Dialektinspelning i sex decennier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialektinspelning i sex decennier"

Transkript

1 Dialektinspelning i sex decennier Ann-Marie Ivars Slutseminariet för projektet Spara det finlandssvenska talet inbjuder till en återblick på den tidigare insamlingen av svenskt talspråk i Finland. Det är en viktig del av forskningstraditionen jag med den här återblicken vill lyfta fram i ljuset, okänd som den är för de flesta av dagens nordister i landet. Återblicken gäller sex decennier av inspelning av dialekt och stadsmål, från 1950-talet när rullband och magnetofon togs i bruk för dokumentation av det talade språket, till 2000-talet när det började spelas in digitalt. Mest kommer det att handla om de fem sista decennierna av 1900-talet, från till 1990-tal. Det var två institutioner, Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet (FKA) och dåvarande Folkmålskommissionen (FMK, som 1976 blev en del av Forskningscentralen för de inhemska språken), som började använda inspelning som insamlingsmetod, vid sidan av traditionell uppteckning av språk- och traditionsmaterial. De två institutionerna samarbetade och delade länge lokaliteter med varandra. De skildes åt 1997, när Forskningscentralen blev kvar på Sörnäs strandväg och Folkkultursarkivet flyttade in i Litteratursällskapets eget hus på Riddaregatan 5. Av praktiska skäl katalogförde FKA och FMK sina bandinspelningar gemensamt, och det är denna gemensamma bandkatalog jag har använt som källa för översikten. I bandkatalogen delar dialektologerna rum med traditionsforskarna på FKA, så det har gällt att identifiera och skilja inspelningar av folkligt språk från inspelningar av folkliga traditioner. Det är inte alltid så lätt att göra den distinktionen gränsen ter sig ofta som en linje dragen i vatten. Mitt kriterium för en dialekt- eller stadsmålsinspelning har varit att denna ska vara gjord av en nordist. Dialektinspelningens historia går tillbaka till sommaren Det var då som Olav Ahlbäck, dåvarande professor i nordisk filologi vid Helsingfors universitet, och Lars Huldén, dåvarande amanuens vid Folkmålskommissionen, gjorde en pionjärinsats genom att färdas omkring och spela in dialekt i norra Österbotten. Ahlbäck och Huldén fick efterföljare som vidgade inspelningen till andra delar av språkområdet. I bandkatalogen möter vi en lång rad namn på kända nordister som deltagit i insamlingen: Per-Henrik Solstrand, Mikael Reuter och Eva Sundberg som har gjort fältarbete på Åland, Kurt Zilliacus och Susanne Bergström i Åboland, Åke Granlund, Gunilla Harling-Kranck, Åke Karlsson, Helena Solstrand, Kerstin Evertson (Thelander) och Caroline Sandström i östra Nyland, Ebba Selenius Sida 1 av 10

2 i västra Nyland, Bo Lönnqvist i mellersta Nyland, vidare Peter Slotte i norra Österbotten, Marianne Blomqvist i mellersta Österbotten samt Ann-Marie Ivars och Ann-Mari Häggman i södra Österbotten. Mikael Reuter, Bo Lönnqvist, Ebba Selenius och Gunilla Harling-Kranck har dessutom spelat in Helsingforssvenska och Marika Tandefelt Viborgssvenska sådan den talas av evakuerade stadsbor. Som nordister har jag valt att betrakta också Bo Lönnqvist och Ann-Mari Häggman, som båda har nordistutbildning men är mera kända som etnolog respektive folklorist. Åsa Mickwitz, Pamela Gustavsson, Sara Nordlund och Lisa Södergård står för återväxten och har bland annat bandat barn- och ungdomsspråk för Litteratursällskapets språkarkiv, Också Marie-Charlotte Gullmets-Wik är ett namn som bör nämnas i sammanhanget. Det var hon som gjorde inspelningarna för Finlandssvenska stadsmål Avgränsningen av återblicken till inspelningar gjorda av nordister betyder inte att traditionsforskarnas inspelningar skulle sakna intresse för språkforskningen. I deras inspelningar finns utan tvivel mycket att hämta, också för nordister. Kanske skulle ett uppgivet annat syfte än ett språkligt rent av kunna vara till fördel för studier i levande talspråk? Inspelningsaktivitet Efter starten 1952 har inspelningsaktiviteten skiftat med tider och forskningsintressen. Dialektologin fick med åren konkurrens från nya forskningsgrenar som kom att attrahera yngre forskare mer än dialekterna. Följande uppställning, som anger antal katalogförda språkband, speglar det växlande intresset under de fem sista decennierna av 1900-talet: 1950-talet 102 band (34 under första + 68 under senare hälften) 1960-talet 448 ( ) 1970-talet 569 ( ) 1980-talet 175 ( ) 1990-talet 67 ( ) totalt ca band Det har sagts att man på 1950-talet hade som mål att göra två till tre inspelningar som skulle tjäna som prov på varje lokal dialekt, som på den tiden var detsamma som bygdemål. För det årtiondet finns sammanlagt 102 band arkiverade för eftervärlden, dvs. 34 band för åren och 68 för åren Aktiviteten ökar markant på 1960-talet, för att på 1970-talet vara som allra livligast, 448 respektive 569 band. Den ökade aktiviteten hänger samman med en utökad Sida 2 av 10

3 verksamhet på FKA och FMK överlag. Nya medarbetare anställdes: först kom Bo Lönnqvist till FKA 1966, sedan Ann-Marie Ivars till FMK 1967 och Ann-Mari Häggman till FKA I anställningen ingick fältarbete sommartid ute i bygderna. När 1970-talet går över i 1980-tal, då händer det något. Den allmänna insamlingen av dialekt och stadsmål stannar av, och det sker för Åbolands del så tidigt som 1976, för Ålands del 1977 och för Nylands och Österbottens del I stället kommer insamling med sikte på enskilda projekt. Mina egna inspelningar för Närpesprojektet 1982 (Ivars 1988) avspeglar sig i siffrorna för 1980-talet, liksom också ett antal inspelningar gjorda i Kimito av Susanne Bergström och i Munsala av Lars Huldén. Lotte Gullmets inspelningar för projektet Finlandssvenska stadsmål ( ) och Marika Tandefelts Viborgsinspelningar (1993) finns i siffrorna för första hälften av 1990-talet, FKA:s Bergöprojekt i siffrorna för senare hälften av 1990-talet. Trendbrottet Vad var det egentligen som hände, när den allmänna insamlingen av dialekt och stadsmål i form av såväl inspelning som uppteckning upphörde vid decennieskiftet 1970/1980? Det är en fråga man kan ha flera åsikter om. Inom dialektologernas egen krets började man anse att dokumentationen av dialekterna i traditionell tappning i själva verket var fullbordad de flesta lokala dialekter fanns det redan prov på i arkivsamlingarna. Man skulle inte längre samla material för samlandets egen skull, hette det, utan varje insamling skulle i fortsättningen vara målinriktad och komma forskningen till godo direkt. Inom dialektologin inträffade samtidigt ett generationsskifte. Tidigare medarbetare föll ifrån eller övergick (som jag själv) till nya uppgifter, och fältarbete var inte längre en integrerad del av arbetet vid Ordbok över Finlands svenska folkmål eller Litteratursällskapets språkarkiv. Men trendbrottet var som jag ser det inte bara en följd av berättigad självkritik eller praktiska omständigheter. Sociolingvistiken med nya kriterier för valet av informanter hade gjort sitt inträde och konkurrerade med dialektologin om de unga forskarnas intresse. Det blev legitimt att kritisera och göra sig lustig över den traditionella dialektologin och dess metoder. Säg ordet NORMs på ett seminarium som det här och du har skrattarna på din sida. Säg genuin dialekt, och munterheten i auditoriet är garanterad. NORMs NORMs, det är ett begrepp som har lanserats av J. K. Chambers och Peter Trudgill (1980 s. 33) för att beskriva metodiska brister i valet av informanter för Sida 3 av 10

4 dialektgeografiska undersökningar, undersökningar som utfördes i slutet av talet (av Georg Wenker i Tyskland och Jules Gilliéron i Frankrike). Det är en initialförkortning som består av begynnelsebokstäverna i nonmobile, older, rural males, i svensk översättning bofasta äldre män på landsbygden. Min egen, personliga erfarenhet av dialektinspelning sträcker sig över fem av de sex decennier återblicken omspänner, men jag känner ändå inte igen mig i NORMs, som jag uppfattar som både arrogant och nedvärderande mot dialektologin. Jag har ställt mig frågan hur relevant för eller tillämpligt på våra dialektinspelningar begreppet egentligen är. Hur är t.ex. manliga och kvinnliga informanter fördelade i materialet? Hur är materialet fördelat mellan land och stad? Hur fördelar sig informanterna efter ålder? Hur är det med den sociala tillhörigheten? Hur är det med kravet på trohet mot födelse- och uppväxtorten? Svar på frågorna har jag så gott det sig göra låter sökt i bandkatalogens personuppgifter om informanterna. Siffrorna som jag kommer att anföra ska ses som ungefärliga, för källmaterialet är sådant att det inte går att få fram exakta siffror. Olika forskare har varit olika noga med upplysningarna om sina informanter. Det brister ofta i informationen om informanternas födelseår, utbildning och yrke eller sociala tillhörighet. Sökningarna måste dessutom göras manuellt, för katalogen är inte digitaliserad. Män och kvinnor Hur är det alltså med den påstådda förkärleken för manliga informanter, rural males? I bandkatalogen har jag identifierat drygt informanter som dialektinformanter. 1 De fördelar sig på följande sätt efter kön: ca 840 män ca 52 % ca 770 kvinnor ca 48 %. Av de informanterna är de manliga faktiskt fler än de kvinnliga, 840 män mot 770 kvinnor. Det skiljer på ca 4 procentenheter, dvs. ca 52 procent män mot 48 procent kvinnor. Så många fler är männen alltså inte, att fördelningen skulle ge skäl för kritik mot valet av informanter ur ett könsperspektiv. Skillnaden till männens fördel har sin sakliga grund i att männen ännu årtiondena efter kriget stod för en vidare ämnessfär än kvinnorna. Ville man komma åt terminologin inom traditionella yrkesområden som jordbruk, fiske, säljakt, båtbyggeri, sjöfart, husbygge, skomakeri, snickeri, smide osv., så var det männen man vände sig till. Kvinnornas värld var mer 1 Antalet informanter är inte identiskt med antalet band i uppställningen. Ett band kan innehålla intervjuer med fler än en informant, och en och samma informant kan ha blivit inspelad vid flera olika tillfällen. Sida 4 av 10

5 begränsad till hus och hem. Det var dem man vände sig till om man ville veta hur livet i familjen och bygemenskapen tedde sig i helg och söcken. Land och stad Hur är det då med dialektologernas påstått snäva intresse för det rurala, landsbygden och det gamla bondesamhället? Den kritiken har det legat något i, för länge och väl var det bygdemålen som stod i fokus för intresset. Med slutet av 1960-talet kom ett intresse för språket i städerna, vilket framgår av följande uppställning över insamlingen i stadsmiljö, som börjar med Gamlakarleby i norr och slutar med Viborg i öster: Gamlakarleby 1954 Jakobstad 1990 Vasa 1978, 1990 Kaskö 1972 Kristinestad 1968, 1969, 1979, 1980, 1990 Ekenäs 1972, 1973, 1990 Helsingfors 1968, 1969, 1971, 1975, 1976, 1980 Borgå 1974, 1990 Lovisa 1969, 1971, 1976, 1990 Viborg Redan 1954 gjorde Lars Huldén en inspelning av Neristadsmålet i Gamlakarleby, men det var i slutet av 1960-talet som dialektbegreppet på allvar kan sägas ha utvidgats till att gälla också städernas språk. I vårt fall handlar det i första hand om språket i småstäderna vid Bottniska viken och Finska viken. År 1968 började jag själv ta upp Kåstadsspråk på band, och Kristinestad återkom jag till flera gånger under min aktiva tid på fältet ( ). I Nyland var det premiär för stadsmål Där var det Gunilla Harling-Kranck som då började spela in Lovisaspråk på band, och 1974 fortsatte hon i Borgå. Stadsmålet i Ekenäs har spelats in av Bo Lönnqvist (1972) och Ebba Selenius (1973). År 1972 besöktes Kaskö av en grupp på fyra forskare (Lars Huldén, Ann-Marie Ivars, Åke Karlsson och Per-Henrik Solstrand), och Marianne Blomqvist har gjort inspelningar i Vasa (1978). Också Helsingforssvenskan har ägnats intresse och spelats in av Mikael Reuter 1969, Bo Lönnqvist 1971, Ebba Selenius 1975 och Gunilla Harling-Kranck 1976, Också här ser vi hur insamlingen upphör 1980, för att senare fortsätta med sikte på projekt. Lotte Gullmets inspelningar för projektet Finlandssvenska stadsmål, dels för ett pilotprojekt som hon genomförde i Vasa och Borgå, dels för det egentliga projektet som genomfördes i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa, Sida 5 av 10

6 är registrerade 1990 (Gullmets-Wik 2004). Marika Tandefelt gjorde sina inspelningar för Viborgsprojektet 1993 (Tandefelt (red.) 2002). Den uppmärksamme läsaren har vid det här laget upptäckt att det finns luckor i översikten, att det är vissa städer som saknas. Före Spara talet-insamlingen hade Gamlakarleby inte besökts på nytt, Nykarleby, Mariehamn, Åbo och Hangö inte alls. Traditionsforskarna, däremot, deras intresse överflyttades på 1980-talet nästan helt från landsbygd till stad, och de har besökt också Mariehamn, Åbo och Hangö. I deras inspelningar av stadstraditioner finns förmodligen mycket av intresse, också för den som intresserar sig för stadsbors språkbruk. Någon anledning till kritik mot valet av inspelningsmiljöer finns det således inte, eller har i varje fall inte funnits de senaste fyrtio åren. Födelseårtionden Kritiken mot dialektologernas preferens för äldre informanter, traditionsbärare som förväntats tala traditionell dialekt, har fog för sig. Det var ett mönster som bröts med de nya projekt som startade på 1980-talet och anknöt till den sociolingvistiska traditionen med dess val av informanter efter ålder, kön och social bakgrund. För den här framställningen har jag inte gjort mig mödan att räkna ut hur gammal varje enskild informant var i intervjuögonblicket. Däremot har jag fördelat informanterna efter födelseårtionde, för att den vägen skapa en bild av tiden för tillägnandet av de lokala språkvanor vi har prov på i arkivsamlingarna. Inspelningarna av barn- och ungdomsspråk samt ett antal inspelningar från Pargas 2004 är inte inarbetade i översikten i Tabell 1. Tabell 1. Födelseårtionden ca (1 444) informanter med uppgift om födelseår ÖB ÅL ÅB NL tot Sida 6 av 10

7 Stadsmål informanter födda ca 1 120, 77,8 % Som framgår av tabellen hopar sig informanterna kring årtiondena före och efter förra sekelskiftet. Av de informanter (som har födelseår angivet i katalogen) är hela eller nästan 80 procent födda mellan 1880 och Bara ett fåtal informanter är födda före 1880, nämligen 8 på och 87 på 1870-talet. Tjugooch trettiotalisterna är inte många till antalet (81+42), inte de efterkrigstida generationerna heller (37 fyrtiotalister jämte 66 födda 1950 och senare). Det var den här bilden av åldersfördelningen som fick oss att inse att inte bara yngre informanter (födda ca ) utan också äldre måste få komma till tals i Spara talet-insamlingen. De tunna kategorierna efter 1920 måste fyllas ut med en grupp äldre informanter, en grupp 55-plusare, födda Rörlighet Nonmobile, det är ett element i NORMs som beskriver dialektologernas intresse för infödda informanter som förblivit födelsebygden trogna hela sin livstid. Och ingenting ont i det är det traditionell, ortsbunden dialekt man är ute efter att dokumentera, så faller det sig naturligt att vända sig till infödda talare. Bofasta informanter är det för den delen lätt att få tag på, för finlandssvenskarna är kända för att vara ett bofast släkte som inte så gärna byter boplats inom det egna landet. Flyttar man, så flyttar man utomlands direkt. Före 1930 gick emigrantströmmen till Amerika, efter kriget har den gått till Sverige. Många stannade borta för alltid, andra återvände hem. Och vistelse utomlands har inte varit ett hinder för någon att medverka som informant i en inspelning. Tvärtom har Amerikaemigrationen t.ex. avsatt en hel del spår i arkivmaterialet. Den äldre insamlingen innehåller ett femtiotal inspelningar som handlar om sjömansliv eller tillvaro som emigrant i USA och Kanada, i någon mån också i Sverige. De som stannade borta, deras språk är inte försummat, det heller. År 1971 företog FKA (Ragna Ahlbäck) och FMK (Ann-Marie Ivars) i samarbete med Nordica (Lars Huldén, Mikael Reuter) en inspelningsfärd till emigrantmiljöer i USA och Kanada. Amerikaexpeditionen 1971, som gruppen kallade sig, spelade in intervjuer med drygt 600 utvandrare från svenskbygderna i Finland. Flera finländska nordister medverkade för sin del på 1980-talet i forskningsprogrammet Urbanisering och språkförändring i Norden, där jag själv skrev min doktorsavhandling (Ivars 1986) Sida 7 av 10

8 baserad på intervjuer med emigranter i Eskilstuna i Sörmland. (Amerika- och Eskilstunabanden är inte inräknade i föreliggande översikt av insamlingen.) Den efterkrigstida utvandringen till Sverige i stort väntar nu på att bli utförligt dokumenterad av språk- och traditionsforskarna. Social tillhörighet NORMs ger anledning att granska också informanternas sociala tillhörighet. Det ska medges att det är bondebefolkningen som social kategori som dominerar i inspelningarna. Dessutom är fiskarbefolkningen av lätt insedda skäl väl representerad. Det är med andra ord primärnäringarna som helhet som dominerar, på bekostnad av industri och tjänster. Även om det inte var statistisk representativitet den äldre insamlingen eftersträvade, så är den sociala spridningen av informanterna väl så bred. Det illustreras av följande uppställning, som berättar något om informanterna och deras sociala ställning i landsbygds- respektive stadsmiljö: Yrken, social tillhörighet a) på landet godsägare, friherrinna folkskollärare, lärare, grundskollärare och pol.mag., fil.mag. bonde, jordbrukare, småbrukare, fiskarbonde, hönsfarmare, trädgårdsodlare jordbrukarhustru, bondhustru, bondmora, bondvärdinna, värdinna, småbrukarhustru, bond- och fiskarhustru häradsdomare, nämndeman, kommunal förtroendeman, bonde och f.d. landstingsman, jordbrukare och kommunalman bonde, timmerman, snickare; bonde, timmerman, skomakare; bonde, tegelslagare; bonde, murare; bonde, rörmokare; bonde och växthusodlare; jordbrukare, timmerman; jordbrukare, skogsarbetare, timmerman; småbrukare, diversearbetare fiskare, fiskare och författare, fiskare och skeppare m.m., båtbyggare, sjöman, lots, styrman, sjökapten, skutskeppare o. redare, fyrvaktare, maskinist, kaptenska, skepparhustru; fiskare, smugglare, mångsysslare, småbrukare skomakare, skräddare, skräddare och skådespelare, mjölnare, sömmerska, väverska, skomakarhustru, målare, rörmokare, sågställare, metallarbetare, eltekniker, byggnadssnickare handelslagsföreståndare, mejeriföreståndare, butiksbiträde, polis, konsulent, taxichaufför, byggnadsingenjör, kontorschef, chef för försäkringskontor, skolköksa, kontorist, banktjänsteman, Sida 8 av 10

9 bankdirektör, sjuksköterska, direktör, redaktör och f.d. riksdagsman, förmånshandläggare, kanslist, brandman, lab. sköterska, vårdbiträde, lantbrukskonsulent, ingenjörsstuderande torpare, dagsverkare, jordbruksarbetare, dräng, statarhustru o. deja, statkarl, stallskarl, tjänarinna, piga, diversearbetare, sågarbetare, backstugukvinna b) i staden fil.mag., pol.mag., jur.kand., försäljningschef, lärarinna, professor, hotelldirektör bagare, plåtslagare, forman, glasmästare, urmakare, skohandlare, lanthandlerska, bokförerska, metallsvarvare, frisör, guldsmed, fiskare (= egna företagare) gruvförman; bryggkokare o. kokeriförman; tappare, filtrerare och källarförman; typograf; möbelsnickare; bussförare; arbetsledare, pappersskärare, timmerman, postiljon, apoteksbiträde brädgårdsarbetare; bl.a. cementarbetare, tegelbruksarbetare, hamnarbetare, brandvakt; sågarbetare, möbelsnickare, timmerman; båtbyggare och fiskare c) Finlandssvenska stadsmål diplom ekonom, ekonomie magister, filosofie kandidat, hemmafru, diplom ingenjör, överläkare, lektor, ekonomichef, möbelhandlare, bankdirektör, farmaceut kontorist, hälsovårdare, merkonom, eltekniker, kanslist, sekreterare, företagare, fysioterapeut, klasslärare, speciallärare, ingenjör, urmakare, sjukskötare, kassör, brandchef, resebyråtjänsteman, utdelningschef, telefonist, byråchef, sjukhusekonom, reklamchef, lotsålderman städerska, vaktmästare, arbetsledare, affärsbiträde, stuveriförman, tågkarl, elmontör, faktor Yrkesbeteckningarna återges som de går och står i bandkatalogen, och de bygger ytterst på informanternas egna uppgifter. En del informanter har uppgett fler än ett yrke. Det är fallet med småbrukare som vid sidan av jordbruket får sin försörjning som timmermän, snickare, murare osv. Hela den sociala skalan är i varje fall representerad, från godsägare till statkarl, från bonde till torpare och fiskare eller skomakare, från magister till glasmästare och guldsmed, från bondmora till backstugukvinna och deja, från lanthandlerska till skolköksa och affärsbiträde. När vi går vidare till 1990-talets stadsmålsprojekt, så blir uppsättningen titlar och yrken bredare, men så var det då också fråga om en sociolingvistiskt upplagd undersökning där informanterna valdes efter bl.a. utbildningsnivå. Studentexamen fungerade i det projektet som skiljelinje mellan vuxna informanter med högre respektive lägre utbildning. Sida 9 av 10

10 Avslutning Med den här återblicken har jag velat nyansera bilden av den äldre insamlingen, den som bedrevs före trendbrottet i början av 1980-talet. Det har visat sig att manliga och kvinnliga informanter är någotsånär jämnt fördelade, att dialektbegreppet har omfattat också städernas språk, att informanterna representerar ett brett socialt spektrum, att åldersskalan är vid och spänner över tretton födelseårtionden låt vara med dominans för årtiondena kring förra sekelskiftet. Insamlingen har dessutom intresserat sig för både bofasta och emigranter. Den insamling som genomfördes före trendbrottet 1980 syftade till att fånga ett tillstånd där utjämningsprocessen ännu inte hade kommit i gång. I inspelningarna av traditionell dialekt och stadsmål har vi i dag ett utmärkt referensmaterial för jämförelse med det material som flutit in genom Spara talet-projektet. För forskningen i svenskan i Finland är det speciellt angeläget att det finns material där vi kan följa språkutvecklingen ur många skilda aspekter och hålla oss à jour med utvecklingen i ett längre perspektiv. Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet har vård om samlingar som är värda sin vikt i guld, samlingar av oskattbart värde för forskningen och kulturhistorien. Referenser Chambers, J.K. & Trudgill, Peter, 1980: Dialectology. Cambridge: Cambridge University Press. Gullmets-Wik. Marie-Charlotte, 2004: Backa och backe, glader och glad. Formväxling i talspråket i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa. Studier i nordisk filologi 82. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Ivars, Ann-Marie, 1986: Från Österbotten till Sörmland. En undersökning av emigration och språklig anpassning. Studier i nordisk filologi 66. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Ivars, Ann-Marie, 1988: Närpesdialekten på 1980-talet. Studier i nordisk filologi 70. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Tandefelt, Marika (red.), 2002: Viborgs fyra språk under sju sekel. Helsingfors: Schildts. Sida 10 av 10

SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport

SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport Insamling av ortnamn och dialekter har stått på Svenska litteratursällskapets program ända sedan sällskapet instiftades 1885. Fram till 1952 skedde insamlingen

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Jouni Korkiasaari Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Turku Åbo 2003 http://www.migrationinstitute.fi 2 Utvandring från Finland till Sverige

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6 ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY Visningskort Runda 6 2012 SVARSKORT 1 Ingen tid alls Mindre än 1/2 timme 1/2 timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT 2010 KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY 2008 SVARSKORT KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

God början på sommaren!

God början på sommaren! Åbo 14-06- 10 Sommarbrev från Folkhälsan i Åboland God början på sommaren! Hela hälsan dagarna 24-26.9. på Åland Folkhälsan arrangerar Hela Hälsan dagarna för sina lokalföreningsaktiva och frivilliga nätverk

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg.

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg. Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottet Tid 7.10.2013 kl. 11.30-14.30 Plats: Böle bibliotek, Helsingfors Närvarande: Mia Malm (ordf.), Biblioteken.fi Susanne Ahlroth, Regionförvaltningsverket

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2012

Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2012 Styrelse 2012 2012 2 Kjell Sundström F. 1960, hemort Åbo Stiftelsen för Åbo Akademi, skattmästare (styrelseordförande) Ab Kelonia Oy:s styrelse (ordförande) Förlagsaktiebolaget Sydvästkusten (ordförande)

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman I SAMMA BÅT och NOORS TRÄDGÅRD av Sara Wadell, återberättade av Andreas Palmaer Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa de här böckerna

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Finlandssvenskar i Västerås

Finlandssvenskar i Västerås Finlandssvenskar i Västerås Informationsfolder utgiven av: Finlandssvenska föreningen i Västerås med omnejd Historia Många tror att finlandssvenskarna är finnar vilka lärt sig svenska. Men så är det inte.

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon Canadian Pacific Linjens Sällskapsresa till C fcxl kcl k i maj IQ3O»Success of Klcfimond» 20,000 lon Avsikten med denna sällskapsresa är att arrangera för våra passagerare den möjligast bästa ock bekväma

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

PROGRAM. Finlands Brandbefälsförbunds & Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbunds studiedagar och FSB:s höstmöte Sokos Hotel Caribia i Åbo

PROGRAM. Finlands Brandbefälsförbunds & Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbunds studiedagar och FSB:s höstmöte Sokos Hotel Caribia i Åbo PROGRAM Finlands Brandbefälsförbunds & Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbunds studiedagar och FSB:s höstmöte Sokos Hotel Caribia i Åbo Tid 15-16 november 2013 Adress Beskrivning Målsättning Sokos

Läs mer

De som står utanför. En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl

De som står utanför. En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl De som står utanför En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl Innehåll Utanför 2011 sid 5 Icke-användarna fördelade efter ålder Motiv till att inte använda Internet Icke-användarna sid 6 Utbildning

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

75år. Prenumerera på SLS nyhetsbrev! Vill du bli medlem i SLS? svenska litteratursällskapet i finland 1/2012

75år. Prenumerera på SLS nyhetsbrev! Vill du bli medlem i SLS? svenska litteratursällskapet i finland 1/2012 Svenska litteratursällskapet i Finland Riddaregatan 5 00170 Helsingfors Prenumerera på SLS nyhetsbrev! SLS nyhetsbrev innehåller information om det senaste som pågår inom SLS från boknyheter till forskningsrön

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Etikettlista AID för Räddningstjänsten

Etikettlista AID för Räddningstjänsten Etikettlista AID för Räddningstjänsten Ledningsarbete (Kompletterande chefs-/ledningskod är obligatorisk för gruppen 101010-109090. Dessa samt övriga kompletterande koder återfinns i bilaga 2) koderna

Läs mer

Redigerad av Harry Lönnroth

Redigerad av Harry Lönnroth Redigerad av Harry Lönnroth Copyright Tampere University Press Distribution Tammerfors universitet Vetenskapsbokhandeln TAJU Box 617 FIN- 33014 Tammerfors universitet Finland tel. +358 3 215 6055 fax +358

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014. STYRELSE Närvarande

Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014. STYRELSE Närvarande Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014 STYRELSE Närvarande Frånvarande Eva Eriksson, ordförande Urban Jonsson, vice ordförande Åke Andersson, kassör Åsa Malkusson, sekreterare

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 l! va ett s m a r t(h ) Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 Allmänt om projektet Projektet Fisk ett smart(h) val! har som primär målsättningen haft att höja kunskapen kring matfisk

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013//

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// Sammanställdav: Konstrundansarrangör ProjektkoordinatorAnnaNöjd/Åbolandshantverkrf 0405042188 konstrundan.aboland@gmail.com Konstrundan/2013/ Konstrundan arrangerades

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer