KOMPETENSUTVECKLING I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG - SMF

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 2 KOMPETENSUTVECKLING I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG - SMF En kvalitativ studie av konferensdeltagares utsagor ELISABET JERNSTRÖM Riksföreningen för E-Kompetens

2 Titel / Title: Kompetensutveckling i små- och medelstora företag - SMF. En kvalitativ studie av konferensdeltagares utsagor Författare / Author: Elisabet Jernström - Internationella Handelshögskolan i Jönköping Serie / Series: VINNOVA Rapport VR 2005:12 ISBN: ISSN: Utgiven/ Published: Oktober 2005 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem / Swedish Agency for Innovation System VINNOVA Diarienr / Case No: Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

3 Kompetensutveckling i små- och medelstora företag SMF En kvalitativ studie av konferensdeltagares utsagor av Elisabet Jernström Februari 2005 Internationella Handelshögskolan i Jönköping

4

5 Förord Föreliggande rapport behandlar ett område av stort intresse för NUTEK, VINNOVA och Riksföreningen för E-kompetens (REK). Samtliga ser kunskaper, lärande och kunskapsöverföring som viktiga förutsättningar för näringslivs- och samhällsutveckling. Tillväxten i svenskt näringsliv kräver utveckling av konkurrenskraftiga produkter med stort kunskapsinnehåll. NUTEK stödjer näringslivet och regionerna i sådant arbete, som också är en väsentlig del i de regionala tillväxtprogrammen. Kommunikation och arbetsliv är ett viktigt verksamhetsområde för VINNOVA liksom IT-användning och affärsutveckling inom olika områden med tillväxtpotential. REK, som är en nationell sammanslutning av främst företag, universitet och högskolor, kommuner och myndigheter, har som sitt ändamål att på olika sätt främja elektronisk kunskapsöverföring. Rapporten har sin grund i en konferens med REK, NUTEK och VINNOVA som initiativtagare. Avsikten med initiativet till en konferens, var att fokusera främst småföretagens möjligheter att utnyttja flexibelt lärande och IT i sin kompetensutveckling. Konferensen som lockade drygt ett hundratal deltagare, belyste behov, befintligt utbud och gjorda erfarenheter. Forskaren fil. dr. Elisabet Jernström vid Internationella handelshögskolan i Jönköping har analyserat konferensdeltagarnas utsagor i workshops, plenum och plenarföreläsningar. Materialet är rikt på deltagarnas egna erfarenheter av att bland annat vara företagare, utbildningsleverantör och projektledare i olika kompetensutvecklingsprojekt. Resultaten och förslagen till såväl en ny typ av analyser, som genomförande av kompetensutveckling är intressanta. Vi tror att rapporten kan vara av nationellt intresse för alla som vill utveckla kompetensutvecklingen inom främst små- och medelstora företag. NUTEK VINNOVA REK Kontakt angående projektet Lärande för affärsutveckling med stöd av IT Ett nationellt initiativ kan ske med REK, e-post: sivert@rek.se

6

7 Sammanfattning Som underlag för den kvalitativa analysen, har transkriptioner av bandade sessioner under en konferens använts. Konferensen anordnades av Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring (REK) 1 i Jönköping under oktober månad, Syftet med konferensen var att belysa kompetensutveckling i små- och medelstora företag (SMF) ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Dessutom syftade den till att stärka medvetenheten om att användningen av IT och flexibelt lärande, kan innebära en konkurrensfördel för små- och medelstora företag. Det transkriberade materialet (ca 350 A4-sidor) består av drygt ett hundratal konferensdeltagares utsagor i workshops, plenum och plenarföreläsningar. Dessutom ingår även två nedskrivna ögonvittnesskildringar, som gjorts av två studenter. Materialet är rikt på konferensdeltagarnas egna erfarenheter av att bland annat vara företagare, utbildningsleverantör och projektledare i olika kompetensutvecklingsprojekt. Utsagorna i materialet speglar också konferensdeltagarnas erfarenheter av att vara mäklare/nyckelperson/mentor mellan företagare och olika finansieringsaktörer (EU, stat och kommuner), eller mellan företagare och utbildningsleverantörer. Konferensdeltagarna är således inte ett genomsnitt av allmänt intresserade personer, utan huvuddelen har någon slags relation till små- och medelstora företag. De flesta är utbildningsleverantörer eller personer, som har någon annan anknytning till utbildningsbranschen. Det finns således en underrepresentation av små- och medelstora företagare på konferensen, som kommer från andra branscher än utbildningsbranschen. Resultaten visar att kompetensutvecklingsbehoven och förutsättningarna för desamma, även berör just konferensdeltagarna och inte enbart små- och medelstora företagare, som representerar andra branscher, än utbildningsbranschen. Konferensdeltagarna brottas med ett paradoxalt problem. Problemet är insikten om att små- och medelstora företagare är i behov av kompetensutveckling, samtidigt som dessa företagare i ringa grad söker sig till det kompetensutvecklingsutbud, som erbjuds. Den insikten leder till 1 Riksföreningen för E-Kompetens (från och med den 6 oktober 2004).

8 att konferensdeltagarna i sina diskussioner, i stor utsträckning fokuserar frågor som rör pedagogik, didaktik och lärandeinnehåll. En stor enighet råder om att den relationsskapande processen är inkörsporten till kompetensutveckling för små- och medelstora företagare. I vissa fall ser man flexibelt lärande och IT, som en väg att nå dessa företagares vilja att kompetensutveckla sig. I det sammanhanget ses IT som ett verktyg och resultaten visar att IT-användningen i flera fall leder till en tidsvinst och lägre kostnader. Man är villig att gå de små- och medelstora företagarna till mötes och prioriterar människan och lärandeinnehållet framför tekniken. Man inser det paradoxala problemet, men man är inte riktigt klar över hur och på vilket sätt man ska omsätta den insikten i handling. Många av konferensdeltagarna har fått ta del av små- och medelstora företagares problem och glädjeämnen vad avser kompetensutveckling, flexibelt lärande och IT, samt själva reflekterat över dessa. När konferensdeltagarnas tankar, i form av utsagor behandlas i föreliggande rapport, innebär det att utsagorna lyfts upp på ett metaplan. Det är detta som i föreliggande rapport avses med abstraktionen av den kollektiva utsagan om kompetensutveckling som fenomen. Abstraktionen av konferensdeltagarnas kollektiva utsaga visar, att den fokuserar förhållanden som råder eller bör råda, för att möjliggöra kompetensutveckling i småoch medelstora företag. I det sammanhanget är det övergripande teoretiska begreppet Byteshandel primärt. Begreppet som utkristalliserades ur analysen, står för en process, i vilken två eller flera personer interagerar, genom att utbyta känslomässiga, verbala och kroppsliga uttryck. Det är en mycket komplex bild, som framträder ur datamaterialet och byteshandeln sker på olika arenor (exempelvis ute på företag, på Internet etc.) och mellan många olika aktörer. Under det övergripande begreppet Byteshandel framträdde tre teoretiska begrepp: Egenskaper, strategier och lärandeinnehåll. I den interaktionsprocess, som begreppet Byteshandel står för, innesluts såväl lärandeinnehåll, som aktörernas egenskaper och strategier. I en sådan process, kan man använda flexibelt lärande och IT som verktyg. Det är alltså processer av detta slag, som måste sättas i verket för att möjliggöra kompetensutveckling i små- och medelstora företag. I dessa processer är mäklarens/nyckelpersonens/mentorns roll samt kompetens mycket betydelsefull.

9 Aktuell annan forskning tyder också på att den typen av mellanhänder, som kan erbjuda specifika lösningar, framgent kommer att öka och då särskilt vid användning av IT. IT-användningen kan synliggöra möjligheter, som i dagsläget kan vara fördolda för små- och medelstora företagare, men det är företagens grundförutsättningar som är styrande och inte tekniken i sig. Den kollektiva utsagan i föreliggande rapport visar tydligt på mångfalden av kompetensutvecklingsbehov samt förutsättningar för att kompetensutveckling ska komma till stånd. Detta understyrker ytterligare behovet av att kunna erbjuda specifika lösningar. I föreliggande rapport föreslås ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete, forskare och aktörer på arbetsplatsen emellan. Syftet med det skulle vara, att i ett första skede främst fånga upp formerna för hur praktisk (informell) kunskap, men också teoretisk (formell) kunskap på arbetsplatsen tas tillvara. Studien skulle kunna genomföras när man på arbetsplatsen exempelvis rekryterat ny personal. Dessutom skulle man kunna studera hur lång tid det tar, innan interaktionsprocessen visar synbara resultat. I ett andra skede, skulle man kunna genomföra så kallade mêtisanalyser, som synliggör innehållet i den informella och den formella kunskapen. I ett tredje skede skulle man uppmärksamma aktörerna på resultaten, för att slutligen ringa in deras unika kompetensutvecklingsbehov på arbetsplatsen. I ett fjärde skede skulle man möta kompetensutvecklingsbehoven i form av en utvidgning av det redan påbörjade aktionsforskningsinriktade utvecklingsarbetet. Ett sådant aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete på arbetsplatsen, förutsätter en nära samverkan mellan företagare, forskare, utbildningsleverantörer och mäklare/nyckelpersoner/mentorer.

10 Summary The basis for analysis was qualitative data transcribed from taped conference sessions. The conference was staged by The Swedish Association for Electronic Knowledge Transfer (REK) at Jönköping, Sweden, during October of Its aim having been to highlight the need for increasing and elaborating already existing intellectual capital in small and medium sized enterprises (SME) theoretically as well as practically (an effort in the following termed Further Training, or in Swedish terminology kompetensutveckling ). A further objective of the conference was to strengthen the awareness of Information Technology (IT) possibilities and the significance of Flexible Learning, both of which may potentially yield a competitive edge for any business. The data (about 350 pages A4 of text) encompass comments and discussions of some 100 delegates in workshops, lectures and keynote addresses. In addition, observational data were systematically gathered by two students attending the entire conference. Data must be characterised as rich comprising the experiences of business people, further training providers and the leaders of a variety of projects relevant to the theme of the event. The material culled from the setting also reflects delegates experience as mediators, key-persons or mentors acting as intermediaries between businesses and funding bodies such as the European Union, National bodies and local councils, and also between businesses and further training providers. Conference delegates in general were therefore individuals who, in various ways, represented SME. Most, however, were training providers, or had some other but related function. The entrepreneurs of small and medium sized enterprises, however, were not as well represented amongst the conference participants. Results show that the needs for further training and its prerequisites are the same for all categories of professionals as represented by the delegates. They are facing a paradoxical dilemma, namely that whilst being aware of the need of further training amongst SME, these businesses do actually not explore which the possibilities are by consulting relevant further training providers thereby finding out what is on offer. Realising this prompted delegates to, by and large, focus on issues of learning and teaching.

11 There seems to be a consensus that networking; making connections through the explorative search process is the gateway to developing further competence in SME. Sometimes flexible learning and Information Technology are seen as a way of reaching and influencing business leaders and staff to opt for further training. In this context IT is seen as an instrument and results do show that its use frequently leads to increased effectiveness and cost reduction. There exists a willingness to meet businesses request in giving priority to a more holistic perspective where the individual and his or her learning is considered more important than the technology. There is, however, also some hesitancy how to actually put this perspective into action. A number of delegates have partaken of various delegates successes and shortcomings in their efforts to implement further training, flexible learning and IT; impressions which have lead to reflection. As these reflections are analysed in this report, they are understood and treated as a collective phenomenon, the description of which is derived and abstracted from the data. The analysis of the material outlines or suggests conditions that seem optimal for further training. One essential constituent in such conditions is the notion of bartering; which appears to be a type of process in which two or more individuals interact through the exchange of body language comprising emotional, verbal and bodily cues. The process seems complex. The interaction takes place between a number of different actors and in different places of meeting such as on location at a company or on the Internet and so on. Further analysis showed what bartering in this context may represent, namely characteristics, strategies and learning content. In this process both flexible learning and IT may be used as tools. Herein lies the potential application of the study. In these processes the role of the mediator/key person/mentor as well as his or her own competence are paramount. Other research also suggests that the need for this type of intermediary ; able to offer specific solutions, is likely to increase over time - especially in conjunction with IT-solutions. The use of IT may make possibilities more visible; possibilities which are currently not fully grasped by the leaders of SME. However, Technology itself does not govern an enterprise s development. It needs more fundamental to its development carries more weight.

12 In conclusion, this report clearly shows the existence of a multitude of different further training needs, and which the conditions appear to be for taking off and develop. Again, it emphasises the need of being able to offer specific solutions. The report suggests development through an action research approach, where researchers and actors are able to co-operate on location. The purpose of such a strategy is to first chart and understand practical (informal) knowledge as well to understand what happens to theoretical (formal) knowledge in a work place. In addition, one could also perform a time study; investigating the extent of time needed for the interaction process to provide manifest results. Such a study could be carried out, for example, when a company is recruiting new staff. At a second stage a suggestion is to perform so-called mêtis-analyses, which uncover the content of formal and informal knowledge. Further, at a third stage, there would be a need to make actors aware of results in order to uncover their unique needs for further training in a particular business. Also, as a fourth stage, an extension of the already started action research-oriented development, should take place. An action research endeavour, on location, like the one proposed presumes a close collaboration between business people, researchers, further training providers and mediators/key-persons/mentors. English translation by PhD. Roland S Persson, School of Education and Communication, Jönköping University.

13 Innehåll 1 Inledning Teoretisk bakgrund Begreppsförklaring Syfte Kompetensbegreppet Metod och genomförande Forskningsmaterialet Beskrivning av analys Resultat Analys och tolkning Abstraktionen av en kollektiv utsaga om kompetensutvecklingen som fenomen Byteshandel Egenskaper Strategier Lärandeinnehåll Diskussion Referenser Bilagor: Resultat Lärandeinnehåll i workshopgrupp Lärandeinnehåll i workshopgrupp Lärandeinnehåll i workshopgrupp Lärandeinnehåll i workshopgrupp Lärandeinnehåll i workshopgrupp Lärandeinnehåll i workshopgrupp Slutsats Förslag och rekommendationer att gå vidare med, avseende förutsättningar för små- och medelstora företags kompetensutveckling...98

14 11.2 Ögonvittnesskildring Redigerade sammanfattningar av plenarföreläsningar...103

15 1 Inledning Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring (REK) tog under år 2003 initiativ till att diskutera svenska företags internationella konkurrenskraft, i relation till för handen varande konkurrensfördelar. Initiativets ändamål hade vuxit fram ur en omvärldsanalys, där man konstaterade att svenska företag inte kan konkurrera med billig arbetskraft på en internationell marknad. Andra konkurrensfördelar måste således identifieras eller skapas. I många sådana analyser lyfter man fram att de svenska företagen måste konkurrera med stort kunskapsinnehåll, stor förädlingsgrad samt hög automatisering i produktion, logistik och administration. Från REK: s utgångspunkt var det naturligt att koppla frågor om användning av IT till möjligheterna att stärka konkurrensfördelarna 2. Den ståndpunkten leder också till frågor som har att göra med utbildningsnivån och kompetensutvecklingen inom företagen, samt hur sådana behov kan mötas med det livslånga och flexibla lärandet. Särskilt gäller detta de små- och medelstora företagen (SMF). Enligt REK krävs ett nationellt initiativ för att få till stånd en ökad samverkan mellan universitet/högskolor, utbildningsanordnare, e-learning företag och staten. Syftet med samverkan är att på bästa sätt nyttja relevant kunskap på området, när utbildningssatsningar för SMF skall utvecklas. Mot den bakgrunden inbjöd REK och NUTEK (Verket för näringslivsutveckling) till överläggningar i frågan. Man fick positiv respons från Arbetslivsinstitutet, Företagarnas Riksorganisation (FR), IT-företagen, IT-kommissionen, KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling), LO, Näringsdepartementet, UR (Utbildningsradion) och VINNOVA (Verket för Innovationssystem). För att belysa ITrelaterad utbildning, flexibelt lärande och kompetensutveckling, anordnade REK en konferens 3 i Jönköping. Dokumenterat innehåll från den konferensen, tjänar som underlag för föreliggande rapport. 2 Även i en Kartläggning för Arbetsgruppen IT i skola och lärande framhålls att en bred IT-kompetens hos befolkningen är av stor vikt för ett lands konkurrenskraft (Regeringskansliet, 2004, s 1). 3 Lärande för affärsutveckling med stöd av IT Ett nationellt initiativ, REK-konferens /02. För mer information, var god se: 13

16 2 Teoretisk bakgrund REK konstaterade i inbjudan till den aktuella konferensen att: det saknas ett gemensamt grepp där kunskaper från forskning och praktik är samlad. Ambitionen att konferensen skulle belysa kompetensutvecklingen från såväl teoretiska som praktiska perspektiv, underströks således tydligt. En annan ambition med konferensen var att höja medvetenheten om IT-användningen som en konkurrensfördel. Utbildning och kompetensutveckling i perspektiv av livslångt och flexibelt lärande, sågs därvid som medel för att åstadkomma detta. Sammanfattningsvis berörde ambitionerna: Relationen praktik teori, användningen av ny teknik och lärandet för att utöka IT-användningen. Man kan fråga sig vad tidigare forskning lyft fram i fråga om de sakförhållanden, som ligger centralt i konferensens ambitioner. Innan granskningen av konferensens efterlämnade material tar vid, finns det anledning att översiktligt titta på det. Till att börja med kan man konstatera att de sakförhållanden som konferensen fokuserar, har varit föremål för forskares intresse. Det finns till och med vissa likheter i vad forskningen å ena sidan uppfattat som problematiskt, och å andra sidan vad som uppfattats på liknande sätt i förvärvslivet. Sålunda kan man även i forskningssammanhang ibland se att det finns ett spänningsförhållande mellan praktiskt- och teoretiskt kunnande. Exempelvis Simon (1970) menade att allt mänskligt kunnande är så beskaffat, att det går att lyftas fram och ges en fullständig beskrivning. Arbetslivsforskare som till exempel (Göranzon, 1983) pekade emellertid på den tysta dimensionen i det mänskliga kunnandet. En del forskare försöker nu överbrygga detta spänningsförhållande (Eisner, 1990; Molander, 1993, 1995, 1997; Säljö, 1995a; Scott, 1998; Lindfors, 2000). Molander uttryckte exempelvis sitt sätt att se på saken, enligt följande: Jag är nog mer försiktig med termerna teoretisk och praktisk, än jag var när jag skrev Kunskap i handling (personlig kommunikation, 5 mars, 1996). Han menade att begreppet det reflekterade kunnandet är bättre som begrepp än praktik ledd av teori. Säljö (1992) pekade på att de uttryck som vi har för kunskap och lärande i vårt vardagsspråk, har stor betydelse för vår syn på desamma. Ingen mänsklig verksamhet är i sig teoretisk 14

17 eller praktisk (Säljö, 1995a, s 6). Vårt sätt att uttrycka oss i termer av teoretisk och praktisk innebär således, att språket spelar oss ett spratt. Jernström (2003a) uttrycker sig så här i frågan: Ud fra mine empiriske undersøgelser kan man drage den slutning, at vi i vores daglige sprogbrug bør være mere forsigtige med, hvilke begreber vi forbinder med forskellige former for læring. Resultaterne viser, at et traditionelt håndværksfag, som af informanterne selv, men også af mennesker ude i samfundet opfattes som så klart praktisk, i virkeligheden kræver gode evner til teoretisk tænkning (s ). Scott (1998) visade på vådan av att sätta en kunskapssyn i verket, som skiljer på teoretiskt- och praktiskt kunnande. Han framställde en rad exempel där den sociala ingenjörskonsten misslyckats, på grund av att man negligerat människors lokala kunskap [praktisk kunskap]. Även Johansson (1985) har pekat på negativa konsekvenser, men då för elevernas lärande, om man i skolan inte tar vara på deras lokala kunskap. När det finns skillnader mellan den kultur som skolan står för och den som eleverna kommer ifrån, blir skolan abstrakt och främmande för eleverna. Om skolan samtidigt kräver ett annat språk, och framhäver andra yrken och miljöer än de som finns i elevernas omgivning, kommer elevernas band till deras egen bakgrund att försvagas, utan att det utvecklas band till någonting annat (s 7). Sådana värderingar, menar en del forskare, går långt tillbaka i tiden. Det faktum, att handens och tankens färdigheter också socialt värderats olika, bottnar väl delvis i en syn på kroppsarbete, som vi ärvt från antiken. En fri man skulle inte behöva arbeta med sina händer. Det fysiska arbetet var slavgöra, ett trälande. Som synes hörs ett eko av detta kulturarv ännu i vårt språk (von Wright, 1986, s 68). 15

18 I samband med den åtskillnad som man gör mellan teoretisk- och praktisk kunskap, används två begrepp. Det ena är formell kunskap ([wissen], [knowing what], intellektuell-, abstrakt-, boklig- och påståendekunskap). Det andra är informell kunskap ([können], [knowing how], manuell-, levande-, livs-, vardags-, lokal-, yrkesfärdighets- och förtrogenhetskunskap). Åtskillnaden har också lett till att lärandet i skolan kallas för ett formellt lärande och lärandet utanför skolan, för ett informellt lärande (Carlgren, 1999). Säljö (1992) pekade på dualismen i synsättet på kunskap och menade att: Det praktiska ses i allt väsentligt, som en tillämpning i specifika instanser av det vi lärt oss på ett teoretiskt plan. Eller också ses praktik som vore den utan teori (s 21). Denna dualism i synen på kunskap kan spåras till Descartes mekanistiska världsbild med en skarp motsättning mellan kropp och själ. Den var tongivande på 1600-talet och i denna samtid verkade filosofen Anne Conway (1982/1899). Hon var starkt kritisk till dualismen och menade att det är ett stort misstag att hävda att kropp och själ är motsatta ting. Conway framförde alltså en skarp kritik, men den fick inte genomslag. Kunde det möjligtvis bero på att hon var kvinna? Conways filosofi kan närmast betraktas som ett tidigt försök, att se alla tings delaktighet i ett naturligt kretslopp. Enligt Sjögren (1997) är kunskapsbegreppen teoretisk och praktisk beroende av varandra, då vi med hjälp av förtrogenhetskunskapen, som vi förvärvar genom praktisk erfarenhet, tolkar teorier, metoder och regler. Det innebär att vi tömmer aktiviteten på påståendekunskap om vi avlägsnar färdighets- och förtrogenhetskunskapen från densamma. Josefson (1991) och Säljö (1995b) är inne på samma spår. Molander (1995) valde att tala om kunskap i handling vilket innebär ett kunnande, som inte kan delas upp i teori 4 och praktik 5. Göranzon (1990) använde begreppet praktiskt intellekt. Frågan är emellertid om inte språket återigen spelar oss ett spratt. Begreppen leder tankarna till den praktiska kunskapstraditionen, eftersom begreppet handling brukar förknippas med arbete i praktiken och ett praktiskt intellekt av 4 Begreppet teoretisk kommer ursprungligen från det grekiska theoria, som betyder skådande eller åskådning. Kunskapen sågs som ett tänkandets eller förnuftets skådande av verkligheten, vilket var skilt från livet och handlandet i sinnevärlden skilt från det som är knutet till praxis (Molander, 1995). 5 Begreppet praktisk kommer av det grekiska praxis, som betyder handling, verksamhet (Molander, 1995). 16

19 språket att döma, också förmodas utövas där. Som tidigare nämnts, är dock innebörden i Molanders begrepp en helhet och kunskap i handling innefattar bland annat följande: förtrogenhet med ett verksamhetsområde, dess problem, uppgifter och förutsättningar; gott omdöme; känsla för väsentligheter och utvecklingsmöjligheter; uppmärksamhet, inte minst på det som kan gå fel och bli bättre; säkerhet i genomförandet av uppgifter; förmåga att hantera det unika och oförutsedda (s 34). Enligt Molander (1995) är kunskap i de praktiska kunskapstraditionerna i grunden tyst. Man kan då givetvis fråga sig vad som menas med tyst kunskap och om något som accepteras att vara tyst, kan diskuteras på en konferens. Tystheten i den tysta kunskapen ifrågasätts emellertid av Jernström (2000), som menar att tystheten kanske mer är ett uttryck för outvecklade forskningsmetoder än den verkliga naturen hos ifrågavarande kunskap. Jernström väljer också att innefatta denna kunskaps natur i mêtis 6. Detienne och Vernant (1974), som studerat mêtis som fenomen och analyserat de grekiska myterna, skriver hela tiden om människor som besitter eller inte besitter mêtis. Det är däremot svårt att hos dem finna uttryck för om denna mêtis kan utvecklas eller hur den i så fall kan utvecklas. De väljer att betrakta mêtis som en form av intelligens, men behandlar dock inte intelligensbegreppet så att man ur deras behandling i så fall kan definiera intelligens. Däremot kan man ur deras berättelser tagna ur den grekiska mytologin, ana att intelligensbegreppet för dem är statiskt. Det innebär att man antingen besitter mêtis eller inte, oavsett vilken kunskapsnivå individen befinner sig på. Det är en uppfattning om intelligensen, som alltmer sällan diskuteras i lärandesammanhang (Gardner, 1983). 6 Som begrepp betecknar mêtis en form av intelligens, som förmår kombinera mentala inställningar, olika slags färdigheter och omdömesförmågor exempelvis förutseende, smidighet, rådighet, känsla för rätt tillfälle till en helhet. Mêtis är dynamisk, då den innebär att man prövar sina tankar i förhållande till sig själv eller andra, att man experimenterar och reflekterar. Den är unik eftersom det är den enskilde individen som besitter den. 17

20 Enligt Gustafsson (2004) ses exempelvis entreprenörers förmåga att fatta beslut, som en competence with different levels of proficiency. Det innebär att den förmågan inte är statisk. Hon har tydligt visat att: the entrepreneurial decision-making is not an inborn aptitude, but a skill which is expressed through the adaptable behaviour of experts (abstract). Gustafsson pekar också på det, som tidigare forskning kommit fram till när det gäller expertens kunskap, nämligen att den ofta är just tyst. Det innebär däremot inte att den som inte har expertkunskap aldrig kommer att erövra densamma. Tvärtom är det så att: adequate decision behaviour in entreprenerurial context can be taught and learned (abstract). Med hänvisning till mina resultat (Jernström, 2000) kan även jag konstatera att mêtis (som innefattar den tysta kunskapens natur) hela tiden utvecklas. Om man stödjer sig på Gustafssons resultat, kan man påstå att förmågan att exempelvis hantera den nya tekniken IT, kan erövras. Braf (2004) pekar emellertid på att: several initiatives to implement IT-based knowledge mediation have shown to fail Those failures might be due to a too strong focus on technology and too little understanding of how humans acquire and use knowledge we need to further understand what facilitators and hindrances can be seen in IS [IT-based Information Systems] (s 33). Även Katzeff och Abdallah (2003) är inne på samma spår och menar att: the failure of e-learning in small businesses may partly be due to a failure of considering specific needs of these businesses, e.g. needs to discuss face to face with people with similar interests (s 5). Redan Orlikowski (1992) och Rogers (1995) påtalade att man i fråga om teknik ofta fokuserar selektivt på endast vissa aspekter av tekniken. Söderlund (2000) har i sin avhandling insiktsfullt lyft fram hur människans användning av teknik påverkas av den omgivning där tekniken hanteras. Han pekar på att: När användare brukar tekniken tolkar de, tillägnar de sig den och manipulerar de den på olika sätt under inflytande av individuella och sociala faktorer. Trots dessa möjligheter att påverka tekniken, uppstår ändå rigida och rutinmässiga synsätt på och former för interaktion med tekniken Givetvis är olika tekniker påverkbara i olika grad, men även de mest slutna tekniker måste förstås och tas i användning av människor med deras handlingskapacitet för att få effekt och i sådan interaktion formar 18