Dialektinspelning i sex decennier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialektinspelning i sex decennier"

Transkript

1 Dialektinspelning i sex decennier Ann-Marie Ivars Slutseminariet för projektet Spara det finlandssvenska talet inbjuder till en återblick på den tidigare insamlingen av svenskt talspråk i Finland. Det är en viktig del av forskningstraditionen jag med den här återblicken vill lyfta fram i ljuset, okänd som den är för de flesta av dagens nordister i landet. Återblicken gäller sex decennier av inspelning av dialekt och stadsmål, från 1950-talet när rullband och magnetofon togs i bruk för dokumentation av det talade språket, till 2000-talet när det började spelas in digitalt. Mest kommer det att handla om de fem sista decennierna av 1900-talet, från till 1990-tal. Det var två institutioner, Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet (FKA) och dåvarande Folkmålskommissionen (FMK, som 1976 blev en del av Forskningscentralen för de inhemska språken), som började använda inspelning som insamlingsmetod, vid sidan av traditionell uppteckning av språk- och traditionsmaterial. De två institutionerna samarbetade och delade länge lokaliteter med varandra. De skildes åt 1997, när Forskningscentralen blev kvar på Sörnäs strandväg och Folkkultursarkivet flyttade in i Litteratursällskapets eget hus på Riddaregatan 5. Av praktiska skäl katalogförde FKA och FMK sina bandinspelningar gemensamt, och det är denna gemensamma bandkatalog jag har använt som källa för översikten. I bandkatalogen delar dialektologerna rum med traditionsforskarna på FKA, så det har gällt att identifiera och skilja inspelningar av folkligt språk från inspelningar av folkliga traditioner. Det är inte alltid så lätt att göra den distinktionen gränsen ter sig ofta som en linje dragen i vatten. Mitt kriterium för en dialekt- eller stadsmålsinspelning har varit att denna ska vara gjord av en nordist. Dialektinspelningens historia går tillbaka till sommaren Det var då som Olav Ahlbäck, dåvarande professor i nordisk filologi vid Helsingfors universitet, och Lars Huldén, dåvarande amanuens vid Folkmålskommissionen, gjorde en pionjärinsats genom att färdas omkring och spela in dialekt i norra Österbotten. Ahlbäck och Huldén fick efterföljare som vidgade inspelningen till andra delar av språkområdet. I bandkatalogen möter vi en lång rad namn på kända nordister som deltagit i insamlingen: Per-Henrik Solstrand, Mikael Reuter och Eva Sundberg som har gjort fältarbete på Åland, Kurt Zilliacus och Susanne Bergström i Åboland, Åke Granlund, Gunilla Harling-Kranck, Åke Karlsson, Helena Solstrand, Kerstin Evertson (Thelander) och Caroline Sandström i östra Nyland, Ebba Selenius Sida 1 av 10

2 i västra Nyland, Bo Lönnqvist i mellersta Nyland, vidare Peter Slotte i norra Österbotten, Marianne Blomqvist i mellersta Österbotten samt Ann-Marie Ivars och Ann-Mari Häggman i södra Österbotten. Mikael Reuter, Bo Lönnqvist, Ebba Selenius och Gunilla Harling-Kranck har dessutom spelat in Helsingforssvenska och Marika Tandefelt Viborgssvenska sådan den talas av evakuerade stadsbor. Som nordister har jag valt att betrakta också Bo Lönnqvist och Ann-Mari Häggman, som båda har nordistutbildning men är mera kända som etnolog respektive folklorist. Åsa Mickwitz, Pamela Gustavsson, Sara Nordlund och Lisa Södergård står för återväxten och har bland annat bandat barn- och ungdomsspråk för Litteratursällskapets språkarkiv, Också Marie-Charlotte Gullmets-Wik är ett namn som bör nämnas i sammanhanget. Det var hon som gjorde inspelningarna för Finlandssvenska stadsmål Avgränsningen av återblicken till inspelningar gjorda av nordister betyder inte att traditionsforskarnas inspelningar skulle sakna intresse för språkforskningen. I deras inspelningar finns utan tvivel mycket att hämta, också för nordister. Kanske skulle ett uppgivet annat syfte än ett språkligt rent av kunna vara till fördel för studier i levande talspråk? Inspelningsaktivitet Efter starten 1952 har inspelningsaktiviteten skiftat med tider och forskningsintressen. Dialektologin fick med åren konkurrens från nya forskningsgrenar som kom att attrahera yngre forskare mer än dialekterna. Följande uppställning, som anger antal katalogförda språkband, speglar det växlande intresset under de fem sista decennierna av 1900-talet: 1950-talet 102 band (34 under första + 68 under senare hälften) 1960-talet 448 ( ) 1970-talet 569 ( ) 1980-talet 175 ( ) 1990-talet 67 ( ) totalt ca band Det har sagts att man på 1950-talet hade som mål att göra två till tre inspelningar som skulle tjäna som prov på varje lokal dialekt, som på den tiden var detsamma som bygdemål. För det årtiondet finns sammanlagt 102 band arkiverade för eftervärlden, dvs. 34 band för åren och 68 för åren Aktiviteten ökar markant på 1960-talet, för att på 1970-talet vara som allra livligast, 448 respektive 569 band. Den ökade aktiviteten hänger samman med en utökad Sida 2 av 10

3 verksamhet på FKA och FMK överlag. Nya medarbetare anställdes: först kom Bo Lönnqvist till FKA 1966, sedan Ann-Marie Ivars till FMK 1967 och Ann-Mari Häggman till FKA I anställningen ingick fältarbete sommartid ute i bygderna. När 1970-talet går över i 1980-tal, då händer det något. Den allmänna insamlingen av dialekt och stadsmål stannar av, och det sker för Åbolands del så tidigt som 1976, för Ålands del 1977 och för Nylands och Österbottens del I stället kommer insamling med sikte på enskilda projekt. Mina egna inspelningar för Närpesprojektet 1982 (Ivars 1988) avspeglar sig i siffrorna för 1980-talet, liksom också ett antal inspelningar gjorda i Kimito av Susanne Bergström och i Munsala av Lars Huldén. Lotte Gullmets inspelningar för projektet Finlandssvenska stadsmål ( ) och Marika Tandefelts Viborgsinspelningar (1993) finns i siffrorna för första hälften av 1990-talet, FKA:s Bergöprojekt i siffrorna för senare hälften av 1990-talet. Trendbrottet Vad var det egentligen som hände, när den allmänna insamlingen av dialekt och stadsmål i form av såväl inspelning som uppteckning upphörde vid decennieskiftet 1970/1980? Det är en fråga man kan ha flera åsikter om. Inom dialektologernas egen krets började man anse att dokumentationen av dialekterna i traditionell tappning i själva verket var fullbordad de flesta lokala dialekter fanns det redan prov på i arkivsamlingarna. Man skulle inte längre samla material för samlandets egen skull, hette det, utan varje insamling skulle i fortsättningen vara målinriktad och komma forskningen till godo direkt. Inom dialektologin inträffade samtidigt ett generationsskifte. Tidigare medarbetare föll ifrån eller övergick (som jag själv) till nya uppgifter, och fältarbete var inte längre en integrerad del av arbetet vid Ordbok över Finlands svenska folkmål eller Litteratursällskapets språkarkiv. Men trendbrottet var som jag ser det inte bara en följd av berättigad självkritik eller praktiska omständigheter. Sociolingvistiken med nya kriterier för valet av informanter hade gjort sitt inträde och konkurrerade med dialektologin om de unga forskarnas intresse. Det blev legitimt att kritisera och göra sig lustig över den traditionella dialektologin och dess metoder. Säg ordet NORMs på ett seminarium som det här och du har skrattarna på din sida. Säg genuin dialekt, och munterheten i auditoriet är garanterad. NORMs NORMs, det är ett begrepp som har lanserats av J. K. Chambers och Peter Trudgill (1980 s. 33) för att beskriva metodiska brister i valet av informanter för Sida 3 av 10

4 dialektgeografiska undersökningar, undersökningar som utfördes i slutet av talet (av Georg Wenker i Tyskland och Jules Gilliéron i Frankrike). Det är en initialförkortning som består av begynnelsebokstäverna i nonmobile, older, rural males, i svensk översättning bofasta äldre män på landsbygden. Min egen, personliga erfarenhet av dialektinspelning sträcker sig över fem av de sex decennier återblicken omspänner, men jag känner ändå inte igen mig i NORMs, som jag uppfattar som både arrogant och nedvärderande mot dialektologin. Jag har ställt mig frågan hur relevant för eller tillämpligt på våra dialektinspelningar begreppet egentligen är. Hur är t.ex. manliga och kvinnliga informanter fördelade i materialet? Hur är materialet fördelat mellan land och stad? Hur fördelar sig informanterna efter ålder? Hur är det med den sociala tillhörigheten? Hur är det med kravet på trohet mot födelse- och uppväxtorten? Svar på frågorna har jag så gott det sig göra låter sökt i bandkatalogens personuppgifter om informanterna. Siffrorna som jag kommer att anföra ska ses som ungefärliga, för källmaterialet är sådant att det inte går att få fram exakta siffror. Olika forskare har varit olika noga med upplysningarna om sina informanter. Det brister ofta i informationen om informanternas födelseår, utbildning och yrke eller sociala tillhörighet. Sökningarna måste dessutom göras manuellt, för katalogen är inte digitaliserad. Män och kvinnor Hur är det alltså med den påstådda förkärleken för manliga informanter, rural males? I bandkatalogen har jag identifierat drygt informanter som dialektinformanter. 1 De fördelar sig på följande sätt efter kön: ca 840 män ca 52 % ca 770 kvinnor ca 48 %. Av de informanterna är de manliga faktiskt fler än de kvinnliga, 840 män mot 770 kvinnor. Det skiljer på ca 4 procentenheter, dvs. ca 52 procent män mot 48 procent kvinnor. Så många fler är männen alltså inte, att fördelningen skulle ge skäl för kritik mot valet av informanter ur ett könsperspektiv. Skillnaden till männens fördel har sin sakliga grund i att männen ännu årtiondena efter kriget stod för en vidare ämnessfär än kvinnorna. Ville man komma åt terminologin inom traditionella yrkesområden som jordbruk, fiske, säljakt, båtbyggeri, sjöfart, husbygge, skomakeri, snickeri, smide osv., så var det männen man vände sig till. Kvinnornas värld var mer 1 Antalet informanter är inte identiskt med antalet band i uppställningen. Ett band kan innehålla intervjuer med fler än en informant, och en och samma informant kan ha blivit inspelad vid flera olika tillfällen. Sida 4 av 10

5 begränsad till hus och hem. Det var dem man vände sig till om man ville veta hur livet i familjen och bygemenskapen tedde sig i helg och söcken. Land och stad Hur är det då med dialektologernas påstått snäva intresse för det rurala, landsbygden och det gamla bondesamhället? Den kritiken har det legat något i, för länge och väl var det bygdemålen som stod i fokus för intresset. Med slutet av 1960-talet kom ett intresse för språket i städerna, vilket framgår av följande uppställning över insamlingen i stadsmiljö, som börjar med Gamlakarleby i norr och slutar med Viborg i öster: Gamlakarleby 1954 Jakobstad 1990 Vasa 1978, 1990 Kaskö 1972 Kristinestad 1968, 1969, 1979, 1980, 1990 Ekenäs 1972, 1973, 1990 Helsingfors 1968, 1969, 1971, 1975, 1976, 1980 Borgå 1974, 1990 Lovisa 1969, 1971, 1976, 1990 Viborg Redan 1954 gjorde Lars Huldén en inspelning av Neristadsmålet i Gamlakarleby, men det var i slutet av 1960-talet som dialektbegreppet på allvar kan sägas ha utvidgats till att gälla också städernas språk. I vårt fall handlar det i första hand om språket i småstäderna vid Bottniska viken och Finska viken. År 1968 började jag själv ta upp Kåstadsspråk på band, och Kristinestad återkom jag till flera gånger under min aktiva tid på fältet ( ). I Nyland var det premiär för stadsmål Där var det Gunilla Harling-Kranck som då började spela in Lovisaspråk på band, och 1974 fortsatte hon i Borgå. Stadsmålet i Ekenäs har spelats in av Bo Lönnqvist (1972) och Ebba Selenius (1973). År 1972 besöktes Kaskö av en grupp på fyra forskare (Lars Huldén, Ann-Marie Ivars, Åke Karlsson och Per-Henrik Solstrand), och Marianne Blomqvist har gjort inspelningar i Vasa (1978). Också Helsingforssvenskan har ägnats intresse och spelats in av Mikael Reuter 1969, Bo Lönnqvist 1971, Ebba Selenius 1975 och Gunilla Harling-Kranck 1976, Också här ser vi hur insamlingen upphör 1980, för att senare fortsätta med sikte på projekt. Lotte Gullmets inspelningar för projektet Finlandssvenska stadsmål, dels för ett pilotprojekt som hon genomförde i Vasa och Borgå, dels för det egentliga projektet som genomfördes i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa, Sida 5 av 10

6 är registrerade 1990 (Gullmets-Wik 2004). Marika Tandefelt gjorde sina inspelningar för Viborgsprojektet 1993 (Tandefelt (red.) 2002). Den uppmärksamme läsaren har vid det här laget upptäckt att det finns luckor i översikten, att det är vissa städer som saknas. Före Spara talet-insamlingen hade Gamlakarleby inte besökts på nytt, Nykarleby, Mariehamn, Åbo och Hangö inte alls. Traditionsforskarna, däremot, deras intresse överflyttades på 1980-talet nästan helt från landsbygd till stad, och de har besökt också Mariehamn, Åbo och Hangö. I deras inspelningar av stadstraditioner finns förmodligen mycket av intresse, också för den som intresserar sig för stadsbors språkbruk. Någon anledning till kritik mot valet av inspelningsmiljöer finns det således inte, eller har i varje fall inte funnits de senaste fyrtio åren. Födelseårtionden Kritiken mot dialektologernas preferens för äldre informanter, traditionsbärare som förväntats tala traditionell dialekt, har fog för sig. Det var ett mönster som bröts med de nya projekt som startade på 1980-talet och anknöt till den sociolingvistiska traditionen med dess val av informanter efter ålder, kön och social bakgrund. För den här framställningen har jag inte gjort mig mödan att räkna ut hur gammal varje enskild informant var i intervjuögonblicket. Däremot har jag fördelat informanterna efter födelseårtionde, för att den vägen skapa en bild av tiden för tillägnandet av de lokala språkvanor vi har prov på i arkivsamlingarna. Inspelningarna av barn- och ungdomsspråk samt ett antal inspelningar från Pargas 2004 är inte inarbetade i översikten i Tabell 1. Tabell 1. Födelseårtionden ca (1 444) informanter med uppgift om födelseår ÖB ÅL ÅB NL tot Sida 6 av 10

7 Stadsmål informanter födda ca 1 120, 77,8 % Som framgår av tabellen hopar sig informanterna kring årtiondena före och efter förra sekelskiftet. Av de informanter (som har födelseår angivet i katalogen) är hela eller nästan 80 procent födda mellan 1880 och Bara ett fåtal informanter är födda före 1880, nämligen 8 på och 87 på 1870-talet. Tjugooch trettiotalisterna är inte många till antalet (81+42), inte de efterkrigstida generationerna heller (37 fyrtiotalister jämte 66 födda 1950 och senare). Det var den här bilden av åldersfördelningen som fick oss att inse att inte bara yngre informanter (födda ca ) utan också äldre måste få komma till tals i Spara talet-insamlingen. De tunna kategorierna efter 1920 måste fyllas ut med en grupp äldre informanter, en grupp 55-plusare, födda Rörlighet Nonmobile, det är ett element i NORMs som beskriver dialektologernas intresse för infödda informanter som förblivit födelsebygden trogna hela sin livstid. Och ingenting ont i det är det traditionell, ortsbunden dialekt man är ute efter att dokumentera, så faller det sig naturligt att vända sig till infödda talare. Bofasta informanter är det för den delen lätt att få tag på, för finlandssvenskarna är kända för att vara ett bofast släkte som inte så gärna byter boplats inom det egna landet. Flyttar man, så flyttar man utomlands direkt. Före 1930 gick emigrantströmmen till Amerika, efter kriget har den gått till Sverige. Många stannade borta för alltid, andra återvände hem. Och vistelse utomlands har inte varit ett hinder för någon att medverka som informant i en inspelning. Tvärtom har Amerikaemigrationen t.ex. avsatt en hel del spår i arkivmaterialet. Den äldre insamlingen innehåller ett femtiotal inspelningar som handlar om sjömansliv eller tillvaro som emigrant i USA och Kanada, i någon mån också i Sverige. De som stannade borta, deras språk är inte försummat, det heller. År 1971 företog FKA (Ragna Ahlbäck) och FMK (Ann-Marie Ivars) i samarbete med Nordica (Lars Huldén, Mikael Reuter) en inspelningsfärd till emigrantmiljöer i USA och Kanada. Amerikaexpeditionen 1971, som gruppen kallade sig, spelade in intervjuer med drygt 600 utvandrare från svenskbygderna i Finland. Flera finländska nordister medverkade för sin del på 1980-talet i forskningsprogrammet Urbanisering och språkförändring i Norden, där jag själv skrev min doktorsavhandling (Ivars 1986) Sida 7 av 10

8 baserad på intervjuer med emigranter i Eskilstuna i Sörmland. (Amerika- och Eskilstunabanden är inte inräknade i föreliggande översikt av insamlingen.) Den efterkrigstida utvandringen till Sverige i stort väntar nu på att bli utförligt dokumenterad av språk- och traditionsforskarna. Social tillhörighet NORMs ger anledning att granska också informanternas sociala tillhörighet. Det ska medges att det är bondebefolkningen som social kategori som dominerar i inspelningarna. Dessutom är fiskarbefolkningen av lätt insedda skäl väl representerad. Det är med andra ord primärnäringarna som helhet som dominerar, på bekostnad av industri och tjänster. Även om det inte var statistisk representativitet den äldre insamlingen eftersträvade, så är den sociala spridningen av informanterna väl så bred. Det illustreras av följande uppställning, som berättar något om informanterna och deras sociala ställning i landsbygds- respektive stadsmiljö: Yrken, social tillhörighet a) på landet godsägare, friherrinna folkskollärare, lärare, grundskollärare och pol.mag., fil.mag. bonde, jordbrukare, småbrukare, fiskarbonde, hönsfarmare, trädgårdsodlare jordbrukarhustru, bondhustru, bondmora, bondvärdinna, värdinna, småbrukarhustru, bond- och fiskarhustru häradsdomare, nämndeman, kommunal förtroendeman, bonde och f.d. landstingsman, jordbrukare och kommunalman bonde, timmerman, snickare; bonde, timmerman, skomakare; bonde, tegelslagare; bonde, murare; bonde, rörmokare; bonde och växthusodlare; jordbrukare, timmerman; jordbrukare, skogsarbetare, timmerman; småbrukare, diversearbetare fiskare, fiskare och författare, fiskare och skeppare m.m., båtbyggare, sjöman, lots, styrman, sjökapten, skutskeppare o. redare, fyrvaktare, maskinist, kaptenska, skepparhustru; fiskare, smugglare, mångsysslare, småbrukare skomakare, skräddare, skräddare och skådespelare, mjölnare, sömmerska, väverska, skomakarhustru, målare, rörmokare, sågställare, metallarbetare, eltekniker, byggnadssnickare handelslagsföreståndare, mejeriföreståndare, butiksbiträde, polis, konsulent, taxichaufför, byggnadsingenjör, kontorschef, chef för försäkringskontor, skolköksa, kontorist, banktjänsteman, Sida 8 av 10

9 bankdirektör, sjuksköterska, direktör, redaktör och f.d. riksdagsman, förmånshandläggare, kanslist, brandman, lab. sköterska, vårdbiträde, lantbrukskonsulent, ingenjörsstuderande torpare, dagsverkare, jordbruksarbetare, dräng, statarhustru o. deja, statkarl, stallskarl, tjänarinna, piga, diversearbetare, sågarbetare, backstugukvinna b) i staden fil.mag., pol.mag., jur.kand., försäljningschef, lärarinna, professor, hotelldirektör bagare, plåtslagare, forman, glasmästare, urmakare, skohandlare, lanthandlerska, bokförerska, metallsvarvare, frisör, guldsmed, fiskare (= egna företagare) gruvförman; bryggkokare o. kokeriförman; tappare, filtrerare och källarförman; typograf; möbelsnickare; bussförare; arbetsledare, pappersskärare, timmerman, postiljon, apoteksbiträde brädgårdsarbetare; bl.a. cementarbetare, tegelbruksarbetare, hamnarbetare, brandvakt; sågarbetare, möbelsnickare, timmerman; båtbyggare och fiskare c) Finlandssvenska stadsmål diplom ekonom, ekonomie magister, filosofie kandidat, hemmafru, diplom ingenjör, överläkare, lektor, ekonomichef, möbelhandlare, bankdirektör, farmaceut kontorist, hälsovårdare, merkonom, eltekniker, kanslist, sekreterare, företagare, fysioterapeut, klasslärare, speciallärare, ingenjör, urmakare, sjukskötare, kassör, brandchef, resebyråtjänsteman, utdelningschef, telefonist, byråchef, sjukhusekonom, reklamchef, lotsålderman städerska, vaktmästare, arbetsledare, affärsbiträde, stuveriförman, tågkarl, elmontör, faktor Yrkesbeteckningarna återges som de går och står i bandkatalogen, och de bygger ytterst på informanternas egna uppgifter. En del informanter har uppgett fler än ett yrke. Det är fallet med småbrukare som vid sidan av jordbruket får sin försörjning som timmermän, snickare, murare osv. Hela den sociala skalan är i varje fall representerad, från godsägare till statkarl, från bonde till torpare och fiskare eller skomakare, från magister till glasmästare och guldsmed, från bondmora till backstugukvinna och deja, från lanthandlerska till skolköksa och affärsbiträde. När vi går vidare till 1990-talets stadsmålsprojekt, så blir uppsättningen titlar och yrken bredare, men så var det då också fråga om en sociolingvistiskt upplagd undersökning där informanterna valdes efter bl.a. utbildningsnivå. Studentexamen fungerade i det projektet som skiljelinje mellan vuxna informanter med högre respektive lägre utbildning. Sida 9 av 10

10 Avslutning Med den här återblicken har jag velat nyansera bilden av den äldre insamlingen, den som bedrevs före trendbrottet i början av 1980-talet. Det har visat sig att manliga och kvinnliga informanter är någotsånär jämnt fördelade, att dialektbegreppet har omfattat också städernas språk, att informanterna representerar ett brett socialt spektrum, att åldersskalan är vid och spänner över tretton födelseårtionden låt vara med dominans för årtiondena kring förra sekelskiftet. Insamlingen har dessutom intresserat sig för både bofasta och emigranter. Den insamling som genomfördes före trendbrottet 1980 syftade till att fånga ett tillstånd där utjämningsprocessen ännu inte hade kommit i gång. I inspelningarna av traditionell dialekt och stadsmål har vi i dag ett utmärkt referensmaterial för jämförelse med det material som flutit in genom Spara talet-projektet. För forskningen i svenskan i Finland är det speciellt angeläget att det finns material där vi kan följa språkutvecklingen ur många skilda aspekter och hålla oss à jour med utvecklingen i ett längre perspektiv. Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet har vård om samlingar som är värda sin vikt i guld, samlingar av oskattbart värde för forskningen och kulturhistorien. Referenser Chambers, J.K. & Trudgill, Peter, 1980: Dialectology. Cambridge: Cambridge University Press. Gullmets-Wik. Marie-Charlotte, 2004: Backa och backe, glader och glad. Formväxling i talspråket i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa. Studier i nordisk filologi 82. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Ivars, Ann-Marie, 1986: Från Österbotten till Sörmland. En undersökning av emigration och språklig anpassning. Studier i nordisk filologi 66. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Ivars, Ann-Marie, 1988: Närpesdialekten på 1980-talet. Studier i nordisk filologi 70. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Tandefelt, Marika (red.), 2002: Viborgs fyra språk under sju sekel. Helsingfors: Schildts. Sida 10 av 10

SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport

SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport Insamling av ortnamn och dialekter har stått på Svenska litteratursällskapets program ända sedan sällskapet instiftades 1885. Fram till 1952 skedde insamlingen

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

A3682. Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT

A3682. Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT A3682 Intervjutjänster ESS 2012 FINLAND I EUROPA SVARSKORT KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

Spara det finlandssvenska talet

Spara det finlandssvenska talet Plan för projektet Spara det finlandssvenska talet av Ann-Marie Ivars När jag i mitten av 1990-talet skrev boken Stad och bygd. Finlandssvenska stadsmål i ett regionalt och socialt perspektiv (1996) upptäckte

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

TENALA FÖRSAMLINGS FÖRSAMLINGSRÅD / SEURAKUNTANEUVOSTON

TENALA FÖRSAMLINGS FÖRSAMLINGSRÅD / SEURAKUNTANEUVOSTON / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK

DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK Ann-Marie Ivars DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK SVENSKAN I FINLAND - I DAG OCH I GÅR 1:1 Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2015 INNEHÅLL Förord 11 1 Aspekter på dialekter och småstadsspråk

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog ELJAS ORRMAN Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog Artikeln ursprungligen publicerad i Studier i nordisk filologi 67 SSLS 539, 1987, s. 143 148 Svenska

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap KAIROS FUTURE Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap En sammanfattning av studien Morgondagens Ledare November 2015 Det pågår ett trendbrott i synen på arbete och arbetsliv. Det blir tydligt när

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Språkens släktskap (s )

Språkens släktskap (s ) Namn: Läxförhör Nya Mål 3 s.172-177, 178-183, 212-216 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap (s.172-177) 1. Varför splittrades indoeuropeiskan

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Svetlana Parming. Till lärare:

Svetlana Parming. Till lärare: Till lärare: Syfte Denna uppgift syftar till att eleven ska lära sig mer om olika yrke för att underlätta kommande gymnasie-och yrkesval, bekanta med yrke som försvann, kunna breda sina kunskaper om det

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Landsbygden och myterna Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Vi lär oss om landsbygden Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet Allt

Läs mer

Projektarbete om HIV i Laos

Projektarbete om HIV i Laos Projektarbete om HIV i Laos Rapport från min vistelse i Laos under ett par veckor för insamling av information kring HIV-situationen i landet. (december 2004) Jag har tidigare rest i Laos några gånger

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6 ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY Visningskort Runda 6 2012 SVARSKORT 1 Ingen tid alls Mindre än 1/2 timme 1/2 timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1

Läs mer

Regional variation i finska naturnamn

Regional variation i finska naturnamn HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Regional variation i finska naturnamn Antti Leino antti.leino@cs.helsinki.fi 3 maj 2006 Institutionen för datavetenskap Institutionen

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv ERIK ALLARDT Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv Europas karta är som en mosaik av olika nationaliteter och nationella grupper. Den består inte bara av nationalstater, utan också i högsta grad

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT 2010 KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Jakobstads Tidning

Jakobstads Tidning JG 3 Mediehistoria 22.10.2009 Kati Leuschel och Johanna Modig Jakobstads Tidning 1898 2008 Jakobstads Tidning (JT) grundades i december 1898 av fil.mag Isak Eriksson Smeds. Under åren 1898 2008 utgavs

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Finlandssvenska fysikdagar, Silja Symphony 13.11.2009 1 Bakgrund Att studera fysik och naturvetenskaper

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Jouni Korkiasaari Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Turku Åbo 2003 http://www.migrationinstitute.fi 2 Utvandring från Finland till Sverige

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86

Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86 Studier i nordisk filologi utgivna genom Camilla Wide Åttiosjätte bandet Therese Leinonen TALET LEVER! Fyra

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: December 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT december 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Lucia. Jon Wide Logistikprogrammet

Lucia. Jon Wide Logistikprogrammet 2013 Lucia Jon Wide Logistikprogrammet 2013-10-28 Innehåll Inledning... 3 Etymologi... 4 Äldre svensk luciatradition... 4 Julfasta och årets längsta natt... 4 Lucia LUCIA Lucia är en högtid som firas den

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Addition och subtraktion generalisering

Addition och subtraktion generalisering Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt

Läs mer

Ordförandens spalt. Jaana Grönlund. ordförande

Ordförandens spalt. Jaana Grönlund. ordförande Medlemsblad Hösten 2012 Ordförandens spalt Inför skolstarten och under sensommaren har det diskuterats i finska medier om det är befogat att skolorna ska ha ett nationellt undervisningsmaterial i språk

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten ' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. 25495 Val 2015:1 29.4.2015 Riksdagsvalet 2015 Högre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 58 procent,

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Uppföljning av Lärarlönelyftet

Uppföljning av Lärarlönelyftet 1 (17) Uppföljning av Lärarlönelyftet hösten 2016 Denna redogör för hur Lärarlönelyftet har fördelats under höstterminen 2016 (perioden 1 juli - 31 december 2016). Hösten 2016 var första gången som skolhuvudmän

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt Du 55+ Du är klok! Du har resurser! Du har erfarenhet! Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer i Finland arbetar för ett närsamhälle

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning.

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning. Kursplan Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum 1999 05 26 Engelsk benämning Ämne Sociolinguistics Nordiska språk Nivå 41 80 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Två österbottniska bygdespelmän

Två österbottniska bygdespelmän ANN-MARI HÄGGMAN Två österbottniska bygdespelmän En av Folkkultursarkivets angelägnaste uppgifter är att genom insamling ute i fält tillvarata den finlandssvenska befolkningens traditioner. Denna del av

Läs mer

Dialektuppsats: en metoddiskussion. Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien

Dialektuppsats: en metoddiskussion. Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien Dialektuppsats: en metoddiskussion Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien Varför finns dialekter? Dialekter uppkommer därför att levande språk förändras över tiden

Läs mer

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate 2011. Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate 2011. Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2011 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA 2011 Del I (Totalt 30) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

Tradition och generation

Tradition och generation Tradition och generation En frågelista från Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund,

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET

FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Projektforskare vid Svenska Litteratursällskapet 15.04.09 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer