» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik."

Transkript

1 s juridiska årsbok 2015» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.» 1

2 Inledning Innehållsförteckning För fjärde året i rad har vi på tagit fram en juridisk årsbok. Rapporterna är ett led i att sprida kunskap till personer som på olika sätt påverkar eller påverkas av de beslut som fattas och den utveckling som sker inom området. I rapporten beskriver vi pågående trender inom juridikområdet. Tyvärr återkommer många av de problem vi lyfter år efter år. Det handlar bland annat om brister kopplat till föräldraansvar, tillsyn och omprövningar. Trots att många enskilda drabbas så vidtas inga åtgärder från politiskt håll eller från de myndigheter som berörs. Bland riksdagspartierna råder enighet om att personer med grava funktionsnedsättningar ska få sådan hjälp att de kan leva som andra. Lagstiftningen ger också den enskilde ett starkt stöd för att få tillgång till den hjälp från samhället som gör det möjligt för dem att leva ett bra liv. I praktiken går utvecklingen i flera avseenden i en annan riktning. Avslagen när det gäller nybeviljande har ökat dramatiskt och detsamma gäller för indragningar på grund av att de grundläggande behoven bedöms understiga 20 timmar. På många områden finns också stora glapp mellan de lagar som riksdagen stiftat och den praxis som utvecklats. Utvecklingen är inte en konsekvens av politiska beslut. Lagstiftningen har inte ändrats. Istället är det myndigheterna inom området, med Försäkringskassan och kommunerna i spetsen, som har utvecklat en praxis som innebär att rätten till assistans har försvagats. I flera fall går den emot lagens intentioner, och i andra fall kan den betraktas som ett direkt brott mot lagen och centrala förvaltningsrättsliga principer. Sammantaget är utmaningarna många. Nu har vi en ny regering och det finns flera aktuella utredningar som rör rätten till assistans. Vi vill uppmana alla partier att fortsätta att stå upp för assistansreformen, men också att vidta åtgärder så myndigheternas tillämpning av lagen bidrar till att ge alla rätt till ett bra liv. Christian Källström, chefsjurist Inledning 2 Intyg- svåra att få och svåra att använda 4 Grundläggande behov- gör kommunerna snålare bedömningar än Försäkringskassan? 7 Väntetid i assistansersättningen i relation till Arbetstidslagen 9 Situationen för dem som på grund av lagändring och praxis inte längre fick assistans 11 Kommentarer till aktuella rapporter 13 Återkoppling till tidigare Årsböcker 17 LSS viktiga lagändringar och praxis 21 Utvecklingsförslag 24 Ordförklaring 25 Om s jurister

3 Intyg- svåra att få och svåra att använda Medicinska underlag är centrala som grund för assistansbeslut. Det är en nödvändig ordning men det finns flera problem kring intygen. Kraven har ökat och nya intyg måste ordnas varje år, även i fall där det är uppenbart att tillståndet inte förändras. På många håll är det samtidigt svårt att få tillgång till intyg, då vårdgivare nekar eller kräver betalning för att skriva dem. Utöver detta förekommer det att förvaltningsmyndigheter godtyckligt avfärdar intyg med hänvisning till vad personer utan kvalificerad kompetens uttalar om personen ifråga. menar att det måste blir lättare att få intyg av kompetenta utfärdare, och att kompetensen hos de handläggare som tolkar och använder intygen måste höjas. En viktig utgångspunkt för assistansbeslut är att det finns ett medicinskt intyg på funktionsnedsättningens omfattning och karaktär. Det skulle inte vara rimligt om enbart den egna beskrivningen låg till grund för beslut. I ivern att säkerställa att inga fuskare slinker igenom nätet har kraven på medicinska underlag höjts. Intygen får vara max ett år gamla trots att den extra kromosomen hos en person med Downs syndrom knappast försvunnit av sig själv och den progressiva MS:en knappast gått tillbaka sedan sist. En läkare som skrev ett intyg till en av s kunder ställde den retoriska och logiska frågan Vad är det i ordet kronisk som Försäkringskassan inte förstår?, något som illustrerar problematiken. Vidare ska intygen baseras på objektiva fynd och inte enbart på den enskildes beskrivning. Samtidigt är det svårt för en läkare att intyga hur ofta en person går på toaletten, hur lång tid det tar eller hur ont det gör att göra en förflyttning. Dessutom förekommer det att det begärs kompletterande intyg för att styrka sådant som är diagnosspecifikt. Det finns också en många gånger felaktig uppfattning hos förvaltningsmyndigheterna att personer med funktionsnedsättning har en nära och återkommande kontakt med sjukvården och att det därför alltid finns någon som kan intyga förekomsten eller frånvaron av olika funktioner. är Sveriges största assistansanordnare och hjälper varje år många personer att ansöka om personlig assistans. Under senare år har vi noterat en ökad frustration hos vårdgivare när det gäller just intyg. Sjukvården anser att de inte kan prioritera att producera medicinska underlag för olika typer av LSS-insatser, utan att de begränsade resurserna måste fokuseras på vård och behandling. Det blir allt vanligare att sjukvården helt nekar att skriva intyg alternativt att man kräver betalning för att utfärda intyg. I en färsk undersökning riktad till s kunder uppger var tredje svarande att det är svårt eller mycket svårt att få intyg utfärdade som styrker den egna funktionsnedsättningen. Upplevelse av att få intyg utfärdade. Hur upplever du att det är att få intyg utfärdade som styrker din funktionsnedsättning? Mycket lätt Ganska svårt Ganska lätt Antal svarande: 186 En nästan lika stor andel, tre av tio, upplever inte att de som skriver ut intyg har tillräcklig kompetens. Även om undersökningen är begränsad så är resultaten en indikation på att det finns ett missnöje både när det handlar om möjligheterna att få intyg som styrker den egna funktionsnedsättningen och kompetensen bland de som utfärdar intyg. Upplevelse av kompetens hos de som utfärdar intyg Hur upplever du att de som skriver ut intyg har tillräcklig kompetens på området? Ja Nej Vet ej Antal svarande: 183 Mycket svårt Varken lätt eller svårt Vet ej Problem kring krav på intygexempel från En förälder till en av s assistanskunder med diagnoserna autism och utvecklingsstörning har berättat för sin jurist att Försäkringskassan efterfrågade läkarintyg gällande kundens affektutbrott och utåtagerande beteende. Såväl anhöriga som personliga assistenter kunde berätta att kunden, vid de tillfällen då man inte lyckades tydliggöra vardagen så att denne förstod, kunde reagera med såväl självskadande som utåtagerande beteende. Kunden ifråga hade till och med förhårdnader på händer och armar som berodde på att kunden så ofta bet sig själv. Det var emellertid inte tillräckligt utan det krävdes läkarintyg som bekräftade det anhöriga och assistenter berättade. Assistanskunden var sällan sjuk och hade inte någon närmare kontakt med sjukvården. Assistenterna fick därför boka tid på hälsocentralen för att tillsammans med kunden träffa en för denne okänd läkare. Väl på plats hos läkaren fick assistenter och anhöriga berätta om affektutbrotten och det utåtagerande beteendet. Läkaren hade naturligtvis inte någon närmare kännedom om personen ifråga och var inte heller specialiserad på autism och utvecklingsstörning. Efter att ha hört vad assistenterna hade att säga satte han sig vid datorn och googlade autism och aggressivitet och kunde konstatera att det verkade kunna förekomma på det sätt som beskrivits hos personer med autism och utvecklingsstörning. Därefter skrevs ett intyg som lämnades till Försäkringskassan. I ett annat fall berättade en kvinna med progressiv MS att hon på grund av spasticitet i urinblåsan var tvungen att omedelbart få hjälp att komma till toaletten för att inte kissa på sig. I det medicinska underlag som Försäkringskassan hade sedan tidigare framgick det att kvinnan bland annat hade en omfattande spasticitet. Inte heller denna gång var det tillräckligt med den egna redogörelsen utan kompletterande medicinska underlag krävdes trots att det som beskrevs inte på något sätt framstod som orimligt mot bakgrund av kvinnans diagnos. 4 5

4 Intyg nödvändiga men problematiska Trots att förvaltningsmyndigheter många gånger har en hög tilltro till intyg från sjukvården kan de också på ett godtyckligt sätt avfärdas med hänvisning till det som personer utan kvalifikationer säger. En av s tidigare assistanskunder har fått sitt beslut indraget med hänvisning till att personalen på korttids säger att han blivit duktigare på att klara sig själv och att inte behöver så mycket hjälp i duschen och inte heller vid toalettbesök. I intygen från habiliteringen skriver emellertid läkare och psykolog att personen har en enorm problematik med mage och tarm, att han flera gånger varit så förstoppad när han kommit från korttids att det krävts sjukhusvård samt att han visserligen kan gå in i en dusch och skölja av sig, men att han inte kan tvätta sig själv så att han blir ren. Medicinska underlag är nödvändiga, men det ställer stora krav på förvaltningsmyndigheterna att de handläggare som är satta att tolka innebörden i intyg och använda dem i sin ärendehandläggning har den kompetens som krävs dels för att veta när det finns behov av nya eller kompletterande medicinska underlag och dels vad intygen verkligen säger. Vidare menar att sjukvården måste få tid och resurser för att genomföra de utredningar som krävs för att utfärda efterfrågade intyg. Det är inte hållbart att en myndighet nekar assistans när en annan myndighet vägrar att utföra de utredningar som krävs. Bernt fick assistans efter en stroke. Idag är hans fru Britten en av hans assistenter. Samtidigt som hanteringen av intyg i flera avseenden är ett problem för brukarna så finns det också andra utmaningar. I Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) aktuella rapport Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet tas olika former av fusk och missbruk kring intyg upp. Missbruket undergräver systemet, och drabbar i slutändan den stora majoritet som inte fuskar och som har behov av samhällets stöd. BRÅ föreslår ett antal åtgärder som bland annat rör underrättelseskyldighet mellan myndigheter och regelförenklingar. ser positivt på att problemen lyfts fram och hoppas att åtgärder i linje med rapportens förslag kommer att vidtas framöver. Bättre utredningar som grund för intygen är också en åtgärd som skulle motverka fusk, samtidigt som rättssäkerheten skulle förbättras. Viktigt i sammanhanget är dock att en bättre kontroll inte sker på bekostnad av försämrad integritet eller att regler skapas som innebär mer besvär och arbetsinsatser för den enskilde brukaren. Grundläggande behov- gör kommunerna snålare bedömningar än Försäkringskassan? En undersökning av bedömningar i Halland och Västra Götaland visar att kommunerna gör snålare bedömningar än Försäkringskassan. Tecken finns på att kommunerna är mer återhållsamma i sina bedömningar när de tror att Försäkringskassan inte kommer att bevilja assistans, än när det finns en chans att Försäkringskassan kommer att bevilja. Socialstyrelsen eller IVO bör utreda denna fråga närmare. Känslan bland s 24 jurister, och säkerligen hos många andra personer inom området, är att kommunerna är snålare i sina bedömningar än Försäkringskassan. En jämförelse av bedömningarna för 31 av våra kunder i Halland och Västra Götaland (alla sökkunder under 2013 och 2014 som fått beslut från både kommun och Försäkringskassa), där man sökt både hos kommunen och Försäkringskassan, pekar på att så är fallet. I 22 ärenden har kommunen gjort en snålare bedömning. I 6 ärenden är det Försäkringskassan som gjort den snålare bedömningen I 3 fall har de gjort samma bedömning (sannolikt efter att ena myndigheten har tagit del av utredning från den andra myndigheten). I de första 22 fallen är den genomsnittliga bedömningen av den tidsmässiga omfattningen av de grundläggande behoven cirka 8,4 timmar per vecka från kommunen och cirka 16,4 timmar från Försäkringskassan. I de sex fall där Försäkringskassan gjort den snålare bedömningen är genomsnittet ungefär 13,8 timmar från Försäkringskassan och cirka 19,7 timmar från kommunen. Vår tes är att kommunen är snålare i sina bedömningar när de tror att Försäkringskassan inte kommer att bevilja assistans än när det finns en chans att Försäkringskassan kommer att bevilja. I det senare fallet kommer kommunen sannolikt att kunna få ersättning från Försäkringskassan och den ekonomiska risken för kommunen minskar. Underlaget ovan är förstås begränsat, och detta borde utredas djupare och med ett större underlag, vilket Socialstyrelsen eller IVO borde ta ansvar för

5 Varje handläggare utreder hjälpbehovet utifrån samma regler och förutsättningar varför utifrån ett slumpmässigt resultat borde bedömningen vara att Försäkringskassans bedömning understiger kommunens i cirka 50 procent av fallen. Det är därför anmärkningsvärt att kommunerna är snålare i nästan 80 procent av de undersökta ärendena. I synnerhet eftersom det är flera olika kommuner som varit inblandade. Det går inte säga vilken av bedömningarna som är korrekt, men då Försäkringskassans handläggare har ett behovsbedömningsdokument och tydligare riktlinjer får det antas att deras bedömning stämmer bättre överens med verkligheten än kommunens. Det är även ett problem att kommunerna inte alltid beräknar den tidsmässiga omfattningen av de grundläggande behoven utan enbart anger att de inte är tillräckligt omfattande för rätten till assistans. I vår granskning förekom detta vid två tillfällen. Det är ett problem eftersom den enskilde får svårare att förstå beslutet och det blir därmed också svårare att hävda sin rätt gentemot kommunen. När kommunen är tydlig med sina beräkningar och bedömningar får den enskilde lättare att påvisa eventuella fel och brister. Det är vidare antagligen så att den förändring som gjordes tidigt i LSS historia, när 20- timmarsgränsen ändrades från att avse det totala behovet till att enbart avse de grundläggande behoven, har medfört att kommunen blivit snålare i sina bedömningar än om gränsen behållits enligt lagstiftarens ursprungliga intention. Detta eftersom om kommunen beviljar rätt till assistans, så måste de ansvara för det totala behovet av hjälp (om Försäkringskassan bedömer att de grundläggande behoven understiger 20 timmar per vecka). Enligt den ursprungliga tanken skulle kommunen enbart bekosta de första 20 timmarna. Detta har säkerligen sparat staten pengar men det har drabbat många enskilda som nekats assistans. Samma förutsättningar borde ge samma bedömning. Väntetid i assistansersättningen i relation till Arbetstidslagen Den som under sin dygnsvila behöver ha en personlig assistent tillhands utan att assistenten utför någon aktiv arbetsinsats ska beviljas assistansersättning i form av väntetid. Problemet är dock att assistansersättningen delas så att assistansbehovet inte kan tillgodoses i praktiken. Här hamnar Arbetstidslagen (ATL) i konflikt med LSS, och behovet av assistans måste täckas upp av många olika assistenter. För att komma tillrätta med problemet behöver ersättningsnivån höjas, eller så måste väntetiden under dygnsvilan beräknas på samma sätt som assistans under dagtid. Tidigare har Försäkringskassan istället för väntetid använt sig av begreppet jour. För att komma bort från det arbetsrättsliga begreppet jour har Försäkringskassan beslutat att byta ord. För att beräkna väntetiden ska en aktiv timma delas med fyra. En person som sover (ligger i sin säng) i tio timmar beviljas alltså assistansersättning för 2,5 timmar. De timmarna ska täcka assistansbehovet under hela dygnsvilan, det vill säga 10 timmar. När Försäkringskassan bedömer behovet av väntetid tas ingen hänsyn till hur assistansbehovet ska tillgodoses i praktiken. Verkställigheten av assistansen har alltså ingen betydelse vid behovsbedömningen. När det gäller utbetalning av assistansersättning ska Försäkringskassan emellertid kontrollera hur timmarna har utförts. Det som ska kontrolleras är inte i första hand att timmarna har utförts i enlighet med beslutet utan att det har skett i enlighet med ATL. Om assistansen utförts så att det strider mot ATL ska den tiden inte betraktas som utförd assistans och assistansersättning ska därmed inte utbetalas. ATL reglerar hur och när den personliga assistenten får arbeta. ATL tar dock ingen hänsyn till hur assistansbeslutet ser ut eller vad som har legat till grund för väntetidens omfattning. Detta får stora konsekvenser eftersom de två lagarna (Socialförsäkringsbalken och ATL) ofta kommer i konflikt med varandra. Enligt ATL får den personliga assistenten arbeta maximalt 48 timmar jour på fyra veckor. Reglerna kan skilja sig något åt beroende på om det är en anhörig eller en utomstående person som arbetar som personlig assistent och vilket kollektivavtal som tillämpas. Detta innebär att om ATL ska följas måste nattassistansen utföras av sju olika personer varje vecka för en person som beviljats väntetid med 10 timmar per natt. Enligt LSS ska den personliga assistansen utföras av ett begränsat antal personer. Det blir en omöjlighet i beslut med mycket väntetid eftersom reglerna kräver att assistansen utförs av många olika personer. Det får stora konsekvenser för den assistansberättigade som måste stå ut med en assistans som i stora delar 8 9 9

6 liknar hemtjänst för att få sina behov tillgodosedda. Ironiskt nog är det dessutom personer som är extra beroende av ett begränsat antal personliga assistenter som drabbas av beslut med en stor andel väntetid. Ofta handlar det om små barn med omfattande funktionsnedsättning som behöver få knyta an till några få vuxna, eller personer med långt gången neurologisk sjukdom med kognitiva nedsättningar som behöver mycket vila under dygnet. Även för den personliga assistenten får reglerna om arbetstid i relation till reglerna om beräkningen av assistansbehovet stora konsekvenser. Ett assistansbeslut där en stor andel utgörs av väntetid kräver ett stort antal personliga assistenter. Den återstående aktiva tiden måste fördelas mellan de anställda vilket innebär att varje enskild schemarad blir på en väldigt låg tjänstgöringsgrad. För att täcka upp behovet av assistans hos en person som har behov av assistans dygnet runt (med 10 timmar väntetid per dygn = sju assistenter) blir fördelningen 7 personer med sysselsättningsgrad 60,2 aktiva timmar per genomsnittsmånad + 43 timmar jour per genomsnittsmånad. Sysselsättningsgraden baseras endast på de aktiva timmarna och skulle ge ungefär 35 % sysselsättningsgrad. Detta gäller bara om det endast är utomstående assistenter. Vad behöver åtgärdas och hur? Det kommer alltid att finnas personer som har behov av att ha en personlig assistent hos sig under natten även om det praktiska hjälpbehovet inte är så omfattande. Oavsett hur omfattande väntetiden är så är den nästan alltid svår att hantera. Orsaken till detta är den låga ersättningsnivån där en timma bara ersätts med en kvart. Detta kan åtgärdas på två sätt. Antingen höjs ersättningsnivån från Försäkringskassan till anordnare och från anordnare till assistent. Eller så beräknar man väntetiden under dygnsvilan på samma sätt som assistans under dagtid. När det handlar om att minska antalet assistenter krävs att väntetid undantas från arbetstid eller att den enbart räknas som en fjärdedel. Både assistansberättigade och assistenter drabbas av det nuvarande systemet, och det är hög tid för en förändring. Helene har MS och har fått vänja sig vid en ny livsstil. Tack vare sina assistenter har hon ändå möjlighet att komma ut nästan som hon önskar. Situationen för en stor grupp som hamnat utanför systemet mycket svår När regeringen 1995 ville förtydliga rätten till assistans genom att införa begreppet praktisk hjälp i lagstiftningen innebar det inskränkning av rätten till assistans. Särskilt påverkades personer med psykiska funktionsnedsättningar. Trots förändringar på vitala punkter i riksdagens beslut är det regeringens ursprungliga förslag som fått väga tyngst i tolkningen av lagen. Idag finns det mycket som pekar på att många personer med schizofreni och liknande psykoser fortfarande lever ett både kortare och sämre liv än före riksdagsbeslutet. menar att konsekvenserna av riksdagsbeslutet bör utredas. När riksdagen 1995 fattade beslut om förändrad lagstiftning gällande rätten till personlig assistans, skilde sig förslaget åt från regeringens proposition. Den efterföljande praxisen (RÅ 1997 ref 28 m fl.) medförde att en stor del av personer med psykiska problem av olika slag blev utestängda från rätten till assistans. Det kan givetvis debatteras huruvida Högsta Förvaltningsdomstolen tolkat lagen fel, utifrån att ordet praktisk faktiskt ströks ur lagtexten och att det kanske enbart var regeringen och inte riksdagen, som ansåg att rätten till assistans skulle inskränkas. Det finns även ett angeläget behov av att förtydliga vad annan hjälp som kräver ingående kunskaper är. Det 5:e grundläggande behovet infördes i LSS samtidigt som ordet praktisk ströks i lagförslaget. Det grundläggande behovet fanns inte med i lagförslaget utan riksdagen införde det på egen hand. Det har dock inte angetts i förarbetena vad behovet innebär är eller hur det ska tolkas. En inte allt för vågad gissning är att det var avsett att säkerställa att personer med psykiska problem och olika psykiska funktionsnedsättningar även fortsättningsvis skulle få rätt till assistans. För de flesta som arbetar med exempelvis personer med autism är det uppenbart att det krävs en mycket god kännedom om personen ifråga. Samma sak borde rimligen gälla stöd till personer med psykiska problem. Det är inte orimligt att lagstiftaren hade det i åtanke när lagen ändrades. Tyvärr har inte Högsta Förvaltningsdomstolen tolkat lagändringen på det sättet. De har snarare beaktat vad författarna till lagförslaget (regeringen) hade för åsikt (att hjälpen enbart borde avse praktisk hjälp), istället för att beakta vad lagstiftaren (riksdagen) hade för åsikt när förlaget ändrades. Att riksdagen ändrade på förslaget på vitala punkter tyder på att de hade en annan åsikt än regeringen, varför det givetvis borde vara riksdagens åsikt som väger tyngst vid tolkningen av lagen. Utifrån detta kan det faktiskt antas att Högsta Förvaltningsdomstolen tolkat lagen på sätt som inte var avsett av lagstiftaren, vilket i det här fallet medfört en inskränkning av tillämpningen av LSS

7 Att LSS kommit att avvika från lagstiftarens intentioner genom Högsta Förvaltningsdomstolens tolkningar kan vara en av anledningarna till att många personer med schizofreni och liknande psykoser fortfarande lever ett både kortare och sämre liv än före riksdagsbeslutet Hemlösheten har ökat, liksom fattigdomen och dödligheten i fysiska sjukdomar (Läkartidningen 2014;111:CXAL). Den ovan beskrivna gruppen av personer har förmodligen uteslutits från rätten till assistans eftersom hjälpbehoven sällan är direkt praktiska utan ofta mer av motiverande och aktiverande karaktär. Socialstyrelsens har nyligen gjort en analys av vissa LSS- insatser. I den framkommer bland annat att det stöd i eget boende som erbjuds i form av insatser enligt LSS inte räcker till för att möta de behov som finns i dag. Det kan innebära att personer som tillhör personkretsen för LSS i stället får insatser med stöd av annan lagstiftning, framför allt socialtjänstlagen. Men det kan också innebära att enskilda står utan stöd från samhället och blir mer beroende av stöd från till exempel anhöriga (sid 64). Kartläggningen visar att kommunerna har svårt att tillgodose behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är bland annat personer med autismspektrumstörning som Aspergers syndrom, personer med ADHD och kombinationer av dessa. Behoven av insatser och hur de utformas är individuella och kräver utrymme för flexibilitet för att motsvara den enskildes behov. Det finns exempelvis personer som kan ha svårt med sociala kontakter och med att bo tillsammans med andra. Det finns också personer som på grund av andra diagnoser har kognitiva funktionsnedsättningar och behov som är svåra att tillgodose med den utformning som lagen har idag (sid 65). Socialstyrelsen menar att en insats (boendestöd) bör utredas och skapas i LSS. Det är dock så att om dessa personer inte hade uteslutits från rätten till assistans genom regeringens lagändring och Högsta Förvaltningsdomstolens tolkning av den samma, hade de problem som Socialstyrelsen påvisar antagligen varit betydligt mindre. Det behövs således kanske inte skapas en ny insats utan det räcker kanske med att återställa rätten till personlig assistans. När rätten till assistans enligt LSS försvann verkar kommunen har fått det svårare att tillgodose hjälpbehoven för vissa personer. Utan möjlighet till assistansersättning från staten har hela kostnaden för dessa ofta omfattande och komplicerade behoven av hjälp dessutom hamnat hos kommunerna. Utifrån svårigheten att ge hjälp och utifrån det ekonomiska perspektivet är det inte konstigt om också kommunens vilja och ansträngning att tillgodose behoven av hjälp via andra insatser skulle ha minskat. LSS tillkom 1994 för att bland annat hjälpa dessa personer när institutioner skulle läggas ner. Även om det finns andra insatser i LSS som kan vara aktuella hade antagligen assistans varit en bra insats för många i gruppen. Problemet är att det aldrig genomförts någon utredning kring vad som hände med dem med psykiska problem som förlorade sin assistans. Så som Socialstyrelsen anger bör Regeringen tillsätta en utredning för att ta reda på vad som hänt med dessa personer, och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen. Utredningen bör dock kanske inte begränsas till boendestöd. Ett bra liv. Vem du än är. Kommentarer till aktuella rapporter I november kom tre rapporter från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF). Nedan ges s syn på dessa. Socialförsäkringsmål i Förvaltningsdomstolarna (2014:18) ISF har i rapporten analyserat socialförsäkringsmål i Förvaltningsdomstolarna, där mål om assistansersättning ingår. Försäkringskassan omprövar ungefär ärenden per år. Av dessa avser cirka 1500 ärenden assistansersättning. Detta kan jämföras med antalet beslut om assistansersättning där det 2012 skedde ungefär 3000 tvåårsomprövningar och ungefär 2600 nyansökningar (1655 avslag). Vid omprövningen av de 1500 besluten ändrades cirka 8 procent (cirka 120 stycken). Omprövningen sker internt hos Försäkringskassan på tre särskilda enheter. Till skillnad från omprövningen av vissa andra förmåner var ändringsfrekvensen den samma på samtliga enheter (Stockholm, Göteborg och Jönköping). Förvaltningsrätten avgjorde 933 ärenden om assistansersättning Ändringsfrekvensen var här 30 procent, vilket är högst av alla socialförsäkringsförmåner. Genomsnittet var cirka 20 procent. kommenterar Att nästan vart tredje beslut ändras i Förvaltningsdomstolen är anmärkningsvärt och borde innebära att nästan vart tredje beslut från Försäkringskassan är felaktigt. Särskilt tydligt blir det kopplat till barn där det sker godtyckliga avdrag kopplat till föräldraansvar. Försäkringskassan har flera olika funktioner och enheter vars uppgifter är att granska beslut och se till att de beslut som lämnar Försäkringskassan är så riktiga och rättssäkra som möjligt. I det första ledet finns en handläggare som utreder, denne i sin tur lämnar ärendet till både en kvalitetsgranskare och en beslutsfattare. I nästa led finns det tre stycken omprövningsenheter. De får ärendena om den som ansökt inte är nöjd med sitt beslut och/eller visar på felaktigheter. Dessa enheter borde alltså ha goda förutsättningar att korrigera felaktigheter. I det sista ledet finns processförarna, som får till sig ärendena efter att den enskilde överklagat. Inom Försäkringskassan finns alltså minst tre funktioner som borde kunna fånga upp de flesta felaktigheter. I synnerhet omprövningsenheten, som ofta antagligen får ungefär samma information som domstolen får i en överklagan, borde kunna korrigera de flesta felaktigheter

8 Med tanke på hur hårt ärendena har granskats innan de kommer till omprövning är därför anmärkningsvärt att ett stort antal ärenden överklagas och att Förvaltningsrätterna ändrar ungefär 30 procent av fallen (efter att de omprövats internt hos Försäkringskassan). Det finns en överhängande risk (som också ISF berör) att omprövningsenheten inte granskar ärenden utifrån samma kriterier som Förvaltningsrätterna gör. Det kan antas att omprövningsenheten granskar ärenden utifrån samma riktlinjer (eftersom det inte finns mer än en uppsättning av riktlinjerna) som kvalitetsgranskaren och beslutsfattaren. I ljuset av detta framstår omprövningsenheterna som mer eller mindre överflödiga. Ett problem som sedan länge identifierats är bedömningar och godtyckliga avdrag för föräldraansvar. Trots att Försäkringskassan varit medvetna om problemet i minst tio år har inget gjorts internt för komma tillrätta med problemet att barn nekas assistans godtyckligt. Att problemet inte tas om hand i omprövningsenheten utan först i Förvaltningsrätten, tyder på att omprövningsenheten inte fyller sin funktion. Enligt förvaltningsrättsliga regler ska en omprövning ske skyndsamt, och ska ärendet inte ändras ska det direkt lämnas över till domstol efter att det överklagats. Försäkringskassan lyder dock under en specialreglering som medför att ärendet ska till omprövningsenheten och att det där ska tas ett nytt beslut, som den enskilde senare kan överklaga. I praktiken innebär det att den enskilde får ett beslut från Försäkringskassan som gäller direkt, men som inte kan prövas i domstol förrän det passerat omprövningsenheten. Beslut kan alltså verkställas innan den enskilde har fått möjlighet att överklaga. Det kan dessutom ta flera veckor innan omprövningsenheten är klar med sin omprövning. Att den enskilde inte får möjlighet till en domstolsprövning förrän flera veckor efter att ett beslut är taget är ett problem, i synnerhet när det avser indragning eller minskning av ersättningen. Sammantaget behöver Försäkringskassan se över sina funktioner för omprövning, så att fall inte behöver hamna i domstol i onödan. Försäkringskassan måste också förbättra sina rutiner så att omprövningar kan ske snabbare. Assistansersättning och kommunalt stöd till personer med funktionsnedsättningar (2014:19) Syftet med utredningen var att granska utfallet av tvåårsomprövningarna efter att det uppmärksammats att antalet indragningar av besluten ökade markant efter Av rapporten framgår det att en av fyra av de som får avslag från Försäkringskassan får personlig assistans från kommunen istället. Sex av tio får minst en annan insats istället. Rapporten konstaterar att utvecklingen delvis beror på att Försäkringskassan påbörjat en harmonisering av sina bedömningar och på effekten av RÅ 2009 ref 57. Tabellen nedan visar på orsaken till indragningar. Tabell 1. Orsak till indragningar och antalet granskade beslutsmotiveringar. Motivering till indraget Före Förändrad bedömning, 41% 66% 83% behov 1-3 Förändrad bedömning, 13% 28% 37% behov 4-5 Förändrad livssituation 35% 16% 8% Fusk och felaktigheter 4% 3% 1% Annat 26% 21% 15% Antal beslut Källa: ISF:s aktgranskning. kommenterar De flesta får andra insatser när de får avslag på assistans. Däremot svarar inte rapporten på om de insatser de får bidrar till att de kan leva ett liv som andra i enlighet med lagen. Rapporten tar således inte upp den viktigaste frågan om de drabbade personer får sina hjälpbehov tillgodosedda eller hur Försäkringskassans ändrade inställning (harmonisering) påverkat deras möjligheter till goda och jämlika levnadsvillkor. Cirka tio procent av alla indragningar (2013) beror på en förändrad livssituation eller fusk och felaktigheter. Det innebär sannolikt att resten av alla indragningar beror på att handläggaren räknat eller bedömt annorlunda utan att det egentligen skett några förändringar av funktionsförmåga eller hjälpbehov. Rätten till kontinuitet av hjälpinsatserna, som återfinns i LSS 7, och som rimligen även borde avse assistansersättningen, väger uppenbart lätt i förhållande till Försäkringskassans behov av att harmonisera. Regeln om tvåårsomprövning borde förändras så att Försäkringskassan måste visa att det skett väsentliga förändringar (så som lagregleringen ser ut för förändringar efter att den assistansberättigade personen fyllt 65 år), innan de kan dra in eller minska assistansersättningen. Problemet idag är att Försäkringskassan, utan att påvisa några förändringar eller förbättringar, kan dra in assistansersättningen. En förändring krävs för att minska risken för godtyckliga bedömningar och för att motverka känslorna av maktlöshet hos de assistansberättigade. Det förefaller även krävas för att kravet på kontinuitet i 7 LSS ska kunna förverkligas. ISF anger att antalet beviljade timmar ökade vid både beviljande och omprövning. Förtydligande av rättspraxis har lett till mer enhetliga bedömningar av de grundläggande behoven emedan de övriga behoven bedöms utifrån den enskildes beskrivning. ISF menar att det har lett till att ambitionen om delaktighet i högre grad uppfylls och att lagstiftaren bör överväga hur ambitionen om delaktighet ska balanseras i förhållande till den ökade kostnadsutvecklingen. I klartext betyder detta antagligen att ISF tycker att staten ska sätta upp gränser för hur mycket assistans det får beviljas för exempelvis fritidsaktiviteter. Med andra ord verkar de föreslå att staten ska bestämma hur aktiv en person med behov av hjälp får vara. ISF verkar dessutom anse att alla borde bedömas utifrån personkrets 3, vilket skulle leda till att ytterligare godtyckliga bedömningar tillförs LSS och att rättssäkerheten minskar eftersom en det inte går att garantera en likabehandling. Om det skulle vara ett problem med personkrets 3 borde det vara bättre att förenkla bedömningen så att godtyckligheten minskar. ISF verkar dessutom glömt eller missat att lagstiftaren en gång i tiden ansåg att personer med autism, utvecklingsstörningar och hjärnskador per definition anses ha stora svårigheter och omfattandebehov av hjälp. Det finns inget som tyder på att det skulle vara felaktigt eller att det ställningstagandet skulle orsaka problem. Det är vidare uppenbart ingen som faktiskt beviljas assistans utifrån sin diagnos. Det är snarare så att handläggarna medvetet bortser från sina kunskaper om vissa diagnoser (autism i synnerhet) när de bedömer behovet av hjälp och beviljar assistans. ISF menar att den sammantagna bilden är att de som är i störst behov av hjälp också är de som beviljas assistansersättning. Detta är en märklig slutsats eftersom det faktiskt finns en hel del personer som har mycket omfattande behov av hjälp som inte klassificeras som grundläggande. I synnerhet bland de som tillhör personkrets 1 och som blivit av med sin assistans. Staten har av någon anledning återkommande försökt försämra rätten till assistans för personer med autism och utvecklingsstörning. Först ville staten att enbart praktiska behov av hjälp skulle anses vara assistansberättigande, sedan skulle enbart faktiska insatser och inte korta uppehåll mellan dessa beaktas och nu ska dessa personer enligt förslaget få en separat bedömning om deras autism medför betydande problem. Kommunens kostnader för assistansverksamhet (2014:23) Hur använder kommunerna assistansersättningen och räcker den till för att utföra assistansen? Idag har knappt 40 procent av alla med personlig assistans kommunen som utförare. En av frågorna för utredningen var att ta reda på om man skulle kunna använda deras kostnader som underlag för att fastställa schablonersättningen. ISF konstaterar att det inte är helt enkelt då de flesta kommuner saknar detaljrik redovisning och att inte heller alla redovisar sina kostnader separat. Det gör det svårt att avgöra om en kommun klarar sig med de medel de får eller om de går med förlust

9 SKL anger i en rapport att kommunernas kostnad är 12 % (34 kr per timme) högre än den schablon som utges och ISF anger att en fjärdedel av Sveriges kommuner går med förlust, samtidigt som de påstår att ersättningen till privata anordnare är 54 kronor för hög. ISF hänvisar även till Assistansutredningen från våren 2014 som anger att ersättningen är 20 kr för hög och att överkompensationen pågått sedan Samtidigt anger ISF att det utifrån kommuners redovisning är svårt att se om de går med överskott eller underskott. kommenterar Samtidigt som alltså ISF menar att en fjärdedel av kommunerna går med förlust framför SKL att det är tre fjärdedelar av kommunerna som går med förlust och att schablonersättningen borde vara 34 kronor högre. Från s sida har vi varit i kontakt med ett antal kommuner som menar att de har kostnader som är lägre än schablonen. De har dock aldrig kunnat visa att så är fallet. Däremot har vi stött på riktlinjer som klart begränsar möjligheterna för den assistansberättigade att till exempel resa, vilket i praktiken skulle kunna minska kommunens kostnad. Att ISF anger att vissa kommuner har lägre kostnader än schablonen bör alltså tas med en nypa salt. Det framgår av utredningen att schablonen beräknas utifrån vissa modeller och att det är utifrån dem som ersättningen anges vara för hög. Vad som aldrig undersökts är dock vad det faktiskt kostar att utföra assistans med god kvalitet. Det har heller aldrig heller utretts hur mycket arbetsmiljöinsatser och utbildning kostar eller vilka kostnader som uppstår på grund av att nya assistenter måste läras upp. Det har även tillkommit krav som ökar administrationen sedan riktlinjer för schablonen utformades. Vad ISF menar när de anger att ersättningen är för hög är alltså främst ett teoretiskt resonemang kring hur löneutvecklingen sett ut, inte ett resonemang kring vad det faktiskt kostar att utföra assistans. ISF anger att det finns incitament att söka om fler timmar men de utreder inte hur assistansen används eller om det finns behov av hjälp som i dagsläget inte blir tillgodosedda. Det är inte ovanligt att Försäkringskassan begränsar antalet timmar för fritidsaktiviteter till någon timme per dag eller att det nekas assistans för tillsyn. Utan en utredning av hur och vad Försäkringskassan beviljar assistans för eller om personerna med assistansersättning faktiskt uppnår goda levnadsvillkor, går det inte heller att säga att ersättningen är för hög eller att det skulle beviljas för många timmar. Det är givetvis fullt möjligt att anpassa assistansen utifrån ersättningen som ISF påstår, men eftersom den assistansberättigade personen har cirka tusen anordnare samt kommunen att välja på, kommer den assistansberättigade personen att byta anordnare om denne inte upplever sig få goda levnadsvillkor eller full valuta för sin ersättning. En anordnare som använder ersättningen på ett sätt som inte stämmer överens med LSS intentioner eller kundens önskemål kommer således snart att förlora sina kunder. Att färre och färre personer väljer kommunen som anordnare visar att så är fallet. Ett liv som andra. Eller? Återkoppling till tidigare Årsböcker Vi har i tidigare juridiska årsböcker tagit upp problemen kring rätten till assistans för tillsyn och de godtyckliga bedömningarna kring avdragen som görs för det normala föräldraansvaret. I vissa fall verkar dessa problem bli värre, men det sker också förändringar till det bättre. Tillsyn och valfrihet Högsta Förvaltningsdomstolen fastställde genom RÅ 2010 ref 17 rätten till assistans för tillsyn som ett övrigt behov. Sedan dess har det gått upp och ner med dessa rättigheter. upplever att olika kommuner och vissa handläggare hos Försäkringskassan försöker att urholka rätten till assistans för tillsyn. Det förekommer även att LSS grundläggande värdering om valfrihet ifrågasätts. En grupp som ofta drabbas av det är vuxna med autism och utvecklingsstörningar som bor kvar i föräldrahemmet. Problemet som uppstår när kommunen eller Försäkringskassan nekar assistans för tillsyn är att anhöriga, alternativt god man, tvingas välja mellan att själva ta ansvaret för att behovet tillgodoses eller att placera personen i fråga på ett boende. Kommunen är givetvis medvetna om detta och i vissa fall uttrycker sig handläggare respektlöst om LSS värderingar. Det framförs bland annat att man inte kan begära att få assistans eftersom hjälpbehovet kan tillgodoses på ett boende istället eller att föräldrarna valt att frivilligt ta hand om personen eftersom denne bor kvar i föräldrahemmet. Den typen av resonemang har tyvärr blivit vanligare. Ett avslag på en ansökan i Falkenberg motiverades med att: Det föreligger ingen självklar rätt for den enskilde att välja insatsen personlig assistans istället för bostad med särskild service. Genom att neka assistans för tillsyn och genom att begränsa valfriheten i LSS verkar vissa kommuner tro att rätten till assistans kan inskränkas. Ett exempel är RÅ 2009 ref 57 där kommunen vann striden men förlorade kriget. Genom att kommunen kämpade på för att inskränka rätten till assistans, och vann, inskränktes också rätten till assistansersättning. Detta i sin tur drabbade kommunerna som nu måste ta ett större ansvar än tidigare. I domen ovan framgår det bland annat att SKL hade en annan inställning än vad den aktuella kommunen hade, och det verkar faktiskt som SKL såg risken för det som senare också inträffade- att ett stort antal personer hamnade under 20- timmarsgränsen och att det därmed blev kommunens ansvar att bevilja assistans för hela hjälpbehovet. Om kommunen vinner gehör för sin åsikt att det ska beviljas boende istället för assistans, så finns det inget som hindrar att även Försäkringskassan anammar detta och sedermera börjar hänvisa till kommunala boenden istället för att bevilja assistansersättning

10 Återigen vinner kommunen striden men skapar stora kostnader för sig själva i längden, samtidigt som de minskar valfriheten för individen. Kommunerna bör därför vara försiktiga i sina försök att begränsa rättigheterna i LSS. Istället för att försöka begränsa assistansen för tillsyn borde kommunerna agera offensivare mot Försäkringskassan för att säkerställa att alla invånare får den hjälp de behöver. En rätt till assistans som täcker alla behov av hjälp är uppenbart mer gynnsam för både kommunen och den enskilde. Samtidigt finns det ljusglimtar, även om Försäkringskassan av oklar anledning försöka begränsa rätten till assistans. Kammarrätten i Göteborg angav följande i mål I Försäkringskassans utredning anges bl.a. att JB till följd av sitt funktionshinder är i behov av hjälp vid samtliga ADL-aktiviteter och att han har ett totalt hjälpbehov vid samtliga förflyttningar. Alla förflyttningar sker med taklift. Av detta följer att JB inte på egen hand kan genomföra exempelvis ett toalettbesök. Redan av detta skäl anser kammarrätten att det finns ett behov av tillsyn all vaken tid. Detta behov stärks ytterligare av risken för att JB på grund av spasticitet faller ur sin rullstol. Därtill kommer att det finns en risk att det uppstår problem med shunten och därmed ett behov av omedelbar hjälp. Av detta följer att JB inte på egen hand kan genomföra exempelvis ett toalettbesök. Redan av detta skäl anser kammarrätten att det finns ett behov av tillsyn all vaken tid. Kan man inte ta sig till toaletten själv behöver man någon som finns till hands och hjälper till vid behov. Det förefaller uppenbart eftersom assistans utförs i den enskildes hem, och inte på någon institution där det finns personal i korridorerna. Vad Försäkringskassan tar fasta på i det här målet är dock något annat. Vid kontakt med Försäkringskassan menar de att det avgörande är hur akut det är. Det vill säga att Försäkringskassan på något sätt själva graderar behovet. I beslut för en person som inte kunde ta sig till toaletten själv angav Försäkringskassan följande (vilket avser en person i västra Sverige): Gällande tillsyn all vaken tiden med hänvisning till att du inte kan ta dig till toaletten själv gör Försäkringskassan följande bedömning: Det har varken vid utredning eller i medicinska underlag framställts att du (som anförts i underlag till Kammarrättens dom ) utan möjlighet till egen påverkan, har behov av att omedelbart och mycket hastigt kunna ta dig till toalett, och därför uppenbart har behov av tillsyn all vaken tid.) Du har kateter samt använder inkontinensskydd och det finns inget medicinskt underlag som styrker att du akut måste kunna ta dig till toalett. Gällande hänvisning till Kammarrättens domar samt finns även andra omständigheter, förutom behov att ta sig till toalett omgående, som beaktats vid bedömning av tillsyn all vaken tid. Det finns inga liknande grunder i ditt fall och det saknas medicinska underlag som styrker att du inte kan lämnas ensam kortare stunder. Det är oklart hur Försäkringskassan kan tolka in att det måste vara akut när Kammarrätten anger Redan av detta skäl syftande på att personen inte kunde ta sig till toaletten själv. Att det ibland var akut förstärkte rätten till assistans men det verkar inte ha varit avgörande. Att Försäkringskassan tolkar avgöranden från Kammarrätten på ett restriktivt sätt är allvarligt eftersom de påtar sig en roll som begränsare av rätten till assistans. Det är än mer allvarligt eftersom också praxis utgår från beslut där personer nekats något av myndigheten. Praxis blir således snedvriden eftersom de positiva besluten aldrig kan ses av allmänheten (eller ens av andra handläggare inom Försäkringskassan). Det förekommer givetvis även fall där Försäkringskassan beviljat assistans för tillsyn på grund av att personen inte kunnat ta sig till toaletten själv, men de syns inte i praxis. Inskränkningen av rätten till assistans förekommer även i andra fall där myndigheterna (eller handläggarna snarare eftersom det inte finns några skriftliga riktlinjer som inskränker rätten till assistans) nekar assistans för tillsyn eftersom den inte är tillräckligt aktiv eller att risken för skador inte är tillräckligt stor eller att skadorna inte är tillräckligt allvarliga. Det är fel av så många skäl. Oavsett hur ofta någon måste ingripa eller hur allvarliga skadorna är så innebär tillsyn att det finns en person som övervakar en annan person. Försäkringskassan har dock angett följande i sin vägledning (2003:6 version 12 sidan 123): Det har även i ett fall bedömts vara fråga om sådan tillsyn när den försäkrades funktionsnedsättning inneburit att någon ständigt måste vara inom hörhåll beredd att ingripa (KRNJ och Rättsfallsöversikt personlig assistans Anser 2012:2) Utifrån detta och utifrån RÅ 2010 ref 17 skulle man kunna anta att rätten till assistans för tillsyn inte är ett problem, ändå nekar handläggare inom både kommun och Försäkringskassa assistans för tillsyn och många som skulle behöva det går miste om sin möjlighet till assistans. Föräldraansvar Trots att problemen uppmärksammats under flera år kvarstår de flesta problem fortfarande. Barn nekas assistans godtyckligt utifrån avdrag för föräldraansvar och domstolarna binder ris åt egen rygg, eftersom de godtyckliga besluten överklagas. Nyligen presenterade Försäkringskassan en översikt av domar rörande föräldraansvar vid rätt till personlig assistans (Rättslig uppföljning 2015:1). Syftet är att förtydliga vad som är föräldrarnas ansvar och vad samhället behöver kompensera för när barn har omfattande funktionsnedsättningar som kräver stöd. Problemet är dock att domarna inte bygger på studier av vad barn vid olika åldrar klarar av, utan på godtyckliga bedömningar. Försäkringskassans arbete utelämnar en del tidigare domar vilket är en klar brist, men den stora missen är att Försäkringskassan helt förefaller ha missat poängen. Inspektionen för Socialförsäkringen anger i sin utredning att beslut ofta baseras på handläggarens egen erfarenhet. Eftersom inte några av de domar som återfinns i Försäkringskassans rättsfallssamling innehåller några utredningar om vad barn normalt sett har för hjälpbehov torde även samtliga domar vara baserade på handläggares och domares egna erfarenheter. Med andra ord får man anta att hela materialet är godtyckligt. Försäkringskassan borde ha utrett hur verkligheten ser ut, det vill säga genomfört en studie om barns normala behov av hjälp istället för att studera en rad godtyckliga domar som inte ger något svar på hur det ser ut i verkligheten. Domstolarnas agerande gör det inte lättare. I mål från Förvaltningsrätten i Jönköping anges följande. Mot bakgrund av att barns utveckling sker i olika takt får även S:s användande av blöja bedömas som normalt för en treåring. Barnet nekas alltså assistans bland annat utifrån att domstolen anser att det är normalt att treåringar har blöja. Det baseras inte på någon undersökning av vad som är normalt utan det verkar vara kommunens påstående som domstolen återger utan större betänkligheter. Problemet här är: 1. Det finns ingen utredning som visar att barn i denna ålder faktiskt har blöja utan det baseras på några få personers eventuella erfarenheter av några få barn. 2. Att barn utvecklas i olika takt stämmer men att vissa barn utvecklas senare än andra innebär inte att det är att betrakta som normalt att bära blöja i 3 års ålder. Normalt är utifrån ett normalt språkbruk det som de flesta gör, även om avvikelser kanske inte ska ses som onormala. Det kan inte heller vara meningen att föräldraansvaret (och rätten till assistans) ska baseras på den procent av barnen som är sena i utvecklingen. Barnet i det här fallet nekas alltså assistans utifrån att någon handläggare eller domare någon gång träffat på ett enstaka barn som har haft blöja i tre års ålder. Samtidigt som handläggare och domare verkar vilja bespara Försäkringskassan och kommunerna besväret att utreda vilka hjälpbehov som är normala ignoreras också de fåtal avgöranden som innehåller någon form av utredning eller vittnesmål. I mål från Kammarrätten i Stockholm anges följande av ett vittne: Barn i treårsåldern är vidare normalt torra, dvs. de har inte behov av blöja. Kammarrätten beviljade assistans i det här fallet. Den här domen finns inte med i Försäkringskassans rättsfallsgenomgång, vilket säger en del om värdet på rättsfallsgenomgången

11 Eftersom domstolarna fortsätter att tillåta att Försäkringskassan och kommunerna nekar assistans utifrån godtyckliga påståenden binder de ris för sin egen rygg. Hade domstolarna tydligt tagit ställning för att myndigheterna måste bevisa sina påståenden om föräldraansvarets omfattning (barns normala behov av hjälp) hade antagligen antalet processer avseende barns rätt till assistans kunnat minskas drastiskt. En tydlig regel för att myndigheten måste ha ett underlag för sina påståenden om barns normala behov av hjälp innan det görs några avdrag för föräldraansvar skulle medföra ett omfattande engångsarbete (undersökningen av barn normala behov av hjälp) men i längden skulle det leda till betydligt färre juridiska processer och en ökad rättssäkerhet för barn. Det är därför oklart varför detta inte har klargjorts i praxis. Det finns ett föräldraansvar som utgår från det hjälpbehov barn normalt sett har och så finns det ett utökat föräldraansvar som benämns familjesamvaro. Det senare är varken reglerat i lag eller praxis och är oklart. Utöver godtyckliga avdrag för föräldraansvar har nu Kammarrätten i Jönköping infört ytterligare godtyckliga moment. I Jönköping ska det även bedömas i vilken ålder ett barn börjar uppleva sig själv som en individ och när hjälpen börjar betraktas som integritetskänsligt. Kammarrätten i Jönköping kommer i mål fram till att en flicka på 2 år och 4 månader med ett godkänt hjälpbehov om 7,23 veckotimmar för måltidsintag inte har rätt till personlig assistans eftersom hennes låga ålder medför att behovet inte är tillräckligt integritetskänsligt och privat. Kammarrätten presenterar därmed en nyhet och ytterligare en parameter att ta hänsyn till vid bedömningen av rätt till personlig assistans för mycket små barn. Det blir uppenbart godtyckligt och det är ännu ett hinder mot att barns rätt till assistans bedöms på ett rättssäkert sätt. Det är dessutom ytterligare ett avsteg från barnkonventionen och beaktandet av barnets bästa. Försäkringskassan bör nu gå vidare med att genomföra en utredning av vad barn vid olika åldrar klarar av, som kan ligga till grund vid bedömning av föräldraansvarets omfattning. LSS viktiga lagändringar och praxiser LSS var inget annat än en revolution när den kom. En rättighetslag som slog fast rätten till goda levnadsvillkor. Plötsligt fick mängder av människor en frihet som innebar ett nytt liv. Lagen består av tio olika insatser där personlig assistans sticker ut som den insats som tar för sig mest vad gäller resurser. Man trodde från början att det skulle vara cirka personer som skulle ha rätt till personlig assistans. Idag är det cirka om man även räknar de som får personlig assistans genom LASS, Lagen om assistansersättning. Det innebär att den blev bra mycket dyrare än planerat, men också att den har skapat fler arbetstillfällen och gett livet tillbaka till oerhört många människor LSS och LASS tillkom Det fastställs vad som är grundläggande behov, äta och dricka, hygien, klä på sig och kommunicera. I samband med detta införs även det 5:e grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap i LSS. Handlar ofta om de som har autism där det krävs särskild kunskap om personen i fråga. Regeringen ville införa ytterligare begränsningar i rätten till assistans men Socialutskottet (riksdagen) motsatte sig att rätten till assistans begränsas till enbart praktiska behov av hjälp Föräldraansvaret definieras i praxis. Man konstaterar samtidigt att vårdbidrag inte är grund för att neka assistans. 2 I en dom fastställs att hushållssysslor kan vara assistansgrundande. Det är mer eller mindre självklart idag även om det händer att det ifrågasätts utifrån hur delaktig kunden kan och bör vara. I samma dom fastslås att en hemmavarande make/maka har ansvaret för jour och beredskap. 3 Motivering och aktivering anses inte vara assistansgrundande enligt en dom. Det leder till att många med psykiska problem hamnar utanför systemet, mer om det i eget kapitel Inget krav på skriftligt anställningsavtal för att få ersättning retroaktivt från Försäkringskassan. Sam- Isabelle har haft assistans länge och kan idag tack vare det leva ett liv som många andra barn i hennes ålder /96: SoU15 2 RÅ 1997 ref. 23 I 3 RÅ 1997 not RÅ 1997 ref

12 tidigt tar inte Försäkringskassan hänsyn till domen och kräver ändå skriftliga anställningsavtal fortfarande för att betala ut retroaktiv ersättning. 5 Det fastslås vilka kriterier som gäller för att beviljas assistans inom kommunal verksamhet (särskilda skäl). Det fastställs även att rätten till assistans för kommunikation inkluderar möjligheten att upprätthålla sociala kontakter anställer sin första jurist, något som idag anses vara en självklarhet hos många företag. Försäkringskassan presenterar sina första riktlinjer för assistans, den så kallade Vägledningen som sedan uppdaterats ett flertal gånger Det här året uttalades principen att kommunen är ansvarig för att ge skälig ersättning för utförd assistans och att det av staten fastställda schablonbeloppet kan användas som vägledning för vad som är skäligt. 6 Principen är mycket aktuell idag, 2015, då fler och fler kommuner tagit beslut om lägre ersättning än Försäkringskassan skrevs det in i lagen att Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter Ett mörkt år för assistansen när en dom gör det betydligt mer godtyckligt vem som kan få assistans. Högsta förvaltningsdomstolen anger att bedömningen av rätten till assistans ska ske i fyra steg (istället för de två steg som kan utläsas av lagen) Tillhör personen en personkrets. 2. Föreligger det några behov av hjälp avseende de grundläggande behoven. Här borde bedömningen stannat för att lagen skulle kunna tillämpas på ett likvärdigt sätt. 3. Är hjälpbehoven avseende de grundläggande behoven mycket privata och känsliga för den personliga integriteten? Att det inte är fastställt vad som är nära och personligt ger upphov till godtyckliga beslut. 4. Slutligen ska det avgöras om behoven är tillräckligt omfattande. I lagen saknas regler om att de grundläggande behoven måste ha en viss omfattning och Högsta förvaltningsdomstolen har inte angett någon minimumtid. Det innebär att alla bedömningar blir godtyckliga. Sammantaget blev rättsläget mer otydligt, precis tvärt emot Högsta Förvaltningsdomstolens uppdrag. Det här året fastställs det även att kommunen har det yttersta ansvaret även i LSS. Det borde inte funnits några tveksamheter tidigare men det fanns uppenbart ett behov att fastställa detta i praxis. Denna reglering i LSS innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som omfattas av lagens personkrets och som behöver personlig assistans får sådan assistans. Om någon som tillhör personkretsen i LSS hos en kommun har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan insats enligt den lagen, är därför kommunen alltid skyldig att pröva rätten till assistans och i förekommande fall bevilja insatsen i den utsträckning som krävs för att den enskilde ska vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor (7 ). Detta gäller även om den funktionshindrade sedan tidigare är beviljad assistansersättning enligt LASS och oavsett om det är fråga om ett varaktigt behov hos den enskilde. 9 Ett flertal kommuner började neka ersättning för de sjuklönekostnader som uppstår när ordinarie assistent är sjuk. HFD fastställde att kommunen har det ekonomiska ansvaret för de kostnaderna. Trots att domstolen varit tydlig med hur kostnaderna skulle beräknas fortsatte ett antal kommuner att beräkna ersättningen annorlunda åringar behöver normalt sett inte sina föräldrar för att prata med andra personer. Det innebär att det saknas ett föräldraansvar för kommunikation. Samma dom anger att hjälp med kommunikation för att skapa och behålla sociala kontakter är ett grundläggande behov. Ett av de viktigare resultaten av denna dom är att domstolen fastställer att aktivering, motivering och tillsyn är assistansberättigande, som övriga behov. 11 Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att en utlandsvistelse i sig inte innebär en väsentlig förändring av hjälpbehovet, varför kommunen inte kan dra in assistansen på grund av att personen genomför en utlandsresa Den 1 jan 2011 blev det krav på tillstånd för att anordna assistans. Det infördes även en paragraf om att barnets bästa ska beaktas samt ett krav på registerutdrag på assistenter som ska arbeta med barn Kommunen anses inte vara ansvarig för att utföra delar av assistansen. Oklart om denna praxis gäller eftersom en lagändring skett och att det i förarbetet till denna anges att kommunen har ett ansvar. 14 Bedömningarna kring personkretstillhörigheten ändras med anledning av ny praxis. Det förefaller vara en inskränkning men avgörandet från HFD är inte helt klart Genom Budgetpropositionen införs nya regleringar i LSS. Några av huvudpunkterna. IVO, kommunen eller Försäkringskassan får göra hembesök om den enskilde anlitar privat anordnare och anhöriga som assistenter. Minimiålder för assistenter (18 år) och kommun/ FK får till uppgift att kontrollera att arbetstiderna inte överstiger reglerna i ATL samt undantag i kollektivavtal. Anordnare ska lämna uppgifter till myndigheterna om assistenterna men även om förändringar hos brukarna som påverkar rätten till assistans. Förbud mot retroaktiv ersättning enligt SFB om det inte månadsvis lämnats in tidrapporter, innan beslutet är taget. Vårdnadshavare, god man och assistansanordnare kan bli återbetalningsskyldiga. Syftet med lagregleringarna är att minska fusket vilket är positivt. Samtidigt höjs röster från brukarorganisationer att det upplevs som en form av övervakning. Den största effekten har dock reglerna om att Försäkringskassan ska övervaka arbetstiderna fått och det är anhörigassistenter som drabbats. Anhöriga som tidigare kunnat bestämma sina arbetstider själva (i samråd med anordnaren) har nu inte den möjligheten längre. 16 HFD fastställer även att resa till och från skola inte ska likställas med vistelse i skolan. Det krävs därför inte särskilda skäl att få assistansersättning för hjälp under resan En ISF- rapport 2014:6 bekräftar att Försäkringskassan inte haft någon grund för sina bedömningar av föräldraansvarets omfattning och förekomst. Utifrån detta kan det antas att alla barn som fått assistans nekad, och där föräldraansvaret varit en bidragande orsak, har utsatts för ett allvarligt rättshaveri. 5 RÅ 2000 not RÅ 2005 ref 85 och RÅ 2005 ref 86 7 Prop. 2007/08:61 och 3 a i LASS (numera 4 kap 51 SFB). 8 RÅ 2009 ref 57 9 RÅ 2009 ref RÅ 2009 ref RÅ 2010 ref RÅ 2010 ref Prop. 2009/10: HFD 2012 ref RÅ 2012 ref 8 16 Budgetpropositionen (2012/13:1 Utgiftsområde 9) 17 HFD 2013 ref

13 Utvecklingsförslag Ordförklaring Utifrån våra erfarenheter har vi sammanställt ett antal utvecklingsförslag. Förslagen riktar sig till såväl tjänstemän som politiker på kommunal och nationell nivå samt till myndigheter och domstolar. Se över utfärdande och användning av intyg Medicinska underlag ställer stora krav på att de handläggare som är satta att tolka innebörden i dem och använda dem i sin ärendehandläggning verkligen har den kompetens som krävs dels för att veta när det finns behov av nya eller kompletterande medicinska underlag och dels vad intygen verkligen säger. Sjukvården måste också få tid och resurser för att genomföra de utredningar som krävs för att utfärda efterfrågade intyg. Det är inte hållbart att en myndighet nekar assistans när en annan myndighet vägrar att utföra de utredningar som krävs. Utred olika myndigheters bedömningar av assistansbehov Mycket talar för att kommunerna är betydligt mer återhållsamma i sina bedömningar när de tror att Försäkringskassan inte kommer att bevilja assistans, än när det finns en chans att Försäkringskassan kommer att bevilja. Varje handläggare utreder hjälpbehovet utifrån samma regler och förutsättningar, vilket borde innebära likartade resultat i bedömningarna. Socialstyrelsen eller IVO bör utreda denna fråga närmare. Åtgärda konflikten mellan ATL och LSS ifråga om dygnsvila Den som under sin dygnsvila behöver ha en personlig assistent tillhands utan att assistenten utför någon aktiv arbetsinsats ska beviljas assistansersättning i form av väntetid. Men assistansersättningen delas så att assistansbehovet inte kan tillgodoses i praktiken. Här hamnar Arbetstidslagen i konflikt med LSS, och behovet av assistans måste täckas upp av många olika assistenter. För att komma tillrätta med problemet behöver ersättningsnivån höjas, eller så måste väntetiden under dygnsvilan beräknas på samma sätt som assistans under dagtid. Tillgängliggör beslut anser fortfarande att samtliga beslut om assistansersättning borde tillgängliggöras (avidentifierade) för att utomstående bättre ska få en uppfattning om hur Försäkringskassan verkligen beslutar. I dagsläget blir enbart avslagsbeslut som överklagas offentliga vilket dels innebär att rättspraxis grundas på negativ myndighetspraxis och dels medför en bristande insyn i hur Försäkringskassan faktiskt avgör ärenden. Förutsägbarheten i myndighetsbedömningar uteblir vilket är en signal om bristande rättssäkerhet. Föräldraansvar =Något som myndigheter ofta hänvisar till för att beskriva vad som är att anses som ett normalt ansvar för en förälder, och därmed inte assistansberättigande. LSS = Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Personkretsar = De personer som har rätt att söka insatser för särskilt stöd och service beskrivna i LSS delas i lagstiftningen in i tre grupper, ofta kallade personkretsar. RÅ = Regeringsrättens Årsbok. Här samlas och publiceras de viktigaste avgörandena från Regeringsrätten Grundläggande behov = Enligt 9 a LSS är de grundläggande behoven måltider, personlig hygien, av och påklädning, kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap. Personlig assistans kontra assistansersättning = Avser samma sak men personlig assistans enligt LSS beviljas av kommunen emedan assistansersättning beviljas av Försäkringskassan. Regeringsrätten/Högsta Förvaltningsdomstolen = Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, hette fram till sista december 2010 Regeringsrätten. HFDs viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Tillsyn och aktiv tillsyn = Aktiv tillsyn innebär att någon aktivt ingriper (fysiskt förhindrar) att den enskilde skadar sig själv, andra eller föremål. När det även behövs ingående kunskaper om den enskilde har detta ofta ansetts vara ett grundläggande behov. Tillsyn är ännu inte definierat i lag eller praxis men enligt RÅ 2010 ref 17 är tillsyn som inte är aktiv assistansberättigande som ett övrigt behov. Tillsyn inkluderar således all annan övervakning. Övrigt behov = Det saknas en enhetlig definition, men vi anser att detta är alla andra personliga hjälpbehov som beror på funktionshindret 24 25

14 Om s jurister Bred sammansättning har med all säkerhet branschens största juridiska avdelning och även den med den mest samlade kompetensen. Flera av juristerna har tidigare varit aktiva inom bland annat Röda Korset, Amnesty, Autism och Aspergerförbundet samt Riksförbundet FUB och det finns ett genuint intresse för att arbete för rättvisa för utsatta personer. s jurister har också en bred språkkompetens och har kunskap i sju olika språk (engelska, franska, spanska, polska, ungerska, arabiska, kurdiska (sorani)), vilket verkligen kommer till användning i kontakt med kunderna. Många kommer från olika länder och kulturer och juristernas språkkunskaper och kulturella kunskaper gör att de kan möta kunderna på ett sätt som uppskattas. I hela landet och i alla delar av rättsprocessen Juristerna arbetar med att hjälpa kunderna att få korrekta och rättvisa beslut avseende personlig assistans, så att målen med LSS kan uppnås. Det konkreta arbetet som juristerna utför är att hjälpa kunden med allt från att ansöka om uppdaterade beslut om personlig assistans, till att driva en eventuell rättslig process mot Försäkringskassan eller en kommun. Under ansökningsprocessen finns juristen med i den utsträckning som kunden önskar, vilket innebär att juristen oftast deltar på möten med Försäkringskassan och kommunen alternativ finns som juridiskt stöd innan mötet om kunden har för avsikt att sköta mötet själv. Vissa av juristerna föreläser även ute hos olika intresseorganisationer. s jurister arbetar med kunder i hela landet. Alla har rätt till ett bra liv. Ja, alla

15 Detta är s juridiska årsbok. Den innehåller en uppdaterad bild av betydelsefulla händelser och trender inom rättsområdet personlig assistans. Vi vänder oss till beslutsfattare, myndigheter, domstolar, brukarorganisationer och jurister. Genom att dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper vill vi bidra till en debatt som syftar till en mer rättssäker tillämpning inom rättsområdet som rör personlig assistans. Alla människor har rätt till ett bra liv och goda levnadsvillkor. Har du frågor kring personlig assistans eller behöver juridisk rådgivning, ring på

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011 Rätten till ett bra liv Assistansias juridiska årsbok 2011 Förord Under de senaste tio åren har antalet personer med funktionsnedsättning, som efterfrågar juridiskt stöd för att hävda sina rättigheter

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna Anna Nerelius 2013-11-28 Dnr KSL/12/0167 Ärendegång: KSLs styrelse Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar PRISET FÖR ASSISTANS Detta är Humanas juridiska årsbok. Den innehåller en uppdaterad bild av betydelsefulla händelser och trender inom rättsområdet personlig assistans. I år belyser vi särskilt frågan

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST 1 Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST Synpunkter på LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Inledning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 1 (6) HANDLÄGGARE Avdelningschef Lena Mossberg Socialdepartementet 103 33 Stockholm TELEFON 0522-69 70 51 lena.mossberg@uddevalla.se Remissyttrande Dnr S2008/7126/ST Betänkandet SOU 2008:77, Möjlighet

Läs mer

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTIEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg Mål nr 2166-13 Sida 1 (4) KLAGANDE Ombud: Nancy Ganic Vivida Assistans AB Box 1814 701 18 Göteborg MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Förändringar i LSS gällande assistansersättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2013-06-04 SN 2013/0304 0480-453845 Socialnämnden Förändringar i LSS gällande assistansersättning Förslag till beslut Socialnämnden ger

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Kommentarer till lagförslagen, för att motverka fusk inom assistansen, i budgetpropositionen

Kommentarer till lagförslagen, för att motverka fusk inom assistansen, i budgetpropositionen Sida 1 av 10 Kommentarer till lagförslagen, för att motverka fusk inom assistansen, i budgetpropositionen Att enskilda personer och företag fuskar förstör för alla de som är beroende av sin assistans.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012

Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012 Personlig assistans en ifrågasatt rättighet Humanas juridiska årsbok 2012 Förord Allt fler får allt svårare att få sina hjälpbehov tillgodosedda genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4 ) Mål nr 29 31-12 KLAGANDE Ställföreträdare: Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sundbyberg 2012-04-17

Sundbyberg 2012-04-17 Sundbyberg 2012-04-17 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: s.fst@social.ministry.se Yttrande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU2012:6 Handikappförbunden är ett partipolitiskt

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2013-10- 2 4 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2271-12 KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun 444 82 Stenungsund MOTPART Ombud: ur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO 2014-10- 1 3 eddelad i Göteborg ål nr 7512-13 Sida 1 (2) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART ÖVERKLAGAT AV GÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 5470-11 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans www.pwc.se Revisionsrapport FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 av insyn utförd assi- Granskning kommunens vid privat personlig stans Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 LSSdomar 2003 LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 Utgiven av: Förord Som ett led i tillsynen över

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg KMMRRÄTTEN I vdelning 3 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 5517-13 KLGNDE Ombud: Elinor Öhrling ssistansbolaget Box 1303 701 13 Örebro MOTPRT Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer