Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport"

Transkript

1 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport

2

3 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport

4 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en väl fungerande lönebildning. Att ansvara för medling i arbetskonflikter. Att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tionde rapporten, den första publicerades i februari Medlingsinstitutet Box Stockholm Telefon: Fax: Hemsida: ISSN Grafisk bearbetning: Forma Viva, Linköping Tryck: Danagård Litho, Ödeshög

5 Förord Medlingsinstitutet ska upprätta en årlig rapport om löneutveckling, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden. Rapporten, den tionde utgåvan och också den mest omfattande, kan laddas ner från Syftet med årsrapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl riksdag och regering som arbetsmarknadens parter. Förhoppningsvis kan den också bidra till den samhällsekonomiska debatten och vara en informativ beskrivning av den svenska arbetsmarknadsmodellen som den tillämpats under var ett stort avtalsår ungefär 550 kollektivavtal för 3,3 miljoner arbetstagare löpte ut under året. Det fanns åtskilliga oklarheter och farhågor inför de stundande förhandlingarna. Mängden kollektivavtal och att många löpte ut vid samma tidpunkt, den ekonomiska krisens olika konsekvenser för branscher och företag och parternas skilda bedömningar om löneutrymmets storlek och fördelning var några av de problem som diskuterades inför avtalsrörelsen. Skulle Industriavtalets parter vara klara i tid med sina avtal, hur skulle det nybildade stora facket Unionen agera? Även om det fortfarande återstår en del av 2010 års förhandlingar kan vi nu summera avtalsåret 2010 genom att konstatera att flertalet problem som vi anade före avtalsförhandlingarna visade sig vara möjliga att hantera på ett hyggligt sätt. Till det mer spektakulära hörde vad som hände inom Industriavtalet. Unionen och Sveriges Ingenjörer var först att teckna avtal, tre av fyra LO-förbund varslade om sammanlagt sex olika konflikter, varav strejken inom massaoch pappersindustrin trädde i kraft. Dessutom sade Teknikarbetsgivarna upp Industriavtalet. Vad dessa händelser kan få för framtida konsekvenser inom och utanför industrin återstår att se. Medlingsinstitutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Den ska, enligt propositionen 1999/2000:32, Lönebildning för full sysselsättning, ge ökad reallön, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas med att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktiga konkurrentländer. Reallönerna har utvecklats mycket gynnsamt under en lång följd av år. Sedan 1996 har de stigit med i genomsnitt drygt 2,5 procent per år. Med 1995 som basår har reallönerna därmed stigit med cirka 45 procent. Antalet sysselsatta i svensk ekonomi har ökat med i snitt knappt 1 procent per år under perioden Det är något mer än genomsnittet för EU under samma period. Efter nedgången i samband med finanskrisen steg åter sysselsättningen i Sverige 2010 och ökade med omkring 1 procent, medan den fortsatte att falla i EU.

6 Antalet varslade konflikter var 24 inklusive åtta inom områden med förhandlingsordningsavtal. Åtta varsel trädde i kraft varav fyra inom transportområdet. Fyra var inom avtalsområden med god eller hög genomsnittlig lön. Antalet förlorade arbetsdagar till följd av de fyra strejkerna var närmare , därav inom massa- och pappersindustrin. Medlingsinstitutet har utsett medlare i 27 ärenden. Sammanlagt 32 personer har under året haft uppdrag som särskilda medlare varav 13 var debutanter som medlare hos Medlingsinstitutet. Av lönestrukturstatistiken framgår att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat 2009 jämfört med Lönespridningen har ökat sedan början av 1990-talet men under den senaste 10-årsperioden har den varit relativt konstant. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn förutsätts ha en lönenormerande roll. I årets avtalsrörelse har denna princip varit svårare att upprätthålla än tidigare vilket bl.a. visat sig i tvister där medlare medverkat. En kompletterande norm för löneökningar inom avtalsområden med lägre genomsnittslöner har etablerats. För dessa avtalsområden har en större löneökning i procent lett till olika besparingar. De svenska arbetskraftskostnaderna har ökat något mer än i omvärlden de senaste åren samtidigt som produktiviteten varit svag. Sett över en längre tidsperiod framstår dock den svenska konkurrenskraften som fortsatt god. Medlingsinstitutets främsta medel för att medverka till en väl fungerande lönebildning är information och samråd. Inför och under avtalsrörelsen har institutet haft överläggningar med flertalet parter för att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna. Medlingsinstitutet har under samma tid arrangerat 20 konferenser och seminarier för arbetsmarknadens parter, medlare och massmedia. Därutöver har Medlingsinstitutet medverkat i ett stort antal konferenser och seminarier arrangerade av bl.a. arbetsmarknadens parter. Ett 10-tal utländska delegationer har besökt institutet för att bli informerade om den svenska arbetsmarknadsmodellen. De som har uppdrag som fast eller regional medlare har haft ett lugnt år. Sammanlagt har de fem medlarna haft 17 ärenden att handlägga. Ansvariga för arbetet med årsrapporten är Bo Enegren och Tiina Virtanen. Övriga medverkande är Kerstin Blomqvist, Mickael Bäckman, John Ekberg, Kurt Eriksson, Christina Eurén, Linda Holmlund och Roland Olofsson. Olle Djerf och Anders Kjellberg har båda bidragit med text till det första kapitlet. Stockholm den 13 januari 2011 Claes Stråth Generaldirektör

7 Innehållsförteckning Sammanfattning Samhällsekonomi och arbetsmarknad Samhällsekonomisk översikt Arbetsmarknaden Arbetsmarknadens organisationer och avtal Fackföreningarnas och arbetsgivarnas organisationsgrad Om kollektivavtalen Konkurrenskraften Viktiga faktorer för konkurrenskraften Arbetskraftskostnadernas andel i olika sektorer Näringsliv Industrin Konsumentpriser, marknadsandelar, bytesförhållande och växelkurser Lönebildningen i några västeuropeiska länder Minimilöner i några europeiska länder samt USA Lönestatistik Den officiella lönestatistiken Utfall enligt konjunkturlönestatistiken Nominell lön och reallön Arbetskraftskostnader Lönestrukturstatistiken för Att beräkna förändring i lönenivåer med olika metoder Löneförändring enligt konjunkturlönestatistiken och nationalräkenskaperna Kontakter med användare av statistiken Förändringar i statistiken och pågående projekt Arbetsmarknadslagstiftning Åtgärder i anledning av EG-domstolens dom i Lavalmålet En förenklad semesterlag Inför förhandlingarna Några förutsättningar inför förhandlingarna Avtalsrörelsens omfattning Samordning inför och under avtalsrörelsen Ett urval av de centrala parternas yrkanden Förhandlingsresultat Några övergripande iakttagelser Märket Avtalsperiodens längd Överenskommelser för att överbrygga den ekonomiska krisen Betalning av pensioner Löneöversyn...143

8 6.7 Löneavtalskonstruktioner fördelningsregler Avtal i rätt tid Låglöne- och kvinnolönesatsningar Lägstlöner/minimilöner Individgarantier Föräldralön/föräldrapenningtillägg Arbetsgrupper Bemanningsfrågan Revisionstidpunkter Nya avtal och avtal som upphört Inför avtalsrörelserna 2011 och Jämställdhet Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män? Hur stor var löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Löneskillnad mellan kvinnor och män Lönespridning och kön Löneutveckling och lönerelationer Fördjupad analys av löneskillnaden mellan kvinnor och män Hur stor är löneskillnaden mellan kvinnor och män i ledningsarbete i privat sektor? Fördjupad analys om löneskillnaden mellan kvinnor och män i ledningsarbete i privat sektor Lönediskriminering Kraven i avtalsrörelsen Medlingsinstitutets uppdrag Diskrimineringslagen Kollektivavtalen Avtalens utformning privat sektor Diskrimineringsförbud Likabehandlingsprincip Likalöneprincip Föräldralediga Samordning mellan lönekartläggning/analys och lönerevision Kompetensutveckling Partssammansatta grupper och andra gemensamma projekt Övriga frågor på jämställdhetsområdet Offentlig sektor Kommuner och landsting inklusive Arbetsgivarförbundet Pacta Staten

9 8 Medling, varsel och stridsåtgärder Allmänt om medling Tvångsmedling och frivillig medling Rätt att skjuta upp varslad stridsåtgärd Avtal om förhandlingsordning Medling och väl fungerande lönebildning Medling i förbundsförhandlingar under Tvistefrågor Varsel om stridsåtgärder Primärkonflikt Verkställda stridsåtgärder Utvärdering av varsel och stridsåtgärder Den regionala medlingsverksamheten Nya ärenden Avtalstvisterna Varsel och stridsåtgärder Verkställda stridsåtgärder i avtalstvister Tvist är undantag vid tecknande av kollektivavtal SAC:s varsel och stridsåtgärder Konfliktstatistik Lovliga konflikter Olovliga konflikter Totalt förlorade arbetsdagar Internationell jämförelse Beslut från Högsta domstolen angående Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet BILAGA 1 Träffade avtal 2010 i kronologisk ordning BILAGA 2 Analys av avtalen Delar av avsnitt publicerades i september 2010 i rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?. Rapporten finns att ladda ner på

10 Faktarutor m.m. Kollektivavtalens täckningsgrad 31 Nya signaler från europeisk lönebildning 49 Statistiskt underlag för löneutveckling i andra länder 52 Fakta om konjunkturlönestatistiken 88 Fakta om lönestrukturstatistiken för privat sektor 91 Registrerade förhandlingsavtal 211 Sammanfattning av centrala medlingsärenden 2010, förbundsavtal 218 Förlorade arbetsdagar p.g.a. konflikt i Sverige Internationell konfliktstatistik 247 You will find a summary in English, French and German on our website:

11 Sammanfattning Samhällsekonomi och arbetsmarknad Återhämtningen i svensk ekonomi 2010 blev kraftig och BNP beräknas ha ökat med cirka 5,5 procent mer än i något annat EU-land. Flera faktorer bidrog till den starka utvecklingen. Exporten ökade kraftigt i takt med den globala konjunkturuppgången, samtidigt som den inhemska efterfrågan med stimulans av låga räntor utvecklades starkt. Sysselsättningen vände upp tidigare än väntat, även i de branscher som drabbades hårdast under finanskrisen. Till en början ökade framför allt de tidsbegränsade anställningarna, men efter hand vände också de fasta jobben upp. Förbättringen på arbetsmarknaden medförde en tydlig nedgång i arbetslösheten i flertalet arbetslöshetskassor. Nivåerna ligger dock alltjämt betydligt högre än före finanskrisen. KPI-inflationen blev i genomsnitt drygt 1 procent under 2010, men steg till drygt 2 procent i slutet av året, främst på grund av Riksbankens räntehöjningar. Trenden med färre antal LO-medlemmar höll i sig under såväl 2009 som 2010, medan medlemmarna i TCO och Saco blev fler. Kollektivavtalens täckningsgrad uppgick till cirka 90 procent 2009, vilket är en minskning med 3 4 procentenheter jämfört med Den fackliga organisationsgraden ändrades inte nämnvärt mellan åren 2008 och 2010 utan låg kvar på 71 procent. Sedan mitten av 1990-talet har dock organisationsgraden sjunkit tydligt. På arbetsgivarsidan har organisationsgraden däremot varit påfallande stabil. Konkurrenskraften Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade mer än i omvärlden under 2008 och Samtidigt försvagades produktiviteten mer än i konkurrentländerna vilket sammantaget gjorde att kostnaden per producerad enhet ökade snabbare i Sverige än i omvärlden. Den kraftiga försvagningen av kronan under 2009 innebar dock att konkurrenskraften ändå stärktes något detta år. Utvecklingen under 2010 var delvis den omvända mot En snabbare ökning av produktiviteten i Sverige än i konkurrentländerna motverkades av kronans återhämtning vilket sammantaget innebar att konkurrenskraften åter försvagades under Sett över en längre tidsperiod framstår emellertid den svenska konkurrenskraften som fortsatt god. Även om arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat något mer än i EU och euroområdet har skillnaden trendmässigt minskat över tiden. I spåren av finanskrisen ökade dock skillnaden återigen när arbetskostnaderna bromsade in kraftigt i omvärlden, medan anpassningen i löner gick långsammare i Sverige som en följd av att de förhållandevis höga avtalen från 2007 års avtalsrörelse fortfarande gällde under 2009 och en bit in i Det bör också påpekas att tolkningen av den internationella lönestatistiken såväl 2009 som 2010 försvårats av de omfattande arbetstidsförkortningar som genomförts runtom i Europa som en följd av den ekonomiska krisen. Förkortningar av arbetstiden utan motsvarande minskning av utbetald lön har delvis hanterats olika i statistiken i olika länder. Under 2009 blev inflationen i Sverige, mätt med det EU-harmoniserade måttet, där räntekostnader inte ingår, för första gången på många år väsentligt högre än

12 10 Sammanfattning i EU och euroområdet. Orsaken var bl.a. den kraftiga försvagningen av kronan, vilket fördyrade importen, samt de senaste årens fallande produktivitet. I takt med att kronan stärktes och produktiviteten återhämtade sig föll också inflationen tillbaka i Sverige och hamnade åter lägre än i EU Efter kronans kraftiga försvagning under finanskrisen skedde en successiv återhämtning under senare delen av 2009 och under Därmed stärktes kronan i genomsnitt nästan lika mycket 2010 som den försvagades 2009, d.v.s. med knappt 10 procent. Skulle kronan ligga kvar på de nivåer som uppnåddes kring årsskiftet 2010/2011 under resten av 2011 innebär det att den kommer att förstärkas ytterligare med cirka 5 procent i genomsnitt jämfört med Den starka kronan kan därmed komma att utgöra en press på konkurrenskraften även under Lönestatistik Löneökningstakten enligt den månatliga konjunkturlönestatistiken fortsatte att dämpas under loppet av 2010, när nya och lägre avtal började gälla för större delen av arbetsmarknaden. Den hittills uppmätta löneökningstakten för 2010 (januari oktober) uppgår till historiskt låga 2,4 procent såväl för hela ekonomin som för näringslivet. Tillkommande retroaktiva löner kommer i första hand att höja utfallen i kommunerna. I näringslivet har cirka 70 procent av de anställda fått ut löner enligt de nya avtalen och där bedöms de preliminära utfallen komma att höjas i mindre utsträckning. Under det senaste året har löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken och den som beräknats utifrån nationalräkenskaperna (NR) skiljts sig åt kraftigt. Löneutvecklingen enligt NR är väsentligt lägre än enligt konjunkturlönestatistiken Skillnaden beror i första hand på förändringar i arbetstiden som i hög grad är relaterade till den ekonomiska krisen. Det gäller t.ex. semesteruttag och arbetstidens förläggning som får olika genomslag i de bägge måtten. Skillnaden är särskilt stor för industrin där också effekterna av krisavtalen bidrar till differensen mellan de två statistikkällorna. Reallönerna bedöms ha stigit med drygt 1 procent 2010, vilket var väsentligt lägre än Orsaken var såväl lägre nominella löneökningar som högre inflation. Över en längre period, , har reallönerna stigit med i genomsnitt cirka 2,5 procent per år. Räknat med 1995 som basår har reallönerna därmed ökat med cirka 45 procent. I en särskild analys jämförs löneökningstakten mellan olika sektorer med några olika mått. Analysen visar att skillnader i löneökningstakt mellan sektorerna minskar om statistiken korrigeras för strukturella effekter, som t.ex. en ändrad sammansättning av arbetskraften. Detta har gjorts dels genom en s.k. SÅYArensning, dels genom att beräkna löneförändringar för identiska individer. Dessa bägge mått är de bäst lämpade när man vill jämföra löneökningstakten mellan sektorer som direkt följd av löneförhandlingar. Arbetsmarknadslagstiftning m.m. Under 2010 trädde ändringar i lagstiftningen i kraft på två områden. Det gällde dels ändringar med anledning av EG-domstolens beslut i Laval-målet, dels ändringar i semesterlagen.

13 Sammanfattning 11 EG-domstolen utslag i Laval-målet visade att delar i den svenska lagstiftningen om rätten för svenska fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot utländska företag inte stod i överensstämmelse med EG-rätten. I syfte att harmoniera det svenska regelverket med EG-rätten har nya fredspliktsregler införts genom ändringar i lagen om utstationering av arbetstagare (utstationeringslagen) och medbestämmandelagen. Ändringarna trädde i kraft den 15 april Som ett led i regeringens arbete med att minska företagens administrativa börda ändrades semesterlagen på flera punkter. Ändringarna trädde i kraft den 1 april Förhandlingar Under 2010 skulle cirka 3,3 miljoner anställda få nya löner när ungefär 550 avtal löpte ut. Upptakten till avtalsrörelsen påverkades i hög grad av den ekonomiska krisen. Det osäkra ekonomiska läget och de skilda förutsättningarna mellan olika branscher och avtalsområden innebar också att det fanns olika meningar om t.ex. avtalsperiodens längd. Arbetsgivarsidan yrkade på nollavtal på central nivå med hänvisning till den allvarliga krisen i industrin och låga avtal i omvärlden. LO:s rekommendation om gemensamma krav innehöll löneökningar med minst 620 kronor per månad och heltidsanställd med ett lägsta utrymme på 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. LO:s yrkanden innefattade även en låglönesatsning och en reglering av rätten till inhyrning av personal från bemanningsföretag när uppsagda arbetstagare har företrädesrätt till anställning. Förhandlingarna inom industrin gick relativt trögt inledningsvis, bl.a. som en följd av blockeringar i bemanningsfrågan. Den 20 mars slöts dock det första avtalet på industrins område. Parter på arbetsgivarsidan var Teknikarbetsgivarna och Industri- och KemiGruppen och på arbetstagarsidan Unionen och Sveriges Ingenjörer. Avtalet gav 2,6 procents löneökning på 18 månader, d.v.s. motsvarande cirka 1,75 procent räknat över en 12-månadersperiod, och hade en tydlig baktung profil. Knappt en vecka senare slöt Industrifacket Metall sina första avtal som gav 3,2 procent på 22 månader, d.v.s. kostnadsmässigt i linje med de första tjänstemannaavtalen. Därmed hade också normen för resten av arbetsmarknaden satts. Ytterligare några veckor senare blev en uppgörelse inom detaljhandeln klar, vilken kom att få stor betydelse för andra kvinnodominerade låglöneområden. Löneökningarna i det tvååriga avtalet uppgick till 4,7 procent, men olika kostnadsreducerande åtgärder, som mindre höjning av lägstlöner, medförde att avtalet kostnadsberäknades till 3,85 procent. Motsvarande byteshandel gjordes senare på många andra områden där löneökningarna översteg industrinormen. Avtalen inom offentlig sektor följde i stort sett den etablerade normen men hade inte en baktung profil till skillnad från många av avtalen inom den privata sektorn. Sammantaget blev resultatet av avtalsförhandlingarna en tydlig nedväxling i löneökningstakten jämfört med föregående avtalsperiod. Lösningar av bemanningsfrågan varierade. En förstärkt kollektivavtalad rätt till återanställning med kompletterande regler om inhyrning var ett sätt att lösa frågan på. Förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd som avgör om

14 12 Sammanfattning ett förfarande strider mot återanställningsrätten var en annan variant. På en del områden konstaterade parterna att det inte fanns något behov av att skriva in regler i avtalen, varför sådana kom att saknas helt. På andra områden reglerades frågan, men samtidigt uttalades att inhyrning av arbetskraft inte var något problem. Löneavtalskonstruktioner Resultatet av 2010 års förhandlingar innebar en förskjutning mot ett större inslag av lokal lönebildning. Det rörde sig främst om ett frångående av individgarantier i de centrala avtalen liksom en ökad grad av disposivitet, framför allt i lönefrågor men även i viss mån rörande arbetstid. På statens område är nu avtalen helt utan individgarantier och i kommuner och landsting är det, med smärre undantag, enbart Svenska Kommunalarbetareförbundets avtal som innehåller individgarantier (100 kr/år). Avtalskonstruktionernas fördelning efter sektor Avtalskonstruktion Andel anställda i procent sektorvis Privat Staten Kommuner och landsting Samtliga sektorer 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med 1 1 stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott Generell utläggning Inom den privata sektorn har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och/eller dess fördelning för 89 procent av de anställda. (Avtalskonstruktionerna 1 6 ovan). Andelen är högre för tjänstemän än för arbetare. En stor del av dessa avtal har någon form av individgaranti vilket begränsar de lokala parternas handlingsfrihet vad gäller fördelning av löneutrymmet. Individgarantin inom några områden är konstruerad som en avstämning i efterhand, vilket innebär att de lokala parterna inom dessa områden har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället. För resterande 11 procent inom privat sektor har de lokala parterna ingen möjlighet att påverka fördelningen av löneutrymmet, d.v.s. hela ökningen bestäms i det centrala avtalet. Inom offentlig sektor har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och dess fördelning för nästan samtliga anställda. Avtal i rätt tid En uttalad målsättning i Industriavtalet och andra avtal om förhandlingsordning är att avtal ska träffas innan föregående avtal löper ut. Jämfört med tidigare avtalsrörelser blev färre avtal klara i tid under 2010 års avtalsrörelse. Detta kan delvis förklaras med att industrins förhandlingar drog ut på tiden och att det

15 Sammanfattning 13 dröjde innan det fanns någon norm för övriga parter. En bidragande orsak var att bemanningsfrågan delvis blockerade förhandlingarna. Den gällde främst LO-förbundens krav på regler om anlitande av bemanningsföretag under tid när uppsagda arbetstagare har företrädesrätt vid återanställning. Dessutom löpte ovanligt många avtal ut samtidigt, nämligen den sista mars. Avtalsperiodens längd Avtalsperiodens längd varierar avsevärt. Den vanligaste perioden är två år, men industrins avtal är kortare 18 eller 22 månader och Byggavtalet slöts på 35 månader men där ska lönerna för det tredje avtalsåret ytterligare hanteras i centrala förhandlingar. Inom kommuner och landsting gäller de flesta avtalen för 25 månader. För t.ex. Ledarnas löneavtal liksom för överenskommelsen mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller tillsvidareavtal. De första tjänstemannaavtalen i industrin löper ut redan den sista september 2011 och merparten av övriga avtal inom industrin går ut den sista januari En rad stora överenskommelser som t.ex. detaljhandelsavtalet går ut den sista mars 2012 och en månad senare löper avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarförbundet Pacta med bl.a. Svenska Kommunalarbetareförbundet ut. Jämställdhet Medlingsinstitutet har i uppdrag att analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Löneskillnaden mellan män och kvinnor 2009 var 14,8 procent, d.v.s. kvinnor hade 85,2 procent av mäns lön. Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning och arbetstid blir löneskillnaden cirka 5,5 6 procent beroende på vilken statistiskmetod som används. Under perioden minskade löneskillnaderna mellan män och kvinnor såväl i privat som offentlig sektor. Avtalsrörelserna 2004 och 2007 resulterade överlag i att avtalen i olika avseenden tillfördes skrivningar som syftar till att åstadkomma en lönesättning som är sakligt motiverad och fri från diskriminering. När 2010 års avtalsrörelse summeras kan konstateras att avtalen ändrats i mycket liten utsträckning i de delar som handlar om jämställda löner. Däremot har det inrättats nya arbetsgrupper och påbörjats partsgemensamma projekt. Gemensamt för dessa är en ambition att främja jämställdhet i arbetslivet. Samma ambition finns också för en programgrupp inom industrin och för den nämnd som ska inrättas inom den kommunala sektorn. Medling m.m års avtalsrörelse har varit den mest omfattande under 2000-talet. Förbundsavtalen på hela den offentliga sektorn har med något undantag omförhandlats liksom de flesta avtalen inom den privata sektorn. Medlingsinstitutet har utsett särskilda medlare i 27 avtalsförhandlingar mellan förbundsparter, vilket är något färre än i 2007 år avtalsrörelse. I 16 av de 27 tvisterna utfärdades varsel om stridsåtgärder, varav 7 verkställdes. Dessutom förkom varsel inom områden med förhandlingsordningsavtal i 8 fall och där ett ledde till konflikt, nämligen strejken inom massa- och pappersindustrin. Av de sammanlagt 8 varsel som trädde i kraft svarade transportområdet för hälften. Fyra var inom avtalsområden med god eller hög genomsnittlig lön.

16 14 Sammanfattning 2010 förlorade Sverige närmare arbetsdagar till följd av arbetsnedläggelser i samband med förbundsförhandlingar. Av dessa är hänförliga till strejken inom massa- och pappersindustrin. Utanför Industriavtalet var det färre än 2 500, vilket är det lägsta antalet under de senaste stora avtalsrörelserna. Några s.k. vilda strejker har inte förekommit. Vid en internationell jämförelse har Sverige mycket få förlorade arbetsdagar till följd av konflikter. Medlingsinstitutet kan skjuta upp en varslad stridsåtgärd under högst 14 dagar. Denna möjlighet har använts mycket sparsamt under åren. I årets avtalsrörelse uppsköt Medlingsinstitutet en av Svensk Pilotförening varslad sympatiåtgärd. Lokala medlingsärenden För medling i lokala tvister har Medlingsinstitutet till sitt förfogande fem fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De handlägger i första hand tvister mellan ett fackförbund och en enskild arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal, s.k. hängavtal. Under 2008 kunde noteras en dramatisk minskning av sådana tvister. Även om en mindre ökning har skett under 2009 och 2010 ligger alltjämt antalet avtalstvister (17 under 2010) på en historiskt låg nivå och betydligt under genomsnittet för 2000-talet. Trots att varsel om stridsåtgärder är regel i de lokala tvisterna om tecknande av kollektivavtal, har ett fåtal varsel trätt i kraft eftersom tvisterna vanligtvis får sin lösning under varseltiden. Sett till det totala antalet kollektivavtalsanslutningar, som årligen sker på den svenska arbetsmarknaden, tillkommer en försvinnande liten del efter varsel och medling. Huvuddelen av de registrerade lokala ärendena kan tillskrivas Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisterna. SAC svarade under 2010 för drygt 70 procent av samtliga varsel (45 av totalt av 62 under 2010). Inte någon av dessa tvister handlade om tecknande av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. En stor del av varslen gällde indrivningsblockader, men varsel och stridsåtgärder utnyttjades även som påtryckningsmedel i andra tvister. SAC:s ärenden föranleder normalt inga medlingsinsatser.

17 1 Samhällsekonomi och arbetsmarknad Flera faktorer bidrog till den mycket starka återhämtningen i svensk ekonomi under Exporten ökade kraftigt i takt med den globala konjunkturuppgången samtidigt som den inhemska efterfrågan med stimulans av låga räntor utvecklades starkt. BNP ökade med cirka 5,5 procent 2010, mer än i något annat EU-land. Sysselsättningen vände uppåt tidigare än väntat, även i de branscher som drabbats hårdast. Till en början ökade framför allt de tidsbegränsade anställningarna, men efter hand vände också de fasta jobben upp. Förbättringen på arbetsmarknaden medförde en tydlig i nedgång i arbetslösheten i flertalet arbetslöshetskassor. KPI-inflationen blev i genomsnitt 1,3 procent 2010, men steg till drygt 2 procent i slutet av året främst på grund av Riksbankens räntehöjningar. Den fortgående trenden med färre antal LO-medlemmar fortsatte under såväl 2009 som 2010, medan medlemmarna i TCO och Saco blev fler. Kollektivavtalens täckningsgrad uppgick till cirka 90 procent 2009, vilket är en minskning med 3 4 procentenheter jämfört med Den fackliga organisationsgraden ändrades inte nämnvärt mellan åren 2008 och 2010 utan låg kvar på 71 procent. Jämfört med mitten av 1990-talet har dock organisationsgraden sjunkit tydligt. På arbetsgivarsidan har organisationsgraden däremot varit påfallande stabil. 1.1 Samhällsekonomisk översikt Efter den djupa nedgången i världsekonomin i samband med finanskrisen har det skett en snabb återhämtning under Finanskrisens effekter blev relativt små i utvecklingsländerna och vändningen uppåt inleddes redan under andra kvartalet 2009 i Kina och andra asiatiska länder. Sedan slutet av 2009 skedde också en bredare återhämtning även i OECD-området till följd av att finansmarknaderna fungerade bättre igen och genom de kraftiga ekonomisk-politiska stimulanserna. Konjunkturuppgången under 2010 blev klart starkare än väntat och världshandeln steg med procent. BNP i världen bedöms enligt IMF ha ökat med knappt 5 procent under Den exportberoende svenska ekonomin fick därmed stark draghjälp ut ur krisen via ökad exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan utvecklades positivt. BNP-tillväxten i Sverige kom att bli betydligt starkare under 2010 än i flertalet av våra viktigaste konkurrentländer i OECD-området. Tillväxttakten var uppe i nästan 7 procent det tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Det var betydligt mer än vad bedömare väntat sig och BNP-prognoserna reviderades upp successivt under året. För helåret 2010 väntas BNP öka med cirka 5,5 procent, den högsta tillväxten i EU. Det finns flera förklaringar till den starka svenska utvecklingen Den kraftiga återhämtningen av industriproduktion och export är delvis ett resultat av den svenska exportens branschsammansättning. Den globala nedgången var

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Innehåll 1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar En ny väg till jobb för ungdomar För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar Varför yrkesintroduktionsanställning? Du får möjlighet att säkra kompetensförsörjningen på längre sikt Att anställa

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer 1. Inledning...

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39) Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39) 2(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2.

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna)

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2013:1157) sanställning 15 Unga personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa och inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Fackförbund

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) 2(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2.

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1

AVTAL 2016. Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 AVTAL 2016 Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL 2016 1 Den globala ekonomiska utvecklingen visar i dagsläget få ljuspunkter. Europa svensk exportindustris viktigaste marknad upplever fortsatt stora

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad MARS 205 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 20 204 Tredje, reviderade upplagan Tredje, reviderade upplagan. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder för helåren 20-204 och har kompletterats

Läs mer

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 Driver fackens inkomstförsäkringar upp arbetslösheten? 2013-01-30 Författare Mats Essemyr Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost:

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2010

Lönebildningsrapporten 2010 Lönebildningsrapporten 1 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 1 1, BOX 3116, SE-13 6 STOCKHOLM TEL: 8-53 59, FAX: 8-53 59 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN 1353-355, ISBN 978-91-86315-18- KONJUNKTURINSTITUTET

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen LO 19 april 2010 A-kassan och den svenska modellen Anders Kjellberg Sociologiska institutionen Lunds universitet (Några smärre korrigeringar i två tabeller införda 14/2 2011) Facklig organisationsgrad

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Inhyrning och företrädesrätt till återanställning

Inhyrning och företrädesrätt till återanställning Inhyrning och företrädesrätt till återanställning Betänkande av Utredningen om inhyrning och företrädesrätt till återanställning Stockholm 2014 SOU 2014:55 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS bidrar till att öka tryggheten i arbetslivet för anställda i företag och organisationer som är anslutna

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Avtalsrörelsen år 2009 2010 i Finland. November 2010

Avtalsrörelsen år 2009 2010 i Finland. November 2010 Avtalsrörelsen år 2009 2010 i Finland November 2010 Bakgrunden till förhandlingarna Bakgrunden till förhandlingarna på sommaren 2009 År 2007 en övergång till den nya arbetsmarknadsmodellen, enligt vilken

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2008

Lönebildningsrapporten 2008 Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET NOVEMBER 2008 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer