Hitta rätt i vården med 1177

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hitta rätt i vården med 1177"

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län Hitta rätt i vården med 1177 SIDORNA Njursjukdomar Donerade njure till kompisar SIDORNA 4 5 Läs också... Tror på patientkraften SIDORNA Så sätts diagnosen SIDAN Landstinget firar 150 SIDAN 7 HJÄLP ATT STRESSA MINDRE SIDORNA 2 3

2 Stress och stressrelaterade sjukdomar är ett av våra vanligaste folkhälsoproblem, och de flesta av oss kan nog då och då känna sig otillräckliga inför allt som ska hinnas med och klaras av under dygnets 24 timmar. Ibland kan stress vara positiv och göra oss mer fokuserade och effektiva, men mycket stress under lång tid kan leda till sjukdom. Stress ett hot mot hälsan Stressbeteenden är ofta försök att spara tid Stress är en medfödd reaktion som människan haft med sig i alla tider och uppstår när vi upplever och identifierar faror och hot. Stressens ursprungliga funktion är att göra oss inställda på att bekämpa eller fly från faror som är direkt livshotande, exempelvis vilda djur, vilket genom historien har varit nödvändigt för vår överlevnad, säger Anna Lindberg, distriktsarbetsterapeut på Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna. Hjärnan reagerar fortfarande på samma sätt, skillnaden idag är att det vi lika ofta upplever oss hotade av mer diffusa saker som hög arbetsbelastning, pappershögar eller obesvarad e-post. Vad som stressar en person är individuellt och beror på personlighet och erfarenheter. Men på ett generellt plan finns det väldigt många krav att leva upp till i samhället idag, vilket bidrar till en ökad stressnivå. Dessutom har vi ett 24-timmarssamhälle där många är ständigt nåbara, både i yrkeslivet och på fritiden. Söker vård för fysiska symtom I sitt arbete möter Anna Lindberg många människor som har stressrelaterade problem. Många upplever stora krav både i arbetslivet och privat och upplever att det blir obalans i vardagen. Kanske har man ett intensivt arbete och dessutom mycket restid, vilket lämnar mindre tid till allt obetalt arbete som hushållssysslor och egen fritid. Men ofta är det inte själva stressen man söker vård för, utan för fysiska symtom som sömnbrist, yrsel, magbesvär, värk eller hjärtklappning. Då ska man naturligtvis bli undersökt av en läkare för att se att det inte finns några bakomliggande sjukdomar, men det är inte ovanligt att problemen är orsakade av stress. Återhämtningen glöms bort Andra vanliga stressymtom är tankar som snurrar oavbrutet, problem med sömnen och svårigheter att koppla av. Ilska och irritation är också vanligt. Det är vanligtvis inte farligt i kortare perioder och går att komma till rätta med genom vila och återhämtning. Men ett vanligt problem vid stress är att återhämtningen glöms bort och man tar sig allt mindre tid till sömn, vila och roliga aktiviteter. Istället gasar man på för att klara av situationen. På lång sikt kan stress leda till utmattning, vilket kan ge både psykiska och fysiska symtom. Man har ofta stressrelaterade besvär länge innan man blir sjuk. Vanliga symtom på utmattning är bland annat stor trötthet som inte går bort trots att man vilar, minnesstörningar, oro och ångest. Man kan också bli känslig för intryck som ljud och ljus och få svårt att fokusera. Anna Lindberg säger att ett första steg för att komma till rätta med stress är att försöka upptäcka sina egna stressbeteenden. Stressbeteenden är ofta försök att spara tid. Ett vanligt exempel är att man hoppar över lunchen eller äter på stående fot för att man inte upplever sig ha tid att sitta ner. Den lilla tidsvinst man gör är dock bara på kort sikt, i det långa loppet leder dessa beteenden till ännu mer stress. Var ödmjuk mot dig själv Man kan alltid vända sig till sin vårdcentral för att få hjälp med exempelvis tidsplanering och prioritering för att minska stress. Samtidigt är det viktigt att försöka bygga en bra grund genom att äta bra och regelbundet, motionera och ta sig tid för vila och roliga aktiviteter. Att försöka hålla igång sitt sociala liv är också viktigt. Men man måste vara ödmjuk mot sig själv. Att på egen hand komma till rätta med stress och bryta invanda mönster är en svår uppgift och kan ta lång tid. TEXT: MATS FÄLDT ARKIVBILD: JOHAN W AVBY På hittar du mer fakta och råd kring stress. ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Olle Hall, , GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, , FOTO Johan W Avby, , TRYCK EKTAB Eskilstuna, september 2013 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på För att avbeställa skivan: mejla lj.se eller ring dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort.

3 Att ta sig tid för vila och roliga aktiviteter är ett bra sätt för att minska och motverka stress. Testa dig själv Är du på väg att bli sjuk av stress? Vaknar du för tidigt på morgonen? Ja Nej Blir du lätt arg och irriterad? Ja Nej Har det blivit vanligare att du inte hittar rätt ord? Ja Nej Behöver du alkohol för att slappna av? Ja Nej LandstingsNYTT Nr

4 NJURSJUKDOMAR För 14 år sedan donerade Hasse en njure till Thomas. I våras gav Helene en av sina njurar till Carl-Johan. Hittills har allt gått bra för alla fyra. Möt kompisgänget som ställer upp för varandra! Generösa gänget bjuder även på njure Nej, man behöver inte tillhöra samma blodgrupp för att bli donator. Och man behöver inte vara släkt. Jag tror att det kan vara lättare att ta beslutet om att donera en njure om man inte är släkt, säger Hasse Carlson. Jag gav bort min till Thomas frivilligt. Det kan nog vara svårare att säga nej som släkting. Thomas Blomqvists njursvikt utvecklades långsamt på 1990-talet. På ett tidigt stadium sa Hasse att han kunde erbjuda en av sina njurar om den passade. De två kände varandra sedan tioårsåldern. Först tänkte jag att det är bara sådant man säger, berättar Thomas. Men Hasse ställde verkligen upp och jag slapp dialys helt. Jag tror att det kan vara lättare att ta beslutet om att donera en njure om man inte är släkt. Jag gav bort min till Thomas frivilligt. Det kan nog vara svårare att säga nej som släkting. Betalade du för njuren? På 1990-talet var det ovanligt med givare som inte var släkt eller helt okända för varandra. Hasse och Thomas blev grundligt utfrågade av vården. Hade Thomas betalt Hasse för njuren? Hade verkligen Hasse tänkt igenom beslutet tillräckligt? Det enda som oroade mig var risken att drabbas av njurcancer senare, säger Hasse. Kvällen innan operationen på Sahlgrenska gick Thomas och jag ut och tog en pizza och en öl. Nu, 14 år efter operationen, fungerar njuren och båda två är friska. Häromåret insjuknade Carl-Johan Timén, en tredje person i vänkretsen, i njursvikt. Han blev snabbt sämre och behövde dialys förra året. Han valde den nu världsberömda självdialysen på Länssjukhuset Ryhov. Då erbjöd sig en fjärde person i gänget, Helene Oscarsdotter, att ge en njure till Carl- Johan. Jag hade sett hur bra det hade gått för Thomas och Hasse och hade för länge sedan gjort klart för mig själv att jag ville hjälpa till med en njure den dag det behövdes, säger Helene. Jag tänkte först att så dum är väl inte Helene. Samtidigt vet jag att hon är en bestämd dam, kontrar Carl-Johan. För mig kom hon som sänd från himlen. Mina syskons njurar passade inte och mina barns erbjudande sa jag definitivt nej till. De ska få leva sina liv. Carl-Johan och Helene har inte samma blodgrupp. Det ökar risken för att den nya njuren stöts bort och han tvingas äta extra mediciner för att förhindra avstötning. Minne för livet Båda paren betonar att tiden runt operationen har blivit ett minne för livet. Vi hade roliga dagar på sjukhuset, inte dystra, berättar Carl-Johan. Vi skrattade mycket. Thomas och Hasse kom och hälsade på oss på Sahlgrenska, säger Helene. Det värmde gott. Helene kom hem från sjukhuset tre dagar 4 LandstingsNYTT Nr

5 Det är många glada skratt när vännerna Carl-Johan Timén mottagare, Helene Oscarsdotter, givare, Hasse Carlson, givare, och Thomas Blomkvist, mottagare, träffas. efter operationen och började arbeta igen efter en månad. Carl-Johan började arbeta heltid efter fyra månader. I somras åkte Carl-Johan och hans fru till Helene när hon fyllde år. Min njure fyllde ju också år, skämtar Carl-Johan. Alla fyra tycker att man ska våga donera en njure om man hamnar i den situationen. Men det är viktigt att vara i bra fysisk form inför operationen, tipsar de. Thomas och jag har tack vare givarna fått möjlighet att leva normala liv och sluppit dialys. Vi är så tacksamma mot Hasse och Helene, säger Carl-Johan. LandstingsNYTT Nr Givare lever längre Carsten Frisenette-Fich, överläkare inom njurmedicin på Länssjukhuset Ryhov kompletterar: Personer som donerar njurar lever längre, går senare i pension och äter mindre mediciner. Det beror på att vi gör noggranna hälsoundersökningar av givarna. De som ger bort en njure är verkligen friska. I Norge kallas de supervikingar. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY NJURFAKTA Det är möjligheten att kartlägga människans DNA som ökat chanserna att hitta donatorer. Det är viktigare att den njursjukes och givarens vävnadstyper stämmer hyfsat överens än att de tillhör samma blodgrupp. Det är alltid donatorn som bestämmer när i tiden operationen ska ske. Donatorn har rätt att ändra sitt beslut ända fram till operationsdagen. En ny njure opereras in i ljumsken där det finns ett hålrum. Det innebär att urinledaren måste flyttas.

6 NJURSJUKDOMAR Ny metod mäta njurar ger säkrare vård I maj införde Landstinget en ny metod för att mäta njurfunktion. Det kan innebära att doseringen av vissa läkemedel blir bättre och att njursjukdomar upptäcks tidigare. Det är Laboratoriemedicin på länets tre sjukhus som har infört en metod som ger läkarna mer rättvisande och snabbare svar på hur patientens njurar mår. Metoden bygger på komplicerade matematiska formler. Det finns inget riktigt bra och enkelt sätt att mäta njurfunktion på, men detta är det säkraste hittills. Det kan innebära att njursjukdomar upptäcks tidigare och att doseringen av vissa läkemedel blir bättre. Samverkan mellan Laboratoriemedicins medarbetare och kliniker och vårdcentraler är ett bra exempel på hur Landstinget arbetar med ständiga förbättringar, som snabbt kommer patienterna till godo, säger distriktsläkaren Staffan Ekedahl. Lättare ge rätt dos medicin Störst betydelse får metoden för dosering av riskläkemedel till äldre, med försämrad njurfunktion, fortsätter han. Det är lätt för läkaren att beställa provet som ingår i ett standardpaket av blodprover som kan tas när du söker vård. Vanliga läkemedel, där det är av stor vikt att anpassa doserna individuellt är antibiotika, diuretika som är vätskedrivande medicin vid exempelvis hjärtsvikt, och gruppen ACEhämmare som används vid hjärt-kärlsjukdom. Mer än tio procent av invånarna i Sverige lever med nedsatt njurfunktion. Fler och fler drabbas för att vi lever längre, tar fler läkemedel och tar emot invandrare från länder där njursvikt är vanligare. I början är symtomen på njursvikt diffusa, säger Staffan. Det kan yttra sig som extrem trötthet, ökad känslighet för infektioner, oförklarliga viktförändringar eller försämrad kondition. Fötterna svullnar De första komplikationerna av njursjukdom brukar vara högt blodtryck och att kroppen samlar på sig vätska, exempelvis att fötterna svullnar på kvällen. Personer som har njursjukdomar i släkten bör vara extra vaksamma. Kronisk njursvikt är en lika viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som diabetes och högt blodtryck En god nyhet är att trots att många drabbas av njursvikt är risken liten att tvingas börja i dialys. Det har blivit enklare att mäta hur dina njurar mår med ett vanligt blodprov. Bra när läkaren ska individanpassa din medicindos. En dålig nyhet är att nedsatt njurfunktion ökar risken att drabbas av infektioner, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. En hjärtinfarkt blir allvarligare hos personer som redan har nedsatt njurfunktion. Det kan vara svårare för läkaren att ställa diagnosen infarkt, exempelvis är den typiska bröstsmärtan mindre vanlig hos personer med njursjukdom. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY Vill du donera organ? Varje år dör människor för att det fattas organ att transplantera. Gör din vilja känd redan idag! Fyll i ett donationskort och anmäl dig till donationsregistret! Transplantationslagen bygger på att varje människa har rätt att bestämma om man vill donera organ eller inte. Men man kan inte bestämma vem organen eller vävnaderna ska doneras till. Genom att själv ta ställning till om du kan tänka dig att donera organ och vävnader efter döden, slipper närstående hamna i en svår situation, där de måste fatta ett snabbt beslut. Organ som transplanteras är njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel samt vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Ett donationskort hämtar du på vårdcentraler eller apotek. Anmälan till donationsregistret gör du på 6 LandstingsNYTT Nr

7 Från brännvinspengar till skatteinkomster. Från hästskjutsar till krösatåg. Lördagen den 21 september firar Landstinget 150 år. Det blir fullt av aktiviteter på länets tre sjukhus och på naturbruksgymnasierna i Tenhult, Värnamo och Stora Segerstad samt på Spira. Du är välkommen! Så här kunde det se ut i väntrummet på en barnmottagning i mitten av 1900-talet. ARKIVBILD Fira 150 år med Landstinget! Det är tänkvärt och bitvis riktigt roligt att läsa om Landstingets historia från starten i september Tänkvärt för att mycket är sig likt. Överbeläggningar är inget nytt fenomen. Nässjö lasarett öppnade 1931 och hade ont om vårdplatser direkt och lång tid framöver. Doktorer gick runt och skrev ut patienter som borde ha fått stanna. Men någon Janne Josefsson fanns inte där och granskade ville Landstinget bygga BB på Jönköpings lasarett. Politiker från övriga länet protesterade och öppnandet försenades. Sjukhusen drevs från början självständigt. Ju mer pengar de fick från Landstinget, desto mer insyn ville Landstinget ha avgick hela styrelsen för Värnamo sjukhus. Vi vill inte bli behandlade med uppenbart förakt, skrev ordföranden till Landstingets revisorer. Från häst och vagn till krösatåg När landstingen bildades övertog de ansvaret för skjutsentreprenader. Den innebar att vissa jordbruk och gästgiverier var skyldiga att ordna skjuts åt resande. Systemet skrotades 1928, med undantag av båtskjutsen mellan Gränna och Visingsö blev Landstinget återigen ansvarigt för kollektivtrafik. Då startades Länstrafiken i samverkan med länets kommuner. Året efter rullade de första bussarna i Länstrafikens regi. Tänkvärt för att mycket som är självklart idag inte är särskilt gammalt. Systemet med provinsialläkare, anställda av staten och med jour dygnet runt, togs över av landstingen Tio år senare lanserades namnet distriktsläkare. Statens planer på utbyggd primärvård presenterades Brännvin i budgeten Roligt för att landstingen inte var särskilt beroende av skatteintäkter de första årtiondena. Bästa inkomstkällan var Landstingets andel av brännvinsavgifterna betalade brännerierna riksdaler till Landstinget. Skatteinkomsterna var samma år riksdaler. utbetalning av skottpengar till privatpersoner var Landstingets största utgift på 1880-talet. Många djur ansågs skadliga; räv ekorrar, kråkor, rovfåglar och ugglor. År 1916 betalade Landstinget ut skottpengar för ekorrar försvann skottpengar på alla djur utom räv och vildmink hade Landstinget anställda. Det var toppnoteringen. Året efter genomfördes Ädelreformen. Då tog kommunerna över platser på sjukhem, servicehus och gruppboenden landstingsanställda berördes. Fira den 21 september 21 september ordnas 150-årsfest som alla är välkomna till. Arrangemanget sker på alla tre sjukhusen. Där medverkar också vårdcentraler, Folktandvården och Länstrafiken. De två naturbruksgymnasierna håller öppet hus och Spira har ett särskilt program. Varje sjukhus har lokala program. Något av det som ingår: Lär dig akuttestet som kan förebygga stroke. Hjärt-lungräddning på avancerad docka. Prata med landstingspolitiker. Om det hälsofrämjande Landstinget. Lära sig mer om vad frisktandvård innebär. Föreläsningar om bland annat stroke, cancer, e-hälsa och tandvård. Barnaktiviteter Tipspromenader Öppet hus och rundvandring Visning av en ambulans Spira erbjuder: Guidade turer. Föreställningar. Naturbruksgymnasierna erbjuder bland annat: Visningar av maskiner och djur. Prova-på-aktiviteter. TEXT: OLLE HALL Läs mer om programmet på LandstingsNYTT Nr

8 Säkrare med skriftligt Äldre patienter ska få muntligt och skriftligt på vad som har hänt under vården på sjukhus. Informationen ska vara på begriplig svenska. Förändringarna genomförs för att öka patientsäkerheten och berör personer från 75 år, som har fem eller flera olika läkemedel. Daniel Gustafsson är överläkare på geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Han har arbetat på det nya sättet i snart två år. Han visar det papper, Information om din vårdtid, som den äldre får med sig hem från sjukhuset. Där står det varför patienten har vårdats, resultatet av undersökningarna, genomförda läkemedelsförändringar och planerad uppföljning av vården. Det känns tillfredsställande att lämna även skriftlig information till patienten, säger Daniel. Att doktorn själv skriver är bra. Det blir ett tillfälle att tänka igenom vårdförloppet och vilken uppföljning som behövs. Jag tvingas också till språklig eftertanke så att det blir begripligt. Informationen ersätter inte samtalet, men patienten får skriftligt på vad vi har pratat om för att minnas bättre och visa för anhöriga. Malin Holmqvist är klinisk apotekare i Landstinget: Informationen om din vårdtid är en del i ett paket med korrekt läkemedelslista och bättre rutiner för vad som ska ske efter sjukhusvistelsen, säger hon. Varje patient som har fyllt 75 år med fem eller fler läkemedel har rätt till en läkemedelsgenomgång, betonar hon. Det är viktigt att patienten själv eller anhöriga vågar ställa frågor om de läkemedel som skrivs ut. FRÅGA DOKTORN TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY Har läkemedlet någon dokumenterad effekt på mina symtom eller min sjukdom? Är läkemedlet och doseringen anpassad till min ålder? Är läkemedlets biverkningar eller risk för biverkningar större än nyttan för mig? Äldre patienter från 75 år med fem eller flera läkemedel ska få med sig skriftlig information om vårdtiden när de skrivs ut från sjukhuset. Daniel Gustafsson, överläkare i geriatrik säger att det är ett bra stöd för patienten och anhöriga. Se upp med riskerna! Äldre använder mer och mer läkemedel. Ytterst få mediciner är tillräckligt testade på äldre patienter med flera olika sjukdomar. Kroppens förmåga att tåla läkemedel avtar med stigande ålder. Särskilt gäller det njurarnas och leverns möjlighet bryta ned och utsöndra substanserna. Ungefär var sjunde person som läggs in på sjukhus gör det på grund av problem med olämpliga läkemedel. Behandlingen är svårare på äldre och sköra patienter, säger Daniel Gustafsson. Ibland går man balansgång mellan att hjälpa och stjälpa. Här är några exempel där äldre bör se upp. Hjärt-kärlsjukdomar. Blodtrycket kan bli för lågt med stigande ålder. Saltbalansen i blodet rubbas. Det kan leda till förvirring. Doserna kan behöva ändras. Stämningshöjande mediciner. Samma risk för biverkningar som ovan. Sömnmedel. Bör inte användas alls. Ökad risk för fallskador och förvirring. Anti-psykosläkemedel. Haldol, Nozinan och andra neuroleptika ges alltför ofta till personer med demenssjukdom som är oroliga eller aggressiva. Hos de flesta med demenssjukdom har medicinerna begränsad effekt, säger Daniel. Det är effektivare att visa medmänsklighet, skapa trygghet, ha kroppskontakt och avleda den sjukes uppmärksamhet.

9 Begriplig skriftlig information till patienten om vad som har hänt under sjukhusvistelsen kan öka patientsäkerheten. Daniel Gustafsson på geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov har använt det nya arbetssättet i två år. Patienten heter Gunhild. Cellprov viktigt för kvinnor Kvinnor som regelbundet tar gynekologiskt cellprov kan skydda sig mot livmoderhalscancer. Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Det är viktigt att komma varje gång man kallas. Man ska ta cellprov även om man vaccinerats mot humant papillomvirus (HPV), eftersom vaccinationen inte ger ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer. På finns mer information om hur provtagningen går till och hur man bokar om tid. Man kan också delta i en fototävling via Instagram och vinna ett fint pris. Informationen ersätter inte samtalet, men patienten får skriftligt på vad vi har pratat om för att minnas bättre och visa för anhöriga NÄR DET GÖR ONT Sköra äldre ska undvika smärtläkemedel som innehåller substanserna ibuprofen (Ipren) och diklofenak (Voltaren). De ökar risken för blödningar från magen och tarmen. En annan värkmedicin att se upp med är Tramadol (Tradolan). De är effektiva exempelvis efter operationer, men ju äldre man blir desto mer ökar risken för biverkningar. Typiska symtom är illamående och förvirring. Det är svårt att behandla smärta effektivt, säger Daniel. Idag förordar vi läkemedel som innehåller substansen paracetamol (Alvedon) och när den inte räcker till, långtidsverkande morfin. PROJEKT DE MEST SJUKA ÄLDRE I år får landsting och kommuner extra pengar från staten om de lyckas förbättra vården för sköra äldre patienter. Läkemedelskommittén i Jönköpings län stöttar tio vårdcentraler som har många äldre patienter. Med hjälp av uppföljningar varje månad får de bättre koll på hur de skriver ut läkemedel till äldre. Sjuksköterskor på äldreboenden får en viktigare roll. De ska tipsa läkaren, som kommer dit på rond, vilka mediciner som kan plockas bort från de boendes läkemedelslistor. Viktigast är mediciner mot oro som personer med demens får. Apotekare ska utbilda personal på äldreboenden. Särskilda åtgärder har satts in för att minska återinskrivningar på sjukhus. Se förra LandstingsNYTT! Klamydiatest visar även gonorré Sedan 1 september 2013 testas man även för gonorré när lämnar in klamydiatest som beställts via webben. Det går även att testa sig på Std-mottagning om man har symtom eller om man har haft oskyddat sex utomlands, eftersom gonorré är vanligare i andra länder. Sjukdomen botas med antibiotika, men flera bakteriestammar är resistenta. Gonorré blir vanligare i Sverige. Sjukdomen förekommer längre ner i åldrarna och att det blir vanligare att smittan överförs inom landet, säger Veronica Gustafsson, kurator på hudklinikens STDmottagning, Länssjukhuset Ryhov. Beställ klamydiatest på och läs mer om gonorré och klamydia på Cancerkurs startar Tisdagen den 8 oktober startar en ny rehabiliteringskurs på Länssjukhuset Ryhov för människor som drabbats av cancersjukdom. Under tio veckor träffas en grupp varje vecka för att utbyta erfarenheter. Kursen kan hjälpa deltagarna tillbaka till ett fungerande vardagsliv och att acceptera sin situation, säger Victoria Wendel, rehabsamordnare och kursledare. Kursen vänder sig till personer i arbetsför ålder som helst ska ha en mer eller mindre avslutad behandlingsperiod. Läs mer: LandstingsNYTT Nr

10 1177 nytt numme NYTT NUMMER TILL VÅRDEN Nu kan länsborna ringa 1177 för att få medicinska råd och hjälp att hitta rätt i vården. Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt alla dagar och telefonsjuksköterskorna svarar på frågor, bedömer behov av vård och hänvisar till rätt vårdmottagning om det behövs. Britt Forsberg Ofta handlar det om feber, magbesvär eller olika utslag. Då är det bra att ringa 1177 och rådgöra med oss innan man åker till vårdcentralen eller barnakuten Måndag 2 september startade sjukvårdsrådgivning via 1177 i Jönköpings län är en nationell rådgivningstjänst som sedan tidigare används i övriga landsting och regioner. Hit kan man alltid vända sig för råd och hjälp kring sjukdomar och besvär eller för att ta reda på vart i vården man ska vända sig, säger Britt Forsberg, sjuksköterska och verksamhetschef för sjukvårdsrådgivning via 1177 i Jönköpings län. Vi ställer inga diagnoser och bokar inte tider på vårdcentraler, men vi kan vara till stor hjälp när det gäller de flesta frågor om sjukdomar och vård. Gemensamt rådgivningsstöd 1177 fungerar som ett komplement till den rådgivning som redan ges på länets vårdcentraler och kliniker. Det går fortfarande att ringa vårdcentralen för rådgivning, men en skillnad med 1177 är att man kopplas direkt till sjuksköterska och slipper vänta på att bli uppringd. Rådgivningen har fungerat bra även tidigare och tillgängligheten till vårdcentralerna i länet är god. Samtidigt har vi genom 1177 en möjlighet att arbeta mer strukturerat. Här arbetar alla sjuksköterskor med samma rådgivningsstöd och varje samtal besvaras enligt en bestämd modell. Vi har ett nära samarbete med vården, bland annat akutmottagningarna och barnkliniken, och kan även samarbeta med sjukvårdsrådgivningar i andra län om det behövs. Föräldrar ringer mest Erfarenheterna från andra landsting och regioner visar att de flesta samtal kommer från föräldrar som vill ha råd om sjuka barn. Ofta handlar det om feber, magbesvär eller olika utslag. Då är det bra att ringa 1177 och rådgöra med oss innan man åker till vårdcentralen eller barnakuten, säger Britt Forsberg. Kanske kan vi ge råd som hjälper tills vidare. Vi kan också ringa tillbaka efter en stund och följa upp de råd vi gett. Det tror jag är en trygghet för många föräldrar. Andra vanliga samtal rör magbesvär och frågor kring läkemedel. Vi ger inte råd kring receptbelagda läkemedel, då ska man ringa sin läkare eller till läkemedelsupplysningen, Men när det gäller receptfria läkemedel kan vi tipsa om exempelvis smärtlindring vid värk eller vätskeersättning om man är magsjuk. Avlasta andra delar av vården Britt Forsberg tror att 1177 på sikt kan bidra till minskad belastning på andra delar av vården. Bland annat tar sjukvårdsrådgivningen emot de flesta samtal som tidigare gått till barnakuten. Tanken är att vi ska kunna hjälpa fler att komma rätt från början. Om vi bedömer att den som ringer behöver akut hjälp meddelar vi akutmottagningen eller barnakuten att vi hänvisat en patient dit och vilka besvär Telefonsjuksköterskorna på 1177 är erfarna. Många har olika specialistkompetenser och har arbetat med telefonrådgivning tidigare. Vi sitter nära varandra och kan snabbt rådfråga varandra samtidigt som vi har någon på tråden, säger Anna Lindberg (till vänster) som här diskuterar med kollegan Maja Sokolovska Emdadi. det gäller. Men vi kan även hjälpa till med rådgivning, så att patienten inte behöver åka till akutmottagningen direkt utan kan avvakta en stund eller till nästa dag. Erfaren personal Telefonsjuksköterskorna som svarar på 1177 är erfarna och flera har specialist- 10 LandstingsNYTT Nr

11 r till vården kunskaper, bland annat inom diabetes, hjärtsjukvård, barnsjukvård och onkologi. Många har också lång erfarenhet av telefonrådgivning. Det gör att de kan dra nytta av varandra under själva rådgivningen och utbilda varandra inom olika områden. Distriktssköterskan Agneta Thorslund har arbetat länge inom sjuk- LandstingsNYTT Nr vården och med telefonrådgivning på vårdcentraler och jourcentraler under tio år. En fördel med 1177 är att vi kan lägga allt fokus på att hjälpa den som ringer. På en vårdcentral eller klinik händer hela tiden mycket annat och man kan känna sig splittrad. Här kan jag ägna mig helt åt de symtom som patienten beskriver och ge råd och hänvisa utifrån det. Bemötandet viktigt I rollen som telefonsjuksköterska har bemötandet stor betydelse. Det är viktigt att vara en god lyssnare och inte ha för bråttom. Det gäller att försöka hitta de viktigaste Texten fortsätter på nästa sida. 11

12 NYTT NUMMER TILL VÅRDEN Vi sitter nära varandra och kan snabbt rådfråga varandra samtidigt som vi har någon på tråden Frågor och svar orsakerna till patientens symtom. Många äldre lever med olika besvär och krämpor, då måste jag försöka hitta vad som kan vara orsaken vid just det aktuella tillfället. Man får vara lite detektiv, säger Agneta Thorslund. Anna Lindén arbetar även som ambulanssjuksköterska och säger att det finns ett stort behov av egenvårdsråd. Hon upplever också att många är osäkra på vart i vården man vänder sig med olika frågor. Ibland kan man nog spara en del tid och besvär genom att få hjälp på telefon, istället för att åka till akutmottagningen och kanske därifrån bli hänvisad till vårdcentralen. Som ambulanssjuksköterska är Anna van att se patienterna framför sig. I telefonrådgivningen är det annat arbetssätt. Jag har mycket nytta av att det finns så bred erfarenhet och kompetens bland mina kolleger. Vi sitter nära varandra och kan snabbt rådfråga varandra samtidigt som vi har någon på tråden. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Agneta Thorslund Anna Lindén När ringer jag 1177? När du vill ha rådgivning och vägledning inom vården. När ringer jag min vårdcentral? För rådgivning, tidbokning och när du har frågor om pågående behandling hos till exempel läkare, kurator, sjukgymnast. Om jag ringer vårdcentralen efter klockan 17, var hamnar jag då? Hos jourcentralen. Hur bokar jag en tid på jourcentralen? Du kan få en tid på jourcentralen om du ringer vardagar klockan 17 22, samt lördag, söndag och helgdagar klockan Om jag ringer vårdcentralen efter klockan 22, var hamnar jag då? Du kan välja mellan att kopplas till 1177 eller att vårdcentralen ringer dig dagen efter (du kopplas då till telefonisystemet TeleQ, där du får besked om vilken tid du rings upp). Om jag själv vill ta reda på mer om mina besvär? Sök bland pålitlig och lättläst information på webbplatsen se. Läs om bland annat sjukdomar, skador, egenvård och undersökningar. På 1177.se finns också möjlighet att ställa frågor anonymt och få svar inom en vecka. Vart ringer jag om någon råkar ut för ett svårt olycksfall eller plötslig svår sjukdom? Då ringer man alltid nödnumret 112. En fördel med 1177 är att vi kan lägga allt fokus å att hjälpa den som ringer. Här kan jag ägna mig helt åt de symtom som patienten beskriver och ger råd och hänvisa utifrån det, säger Agneta Thorslund. 12

13 Hjälp i surfplattan Surfplattor kan vara ett bra hjälpmedel när patienter ska träna upp styrka och rörlighet efter en knäledsoperation. Det visar ett försök som gjordes i våras på ortopedkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Det kan vara svårt att minnas övningar, som du fått av sjukgymnasten och göra dem rätt även om du har dem på papper. 25 patienter som hade opererat knäleden fick därför låna en surfplatta med 13 filmade övningar. I utvärderingen tyckte de flesta att de hade stor nytta av filmerna på surfplattan. De blev ett bra stöd för minnet, förbättrade motivationen att träna regelbundet och gav ökad trygghet att genomföra övningarna som oftast gör ont i början. Film stöd för minnet En av patienterna var Helena Johansson, Jönköping, som har haft knäproblem sedan hon var 17 år. Filmerna bidrog till ökat engagemang i träningen. Jag kände mig mer delaktig i rehabiliteringen. Viktigast var att filmerna blev ett stöd för minnet. Jag kände mig trygg med att jag gjorde rätt även om det gjorde ont. Så här beskrev två andra patienter surfplattan i utvärderingen: Det känns som någon är med mig. Att det finns en person i närheten som talar om hur jag ska göra. I början var den jättebra att återgå till speciellt när det gjorde jätteont. Då kunde man ta nya tag och veta att det är ok att det gör ont. LandstingsNYTT Nr Helena Johansson, Martin Frick, Anna Sandström och den populära surfplattan. Nästan alla ville ha surfplatta Sjukgymnast Anna Sandström var ansvarig för försöket. Tillsammans med Martin Frick från Varberg har hon skrivit en magisteruppsats i Informationslogistik om projektet. Martin har tio års erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik som ryggpatient. För Martin och Anna var det viktigt att personal- och patientperspektivet fanns med från start. Det finns mycket att göra för att förbättra information och kommunikation till patienterna, säger Anna. Intresset för att använda surfplattor var stort även bland patienter som var över 75 år och de som inte hade använt surfplattor eller smartphones tidigare. Filmerna blir ett bra stöd till traditionell rehabilitering på avdelningen. Vi sjukgymnaster finns inte på plats hela tiden, särskilt inte på helgerna. Snabbare rehabilitering Det är viktigt att patienten kommer på benen så fort som möjligt efter att man har fått en konstgjord knäled. Då minskar risken för komplikationer. Anna hoppas att filmerna kan bidra till snabbare rehabilitering. Fakta knäledsoperation Lättillgängliga filmade övningar kan användas i många sammanhang i vården, tycker Anna. Ett exempel kan vara när patienter själva ska kontrollera och lägga om sår hemma. Många av patienterna ville ta med sig surfplattan hem som stöd i sin fortsatta träning. Det var inte praktiskt möjligt i våras, men nu finns filmerna på 1177.se. Även andra patientgrupper med knäproblem kan ha nytta av dem för att träna upp styrka och rörlighet för att avlasta knät. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY Gå in på för att se övningsfilmerna. Sök på knäprotesoperation. Knäledsartros är en vanlig diagnos. Artrosen beror på att brosket som gör att benändarna i knäleden kan glida mot varandra förändras. Benändarna kommer mer i kontakt med varandra och det gör ont. Behandlingen är i första hand träning. Starka benmuskler avlastar knät. Gå ner i vikt är också bra. Knäledsplastik innebär att patienten får en knäledsprotes gjord av plast och metall som cementeras fast i benet. Syftet är att lindra värken och förbättra gångförmågan. Läkningstiden är minst ett halvår.

14 Det ligger en enorm kraft i att utveckla sjukvården tillsammans med patienten. Det säger Christian Farman, sjuksköterska på Länssjukhuset Ryhov och en person med kronisk njursjukdom. Sjuksköterska och patient: Patientens kraft är stark Personcentrerad vård är ledordet för framtidens vård. Uttrycket markerar att vi alla är individer och vården blir bättre om man lyssnar på oss som personer med olika behov och önskemål och inte som en grupp patienter med samma sjukdom. Personer med kroniska sjukdomar är en outnyttjad tillgång i vården, anser Christian. De lever med sin sjukdom alla årets dagar. Vårdpersonalen är bara en tillfällig gäst hos den sjuke. Det finns aktuell forskning som visar att ökad patientdelaktighet leder till nöjdare patienter och kortare vårdtider. Se här bredvid. Få vill bli beroende Christian Farman föreläser både i Sverige och utomlands om sin väg till att ta makten över sin sjukdom. Det började med att hans transplanterade njure slutade att fungera och han tvingades in i dialys igen. Jag hade läst på och ville ta rodret över min dialys själv, berättar han. När man är påläst är det lättare att ställa krav och påverka. Ju mer du kan om din sjukdom, desto bättre diskussion blir det med vårdpersonalen. Och mycket av din egen oro försvinner. Ju mer delaktig du är i vården av din kroniska sjukdom, desto mindre beroende av sjukvården blir du. Det är få människor som vill bli beroende av vården. Hans råd till andra personer med kronisk sjukdom är: Ställ frågan, vad kan jag göra själv för att bli mer delaktig i min vård? Vissa läsare kanske tycker att detta verkar jobbigt. Ska inte vården ta hand om mig när jag blir sjuk? Som sjuksköterska svarar Christian: Patientens kompass i vården Vi ska aldrig lämna en patient i sticket. Det handlar om att möta varje individ som blir sjuk där hon eller han befinner sig. Därför måste vi som vårdpersonal bli bättre på att lyssna. Vi ska vara patientens kompass in i vården. Sjukvården äger inte all kunskap. Vi lär oss mycket genom att lyssna på patientens erfarenheter. Alla patienter kan lära sig att sköta en del av sin vård. Ökad delaktighet har inget med patientens ålder att göra. Han tar ett exempel från dialysen. Där finns exempel på personer som sköter hela dialysen själva, medan andra nöjer sig med att själva mäta sitt blodtryck. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY 14 LandstingsNYTT Nr

15 Forskning Berätta om det friska Medicinkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder en modell för partnerskap med patienten. Viktigast är ett fördjupat ankomstsamtal. Där får den sjuke också berätta om den friska delen av sitt liv. Då lär sig sjuksköterskan något om hur patienten fungerar som person. På ett halvår har vårdtiderna kortats med tolv procent och patienterna är nöjdare. Delaktiga klarar sig bättre Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusvistelse. Forskare i Göteborg pekar på två stora vinster när personer med hjärtsvikt blev mer delaktiga i vården: Patienterna klarade sina vardagssysslor bättre. Tiden på sjukhus blev i genomsnitt två dagar kortare. Kortare vårdtider När personer som drabbades av höftfrakturer gavs större inflytande över sin vård. Forskning på Karolinska i Stockholm visar att Vårdtiden på sjukhus blev i genomsnitt fyra dagar kortare. Personerna med större inflytande kunde i större utsträckning flytta tillbaka till det boende de hade haft innan frakturen. Personalen fick mer sällan ont i ryggen eftersom de inte lyfte patienterna lika mycket. Spädbarn och dementa alla kan delta Personcentrerad vård signalerar att man tar tillvara varje människas egna resurser, även spädbarn och personer med demens. Ordet patient betonar sjukdomen, den sjuka kroppen och kopplingen till en vårdinrättning. Ordet person betonar människan med sina unika behov och erfarenheter. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av sin sjukdom. Vården ska vara ett partnerskap, där patienten är expert på sig själv och vårdpersonalen är experter på diagnos och behandling. Partnerskapet innebär ett delat ansvar för vården. Patienten Christian Farman vill kunna styra sin vård själv. Sjuksköterskan Christian Farman tycker det är viktigt att lyssna på patienten. Undvik influensan! Måndagen den 11 november 2013 startar årets vaccinationer mot säsongsinfluensan. Jag uppmanar alla som fyller eller har fyllt 65 år att vaccinera sig! säger smittskyddsläkare Peter Iveroth. Vill man slippa influensan, ska man tacka ja till Landstingets erbjudande att vaccinera sig gratis. Pigga åringar är svårast att motivera, men Peter Iveroth betonar att även de kan drabbas hårt av influensans följdsjukdomar och att det kan ta lång att repa sig. Det är väl roligare att dansa, resa, träna eller krama barnbarnen än att bli sjuk i en ofta långvarig influensa! Utöver de vanliga riskgrupperna uppmanas även alla som är gravida i fjärde till nionde månaden att vaccinera sig. Alla 52 vårdcentraler och även mottagningar på sjukhusen vaccinerar, så det finns gott om tillfällen att få sin spruta. Tid och plats för vårdcentralerna kommer i nästa nummer av LandstingsNYTT, i länets största tidningar och på webbplatsen Kultur nytt alternativ Kultur på recept blir i höst en ny möjlighet för människor som drabbats av långvarig smärta, stressrelaterade besvär eller annan psykisk ohälsa. Detta är en mjuk väg från sjukskrivning tillbaka till arbete. Kulturaktiviteter sätter igång hälsofrämjande processer i kroppen. Det talade ordet går till en viss gräns, men upplevelser tränger djupare, säger Birgitta Ekeberg, projektledare. Programmet kan innehålla körsång, skapande drama, hantverk, konsertereller teaterföreställningar, konstutställningar samt kultur- och naturvandringar. Lär om munhälsa Bedömning av äldre patienters munhälsa blir en allt viktigare del i sjukvården och ingår i det förebyggande arbetet tillsammans med områdena fall, trycksår och undernäring. Nu utbildar tandhygienister vårdpersonal i ett bedömningsinstrument för ohälsa i munnen. Behandlingar och läkemedel kan ge stora biverkningar i munnen. Bakterier från tänderna är en vanlig orsak till lunginflammation. LandstingsNYTT Nr

16 16 LandstingsNYTT Nr

17 Clemens berättar Så sätter jag diagnos Hur går det till när doktorn sätter diagnos på oss? Hur noga läser hon eller han journalen? Landstingsnytt åkte till Gnosjö och träffade distriktsläkaren Clemens Finckh för att reda ut begreppen. I maj var upprördheten stor i riks- och lokalmedia. Texterna handlade om att läkare på vårdcentralerna sätter onödigt många diagnoser. Orsaken skulle vara att de då får mer pengar ur det nya ekonomiska ersättningssystem som Landstinget använder. Primärvårdens FoU-enhet kvalitetsgranskar varje år länets vårdcentraler och noterade att antalet diagnoser nära nog hade fördubblats de senaste två åren. Clemens Finckh är en av många tyska läkare som har rotat sig i länet. Förra gången vi träffades för åtta år sedan var svenskan bra, men den tyska brytningen hördes tydligt. Nu är det snarare den lokala dialekten som gäller. Hur tänker du när en patient med kända kroniska sjukdomar söker dig för andra besvär? Jag sätter de diagnoser där jag har gjort en aktiv handling under det aktuella besöket, svarar Clemens. Säg att patienten söker för och har borrelia, men också behandlas för högt blodtryck. Om det behövs tar jag blodtrycket för att kanske justera behandlingen. Då blir det två diagnoser i journalen. Diagnos ett arbetsverktyg Mitt mål är att sätta en diagnos som beskriver patientens medicinska situation så noggrant som möjligt. Diagnosen är ett av mina arbetsverktyg. Ett verktyg som alla som behandlar patienten kan ha nytta av att känna till. Säg att patienten kommer in akut till sjukhuset. Om patientens relevanta diagnoser finns översiktligt registrerade i journalen kan läkaren på akuten snabbt se sjukdomar som kan ha betydelse för behandlingen. Det är alltså en patientsäkerhetsfråga att rätt diagnoser, varken för få eller för många, finns registrerade i journalen. Det omdiskuterade IT-systemet Cosmic har, om det används rätt, underlättat för vårdpersonalen att snabbt hitta viktig information exempelvis läkemedelsförändringar. Det finns patienter som förväntar sig att doktorn vet det mesta om deras sjukdomar när de kommer in i mottagningsrummet. Så är det inte riktigt. För personer med kroniska sjukdomar är det viktigt att få träffa samma läkare, säger Clemens. Sedan beror det på hur journalen är uppbyggd och hur mycket tid jag har att läsa den. Titta på journalen tillsammans Jag har tillgång till en sammanfattning i journalen, där jag kan skaffa mig en överblick innan jag träffar patienten, säger Clemens. Jag kanske läser bakåt i journalen, men det är sällan jag hinner läsa allt. I media hävdades att diagnoser sätts i telefon utan att läkaren har träffat patienten. Det är inte ofta. Jag vet inte ens om det ersätts. Det kan hända att jag sätter en diagnos vid ett uppföljande telefonsamtal med en känd patient om en pågående behandling eller åkomma. Vad ska en patient göra som är orolig för vad som står i journalen och vilka diagnoser som finns där? Prata med läkaren och fråga om ni inte tillsammans kan gå igenom vad som står. Jag står för vad jag har skrivit i journalerna. Sjukdomar viktigare än ålder Grunden till mediauppmärksamheten är att Landstinget gradvis byter ekonomiskt ersättningssystem. Förenklat är det så här. Tidigare fick vårdcentralerna pengar efter åldern på patienterna. Nu får vårdcentralerna pengar efter hur sjuka deras patienter är. Systemet, förkortat ACG, är utvecklat i USA och används över hela världen. Jag tycker i grunden att det nya ersättningssystemet är bra, säger Clemens. Det känns tilltalande att det ska löna sig att ta hand om kroniskt sjuka patienter och de med stort vårdbehov. I patientmötet tänker jag inte på vårdcentralens ekonomi. Men annars påverkar de ekonomiska diskussionerna mig och alla andra som jobbar här. Men jag tycker det är stor skillnad mellan att vara medveten om ekonomin och att försöka fuska med ersättningen. Clemens vet inte så mycket i detalj om hur den ekonomiska ersättningen fungerar i praktiken. Och det är inte alltid lätt att hitta en diagnos som passar patientens symtom, diagnoslistan har sina gränser och det finns en risk att göra människan sjukare än nödvändigt med en diagnos. Han tar några exempel. Borde förkylningsastma hos barn få diagnosen astma? Är det rätt att kalla sorgereaktionerdet för depression? Prostataförstoring som är godartad och inte behandlas, är det en sjukdom? Mer till de sjukaste Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör, kommenterar vårens mediauppmärksamhet: Från landstingsledningen ser vi det som mycket angeläget att vi har en korrekt diagnossättning för att kunna ge patientsäker vård. Vi har infört det nya ersättningssystemet, ACG, för att kunna fördela mest resurser till de patienter som har störst behov. När vårdvalet infördes använde vi ålder som en variabel eftersom diagnossättningen var ofullständig. Men den har successivt blivit allt bättre. Distriktsläkare Kjell Lindström på primärvårdens FoU-enhet som varit med och tagit fram rapporten säger: Min uppfattning är att ganska många läkare fortfarande sätter för få diagnoser, de flesta sätter rätt antal, och några få läkare sätter orimligt många diagnoser. Tyvärr är det svårt att kontrollera hur diagnoser sätts. Det innebär att det går att manipulera ersättningssystemet om man vill det. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY LandstingsNYTT Nr

18 LANDSTINGS-TIPSET Läs tidningen noga så hittar du svaren på frågorna. Ringa in rätt svar! Vi delar ut priser till de tio först dragna rätta lösningarna. Första pris är ett presentkort på 600 kronor hos Team Sportia. 2 3 pris presentkort på 300 kronor hos samma kedja och 4 10 pris presentkort på biobiljetter. Adressen är LandstingsTipset, Landstingets informationsavdelning, Box 1024, Jönköping eller mejl: Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer ut i november Vad var Landstingets bästa inkomstkälla under några årtionden på 1800-talet? 1) Skatter X) Vårdavgifter 2) Brännvinsavgifter 2. Landstinget är medarrangör i Forskarfredag som arrangeras för andra gången i Jönköping. Vilket datum är det? 1) 21 september X) 27 september 2) 2 oktober 3. Vad heter sjuksköterskan som också har en kronisk njursjukdom? 1) Daniel Gustafsson X) Christian Farman 2) Mikael Bergström 4. Vad heter företaget, med Landstinget som delägare, som ska stötta utvecklingen av små och medelstora företag? 1) P.U.M.A X) Almi 2) Hushållningssällskapet 5. Vad är den viktigaste faktorn numera för att kunna donera en njure? 1) Släktskap X) Samma blodgrupp 2) Liknande vävnadstyp 6. På Länssjukhuset Ryhov har man prövat surfplattor som stöd för rehabilitering. Efter vilken typ av operation? 1) Knäledsoperationer X) Ryggoperationer 2) Prostataoperationer 7. Den 2 september öppnade sjukvårdsrådgivningen 1177 i Jönköpings län. Vad har verksamhetschefen för yrke? 1) Yrkesofficer X) Läkare 2) Sjuksköterska 8. Vad heter arbetsterapeuten som ger råd om hur man undviker stressjukdomar? 1) Ulrika Knape X) Sara Sjöström 2) Anna Lindberg Namn Gatuadress Postnr: Postadress Hemtelefon eller e-postadress Skicka in din lösning senast 7 oktober. Rätt rad i LandstingsTipset, nummer 2/13 2X1 1oX2X 12 Vi godkände både 1 och X som svar på fråga 4. Vinnare i förra numret: Första pris, presentkort i sportaffär värt 600 kronor: Ellen Johansson, Oxtorgsgatan 16, Jönköping. Andra tredje pris, presentkort i sportaffär värt 300 kronor: Elisabeth Petersson, Backsippsvägen 3, Smålandsstenar ochmargareta Hildingsson, Ättehögsvägen 14, Värnamo. Fjärde tionde pris, presentkort på bio: Britt-Louise Bergström, Lövås Västergård, Anderstorp, Åsa Ewers, Södra Bollgatan 15C, Vetlanda, Gunila Gyllensten, Sundstorp, Hult, Britt Stavåker, Grenvägen 4, Norrahammar, Anna Wahlström, Rosenbergsgatan 9, Jönköping, Ingrid Magnusson, Ryd 18, Gränna och Karin Henriksson, Västra Parkgatan 25, Sävsjö. Anna Henningsson-Jonsson, infektionsläkare, Ola Sunnergren, öronläkare, och Boel Andersson-Gäre, professor och chef för Futurum akademin för hälsa och vård, är några av de forskare du kan mingla med på Kulturhuset Spira 27 september. Mingla med forskare Fredagen den 27 september möter forskare i Jönköpings län allmänheten och gymnasieelever. Du kan bland annat gå på after work med forskare på Spira eller lyssna på föreläsning i samband med träningspasset. Forskarfredag är det samlade namnet på en dag som arrangeras i hela Europa. Här i länet är Landstinget i Jönköpings län, Högskolan och Regionförbundet arrangörer. Redan dagen innan, den 26 september, blir det ett möte mellan journalister och forskare med rubriken Vem kan man lita på? Det sker i hus B4 på Ryhov. Forskarstationer håller öppet på Högskolans campus mellan klockan För Landstinget ligger tonvikten på ambulanser och hjärtstopp. I Orangeriet på Högskolan för lärande och kommunikation serveras kaffe med forskardopp. Där får besökarna bland annat veta mer om behandling av patienter med yrsel och hälsan hos anhöriga som vårdar svårt sjuka. Science after work blir det på Spira mellan klockan Korta föreläsningar om bland annat fästingar, sömnapné och Jönköpings stadsvision varvas med livemusik. På Friskis och Svettis blir det föreläsningar om aktuell hälsoforskning mellan klockan På Värnamo sjukhus och på Höglandssjukhuset i Eksjö får gymnasieelever möta forskare i länet. På Höglandssjukhuset firas dessutom de landstingsmedarbetare som disputerade Lyssna på tre korta föreläsningar och bli bjuden på kaffe och tårta mellan klockan Hela programmet hittar du på 18 LandstingsNYTT Nr

19 Annons Annons HÖSTENS KOMEDI! ENTREPRENÖREN FRÅN HELVETET Irene är på väg att ge upp. Fullständigt! En arbetslös medelålders medelmåtta med omåttligt bag-in-box-intag. Ska man behöva dö för att förändra sitt liv? 28 SEP 4 DEC 230:-, stud 125:- JÖNKÖPINGS SINFONIETTA, HANNU KOIVULA dirigent, SOFIA KÄLLGREN solist SVF-KÖREN, MATHIAS LITHNER & KALLE MALMBERG skådespelare Julshow & Candlelight Concert DEC KONSERTSALEN Julshow & 17 dec :- med julbord, 295:-, stud 160:- Candlelight Concert dec :-, stud 160:- JÖNKÖPINGS SINFONIETTA SÖNDAGSSYMFONI HOVSÅNGARE PÅ BESÖK 27 okt SVENSKT STJÄRNSKOTT 17 nov KLASSISK TORSDAG FADERN, SONEN & GUDFADERN 3 okt MÄSSA FÖR MOZART 5 dec Läs mer på IN SPIRA TOLSTOY & COLTRANE 17 okt LENA WILLEMARK 6 nov FEST & FÄRG MY WINTERWORLD dec WEST END I SPIRA 5 6 jan JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM , LandstingsNYTT Nr

20 Samhällsinformation Eriks idé verklighet med landstingsstöd Hört talas om vattenfelsbrytare? Troligen inte. Erik Skoglund i Tranås har utvecklat en sådan med stöd av Almi Företagspartner, där Landstinget är delägare. Landstinget i Jönköpings län bidrar årligen med tio miljoner kronor till Almi. Företagets uppgift är att stötta utvecklingen av små och medelstora företag och bidra till förnyelse i svenskt näringsliv fick Erik Skoglund, platschef på ett elektronikföretag, sin idé. Hur stoppa vattenskador i hus innan de ställer till skador? Lösningen tog han från el-området, en jordfelsbrytare för vatten kom han igång. Sa upp sig från sitt jobb, kontaktade Almi och kunde i början utnyttja en innovationscheck på kronor därifrån. Ett innovationslån på kronor från Almi möjliggjorde utveckling av produkten hos ett utvecklingsbolag och ett företag för industridesign. Via Almi gick han dessutom diverse utbildningar var vattenfelsbrytaren klar för lansering. Jag vet att det finns företagare som upplever Almi som krångliga, men så har jag inte känt det, säger Erik. Jag hoppas att det finns en stor marknad för produkten i Sverige. I Norge är det lag på vattenfelsbrytare sedan Nästa år hoppas han att företaget går med vinst. Det är ingen idyll att vara egen företagare, men jag har kul på jobbet. Det har tagit längre tid än jag trodde att övertyga vvs-branschen om att vattenfelsbrytaren är en bra produkt. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY Sedan 2002 driver Almi och Landstinget produktutveckling med medicinsk anknytning, P.U.M.A. Två exempel på produkter som har utvecklats med det stödet: Ta en bild med mobilkamera på hudförändringar och skicka mms till läkare på idoc24 och få svar inom ett dygn. Smärtdagboken, ett verktyg där patienten noterar smärta, medicinering och eventuella biverkningar. Dagboken har utvecklats av två sjuksköterskor på Länssjukhuset Ryhov. Läs mer: Så fungerar det En centralenhet placeras vid huvudvattenkranen. En vattenenhet monteras direkt efter huvudvattenkranen. Enheten har en motoriserad kulventil samt tryckgivare som känner av förändringar i vattentrycket och gör automatiska läckagekontroller av vattensystemet. En fjärrenhet placeras vid ytterdörren där du stänger av vattnet varje gång du lämnar huset. Vattendetektorer installeras på känsliga ställen där vattenläckor är vanliga, under diskmaskin, diskbänk och tvättmaskin. Detektorerna larmar om läckage och stänger automatiskt av vattnet. Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i november 2013

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb Forskarstationer, Landstinget i Jönköpings län och Högskolan i Jönköping visar och berättar populärvetenskapligt

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer