Ärende 17 RS Bästa Livsplatsen. Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärende 17 RS 2012-03-21. Bästa Livsplatsen. Årsredovisning"

Transkript

1 Bästa Livsplatsen 2011 Årsredovisning

2

3

4 INNEHÅLLsföRteckninG INLEDninG 6 REGIOnsstyrelsens ORDförande och REGIONdirektören har ORDet Gösta Bergenheim (M) och Catarina Dahlöf skriver om 2011 ett framgångsrikt år. 7 händelser 2011 Kort beskrivning av några av årets viktiga händelser. 11 sammanfattning Sammanfattning av måluppfyllelse. FÖRvaLtninGSBERätteLse 12 OmväRLDsfaktORer Om utvecklingen i hälso- och sjukvården, den halländska befolkningen, ekonomi, miljö och andra faktorer i vår omvärld. 14 REGIOnaL UtveckLinG Regionen arbetar för att främja tillväxt genom att driva och samordna utvecklingsarbete inom bland annat infrastruktur, kultur och näringsliv. 20 skolverksamheten Regionen är huvudman till fyra skolor. Genom fokus på det livslånga lärandet bidrar dessa till att höja utbildningsnivån i regionen. 22 hälso- Och SJUkvÅRD Regionen ska erbjuda alla som bor eller vistas här en god hälso- och sjukvård. 23 GOD hälsa Invånarnas hälsa ska hela tiden bli bättre. Regionen arbetar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, och bidrar på så sätt till en positiv utveckling. 26 nöjda och engagerade invånare Invånarna ska ha tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver, och den ska ges i rätt tid. 32 GOD vård Invånarna ska få en hälso- och sjukvård och tandvård som är säker, effektiv och ges med hög kvalitet. 44 stark ekonomi Regionen ska ha en stark ekonomi, både på kort och på lång sikt. Det förutsätter en god ekonomisk hushållning med balans mellan intäkter och kostnader. 46 stolta och engagerade medarbetare Regionen behöver medarbetare som är stolta över sitt arbete och sin arbetsgivare. FINAnsieLLA RappORteR 51 finansiell analys En analys av regionens finansiella ställning och utveckling. 4 Å r s r e d o v i s n i n g i n n e H Å L L S F Ö R T E C K n i n g

5 56 DriftreDOvisning Här visas nämnders och styrelsers ekonomiska resultat 2011, med korta kommentarer. 58 investeringsredovisning En översikt över årets investeringar, och kommentarer av några större investeringar. 60 ResULtaträkning 61 kassaflödesanalys 62 Balansräkning ÖVRIGA DELAR 64 sammanställd redovisning Här visas regionens totala ekonomiska ställning. 66 miljöredovisning En beskrivning av regionens miljöarbete, som har fokus på sex delområden. 68 verksamhetsuppföljning Verksamhetsstatistik för nämnder och styrelser. 70 Revisionsberättelse Här återfinns de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse över året ReDOvisningsprinciper 73 ORD och begreppsförklaringar 74 tilläggsupplysningar 77 fem ÅR i sammandrag Här visas bland annat utvecklingen av nyckeltal, resultat, antal invånare, regionens utdebitering. 78 politisk ORGanisation Här beskrivs den politiska organisationens uppbyggnad i Region Halland. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K n i n g Å r s r e d o v i s n i n g

6 Ett historiskt ÅR för HaLLand 2011 var ett historiskt år för Halland det första året som egen region. Att just Halland är ett av fyra landsting som fått tillåtelse att bilda region är resultatet av ett målmedvetet arbete från de förtroendevalda i Halland. Enigheten har varit stor över parti- och kommungränser om att en halländsk regionbildning är det bästa alternativet för hallänningarna. Visionen är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle där man vill bo, arbeta och leva; Halland bästa livsplatsen! Drivkraften är möjligheten att ta ansvar för helheten i många av de frågor som påverkar hur det är att leva och verka i Halland. Tidigare ansvarade landstinget för hälso- och sjukvården och regionförbundet för utvecklingsarbete inom exempelvis infrastruktur, näringsliv och kultur. Som region kan vi se möjligheterna i att tillväxt och välfärd hör samman, öka samverkan och medverka till beslut med helhetsperspektiv. Arbetet underlättas av korta geografiska avstånd, som öppnar för snabba beslutsvägar och lokal förankring. Under första halvåret som region fattade regionfullmäktige beslut om mål och strategier för de fyra första åren. Att politiskt uttrycka de viktigaste områdena för tillväxt och sjukvårdsutveckling, som en del av styrkorna i Halland, är en framgångsfaktor. Beslutet utgör grunden för det politiska arbetet under mandatperioden och strategierna ska nu omsättas i åtgärder och insatser som stödjer en gynnsam utveckling för Halland. arbetet med att skapa den bästa livsplatsen. Ansvaret för kollektivtrafiken har helt övergått till regionen och både kapacitet och utbud har förstärkts. Arbetet med tillväxtskapande åtgärder pågår och samarbetet med högskolan, kommunerna och andra parter i Halland skapar goda förutsättningar för framtiden. Regionen har en utmaning att möta resultatet på minus 115 miljoner kronor även om det orsakas av en ränteändring av pensionsskulden med 144 miljoner som regionen inte kunde planera. Resultatet hade annars blivit ett litet överskott, tack vare statliga tillgänglighetspengar och högre skatteintäkter än förväntat. Underskottet på Hallands sjukhus var 183 miljoner kronor och en analys visar på två utmaningar. Kostnadsökningar över index pekar på stort behov av åtgärder som sänker kostnader och ökar produktiviteten. Den andra utmaningen handlar om varför hallänningarna söker vård allt oftare, trots det goda hälsoläget. Konsumtionen av vård på alla nivåer ökar mer än inflyttningen. Det kräver strukturella åtgärder och nya styrmodeller. Arbetet med regionen har bara startat. Det är en stor utmaning att skapa tillväxt för att klara befolkningens förväntan på välfärden. Men förutsättningarna för kloka beslut, innovativa åtgärder och ett gränsöverskridande samarbete är goda. Vår bestämda uppfattning är att vi ska klara att genomföra nya spännande lösningar för att möta framtiden i Halland bästa livsplatsen! Årets resultat innehåller både framgångar och utmaningar. Till framgångarna hör att hälso- och sjukvården hade den bästa tillgängligheten i landet, lägst förekomst av vårdrelaterade infektioner och att hallänningarna hade en god hälsa och lång livslängd. Vidare har kulturfrågorna varit mer i fokus som en viktig del i GÖSTA Bergenheim (M) regionstyrelsens ORDFÖRANDE Catarina Dahlöf Regiondirektör 6 Å r s r e d o v i s n i n g i n L e d n i n g

7 HÄNDELseR 2011 Aurela blev hallänning nummer Halland växer så det knakar. Bara sedan 1950 har invånarantalet ökat med 76 procent och i juni 2011 passerade Halland strecket. På plats nummer i Skatteverkets befolkningsregister hamnade lilla Aurela Isufi som föddes på Hallands sjukhus Halmstad den 9 juni. I samband med regionfullmäktiges sammanträde i juni uppmärksammades och uppvaktades Aurela och hennes familj. Barns språkutveckling i fokus för årets personalstipendiat 2011 års personastipendium i Region Halland tilldelades Maria Ehde Andersson, utvecklingsledare på Regionbibliotek Halland. Maria hyllades för sitt helhjärtade och stora engagemang för barn med läs- och språksvårigheter och för att hon söker lösningar över organisations- och professionsgränser. Under Marias ledning arbetade dåvarande kommunalförbundet Region Halland, de kommunala biblioteken och landstingets barnavårdscentraler tillsammans fram så kallade språkväskor, fyllda med böcker och material som stimulerar barns språkutveckling. Väskorna finns nu till utlåning på de halländska biblioteken. Framgångsrikt projekt lindrade ungdomsarbetslösheten Många arbetslösa ungdomar fick jobb och flera företagare fick ny arbetskraft genom Region Hallands jobbmatchningsprojekt Karriär i Halland, som avslutades före jul. I projektet har man prövat nya vägar för att minska arbetslösheten bland unga och för att samtidigt få halländska företagare att upptäcka unga människors kompetens och kapacitet. Samtliga Hallands kommuner och Arbetsförmedlingen har också varit med i projektet. Under de två år som projektet har pågått har 230 ungdomar deltagit. Uppföljningen visar att mer än åtta av tio har fått jobb eller börjat studera. Det är betydligt högre än målet, som sattes till 70 procent. Sverigeunikt projekt ska stimulera kreativa kraftfält Hur kan kulturen fungera som en drivkraft i den halländska ekonomin? Och hur kan en region stötta uppkomsten av kreativa kraftfält och innovativa miljöer? I Region Halland inleddes under 2011 arbetet med att söka svar på frågorna genom det unika projektet Kreativa kraftfält. I projektet tillämpas för första gången i Sverige den italienske ekonomiprofessorn Pier Luigi Saccos teorier och metoder. Kreativa kraftfält drivs i samverkan mellan Region Halland, Kulturmiljö Halland och IULM-universitetet i Milano. Projektet följs med stort intresse på både internationell och nationell nivå. På väg mot Vårdval Halland Plus Under 2011 inleddes arbetet med att ytterligare öka valfriheten i vården för invånarna i Halland. Projektet, som går under namnet Vårdval Halland Plus, ska ta fram en modell för att stärka hallänningens rätt att välja vård också inom den specialiserade öppenvården. I juni beslutade regionfullmäktige om utgångspunkterna för arbetet med den nya modellen, bland annat att det utökade vårdvalssystemet ska gälla inom den specialiserade somatiska och psykiatriska öppenvård som inte kräver sjukhusens resurser. H Ä n d e r L s e r Å r s r e d o v i s n i n g

8 Arbetet med att starta vård- och omsorgscollege påbörjat Under 2011 påbörjades arbetet med att starta ett Vård- och omsorgscollege i Halland. Syftet är att trygga behovet av kompetent personal. Vård- och omsorgscollege innebär att utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar för att förnya utbildningen inom omvårdnadsområdet. Målet är att få en utbildning som attraherar fler elever och studenter, och som håller en högre kvalitet. Förhoppningen är att Halland ska certifieras under hösten Nationell kampanj ska öka kunskapen om stroke Under 2011 gjorde Sveriges landsting och regioner gemensam sak för att öka kunskapen om stroke, som är den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. I oktober inleddes en rikstäckande kampanj där hallänningarna och övriga svenskar fick lära sig att känna igen stroke och veta vad man ska göra vid en misstänkt stroke. Budskapet syntes bland annat i tv-reklam, tidningsannonser och på webben. Strategisk cancerenhet ska bidra till snabbare och säkrare vård Cancervården genomgår just nu en stark utveckling och det är många aktörer att samverka med på området. Den 1 januari 2011 etablerades en strategisk cancerenhet i Halland med uppdraget att utveckla och koordinera verksamheten, både inom Halland och gentemot södra, respektive västra, sjukvårdsregionen och deras regionala cancercentrum, RCC. Målsättningen är att skapa en likvärdig och jämlik cancervård, i Halland såväl som regionalt och nationellt. Utvecklingsarbetet ska öka kvaliteten i vården, så att patientens väg blir snabbare, säkrare och mer optimerad utifrån enskilda behov. satsning på barnsjukvården i norr I januari inleddes en storsatsning på barnsjukvården. I uppdraget ingick att skapa en likvärdig och tillgänglig vård för alla barn och ungdomar i Halland, främst genom att förstärka resurserna i norra länet under kvällar och helger. En barnjourlinje har förbättrat tillgängligheten för barnfamiljer i norra Halland betydligt. En kampanj för att rekrytera barnläkare har resulterat i att åtta ST-läkare börjat arbeta inom barnsjukvården vid Hallands sjukhus. Tack vare nyrekryteringarna har även tillgängligheten till den öppna vården förbättrats, då barnmottagningen i Kungsbacka har förlängt sina öppettider kvällstid. Utvecklat samarbete mellan ambulanssjukvård och vårdcentraler Under hösten införde ambulanssjukvården arbetsmodellen ambulant bedömning, som är ett utvecklat samarbete mellan Vårdval Halland och ambulanssjukvården. Ambulant bedömning riktar sig till äldre patienter där syftet är att förbättra omhändertagandet i vårdkedjan och minska besöken på akutmottagningarna. Folktandvården satsar på de allra yngsta hallänningarna Inom Folktandvården har man under året tagit fram nya riktlinjer för de allra yngsta hallänningarna, de som är 0 2 år. Alla ettåringar i Halland kallas numera till sin folktandvårdsklinik och riskbedöms ur kariessynpunkt. Barn i högre riskklasser kallas sedan kontinuerligt till stödbehandling. En tidig 8 Å r s r e d o v i s n i n g H Ä n d e L s e r

9 kontakt med tandvården har visat sig betyda mycket för att fånga upp de barn som har stor risk att få hål i tänderna. Ett informationsmaterial om tandhälsa för de allra yngsta har också utarbetats där Folke Kanin finns med som en röd tråd. Materialet har mottagits mycket väl och har också översatts till flera olika språk, bland annat arabiska, somaliska och engelska. BUP-linjen ger snabbare vård för behövande unga Den 1 februari startades telefonmottagningen BUP-linjen, där alla sökande till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) får en första kontakt per telefon. Specialutbildad personal gör en strukturerad telefonintervju för att avgöra var patienten får bäst vård inom psykiatrin, närsjukvården eller hos någon annan instans. Patienten kommer snabbare till rätt instans, och både patienter och föräldrar har varit nöjda med bemötandet. BUP-linjen belönades med Psykiatrin Hallands kvalitetspris Elevboende på Löftadalen en av flera investeringar Under 2011 fick Löftadalens folkhögskola i Åsa utanför Kungsbacka ett efterlängtat nytt elevboende som fått namnet Skutan. Elevhemmet består av 20 enkelrum och ersätter det tidigare boendet Kobbarna, som revs Inflyttning skedde i början av oktober 2011 och eleverna rapporteras vara mycket nöjda ett av Sveriges viktigaste nummer Under oktober startade en stor nationell marknadsföringskampanj för att göra numret 1177 mer känt är både ett telefonnummer och en webbplats (www.1177.se), och ett väldigt användbart nummer för alla som behöver råd om vård. Budskapet i kampanjen är att 1177 är ett av Sveriges viktigaste nummer. Precis som man använder 112 när det hänt något akut, använder man 1177 när det inte är bråttom. H Ä n d e L s e r Å r s r e d o v i s n i n g

10 Visionen för Region Hallands arbete är: Halland - Bästa livsplatsen! Detta innebär att vi ska skapa möjligheter för trygghet och hälsa, för utveckling och tillväxt och för en attraktiv livsmiljö. Halland ska bli den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. 10 Å r s r e d o v i s n i n g S A M M A N F A T T n i n g

11 Sammanfattning av måluppfyllelse Regional utveckling Målsättningen inom samtliga programområden uppnås. Arbetet utgår från den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen, den nationella strategin samt Europa Skolverksamheten Naturbruk Halland uppnår målet att verksamheten ska omfatta de prioriterade områdena livslångt lärande, entreprenörskap, hälsa och kultur. Katrinebergs Folkhögskola och Löftadalens Folkhögskola uppnår målen om antal deltagarveckor inom de flesta områdena. God hälsa Målet att hallänningarnas hälsa ständigt ska förbättras uppnås. Medellivslängden har ökat, ohälsotalen har sänkts och tandhälsan hos barn och ungdom har förbättrats. Invånarnas hälsa och levnadsvanor följs upp vart femte år. Uppföljningen visar att hälsoläget är gott. Deltagande i screeningprogrammen varierar men utvecklas positivt. Nöjda och engagerade invånare Målet att invånarna ska få hälso- och sjukvård i rätt tid uppnås. Tillgängligheten och följsamheten till den lagstadgade vårdgarantin följer riktlinjerna. I en nationell jämförelse är tillgängligheten bäst i landet. Vårdbarometern visar att invånarnas uppfattning om hälso- och sjukvården ligger väl till i en nationell jämförelse. av kvaliteten och om sin delaktighet i hälso- och sjukvården. Vad gäller följsamhet mot nationella, regionala och lokala riktlinjer så uppnås regionens mål till viss del. Målen om säkerhet i hälso- och sjukvårdsinsatserna och om hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån kravet på en vård på lika villkor efter behov uppnås. Målen om produktion och kostnader i såväl den nära som den specialiserade vården nås inte, utan kostnaderna ökar. Stark ekonomi Målet om en stark ekonomi på kort och lång sikt uppnås inte. Nettokostnadsandelen uppgår till 101,7 procent, vilket innebär att målet om 100 procent inte uppnås. Soliditeten uppgick till - 9,7 procent, vilket innebär att regionens mål inte nås. Stolta och engagerade medarbetare Regionen verkar för att medarbetarna ska vara stolta över sitt arbete, och målet uppnås till viss del. Arbetet med hälsofrämjande insatser för medarbetarna och för arbetsmiljön är aktivt och systematiskt och målet uppnås. Medarbetarnas upplevelse av regionen som arbetsgivare kommer att följas upp i nästa medarbetarenkät, Målen för personalstrukturen mätt i siffror personalstruktur, sjukfrånvaro, ledarskap och arbetsmiljö samt kompetensutveckling uppnås till största delen. Antalet anställda har ökat och sjukfrånvaron har minskat. God vård Målet att hälso- och sjukvården samt tandvården ska kännetecknas av närhet, helhet, hög kvalitet och säkerhet uppnås inte helt. I den nationella patientenkäten ligger Region Halland väl till vad gäller delmålen om patienternas uppfattning Mål uppnås Mål uppnås delvis Mål uppnås inte S A M M A N F A T T n i n g Å r s r e d o v i s n i n g

12 OmväRLDsfaktORer Ekonomisk utveckling Den ekonomiska situationen i Europa präglas av att flera länder befinner sig i en besvärlig statsfinansiell situation. Den europeiska skuldkrisen påverkar den ekonomiska utvecklingen på flera sätt. Den allmänna ekonomiska osäkerheten bidrar till att hushåll och företag skjuter upp konsumtion och investeringar. Ökade krav på bankers kapitaltäckning förväntas innebära att utlåningen minskar, vilket fördröjer återhämtningen i ekonomin. Många euroländer kommer att införa finanspolitiska åtstramningar för att marknaden ska få tillbaka förtroendet för de offentliga finanserna. Bedömningen är att de åtgärderna också kommer att dämpa efterfrågan. Det bekymmersamma statsfinansiella läget och kreditåtstramningarna i euroområdet gör att Sverige bedöms gå in i en försämrad konjunktur. Den svaga tillväxten i omvärlden innebär att marknaden för svenska exportföretag växer långsamt under Sveriges Kommuner och Landsting skrev den 15 december 2011 bland annat: Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Fundamenta i svensk ekonomi är dock fortsatt starka och vår bedömning är att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning ändras skatteunderlagsprognosen mycket lite. Befolkningsutveckling Antalet invånare i Halland fortsätter att öka och den 31 december 2011 uppgick antalet invånare till Det är en ökning med personer jämfört med 2010 och den procentuellt sett fjärde största ökningen i landet. De län som hade en större folkmängdsökning än Halland var Stockholm, Uppsala och Skåne. Bland hallandskommunerna ökade Kungsbacka mest. I Kungsbacka ökade antalet invånare med 929 personer, i Halmstad med 494, i Varberg med 492, i Falkenberg 296 och i Laholm med 80 personer. Antalet Hyltebor minskade med 51 personer. Arbetsmarknad Under 2011 återhämtade sig den halländska arbetsmarknaden något jämfört med Enligt arbetskraftsundersökningen ökade sysselsättningen i Halland med 3100 sysselsatta, vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 2,1 procent. Antalet sysselsatta män ökade med och sysselsättningen bland kvinnor med Även nyföretagandet visar en återhämtning efter finanskrisen. Under 2011 startades enligt Bolagsverket cirka 2300 nya företag i Halland, en ökning av nyföretagande med hela 13 procent. Motsvarande ökning i riket som helhet låg på 6 procent. EU och ny programperiod Region Halland har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Halland, vilket innebär ansvar för att genomföra EU:s sammanhållningspolitik. Under året har utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken diskuterats på EU-nivå såväl som på nationell och regional nivå. Europeiska kommissionen har föreslagit förordningar som anger inriktning och principer för genomförandet av sammanhållningspolitiken under nästa programperiod. Regeringen har som ett led i sitt arbete med den framtida regionala tillväxtpolitiken och sammanhållningspolitiken erbjudit Region Halland och andra regioner att ge sin syn på prioriteringar. Kollektivtrafikmyndighet Den första januari 2012 infördes en ny kollektivtrafiklagstiftning i Sverige. Lagen ställer krav på att varje län ska ha ett trafikförsörjningsprogram. Programmet ska ha både en långsiktig, strategisk del och en mer konkret beskrivning av kollektivtrafikens omfattning på kortare sikt. Enligt den nya lagen får aktiebolag inte längre ansvara för den strategiska planeringen av kollektivtrafiken. I stället ska ansvaret ligga hos landsting, regioner eller kommuner, och varje län ska ha en kollektivtrafikmyndighet. Under året enades kommunerna om att Region Halland från den 1 januari 2012 ska vara kollektivtrafikmyndighet. Hälso- och sjukvård i förändring Trender visar att konsumtionen av sjukvård ökar på alla vårdnivåer, vilket kommer att kräva allt mer samverkan mellan olika huvudmän. Hälso- och sjukvårdskostnaderna ökar ständigt och det finns en ökande klyfta mellan vad invånarna förväntar sig och vad som kan finansieras offentligt. Nationellt pågår gemensamma satsningar för att utveckla e-hälsa, som ett sätt att möta invånarnas förväntningar. e-hälsosatsningen innebär bland annat att patienterna kan behandlas hemma istället för på sjukhus. Genom mer tillgänglig information ges patienterna dessutom möjlighet att ta större egenansvar. Utvecklingen går från passiv patient till aktiv invånare med ökande krav på hälso- och sjukvården och delaktighet. I förlängningen sparar satsningarna på e-hälsa också resurser. e-hälsa omfattar all användning av informations- och kommunikationsteknologi inom vård och omsorg. e-hälsosatsningen kommer i framtiden se till att vård- 12 Å r s r e d o v i s n i n g O M V Ä R L d s F A K T o r e r

13 givaren alltid har rätt information tillgänglig. Att all information är samlad främjar patientsäkerheten vårdgivaren får en mer komplett bild vilket skapar förutsättningar för en högre kvalitet på vården. Viktigt med hälsofrämjande arbete Sjukdomar till följd av ohälsosamma levnadsvanor står för en stor del av det ökande behovet av hälso- och sjukvård. Genom att fokusera på förebyggande och hälsofrämjande arbete kan hälso- och sjukvårdskostnaden minskas. Det är nödvändigt att hitta olika sätt att nå invånarna med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Samtidigt är det viktigt att se att det finns många andra faktorer i samhället än hälso- och sjukvården som påverkar och kan bidra till att förbättra invånarnas hälsa. Enligt EU:s energidirektiv ska offentlig sektor gå före i omställningen till ett energieffektivare samhälle. Region Halland ställer miljökrav och sociala krav vid sina upphandlingar och kommer framöver att lägga än större vikt vid energifrågan genom att vid upphandlingar använda verktyget livscykelkostnad (LCC) på produkter som använder mycket energi eller påverkar energianvändningen. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är en annan stor miljöfråga. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Det behövs en ökad medvetenhet och försiktighet vid användningen av kemikalier, och det nationella miljömålet Giftfri miljö innebär att det till år 2020 ska finnas förutsättningar för att skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier. Region Halland följer de nationella riktlinjerna som Kemikalieinspektionen tagit fram. Miljöpåverkande faktorer Många av dagens miljöproblem är komplicerade och en stor del av dem kan härledas till våra konsumtionsmönster. Att ställa miljökrav vid upphandlingar och inköp spelar allt större roll i det långsiktiga miljöarbetet. Organisationer som FN, oecd och EU ser miljöanpassad upphandling som ett prioriterat styrmedel. I Sverige ändrades 2010 skrivningen i lagen om offentlig upphandling (LOU) från att man får till att man bör ställa miljökrav och sociala krav i offentlig upphandling. O M V Ä R L d s F A K T o r e r Å r s r e d o v i s n i n g

14 Regional utveckling Region Halland har genom lagen om regionalt utvecklingsansvar ett förstärkt politiskt ansvar att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Under 2011 har det pågått ett arbete med att konkretisera det regionala utvecklingsuppdraget. Insatser för den regionala utvecklingen sker inom ramen för en programstyrd verksamhet. Följande programområden ligger helt eller delvis inom ansvarsområdena för regional utveckling: Infrastruktur Kollektivtrafik Folkhälsa Kultur Kommunal samverkan EU-frågor Näringsliv Högskolefrågor Miljö Arbetet i den programstyrda verksamheten utgår från den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen, den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskraft och sysselsättning samt Europa 2020, som är EU:s viktigaste strategiska dokument. I Budget 2011 och ekonomisk plan för anges målsättningar och aktiviteter för verksamheten inom respektive programområde. Målsättningen inom samtliga programområden uppnås. Arbetet utgår från den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen, den nationella strategin samt Europa Nedan följer en detaljerad beskrivning av resultaten och verksamheten inom programområdena. Programområde kultur Sedan årsskiftet ingår Halland, som en av fem svenska regioner, i den nya statliga kulturpolitiska modellen. Modellen syftar till att förstärka samverkan mellan stat, regioner och kommuner, som ett led i regionernas nya uppgift att fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet. Hallands Kulturplan är ett program för utveckling av kulturen i Halland och arbetet 2011 har präglats av att implementera, prioritera, genomföra och lägga en organisatorisk bas för planens förverkligande. För att förstärka barns och ungas tillgång till kultur har alla kulturverksamheter som har någon form av regionalt stöd tillsammans planerat gemensamma utbudskataloger och ett gemensamt seminarium riktat mot förskola och skola. Målsättningen att implementera kulturplanen uppnås. Syftet med kulturplanen är att styra inriktning på kulturen. Programområde näringsliv Verksamheten har under året präglats av att ett antal betydande projekt, såsom Tillväxt Halland, Karriär i Halland och Bioenergicentrum, har avslutats med goda resultat och hög måluppfyllelse. Projekten har varit finansierade av EU:s strukturfonder. Under 2011 har verksamheten anpassats till nya uppdrag. Exempel på detta är att upplevelsenäringen har samlat sin verksamhet under halland.se samt att området biogas från och med 2012 har utökats till bioenergi. Under året har en process påbörjats för att förbättra och utveckla uppföljningsoch utvärderingsverktyg som kan användas för att följa upp stödjande insatser till företag som är grupperade på olika sätt, t ex i kluster, nätverk eller territoriellt avgränsade. Målsättningen att arbetet för fler och växande konkurrenskraftiga företag uppnås. Programområde infrastruktur Under 2011 har genomförandet av den regionala infrastrukturplanen från 2010 fortsatt. Det mest prioriterade projektet i Halland är utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg. För att projektet ska kunna byggstarta enligt genomförande- och finansieringsavtal år beslutade regionfullmäktige om en förskottering om 50 miljoner kronor för järnvägsplan och systemhandling. Region Halland är medfinansiär till Västsvenska paketet, som innehåller ett brett spektrum av åtgärder i syfte att skapa bättre tillgänglighet till Göteborgsområdet. En viktig åtgärd för Region Halland är Västlänken en järnvägstunnel med stationer under centrala Göteborg. Pendeltågen från Kungsbacka kommer att gå genom den nya tunneln, som både ökar tillgängligheten och kortar restiderna för pendlarna. I EU-projektet SCANDRIA har en utredning om Hallands hamnar och kombiterminaler tagits fram i samverkan med berörda kommuner. I EU-projektet Baltic Master 2 har rapporten Riskanalys för fartygstrafiken i Kattegatt presenterats för Länsstyrelsen och kommuner. SCANDRIA och Baltic Master 2 avslutas under år Under 2011 togs beslut om deltagande i projektet COINCO North II med fokus på att utveckla järnvägsförbindelsen på sträckan Oslo-Köpenhamn, som en förutsättning för fortsatt utveckling och tillväxt i Västsverige. Kattegattleden innebär att en i huvudsak bilfri cykelled skapas mellan Helsingborg och Göteborg, vilket skapar möjlighet för näringslivsutveckling kopplad till turism. Målsättningen att fortsätta arbetet med den regionala infrastrukturplanen uppnås. 14 Å r s r e d o v i s n i n g R e g i o n A L U T v e C K L i n g

15 Den regionala kulturen ska ge alla hallänningar, i synnerhet barn och ungdomar, tillgång till berikande kulturupplevelser och utlopp för egen kreativitet. R e g i o n A L U T v e C K L i n g Å r s r e d o v i s n i n g

16 För att resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt ska regionen skapa goda möjligheter för såväl arbetsresor som studieresor och färdtjänst. 16 Å r s r e d o v i s n i n g R e g i o n A L U T v e C K L i n g

17 Programområde kollektivtrafik Enligt den nya kollektivlagstiftningen ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Halland har Region Halland utsetts till detta, efter beslut av ägarna av Hallandstrafiken AB i respektive parts fullmäktige. Enligt lagstiftningen ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram, vilket inleddes under Den 1 juli tog Region Halland över ansvaret för kollektivtrafiken i Halland och blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Bolaget har tidigare ägts till hälften av de halländska kommunerna och till hälften av regionen. Uppdraget för regionen är att leda utvecklingen av kollektivtrafiken, bland annat genom att ta fram ett trafikförsörjningsprogram för Halland som visar hur kollektivtrafiken ska utvecklas på lång sikt. Det är också regionen som finansierar kollektivtrafiken och upphandlar vilka företag som ska köra bussar och tåg. Målet att bilda en regional kollektivtrafikmyndighet och ta fram ett kollektivtrafikförsörjningsprogram uppnås. Programområde miljö Utgångspunkten för samverkansarbetet inom miljöområdet är att bidra till att de regionala miljömålen uppfylls. Under 2011 har följande insatser gjorts: Kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar samverkar för effektivare och enhetligare handläggning genom att finansiera en gemensam tjänst inom Tillsynssamverkan Miljö. Projekt Aquarius har utrett klimatförändringarnas betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet i jordbruksbygd. Hav möter Land är ett gränsregionalt samarbetsprojekt som arbetar för gemensam hållbar förvaltning av havet och kustzonerna. Målsättningen om ett samverkansarbete inom miljöområdet uppnås. Under 2011 började samverkansavtalet för gymnasieskolan att gälla. Avtalet innebär fri tillgång till alla gymnasiala utbildningar i Laholm, Hylte, Falkenberg, Varberg och inom Naturbruk Halland. Laholm, Hylte, Halmstad och Falkenberg har även valt att fördjupa sitt samarbete inom vuxenutbildningen. Kungsbacka kommun har samverkansavtal med Göteborgsregionen. Skola & Utbildning har under 2011 fortsatt att stödja och delta i utvecklingsprojekt inom skolan. Skandinaviska metoder för innovativt lärande SMIL(E) är ett projekt för att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Region Halland har arbetat med att främja entreprenörskap i skolan genom projektet STEPS och har tillsammans med Skolverket arrangerat en konferens om den nya gymnasieskolan för cirka 900 gymnasielärare i Halland. Region Halland arbetar tillsammans med de halländska kommunerna, med kompetensutveckling för personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (BAS-UT). Under 2011 lades ett särskilt arbete ned på den fortsatta statliga satsningen på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Uppbyggnaden av en regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten fortsatte med stöd från staten. Det statliga stödet på 2 miljoner kronor per år rörande Bättre liv för sjuka äldre gick in på sitt andra år och en ny treårig satsning med statligt stöd inleddes rörande den sociala barn- och ungdomsvården. Under 2011 påbörjades arbetet med en samordningsprocess för gemensamma frågor inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Strukturen utgår från fem programområden: Barn, Unga och familj, Psykiatri, Äldre, Funktionsnedsatta samt Missbruk, drogberoende. Den statliga satsningen på regional nivå Kunskap till Praktik, som handlar om missbruksvården, fortsatte under året och nya medel är beviljade för Särskild uppmärksamhet riktades också mot det kommunala försörjningsstödet och det arbetet fortsätter under Programområde kommunal samverkan Region Halland och de halländska kommunerna har kommit överens om att samverka i en kommunberedning. En chefsgrupp med samtliga kommunchefer under ledning av regiondirektören arbetar med att konkretisera och planera den kommunala samverkan och stödja kommunberedningen. Under året har det gjorts ett omfattande arbete med att strukturera de många nätverk som bildats mellan kommunerna, och ibland med regionen. Syftet är att säkerställa tydliga uppdrag och kopplingen till att frågor förankras i kommunberedningen. Oavsett vem eller vilka som finansierar en satsning, ska alla regionens uppdrag i syfte att stödja samverkan mellan kommunerna vara förankrade i kommunledningarna. Det är alltid huvudmännen, det vill säga kommunerna, ibland tillsammans med regionen, som initierar, beslutar och ger uppdragen. R e g i o n A L U T v e C K L i n g Å r s r e d o v i s n i n g

18 Regeringen har gett Region Halland i uppdrag att upprätta en kompetensplattform i Halland. Syftet är att samordna och utveckla analyser av arbetsmarknadens behov. Analyserna ska ligga till grund för utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Inom ramen för kompetensplattformen har Region Halland arbetat med omvärldsbevakning, kompetensanalyser och i nätverk med utbildningsansvariga i kommunerna. Inom området hälsoteknik har det förts en dialog om framtidens kompetensbehov inom området hälsa, och inom bioenergi har Campus Varberg arbetat med förberedelser för att ta fram en yrkeshögskoleutbildning inom bioenergi. Arbete pågår att etablera både teknikcollege och vård- och omsorgscollege. Målsättningen avseende kommunal samverkan med att konkretisera uppdragen, evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, främja skolutveckling och samverkan, samt att upprätta en kompetensplattform uppnås. Programområde folkhälsa Styrande för programområdet är Folkhälsopolicy för Halland. Folkhälsopolicyn betonar det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under 2011 har utvecklingsarbetet utifrån folkhälsopolicyn bland annat inneburit att föra in folkhälsoaspekter i andra utvecklingsområden, såsom fysisk planering, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Insatser inom fysisk planering är de EU-finansierade projekten Coast Alive och SMS (Sociala frågor och medborgardialog i stadsplaneringen). Inom projektet Coast Alive har bland annat gjorts insatser för att uppmuntra människor att komma ut och röra på sig i naturen. Ytterligare exempel på hur folkhälsoaspekter lyfts in i andra utvecklingsområden är det hälsofrämjande arbetet inom förskola skolutveckling. Under året har det uppmärksammats att Hälsofrämjande förskola skola i Halland fyller 10 år samt genomförts en studie om små barns psykiska hälsa. Region Halland ansökte under året om deltagande i SKL:s projekt Samling för social hållbarhet att minska skillnader i hälsa och har tillsammans med 14 andra aktörer blivit utvalda att delta i projektet. Målet att arbeta för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen uppnås. Utifrån Mål och strategier framförde Region Halland nedanstående områden för kommande strategiska satsningar: Grundläggande förutsättningar för tillväxt utbildning/kompetens, mångfald, jämställdhet, förnybar energi/energieffektivisering Innovationssektorer hälsa, kulturella och kreativa näringar, vård, mat, attrahera besökare, inflyttare och investerare samt bioenergi Entreprenörskap och företagsutveckling Internationalisering Kompetensutveckling för matchning och omställningsförmåga Kommunikationer Europeiska kommissionen har även lagt fram förslag på kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon Inför förhandlingarna 2012 mellan medlemstaterna har Region Halland framfört sina synpunkter till Regeringen. Målsättningen om att delta i det europeiska utvecklingsarbetet och genomförande av olika EU-program uppnås. Programområde högskolefrågor Högskolefrågor är av central betydelse för regionen och dess utveckling, inte minst ur ett europeiskt och internationellt perspektiv. Under 2011 har arbetet med att ta fram ett samarbetsavtal mellan Region Halland och Högskolan i Halmstad påbörjats. Avtalet ska ligga till grund för att utveckla samarbetet avseende högskolefrågor i regionen. Målsättningen att aktivt medverka till ett samarbete avseende högskolefrågor i regionen uppnås. Programområde EU-frågor Det är EU:s sammanhållningspolitik som har gjort EUprojektarbetet i Region Halland möjligt. Regeringen erbjöd Region Halland att redovisa prioriteringar avseende den regionala tillväxtpolitiken som förberedelse inför nästa programperiod inom EU Å r s r e d o v i s n i n g R e g i o n A L U T v e C K L i n g

19 Regionen arbetar för att främja en god skolutveckling i Halland genom t ex hälsofrämjande skola, entreprenöriellt lärande, kulturupplevelser i skolan och kompetensutveckling för skolpersonal. Goda förutsättningar för utbildning ger i förlängningen kompetent arbetskraft, kunskap och tillväxt. R e g i o n A L U T v e C K L i n g Å r s r e d o v i s n i n g

20 SkOLverksamheten Region Hallands skolverksamhet består av Naturbruk Halland Plönninge gymnasieskola och Munkagårdsgymnasiet samt Katrinebergs Folkhögskola och Löftadalens Folkhögskola. ÖveRGRipande mål och prioriterade områden Livslångt lärande Entreprenörskap Hälsa Kultur I Verksamhetsplan Egna Skolor 2011 anges målsättningar och aktiviteter för verksamheten inom de olika skolorna. Naturbruk Halland uppnår målet att verksamheten ska omfatta de prioriterade områdena livslångt lärande, entreprenörskap, hälsa och kultur. Katrinebergs Folkhögskola uppnår målen om antal deltagarveckor inom samtliga områden förutom för hälsa. Löftadalens Folkhögskola uppnår målen om antal deltagarveckor för hälsa, men inte för livslångt lärande och kultur. Nedan följer en detaljerad beskrivning av resultaten och verksamheten. entreprenörsanda hos eleverna; entreprenörskap som förhållningssätt, inte som ämne. Hälsa I grundförutsättningarna för naturbruksgymnasierna ligger mycket positivt när det gäller hälsa. Att arbeta i naturen med naturen, på ett ur alla aspekter miljömässigt sätt, är en av grundbultarna för skolornas utbildningar. Den nära knytningen mellan teori och verksamhet lyfts fram i den nya gymnasieförordningen. Systematiskt arbetsmiljöarbete är en självklar och viktig aspekt eftersom utbildningen omfattar de mest skadedrabbade områdena: häst-djurhållning, skogs- och lantbruk. Elevresursteamen på skolorna har en viktig roll liksom en god fritidsverksamhet, som också är viktig för elevernas trevnad. Kultur Samarbetet inom kultursektorn fortsätter med studiebesök och dialog, med kulturutbud med teaterföreställningar och andra aktiviteter. Båda skolorna har skolbibliotek vilket är ett krav från skolverket. Naturbruk Halland LivsLÅngt lärande Den sociala delen av skolans uppdrag blir allt tydligare. Ett ökat antal elever med särskilda behov söker sig till utbildningarna, vilket leder till ökade krav på specialkompetens och en hög bemanning. Den nya gymnasiereformen delar upp utbildningen i högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar. Naturbruksgymnasierna tillhör de yrkesförberedande men med dispens att kunna erbjuda allmän behörighet till högskolestudier. Entreprenörskap Munkagårdsgymnasiet har deltagit i STEPS STrategiskt Entreprenörskap i Skolan. I den nya gymnasiereformen får entreprenörskap en mer tydligt definierad roll och Naturbruk Halland har goda exempel på företagsskapande som ett resultat av kurser med inriktning på entreprenörskap. Det pågår en diskussion för att fortsätta utvecklingen av Katrinebergs folkhögskola Prioriterade områden under 2011: Livslångt lärande Hälsa Kultur Samverkan i Halland Måluppfyllelse Prioriterat område Budget Utfall Måluppdeltagara- deltagara- fyllelse veckor veckor Livslångt lärande Kontakttolkutbildning Hälsa Kultur Samverkan i Halland Å r s r e d o v i s n i n g s K o l v e r k s A M H e t e n

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Resan mot nya Region Halland

Resan mot nya Region Halland Resan mot nya Region Halland Vad var det som hände den 1 januari 2011? Vad innebar det att Halland blev region? Var det landstinget som bytte namn? Berör det mig? Berör det hallänningarna? Vad är en region?

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka

Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Beslutad av Lokala nämnden i Kungsbacka 2011-05-09 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 LOKALA NÄMNDENS UPPDRAG... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Regionkonferens Luleå 3 feb Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Gösta Bergenheim, M? KSO Varberg 1999-2010 1:e vice ordf kommunalförbundet Region Halland 2003-2010

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning för regionkontoret.

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning för regionkontoret. 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Datum Diarienummer 2012-10-30 RS120419 Regionstyrelsen Mål och inriktning för regionkontoret 2013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - nämnden Ärende 6 - bilaga Lokala nämndens plan för internkontroll Enligt kommunallagen ska varje nämnd ansvara för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

På rätt väg i Halland

På rätt väg i Halland På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer