Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport
|
|
- Sten Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport
2
3 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport
4 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en väl fungerande lönebildning. Att ansvara för medling i arbetskonflikter. Att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tionde rapporten, den första publicerades i februari Medlingsinstitutet Box Stockholm Telefon: Fax: Hemsida: ISSN Grafisk bearbetning: Forma Viva, Linköping Tryck: Danagård Litho, Ödeshög
5 Förord Medlingsinstitutet ska upprätta en årlig rapport om löneutveckling, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden. Rapporten, den tionde utgåvan och också den mest omfattande, kan laddas ner från Syftet med årsrapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl riksdag och regering som arbetsmarknadens parter. Förhoppningsvis kan den också bidra till den samhällsekonomiska debatten och vara en informativ beskrivning av den svenska arbetsmarknadsmodellen som den tillämpats under var ett stort avtalsår ungefär 550 kollektivavtal för 3,3 miljoner arbetstagare löpte ut under året. Det fanns åtskilliga oklarheter och farhågor inför de stundande förhandlingarna. Mängden kollektivavtal och att många löpte ut vid samma tidpunkt, den ekonomiska krisens olika konsekvenser för branscher och företag och parternas skilda bedömningar om löneutrymmets storlek och fördelning var några av de problem som diskuterades inför avtalsrörelsen. Skulle Industriavtalets parter vara klara i tid med sina avtal, hur skulle det nybildade stora facket Unionen agera? Även om det fortfarande återstår en del av 2010 års förhandlingar kan vi nu summera avtalsåret 2010 genom att konstatera att flertalet problem som vi anade före avtalsförhandlingarna visade sig vara möjliga att hantera på ett hyggligt sätt. Till det mer spektakulära hörde vad som hände inom Industriavtalet. Unionen och Sveriges Ingenjörer var först att teckna avtal, tre av fyra LO-förbund varslade om sammanlagt sex olika konflikter, varav strejken inom massaoch pappersindustrin trädde i kraft. Dessutom sade Teknikarbetsgivarna upp Industriavtalet. Vad dessa händelser kan få för framtida konsekvenser inom och utanför industrin återstår att se. Medlingsinstitutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Den ska, enligt propositionen 1999/2000:32, Lönebildning för full sysselsättning, ge ökad reallön, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas med att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktiga konkurrentländer. Reallönerna har utvecklats mycket gynnsamt under en lång följd av år. Sedan 1996 har de stigit med i genomsnitt drygt 2,5 procent per år. Med 1995 som basår har reallönerna därmed stigit med cirka 45 procent. Antalet sysselsatta i svensk ekonomi har ökat med i snitt knappt 1 procent per år under perioden Det är något mer än genomsnittet för EU under samma period. Efter nedgången i samband med finanskrisen steg åter sysselsättningen i Sverige 2010 och ökade med omkring 1 procent, medan den fortsatte att falla i EU.
6 Antalet varslade konflikter var 24 inklusive åtta inom områden med förhandlingsordningsavtal. Åtta varsel trädde i kraft varav fyra inom transportområdet. Fyra var inom avtalsområden med god eller hög genomsnittlig lön. Antalet förlorade arbetsdagar till följd av de fyra strejkerna var närmare , därav inom massa- och pappersindustrin. Medlingsinstitutet har utsett medlare i 27 ärenden. Sammanlagt 32 personer har under året haft uppdrag som särskilda medlare varav 13 var debutanter som medlare hos Medlingsinstitutet. Av lönestrukturstatistiken framgår att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat 2009 jämfört med Lönespridningen har ökat sedan början av 1990-talet men under den senaste 10-årsperioden har den varit relativt konstant. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn förutsätts ha en lönenormerande roll. I årets avtalsrörelse har denna princip varit svårare att upprätthålla än tidigare vilket bl.a. visat sig i tvister där medlare medverkat. En kompletterande norm för löneökningar inom avtalsområden med lägre genomsnittslöner har etablerats. För dessa avtalsområden har en större löneökning i procent lett till olika besparingar. De svenska arbetskraftskostnaderna har ökat något mer än i omvärlden de senaste åren samtidigt som produktiviteten varit svag. Sett över en längre tidsperiod framstår dock den svenska konkurrenskraften som fortsatt god. Medlingsinstitutets främsta medel för att medverka till en väl fungerande lönebildning är information och samråd. Inför och under avtalsrörelsen har institutet haft överläggningar med flertalet parter för att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna. Medlingsinstitutet har under samma tid arrangerat 20 konferenser och seminarier för arbetsmarknadens parter, medlare och massmedia. Därutöver har Medlingsinstitutet medverkat i ett stort antal konferenser och seminarier arrangerade av bl.a. arbetsmarknadens parter. Ett 10-tal utländska delegationer har besökt institutet för att bli informerade om den svenska arbetsmarknadsmodellen. De som har uppdrag som fast eller regional medlare har haft ett lugnt år. Sammanlagt har de fem medlarna haft 17 ärenden att handlägga. Ansvariga för arbetet med årsrapporten är Bo Enegren och Tiina Virtanen. Övriga medverkande är Kerstin Blomqvist, Mickael Bäckman, John Ekberg, Kurt Eriksson, Christina Eurén, Linda Holmlund och Roland Olofsson. Olle Djerf och Anders Kjellberg har båda bidragit med text till det första kapitlet. Stockholm den 13 januari 2011 Claes Stråth Generaldirektör
7 Innehållsförteckning Sammanfattning Samhällsekonomi och arbetsmarknad Samhällsekonomisk översikt Arbetsmarknaden Arbetsmarknadens organisationer och avtal Fackföreningarnas och arbetsgivarnas organisationsgrad Om kollektivavtalen Konkurrenskraften Viktiga faktorer för konkurrenskraften Arbetskraftskostnadernas andel i olika sektorer Näringsliv Industrin Konsumentpriser, marknadsandelar, bytesförhållande och växelkurser Lönebildningen i några västeuropeiska länder Minimilöner i några europeiska länder samt USA Lönestatistik Den officiella lönestatistiken Utfall enligt konjunkturlönestatistiken Nominell lön och reallön Arbetskraftskostnader Lönestrukturstatistiken för Att beräkna förändring i lönenivåer med olika metoder Löneförändring enligt konjunkturlönestatistiken och nationalräkenskaperna Kontakter med användare av statistiken Förändringar i statistiken och pågående projekt Arbetsmarknadslagstiftning Åtgärder i anledning av EG-domstolens dom i Lavalmålet En förenklad semesterlag Inför förhandlingarna Några förutsättningar inför förhandlingarna Avtalsrörelsens omfattning Samordning inför och under avtalsrörelsen Ett urval av de centrala parternas yrkanden Förhandlingsresultat Några övergripande iakttagelser Märket Avtalsperiodens längd Överenskommelser för att överbrygga den ekonomiska krisen Betalning av pensioner Löneöversyn...143
8 6.7 Löneavtalskonstruktioner fördelningsregler Avtal i rätt tid Låglöne- och kvinnolönesatsningar Lägstlöner/minimilöner Individgarantier Föräldralön/föräldrapenningtillägg Arbetsgrupper Bemanningsfrågan Revisionstidpunkter Nya avtal och avtal som upphört Inför avtalsrörelserna 2011 och Jämställdhet Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män? Hur stor var löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Löneskillnad mellan kvinnor och män Lönespridning och kön Löneutveckling och lönerelationer Fördjupad analys av löneskillnaden mellan kvinnor och män Hur stor är löneskillnaden mellan kvinnor och män i ledningsarbete i privat sektor? Fördjupad analys om löneskillnaden mellan kvinnor och män i ledningsarbete i privat sektor Lönediskriminering Kraven i avtalsrörelsen Medlingsinstitutets uppdrag Diskrimineringslagen Kollektivavtalen Avtalens utformning privat sektor Diskrimineringsförbud Likabehandlingsprincip Likalöneprincip Föräldralediga Samordning mellan lönekartläggning/analys och lönerevision Kompetensutveckling Partssammansatta grupper och andra gemensamma projekt Övriga frågor på jämställdhetsområdet Offentlig sektor Kommuner och landsting inklusive Arbetsgivarförbundet Pacta Staten
9 8 Medling, varsel och stridsåtgärder Allmänt om medling Tvångsmedling och frivillig medling Rätt att skjuta upp varslad stridsåtgärd Avtal om förhandlingsordning Medling och väl fungerande lönebildning Medling i förbundsförhandlingar under Tvistefrågor Varsel om stridsåtgärder Primärkonflikt Verkställda stridsåtgärder Utvärdering av varsel och stridsåtgärder Den regionala medlingsverksamheten Nya ärenden Avtalstvisterna Varsel och stridsåtgärder Verkställda stridsåtgärder i avtalstvister Tvist är undantag vid tecknande av kollektivavtal SAC:s varsel och stridsåtgärder Konfliktstatistik Lovliga konflikter Olovliga konflikter Totalt förlorade arbetsdagar Internationell jämförelse Beslut från Högsta domstolen angående Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet BILAGA 1 Träffade avtal 2010 i kronologisk ordning BILAGA 2 Analys av avtalen Delar av avsnitt publicerades i september 2010 i rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?. Rapporten finns att ladda ner på
10 Faktarutor m.m. Kollektivavtalens täckningsgrad 31 Nya signaler från europeisk lönebildning 49 Statistiskt underlag för löneutveckling i andra länder 52 Fakta om konjunkturlönestatistiken 88 Fakta om lönestrukturstatistiken för privat sektor 91 Registrerade förhandlingsavtal 211 Sammanfattning av centrala medlingsärenden 2010, förbundsavtal 218 Förlorade arbetsdagar p.g.a. konflikt i Sverige Internationell konfliktstatistik 247 You will find a summary in English, French and German on our website:
11 Sammanfattning Samhällsekonomi och arbetsmarknad Återhämtningen i svensk ekonomi 2010 blev kraftig och BNP beräknas ha ökat med cirka 5,5 procent mer än i något annat EU-land. Flera faktorer bidrog till den starka utvecklingen. Exporten ökade kraftigt i takt med den globala konjunkturuppgången, samtidigt som den inhemska efterfrågan med stimulans av låga räntor utvecklades starkt. Sysselsättningen vände upp tidigare än väntat, även i de branscher som drabbades hårdast under finanskrisen. Till en början ökade framför allt de tidsbegränsade anställningarna, men efter hand vände också de fasta jobben upp. Förbättringen på arbetsmarknaden medförde en tydlig nedgång i arbetslösheten i flertalet arbetslöshetskassor. Nivåerna ligger dock alltjämt betydligt högre än före finanskrisen. KPI-inflationen blev i genomsnitt drygt 1 procent under 2010, men steg till drygt 2 procent i slutet av året, främst på grund av Riksbankens räntehöjningar. Trenden med färre antal LO-medlemmar höll i sig under såväl 2009 som 2010, medan medlemmarna i TCO och Saco blev fler. Kollektivavtalens täckningsgrad uppgick till cirka 90 procent 2009, vilket är en minskning med 3 4 procentenheter jämfört med Den fackliga organisationsgraden ändrades inte nämnvärt mellan åren 2008 och 2010 utan låg kvar på 71 procent. Sedan mitten av 1990-talet har dock organisationsgraden sjunkit tydligt. På arbetsgivarsidan har organisationsgraden däremot varit påfallande stabil. Konkurrenskraften Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade mer än i omvärlden under 2008 och Samtidigt försvagades produktiviteten mer än i konkurrentländerna vilket sammantaget gjorde att kostnaden per producerad enhet ökade snabbare i Sverige än i omvärlden. Den kraftiga försvagningen av kronan under 2009 innebar dock att konkurrenskraften ändå stärktes något detta år. Utvecklingen under 2010 var delvis den omvända mot En snabbare ökning av produktiviteten i Sverige än i konkurrentländerna motverkades av kronans återhämtning vilket sammantaget innebar att konkurrenskraften åter försvagades under Sett över en längre tidsperiod framstår emellertid den svenska konkurrenskraften som fortsatt god. Även om arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat något mer än i EU och euroområdet har skillnaden trendmässigt minskat över tiden. I spåren av finanskrisen ökade dock skillnaden återigen när arbetskostnaderna bromsade in kraftigt i omvärlden, medan anpassningen i löner gick långsammare i Sverige som en följd av att de förhållandevis höga avtalen från 2007 års avtalsrörelse fortfarande gällde under 2009 och en bit in i Det bör också påpekas att tolkningen av den internationella lönestatistiken såväl 2009 som 2010 försvårats av de omfattande arbetstidsförkortningar som genomförts runtom i Europa som en följd av den ekonomiska krisen. Förkortningar av arbetstiden utan motsvarande minskning av utbetald lön har delvis hanterats olika i statistiken i olika länder. Under 2009 blev inflationen i Sverige, mätt med det EU-harmoniserade måttet, där räntekostnader inte ingår, för första gången på många år väsentligt högre än
12 10 Sammanfattning i EU och euroområdet. Orsaken var bl.a. den kraftiga försvagningen av kronan, vilket fördyrade importen, samt de senaste årens fallande produktivitet. I takt med att kronan stärktes och produktiviteten återhämtade sig föll också inflationen tillbaka i Sverige och hamnade åter lägre än i EU Efter kronans kraftiga försvagning under finanskrisen skedde en successiv återhämtning under senare delen av 2009 och under Därmed stärktes kronan i genomsnitt nästan lika mycket 2010 som den försvagades 2009, d.v.s. med knappt 10 procent. Skulle kronan ligga kvar på de nivåer som uppnåddes kring årsskiftet 2010/2011 under resten av 2011 innebär det att den kommer att förstärkas ytterligare med cirka 5 procent i genomsnitt jämfört med Den starka kronan kan därmed komma att utgöra en press på konkurrenskraften även under Lönestatistik Löneökningstakten enligt den månatliga konjunkturlönestatistiken fortsatte att dämpas under loppet av 2010, när nya och lägre avtal började gälla för större delen av arbetsmarknaden. Den hittills uppmätta löneökningstakten för 2010 (januari oktober) uppgår till historiskt låga 2,4 procent såväl för hela ekonomin som för näringslivet. Tillkommande retroaktiva löner kommer i första hand att höja utfallen i kommunerna. I näringslivet har cirka 70 procent av de anställda fått ut löner enligt de nya avtalen och där bedöms de preliminära utfallen komma att höjas i mindre utsträckning. Under det senaste året har löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken och den som beräknats utifrån nationalräkenskaperna (NR) skiljts sig åt kraftigt. Löneutvecklingen enligt NR är väsentligt lägre än enligt konjunkturlönestatistiken Skillnaden beror i första hand på förändringar i arbetstiden som i hög grad är relaterade till den ekonomiska krisen. Det gäller t.ex. semesteruttag och arbetstidens förläggning som får olika genomslag i de bägge måtten. Skillnaden är särskilt stor för industrin där också effekterna av krisavtalen bidrar till differensen mellan de två statistikkällorna. Reallönerna bedöms ha stigit med drygt 1 procent 2010, vilket var väsentligt lägre än Orsaken var såväl lägre nominella löneökningar som högre inflation. Över en längre period, , har reallönerna stigit med i genomsnitt cirka 2,5 procent per år. Räknat med 1995 som basår har reallönerna därmed ökat med cirka 45 procent. I en särskild analys jämförs löneökningstakten mellan olika sektorer med några olika mått. Analysen visar att skillnader i löneökningstakt mellan sektorerna minskar om statistiken korrigeras för strukturella effekter, som t.ex. en ändrad sammansättning av arbetskraften. Detta har gjorts dels genom en s.k. SÅYArensning, dels genom att beräkna löneförändringar för identiska individer. Dessa bägge mått är de bäst lämpade när man vill jämföra löneökningstakten mellan sektorer som direkt följd av löneförhandlingar. Arbetsmarknadslagstiftning m.m. Under 2010 trädde ändringar i lagstiftningen i kraft på två områden. Det gällde dels ändringar med anledning av EG-domstolens beslut i Laval-målet, dels ändringar i semesterlagen.
13 Sammanfattning 11 EG-domstolen utslag i Laval-målet visade att delar i den svenska lagstiftningen om rätten för svenska fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot utländska företag inte stod i överensstämmelse med EG-rätten. I syfte att harmoniera det svenska regelverket med EG-rätten har nya fredspliktsregler införts genom ändringar i lagen om utstationering av arbetstagare (utstationeringslagen) och medbestämmandelagen. Ändringarna trädde i kraft den 15 april Som ett led i regeringens arbete med att minska företagens administrativa börda ändrades semesterlagen på flera punkter. Ändringarna trädde i kraft den 1 april Förhandlingar Under 2010 skulle cirka 3,3 miljoner anställda få nya löner när ungefär 550 avtal löpte ut. Upptakten till avtalsrörelsen påverkades i hög grad av den ekonomiska krisen. Det osäkra ekonomiska läget och de skilda förutsättningarna mellan olika branscher och avtalsområden innebar också att det fanns olika meningar om t.ex. avtalsperiodens längd. Arbetsgivarsidan yrkade på nollavtal på central nivå med hänvisning till den allvarliga krisen i industrin och låga avtal i omvärlden. LO:s rekommendation om gemensamma krav innehöll löneökningar med minst 620 kronor per månad och heltidsanställd med ett lägsta utrymme på 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. LO:s yrkanden innefattade även en låglönesatsning och en reglering av rätten till inhyrning av personal från bemanningsföretag när uppsagda arbetstagare har företrädesrätt till anställning. Förhandlingarna inom industrin gick relativt trögt inledningsvis, bl.a. som en följd av blockeringar i bemanningsfrågan. Den 20 mars slöts dock det första avtalet på industrins område. Parter på arbetsgivarsidan var Teknikarbetsgivarna och Industri- och KemiGruppen och på arbetstagarsidan Unionen och Sveriges Ingenjörer. Avtalet gav 2,6 procents löneökning på 18 månader, d.v.s. motsvarande cirka 1,75 procent räknat över en 12-månadersperiod, och hade en tydlig baktung profil. Knappt en vecka senare slöt Industrifacket Metall sina första avtal som gav 3,2 procent på 22 månader, d.v.s. kostnadsmässigt i linje med de första tjänstemannaavtalen. Därmed hade också normen för resten av arbetsmarknaden satts. Ytterligare några veckor senare blev en uppgörelse inom detaljhandeln klar, vilken kom att få stor betydelse för andra kvinnodominerade låglöneområden. Löneökningarna i det tvååriga avtalet uppgick till 4,7 procent, men olika kostnadsreducerande åtgärder, som mindre höjning av lägstlöner, medförde att avtalet kostnadsberäknades till 3,85 procent. Motsvarande byteshandel gjordes senare på många andra områden där löneökningarna översteg industrinormen. Avtalen inom offentlig sektor följde i stort sett den etablerade normen men hade inte en baktung profil till skillnad från många av avtalen inom den privata sektorn. Sammantaget blev resultatet av avtalsförhandlingarna en tydlig nedväxling i löneökningstakten jämfört med föregående avtalsperiod. Lösningar av bemanningsfrågan varierade. En förstärkt kollektivavtalad rätt till återanställning med kompletterande regler om inhyrning var ett sätt att lösa frågan på. Förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd som avgör om
14 12 Sammanfattning ett förfarande strider mot återanställningsrätten var en annan variant. På en del områden konstaterade parterna att det inte fanns något behov av att skriva in regler i avtalen, varför sådana kom att saknas helt. På andra områden reglerades frågan, men samtidigt uttalades att inhyrning av arbetskraft inte var något problem. Löneavtalskonstruktioner Resultatet av 2010 års förhandlingar innebar en förskjutning mot ett större inslag av lokal lönebildning. Det rörde sig främst om ett frångående av individgarantier i de centrala avtalen liksom en ökad grad av disposivitet, framför allt i lönefrågor men även i viss mån rörande arbetstid. På statens område är nu avtalen helt utan individgarantier och i kommuner och landsting är det, med smärre undantag, enbart Svenska Kommunalarbetareförbundets avtal som innehåller individgarantier (100 kr/år). Avtalskonstruktionernas fördelning efter sektor Avtalskonstruktion Andel anställda i procent sektorvis Privat Staten Kommuner och landsting Samtliga sektorer 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med 1 1 stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott Generell utläggning Inom den privata sektorn har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och/eller dess fördelning för 89 procent av de anställda. (Avtalskonstruktionerna 1 6 ovan). Andelen är högre för tjänstemän än för arbetare. En stor del av dessa avtal har någon form av individgaranti vilket begränsar de lokala parternas handlingsfrihet vad gäller fördelning av löneutrymmet. Individgarantin inom några områden är konstruerad som en avstämning i efterhand, vilket innebär att de lokala parterna inom dessa områden har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället. För resterande 11 procent inom privat sektor har de lokala parterna ingen möjlighet att påverka fördelningen av löneutrymmet, d.v.s. hela ökningen bestäms i det centrala avtalet. Inom offentlig sektor har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och dess fördelning för nästan samtliga anställda. Avtal i rätt tid En uttalad målsättning i Industriavtalet och andra avtal om förhandlingsordning är att avtal ska träffas innan föregående avtal löper ut. Jämfört med tidigare avtalsrörelser blev färre avtal klara i tid under 2010 års avtalsrörelse. Detta kan delvis förklaras med att industrins förhandlingar drog ut på tiden och att det
15 Sammanfattning 13 dröjde innan det fanns någon norm för övriga parter. En bidragande orsak var att bemanningsfrågan delvis blockerade förhandlingarna. Den gällde främst LO-förbundens krav på regler om anlitande av bemanningsföretag under tid när uppsagda arbetstagare har företrädesrätt vid återanställning. Dessutom löpte ovanligt många avtal ut samtidigt, nämligen den sista mars. Avtalsperiodens längd Avtalsperiodens längd varierar avsevärt. Den vanligaste perioden är två år, men industrins avtal är kortare 18 eller 22 månader och Byggavtalet slöts på 35 månader men där ska lönerna för det tredje avtalsåret ytterligare hanteras i centrala förhandlingar. Inom kommuner och landsting gäller de flesta avtalen för 25 månader. För t.ex. Ledarnas löneavtal liksom för överenskommelsen mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller tillsvidareavtal. De första tjänstemannaavtalen i industrin löper ut redan den sista september 2011 och merparten av övriga avtal inom industrin går ut den sista januari En rad stora överenskommelser som t.ex. detaljhandelsavtalet går ut den sista mars 2012 och en månad senare löper avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarförbundet Pacta med bl.a. Svenska Kommunalarbetareförbundet ut. Jämställdhet Medlingsinstitutet har i uppdrag att analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Löneskillnaden mellan män och kvinnor 2009 var 14,8 procent, d.v.s. kvinnor hade 85,2 procent av mäns lön. Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning och arbetstid blir löneskillnaden cirka 5,5 6 procent beroende på vilken statistiskmetod som används. Under perioden minskade löneskillnaderna mellan män och kvinnor såväl i privat som offentlig sektor. Avtalsrörelserna 2004 och 2007 resulterade överlag i att avtalen i olika avseenden tillfördes skrivningar som syftar till att åstadkomma en lönesättning som är sakligt motiverad och fri från diskriminering. När 2010 års avtalsrörelse summeras kan konstateras att avtalen ändrats i mycket liten utsträckning i de delar som handlar om jämställda löner. Däremot har det inrättats nya arbetsgrupper och påbörjats partsgemensamma projekt. Gemensamt för dessa är en ambition att främja jämställdhet i arbetslivet. Samma ambition finns också för en programgrupp inom industrin och för den nämnd som ska inrättas inom den kommunala sektorn. Medling m.m års avtalsrörelse har varit den mest omfattande under 2000-talet. Förbundsavtalen på hela den offentliga sektorn har med något undantag omförhandlats liksom de flesta avtalen inom den privata sektorn. Medlingsinstitutet har utsett särskilda medlare i 27 avtalsförhandlingar mellan förbundsparter, vilket är något färre än i 2007 år avtalsrörelse. I 16 av de 27 tvisterna utfärdades varsel om stridsåtgärder, varav 7 verkställdes. Dessutom förkom varsel inom områden med förhandlingsordningsavtal i 8 fall och där ett ledde till konflikt, nämligen strejken inom massa- och pappersindustrin. Av de sammanlagt 8 varsel som trädde i kraft svarade transportområdet för hälften. Fyra var inom avtalsområden med god eller hög genomsnittlig lön.
16 14 Sammanfattning 2010 förlorade Sverige närmare arbetsdagar till följd av arbetsnedläggelser i samband med förbundsförhandlingar. Av dessa är hänförliga till strejken inom massa- och pappersindustrin. Utanför Industriavtalet var det färre än 2 500, vilket är det lägsta antalet under de senaste stora avtalsrörelserna. Några s.k. vilda strejker har inte förekommit. Vid en internationell jämförelse har Sverige mycket få förlorade arbetsdagar till följd av konflikter. Medlingsinstitutet kan skjuta upp en varslad stridsåtgärd under högst 14 dagar. Denna möjlighet har använts mycket sparsamt under åren. I årets avtalsrörelse uppsköt Medlingsinstitutet en av Svensk Pilotförening varslad sympatiåtgärd. Lokala medlingsärenden För medling i lokala tvister har Medlingsinstitutet till sitt förfogande fem fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De handlägger i första hand tvister mellan ett fackförbund och en enskild arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal, s.k. hängavtal. Under 2008 kunde noteras en dramatisk minskning av sådana tvister. Även om en mindre ökning har skett under 2009 och 2010 ligger alltjämt antalet avtalstvister (17 under 2010) på en historiskt låg nivå och betydligt under genomsnittet för 2000-talet. Trots att varsel om stridsåtgärder är regel i de lokala tvisterna om tecknande av kollektivavtal, har ett fåtal varsel trätt i kraft eftersom tvisterna vanligtvis får sin lösning under varseltiden. Sett till det totala antalet kollektivavtalsanslutningar, som årligen sker på den svenska arbetsmarknaden, tillkommer en försvinnande liten del efter varsel och medling. Huvuddelen av de registrerade lokala ärendena kan tillskrivas Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisterna. SAC svarade under 2010 för drygt 70 procent av samtliga varsel (45 av totalt av 62 under 2010). Inte någon av dessa tvister handlade om tecknande av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. En stor del av varslen gällde indrivningsblockader, men varsel och stridsåtgärder utnyttjades även som påtryckningsmedel i andra tvister. SAC:s ärenden föranleder normalt inga medlingsinsatser.
17 1 Samhällsekonomi och arbetsmarknad Flera faktorer bidrog till den mycket starka återhämtningen i svensk ekonomi under Exporten ökade kraftigt i takt med den globala konjunkturuppgången samtidigt som den inhemska efterfrågan med stimulans av låga räntor utvecklades starkt. BNP ökade med cirka 5,5 procent 2010, mer än i något annat EU-land. Sysselsättningen vände uppåt tidigare än väntat, även i de branscher som drabbats hårdast. Till en början ökade framför allt de tidsbegränsade anställningarna, men efter hand vände också de fasta jobben upp. Förbättringen på arbetsmarknaden medförde en tydlig i nedgång i arbetslösheten i flertalet arbetslöshetskassor. KPI-inflationen blev i genomsnitt 1,3 procent 2010, men steg till drygt 2 procent i slutet av året främst på grund av Riksbankens räntehöjningar. Den fortgående trenden med färre antal LO-medlemmar fortsatte under såväl 2009 som 2010, medan medlemmarna i TCO och Saco blev fler. Kollektivavtalens täckningsgrad uppgick till cirka 90 procent 2009, vilket är en minskning med 3 4 procentenheter jämfört med Den fackliga organisationsgraden ändrades inte nämnvärt mellan åren 2008 och 2010 utan låg kvar på 71 procent. Jämfört med mitten av 1990-talet har dock organisationsgraden sjunkit tydligt. På arbetsgivarsidan har organisationsgraden däremot varit påfallande stabil. 1.1 Samhällsekonomisk översikt Efter den djupa nedgången i världsekonomin i samband med finanskrisen har det skett en snabb återhämtning under Finanskrisens effekter blev relativt små i utvecklingsländerna och vändningen uppåt inleddes redan under andra kvartalet 2009 i Kina och andra asiatiska länder. Sedan slutet av 2009 skedde också en bredare återhämtning även i OECD-området till följd av att finansmarknaderna fungerade bättre igen och genom de kraftiga ekonomisk-politiska stimulanserna. Konjunkturuppgången under 2010 blev klart starkare än väntat och världshandeln steg med procent. BNP i världen bedöms enligt IMF ha ökat med knappt 5 procent under Den exportberoende svenska ekonomin fick därmed stark draghjälp ut ur krisen via ökad exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan utvecklades positivt. BNP-tillväxten i Sverige kom att bli betydligt starkare under 2010 än i flertalet av våra viktigaste konkurrentländer i OECD-området. Tillväxttakten var uppe i nästan 7 procent det tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Det var betydligt mer än vad bedömare väntat sig och BNP-prognoserna reviderades upp successivt under året. För helåret 2010 väntas BNP öka med cirka 5,5 procent, den högsta tillväxten i EU. Det finns flera förklaringar till den starka svenska utvecklingen Den kraftiga återhämtningen av industriproduktion och export är delvis ett resultat av den svenska exportens branschsammansättning. Den globala nedgången var
Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning
Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merLönebildning och medling
Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige
Läs merKollektivavtalet.
Kollektivavtalet ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Introduktion Definition och formkrav Avtalsparter Tvingande och normativa verkan Tolkning av kollektivavtal Några viktiga termer Kollektivavtal Arbetsmarknadens
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merEn undersökning om förekomsten av centrala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv
DECEMBER 2015 Centrala förhandlingar En undersökning om förekomsten av centrala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv 2010 2014 Innehåll Förord... 2 Bakgrund...
Läs merDokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2009. Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2009 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet
Läs merVälkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm
Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari 2016 WiFi: CCC Stockholm Twittra gärna på #miavtal2016 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON Utredare CHRISTIAN KJELLSTRÖM Förhandlingsresultat
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under
Läs merAvtal tecknade under 2016 fram till
Avtal tecknade under 2016 fram till 2016-05-31 Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal slöts Löneavtal från Löneavtal till Arbetsgivareföreningen KFO Handelsanställdas förbund Butiker 2016-04-14
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merLöner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer
1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30 Facken inom industrin (FI)
Läs merInför en modell för korttidsarbete
Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges
Läs merLønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
Läs merTecknade avtal till och med
Tecknade avtal till och med 2017-04-28 Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal slöts Löneavtal från Löneavtal till Arbetsgivareföreningen KFO Handelsanställdas förbund Butiker 2017-04-12 2017-04-01
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-03-21 Facken inom industrin (FI)
Läs merDen svenska modellen och Medlingsinstitutet
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta
Läs merAntal personer som beviljats omställningsstöd
antal personer antal personer TSL-rapport kvartal tre 28 Antal personer som beviljats omställningsstöd 27-1-1-28-9-3 har vi beviljat omställningsstöd för 13 39 (1 992) personer, fördelade på 3 59 (2 453)
Läs merInrapporterade tecknade avtal till och med
Inrapporterade tecknade avtal till och med 2017-06-02 Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal_slöts Löneavtal_från Löneavtal_till Arbetsgivaralliansen Svenska Kommunalarbetareförbundet Liseberg
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merOrdlista om lönebildning
Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merNy avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge
Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2016-12-13 Facken inom industrin (FI)
Läs merAvtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merMedlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merFACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden
FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Innehåll 1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens
Läs merYrkanden Gruventreprenadavtalet
Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-02-18 Facken inom industrin (FI)
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-05-03 Facken inom industrin (FI)
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merFinland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
Läs merAkademikerförbunden Vård och omsorg Arbetsgivaralliansen. Fackförbundet ST Högskola
Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal slöts Löneavtal från Löneavtal till Akademikerförbunden Högskola 2017-03-31 2017-01-01 2018-12-31 Akademikerförbunden Vård och omsorg 2017-05-11 2017-04-01
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merAndelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004
Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004 LO / Löne- och välfärdsenheten oktober 2004 Sven Nelander / Ingela Goding 2 Förord En viktig del av LOs arbete med integrationsfrågorna är ta fram
Läs merEn ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar
En ny väg till jobb för ungdomar För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar Varför yrkesintroduktionsanställning? Du får möjlighet att säkra kompetensförsörjningen på längre sikt Att anställa
Läs merLöner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merDanmark föregångsland inför nya utmaningar
1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merFrån avtalsrörelse till arbetskostnad
Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga
Läs merLönebildning för en ny tid
Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell
Läs merLöneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
Läs merRedogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 med Kommunal inklusive samtliga protokollsanteckningar
Läs merstridsåtgärder på svensk arbetsmarknad
MARS 208 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 20 207 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad utkommer årligen. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder åren 20 207. Läs mer på
Läs merTabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner Källa: OECD februari 2016, för Spanien OECD november 2015 och för de nordiska länderna: Konjunkturinstitutet Index Basår 2005=100 300 Diagram 2.1 Råvaruprisutvecklingen
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
Läs merstridsåtgärder på svensk arbetsmarknad
FEBRUARI 09 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 0 08 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad utkommer årligen. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder åren 0 08. Läs mer på www.svensktnaringsliv.se/fragor/konfliktregler
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merInför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Läs merAvtalsrörelsen Februari 2012
Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merRedogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merDet här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.
Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker
Läs merFortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5
Läs merRöster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Läs merFakta om löner - löneutveckling
2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen
Läs merLO-förbundens lönestatistik år 2007 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde
LO-förbundens lönestatistik år 2007 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde Sammanställt av LO utifrån förbundens egna lönestatistik Byggnads Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Läs merLO-förbundens lönestatistik år 2005 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde
LO-förbundens lönestatistik år 2005 Timlön, månadslön, avtalslön och antal efter avtalsområde Sammanställt av LO utifrån förbundens egna lönestatistik Byggnads Svenska Byggnadsarbetareförbundet 128 500.
Läs merFACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merLönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006
Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Rapporten har utarbetats av LOs löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information, kontakta Mats Larsson, telefon 08-796 28 11. Landsorganisationen
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund
Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse
Läs merFACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden
FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer 1. Inledning...
Läs merGlobala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7
6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976
Läs merKvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda
Kvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda Trygghetsfonden TSL Inledning Stark tillväxt och historiskt få uppsagda arbetare Trygghetsfonden TSL noterar ett rekordlågt antal uppsagda
Läs merSynpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs mer