Framgångsrika kommunaltekniska organisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framgångsrika kommunaltekniska organisationer"

Transkript

1 RAPPORT NR 153 Framgångsrika kommunaltekniska organisationer Våren 2005 Anders Isaksson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 Innehållsförteckning KAPITEL FRAMGÅNGSRIKA KOMMUNALTEKNISKA ORGANISATIONER Organisationer är framgångsrika i ett sammanhang Att vara eller betraktas som framgångsrik är något relativt Studerade fall och studiens syfte Vad är framgång, några nedslag i litteraturen Rapportens fortsatta upplägg...9 KAPITEL TRE FRAMGÅNGSRIKA ORGANISATIONER Fallorganisationerna Borlänge Energi AB Göteborgs va-verk Lycksele Tekniska förvaltning Analysdimensioner Organisatoriska värderingar Organisatoriska egenskaper...15 Strukturegenskaper...15 Mäta och jämföra...18 Samordningsfördelar...20 Kundorientering Medarbetare...23 Medarbetartillgångar...23 Medarbetarrelationer...25 KAPITEL NIO FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR KOMMUNALTEKNISK VERKSAMHET Sammanfattande punkter...27 Avvägning mellan kontinuitet och vitalitet...29 Vitalitet och nytänkande...29 Kundorientering...30 Samordningsfördelar

3 Dynamiskt ledarskap med kontinuitet...32 Medarbetare som omfattas av samma grundläggande värderingar och känner för verksamheten...33 Delegering av ansvar och befogenheter...34 Ansvarstagande och flexibla medarbetare...34 God personalvård och låg personalomsättning Avslutande kommentarer...35 REFERENSFÖRTECKNING BILAGA INTERVJUPERSONER

4 Kapitel 1 Framgångsrika kommunaltekniska organisationer 1.1 Organisationer är framgångsrika i ett sammanhang Det finns åtskilliga dokumentationer över framgångsrika företag och organisationer. Framgångssagor nedtecknas och managementlitteratur försöker utröna varför vissa organisationer blir framgångsrika. Detta för att kunna sprida goda exempel, men även försöka dra generella slutsatser kring hur ett företag ska drivas framgångsrikt. Däremot förekommer sällan motsvarande dokumentation bland kommunala bolag och förvaltningar. Det blir ofta litteratur från näringslivet som influerar verksamheten och inte sällan initierar omorganisationer. Denna litteratur tar vanligtvis inte hänsyn till de speciella förutsättningar som råder inom den kommunala verksamheten. Denna skrift är ett sätt att råda bot på denna brist på anpassning. Intresset för studien riktar sig specifikt mot de förutsättningar som råder inom kommunalteknisk verksamhet. Det finns många intressenter som skulle gagnas av att goda exempel på framgångsrika kommunaltekniska verksamheter dokumenterades och spreds. Det gäller inte bara kommunaltekniska förvaltningar och bolag runt om i landet utan även kommuninvånare som kan inta många intressentroller i form av brukare, skattebetalare, medarbetare, näringsidkare, politiker och chef. Samtliga har ett intresse av att kommunalteknisk verksamhet drivs så framgångsrikt som möjligt. Inom kommunaltekniska organisationer ryms verksamheter som har centrala samhällsfunktioner, utan dess tjänster och produkter fungerar inte det moderna samhället överhuvudtaget. Det är då naturligtvis viktigt att politiska mål kan realiseras och att verksamheterna drivs på ett bra sätt så att medborgarna får så bra tjänster och service som möjligt för den skatt och de avgifter de betalar. 1.2 Att vara eller betraktas som framgångsrik är något relativt Det har forskats en hel del kring effektivitet inom både privat och offentlig sektor. Det är dock viktigt att poängtera att denna rapport inte främst handlar om effektivitet utan det bredare begreppet framgång och specifikt framgångsrik organisation. Effektivitet är en del av grunden för att uppnå framgång, men inte hela. Vad som utmärker en framgångsrik kommunalteknisk organisation och hur en sådan bör fungera är givna frågor i detta sammanhang. Litteraturen ger långt ifrån entydiga svar på dessa frågor. Det finns ingen generell måttstock 4

5 på vad som utmärker en framgångsrik kommunalteknisk organisation. Olika intressenter har olika åsikter och preferenser, helt enkelt olika förväntningar på en sådan organisation. När framgångsrika företag utses väger kriteriet lönsamhet väldigt tungt. När det, som i denna studie, gäller kommunala organisationer måste däremot en rad olika kriterier beaktas. Någon kan mena att mått på framgång är grad av måluppfyllelse, vilket kan vara ett kriterium men det är då helt avgörande att målen är relevanta vilket inte alltid är fallet. Relevanta mål kan många gånger vara svåra att formulera, målen kan dessutom vara både offensiva och defensiva vilket påverkar graden av måluppfyllelse. Det finns en rad andra kriterier som en framgångsrik kommunalteknisk organisation kan förväntas uppfylla. Några exempel är hög kvalitet på produkter och tjänster parat med låga kostnader, pålitliga leveranser, bra service till kunderna, vara en bra arbetsgivare, vara miljömedveten, nytänkande, ha låga taxor, hålla budget, vara resurseffektiv, ha ett gott anseende osv Det kan emellertid fastslås att svaren på frågorna kring vad som utmärker en framgångsrik organisation sannolikt är situationsbundna, varierar över tid, och i viss mån är subjektiva bedömningar orsakade av intressenters olika utgångspunkter, vilket sammantaget kan leda till olika slutsatser. Det finns ändå många skäl, som nämnts ovan, till att försöka finna variabler som kan förklara varför vissa kommunaltekniska verksamheter fungerar på ett framgångsrikt sätt, samt sprida goda exempel och erfarenheter. 1.3 Studerade fall och studiens syfte När organisationer söktes till denna studie efterfrågades mångfald och variation i valet av fall. Tillsammans med en styrgrupp valdes tre fallorganisationer ut: Borlänge Energi AB, Göteborgs va-verk och Lycksele Tekniska förvaltning. Utgångspunkt i urvalet var att de aktuella organisationerna skulle anses vara framgångsrika i sin verksamhet om ovanstående kriterier beaktades. Vidare skulle organisationerna ha ett gott anseende och även i andra sammanhang omnämnas som väl fungerande organisationer. Totalt har 28 personer intervjuats och de är relativt jämnt fördelade på de tre fallorganisationerna. Det är företrädelsevis chefer och politiker som har intervjuats i form av förvaltningschefer, VD, avdelningschefer, enhetschefer samt politiker sittande i styrelse och nämnder (se bilaga 1). När denna rapport läses är det viktigt att betänka att studiens tre organisationer verkar under olika förutsättningar och villkor. Många faktorer styr förutsättningarna, som exempelvis befolkningsunderlag, geografiska faktorer, skatteunderlag, infrastruktur med mera. 5

6 Syftet med denna studie är att söka och lyfta fram faktorer som bidrar till att göra kommunalteknisk verksamhet framgångsrik. Närmare bestämt söks faktorer som påverkar organisationen oavsett dess lokala förutsättningar, såväl interna som externa. Frågor som varit viktiga att söka svar på är t.ex.; Vilka faktorer bidrar till att organisationen fungerar på ett framgångsrikt sätt? Vilka egenskaper besitter organisationen som gör att dess olika delar fungerar som en framgångsrik helhet? Då framgång är något relativt givet förutsättningarna är förhoppningen att det är möjligt att lära av samtliga organisationer i denna rapport. Med hjälp av studiens resultat kan man förhoppningsvis öka förståelsen för hur en kommunalteknisk verksamhet kan drivas på ett framgångsrikt sätt. Många kommunala förvaltningar och bolag kan säkert identifiera sig med någon av de studerade organisationerna och få idéer när de tar del av dessa organisationers egenskaper och erfarenheter. 1.4 Vad är framgång, några nedslag i litteraturen Litteraturen om framgångsrika kommunala organisationer är, som nämnts inledningsvis, rätt begränsad. Det finns dock en del forskning på området. Här återges kort några exempel på tankar och teorier kring framgångsrika organisationer och vad det är för mekanismer och faktorer som bidrar till sådana organisationers framgång. Dimensionerna i referensramen, som presenteras senare i detta avsnitt, har valts genom att olika källors bidrag har beaktats och bearbetats. Litteraturen tillsammans med empirin har sedan skapat referensramen. Inledningsvis är det emellertid intressant att notera att en betydande del av forskningen om offentliga organisationer är nära kopplad till organisationsförändringar. Enligt Holmberg & Henning (2003) genomsyras ledarskapet i offentlig sektor av en stor reformiver. Administrativa reformer ger offentlig förvaltning legitimitet. Ledare i offentliga organisationer förväntas därför ägna en betydande del av sin tid till organisationsförändringar (se även Brunsson 2002). De tre inledande nedslagen om Framgångsrika organisationer som diskuteras nedan betonar emellertid alla något rakt motsatt, nämligen betydelsen av stabilitet! I Teknikprogramsrapport nr 129, På spaning efter kommunal utvecklingsförmåga lärdomar från världens bäst styrda kommun, skrivs det om vad som gör Phoenix framgångsrik. Staden Phoenix i USA har fått flera olika utmärkelser om hur de styr och organiserar sin verksamhet, bland annat blev staden utsedd till världens bäst styrda kommun Här återges några av de faktorer som omnämns i rapporten. En långsiktig, konsekvent och målmedveten styrning av organisationen är några av de viktigaste faktorerna som bidrar till framgången. De har en pragmatisk 6

7 tjänstemannadriven politisk styrning. Det arrangeras lokala möten och de använder medborgarenkäter för att kommunicera med medborgarna och som en viktig del i detta betraktar de medborgarna som kunder. Planering och uppföljning sköts främst av tjänstemannaorganisationen med hjälp av en utbredd användning av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Staden har en vilja att mäta sig och jämföra med andra för att stärka medarbetarna. Ett ständigt förnyelsearbete bedrivs, där nytänkande och lärande stimuleras, och det är stadens stabila och beständiga organisation som möjliggör detta. Phoenix utmärkelse som den bäst styrda delades ut av Carl Bertelsmannstiftelsen, vars utvärderingsmodell ligger till grund för den svenska kommunkompassen (Fem intressanta kommuner 2003). Många svenska kommuner använder kommunkompassen som en utvärderingsmall. Utvärderingsmodellen granskar ett antal dimensioner som bör fungera väl i en framgångsrik kommun. En framgångsrik kommun blir framgångsrik endast om dess förvaltningar och bolag är det och därför kan dimensionerna även sägas beskriva det som bör fungera väl hos kommunala förvaltningar och bolag. I en bok om utveckling i framgångsrika kommuner (Brorström, Siverbo 2001) väljs ett antal framgångsrika kommuner ut och studeras. Urvalskriterierna som låg till grund för att de valde just dessa kommuner, och som därmed fick exemplifiera framgång, var följande faktorer: Förändringsbenägen, starka finanser, gott rykte, fått goda omdömen i undersökningar, uppfattas av många som framgångsrik, åstadkommit bra saker, bemästrat ändrade förutsättningar eller svåra förhållanden, trygg och stabil. I boken skriver de vidare att kontinuitet och förändring är två viktiga egenskaper som måste fungera tillsammans och helst vara lika starka hos organisationen. En organisation som kan förena egenskaper som främjar kontinuitet med förändringsbefrämjande egenskaper ger individerna möjlighet att pröva, utveckla och genomföra successiva förändringar utan att bli ifrågasatta. Den ideala situationen är när de båda, till synes motsatta egenskaperna, existerar inom samma organisation. I Wallanders böcker från 1998 och 2002 förordar han bland annat att det finns kontinuitet och stabilitet inom organisationen och att den är decentraliserad. Wallander menar att omorganisationer ska göras om det verkligen finns ett stort behov av dem, men helst så sällan som möjligt. Anledningen till detta är, enligt Wallander, att en organisation består av ett omfattande nätverk där människor och olika enheter binds samman genom massor av informationskanaler. Det kan ta år att bygga upp ett väl fungerande och stabilt nätverk, vilket lätt kan trasas sönder av en omorganisation (1998). Wallander menar att kontinuitet och stabilitet är 7

8 viktigt för att en organisation ska vara framgångsrik. Han är kritisk till inställningen att en omorganisation i sig är något positivt, som ett renande bad. Omorganisationer skapar oro och det tar lång tid innan alla i organisationen har funnit sig tillrätta och känner sig trygga i sina nya roller. Finns det kontinuitet inom organisationen och den är väl fungerande har den lättare för att anpassa sig till förändringar i omvärlden, vilket är en viktig egenskap (2002). Wallander anser vidare att en organisation bör vara decentraliserad. Decentralisering främjar snabba beslut som kan anpassas till kundens behov. Det är viktigt att den enskilde medarbetaren har beslutanderätt och har någon form av ekonomiskt ansvar, vilket leder till en kostnadsmedvetenhet inom organisationen. Wallander betonar att decentralisering bygger på en tilltro till att människor kan klara av en mängd saker, att de växer med uppgiften och att de stimuleras av ansvar sedan de vant sig vid det. Vidare förutsätter decentralisering att de lokala enheterna kan få eget ekonomiskt ansvar. De anställda ska kunna se hur deras eget agerande påverkar resultatet, vilket leder till ansvarskännande och engagemang, enligt Wallander (1998). Framgång i organisatorisk verksamhet är inte enbart en fråga om stabilitet och decentralisering. Flamholtz och Hua betonar i artikeln, Searching for competitive advantage in the black box, att det vanligtvis är flera olika faktorer som samverkar för att organisationer skall kunna bli och förbli framgångsrika. Vissa av dessa dimensioner är främst applicerbara på företag inom det privata näringslivet. Författarna påpekar dock själva att åtminstone fyra av modellens sex variabler behandlar organisationens infrastruktur, det vill säga strukturer, såsom ansvarsfördelning, och processer, såsom uppföljning, vilket alla typer av organisationer anses vara uppbyggda av. De sex variablerna är: 1. Organisationskultur: normer, värderingar och övertygelser 2. Management system: ledarskapsutveckling, planeringssystem, organisationsstruktur, och belöningssystem 3. Operationella avdelningar: personal, marknadsföring, produktion och ekonomi 4. Resurser (management): personella (HR), finansiella, fysiska och kunskap 5. Produkter och tjänster 6. Marknader: definiera segment och utveckla nischer Enligt Flamholtz och Hua är det dessa sex områden som bör fungera på ett bra sätt för att ett företag ska kunna besitta uthålliga konkurrensfördelar och därmed bli framgångsrikt. Det är flera av dessa punkter som är relevanta 8

9 även för kommunaltekniska verksamheter då de rör generella organisatoriska egenskaper. 1.5 Rapportens fortsatta upplägg När källorna har beaktats och bearbetats finns det ett antal dimensioner som framträder som relevanta och som en organisation bör uppmärksamma och arbeta med för att bli framgångsrik. Beskrivningen och analysen av fallen är strukturerad efter tre huvudsakliga dimensioner som i kondenserad form hämtats från gjord litteraturöversikt: Organisatoriska värderingar Organisatoriska egenskaper Medarbetare Inbakat i dessa tre dimensioner återfinns två andra beskrivningsdimensioner Den första är ledarskapet som dels finns integrerat i de övriga dimensionerna och dels kan ses som en förutsättning för en framgångsrik organisation. Ledarskap betraktas vanligtvis som en viktig källa och spridare av värderingar och påverkar också organisatoriska egenskapar såsom delegering av ansvar och befogenheter. Den andra beskrivningsdimensionen handlar om organisationens anpassningsförmåga till nya förutsättningar. Besitter en organisation de framgångsfaktorer som presenteras nedan kan en av de positiva effekterna för organisationen bli en ökad anpassningsförmåga. En anpassningsförmåga till nya förutsättningar, förändrade förväntningar och krav från en mängd intressenter både externt och internt. Rapporten avslutas med ett resonemang kring vilka faktorer som har utkristalliserats som viktiga framgångsfaktorer. 9

10 Kapitel 2 Tre framgångsrika organisationer De studerade organisationerna avhandlas i detta kapitel. Kapitlet börjar med en kort presentation av de tre fallorganisationerna och respektive kommun. Därefter följer empirin som bearbetats och analyserats efter referensramens dimensioner. Vid analysen av det empiriska materialet har jag funnit ett antal faktorer hos de tre organisationerna som bör lyftas fram då de belyser viktiga områden och förklaringar till varför fallorganisationerna fungerar framgångsrikt. Texten illustrerar hur de studerade organisationerna fungerar utifrån dimensionerna och är uppdelad i huvud- och underrubriker utifrån dessa. 2.1 Fallorganisationerna Borlänge Energi AB Borlänge Energi AB är ett kommunalt bolag som är helägt av Borlänge kommun. Bolaget inrymmer ett brett spektrum av kommunaltekniska verksamheter. Dessa är uppdelade i produktområdena; avfall, elförsäljning och elnät, fjärrvärme, vatten och avlopp, gata och park (stadsmiljö) samt bredband. Borlänge Energi har en tydlig miljöprofil, de var exempelvis först i Sverige med att införa källsortering och all el är producerad av vattenkraft och säljs till en fast taxa. Fjärrvärme har funnits i 35 år och är väl utbyggt. Bolaget är uppdelat i tre huvudavdelningar marknad, produktion och service. Va och stadsmiljö har på senare år övergått från att vara förvaltningar till att inlemmas i bolaget. Borlänge Energi förvärvade 1997 hela va-verksamheten. Resterande personal från gatukontoret erbjöds arbete på Borlänge Energi samtidigt som kommunen fungerar som beställare och har gett bolaget uppdraget att operativt ansvara för drift, underhåll och investeringar av kommunens gator och parker. Denna skattefinansierade verksamhet gavs namnet stadsmiljö och kommunen styr verksamheten genom en årsbeställning som innebär att verksamheten ska bedrivas med 20% mindre budget med i stort sett oförändrade mål. Bolaget har 196 årsanställda och omsätter ca 550 MSEK. Borlänge kommun har ca invånare där närmare av dem bor i centralorten Borlänge. Under innevarande mandatperiod har socialdemokraterna egen majoritet i kommunfullmäktige och kommunen har under många år haft socialdemokratiskt styre. Kommunen är största arbetsgivare följt av SSAB Tunnplåt och Stora Enso Kvarnsveden. Vägverket och Banverket är också stora arbetsgivare då deras huvudkontor ligger här. 10

11 2.1.2 Göteborgs va-verk Göteborgs va-verk är en kommunal förvaltning som producerar dricksvatten samt har hand om ledningsnätet för både dricksvatten och avloppsvatten i Göteborgs kommun. De äger vattenverk, ledningar, pumpstationer och reservoarer och ansvarar för drift, underhåll och reinvesteringar. De levererar även vatten till några grannkommuner. Förvaltningen är uppdelad i enheterna produktion, rörnätsservice, projektering, centraladministration samt bygg och underhåll. Förvaltningen har 268 årsanställda. Vid en organisationsförändring, som ägde rum år 2000, blev Kretsloppskontoret beställare och va-verket utförare. Dock finns båda förvaltningarnas nämnder kvar och ansvarsfördelningen dem emellan när det gäller va-verksamheten är på följande vis. Kretsloppsnämnden har det övergripande utvecklingsansvaret och ger förslag på taxor som kommunfullmäktige beslutar om, va-nämnden har beslutanderätt över produktion, anläggningar och ledningsnät. Göteborgs stad har invånare. Staden har under lång tid haft socialdemokratiskt styre, men under senare år har de varit beroende av samarbetspartierna vänsterpartiet och miljöpartiet. Staden har ett dynamiskt näringsliv och en lång tradition av handel- och industriverksamhet Lycksele Tekniska förvaltning Lycksele Tekniska förvaltning har likt Borlänge Energi flera olika kommunaltekniska verksamheter inom förvaltningen, som är uppdelad i åtta enheter och har 130 årsanställda. Enheterna är fastighet, service, vatten och avlopp, park, planering, gata och väg, ekonomi samt flygplats. Fastighetsenheten ansvarar för den del av kommunens fastighetsbestånd som inte är bolagiserat, vilket främst innebär skolor och samlingslokaler. Enheten sköter även lokalvården i dessa lokaler. Serviceenheten ombesörjer avfallshanteringen i kommunen och ansvarar även för ett centrallager och en verkstad. Parkenheten sköter även skog i närheten av centralorten och de fungerar som utförare åt kultur- och fritidsförvaltningen som är beställare. Flygenheten ansvarar för drift och underhåll av den kommunala flygplatsen strax utanför Lycksele centrum. Det är följaktligen många verksamheter som ryms inom förvaltningen. Lycksele kommen har invånare och de har haft en liten befolkningsminskning under många år. Lycksele är centralort i södra Lapplands inland och har bland annat ett sjukhus. Lycksele är en turiststad och kommunen arbetar aktivt för att fler företag ska etablera sig i trakten. 11

12 2.2 Analysdimensioner Organisatoriska värderingar En av de mest centrala faktorerna som kan förklara varför de studerade fallorganisationerna fungerar på ett bra sätt kan rubriceras som gemensamma organisatoriska värderingar. Det rör gemensamma värderingar kring vad som är viktigt när det gäller organisationens sätt att fungera. Detta område kan bland annat hänföras till vad som behandlas under benämningen organisationskultur i teoretisk litteratur. Det är sannolikt av stort värde för organisationens funktionssätt om medarbetarna på ett naturligt sätt omfattas av gemensamma värderingar. Faktorer som gör att organisationen fungerar på ett framgångsrikt sätt ska helt enkelt vara en naturlig del i medarbetarnas arbete och beteenden, det ska sitta i ryggmärgen. Medarbetarna bör omfattas av de grundläggande värderingarna helst utan att det ska behövas kontrollfunktioner för att kontrollera att de efterlevs. Det tar lång tid att bygga upp sådana värderingar som omfattas av alla i en organisation, men när detta lyckats är det en väldig kraft i ett sådant tänkande och det bidrar till en gemenskap inom organisationen. Det har skrivits mycket om organisationskultur som har blivit ett flitigt använt ord, men det finns ett par saker som bör påpekas i samband med organisationskultur. Vissa företagsledare har trott att en organisationskultur snabbt och lätt kan ändras och formas för ett visst syfte, det har inte minst framkommit vid företagssammanslagningar där antingen den ena organisationen ska ändra och anpassa sig till den andra partens kultur eller försöker ledningen skapa en ny gemensam organisationskultur för båda parter. I själva verket är det något som tar lång tid eftersom det är en djupgående företeelse, precis som beskrivits ovan. Organisationskulturen tar lång tid att bygga upp och även lång tid att förändra, det är dock viktigt att hela tiden vårda en framgångsrik organisationskultur. Ett klassiskt exempel på en tydlig organisationskultur är IKEA:s. När frågan ställs inom Borlänge Energi varför de är framgångsrika lyfter de flesta respondenterna fram organisationens fokus på kundernas bästa. Alla medarbetare ska ha borlängebornas bästa för ögonen, den tanken ska alltid finnas i bakhuvudet. Det är något som verkligen betonas inom organisationen. Ledningen uttryckte det på följande vis: Det är kunderna som äger oss och nöjda kunder är grunden för organisationens existensberättigande. Ledningen betonar vikten av detta genom att ha utgångspunkten. Om någon tar ett beslut och säger att jag gjorde det för invånarnas bästa ska ingen klandra den för beslutet. Det är dels en uppmaning att vara kreativ och våga ta egna beslut och dels att ha 12

13 kundernas bästa som utgångspunkt i besluten. Respondenterna anser att synen på kundernas bästa i stor utsträckning genomsyrar hela organisationen. När nuvarande VD:n för Borlänge Energi tillträdde formulerade han fyra ledstjärnor som alltjämt efter 17 år präglar organisationen. Ledstjärnorna är hög leveranskvalitet, miljöriktig hantering, bra service och låga priser. Dessa har arbetats in i medvetandet hos medarbetarna och är väl förankrade idag inom organisationen. Den nya verksamhetsplanen, eller marknadsplan som den benämns, är uppbyggd kring de fyra ledstjärnorna som fungerar som övergripande mål, varefter de ansvariga för varje produktområde har formulerat detaljerade strategier och mål för verksamheten utifrån dessa. En respondent betonar att man arbetar med mål inom organisationen och ger medarbetare frihet att ta egna beslut, de tillämpar delegering i stor utsträckning. Man är verkligen öppen för nya idéer från ledningens sida och är beredd att prova det mesta, den inställningen smittar av sig. Ständig förnyelse, flexibilitet och idérikedom är ord som stämmer väl in på Borlänge Energi. Göteborgs va-verk och dess organisation präglas, enligt respondenterna, av långsiktigt tänkande och att de har en viktig och grundläggande funktion i samhället som producenter av det viktigaste livsmedlet. Personalen tycker det är kul med vatten och avlopp. Det finns en känsla att det är viktigt att göra ett bra jobb. Vattnet ska vara bra och det ska vara få driftstörningar. Långsiktigheten innebär att saker ska göras ordentligt och att de ska hålla länge. Ytterligare något som utmärker organisationen är ambitionen att förena låga kostnader med hög kvalitet och säkerhet. Vi har en stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen, vi är lite gnetiga En av respondenterna uttrycker sig om va-verkets organisation på följande vis: Här finns en märklig symbios av konservatism, nytänkande och nyfikenhet, konservatismen bygger på att man kan sina anläggningar bättre än någon annan. Lärandet i arbetet är mycket viktigt. Vi lär av varandra och har alltid öppna dörrar. De är flitiga användare av olika arbetsgrupper där de utnyttjar varandras kompetens. Det råder en tillåtande kultur där experimenterande välkomnas. Va-verket har fått många idépris, och har en utvecklingsverksamhet som jobbar nära Chalmers Tekniska Högskola. Vidare har va-verket ett delegerat arbetssätt. De har arbetat i 20 års tid på att den enskilde medarbetaren ska känna sig betydelsefull, att åsikter och synpunkter från den enskilde ska komma fram. En respondent uttrycker det som att det finns en känsla av delägarskap bland medarbetarna. Till skillnad från en konsult äger vi vårt nät och våra anläggningar. De pumpstationer och ledningar som jag utreder och projekterar och följer upp känns lite som mina, så känner många här. 13

14 Man känner ett ansvar för dem, det ansvaret delar jag som projektör med driftspersonalen. Inom Lycksele Tekniska förvaltning framhäver de delegering av beslutsfattande och kostnadsmedvetenhet inom organisationen som centrala för funktionen. Det finns en stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen, vissa enhetschefer är exceptionellt försiktiga, vilket retat en del entreprenörer. Förvaltningschefen anser att det är viktigt att delegera. Min andemening är att det ska vara en tydligt delegerad organisation och att alla ska ta sitt ansvar och kunna vidta åtgärder och göra det som man tycker känns rätt. Grundidén är helt enkelt att man ska sköta sig själv. Han lever som han lär då flera enhetschefer vittnar om en långtgående delegering av ansvar. Förvaltningschefen menar att modet att ta egna beslut är centralt och det gynnar flexibilitet, han tror att det uppnås bäst genom delegering. Personer ska känna att de har ansvar och kan besluta själva, då blir det ett bra engagemang. Själv säger han sig behöva gena rätt ofta, det vill säga vara flexibel och göra saker på ett sätt som inte är helt enligt reglerna, för att verksamheten ska fungera på ett smidigt sätt. De flesta medarbetarna har arbetat länge inom förvaltningen och har lång erfarenhet av arbetsuppgifterna. Det är ett sammansvetsat gäng som kan ta egna beslut och klara av diverse arbetsuppgifter. Att flera medarbetare är lite av mångsysslare är viktigt för att verksamheten ska fungera då resurserna ofta är knappa. 14

15 2.2.2 Organisatoriska egenskaper Strukturegenskaper Mäta och jämföra Samordningsfördelar Kundorientering Strukturegenskaper En stark tjänstemannaorganisation som drivs konsekvent, långsiktigt och målmedvetet där politikerna har stort förtroende för verksamheten och låter organisationen få eget spelrum, dessa ord passar bra in på Borlänge Energi men är sagda om Phoenix kommunförvaltning, Staden Phoenix i USA som är utsedd till världens bäst styrda stad. Borlänge Energi får anses vara en stabil och beständig organisation som samtidigt är vital och ägnar sig åt ständigt förnyelsearbete. Detta omdöme kan även stämma in på de två övriga fallorganisationerna som är stabila organisationer men som ändå är vitala i meningen att de ständigt förnyar sitt arbetssätt och är öppna för nya idéer. Borlänge Energi genomförde 1989 en större omorganisation och bolaget delades in i marknad, produktion och nät istället för elverk, renhållningsverk och värmeverk. Det blev enligt ledningen ett enhetligt bolag och inte flera enheter som rymdes under ett paraply. Vi blev ett företag istället för tre. Det är en väldigt stor styrka, många kommuner och bolag börjar med det nu. Här har Borlänge Energi ett stort försprång. Detta enda enhetliga företag har slipats och förbättrats genom åren. På Borlänge Energi anser de det vara naturligt att deras olika kommunaltekniska produktområden ingår i samma bolag. Enligt deras synsätt hör alla produktområden ihop eftersom de ser det som ett försörjningssystem till fastigheter. El, fjärrvärme, vatten, avlopp, renhållning och även gatorna, alla utgör de ett försörjningssystem till fastigheter. Ledningen har ord om sig att lyssna och vara sociala. Alla känner att de är viktiga och att de kan prata med VD eller vice VD och det är mycket uppskattat ute på fältet. Borlänge Energi har haft samma VD i 17 år, han och även vice VD: n har enligt många respondenter satt sin prägel på bolaget och de två förefaller kombinera varandra på ett lyckat sätt. Organisationen är decentraliserad och båda anser det vara viktigt att delegera och att medarbetarna får ansvar ute i organisationen. Borlänge Energi är innovativt och provar gärna nya saker och ger sig in i nya projekt. Bolaget genomförde bland annat ett projekt för att bli effektivare som syftade till att minska kostnaderna med sju procent på alla inköp. De delades in i grupper, exempelvis en materialgrupp som har ansvar för allt materialinköp. Grupperna fick i uppdrag att titta igenom alla avtal och 15

16 försöka inleda omförhandlingar, exempelvis kunde de erbjuda leverantören att köpa mer för att se hur mycket mer rabatt leverantören gav. Utbildning och förhandlingskurser ingick i projektet. De införde som policy att de alltid skulle förhandla vid varje typ av inköp eller upphandling. Borlänge Energi har även samarbete med det lokala näringslivet. De har två större projekt på gång i samarbete med Kvarnsvedens pappersbruk och SSAB där de bygger energianläggningar som ska ta hand om värme från processvatten samt utvinna energi genom rökgaskondensering. En av respondenterna på Göteborgs va-verk lyfter fram organisationens utveckling i början av 1980-talet som en viktig förklaring till att den har utvecklats i den riktning den gjort. Mycket av att vi är effektiva hänger samman med att det kom en chef till va-verket i början av 1980-talet som införde ett nytt synsätt och rörde om i grytan ordentligt. I slutet av 1970-talet fanns det mer än 500 anställda vid va-verket. Personalstyrkan nästan halverades under 15 år och detta skedde innan det blev vanligt med besparingar och rationaliseringar inom den kommunala sektorn. Han agerade framsynt, när de hade byggt ut anläggningarna färdigt och gick över till en förvaltningsorganisation, såg han tidigt att organisationen behövde anpassas efter detta. Denne förvaltningschef handplockade sen nästa förvaltningschef som fortsatte i hans anda, vilket även hans efterträdare, den nuvarande förvaltningschefen, gjort. Mentaliteten att det ska vara effektivt, kostnadsmedvetet och resultatinriktat finns kvar. Det har varit samma anda och stil på ledarna. Göteborgs va-verk har följaktligen haft kontinuitet i sitt ledarskap. Det har varit chefer som arbetat nära medarbetarna och haft kunskap om verksamheten. Den nuvarande förvaltningschefen berättar om hur han var delaktig i upprättandet av långsiktiga förnyelseplaner som utarbetades då verksamheten gick från ett produktionsskede till den nuvarande fasen där drift, underhåll och reinvesteringar är dominerande. Det var strategiska dokument som utarbetades om principer kring material, metoder, prioriteringar, leveranssäkerhet och kvalitet. Dessa åtgärdsplaner revideras vart tionde år och de används i budgetarna för att visa politikerna vår policy, vad vi vill och vilka resurser som behövs. Va-verket var tidiga med att utforma riskanalyser där de bland annat har analyserat riskerna med att vara så beroende av Göta älv och undersökt reservvattentäkter samt gett förslag på reservplaner. En respondent lyfter fram det faktum att de genom åren har stött på olika problem där det inte funnits någon vedertagen lösning att tillgå, utan de har istället varit först med att arbeta fram en lösning på den aktuella problemtypen. Vi har själva varit tvingade till att tillsammans med forskare lösa olika uppkomna problem och har inte kunnat gå till andra kommuner för att se hur de har gjort. 16

17 När det gäller viktiga funktionssätt hos Göteborgs va-verks organisation kan följande nämnas. Alla respondenter framhäver att de är kostnadsmedvetna inom organisationen och det kan ta sig uttryck på många olika sätt. Exempelvis är de alltid försiktiga när de planerar projekt där kostnadskonsekvenserna är osäkra. De gör ofta pilotstudier för att studera ett projekt innan det beslutas om i full skala och de ser alltid till att ha ett gediget underlag innan de fattar beslut. Ska de bygga något går det runt ett beslutsunderlag där alla kan ha synpunkter. De använder sig mycket av arbetsgrupper, där medarbetare från både projekteringsavdelningen och driftenheterna ingår, när de planerar nya projekt. Respondenterna påpekar att de skriver och dokumenterar mycket i organisationen. En enhetschef talade om några utmärkande drag hos organisationen. Organisationen är resultatinriktad. Vi har givet förutsättningarna korta beslutsvägar vilket beror på att det är en rätt platt organisation med tydliga ansvarsområden och ett tydligt uppdrag. Organisationen är dessutom lagom stor, man kan nästan känna alla. Alla tre fallorganisationerna tillämpar delegering i sitt arbetssätt. Va-verkets organisation har successivt förändrats genom en ökad decentralisering och delegering. En enhetschef beskrev det genom att: Vi har tryckt ner ansvaret i organisationen och arbetsledarskiktet har försvunnit. Varje medarbetare har ett grunduppdrag ute i driftverksamheten som denne ansvarar för, istället som det var tidigare då de ringde till arbetsledaren för att få nya detaljerade instruktioner. Enhetschefen anser vidare att internhandel är bra för effektiviteten. Om ett arbete skulle bli dyrare uppkommer en dialog om detta, det är en bra dialog och bidrar till att det hålls koll på utgifterna. Förvaltningschefen på Tekniska förvaltningen nämner några saker som han anser vara centrala i organisationens funktionssätt. Han betonar att medarbetare gör vad de ska och lägger ner mindre tid på saker som andra förvaltningar kanske lägger ner mer tid på. Han ger ett exempel: Vid en besiktning av ledningarna ser du en spricka och med erfarenhet kan du avgöra om sprickan har någon betydelse eller inte, det kräver mod. Förvaltningschefen menar att modet att ta egna beslut är centralt och han tror att man gynnar det genom delegering och genom att de ser sin chef göra det. Själv säger han sig behöva gena rätt ofta, det vill säga göra saker på ett sätt som inte är helt enligt reglerna, för att verksamheten ska fungera på ett smidigt sätt. Tekniska förvaltningen har under många år blivit ålagda ständiga sparbeting och de har därför varit tvingade att anpassa sin verksamhet till de minskade resurserna. Lite speciellt för organisationen är att de har inga specialister som exempelvis va-ingenjör eller vägingenjör. Kompetensen inom vissa områden utgörs av enhetscheferna och ett antal personer som har specialkunskapen mest på grund av eget intresse och erfarenhet. Förvaltningschefen berättar 17

18 om hur det har utvecklats och fungerar. Vi projekterar alla markanläggningar själva, jag som är gammal projektör lärde upp dem som hade mätteknisk bakgrund. Det är relativt enkelt men funktionellt. Det finns en viss risk att vi inte hänger med i den tekniska utvecklingen, men det har fungerat bra hittills. Tekniska förvaltningen har fasta vattentaxor för olika boendeformer. En taxa för enfamiljshus, en för tvåfamiljshus och en för flerfamiljshus. De fasta taxorna innebär att de inte har några vattenmätare som ska avläsas och underhållas, vilket spar pengar. Förvaltningschefen sätter taxorna och han tillämpar en differentierad taxa till företag och offentliga inrättningar. Mäta och jämföra Göteborgs kommun tillämpar balanserad styrning inom förvaltningar och bolag. Flera enhetschefer på va-verket vittnar om att det gick bra när de skulle införa balanserat styrkort eftersom de hade en vana att formulera mål för verksamheten. De menar även att det är förhållandevis lätt att formulera konkreta och uppföljningsbara mål för just va-verksamhet, exempelvis är det relativt lätt att mäta antal läckor, stopp, rörnätsbrott, vattenkvalitet och liknande. Dock tillstår en av enhetscheferna att det inte har varit lika lätt att formulera så kallade mjuka mål inom exempelvis personalhantering. De använder sig av många nyckeltal som mäter verksamheten på olika sätt och de är medlemmar i ett benchmarkingsamarbete som kallas sexstadsjämförelsen. Där jämför sex stora nordiska städer sina vaverksamheter genom en mängd nyckeltal. I detta jämförelsesamarbete använder de för övrigt även processbenchmarking, där de studerar processer inom verksamheten och därigenom kan finna bakomliggande faktorer till att nyckeltalen skiljer sig åt. Va-verket ligger generellt bra till i dessa jämförelser. De är bland annat resurssnåla när det gäller antalet anställda om man räknar per ansluten brukare eller levererat dricksvatten. Det gäller även för nyckeltalen som visar kostnaderna för att avleda, rena och leverera. Förvaltningschefen säger att de länge haft den filosofin att de ska bli bättre men färre anställda. Som nämnts tidigare minskade va-verket storleken på verksamheten trots att de inte hade något absolut krav på sig från början. Va-verket har även utformat en kvalitetshandbok inom organisationen. Det är samma tanke bakom kvalitetshandboken som finns bakom kvalitetscertifiering inom ISO För att undvika kostnaderna för en extern certifiering utformade de en egen kvalitetskontroll istället. Låga kostnader, hög vattenkvalitet, leveranssäkerhet och bra service till brukarna är centrala mål för verksamheten. Därför är de närvarande hos de anställda säger en respondent. Han ger ett exempel på enheten rörnätsservice har de diagram uppsatta i korridoren över läckor, man kan se att totala läckor ökar i en 18

19 sektion och så plötsligt går de ner. Då kan någon stolt säga att det var han som upptäckte den läckan.. Flera respondenter vittnar om en utpräglad öppenhet för nya idéer och flexibilitet inom Borlänge Energi kände vi att det var affärsmässigt riktigt skred vi till handling snabbt, det var lite som att skjuta från höften. Denna anda finns där, men de tillämpar planering i något större utsträckning än tidigare. Detta beror dels på att den tidigare gatuförvaltningen kom in i verksamheten och dels på kvalitetscertifieringen. Den tidigare kommunala organisationen hade en vana att planera i större utsträckning, de hade en tradition av att planera och redovisa allting väldigt noga, båda organisationerna har berikat varandra här tydligt och klart. ISO-certifieringen har också bidragit till förbättringen av planering, och framförhållning inom organisationen, det är respondenterna eniga om. Ökad planering möjliggör ökad framförhållning när det gäller arbeten vilket medför att dessa inte blir så dyra som när de ska genomföras med kort varsel. Certifieringen har både medfört att rutiner och kunskap har dokumenterats. En enhetschef uttrycker det så här. Certifieringen har bidragit till att merparten av arbetsuppgifterna är väl dokumenterade och det minskar sårbarheten. Pärmar med viktig information som tidigare fanns inne på rummen hos många olika medarbetare, vet alla exakt var de finns idag. Vissa kan ifrågasätta varför man ska betala pengar för att bli certifierad, men det är en kvalitetsgaranti och det är bra med en extern redovisning ibland för då skärper hela företaget till sig och det blir fart på dem. Borlänge Energi har idag tre typer av certifiering. Kvalitetscertifiering ISO 9001, miljöcertifiering samt en certifiering som kallas hälsodiplomering. Organisationen mäter och jämför sig gärna med andra liknande verksamheter i landet. Ett antal bostadsorganisationer har utarbetat en prisjämförelseundersökning som kallas Nils Holgersson. De undersöker vad det kostar att bo i ett flerbostadshus i varje svensk kommun med hänsyn till va, värme, sophämtning, el osv. Borlänge Energi har som mål att vara bland 30 billigaste inom varje område och 2004 hade de plats nummer sex totalt. VD menar att det är viktigt med olika former av benchmarking när flera av verksamhetsområdena inte utsätts för konkurrens. Som ett monopolföretag måste man ha någonting att jämföra sig emot. Man måste ha avstämningsbara punkter att referera till. Han anser att det tyvärr finns få nyckeltal inom stadsmiljö, alltså gata och park verksamheten. VD berättar vidare att de från och till har studerat hur Tekniska verken i Linköping har gjort i olika situationer och hur det bolaget utvecklats eftersom de liknar Borlänge Energi när det gäller bolagets uppbyggnad och vilka verksamhetsområden som tillhör bolaget. De gör sedan 16 år tillbaka årliga undersökningar via ett institut. I dessa undersökningar tillfrågas invånarna om åsikter kring bolagets produkter och 19

20 tjänster och de brukar få höga siffror när det exempelvis gäller kvalitet, miljöriktig hantering och bra kundservice, men fick lägre siffror beträffande låga priser. De gick då ut med en annonskampanj på orten där de berättade att de tillhör de tio billigaste i Sverige (6:a). De har sänkt priserna de senaste fem åren ex inom VA. Det målet sattes när de köpte VA. VD påpekar för övrigt att de tio främsta på listan är flera breda kommunala bolag som har bredd kring kommunaltekniken under samma paraply. Det visar enligt honom att helhetssyn på den kommunaltekniska verksamheten inom kommunerna är viktig. Lycksele Tekniska förvaltning har en förhållandevis platt organisation med tre nivåer, förvaltningschef, enhetschefer och därefter kollektivet. Tidigare fanns det en central ekonomifunktion inom kommunen för de olika förvaltningarna. Det tror inte förvaltningschefen på man ska ha egen ekonomi nära verksamheten. Idag sköter förvaltningen sin egen ekonomi och har bland annat ett ekonomistyrningssystem med budget och detaljbudget på olika nivåer. De använder sig av nyckeltal och försöker hitta samma nyckeltal i andra kommuner för att möjliggöra jämförelser. De har även mätt kundnöjdheten bland invånarna, i en mätning utförd av SCB där de fick bra resultat. Dessutom har de en av de lägsta vattentaxorna i landet. Förvaltningschefen gör själv detaljuppföljningar genom att fylla i egenhändigt gjorda Excel ark för varje enhet, det är hans egen statistik. Han lägger ner förhållandevis mycket tid på att föra denna statistik och är noga med uppföljningen av verksamheten, det är enligt honom själv, en grundprincip att ha koll på kostnaderna och att de belastar rätt verksamhet. Förvaltningschefen berättar vidare att det finns vissa mål formulerade i budgeten men de är inte särskilt framträdande och det är inget som personalen arbetar efter i sitt dagliga arbete. Det är inte så lätt att hitta mätbara mål i en sådan här verksamhet och vi har inte några specifika mål, utan det dominerande har varit att hålla budgeten de senaste åren. Samordningsfördelar Många respondenter på Borlänge Energi lyfter fram det positiva i att ha flera kommunaltekniska verksamheter i samma bolag eller under samma tak som de gärna uttrycker det. Det skapar samordningsfördelar mellan de olika produktområdena och de uppnår därigenom klara synergieffekter av att ha flera verksamheter i samma bolag. Det bidrar också till en ökad anpassningsförmåga. Ett konkret exempel på samordningseffekter är den samordnade beredskapen. Ett beredskapslag sätts samman av personer från exempelvis el, va, stadsmiljö och fjärrvärme. Det krävs betydligt färre personer inom de enskilda produktområdena tack vare denna samordning, i förhållande till om varje produktområde skulle klara beredskapen själv. Vi 20

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Grundläggande värderingar

Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden PMS 286 Den här lilla skriften handlar om hur vi alla tillsammans ska vara med och göra SVEAB till det

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Chefspolicy

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Alternativa driftsformer ger nya möjligheter för de kommunalt anställda.

Alternativa driftsformer ger nya möjligheter för de kommunalt anställda. Hultsfreds kommun 1 (10) Alternativa driftsformer ger nya möjligheter för de kommunalt anställda. Som politiska företrädare i Hultsfreds kommun ser vi positivt på alternativa driftsformer av kommunal service.

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3.

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. A1. Utfall & Nya Val En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. En konstkonsult ska in i projektet direkt som vilken specialitet

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Söderhamns kommun Lekmannarevisorerna

Söderhamns kommun Lekmannarevisorerna Söderhamns kommun Lekmannarevisorerna Granskning av tillgänglighet och kundbemötande i de kommunala bolagen Faxeholmen AB och Söderhamn Nära AB Hans Gåsste Certifierad kommunal yrkesrevisor Oktober 2012

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6)

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) INLEDNING Götene kommun införde från och med den 1 januari 1995 en balansräkningsmodell för tekniska kontorets VA-enhet (balansräkningsenhet). Införandet av

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

BENCHMARKSTUDIE 2014 VÄRDERINGAR OCH KULTUR PÅ SVENSKA FÖRETAG

BENCHMARKSTUDIE 2014 VÄRDERINGAR OCH KULTUR PÅ SVENSKA FÖRETAG BENCHMARKSTUDIE 2014 VÄRDERINGAR OCH KULTUR PÅ SVENSKA FÖRETAG SAMMANFATTNING Hur står det till med värderingsarbetet i svenska företag? Vilka har kommit längst och vad har de lärt sig? Har de uppnått

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Bättre vård, skola och omsorg med kvalitetscertifierad IT. Linköping Sveriges första ISO/IEC 20000-certifierade kommun

Bättre vård, skola och omsorg med kvalitetscertifierad IT. Linköping Sveriges första ISO/IEC 20000-certifierade kommun Bättre vård, skola och omsorg med kvalitetscertifierad IT Linköping Sveriges första ISO/IEC 20000-certifierade kommun 1 Vilka är vi? Krister Siggesjö Fredrik Eriksson Cecilia Wretner Anders Brunberg Kort

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer