan ha samband med patienternas upplevelser av vården, t.ex. kön och ålder. Stockholmsprojektet om hur patienterna upplever vårdkvalitet Antal Patientnämnden i Stockholm har tillsammans med Institutionen för socialmedicin vid Uppsala universitet gjort en fördjupad analys av nämndens databas över anmälningar åren Antalet anmälningar, uppdelade på olika klagomålskate- Patientnämnden Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Figur 5:1. Antalet anmälningar till Patientnämnden, LÖF, respektive HSAN. Stockholms län

20 Antal Antal/ vårdkontakter År År a) Antal anmälningar till patientnämnden b) Antal anmälningar/ vårdkontakter Figur 5:2a och b. Det absoluta antalet anmälningar till Patientnämnden, Stockholms läns landsting, (2a), samt antalet anmälningar i relation till det faktiska antalet vårdkontakter (produktionen) under samma period (2b). gorier, sjukhus, kliniker, köns- och åldersgrupper, relaterades till antalet patientbesök (faktisk vårdproduktion). Som framgår av Figur 5:1 utgör Patientnämndens ärenden det otvetydigt största materialet med klagomål från patienter i Stockholms län. Antalet registrerade ärenden är mellan och per år, medan LÖF tar emot cirka anmälningar och HSAN får in anmälningar. Anmälningar till Patientnämnden Klagomål till Patientnämnden i Stockholms län grupperas i sju kategorier. Varje klagomål kan placeras i flera olika kategorier samtidigt. Den tjänsteman som tar emot klagomålet bedömer vilken huvudkategori det tillhör. Föreliggande redovisning utgår ifrån den huvudsakliga orsaken till klagomålet. I samband med studien gjordes en analys av hur samstämmiga handläggarna på Patientnämnden var när de kategoriserade patientärenden. När man jämförde handläggarnas bedömningar med de bedömningar som den som arbetat längst på Patientnämnden gjort, fann man att tillförlitligheten i genomsnitt var tillfredsställande och tillräckligt hög för att tillåta analys av det samlade materialet. För att kunna jämföra olika kategorier med varandra, t.ex. år och sjukhus, tog man hänsyn till eventuella skillnader i ålder och kön hos patienterna. Antalet klagomål relaterades till det faktiska antalet patientbesök inom Stockholms läns landsting. Patientbesöken delades exempelvis upp på sjukhus-, specialitets-, köns- och åldersnivå. Figur 5:2a visar det absoluta antalet anmälningar som kommit in till Patientnämnden för Stockholms läns landsting. Figur 5:2b visar anmälningarna i relation till det faktiska antalet vårdkontakter åren

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS 2013-05-29 Dnr 12158/2013 1(10) Avdelningen för regler och tillstånd Tesi Aschan tesi.aschan@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Patientlagen Sammanfattning Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:xxx) i kraft. För

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm. Remissvar angående delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm. Remissvar angående delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Remissvar angående delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer