ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX"

Transkript

1 Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva TVINGAD ATT SÄLJA SEX Mamma såde sin dotter VÄNLIGA VECKAN Så bir du extra snä vimme mamman efter mötet med gatubarnen vi Lotta Berg Gray rädda hea värden

2 innehå Vägörenhetskonserter Peter Lundbad Mats Backund Tisammans med hundratas körsångare Lotta Berg Gray Jag kan inte tänka mig något värre än att ett barn på sju-åtta år måste eva oskyddat på gatan. De har fastnat på näthinnan. 4 foto:håkan Fank februari Väniga Veckan tibaka Svenska Journaens grundare Harry Lindquists gama dröm om sju yckiga dagar som kan bi fera tas i bruk igen. Väniga veckan har egat i träda sedan 1999 men uppstår igen och nu är det vecka 7 som gäer. 14 Såd av sin mamma Diana sådes som sexsav av sin mamma. Bitter och deprimerad återvände hon ti Modavien efter att turkisk pois sprängt bordeen. Nu har hon hittat gädjen, tack vare Internationa Organization for Migration Modavien, som stöds av Läkarmissionen. 20 Bider som berör I tjugo år har Hans-Jörgen Ramstedt fotograferat för Svenska Journaens räkning. Jag giar människor, säger han. 24 Hon är andra att äsa Rosa Perez, 70, är bara en av många edsjäar som Läkarmissionen samarbetar med. Hon äskar att ära Ngobe Bugé-foket att äsa och skriva foto: Jörgen Uvsgärd foto: hans-jörgen ramstedt foto: Nichas Haberg Att förora sina förädrar är nog den värsta tragedi ett barn kan råka ut för. Frågorna bir många: Var ska jag bo? Hur får jag mat? Vem bryr sig om mig? Läkarmissionen har arbetat med att hjäpa utsatta barn i över 50 år. Förr var det vanigt med barnhem. Men med åren har insikten växt fram att det bästa för ett barn är att få växa upp i en famij. Sånger För Livet är en konsertserie som vi hjäpa övergivna barn att få en trygg uppväxt. Bijettpriset är 170 kr och at överskott går ti Läkarmissionens Skyddsängearbete. Växjö 15 mars k Växjö Domkyrka Norrköping 16 mars k St. Johannes kyrka Bijetter säjs via ticnet.se samt i respektive konsertoka 2 timmar före konserten. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Håkan Fank Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Hjäpen gör skinad i värden När tyfonen Haiyan drabbade Fiippinerna rapporterades det dagigen i tv och tidningar. Hundratusentas människor hade bivit hemösa och förorat at de ägde. Och tusentas hade dött. Tack och ov är det många som vi hjäpa ti vid katastrofer och det märktes på Läkarmissionen att pengar strömmade in och det är fantastiskt! Medierna är dock bara på pats en kort tid, men även om Fiippinerna har sjunkit undan i nyhetsrapporteringen så är verkigheten kvar. De som drabbats av tyfonen har tvingats starta ett nytt år med mycket sämre förutsättningar än någon kunde tro för ett år sen. Läkarmissionen är med i ett arbete för att hjäpa famijer att bygga upp raserade hus. Tack ti dig Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen som har varit med och bidragit ti detta! Men mycket annat görs också, ångt från vad som för tifäet är aktuet i medierna. I det här numret skriver vi förutom Fiippinerna om anti traffickingarbete i Modavien, afabetisering i svårtigängiga trakter i Panama, hjäp ti gatubarn och fattiga famijer i Rwanda, barnsaveri i Etiopien band mycket annat. Det går inte att gradera vad som är viktigast, bäst eer sämst. Det är storsaget att så mycket gott kan göras. Det hade inte varit möjigt utan Läkarmissionens aa givare. Ett stort TACK ti dig!

3 q Lotta Berg Gray Åder: 46 år. Famij: Gift med Threst, sonen Lennox, 8 år. Bor: I Stureby i ett hus från förra sekeskiftet som maken hantverkaren har renoverat och byggt ti. Gör: Arbetar på Se&Hör som vimmereporter och har en egen bogg där äsarna b a fått föja henne under de fem år då hon kämpat med sin avariga cancerdiagnos. Aktue: Har nyigen varit i Burundi och Rwanda och skrivit om Läkarmissionens projekt på sin bogg. Det skue jag adrig ha på mig på ett mingeparty: För kort kjo. Favoritsäskap på vimmefesten: Jan Eiasson. Vi fråga hur han ser på den korrupta värden i amänhet och fattigdomen i synnerhet. Förstås över några gas iska, dyr men gratis champagne. Jag kan inte bara titta på Vimmereportern Lotta Berg Gray mötte gatubarn i Burundi och Rwanda Drabbad. Fuständigt knockad av nöden i värden. Vimmemamman - Lotta Gray tittade på nyheterna hemma i tv-soffan när insikten sår henne, med fu kraft. Små barn ever på gatan, tvingas ut i krig, saknar mat och trygghet. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Håkan Fank Sjävkart kände Lotta Gray ti att det fanns krig, nöd och fattigdom i värden. Men det här var något annat än kunskap. Det var en stark känsa. För ett ögonbick saknade Lotta aa skyddsmekanismer. När hon såg bider av fyktingar, av svätande och förädraösa barn bev budskapet som ett piskrapp och gick rakt in i hennes medvetande. Sedan dess har hon stundtas haft svårt att sova och framförat svårt att suta tänka på barn som ider. De som är skyddsösa, fattiga och förädraösa. De finns där i hennes huvud. Atid. Det är som en föräskese, något som inte Lotta Berg Gray Hade jag inte haft barn hade jag åkt ti Kigai omedebart. går att komma ifrån, en kraft som är starkare än förnuftet och de rationea tankarna. Hade jag inte haft barn hade jag åkt ti Kigai omedebart. Men nu går inte det, jag har en åttaårig son. Om jag ska försöka beskriva känsan är den som ett öppet sår som bara kiar och kiar. Lotta kaas vimmemamman för att >> 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 >> hon jobbar på Se&Hör, en veckotidning som finns där kändisar finns. Men det är inte som kändisjournaist hon gjort sig känd, på den tiden hon bara skrev om sitt jobb hade hennes bogg cirka 30 äsare Rwanda om dagen. Kigai För snart sex år sedan i maj 2008, ungefär samtidigt som hon gifte sig, fick hon besked att hennes ångvariga magbesvär berodde på tjocktarmscancer. Hon hade med a sannoikhet haft cancer redan i tre år, hon hade bara inte vetat om det. Läkarna tror nu att hon fick cancern i samband med sin graviditet. Det är mycket ovanigt. Tjocktarmscancer drabbar oftast ädre personer. När 6 S venska Journaen Lotta fick sin diagnos fanns bara en sak att göra: Operera bort 80 cm av tarmen, ta bort 48 ymfkörtar ur magen och hoppas att cancern inte hade spridit sig ti evern. Det hade den, men äkarna upptäckte det inte. Hon fick cytostatikabehanding för att det fanns cancerceer i en enda av de bortopererade ymfkörtarna, men den kraftfua medicineringen bet inte på tumören som sakta växte i evern. Det var först ett år senare, 2009, som äkarna efter nya röntgenomgångar kunde konstatera att det fanns en tumör i evern. Den måste omedebart bort. Ny operation. Ny oro. Det var en tuff sjukdom och en tuff medicinering. Min chans att övereva var femtio procent. Jag kunde bara inte dö. Jag hade en son på tre år. Lotta vade att kämpa i offentig- heten. Hon a ut at på sin bogg och Aftonbadets reporter besökte henne på sjukhuset och gjorde intervju. Läsarna äskade det hon gjorde. De trettio föjarna bev om dagen då hon började Burundi skriva om sin kamp mot sjukdomen. Bujumbura Många visade sin medkänsa med den tappra mamman som kämpade för sin son och mot sin sjukdom. Andra hittade en samtaspartner, en möjighet att få vädra sin egen ångest och oro. Idag är Lotta friskförkarad. Det har gått fem år sedan diagnosen. Men hon har fortfarande större risk än andra att få cancer, på magen går ärren kors och tvärs. Levern har repat sig efter operationen, den har en säsam förmåga att växa ut igen, men tarmen är förkortad. Hon kan eva som vanigt, men i tanken vet hon. Livet är en gåva. Hon har fått ta emot den två gånger. Att de resterande dagarna har en mening är hon het övertygad om, den tanken är ika stark som känsan av att hon vi indra nöden i värden. Många har sagt ti henne att hon överevde för att hon skue sprida kunskap om cancer, berätta om hur det är att eva med sjukdomen och hur det är att vara anhörig. Sjäv är hon nu het övertygad om att hon också har en annan uppgift. Hon vi berätta om nöden i värden och hur den går att indra. Frågan är stor och kompex. Det är svårt att få någon som verkigen yssnar. Det är så ätt att bi basé. Hon möts ofta av samma attityd nu, som när hon vie avmaska hotekatterna på semesterön Koh Samui. Apotekarna bara skakade på huvudet, det fanns inga avmask- Lotta Berg Gray Min chans att övereva var femtio procent. Jag kunde bara inte dö. Jag hade en son på tre år. ningsmede för katter. Det skue bara vara så, katter var dömda att ha mask. Det gick inte att förändra. Samma ödestro märkte hon när hon nyss åkte med Läkarmissionen ti Rwanda och Burundi. De vuxna hade inte as samma skud- och skamkutur som i Sverige. De kandrade inte sig sjäva och försökte inte desperat kämpa för att få det bättre. De väntade på hjäp utifrån. De insåg att det var strukturen, systemet, ödet som gjort dem fattiga och skyddsösa. Lotta hade ängtat efter att verkigen se hur gatubarnen hade det, samtidigt som hon hade fasat för det. Om hon knappt kunde sova på nätterna i Sverige, hemma i sin sköna säng i sin nyrenoverade via, hur skue hon då kunna sova i Bujumbura med gatubarn rakt nedanför fönstret? Jag hade verkigen svårt att sova. Jag vie gå ut på natten, se med egna ögon hur barnen hade det, förestäa mig hur det var att sova under bar himme med bara en kartongbit över sig. Men jag insåg att det inte var någon bra idé. Jag kan inte tänka mig något värre än att ett barn på sju-åtta år 7 Svenska Journaen >>

5 biden foto: Johanna Kratz >> måste eva oskyddat på gatan. De har fastnat på näthinnan, de där späda små ryggtavorna som försvann under en kartongbit, under en bro. Men jag såg något annat också. De hade varandra. De hade en tro. Det som verkigen gav Lotta hopp var att besöka Läkarmissionens projekt både i Rwanda och i Burundi. Nu har hon motargument när hon möter argument som: Det är ingen idé att ge, pengarna kommer ändå inte fram. Hon har sett med egna ögon hur kvinnor får ån för att kunna utvecka egna företag i Bujumbura och hur barn i Kigai får ett hem, mat, skogång och en yrkesutbidning. Fast egentigen är det inte att ge pengar och stödja verksamhet som Lotta vi. Hon vi vara där, dea ut mat, krama barnen, bygga hus och 8 Svenska Journaen Lotta Berg Gray Nu vet jag att verkigheten nästan är värre än jag förestät mig. Fattigdomen är enorm. ara, ara hest skapa fred, utjämna orättvisorna, rädda värden het enket. Ingen kan rädda aa. Jag har försökt anaysera min känsa, varför vi jag så gärna vara där och jobba praktiskt? Är det bara en egoistisk känsa? Jag indrar min nöd, inte värdens nöd. Lotta har insett, om än motviigt, att hennes pats är på Se&Hör, där hon jobbat i eva år. Hon äskar sitt jobb även om hon iband kan vämjas då hon ser dignande deikatessbord, enorma bomsteruppsättningar och dyrbara champagner som ingen orkar eer hinner avnjuta. Då bir biderna i huvudet på hungrande, bedjande ögon extra starka. Iband går jag ut på unchen och sätter in pengar ti något projekt, fast det ger ingen indring as ti det där kiande såret. Men jag är gad att jag kunde åka ti Rwanda och Burundi. Jag visste ju inte hur jag skue reagera. Nu vet jag att verkigheten nästan är värre än jag förestät mig. Fattigdomen är enorm. Men det finns också hopp, i gemenskapen, i tron, i Läkarmissionens arbete. s Fotnot: På sin bogg atforforadrar.se/vimmemamman/ kan du äsa hur Lotta Gray sjäv beskriver och sammanfattar sin resa med Läkarmissionen. Gada miner när svenska jukappar anände ti Bukarest s De här barnen träffade jag i december. De bor i käaren i ett annars tomt och nedgånget hus i Bukarest, Rumänien. Famijerna har knappt något, och käder får de från oika organisationer. Barnen bev så uppspeta av paketen att vi hade ite svårt att fota dem. Barnen får inga jukappar i vaniga fa och därför bev utdeningen från Läkarmissionens Aktion Jukappen extra spännande. Ju firar famijerna på det sätt de kan. Aexandra som finns bakom det röda paketet berättade att hon giar att kä granen. För en gran har de hemma iband. De här barnen hör ti de ara fattigaste som får paket tack vare Aktion Jukappen. Johanna Kratz

6 kortom... Väniga Veckan återuppstår Väniga Veckan startade 1946, strax efter andra värdskriget i en het annan tid än nu. Detta var året när Sverige bev medem i FN och radioprogrammet Frukostkubben sändes för första gången. text: Eva Nordenstam von Dewig Vaniga yrken för kvinnor var mjökerskor och hembiträden. Sveriges riksdag besutade om gratis skounch och ute i värden pågick Nürnbergrättegångarna. Men vissa saker verkar ha varit sig ika. Grunden ti Väniga Veckan var en trafikräknare som berättade att under de sex timmar som hans pass varade hade han sett 12 människor som og, 15 som såg nöjda ut medan däremot såg ut som de var på väg ti en begravning. Harry Lindquist, som var ansvarig utgivare ti den tidning som sedan bev Svenska Journaen, vie göra något för att förändra detta. Han önskade sju yckiga dagar som kan bi fera. Vänighet i trafiken, på arbetet och i hemmet var edorden. Statusen på Väniga Veckan varierade, beroende på tidsandan. Det var Svenska Journaen som drev Väniga Veckan och också instiftade priset Årets Vänigaste Svensk. Svenska Journaen är i dag Läkarmissionens organisationstidning som förmedar information om dess verksamhet och projekt. Dock ades Väniga Veckan ner Då åg den åg på hösten i november, samtidigt som Haoween som då gjorde sitt stora intåg i Sverige. Väniga Veckan har egat i träda men känns nu mogen att väcka ti iv, jag tycker att det är ett fantastiskt arv och en möjighet att vara ett jus i mörkret, säger Johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Därför åter Läkarmissionen Väniga Veckan återuppstå. Dock byts höstveckan mot februari och vecka 7. Vänighet är koppat ti generositet. Att ge utan att förvänta sig något tibaka. Det kan vara att e mot någon på bussen men också tänka på dem som inte har det ika bra som man har det sjäv. Men även om vänighet och generositet hör ihop vi inte Läkarmissionen se detta som en insamingskampanj för den egna verksamheten. Man kan ge ti en hjäporganisation som Läkarmissionen eer någon annan organisation. Vi vi också yfta second hand-verksamheten. Som en vänig gest kan man passa på att ämna käder och andra textiier ti en second handbutik som finns nära. Det finns många sätt att vara vänig på, och det bästa är att aa kan vara med, säger Johan Lija. s Johan Lija Det kan vara att e mot någon på bussen men också tänka på dem som inte har det ika bra som man har det sjäv. Väniga tips: Årets kädinämnardag! s Lördagen 15 februari utnämner vi härmed ti Årets Kädinämnardag. Det är en perfekt dag att söka upp en second hand-butik där du bor och ämna in käder och andra ting. Käderna kommer ti användning igen och bir de av en positiv kedja, både för människan och mijön. Skicka e-vykort! s Passa på och göra det där som adrig bir av. Skicka ett e-vykort ti någon du uppskattar och bidra samtidigt med 20 kr ti Läkarmissionens arbete. Se akarmissionen.se Hå ögonen på sociaa medier! s Skicka en vänig häsning på Facebook och bidra samtidigt med 20 kronor. Extra viktigt med vänighet på sociaa medier när näthatet har bivit något som många människor tvingas eva med. Skicka ett vykort! Harrys gama sanningar! s Det är inte många i vårt and som ider verkig brist på mat och värme, men tusentas av oss bär på en ständigt tärande hunger i sitt inre efter det väsentigaste i ivet: En smua vänighet, uppskattning, gädje och värme, skriver Väniga Veckans grundare Harry Lindquist år Och vi får stämma in så här 67 år senare och uppmana ti spridning av det positiva. Hör av dig! s Har du goda idéer på hur man kan vara vänig, meja sionen.se eer skriv ti: Eva Nordenstam, Läkarmissionen, Siktgatan 8, Väingby. 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Svårt att tihöra en annan etnicitet Vi står på gatan utanför det ite sitna huset i Sankt Petersburg, min fotograf och jag. Vi har kommit hit, ti Barnhem nr 13, för att föja ett svenskt par som änge väntat på att få bi förädrar ti ett ryskt syskonpar. Medan vi väntar på att de de bivande förädrarna ska dyka upp får jag se något jag sent ska gömma: En bi stannar upp framför entrén. En ung kvinna kiver ut ur baksätet med ett byte i famnen. Hon går fram ti en ucka inti entrén och jag hör henne säga något jag inte förstår. Luckan öppnas och hon ämnar in bytet mycket snabbt och försvinner in i bien igen. Jag förstår att ett nyfött itet barn har ämnats in på Barnhem nr 13, ett barn med en minst sagt oviss framtid. Så kommer då det svenska paret som vi föjer på deras adoptionsresa. Mannen som snart ska bi pappa ser samad ut. Kvinnan med bossande kinder. Nu är ögonbicket inne de väntat så änge på. Min fotograf och jag föjer efter paret in i barnhemmet och den havtimme som går innan dörrarna öppnas och de får se barnen för första gången känns som en evighet. Två små uppkädda barn, två och fyra år, står hand i hand och ser frågande på de okända människor som kommit för att hämta dem. Kvinnan böjer sig ner på huk och söker kontakt. När fyraåringen säger Mamma brister at. Tårarna födar. Jag tänker på dessa dagar i Sankt Petersburg och at som föjde därefter när jag äser om Vadimir Putins atmer människofientiga poitik, i synnerhet när det gäer adoptioner. För att förhindra att ryska barn adopteras av homosexuea förädrar stoppas aa adoptioner ti Sverige, heter det. Sverige där samkönade äktenskap är tiåtna. Det är ätt att förestäa sig den sorg svenska par känner, par som änge förberett sig för att ta emot ryska barn i sitt hem och börja ett nytt iv som förädrar. Ett tiota par har kommit så ångt i adoptionsprocessen att de fått se sina bivande barn på bid och fått ta de av deras bakgrund. Genom åren har jag kommit att möta många adopterade barn i Sverige. Jag har sett dem växa upp i den nya mijön och jag har i många fa fått yssna ti deras funderingar kring ursprung och uppväxt. Vad hade bivit av mig om jag bivit kvar på barnhemmet? Det är inte ätt att bära på en annan etnicitet än förädrarna, det kan t.o.m vara riktigt probematiskt, men jag är övertygad om att den ängtan efter barn som de förädrar har känt som adopterat barn från andra änder ändå bidar en säker grund för ett bättre iv. Både för barnen och förädrarna. För några år sen föjde jag med en adopterad ficka ti Afrika som vie tibaka ti sina rötter. I vuxen åder hade hon antagit ett afrikanskt namn och övergett sitt svenskkingande förnamn. I vimet på den stökiga gatan i den afrikanska storstaden smäte hon in, men så snart någon titaade henne på ett främmande språk påmindes hon om sin dubba identitet. Nu är hon tibaka i Sverige men sitt afrikanska namn har hon behåit. Ett tiota svenska famijer hotas av att få sina drömmar krossade av Vadimir Putins homofobiska instäning. Kanske finns det ändå en iten öppning. Utrikesminister Car Bidt har uttryckt medkänsa med dem som väntar på att få hem sina barn - och kanske kan svensk dipomati vara behjäpig i detta fa.. Att bi föräder är ingen mänskig rättighet, men jag kan vara stot över att Sverige är ett and där såvä samkönade par som ensamstående mammor kan få bi adoptivförädrar. En ensam mamma jag känner fick kämpa i nästan fyra år för att få adoptera. Nu har hon fått ett nytt iv sedan snart två år tibaka. Det nya ivet stavas Zoe Rose Janita Häggkvist. Mamma heter Caroa. Putin skue bi imponerad om han fick träffa mor och dotter. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. På den här ytan kan DU nå ut med ditt budskap! Kontakta Jessy Fastevik Te tack! tack! makarringen.se/itebattre Lika många kronor har vi samat in under 2013 ti Läkarmissionens Lika många kronor arbete har vi samat i Moçambique. in under 2013 ti Läkarmissionens arbete i Moçambique. När vi såt din bostad skänker vi pengar, i ditt namn, som När band vi såt din annat bostad går skänker ti uppbyggnaden vi pengar, i ditt av namn, ett som nytt center för band utsatta annat barn. går ti Insamingen uppbyggnaden fortsätter av ett nytt under center hea för utsatta barn. Insamingen fortsätter under hea Du hjäper andra, när när vi hjäper vi hjäper dig. dig. 12 Svenska Journaen

8 modavien Såd som sexsav Mamman tvingade Diana ti prostitution I Europas fattigaste and Modavien drömmer de ara festa unga om att fytta utomands. Fera av dem gör det också i jakt på ett bättre iv, men riskerna att uras ti savkontrakt eer in i prostitution är stora. Läkarmissionen stöder en organisation som kämpar mot människohanden och hjäper offren att hitta tibaka ti ivet igen. Text: Johanna Kratz Foto: Nichas Haberg Diana möter upp på parkeringen utanför ägenhetshuset där hon bor, och häsar gatt. Hennes röda kaufs och käder i samma färg yser tydigt mot den gråbruna mijön utomhus. Hon bor i utbrytarrepubiken Transnistrien, den aa fattigaste deen av Modavien. Tisammans med sin man och fyraåriga dotter Juia ser hon 14 Svenska Journaen ut att eva ett någorunda tryggt iv i dag kontrasten mot det ofattbara som hände för sex år sedan är svår att greppa. Mamma föresog att jag skue resa ti Ryssand och studera. Jag vie inte men hon ordnade med mina dokument i a fa. Sedan tog hon mig ti en kvinna, och hotade med att kvinnan kunde döda mig om jag inte åkte. Diana berättar sakigt. Hon var 19 år när det hände. Kvinnan tog henne med på ett fyg ti Turkiet och Diana befann sig snart med fera andra fickor i en ägenhet. Hon bev bestuen på sitt pass och inåst i ett rum. Sedan tvingades hon prostituera sig mot sin vija. Diana har svårt att i ord beskriva sin rädsa och avsky, hon bir tyst en stund men fortsätter: Jag var vädigt rädd, och vädigt arg, speciet under den första dagen. Jag försökte komma på oika sätt att rymma och två gånger försökte jag ta mitt iv. Inga av rymningsförsöken yckades och kvinnan kom och hämtade Diana kvä efter kvä. Ti sut yckades en av tjejerna fy och varnade poisen som stormade ägenheten. Några av tjejerna som Diana tror var där mer friviigt försökte gömma undan Diana på bakongen. Lyckigtvis upptäcktes de aa. Diana fick bra hjäp av myndigheterna att så småningom ta sig tibaka ti Modavien. Vä hemma möttes hon av IOM, Internationa Organization for Migration Modavien som Läkarmissionen stöder. Hon fick vård på IOM:s akutcenter i huvudstaden Chisinau. Sitt iv i dag, menar Diana, har hon att tacka IOM:s förängda arm, friviigorganisationen Jenskie Initsiativy, för. Tibaka i Transnistrien hjäpte de henne med praktiska saker som mat och husrum men framförat gediget psykoogiskt stöd. Jag var vädigt deprimerad och >> För bara några år sedan trodde Diana det skue vara omöjigt för henne att ha ett förhåande igen. Fyra år senare har hon en egen iten famij. Svenska Journaen 15

9 modavien >> hade ingen ivsgädje kvar. Men så småningom fick jag hjäp att hitta positiva saker i ivet, säger hon. Organisationen Jenskie Initsiativy startades av Nataia Savcinas. Hon arbetade på IOM:s hotine i Transnistrien, en jourteefon personer i en utsatt situation kan ringa för att få stöd och hjäp. Efter en tid vie Nataia göra ännu mer. Tjejerna har ju ingenting när de återvänder. Inget hopp, ingen tro, ingen ork. At har rövats bort från dem. Får man ingen bra hjäp är risken stor att man bir offer igen eftersom man varken har sjävförtroende, jobb eer utbidning, förkarar Nataia. Hon menar att anedningen ti att fickor som Diana hamnar i människohandarnas kor, eer ti och med säjs av sina egna famijer, är misär och hoppöshet. Fattigdom, akoho och våd i hemmet förstör människor i grunden. En stor de av de unga i Modavien drömmer om att ämna andet och de som är utsatta och vi bort är ätta offer. Ofta kan de som syssar med trafficking komma från samma by som fickorna sjäva. Det är ett ätt sätt att tjäna pengar. De har ko på fickorna i området och vet vika som kan vara ätta att ura, säger hon. Därför är det så viktigt att i det förebyggande arbetet ge stöd ti utsatta famijer och barn. Nataias team består i dag av fem sociaassistenter, fyra psykooger och en advokat. De jobbar över hea Transnistrien med spittrade famijer, barn som ämnats ensamma för att deras famijer arbetar utomands - och kvinnor som kommit tibaka från trafficking. På senare tid har man även fått ägga mer resurser på att hjäpa unga tonårspojkar - då at fer pojkar hamnar i riskzonen för människohandarna och säjs för att arbeta under savkontrakt utomands. Under de två åren vi jobbat i Transnistrien har vi hjäpt 81 personer. Av dem var 11 män och 70 kvinnor, de festa offren var mean 13 och 25 år, säger hon. Fera av dem som senare fått hjäp av Nataias team har iksom Diana passerat IOM:s akutcenter i huvudstaden. Centret rymmer 24 personer, kvinnor som varit offer för människohande, men också barn och andra sociat utsatta personer. Vi fungerar som ett sags kriscenter där man får psykoogisk, medicinsk och juridisk hjäp, säger Nataia Moisevici, koordinator på IOM. Centret är hemtrevigt med trappor i trä och jusa rum med våningssängar. Här finns en matsa och terapirum men också en sjukvårdsavdening dit man först får komma för undersökning, och provtagning av band annat hiv och syfiis. Under tiden på centret utreds kvinnornas bakgrund Nataia Savcinas Ofta kan de som syssar med trafficking komma från samma by som fickorna sjäva. och man gör upp en individanpassad pan för hur de ska komma tibaka ti ett fungerande iv. Med bra stöd kan de ti sut gå vidare i ivet, men det tar ång tid och man måste vija bi bra, säger Nataia Savcinas. Diana är ett exempe på att det går. Sin mamma har hon ingen som hest kontakt med i dag, men hon har sjäv bivit mamma och är stot över sin ia famij. Jag trodde min man skue ämna mig efter att han fått höra om min bakgrund men när jag frågade om han fortfarande vie vara tisammans med mig svarade han: Ja så kart din dumma ficka!, säger Diana och skrattar ti samtidigt som tårar triar ner för hennes kinder. s q s Läkarmissionens stöd ti IOM Modavien ingår i ett större program för offer och potentiea offer för trafficking i Modavien och Transnistrien. IOM står för Internationa Organization for Migration Modavien och får ett visst stöd av den modaviska staten. IOM arbetar tisammans med en rad oika friviigorganisationer över andet för att hjäpa utsatta och dem i riskzonen. Band annat görs insatser med psykoogiskt stöd och medicinsk hjäp, uppysningskampanjer och det finns en hotine där man kan stäa frågor om arbete utomands. Diana och hennes dotter Juia, fyra år. Dottern är hennes juspunkt i ivet. 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 kortom... webaid Yrkesutbidning som ger jobb s Jordbävningen på Haiti 2010 var förödande. Hundratusentas människor dog och mijontas bev hemösa i ett redan fattigt and. Läkarmissionen var med och gav katastrofhjäp, men har också gett stöd ti insatser för återuppbyggnad. En av de satsningarna gäer en yrkesskoa för ungdomar. Den ger utbidningar band annat ti murare, rörmokare och eektriker. Och nära häften har fått jobb hittis. Sarah Oréus är en av detagarna. Hon är 16 år och har gått den tekniska kursen för pattsättare. Hon ever med pappa, styvmor och fem syskon i ett farigt sumområde i utkanten av City Soei. Jag praktiserar nu och vi bi riktigt duktig så jag så småningom kan bi förman. Min dröm är att jobba med detta och ha en egen famij, säger hon. Försörjde sig på könsstympning s Teresa i Kenya kommer från en famij som har haft uppgiften att könsstympa fickor. Teresa tränade sin ädsta dotter som i sin tur tränade sin ädsta dotter för att utföra ingreppet. Under 30 års tid har hon könsstympat över fickor. Fickans famij betaar den som omskär och Teresa har försörjt sig på detta. Men när Teresa fick Foto: Läkarmissionen Foto: David Forsberg undervisning om de negativa föjderna av könsstympning a hon ner kniven och har bivit ett exempe för hea byn. I projektet som Läkarmissionen stöder ingår också hjäp ti ny försörjning för de kvinnor som omskurit och Teresa har fått en ko. Jag mår bättre än jag någonsin har gjort, både ti kropp och sjä häsar hon. 30 I så många år arbetade Teresa med att könsstympa fickor. Minst fickor har hon gjort ingreppet på. Nu kan Luisa skriva sitt namn s Luisa Mario är 30 år och fyrabarnsmor i Moçambique. Hon vie börja i Läkarmissionens vuxenutbidning för att ära sig äsa och skriva men hennes man förbjöd henne. När min man dog förra året anmäde jag mig direkt. Det fanns inget som kunde hindra mig berättar hon. Nu har hon kommit en bit och kan äsa ite och skriva sitt namn. Jag drömmer om att studera vidare och gå en häsoutbidning, säger Luisa. s Jimbo föddes med vattenskae och efter sjukhusvård pacerades han på Läkarmissionens center Pace of Restoration i Sydafrika, som tar hand om övergivna och förädraösa barn. Jimbos unga mamma fick en chock när han föddes och karade inte av att ta hand om honom. På Pace of Restoration får han sjukgymnastik och de tar honom ti sjukhuset med jämna meanrum för att kontroera att hans shunt fungerar som den ska. Jimbos mamma går nu färdigt skoan och hon ska få hjäp att knyta an ti Jimbo. Personaen är mycket hoppfu om att det ska yckas. 26 Så många mijoner fick Läkarmissionen in i testamentsgåvor under 2013 Bi vän med oss Det jag giar med Läkarmissionen är att man inte visar upp at idande, utan istäet vad hjäpen har åstadkommit. Jag tror att det kan inspirera fer att dea med sig. Gun Lippe Föddes med vattenskae Vi är så gada att vi får ära känna Jimbo. Han är en riktig sostråe här på centret. Foto: Läkarmissionen Många vie hjäpa de drabbade i Fiippinerna I november drabbades Fiippinerna av tyfonen Haiyan och Läkarmissionen gick snabbt in med nödhjäp via organisationen Medair. De första veckorna handade mycket arbete om att frakta bort rasmassor och omkuvräkta träd för att öppna upp färdeder och bana väg för mer omfattande hjäpeverenaser. s Så fort jag fick höra taas om katastrofen på Fiippinerna kändes det sjävkart att ge ett bidrag. Hjäpbehovet är enormt och Under tiden identifierade man hårt drabbade områden, där få eer inga andra organisationer var verksamma. Ett av dessa områden var tätorten Duag med omnejd ett område med över invånare där över 80 procent av bostäderna var förstörda eer skadade. Efter de första nödeveranserna fokuserar man vi göra det man kan. Jag har tidigare gett stöd ti Läkarmissionens hjäparbete och vie också göra det vid denna katastrof. Läkarmissionens insats på att hjäpa människor att bygga upp sina raserade hem. Både med verktyg och räddat byggmateria som kan återanvändas men även kompetterande materia som presenningar, rep och trävaror. s Vi ever så skyddade här och såg hur människorna på Fiippinerna drabbades så fruktansvärt. Vi gav ifrån företaget. Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Gemensamt för aa gåvorna i Läkarmissionen utökade även hjäpinsatsen med Woord en Daad, en hoändsk biståndsorganisation som har jobbat änge på Fiippinerna. På öarna Panay, Paawan, Leyte och Negros får famijer mat och nödvändiga hygien- och hushåsartikar, men även mediciner och sjukvårdsutrustning. Även här får utsatta famijer byggmateria för att bygga nya bostäder. s Egentigen gör Enoc System skåp för att bygga in datanät, men kände att vi vie vara med och hjäpa. Det kändes vädigt bra. Webaid är att de hjäper utsatta människor att förändra sina ivsvikor, oftast genom hjäp ti sjävhjäp. Hur kommer det sig att du har vat att skänka pengar ti de katastrofdrabbade på Fiippinerna? Camia Grunditz. Foto: Andrew Robinson, Medair Uf Enocson, VD Enoc System. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick 12-årig pojke på vinden där han sover tryckt mot ett vattenedningsrör i Sankt Petersburg. Ute var det 20 grader. Hans bider berör Jag äskar att jobba i extrema situationer med damm, hetta och hårt sojus. Det är en utmaning yrkesmässigt. Men drivkraften är inte bara en bra bid. Jag vi att mina bider ska förändra ivet för människor. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Sniffande barn i koakerna i Rumänien. foto: Majken Öst-Söderund Hans-Jörgen Ramstedts första bider pubicerades i Svenska Journaen redan för tjugo år sedan. Biderna förmedar ofta närhet. Det finns en reation mean den som fotograferar och den som fotograferas. Jag giar människor mer än fotografering. Det syns i biderna, han går nära, tar på människor, åter dem vara i centrum. Jag vi att fototifäet ska vara ika minnesvärt som biden. Det är mitt motgift för att minimera risken för objektifiering och expoatering, som atid är en risk när vi fotograferar människor för en biståndsorganisation. Hans-Jörgen, eer Hans som han presenterar sig som när han reser för Läkarmissionen, är uppvuxen i Skeefteå. Hemifrån fick han med sig vissa grundvärderingar, som att det är viktigt att stå för sina åsikter både de bekväma och de obekväma. Skudsätt dig inte och åt ingen begränsa dig, upprepade hans mamma som ett mantra. Något hon kanske ångrade då den 18-årige sonen berättade att han vie göra sitt examensarbete på fotoskoan om tjurfäktning. Naturigtvis inte på avstånd, utan nära, nära, så nära det bara gick. Att hon skue hindrat honom fanns inte i hennes tankevärd, men i smyg kontaktade hon en svensk tjurfäkt- ningsorganisation, som kunde hjäpa sonen ti rätta. Tack vare det fick han komma in i mijöer han inte ens vågat drömma om. Examensarbetet från tjurfäktningen i Pampona imponerade på ärarna och sjäv fick han det första viktiga beviset på skickighet i yrket. Han fick också något mer. I den atinska kuturen fanns något han kände igen, något som fick bitarna i identitetspusset att faa på pats. När han hörde taas om sjuksköterskan Ann-Gerd Nisson från Maå i Västerbotten som jobbade band indianer i Boivia skrev han genast brev ti henne. Kunde hon ta emot honom? Ann-Gerd bev pingstmissionär först som 57-åring, efter att hon bivit änka. Hon tvekade adrig att ta emot voontären trots att han inte uppvisade något större andigt intresse. Är det någon jag beundrar så är det Ann-Gerd. Hon hade pats för aa. Hon dömde ingen, hon föjde vä inte atid regerna, men hon hade atid tid att prata och hjäpa ti. Långt ifrån aa sjukhus gjorde hon samma jobb som en äkare, föröste barn och städe diagnoser. Så kom det sig att Svenska Journaen utnämnde Ann-Gerd ti årets svensk. Hemkommen igen var det naturigt att Hans-Jörgen började fotografera för tidningen. Sedan dess har resorna >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 utbick kortom... foto: toreif svensson Tandi som håer ut armarna har bivit symboen för Läkarmissionens satsning med Skyddsängar. Hans tisammans med Monica Woodhouse som eder Give a chid a famiy i Sydafrika, där utsatta barn får nya famijer. Haå där......redahegn Wode, ärare på den nyöppnade Freedom schoo i Addis Abebas sumområde, undervisar barn som Läkarmissionens partner HCE (Hope for Chidren Ethiopia) försöker befria från saviknande arbetsförhåanden. Band annat undervisar Redahegn Wode de fickor som jobbar som risbärerskor och får sina kroppar förstörda av bördorna som många gånger är tyngre än dem sjäva. >> Mobi äkarkinik i Modavien. avöst varandra och numera har han svårt att håa räkningen men gissar att det handar om minst fyrtio resor ti nästan ika många änder. Jag passar bra i mijöer där det inte går att panera i detaj. En resa bir adrig som man tänkt sig. Iband är mijöerna fariga. Det kan vara oerhört provocerande med en vit man som fotograferar i fattiga, utsatta mijöer. Att vi är där för att hjäpa syns inte. Det jag tycker är obehagigast är om det samas stora grupper runt oss och någon får för sig att vi inte borde vara där. Hittis har Hans-Jörgen yckats håa idandet, sväten och vådet ifrån sig. Han är inte i katastrofområden i första hand för att indra människors nöd, han är där för att skidra deras situation. Det hjäper inte att jag är empatisk. Det är biderna som ska väcka empati. Då bidrar de ti att förändra situationen för dem som ider. s Du har i åtta år arbetat som ärare på HCE:s oika skoor. Vad är det som får dig att inte byta ti en vanig skoa utan stanna och kämpa för att barnen här i sumområdet ska få det bättre och befrias från arbetet? Jag växte sjäv upp i en medekassfamij här i Addis Abeba men bev uppfostrad med att man ska hjäpa andra om man har möjighet. Jag började arbeta på skoan för att jag vi ta ansvar för mitt samhäe, jobba för att det ska bi bättre för människor här. Det roigaste med jobbet är när jag ser hur barnen befrias från de bördor de har hos sina arbetsgivare och jag bir gad över att se hur snabbt de utveckas här i skoan. Hur ser en vanig skodag ut? Två dagar i veckan har jag en extra morgonkass med barnen. De andra dagarna kommer barnen hit efter sitt arbete för att först äta unch. Sedan börjar vi ektionerna som håer på mean kockan ett och fyra på eftermiddagen. Vi har fyra oika ektioner: matte, engeska, amhariska och naturkunskap. Undervisningen jag håer föjer inte den vaniga kurspanen eftersom barnen ofta inte gått i skoan tidigare. Mået är att de genom utbidningen och våra samta med arbetsgivarna ska kunna börja i den formea skoan och fytta tibaka hem ti sin mamma och pappa. Är du med i processen att befria barnen och vad är din uppgift? Ja, jag är ute och besöker arbetsgivare, eer förädrar om det handar om barn som bor här i summen, för att övertyga dem om att åta barnen komma ti vår skoa och få utbidning. De här besöken gör vi i början av september, innan skoåret börjar. Det ara svåraste är att yckas övertyga arbetsgivarna om att åta barnen komma ti oss. Iband går det så ångt att vi får hota om att börja en process med myndigheterna och då ger de ofta med sig. Jag har också i uppgift att känna av när barnen är mogna för att börja prata om att de kan resa tibaka ti sina famijer på andsbygden. Det är inte sjävkart för barnen från början. (Eftersom barnen ofta skickats ti arbetet av sina förädrar, omedvetna om de saviknande jobb barnen utsätts för.) Sjäv har jag adrig varit med om när barnen återförenas med sina famijer men jag har hört om viken gädje det är. Johanna Kratz 22 Svenska Journaen Bidtext xxxx xxxxx xxxxxxx xxxxxxxxx x xxxxx xx xxxxx Svenska Journaen 23

13 nedsaget Rosa Perez:Varje dag gäder jag mig åt aa de som är sig skriva och äsa Med stor envishet och en okuvig kärek ti den panamanska urbefokningen har 70-åriga Rosa Perez vigt en stor de av sitt iv för att höja Ngobe Bugéindianernas evnadsstandard och ära dem äsa och skriva. Hon är en av aa de edsjäar som Läkarmissionen samarbetar med. Text och foto: Jörgen Uvsgärd Rosa Perez rör sig i regnskogen som en ung ficka trots sin åder. Här känner hon varje stig och hydda, viket för en utomstående ter sig obegripigt i det täta, snåriga och bergiga andskapet. Det är svårt att hänga med i svängarna när hon formigen fyger fram över stock och sten. Adrig kunde jag vä tänka mig att jag skue stå ut med att eva så här, jag som är ett storstadsbarn, skrattar hon. I trettio år har Rosa Perez vigt sitt iv åt att hjäpa Ngobe Bugé-foket både sociat, praktiskt och andigt. Detta trots tre egna barn och man i Panama City sex timmars biresa härifrån. Under aa år har Rosa tibringat två månader hos Ngobe Bugéindianerna, varit hemma 14 dagar hos famijen i Panama City, gett sig iväg två månader ti, och så fortsätter hon än i dag. Jag grät foder varje gång jag vinkade av barnen, men när jag vä kom upp hit kände jag att det var rätt, det var här jag hörde hemma och då fick jag kraft att fortsätta, trots aa umbäranden. Jag kände att detta var min uppgift och mitt ka i ivet, något som många säkert har svårt att förstå. Käreken jag mötte hos dessa mina bröder och systrar i djungen uppvägde aa mina uppoffringar, berättar Rosa. Sedan fera år tibaka bedriver Läkarmissionen afabetiseringsarbete band de Ngobe Rosa har pendat mean Panama City och regnskogen i hea sitt vuxna iv. Att ära Ngbo Bugé-indianerna att äsa är Rosas ivsuppgift. q Panama w Huvudstad: Panama Panama City Fokmängd: 3,4 mijoner invånare. Språk: Spanska och en de okaa språk. Många taar också engeska. Kimat: Kimatet är samma året runt grader. Reigion: Kristendom. Rosa Perez Jag har med åren mer och mer förstått hur viktigt detta arbete är för indianernas överevnad. Bugé-indianerna som i dag ever i Chiriqui och Bocas de Toro-provinserna i de norra dearna av andet. Här är fattigdomen större än ängre söderut och andeen anafabeter betydigt större än genomsnittet på cirka tio procent. Bara 18 procent av barnen i ådern i provinsen Ngobe- Bugé har ti exempe skogång bortom sjätte kass. Jag har med åren mer och mer förstått hur viktigt detta arbete är för indianernas överevnad och framtid, att få tigång ti den undervisning som aa enigt ag i Panama har rätt ti, men som inte når fram ti dessa isoerade dear av andet, säger Rosa. Det går inte att ta fe på hur popuär och omtyckt Rosa är. Band aa vi möter i byarna ängs vägen är det stort kramkaas, mycket skratt, men också tirättavisningar om de sarvat med sin skogång. Hon har skinn på näsan och är inte rädd för att stäa krav. På stigen utanför hyddan där vi befinner oss, kommer en man ridande. Rosa rusar ut och ger honom en stor kram och berättar för oss att mannen är en av hjäpärarna som kommer från undervisning i några byar ett par dagsmarscher bort. Området som jag ansvarar för är mycket stort. De mest avägsna byarna som jag besöker igger fera dagsresor ti fots härifrån. Jag går atid, häst är inget för mig, och det kan ta upp ti en vecka för att nå fram. Ofta går jag tio timmar i ett sträck. Nattogi och mat bekymrar henne inte på de ånga vandringarna. Jag har ett knyte på ryggen med ite bröd, ost och vatten. Sover gör jag ute i det fria på marken eer hos mina indianvänner på govet i deras hyddor. Av dem får jag också mat i den mån de har något att bjuda på. Tack gode Gud för häsan, jag är nästan adrig sjuk. I dag handar Rosas arbete i huvudsak om att organisera och driva utbidning för dem som är anafabeter och hjäpa ti med enkare sjukvårdsarbete. Så änge jag orkar kommer jag att håa på. Varje dag gäder jag mig åt aa de barn, män och kvinnor som är sig äsa och skriva. Jag ser med egna ögon vad det betyder för dem och deras famijer, jag ser deras stothet och hur orden bidigt taat yfter dem ur sin fattigdom. Många fortsätter sina studier utanför reservatet och kommer tibaka som ärare eer sjukskötare, utbidade jordbrukare eer affärsmän, säger Rosa. s I trettio år har Rosa Perez vigt sitt iv åt att hjäpa Ngobe Bugé-foket. 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 kortom... Vatten och toaetter ti fyktingar s I mitten av december bev äget i Sydsudan akut. Strider bossade upp och hundratusentas människor drevs på fykt. Läkarmissionen besutade att medverka i en akut hjäpinsats i staden Bor med fokus på att säkra vattentigång och förbättra de sanitära förhåandena i Foto: IAS de oika informea fyktingägren som uppstod. Situationen på pats är mycket kompicerad och osäker. Men vår partner IAS har arbetat i området i fera årtionden, är speciaister just på vatten och sanitet, och bev därför ombedda att eda hjäpinsatsen i Bor. Det trädpanteringsprojekt som Läkarmissionen stöder i Juba i Sydsudan karade sig dock undan striderna i december, även om rapporterna taade om ett spänt äge i området. Snabbinsats i Sydsudan Vi du hjäpa människorna i Sydsudan med vatten? s Gör det genom att göra en insättning på pusgiro Märk med Sydsudan eer gå in på vår hemsida akarmissionen.se och kicka på Sydsudan. Kryssösning december 2013 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i december. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Sånger För Livet med Sonja Adén 1 feb, Jönköping, Kristine kyrka, feb, Skövde, S:ta Heena k:a, Da Capo och Nisse Bergman 1 feb, Vetanda, Missionskyrkan, feb, Jönköping, Sofia kyrka, feb, Tranås, Löfstadkyrkan, Eina Wetterud och Nisse Bergman 9 feb, Vaentuna, Pingstkyrkan, feb, Botkyrka, Pingstkyrkan, Kje Lönnå och Sundsvas Kammarkör 15 feb, Soefteå, Soefteå k:a, feb, Härnösand, Säbrå kyrka, Richard Nikasson och Nisse Bergman 15 feb, Västra Fröunda Pingst, feb, Öckerö, Nimbuskyrkan, mar, Vargön, Saemkyrkan, mar, Åmå, Kungsbergskyrkan, mar, Meerud, Smyrna, Vocasis och Nisse Bergman 23 feb, Eskistuna, Pingstkyrkan, feb, Odensbacken Pingst, mar, Västerås, Korskyrkan, Kje Lönnå och KFUM-kören 8 mar, Grängesberg, Casses, mar, Söderhamn, Mo kyrka, Soistkvartetten och Nisse Bergman 8 mar, Linköping, Gammakis kyrka, mar, Kisa, Linnékyrkan, apr, Örebro, Pingstkyrkan, Roand Lundgren och Nisse Bergman 13 mar, Ljungby, Pingstkyrkan, mar, Torpa, Sockenstugan mar, Trånget, Saron Hishut, mar, Skånes-Fagerhut, Centrumkyrkan, Sånger För Livet med Peter Lundbad 15 mar, Växjö, Domkyrkan, mar, Norrköping, S:t Johannes kyrka, Övriga konserter och event 23 feb, Örnsködsvik, Sjäevads k:a, Kje Lönnå och Confetti, mar, Karstad, Barnmässan För uppdaterad kaender och dagsamingar med Nisse Bergman: akarmissionen.se och annonsering Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby Tack Mäkarringen s I februari förra året inedde Mäkarringen ett omfattande samarbete med Läkarmissionen. När Mäkarringen säjer en bostad skänker de pengar i säjarens namn ti Läkarmissionen. Bidragen går ti att stödja ett fosterfamijsprojekt i Moçambique. Mået för insamingen under Hänt sedan sist... s I december var Doktor Mukwege i Sverige, för att ta emot Right Liveihood-priset men också för att promota boken Denis Mukwege En evnadsberättese. Under den dryga veckan som Doktor Mukwege var i Sverige hade han ett hektiskt program. Från Läkarmissionens sida var vi med och arrangerade två evenemang tisammans med PMU: ett riksdagsseminarium om Kongo och en samtaskvä i Fiadefiakyrkan. Båda var mycket väbesökta. Doktor Mukwege har bivit värdskänd för sitt arbete för att hjäpa kvinnor Foto: Mäkarringen det första året var kronor. Nu har kronor samats in. Pengarna ska gå ti att rusta upp och bygga ut ett hjäpcenter där övergivna barn får bo innan de är redo att fytta ti sina nya famijer. Där får barnen ett tifäigt hem med tigång ti rent vatten, via och rehabiitering. i DR Kongo som utsatts för sexuet våd. Men han har också bivit deras röst ute i värden. Min egen drivkraft får jag av kvinnorna. Deras kärek, föråtese och förmåga att stäa sig över hat och hämnd, säger han. Boken har bivit en succé. Nyhet! Digitaa brevådor även för oss s Statiga myndigheter kommer inom något/några år att börja skicka sina brev digitat istäet för via vanig post, men det kommer för säkerhetens sku att kräva att man skaffar en så kaad digita brevåda. Läkarmissionen kommer nästa år att het gratis få prova att skicka brev i digita form via Digimai, som ägs av Bring. Vi återkommer med mer information om detta. Månadsbadet fortsätter givetvis att komma med vanig post, för aa som föredrar det. Bara genom Svenska Journaen har över böcker såts. Har du missat den så kan du betaa in 275 kronor på pusgiro: och skriva bok så kommer den hem i brevådan. Dessutom går 100 kronor direkt ti Panzi-sjukhuset. Margot Waström i samta med DR Denis Mukwege. Foto: Noomi Lind din sida Vi du bi voontär? s Fut med fok och god mat var det när Läkarmissionens second hand-persona hade säsongsavsutning innan ju. Är du intresserad av att jobba som voontär i någon av Läkarmissionens butiker? Ring så hjäper vi dig vidare. Vi har butiker i Väingby, Aranda, Södertäje och Västerås. 28 tusen paket sprider gädje s Ingenting känns mer avägset än juen så här års. Men det är ändå värt att berätta att över barn i Ukraina, Rumänien och Modavien fick en jukapp, tack vare svenska barn. Aktion Jukappen är popuärt, både hos mottagarna och hos dem som gör paketen. Jag tror att barnen bir mest gada för att någon faktiskt har köpt en jukapp ti dem. Man brukar ju säga att det är tanken som räknas, säger Afred Magnusson, som var med i Aktion Jukappen för andra året. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss Säpp in soen i ditt iv Med den svenska soskensfamijen Fakta om D-vitamin och K2 Grattis! Rof Nisson, Piteå, Vioa Skagerkvist, Hassefors, och Yva Sundin, Soentuna, får Morgan Aings Kriget är sut. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna av nästa korsord får var sin av Annika Östbergs bok Se juset i det svarta. 28 S venska Journaen Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset februari 2014, Swedmedia, Stockhom. Senast den 1 mars vi vi ha ditt svar.! Journaenkrysset. Du behöver inte skicka in Under vinterhavåret kan vi i Sverige inte bida D-vitamin i huden eftersom UVB fitreras bort i atmosfären när soen står ågt. På sommaren kan huden bida IE D-vitamin på 30 minuter. Vitamin D bidrar ti immunsystemets normaa funktion och ett normat upptag av kacium. Vitamin D och Vitamin K bidrar ti att bibehåa norma benstomme. Kosttiskott bör inte användas som ett aternativ ti en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och baanserad kost och en häsosam ivssti. Hoistic Hoistic är ett svenskt företag som utveckar egna kosttiskott. Hoistics produkter finns hos terapeuter och i väsorterade häsobutiker. Läs mer på

16 recept Recepten är hämtade ur boken hemmets stora bakbok, norstedts foto: Anders Norrse Lyxiga tryffebitar Ca 20 st Det här behöver du: 200 g jus chokad 125 g smör 4 ägg 3 d strösocker 50 g pistaschnötter 100 g vit chokad 2 d vetemjö 1 tsk bakpuver 1 1/2 tsk vanijsocker Chokadgasyr: 1 1/2 d vispgrädde 150 g mörk chokad 1 1/2 msk smör Garnering: pistaschnötter Ugn 175 Gör så här: s Hacka den jusa chokaden. Smät smör och chokad på Lingonbröd 2 st Det här behöver du: 6 d grovt rågmjö 4 d fiberhavregryn 4 d dinkemjö 1 d krossade infrön 1 d pumpakärnor 1 d soroskärnor 1/2 d sesamfrön 4 tsk bikarbonat 3/4 msk sat svag värme i kastru. s Vispa ägg och socker ite pösigt. s Hacka pistaschnötterna grovt. Hacka den vita chokaden. Banda nötter, vit chokad, mjö, bakpuver och vanijsocker. Rör ner detta i äggsmeten tisammans med chokaden och smöret. s Bred ut smeten i en iten ångpanna, ca 25x30 cm, kädd med bakpapper. s Grädda mitt i ugnen min. s Låt svana. Chokadgasyr: s Koka upp grädden i en kastru. Hacka chokaden. Dra kastruen av värmen och åt chokaden smäta i den heta grädden. Kicka i smöret. Låt gasyren stena ti bredbar konsistens. Bred gasyren över kakan. Låt den stena. Skär i rutor. 8 d fimjök 1/2 d honung 1 äppe 1 d frysta otinade ingon Garnering: oika sorters frön (t ex sesamfrön, soroskärnor) Ugn 175 Så här gör du: s Banda de torra ingredienserna. s Rör i fimjök, honung och Hembakad kavring 2 st Det här behöver du: 75 g smör 5 d mjök 50 g jäst 1 1/2 d mörk sirap 2 tsk sat 1 1/2 msk brödkryddor 4 d fint rågmjö ca 10 d mörkt antbrödsmjö Ti formarna: 25 g smör Ugn 250 Garnera med pistaschnötter och servera gärna med vispad grädde. Så här gör du: s Smät smöret. Tisätt mjöken och värm ti fingervärme, 37. s Smua ner jästen i en bunke och tisätt mjök och smör. Rör om tis jästen öst sig. s Tisätt sirap, sat, kryddor och det mesta av mjösorterna. Arbeta degen kraftigt för hand eer med degkrokar. s Låt den jäsa övertäckt i bunken ca 40 min. s Ta upp degen på mjöat bakbord. s Arbeta degen smidig och dea den i två dear. Forma rivet oskaat äppe. Vänd ti sist i ingonen. s Fördea smeten i två 1 1/2-iters sockerkaksformar (smorda eer kädda med bakpapper). s Garnering: Strö över bandade kärnor och frön. s Grädda i nedre deen av ugnen min. Stjäp upp bröden på gaer och åt dem svana. två bröd. Smörj två avånga 1 1/2-itersformar med smör och ägg i bröden. Låt jäsa 30 min under bakduk. s Täck formarna med auminiumfoie. s Grädda ängst ner i ugnen cirka 30 min. s Pacera gärna en påt ovanpå formarna så bir brödskivorna rektanguära. s Ta av foien och grädda ytterigare 2 3 min tis bröden fått fin färg. Låt svana på gaer under bakduk. Mandemazariner Ca 18 st Det här behöver du: 2 3/4 d vetemjö 2 msk kakao 1/2 tsk bakpuver 2 1/2 msk strösocker 100 g kat smör 1/2 ägg Fyning: 50 g smör 100 g sötmande 2 ägg 1 d strösocker 1 1/2 msk mandeikör (amaretto) Gasyr: 2 d forsocker ca 1 1/2 msk vatten röd hushåsfärg Garnering färska jordgubbar citronmeiss Ugn 200 Så här gör du: s Arbeta ihop aa ingredienser ti degen, gärna i matberedare. Svep in i past och ky cirka 20 min. Tryck eer kava ut degen 1/2 1 cm tjock. Lägg degen i smorda mazarinformar eer engångsformar. Ky formarna. Fyning: s Smät smöret. Skåa och ma manden i mandekvarn. Vispa ägg och socker pösigt i en bunke. Rör ner manden, smöret och ikören. s Fördea smeten i formarna. Grädda i nedre deen av ugnen min. Låt svana. Gasyr: s Banda forsocker, vatten och en droppe hushåsfärg. Täck kakorna med ett tunt ager gasyr och åt stena. Garnera med jordgubbar och citronmeiss. Drömmen bir sann Lukten. Stanken. Trasiga byggnader. At visar att det är riktigt fattigt. Jag står i en gamma övergiven fabrik där det tiverkades gödampor för över 20 år sedan. Nu finns det enbart fattiga arbetsösa famijer kvar. Framför mig har jag Rashan, en iten kie med kortkippt hår, en enke skouniform och en ryggsäck med skoböcker på ryggen. Han har tagit mig i handen och visat mig vägen ti sitt hem. Det är en smutsig och ohygienisk värd. Inget rinnande vatten. Ett sags toaett som fera hundra personer samsas om. Här driver Läkarmissionen ett fadderprogram i en skoa i den fattiga deen av Cacutta och Rashan är ett av aa de barn som får fri skogång. När jag möter de hängivna ärarna och en rektor som har vigt sitt iv ti att ge barnen en ny framtid, så fys jag med stor tacksamhet. Läkarmissionens varumärke är att förfytta människor ifrån misär och fattigdom ti en pattform där man kan försörja sig sjäv och förverkiga sina ivsdrömmar. Här pågår just detta framför mina ögon! Nu är det första gången sedan skoan startades som en av eeverna har visat ett sådant gott resutat att ett stipendium har utdeats ifrån ett engeskt universitet. Rashan drömmer också om att få ett bra och väbetat jobb som innebär att hans förädrar kan fytta ut ur summen. Detta är verkigen en håbar utvecking som gör att vi i framtiden inte behöver ge det stöd som är så ivsavgörande för samtiga eever på skoan i dag. Jag ämnar skoan med en känsa av att dessa eever har en spännande och jus framtid. Läkarmissionens aa trogna givare och faddrar är med skapar en bättre värd. Rashans dröm om en bättre framtid bir inte enbart en from förhoppning utan en verkighet, het enket en dröm som bir sann. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka 100 mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 B-posttidning Li-Babs har funnit en ivskamrat Li-Babs är en av Sveriges mest fokkära artister. Hon äskar sitt jobb och har svårt att tacka nej ti uppdrag. För tio-tov år sedan hade hon probem att ta sig ti de oika jobben. Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bi i mörkret. Min bi fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spear med mig. Under den tiden min syn bev sämre var jag riktigt oroig för vad som skue hända med mig, säger Barbro. Förutom det dåiga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta. Men sen så var jag ivrädd för gua fäckensjukan. Jag hade hört taas om att man ser krokigt och vint när man får gua fäcken. Det ät förfärigt. Om det hände mig, ja, då så skue jag ju inte kunna köra bi och inte heer jobba ika mycket som jag vi. I dag ser hon normat igen och hon behöver inte oroa sig för bikörning i mörkret. För några år sedan började nämigen Li-Babs äta ett kosttiskott som heter Bue Eye och nu ser hon ika bra som hon gjorde på 1990-taet Det är het fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tiföra Bue Eye som en naturig de av en sund kost har jag yckas normaisera min synförmåga, berättar Barbro. Bue Eye är nämigen ett kosttiskott som är speciadesignat för ögonen. De innehåer band annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Nästa år firar Li-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anitade. Hon hade adrig kunnat ta aa dessa uppdrag om hon inte hade sett normat igen. Jag är så hima gad över mina tabetter och jag behöver bara en om dagen. Det är både biigt och enket. Bue Eye är en trogen föjesagare, ungefär som en ivskamrat. Den finns med mig överat. Nu kan jag se normat igen Norma synförmåga Bue Eye innehåer Zink, vitamin A och vitamin B2 ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Lutein finns i gua fäcken I gua fäcken finns ett ämne som heter utein. Lutein kan kroppen inte tiverka sjäv, det måste tiföras via kosten. Lutein finns i växter och bär. Gua fäcken är avgörande för synförmågan vid exempevis äsning. Haten utein kan med stigande åder reduceras i gua fäcken och därmed synförmågan. Bue Eye innehåer utein från ekoogisk ringbomma. Sveriges mest såda Bue Eye, som är Sveriges mest såda båbär- och uteinprodukt, innehåer en kopp svenska skogsbåbär per tabett. Skyddar mot oxidativ stress Bue Eye innehåer också C- och E-vitamin som skyddar ceerna mot oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bida sjäv, det måste vi tiföra utifrån. Räcker i två månader Ett paket Bue Eye räcker i två månader och finns att köpa på Apotek och i Häsokostbutiker. Bue Eye kan bestäas fraktfritt på te, eer på Produkten kommer hem i din brevåda inom 1-2 vardagar. Pris: 329 kr för 64 tabetter. Kungshoms strand 179 Stockhom

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

2 äggvitor cirka 350 g (5 6 dl) florsocker 1 tsk ättiksprit Eventuellt några droppar hushållsfärg

2 äggvitor cirka 350 g (5 6 dl) florsocker 1 tsk ättiksprit Eventuellt några droppar hushållsfärg Bygg Älvsbyhus jubileumsmodell Saga som årets pepparkakshus eller annat valfritt Älvsbyhus! Vi gör denna tävling som en avslutning på vårt 70-årsjubileum som vi firat hela 2014. I år bjuder vi in till

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens

Läs mer

Lyxa till din Fairtrade fika med dessa recept på fikabröd, kakor och kaffe- och tedrinkar som alla innehåller Fairtrade-märkta ingredienser.

Lyxa till din Fairtrade fika med dessa recept på fikabröd, kakor och kaffe- och tedrinkar som alla innehåller Fairtrade-märkta ingredienser. Lyxa till din Fairtrade fika med dessa recept på fikabröd, kakor och kaffe- och tedrinkar som alla innehåller Fairtrade-märkta ingredienser. Kakor och fikabröd Saftig banankaka 100 g smör 3 ägg 2 dl Fairtrade-märkt

Läs mer

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter.

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 1 Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 7 Recept Foto: Holger Edström Fru Grills kardemummabröd med äpplen Ingredienser 35 bitar 200 g smör 2 st ägg 3

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Recept för bakning till Björnö 2014

Recept för bakning till Björnö 2014 Recept för bakning till Björnö KARINS MJUKA KOLAKAKA 4 st ägg 6 dl socker 4 msk kakao 6 dl mjöl 2 msk bakpulver 100 g smör 3 dl kokande vatten Ugn: 175⁰C 2 st runda kakor Smält margarinet. Vispa ägg och

Läs mer

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Har du koll på dagarna?

Har du koll på dagarna? Har du koll på dagarna? Den här veckan hyllar vi kanelbullen och skickar ut en kasse fylld med godsaker för dig som älskar att baka. Och det passar dessutom perfekt eftersom det är Kanelbullens dag torsdagen

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Bullbak för fika i bersån

Bullbak för fika i bersån 1 Bullbak för fika i bersån Bullar för kalaset, fikat eller bara för att ha i frysen. Här är fem recept på goda bullar. Foto: Ulf Svensson Grunddeg till vetebullar Ingredienser 40 bullar 50 g jäst, för

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport Teenor Sverige 2013 Håbarhetsrapport 1 Innehåsförteckning VD:s förord sid 3 Läsanvisningar sid 4 Fakta om Teenor sid 4 Teenors Håbarhetsarbete internationet sid 5 Vad är håbarhet och CSR för Teenor? sid

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön

DELA DITT BRÖD. Tunt knäcke med frön DELA DITT BRÖD Tunt knäcke med frön 1 bröd Tillagningstid: 60min ingredienser 1 dl sesamfrön 1 dl solrosfrön 1 dl pumpafrön 1/2 dl krossade linfrön 2 dl vetemjöl special (eller dinkel) 1/2 tsk salt 1/2

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

IT, hästar grävmaskiner. Sverigemoln.se Office IT-Partner bygger Sveriges största molntjänst. Lärande IT-affärer Office IT-Partner Miroi I-learning

IT, hästar grävmaskiner. Sverigemoln.se Office IT-Partner bygger Sveriges största molntjänst. Lärande IT-affärer Office IT-Partner Miroi I-learning 1System Management Ett magasin från Office IT-Partner #2 2011 IT, hästar grävmaskiner & Sverigemon.se Office IT-Partner bygger Sveriges största montjänst Lärande IT-affärer Office IT-Partner Miroi I-earning

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer