Verksamhetsplan VTC Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan VTC Stockholm"

Transkript

1 Innehållsförteckning Version 1.0 SAMMANFATTNING...3 DEFINITIONER INLEDNING OCH BAKGRUND INLEDNING BAKGRUND ALLMÄNT OM VÄGTRAFIKLEDNING OCH DESS UPPGIFTER MÅL FÖR VÄGTRAFIKLEDNING I STOCKHOLM MOTIV FÖR VTC STOCKHOLM EFFEKTER AV VÄGINFORMATIK VERKSAMHETSIDÉ FÖR VTC DEFINITION AV PARTER I VTC POSITIVA EFFEKTER AV VTC STOCKHOLM OMFATTNING VÄGNÄT ALLMÄNT KLASSNING AV VÄGNÄT KARTOR OMLEDNING AV TRAFIK TILL ANNAT VÄGNÄT TEKNISKA SYSTEM PÅ VÄGARNA OCH I VTC ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR SAMMANSTÄLLNING ÖVER TEKNISKA SYSTEM I VTC OCH UTE PÅ VÄGARNA UTBYGGNADSPLANER AV VÄGINSTALLATIONER PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE I SAMARBETE MELLAN VST, STOCKHOLMS STAD...39 OCH SL VERKSAMHETER I VTC ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I VTC OLIKA VERKSAMHETER I VTC BEMANNING STÖD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VTCS OPERATIVA VERKSAMHET FUNKTIONELLA LOKALER TEKNISKA SYSTEM UTE PÅ VÄG OCH I VTC DRIFT- OCH UNDERHÅLL KOMMUNIKATION AVTAL REGLER OCH LAGAR PLANERING VÄGVISNING FORSKNING OCH UTVECKLING ÖVRIGT STÖD BYGGNAD, LOKALER OCH LOKALISERING AV VTC LOKALISERING NYBYGGNAD ELLER OMBYGGNAD SPECIELLA KRAV SOM STÄLLS PÅ VTCS LOKALER YTBEHOV VTC INVESTERING- OCH DRIFTSKOSTNADER INVESTERINGSKOSTNADER DRIFTSKOSTNADER PER ÅR I DAGENS VTC...52 Version (67)

2 Innehållsförteckning Version FORTSATT ARBETE MED VTC STOCKHOLM PÅ KORT SIKT PÅ LÅNG SIKT...53 BILAGA TILL KAPITEL 3, FAKTA SAMMANSTÄLLNING BILAGA TILL KAPITEL 5, BEFATTNINGAR I VTC STOCKHOLM BILAGA KÄLLMATERIAL Version (67)

3 Sammanfattning Version 1.0 Sammanfattning Vägverket Region Stockholm (VST) och Stockholms gatu- och fastighetskontor (GFK) har arbetat tillsammans med andra intressenter för att ta fram en verksamhetsplan till grund för beslut om att skapa en gemensam vägtrafikledning för Stockholmsregionen. Vägtrafikledningen hanteras i en vägtrafikcentral, VTC i Stockholm. Gatu- och fastighetskontorets nämnd godkände de riktlinjer som finns i denna plan för att gå vidare med arbetet VTC Stockholm. Bakgrund Den ökande trafiken innebär ett ökat tryck på bl a Essingeleden, Söderleden- Centralbron- Klarastrandsleden men också på Innerstadens gatunät när trafikefterfrågan växer till följd av ökad befolkning och ökad ekonomisk aktivitet i regionen. Svårigheterna att bygga ny infrastruktur för trafiken i Stockholm (såväl vägar som spår!) accentuerar behovet av att utnyttja de befintliga anläggningarna så effektivt som möjligt. Den statliga utredningen "Transportinformatik för Sverige" (SOU 1996:186) visade genom teoretiska beräkningar att transportinformatik i form av informationssystem är ett viktigt instrument i trafikplaneringen som ofta kan vara mer kostnadseffektivt än utbyggnader av vägnätet. I Stockholmsområdet finns två väghållare på det överordnade vägnätet, Vägverket och Stockholms stad. Ur trafikantens synvinkel är det viktigt att nätet som helhet fungerar väl oavsett vem som är väghållare. Våren 1997 slöts ett ramavtal mellan Vägverket och staden om samarbete för att förbättra trafiksituationen i de centrala delarna av Stockholmsregionen. I avtalet behandlas ett antal områden där parterna avser träffa genomförandeavtal, bl a väginformatik och vägtrafikcentrtal. Hösten 1997 skapades projektet "Verksamhetsplan VTC Stockholm" med uppgift att till juni 1998 ta fram en verksamhetsplan för en för VST och staden gemensam vägtrafikcentral. Arbetet ska ligga till grund för beslut om genomförandeavtal. I projektgruppen ingår representanter för VST, GFK, SL och polisen. Utveckling av befintlig verksamhet Såväl VST som GFK har under lång tid arbetat med olika typer av trafikinformation upprättades en vägtrafikcentral (VTC) på VST. I och med detta har verksamheten utökats från information till vägtrafikledning med hjälp av omställbara vägmärken och skyltar på en del av E4. En annan verksamhet som styrs från VTC är VägAssistans som med bärgning- och räddningsbilar förebygger och assisterar vid störningar och olyckor på lederna. En kommande viktig uppgift för VTC är driftövervakning av de tekniska system för ventilation, brandvarning mm som kommer att byggas in i de nya trafiktunnlarna med början i Södra Länken. Vägarna i Storstockholm indelas här i 4 klasser, oavsett väghållare. De röda vägarna utgörs av nationella vägar och övriga stamvägar. Nästa klass, de blå vägarna, är viktiga omledningsvägar vid exceptionella förhållanden. Tredje klassen, de gröna vägarna utgörs av övriga huvudvägar och Version (67)

4 Sammanfattning Version 1.0 huvudgator. Den fjärde klassen, omfattar återstående statliga och kommunala gator och berörs normalt inte av vägtrafikledningsåtgärder. Mål för vägtrafikcentralen Vägtrafikcentralen och vägtrafikledningen ska bidra till att uppnå de transportpolitiska målen : * god tillgänglighet * hög transportkvalitet * hög trafiksäkerhet * liten miljöpåverkan * positiv regional utveckling Verksamheter i vägtrafikcentralen Verksamheten i VTC omfattar insamling och analys av data rörande trafik- och vägförhållanden samt åtgärder inom tre huvudområden: trafikinformation, vägtrafikstyrning och initiering av underhåll av tekniska system. Indata kan komma till VTC via: MCS (Motorway Control System) Detektorer i vägbanan känner av trafikens täthet och hastighet och via variabla skyltar eller vägmärken kan hastighetsbegränsningen ändras, varning ske för köer eller väglag eller körfält stängas av. Styrningen av de variabla märkena kan ske såväl med automatik som manuellt av operatören på VTC. Det är främst de centrala delarna av det röda nätet som omfattas av MCS-systemet. ÖTS (Övervakning av TrafikSignaler) Cirka 150 signaler i Innerstaden omfattas redan av detta system som varnar för funktionsstörningar i signalerna men som också kan användas för trafikräkning och omställning av signalprogram mm. Systemet föreslås byggas ut till ett åtminstone mellan GFK och VST fullt kommunicerande system omfattande minst de tre högsta väg- och gatuklasserna. ITV Internt system med videokameror som placeras på strategiska punkter på vägnätet och ger operatören en bild över trafikläget. VVIS (VägVäderInfosystem) 50 stationer i regionen mäter temperaturen i luft och på vägbanan, luftfuktighet, nederbörd, vindstyrka mm. Data kan användas för att varna på variabla skyltar och väcka väghållningsentrepenörer för halkbekämpning eller snöröjning. VAG (VägArbetsGuide) En ständigt ajourhållen förteckning över alla trafikstörande vägarbeten och trafikomläggningar. En förbättrad trafikmodell. Den reservkapacitet som tidigare funnits i innerstadens gatunät tas nu alltmer i anspråk för att förbättra för busstrafiken mm. Störningar uppstår därför lättare vid trafikstörande gatuarbeten och markupplåtelser. Med en bättre modell för beräkning av näteffekterna av olika gatuarbeten och trafikomläggningar och en ständigt uppdaterad VAG skulle samordningen av gatuarbeten och markupplåtelser kunna optimeras. Larm från driftövervakningen rörande luftkvalitet, fläktfunktion, brandvarning, belysning etc Direkt inrapportering från polis, väghållare och SL Version (67)

5 Sammanfattning Version 1.0 VTC kan gå ut med information direkt till trafikanterna via omställbara skyltar sk VMS (Variable Message Signs) och information på internet eller indirekt via SL för vidare information till kollektivresenärerna, via lokalradio eller press. Trafikinformation är viktig av flera orsaker. Med aktuell information innan resan kan man lättare planera den och ta hänsyn till eventuella tillfälliga störningar eller trafikomläggningar. Under resan accepteras störningar lättare om man får reda på orsaken och helst konsekvenserna för den egna restiden. I vissa fall kan hänvisning ske till för tillfället lämpligare alternativa vägar. Möjligheterna till omledning av trafik är dock begränsade i Stockholm. Någon omledning från trafiklederna till genomfartsgator i innerstaden är inte acceptabel av miljö- och trafiksäkerhetsskäl utom i exceptionella fall. Under högtrafiktid saknas ofta ledig kapacitet på de alternativa vägarna, det är t ex ingen större idé att hänvisa sydgående trafik från Essingeleden till Klarastrandsleden kl Under lågtrafik är det dock lämpligt att vid trafikarbeten (där inte överledning till motsatt körbana är möjlig) leda trafiken via andra leder. Operatörerna på VTC har kontakt med vägassistansstyrkorna och kan dirigera dessa till platser där störningar eller olyckor uppkommit. VTC kan även komma att användas för att övervaka och leda transporter av farligt gods. En fullt utbyggd VTC omfattar alltså en vägtrafikledningscentral med ett antal tekniska system och bemanning dygnet runt. Under högtrafiktid arbetar vägtrafikledare, trafikantinformatörer, driftövervakare och systemadministratörer på centralen. En på detta sätt utbyggd VTC byggs upp på lämplig plats centralt i regionen. Dessutom behövs ett antal tekniska system ute på vägarna (som till viss del finns redan i dag) och kommunikationsutrustning. Tidplan och kostnader En vägcentral för driftövervakning mm måste stå klar för intrimnning i god tid före öppnandet av Södra Länken år Helst bör den kunna tas i drift redan 2001 vilket innebär att beslut måste fattas senast i början av Fullständig teknisk utrustning för väginformatik på huvudvägar och huvudgator enligt ovan kräver grovt räknat investeringar om cirka 350 Mkr på VST:s vägar och 35 Mkr på stadens. Investeringarna i de tekniska systemen uppskattas därav till 200 Mkr. Kostnaden för den fysiska centralen har inte närmare beräknats. Lokalerna förutsätts anordnas i befintlig fastighet som anpassas till VTC:s behov. Den årliga driftkostnaden för VTC verksamhet idag exklusive avskrivningar är ca 13 Mkr. Effekter Erfarenheterna från utländska städer och de utredningar som gjorts för svenska förhållanden visar att väginformatik ger klara positiva effekter på såväl framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Det är dock inte klarlagt i vilken utsträckning det lönar sig att satsa på väginformatik jämfört med utbyggnad och förbättring av vägar och kollektivtrafikanläggningar. Version (67)

6 Sammanfattning Version 1.0 I en nu två år gammal rapport " Effekter av väginformatik i Stockholm år 2005" studerades konsekvenserna av att införa ett antal olika transportinformatikfunktioner i Stockholm. Exemplet har dock delvis förlorat sin relevans eftersom det avsåg ett läge där Dennisöverenskommelsen var genomförd, med bl a bilavgifter i Innerstaden. Rapporten pekade på att väginformatikinvesteringar är betydligt mer kostnadseffektiva än investeringar i infrastruktur om man vill åstadkomma restidsförbättringar. När det gäller miljöeffekter och trafiksäkerhet var väginformatik ungefär lika lönsam som infrastrukturinvesteringar. Någon kostnads/nytta-analys av den här föreslagna utbyggnaden har ännu inte gjorts. Jämförelser kommer att göras med andra europeiska städer där man arbetar med vägtrafikledning. Turin och Hannover är exempel på städer där Stockholmsregionen kan ta vara på erfarenheter inom området. I dag finns en driftledningscentral för stadens gator hos GFK. Den har bl a som uppgift att förmedla information till trafikanterna via radio och pressen. Det är inte närmare utrett hur och i vilken omfattning som verksamheten i driftledningscentralen ska samordnas med VTC. Fortsatt arbete I det fortsatta arbetet måste några frågor ytterligare belysas: 1) Bättre uppskattningar av kostnadseffektiviteten hos en VTC med vägutrustning 2) I vilken grad VST:s och stadens funktioner ska samordnas och samlokaliseras 3) Vilka befogenheter VTC ska ha att utöva styrning på det röda överordnade vägnätet och på andra vägar? T ex tillfälligt ställa trafiksignaler på gator i andra program eller aktivt omleda trafik från det överordnade nätet vid störningar där? 4) Organisationsformen för en gemensam VTC behöver utredas vidare. I det fortsatta arbetet ingår också att hos berörda intressenter förankra de riktlinjer för gemensam vägtrafikledning som denna verksamhetsplan innehåller. Som nämnts inledningsvis godkände Stockholms gatu- och fastighetsnämnd vid sitt möte den 26 maj i år dessa riktlinjer. Nästa etapp i det gemensamma arbetet med VTC Stockholm är att starta ett nytt projekt som ska genomföras under det andra halvåret I det nya projektet, kallat Genomförandeavtal VTC, kommer de ovan skisserade frågeställningarna att behandlas. Projektets syfte är att skapa förutsättningar för att det nya samordnade systemet med en vägtrafikcentral för gemensam vägtrafikledning i Stockholmsområdet därmed kan komma till utförande. Vägregion Stockholm och gatu-och fastighetskontoret är tillsammans (50/50) huvudman för det nya projektet Genomförandeavtal VTC. Projektet kommer att bedrivas i samarbete med bl a SL och trafikpolisen. För projektarbetet har AB Stockholm Konsult Stadsutveckling engagerats. Version (67)

7 Definitioner Version 1.0 Definitioner Förkortning Förklaring 5-T Town Supervisor, trafikmodell för ett vägnät, styra trafik mha bl a trafiksignaler CTS Centrala Tekniska System GFK Gatu-och fastighetskontoret Stockholms stad ITV Intern TV, videokamera MCS Motorway Control System PROBES Använda fordon som detektorer RDS/TMC Radio Data System / Traffic Message Channel SL Storstockholms Lokaltrafik SPOT Italiensk styrstrategi för trafiksignal TASS Trafikledning av VägAssistans TRISS Trafikinformations Stödsystem VMS Variabel Meddelande Skylt VST Vägverket Region Stockholm VTC Vägtrafikcentral VVIS Vägväderinformationssystem ÖTS Övergripande Trafiksignal System Version (67)

8 I. Inledning och bakgrund Version Inledning och bakgrund 1.1 Inledning Våren 1997 slöts ett ramavtal mellan Vägverket Region Stockholm (VST) och Stockholms stad. Avtalet anger en viljeinriktning från parterna, dvs VST och Stockholms stad, om att samarbeta för att förbättra trafiksituationen i de centrala delarna av Stockholmsregionen. I avtalet angavs 7 olika områden där parterna skall träffa genomförandeavtal. Ett av dessa områden var Vägtrafikcentral. Där sägs bl a att den framtida inriktningen på VTC s verksamhet bygger på en utveckling av samverkan mellan samtliga berörda parter i regionen. Parterna är överens om att den regionala centralen skall styras av en gemensam syn på hur vägtrafikledning skall utövas. Hösten 1997 skapades ett projekt Verksamhetsplan VTC Stockholm som fick uppdraget att ta fram en verksamhetsplan som skall vara en grund för det kommande genomförandeavtalet. Projektgruppen består av representanter från VST, Stockholms stad, SL och Polisen i Stockholms län. Verksamhetsplanen skall vara godkänd hos VST och Stockholms stad samt förankrad hos SL och Polisen VTC Stockholm kan tas i drift tidigast hösten 2001 Verksamhetsplanen Planen skall behandla följande ämnen och är indelad i följande kapitel: 1. Inledning och bakgrund 2. Motiv för en gemensam VTC 3. Omfattning vägnät 4. Tekniska system på vägarna och i VTC 5. Verksamheter i VTC 6. Stöd och förutsättningar för en fungerande VTC 7. Byggnad, lokaler och lokalisering av VTC 8. Investering- och driftskostnader 9. Fortsatt arbete med VTC Stockholm Projektorganisation Beställare: Marika Jenstav VST Christer Lundin Stockholms stad Version (67)

9 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Projektgrupp: Per-Arne Olsson (projektledare) VST Mats Fager Stockholms stad Viesturs Dinvietis Stockholms stad forts projektgrupp Sofia Björklund VST Michael Rydbrand VST Bo Hjertstrand SL Verner Berggren Polisen Tidplan Verksamhetsplanen arbetades fram under våren 1998, och förädlades i tre steg - version 0.4 klar version 0.8 klar version 1.0 klar (slutversionen) 1.2 Bakgrund Vägverket Region Stockholm (VST) har arbetat med trafikinformation för Stockholms län sedan början av 80-talet i en begränsad omfattning och 1992 togs den första trafikinformationscentralen i drift. I och med upprättade av en Vägtrafikcentral (VTC) 1995 har verksamheten utökats att även innefatta vägtrafikstyrning. En verksamhet som styrs från VTC idag är VägAssistans som genom att både förebygga och assistera vid olika störningar i stockholmstrafiken ökar trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna Nuvarande VTC är ett verktyg för VST som opererar främst på det statliga vägnätet. En kommande, mycket viktig uppgift för VTC kommer att vara trafikstyrning och övervakning av de tekniska system som kommer att byggas in i bl a tunnlarna i Södra Länken. Trafikpolitiska målen (prop. 1997/98:56) Som grund för målen för vägtrafikledningen i Stockholm ligger de trafikpolitiska övergripande målet: Att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Detta har brutits ner i fem delmål som rör: - Tillgänglighet (transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses) Version (67)

10 I. Inledning och bakgrund Version Hög transportkvalitet (transportsystemets utformning och funktion ska medge hög transportkvalitet för näringslivet) - Säker trafik (transportsystemet ska utformas så att ingen skall dödas eller skadas till följd av trafikolyckor) - God miljö (transportsystemet utformning och funktion skall anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö) - Positiv regional utveckling (transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd) Vägverkets sektorsansvar I Regeringens proposition 1995/96:131 fastslogs att Vägverket har ett samlat ansvar (sektorsansvar) för hela vägtransportsystemet. Detta innebär att verket ska företräda staten på central nivå i frågor som gäller vägtransportsystemets: Miljöpåverkan Trafiksäkerhet Tillgänglighet Framkomlighet Effektivitet Frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik, och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet. Därutöver ansvarar Vägverket för att handikappanpassningen av kollektivfärdmedel samordnas. 1.3 Allmänt om vägtrafikledning och dess uppgifter Vägverket är bl a ansvarigt för säkerheten och tillgängligheten i enlighet med det systemansvar Vägverket har. Vägtrafikledning är ett sätt att arbeta med ovanstående. Enligt Prop 1997/98:56 står uttryckt att vägtrafikledningens uppgifter bör vara att: - samordna åtgärder för att undanröja trafikhinder m m för att säkerhetsställa att vägarna är framkomliga - informera trafikanterna om väg- och trafiksituationen - svara för att väg- och trafikinformationen finns tillgänglig - leda vägtrafiken genom bl a vägvisning och styrning av trafikflödet En vägtrafikcentral är en basinvestering och ett av verktygen för att utföra vägtrafikledning i regionen. Det behövs dock flera insatser än en vägtrafikcentral, för att åstadkomma en väl fungerande vägtrafikledning. Version (67)

11 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Ansvaret för att åstadkomma en vägtrafikledning enligt de mål som skisseras i detta dokument är idag spritt på flera avdelningar inom Vägverket Region Stockholm samt väghållarna i regionen. Det behövs även insatser från, och samverkan med, andra organisationer för att dessa mål ska uppnås. 1.4 Mål för vägtrafikledning i Stockholm Sammanfattning av verksamhetsmålen för vägtrafikledning i Stockholm Totalt minska restider Öka kapaciteten för vägtrafik genom att skapa ett jämnare flöde Minska olyckor, incidenter och störningar Effektivisera räddning Planera förutsebara störningar - t ex vägarbeten, evenemang Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik Minimera belastning av vägtrafik på det lokala vägnätet Förbättrad informationsservice till trafikanterna Underlätta för andra aktörer på vägarna Ökad säkerhet vid transport av farligt gods Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken För de olika målen skall beskrivas nuläge samt hur uppföljning och mätning bör ske Totalt minska restider Allm/Nuläge Dålig framkomlighet för vägtrafiken i Stockholmsregionen, speciellt under rusningstid, är ett stort slöseri med resurser. Trafikanterna köar bort tid och fordonen släpper ut avgaser under de långa restiderna. Samhällets och trafikanternas kostnader för förseningar i vägtrafiken uppgår årligen till flera hundra miljoner i Stockholmsregionen (TFK rapport 1994:5) Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Man kan förbättra framkomligheten på huvudvägnätet genom aktiv trafikstyrning, information, störningshantering. De beskrivna åtgärderna minskar restiden genom att det blir större kapacitet i vägnätet och därmed tar transporterna kortare tid. Vad kan VTC bidraga med? VTC påverkar trafiken genom trafiksignalstyrning, motorvägsstyrning, rampstyrning, styrning av aktuell vägvisning (VMS) och störningshantering via Vägassistans. Idag finns två Vägassistansbilar som arbetar inom en radie av ca 10 km från Stockholms city på hela Version (67)

12 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 vägnätet, oavsett väghållare. I motorcykelpolis. assistansstyrkan ingår en bärgare och en Öka kapaciteten för vägtrafik genom att skapa ett jämnare flöde Allm/Nuläge I dagsläget är det främst kapacitetsbrist som skapar köer morgon och kväll på de större infartslederna. Eftersom det är både dyrt och ibland omöjligt att bygga ut kapaciteten i en storstadsregion måste andra åtgärder vidtas för att bättre och effektivare nyttja befintliga vägar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom bl.a. motorvägsstyrningssystem och system för styrning av trafiksignaler (ÖTS) kommer ett jämnare flöde att uppnås. I första hand installeras detta på det utpekade huvudvägnätet (se kapitel 5). Man kan även försöka påverka trafiken genom att vidtaga olika informationsåtgärder. Att skapa ett jämnare flöde på vägtrafiken bidrar till att öka kapaciteten. Samtidigt leder detta till att minska risken för olyckor (t ex färre häftiga inbromsningar) samt att det påverkar trafikens skadeverkningar på miljön (jämnare körning ger lägre bränsleförbrukning). Vad kan VTC bidraga med? Påverka trafiken genom motorvägsstyrning, rampstyrning samt ÖTS-anslutna trafiksignaler Minska olyckor, incidenter och oförutsedda störningar Allm/Nuläge Granskning av nuläge samt skälen till att minska olyckor och incidenter anges utförligt i Vägverkets 0-Vision och redovisas därför ej här. Vad kan vägtrafikledning bidraga med göra? Med hjälp av väginformatikåtgärder skapa en jämnare rytm i trafiken, t ex kövarningssystem samt en utvidgad störningsavveckling. Skapa ett omledningsvägnät för huvudlederna. En effektiv störningsavveckling minskar riskerna för följdolyckor. Den ger dessutom en god effekt på framkomligheten. Med kövarningssystem minskar häftiga inbromsningar och därmed olyckorna på vägarna. Genom att ha ett väl definierat och skyltat omledningsvägnät skulle man kunna leda om trafiken vid större störningar, vilket leder till jämnare flöden och färre incidenter. Vad kan VTC bidraga med? Påverka trafiken genom motorvägsstyrning samt leda Vägassistans så att effektiv störningsavveckling åstadkommes. Ge information i rätt tid och avropa akut underhåll på vägarna som annars kan orsaka störningar. Version (67)

13 I. Inledning och bakgrund Version Effektivisera räddning Allm/Nuläge Idag finns två Vägassistansfordon. Motorvägsstyrningssystemet används, på E4 mellan Norrtull och Kista, för att snabbt och effektivt varna/styra/leda trafiken förbi en olycksplats, vägarbete etc. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Ännu större arbetsområde för Vägassistans och fler bilar samt bygga ut MCS på hela huvudvägnätet. Fler bilar och större område leder till snabbare räddningsinsatser. För att få effektivare insatser vid olyckor bör man, i samverkan med bl a polis och SOS Alarm utarbeta en ny syn på räddningsinsatser där även framkomligheten finns med som en viktig del (dvs vid räddningsinsatserna bör man även tänka på att inte skapa köer, eftersom det skapar nya incidenter samt att restiderna förlängs). För att kunna utföra ett effektivt räddningsarbete finns behov att utreda befogenheter för olika organisationer att fatta beslut om t ex bortforsling av trafikhinder. Att ha klart för sig befogenheterna innebär att man t ex har möjlighet att rensa vägen från hinder samt att man väljer vid vilken tidpunkt man gör det (hålla undan från rusningstid). Samarbetet mellan olika organisationer är viktigt vid både större och mindre räddningsinsatser på vägen. Vad kan VTC bidraga med? Snabbt verifiera en olycka och leda Vägassistans insatser. Genom motorvägsstyrning underlätta för assistansfordonen att arbeta säkert. Ansvara för att samverkan sker med de andra organisationerna som deltar i insatserna (Polisen, SOS Alarm, räddningstjänsten m fl) och övriga med intresse för trafiksituationen i Stockholm, såsom varande central för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen. Om man får klarhet i befogenheter kan man se till att få bort hinder från vägen som hindrar framkomligheten Planera förutsebara störningar - t ex vägarbeten. evenemang Allm/Nuläge Arbeten planeras redan idag, men man borde kunna utveckla detta både internt i de egna organisationerna och externt mellan olika organisationer. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Koordinering av insatser, t ex väghållarens tillståndsgivning till bl a ledningsdragande bolag. Se till att information om t ex farligt gods och övriga dispenser till trafiken kommer till VTC. Skapa rutiner som följs så att VTC alltid får veta vad som ska hända. Version (67)

14 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Vad kan VTC göra bidraga med? Vara centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen. Samordna information. Ge underlag till produktionsledningar hos respektive väghållare för planering av förebyggande underhåll. Ansvara för att sprida information till samverkande parter inför större arbeten, transporter eller evenemang. A jour hålla kartor Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik Allm/Nuläge Söktrafik, d.v.s. trafikanter som inte hittar rätt väg är ett trafiksäkerhets- och miljöproblem. En stor grupp utgörs av de som söker efter en parkeringsplats. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Olika former av väginformatik kan underlätta för trafikanterna: - Trafikinformation - Förbättrad vägvisning - Parkeringsinformationssystem - Vägvisning för parkering till p-hus och infartsparkeringar Vad kan VTC bidraga med? Ge information om parkeringsförhållanden, speciellt infartsparkeringar Minimera belastning av vägtrafik på det lokala vägnätet Allm/Nuläge Hög belastning av vägtrafik på lokalvägnät skapar många problem, både buller och avgaser samt trafiksäkerhetsproblem. Med det lokala vägnätet menas i första hand bostadsgator och lokalvägar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att förbättra tillgänglighet och framkomlighet på de större trafiklederna i Stockholmsområdet skall belastningen på det lokala vägnätet minska. Med t ex motorvägsstyrningssystem på huvudvägnätet flyter trafiken bättre och trafikanterna väljer dessa vägar framför det lokala vägnätet. Genom att vid speciella störningar informera och leda om trafiken på ett definierat vägnät som är väl skyltat, så väljer inte trafikanterna att köra var som helst. Trafiksignaler som är optimerade och adaptiva kan prioritera trafik på huvudvägarna. Information om parkeringssituationen och öka användandet av infartsparkeringar. Man kan även tvinga trafikanterna från det lokala vägnätet genom t ex t ex dispenser för tung trafik och restriktioner för transporter med restriktioner, farligt gods. Version (67)

15 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Vad kan VTC bidraga med? Styra trafiken på huvudvägnätet och vid behov leda om trafiken på omledningsvägnätet. Informera trafikanterna om parkeringsläget samt fungera som central för informationsutbyte om trafiken i Stockholmregionen m a p t ex farligt godstransporter och dispenstransporter Förbättrad informationsservice till trafikanterna Allm/Nuläge Idag kan frustrationen hos trafikanterna vara stor när man hamnar i kö. Det är troligen så att man inte får reda på vad som har hänt eller hur lång tid man kan bli tvungen att sitta i kö. Radion informerar, men den information man får är ofta gammal eller kommer för sent. Det är sällan man får information om ungefärliga kötider. Detta påverkar körstilen hos trafikanterna, oftast till det sämre. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Förse trafikanterna med korrekt information vid rätt tillfälle, dvs när man sitter i kön eller helst innan man fastnar. Man bör få veta varför det är kö och beräknad kötid. Omfattningen och kvaliteten på indata måste dock bli bättre. Bättre indata ger en förutsättning för bättre utdata och rätt information bidrar till att öka harmonin hos trafikanterna. Detta bidrar i sin tur till minskad stress i trafiken och därmed en säkrare trafik. Vad kan VTC bidraga med? Förse trafikanterna med korrekt information. Målet är att man ska veta varför det är kö och beräknad kötid. Man informerar både direkt till trafikanterna via t ex VMS-skyltar och RDS/TMC och indirekt via media. On-line information om trafikläget på internet. Alla organisationer som ger indata kan anslutas till ett generellt rapporteringssystem där VTC har ansvaret för samordning och rapportering till bl a kommersiella informationsförmedlare. VTC ansvarar för samordning av indata från olika leverantörer och rapporterar den förädlade informationen Underlätta för andra aktörer Allm/Nuläge Idag är samarbetet och utbytet mellan organisationerna som verkar i Stockholmstrafiken byggt på manuella system och god vilja. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att finna sätt att byta information om händelser, incidenter och olyckor kan olika transportföretag som t ex SL, planera och omdirigera trafiken så att den löper smidigt även vid större störningar, allt för trafikanternas bästa. Version (67)

16 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Med ett fastare informationsutbyte med andra aktörer, skulle vi gemensamt kunna utnyttja Stockholmstrafikens alla färdmedel på bästa sätt. Vad kan VTC bidraga med? Fungera som centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen genom att det finns fasta former för informationsutbyte med olika aktörer Ökad säkerhet vid transporter av farligt gods Allm/Nuläge Idag regleras transporter av farligt gods (ADR-transporter) genom föreskrifter och utbildning av förarna. Bilarna ska vara märkta och det ska finnas viss dokumentation för räddningspersonal i förarhytten som ska tas med ut vid en eventuell olycka. Vissa vägar är rekommenderade färdvägar. I och med Södra Länken kan denna verksamhet bli betydande. Idag pågår en utredning som studerar möjligheterna att med olika regleringar och tekniska installationer medge farligt gods i Stockholms trafiktunnlar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Man kan se till att transporter över en viss farlighetspoäng rapporterar till VTC, på samma sätt som det skall fungera med dispenstransporter. Vad kan VTC bidraga med? Genom att förarna rapporterar om sin transport till VTC, när de är över en viss farlighet, så kan VTC få tillstånd snabbare och effektivare insatser vid en eventuell olycka. I ovanstående nämnda utredning pekar mycket på att Vägassistans kan komma att få en viktig roll vid eskort genom tunnlar Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Allm/Nuläge I och med Vägverkets sektorsansvar för hela vägtransportsystemet, där ett av målen gäller vägtransportsystemets effektivitet, så måste Vägverket driva på en utveckling mot att effektivisera och samordna resurser inom detta område. Informationsteknologin och väginformatiken innebär nya möjligheter i detta sammanhang. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att samordna information och databaser, skapa gemensamma synsätt, begrepp och rutiner så kan man samordna resurser och effektivisera verksamheten i de samverkande organisationerna. Vad kan VTC bidraga med? Version (67)

17 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 VTC kan bli det verktyg vägtrafikledningen behöver för att samla all information, analysera och sedan och sprida den till de som för tillfället bäst behöver den. VTC kan bli centralen spindeln i nätet för allt informationsutbyte rörande trafiken i Stockholmsregionen Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken Allm/Nuläge I dagsläget pågår byggandet av vägtunnlar på flera platser i Stockholm (Södra Länken och Häggviksleden, flera är ev på gång). För att kunna garantera säkerheten i dessa tunnlar krävs någon form av tunnelövervakning (driftövervakning). Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Dessa tunnlar som kommer att tillhöra huvudvägnätet i regionen måste också vägtrafikledas. Vad kan VTC bidraga med? VTC kan på samma gång med samma vägtrafikledningssystem både driftövervaka och vägtrafikleda. VTC kan även övervaka driften på andra väghållares befintliga tunnlar. 1.5 Översikt över hur Mål för vägtrafikledning bidrar till de trafikpolitiskamålen Mål för vägtrafikledning Effektivisera resursanvändningen Ökad säkerhet Bättre miljö/energi hushållning Ökad framkomlighet Totalt minska restider x x x x Öka kapaciteten för vägtrafik genom att x x x x skapa ett jämnare flöde Minska olyckor, incidenter och störningar x x x Effektivisera räddning x x x Planera förutsebara störningar - t ex x x x vägarbeten, evenemang Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik x x Minimera belastning av vägtrafik på det x x lokala vägnätet Förbättrad informationsservice till x trafikanterna Underlätta för andra aktörer på vägarna x Ökad säkerhet vid transport av farligt x x Version (67)

18 I. Inledning och bakgrund Version 1.0 gods Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken x x x x x Version (67)

19 2. Motiv för en gemensam VTC Version Motiv för VTC Stockholm 2.1 Effekter av väginformatik Erfarenheterna från utländska städer och de utredningar som gjorts för svenska förhållanden visar att väginformatik ger klara positiva effekter på såväl framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Det är dock inte klarlagt i vilken utsträckning det lönar sig att satsa på väginformatik jämfört med utbyggnad och förbättring av vägar och kollektivtrafikanläggningar. I en nu två år gammal rapport " Effekter av väginformatik i Stockholm år 2005" studerades konsekvenserna av att införa ett antal olika transportinformatikfunktioner i Stockholm. Exemplet har dock delvis förlorat sin relevans eftersom det avsåg ett läge där Dennisöverenskommelsen var genomförd, med bla bilavgifter i Innerstaden. Rapporten pekade på att väginformatikinvesteringar är betydligt mer kostnadseffektiva än investeringar i infrastruktur om man vill åstadkomma restidsförbättringar. När det gäller miljöeffekter och trafiksäkerhet var väginformatik ungefär lika lönsam som infrastrukturinvesteringar. Någon kostnads/nytta-analys av den här föreslagna utbyggnaden har ännu inte gjorts. Jämförelser kommer att göras med andra europeiska städer där man arbetar med vägtrafikledning. Turin och Hannover är exempel på städer där Stockholmsregionen kan ta vara på erfarenheter inom området. 2.2 Verksamhetsidé för VTC Verksamhetsidé för att bidraga till att uppnå de trafikpolitiska målen Rätt åtgärd Rätt information Rätt tidpunkt Rätt målgrupp Bästa infokanal Verktyg för att skapa optimal samordning mellan de samverkande parterna där VTC är centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen 2.3 Definition av parter i VTC Samverkande för centralen ansvariga parter Samverkande parter är Vägverket, Region Stockholm (VST) och Stockholms stad (GFK) Version (67)

20 2. Motiv för en gemensam VTC Version Intressenter i VTC Intressenter är - Storstockholms Lokaltrafik (SL) som ansvarig för kollektivtrafiken i länet - Polisen som har det polisiära ansvaret - Övriga berörda kommuner är Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Danderyd, Nacka, Huddinge i egenskap av väghållare i respektive kommun. Andra intressenter med vilka nära samarbete bör etableras är Räddningstjänsten, SOS Alarm, ambulanstjänsten, bärgningsföretag, länsstyrelsen, radio, TV, andra informatörer m.fl. Sist men inte minst är den stora grupp av trafikanter som trafikerar våra vägar. 2.4 Positiva effekter av VTC Stockholm Generellt I regionen arbetar idag ett antal aktörer för att informera trafikanter, upprätthålla största möjliga framkomlighet och minimera trafikstörningar. Aktörerna samverkar och informerar varandra, men samverkan är inte alltid formaliserad. Varje aktör har ett omfattande kontaktnät och stor mängd teknisk utrustning till hjälp för sitt arbete. I och med att VTC Stockholm skapas så ger den tekniska utvecklingen möjlighet till ytterligare förbättrade lednings- och informationskanaler. Att etablera en VTC i regionen kommer att skapa en samsyn mellan de ingående organisationerna om hur man ska hantera trafiken i regionen. Man kommer att se på hela transportsystemet, inte bara sin del. I och med att även SL och kollektivtrafiken är representerade får vi en helhetssyn på transportsystemet med dess samverkande delar. Att peka ut ett omledningsvägnät och bestämma sig för en gemensam syn på styrkriterier och hur/när dessa används leder till att konsekvenserna av olika störningar blir mindre, vilket i sin tur bidrar till att uppfylla de trafikpolitiska målen. Förutsättningar för en fungerande VTC Avdelning väginformatik på VST har idag ansvaret för att utveckla den befintliga VTC till en central med utbyggd funktionalitet. I projektform bygger man upp de tekniska basinvesteringar som behövs för den i detta dokument förutsatta funktionaliteten. Exempel på projekt är bl a det tekniska ledningssystemet (CTS), åtgärdsplaner, trafikmodeller och olika system för datautbyte med vägnätet och andra organisationer. Förutom dessa basinvesteringar behövs ytterligare åtgärder för att få vägtrafikledning och VTC att nå angiven funktionalitet. Ansvaret för detta är spritt på flera eller till och med många andra organisationer. Ett försök till att specificera var dessa ansvar ligger och vad de består i, görs i detta dokument. Version (67)

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Utvecklingen av trafiksystemen. Stefan Knutsson 2012-08-22

Utvecklingen av trafiksystemen. Stefan Knutsson 2012-08-22 Utvecklingen av trafiksystemen Stefan Knutsson 2012-08-22 Snabbare åtgärder, bättre trafikinformation bidrar till nöjdare trafikanter Trafikverket har i uppdrag att: Leverera aktuell trafikinformation

Läs mer

Köpenhamn 20-21 maj 2015. Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen. Pernilla Fransson Trafikverket. TMALL 0141 Presentation v 1.

Köpenhamn 20-21 maj 2015. Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen. Pernilla Fransson Trafikverket. TMALL 0141 Presentation v 1. Köpenhamn 20-21 maj 2015 Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Pernilla Fransson Trafikverket Trafikledning i tunnlar vikten av utbildning Pernilla Fransson, Trafikverket

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Strategi för realtidsstyrning av trafiksignaler i Helsingfors området

Strategi för realtidsstyrning av trafiksignaler i Helsingfors området Strategi för realtidsstyrning av trafiksignaler i Helsingfrs mrådet The strategy fr real time cntrlling f traffic signals in the Helsinki city area Mark Mäenpää Helsingfrs stad Surce YTV Trafikmängder

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor

Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor Civilingenjör Michael Cewers, Swarco Technology Michael.cewers@swarco.com Idag skyltas ofta med fasta hastighetsgränser oavsett väder, trafikförhållande

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och

Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och tunnel reparationer. 2001 började Per på Vägverket/

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Arbete på kommunala gator

Arbete på kommunala gator Arbete på kommunala gator Hur garanterar vi trafiksäkerhet och framkomlighet och hur försäkra vi oss om en tillfredställande arbetsmiljö Hur ser det ut. Statliga vägnätet Kommunala gatunätet VAKT Bättre

Läs mer

FRAM TAR DIG SNABBARE TRAFFIC TOMTOM TOMTOM TRAFFIC TAR DIG FRAM SNABBARE

FRAM TAR DIG SNABBARE TRAFFIC TOMTOM TOMTOM TRAFFIC TAR DIG FRAM SNABBARE TOMTOM TRAFFIC TAR DIG FRAM SNABBARE TomTom är en ledande leverantör för trafiktjänster. TomTom övervakar, behandlar och levererar trafikinfo via vår internt utvecklade teknik. TomTom har tekniskt kunnande

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND ABSTRAKT Beskrivning av systemet Studien Konsekvensanalys av systemet Resultaten TÄCKNING 2013-7 KOMMUNER - 1 VÄGMYNDIGHETER

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Affärsområde Ljusskyltar

Affärsområde Ljusskyltar Vårt företag Ända sedan starten 1965 har Focus hjälpt det svenska näringslivet med profilerings- och informationslösningar. På 70-talet tog verksamheten ordentlig fart genom förvärvet av Philips Neon.

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Vi skapar trygghet! 1 Datum 2011-02-24 Diarienr: 360-520/11 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3

Läs mer

Arbetsbeskrivning för rapportering av vägarbete med ej platsspecifik TA-plan TRV 2012/30033

Arbetsbeskrivning för rapportering av vägarbete med ej platsspecifik TA-plan TRV 2012/30033 Arbetsbeskrivning för rapportering av vägarbete med ej platsspecifik TA-plan TRV 2012/30033 Titel: Arbetsbeskrivning för rapportering av vägarbete med ej platsspecifik TA-plan Beställningsnummer: 100595

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Brinova Fastigheter AB Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Malmö 2012-01-17 Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Datum 2012-01-17 Uppdragsnummer 61660933566 Utgåva/Status Rev 1 HEDMAN

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

FOCUS ELECTRONIC KORTFATTAD FÖRETAGSPRESENTATION

FOCUS ELECTRONIC KORTFATTAD FÖRETAGSPRESENTATION FOCUS ELECTRONIC KORTFATTAD FÖRETAGSPRESENTATION Vi arbetar redan med framtiden När jag var ute med hunden en dag, hörde jag några barn skratta åt att alla telefoner förr satt fast med en sladd i väggen.

Läs mer

Förenklad åtgärdsvalsstudie rekommenderad dokumentation

Förenklad åtgärdsvalsstudie rekommenderad dokumentation Förenklad åtgärdsvalsstudie rekommenderad dokumentation Namn på åtgärdsvalsstudien 8 : E18 Köping-Västjädra, TRV 2014/7828 Initiering Avgränsning Motiv till att en förenklad åtgärdsvalsstudie är tillräcklig

Läs mer

Nulägesanalys. System. Bolag AB

Nulägesanalys. System. Bolag AB 2003-04-15 Energibranschens IT-säkerhet 1 (11) Nulägesanalys System Bolag AB Skall mailas/skickas till namn.namn@bolag.se senast den XX xxxxxx Ort: Datum: Uppgiftslämnare: Bolag och befattning: 2003-04-15

Läs mer

Policy för Persontransporter och Fordonshantering

Policy för Persontransporter och Fordonshantering FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.41) Policy för Persontransporter och Fordonshantering (ägda eller leasade) Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Fordonshantering Ägare/ansvarig Kommunstyrelsen Antagen av KS 2005-02-02

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Störningar i Stockholmstrafiken 2007

Störningar i Stockholmstrafiken 2007 PUBLIKATION 2008:97 Störningar i Stockholmstrafiken 2007 Framkomlighetsgruppen Busslink, Polisen, SOS Alarm, Stockholms brandförsvar, Stockholms Trafikkontor och Vägverket i samverkan Juni 2008 Titel:

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Energieffektivisering belysning 2008

Energieffektivisering belysning 2008 Vägverket 1 Energieffektivisering belysning 2008 Vägverket Region Stockholm Mats Olsson Vägverket 2 Energieffektivisering belysning Införa tänd- och styrsystem Vägverket 3 Energieffektivisering belysning

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

2007-05-28. Framtidsvägen

2007-05-28. Framtidsvägen Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Ruggero Ceci Sammanfattning för Tylösandseminariet 2011 Sammanfattande bakgrund Frågan om hur vi ska hantera

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer