Gymnasieguiden. Lektion i brott. Hjälp! Sandras gymnasieskola lades ned så fungerar elevens rättigheter. Sidan 24

Transkript

1 Gymnasieguiden torsdag 7 november 2013 DAGENS NYHETER En hel bilaga som hjälper dig inför gymnasievalet Programmen, skolorna, studietekniken och de bästa tipsen. Hjälp! Sandras gymnasieskola lades ned så fungerar elevens rättigheter. Sidan 24 Min gymnasietid. Pia Sundhage, Ison Glasgow, Göran Hägglund och sju kändisar till. Sidorna Lektion i brott Josefine Agius lär sig att hitta fingeravtryck på sin gymnasieutbildning. Vad vill du göra? DN hjälper dig att hitta rätt. Sidan 10

2 2 terminsstart 2014 Gymnasieguiden torsdag 7 november 2013 Välkommen. Innehåll. Hans Arbman: Frågorna är många vi hjälper dig att hitta rätt svar När jag sökte till gymnasiet i Östersund för många år sedan fanns det en handfull linjer att välja mellan. Linjevalet avgjorde vilken av stadens två gymnasieskolor man hamnade på. Det var tillräckligt svårt. I dag är det ännu mer att tänka på. Förutom att hitta rätt bland de 18 nationella programmen ska man dessutom försöka ha koll på hur bra själva skolan är också. Ska man välja en kommunal skola eller friskola? Spelar det någon roll? Frågorna är många. För att kunna fatta ett så välgrundat beslut som möjligt är det bra att ha flera alternativ att välja mellan och ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna, råder studievägledaren Barbro Karlsson. Besök de skolor du är intresserad av när de har öppet hus. Prata med elever och lärare. Barbro Karlsson tycker att det är viktigt att diskutera med många olika personer inte minst sina föräldrar. Har du några frågor till Barbro Karlsson så går det bra att chatta med henne på DN.se i dag. Om du redan nu vet att du vill studera vidare efter gymnasiet och vad du vill studera så är det viktigt att hitta en utbildning som erbjuder den särskilda behörighet som du kan behöva. Men till att börja med tycker jag att du ska läsa igenom årets Gymnasieguiden som du just nu håller i din hand. Här berättar vi om det mesta som du behöver veta inför gymnasievalet Redaktör för Gymnasieguiden hans.arbman@dn.se Beställ fler exemplar av Gymnasieguiden Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 250 kronor + moms. Beställ på kurser.utbildning@dn.se Du kan också läsa Gymnasieguiden som pdf-tidning på dn.se/gymnasieguiden DN Gymnasieguiden Stockholm, Tel E-post: gymnasieguiden@dn.se Redaktör Hans Arbman. Reportrar Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom. Bildredaktör Britt-Marie Schrammel. Omslagsfoto Fredrik Funck. Redigering Albin Grahn. Grafik Jonas Backlund. Annonser Helene Sjöman. Chefredaktör och ansvarig utgivare Peter Wolodarski Siktar högt. Odain Rose började sprinterkarriären i Umeå. 17 Målmedvetet. Naturvetarna vet vad de vill göra i framtiden. 18 Sötchock. Bland toscasmet och praliner hos bagarna i Östersund. 20 Väloljat. På fordonsprogrammet utbildas förare och mekaniker. 22 Naturligtvis. Programmet som öppnar dörren till ladugården. 24 Alla program. Stor grafik över programmen och inriktningarna. Öppet hus på Djurgymnasiet Onsdag 27 nov. kl och lördag 30 nov. kl VRG JARLAPLAN VRG ODENPLAN VRG DJURSHOLM Utvecklas 3 Läs mer på Djurgymnasiet Stockholm ger dig utbildning för ett framtida arbete med djur. Vi erbjuder naturbruksprogrammet med fyra unika profiler: Djursjukvård Hund Häst Djurpark/Sällskapsdjur Besök oss på Trekantsvägen 7, Liljeholmen. Tel: HJÄRNAN VILL HA ROLIGT!

3 Psykolog, mikrobiolog, jurist eller spelutvecklare Våra program är Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Träffa oss på öppet hus! Läs mer på Stockholms Internationella Restaurangskola Gymnasieskolan för dig med höga ambitioner inom restaurang och servering. Välkommen på öppet hus Lördag 30/11, kl Lördag 1/2, kl Läs mer på: Bild: Camilla Lindqvist A4

4 4 studievägledaren Gymnasieguiden torsdag 7 november 2013 Att välja program. Kunskap gör det lätt att välja Chatta med Barbro! I dag klockan på dn.se Håll ögonen öppna för flera alternativ, och ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna. Det är studievägledaren Barbro Karlssons främsta tips. Om du ska fatta ett så välgrundat beslut som möjligt ska du se till att diskutera det med många olika personer. Liza Törnblom liza.tornblom@dn.se Barbro Karlsson har lång erfarenhet av studievägledaryrket och talar engagerat och frispråkigt. Hon förstår att valet till gymnasiet är svårt och att många föräldrar engagerar sig mycket i sina barns gymnasieval. Som 15-åring vet man sällan vad man vill jobba med som vuxen. För att göra ett välgrundat gymnasieval råder hon eleverna att först och främst ha flera alternativ att välja mellan och att ta reda på så mycket som möjligt om utbildningarna. Gå på öppet hus på skolorna och prata med eleverna där. Fråga dina kompisar om råd. Men det absolut viktigaste tycker jag är att ha diskussioner hemma med dina föräldrar. Har man inte sina föräldrar med i sitt beslut kan det kännas ganska ensamt, säger Barbro Karlsson. Hon upplever att fler niondeklassare är trötta på skolan nu än tidigare. Kraven har höjts på eleverna. Nu ska man ha gjort nationella prov och vara godkända i svenska, engelska och matte. För att välja teoretiska program ska tolv ämnen vara godkända, och på yrkesprogrammen åtta ämnen. En del är väldigt skoltrötta som en konsekvens av detta. Hur man hanterar de här kraven skiljer sig mycket från person till person. De som har föräldrar med egna erfarenheter av studier på högskolenivå är oftast mer förberedda och motiverade, medan andra helst vill slippa allt vad skola heter. Trots utbredd skoltrötthet väljer fler elever högskoleförberedande program nu än tidigare. Många är rädda för att yrkesutbildningarna inte ger tillräckligt med behörighet. Föräldrarna släpper oftast inte i väg sina barn till en linje där de inte får rätt behörighet. Enligt Barbro Karlsson är det fortfarande vanligt att välja traditionellt och efter sitt kön. Fler pojkar än flickor väljer till exempel elprogrammet. Det finns alltid ett eller flera program som är mer populära än andra. Just nu är det ekonomiprogrammet som gäller. Barbro Karlsson jämför det med ett annat program som många valde när hon började som studievägledare. Medieprogrammet var väldigt populärt förut. Nu är det borttaget och finns som inriktning till andra program i stället. Många valde ju det för att det var roligt men få fick jobb inom medierna efter avslutat program. Ekonomi ökar sakta men säkert men där finns det heller inga jobb, säger Barbro Karlsson. Om hon själv fick bestämma skulle det bara finnas två program på gymnasiet natur och teknik. Har man kapaciteten skulle jag absolut råda eleverna att söka något av de programmen. Då har man möjlighet att läsa vilket program på universitetet som helst. Särskilt bra att söka teknik är det för tjejer det är där jobben finns. Barbro Karlsson har varit studievägledare i 35 år, nu på Lunaskolan och Fruängsskolan i Stockholm. Foto: Eva Tedesjö Sweden in the World ÖPPET HUS 4 december, 19:00 25 januari, 10:00 Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket Manfred Björkqvists allé 8, Sigtuna

5 torsdag 7 november Arbetsmarknad. Barbro svarar. Tio frågor om gymnasiet som du inte vågat ställa Förskollärare behövs. Här finns flest jobb Foto: TT 1 Hur vet jag om skolan är en bra skola? Det kan man inte veta i förväg. Men ju mer man tar reda på om skolan, desto mer välgrundat beslut kan man ta. Och det finns för- och nackdelar med alla skolor. Många likställer centrala skolor med bra skolor, men inte ens en skola som Södra Latin i Stockholm är perfekt i alla avseenden. 2 Vad händer om jag inte får godkänt i alla grundskoleämnen? Då finns det introduktionsprogram man kan gå innan. Vissa enstaka program kan man gå i alla fall, om det är lågt intag. Är det bara ett ämne du inte är godkänd i kan du bli inskriven i ett introduktionsprogram utöver ditt vanliga program, så att du läser ämnet på grundskolenivå vid sidan av gymnasiestudierna. 3 Måste man gå gymnasiet? Nej. Gymnasiet är frivilligt. Däremot är gymnasieutbildning ett måste att ha för att få jobb. Till och med McDonald s kräver gymnasieutbildning. Det är det första kravet hos de flesta arbetsgivare. 4 Vad behörighet? Mer plugg? skiljer mellan allmän och särskild Den allmänna behörigheten är den grundläggande behörigheten. Den får du numera i vilket treårigt gymnasieprogram som helst. Den särskilda behörigheten är den som krävs för ett särskilt yrke. För läkare krävs till exempel alla mattekurser, kemi, fysik och biologi. 5 Vad är skillnaden mellan kommunalt gymnasium och friskola? Det är olika huvudmän. Den kommunala gymnasieskolan står kommunen för, medan friskolan är privat och kan ägas av en företagare, en kyrklig organisation eller någon annan. Men de har samma kursplan att rätta sig efter och det är generellt samma utbildning som bedrivs oavsett huvudman. Foto: Alamy 6 Vad händer om jag ändrar mig? Går du fortfarande i grundskolan så kan du bara göra ett omval. Men har du redan börjat ett gymnasieprogram så får du byta i mån av plats. Ju längre in på terminen du har gått, desto svårare är det att byta, eftersom du måste komma ikapp i ämnena i det nya programmet. Då är det bättre att söka om efter första året. Men det är många som byter linjer, så du är inte ensam. 7 Måste jag gå på alla lektioner? Både ja och nej. Det är kunskaperna som ska bedömas för betyget och inte närvaron. I naturvetenskapsämnena måste man närvara på labbarna för att bli godkänd. Generellt är det så att man kan missa mycket viktig kunskap på lektionerna som det är svårt att läsa sig till. Läsa utomlands? Foto: Alamy 8 Vad händer om mitt program eller min skola lägger ned? Det diskuterar politikerna just nu. Det har hittills inte funnits något krav för friskolorna att hitta en likadan utbildning för eleverna om deras skola går i konkurs. Där har det blivit ett glapp i reglerna. Läs mer om detta på sidan Kan man gå gymnasiet utomlands? Ja, det kan man. Svenska skolan finns på flera ställen i världen, som Bryssel och London. Där tillkommer kostnader för eget boende. Vill man söka dit tar man kontakt direkt med skolan. Intagningen brukar ske i februari. Läs mer om detta på sidan Kräver gymnasiet mer pluggande än högstadiet? Ja, både yrkesprogrammen och de teoretiska utbildningarna kräver mer pluggande än i högstadiet. Även om det inte är lika många ämnen i yrkesprogrammen så ska du kunna yrkesämnena också, och för att få godkänt krävs det att du pluggar. Sju av tio elever på de yrkesförberedande programmen har jobb tre år efter examen, visar statistiken. Det är Statistiska centralbyrån som har tagit fram siffror på hur gymnasieelever klarar sig på arbetsmarknaden tre år efter att gymnasiestudierna avslutats. Om det viktigaste är att få ett jobb snabbt efter studenten är en yrkesförberedande linje att föredra. Mer än sju av tio arbetar regelbundet tre år efter studenten. Motsvarande siffra för elever på studieförberedande program är avsevärt lägre, bara fyra av tio uppger att arbete är deras huvudsakliga sysselsättning. För de flesta eleverna på en yrkesförberedande utbildning har gymnasievalet lönat sig. Mer än hälften uppger att de arbetar inom det område som de har utbildat sig inom. Samtidigt uppger närmare fyrtio procent av dem som gick ett studieförberedande program att de numera studerar på högskolenivå. Det är fler än tidigare. Naturvetenskapsprogrammet må vara en bra utbildning i långa loppet, men det ger inga jobb direkt efter studenten. Eleverna väljer i stället att hoppa på högskolestudier. 72 procent studerar på högskolenivå. Arbetsförmedlingen förutspår att det inom den närmaste framtiden kommer att behövas bland annat fler förskollärare, ingenjörer, lastbilsmekaniker och läkare. Journalister, administratörer, informatörer och försäljare kommer få det tuffare på arbetsmarknaden. Anton Säll Framtidens möjligheter finns i Haninge Fredrika Bremergymnasierna erbjuder dig: stor bredd på både högskoleförberedande program och yrkesprogram idrottsutbildningar: RIG och NIU inspirerande och trivsam studiemiljö hög och modern IT-standard kunniga lärare närhet till bussar och pendeltåg fredrika.se GYMNASIEMÄSSAN Vi finns på Stockholmsmässan nov. Monter C09:51 VI HAR ÖPPET HUS Onsdag 27 november, kl Onsdag 5 februari, kl

6 6 Gymnasieguiden livet i skolan torsdag 7 november 2013 Livet på gymnasiet. Besök i Kärrtorp Olivia Sokcic Sundell, åk 2 Samhälle Tre ord om gymnasiet: Ansvar, kul, lärorikt. Drömyrke: Något socialt, att jobba med/hjälpa människor. Det här ser jag fram emot: Studenten! Valde programmet efter: Behörighet, intresse, magkänsla. David Ekberg, åk 2 Ekonomi Juridik Tre ord om gymnasiet: Ansvarsfullt, ambitiöst, förvånansvärt roligt. Drömyrke: Har faktiskt inget, men juridik är intressant. Ser fram emot: Studenten. Valde programmet efter: Intresse, magkänsla, bra behörighet. Agnes Lind, åk 2 Natur Tre ord om gymnasiet: Ansvar, ambition, framtid. Drömyrke: Ingen aning. Det här ser jag fram emot: Studenten, att ha klarat linjen och kunna gå vidare. Valde programmet efter: Magkänsla, behörighet. Jim Skog Pirinen, åk 3 Samhälle Media Tre ord om gymnasiet: Påtvingad kreativitet, ansvarstagande. Drömyrke: Författare. Ser fram emot: Psykologi- och filosofikurserna. Valde programmet efter: Magkänsla och intresse. Nils Denward, åk 3 Samhälle Media Tre ord om gymnasiet: Utvecklande, kreativt, intressant. Drömyrke: Inom film eller musik. Ser fram emot: Att börja jobba. Valde programmet efter: Att det låg nära och intresse. Att börja om var nervöst och Stockholm. Mer ansvar men också större frihet. Gymnasiet är ett stort steg mot självständighet. Gymnasieguiden träffade Nils, Jim, Olivia, David och Agnes för ett samtal om förväntningar, hårdplugg och betyg. Liza Törnblom liza.tornblom@dn.se Vi träffas i entrén någon timme innan lunchen. Nils Denward och Jim Skog Pirinen går i trean på samhällsprogrammet med medieinriktning. Resten går i tvåan Agnes Lind på naturvetenskapsprogrammet, David Ekberg på ekonomiprogrammet med juridikinriktning och Olivia Sokcic Sundell på samhällsprogrammet. Vi är på Kärrtorpsgymnasiet, en gymnasieskola som erbjuder högskoleförberedande program. Trots att det var ett tag sedan minns de flesta av dem första dagen på gymnasiet väldigt väl. Det var hemskt. Vi skulle först gå till aulan där det var upprop, sedan fick vi följa med vår mentor och ta ett foto. Det var väldigt nervöst, minns Nils. Innan de hann bli presenterade för varandra skulle de stå tillsammans klassvis och bli fotograferade, stela och nervösa. För Agnes var det inte första gången hon började i en helt ny klass med nya lärare. I fyran och sjuan var det likadant. Nu skulle man börja om med allt nytt igen. Det var jobbigt och ganska spännande, nervöst och överväldigande, säger Agnes. De andra håller med, första dagen var ett virrvarr av tankar och nervositet. Men redan andra dagen började det kännas riktigt bra. Vi gjorde olika övningar i klassrummet och alla klickade direkt. Jag kände på mig att det var en bra klass, det var inga grupperingar utan alla hängde med alla, säger Olivia. David sökte programmet tillsammans med en kompis. Första dagen satt han mest och höll tummarna för att de skulle bli indelade i samma klass, vilket de blev. Olivia går också tillsammans med två av sina gamla klasskompisar, fastän det inte var planerat. Kärrtorp var ganska populärt när man skulle söka. Men jag tror att det är bra att söka till den linjen man vill gå och inte tänka på vad ens kompisar vill gå. Annars blir det ju lätt att man bara håller sig till den personen och inte lär känna någon ny, säger Olivia. Den största skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet är att de nu får mer ansvar, men också större frihet. Det är både positivt och negativt, det kan ju bli så att man inte gör saker. Men det är skönt att få bestämma själv, säger Nils. För Agnes är det egna ansvaret bara positivt, eftersom det är det första steget mot självständighet. Man känner att man är på väg nu, det är här man börjar bestämma mer över sitt eget liv. Gymnasiet är ju frivilligt och det märks, man får ju sätta sin egen standard. I grundskolan var det mer straff om man inte gjorde läxan, lärarna blev arga. Nu är det mer upp till en själv, säger Agnes. Att det skulle vara hårdare studier i gymnasiet än på högstadiet råder det delade meningar om. Det är inte så mycket plugg. Det Kärrtorp var ganska populärt när man skulle söka. Men jag tror att det är bra att söka till den linje man vill gå och inte tänka på vad kompisarna vill.

7 torsdag 7 november Gymnasieguiden frågar. Hur tänkte du när du gjorde ditt val? Text: Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom Stina Lawenius, årskurs 3, ekonomiprogrammet, Hulebäcksgymnasiet, Göteborg: För mig var det självklart med ett studieförberedande program. Jag satsade på en så bred utbildning som möjligt. Jag gillar matte men också samhällsinriktade ämnen och valde den här linjen för att jag tyckte att den lät bra. Erik Åkesson, årskurs 3, vård- och omsorgsprogrammet, Plusgymnasiet, Jönköping Jag kom på rätt så sent vad jag ville göra. Till en början visste jag inte alls vad jag skulle välja, men tillslut förstod jag att jag ville arbeta med människor och hjälpa till i svåra situationer. Då var valet lätt och jag har inte ångrat det sedan dess! Louise Hemvik, årskurs 3, teknikprogrammet inriktning design, Polhemsgymnasiet, Göteborg. Jag ville ha en bred linje som skulle ge många val till att läsa vidare, men det var också viktigt att göra något roligt det handlar ju om tre års pluggande. Jag gillar både sam och natur och min syo tipsade mig om den här linjen som också innehåller mycket design, som jag är intresserad av. Signe Ångström, årskurs 3, samhällsprogrammet, Dragonskolan, Umeå: Jag hade jättesvårt att välja program, men jag valde samhäll eftersom jag inte vet jag vill göra efteråt. Här kan jag hålla väldigt många dörrar öppna så att jag kan plugga på universitetet senare. Jag valde mellan natur- och samhällsprogrammet, men jag är bättre på språk, så till slut blev det samhäll. Faisal Faris, årskurs 2, fordons- och transportprogrammet, Kungsmadskolan, Växjö: Jag valde fordons- och transportprogrammet eftersom jag har ett väldigt stort intresse för bilar. Det är roligt att jobba med dem och framför allt kommer man att tjäna bra pengar. Stina Ljungberg, Årskurs 3, hantverksprogrammet inriktning stylist, Plusgymnasiet, Jönköping Jag ville välja en linje som var väldigt kreativ, fri och nyskapande och som var mestadels praktisk. Så valet föll helt enkelt på det som jag redan tyckte var intressant och roligt styling. överväldigande Elina Liljegren, årskurs 2, estetiska programmet, Kungsmadskolan, Växjö: Jag ville få tre roliga år på gymnasiet så jag valde efter mitt intresse, foto och film. Jag valde till vissa extrakurser som kan vara bra att ha. Nils Therén, årskurs 3, estetprogrammet, St Mikaelsgymnasiet, Mora. Jag hade dansat i flera år innan jag skulle välja gymnasiet. Eftersom mina föräldrar inte lät mig flytta fick jag det estetprogram med dansinriktning som låg närmast. är upp till en själv hur mycket man vill plugga, säger David. Nils upplever att det är väldigt mycket plugg periodvis. Vissa veckor är det typ tre prov och fyra redovisningar och andra veckor ingenting, säger Nils. Betygsystemet är nytt för alla i gruppen och även här råder delade meningar. Jag tycker att det har varit svårt att vänja sig vid det nya systemet. Det är svårare att få A än vad det var att få MVG. Jag tycker att det är ett lite konstigt system. Om man får A på alla moment utom ett där man kanske får E då får man typ B eller C, säger Agnes. Jim håller med Agnes. Hans årskull är den första som har det nya betygssystemet, som han upplever är förvirrande både för lärare och elever. Olika lärare sätter olika betyg, en lärare kräver att man ska ha bra betyg på allt, en annan är mycket slappare. Det kan ju påverka vad man får för slutbetyg, vissa klasser kan ju få högre än andra, säger Jim. Att välja ett program som var brett och möjliggjorde studier på universitetet var ett viktigt kriterium när de skulle göra sitt gymnasieval. Ett annat var att välja en bra skola. Jag har hört att friskolorna ska vara slappare och ha sämre standard. Jag ville bara ha en vanlig kommunal skola, säger Olivia. Nils håller med. Friskolorna lockar ju med en massa saker, datorer, kortare dagar, egen tid säger Nils. Jim fyller i:... ja, om de har medel att ge varje elev en dator finns ju risken att de har skurit ner på annat. Olivia bestämde sig inte för vilken skola hon ville gå förrän hon hade kommit på öppet hus i Kärrtorp. Det är någonting hon rekommenderar alla som funderar över sitt gymnasieval. Det är nog bra med högskoleförberedande program. Men bara för att man har hört att natur är bra och att man kan bli läkare behöver det ju inte vara bra för alla. Är man inte pigg på att plugga så ska man nog inte välja det. Men gå på öppet hus och känn av stämningen, säger Olivia. För Nils var det viktigt att skolan låg nära hemmet. Men till slut måste de egna intressena få styra, säger han. Tänk på vilka ämnen som är roliga. Det måste vara kul för att du ska klara av att gå i skolan i tre år till. Mer information. Hitta de smartaste apparna Betygsuträknaren. Välj program och inriktning och fyll i dina betyg så hjälper appen dig att hålla koll på och räkna ut dina betyg och meritpoäng. Formelsamlingen. Formler i matte, fysik och kemi för gymnasiet. För matematiken finns även alla formler för nationella provet. Gymnasiemässan. Ska du på gymnasiemässan i Stockholm? Ladda ner den här appen gratis och förbered dig inför besöket. Syokonsulenten. Vilket yrke passar dig bäst? Testa dig i denna app. Skolmaten. Se skolmatsmenyn för veckan. Och några sajter: saco.se sök på Gymnasievalet. Här finns ett personlighetstest som kan lotsa dig i rätt riktning. Utbildningsinfo.se här finns bland annat en bra checklista inför ditt val. Skolverket.se här kan du söka statistik om gymnasieskolorna. Gymnasiekvalitet.se jämför olika gymnasieskolor med varandra.

8 8 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Friidrottsgymnasiet. Kajsa Skönby, Jennifer Hemström och Ebba Almqvist värmer upp med medicinbollar på Friidrottsgymnasiet i Umeå. Foto: Erik Ardelius Förstavalet för framtidens Umeå. Jennifer Hemström tävlar i sjukamp och siktar på landslaget. På Friidrottsgymnasiet, som har riksintag, lägger hon grunden till en framtida karriär som elitidrottare. Anton Säll anton.sall@dn.se Den skräniga glamrocken i högtalarna ackompanjerar medeldistanslöparna när de springer ett varv på 200 meter i maxfart. På upploppet rycker en av löparna ifrån. Ingen kan hinna ikapp henne och hon vinner klart och tydligt, men ändå ser hon inte speciellt glad ut. Det är kanske inte så konstigt. Hon har flera intervaller kvar innan hon får vila. Friidrottsgymnasiet i Umeå har funnits i över trettio år. Skolan har riksintag, vilket innebär att man kan söka till skolan oavsett var i Sverige man bor. Utbildningen är godkänd av Svenska Friidrottsförbundet, och det är via förbundet man söker in. Fyra dagar i veckan ägnas förmiddagarna åt träning. Resten av tiden går eleverna i skolan precis som alla andra. Sjukamparen Jennifer Hemström sitter på en träningscykel och värmer upp. I dag står rehabiliteringsträning på schemat, hon har gjort illa ryggen på en tävling tidigare i år. Det är frustrerande, säger hon. Det är inte helt lätt för en sjukampare att låta bli att använda ryggen. Jennifer kommer från Sigtuna. Hon flyttade upp till Umeå för friidrottens skull. Det finns sju riksfriidrottsgymnasier i Sverige, bland annat i Falun och Malmö, men hon var säker på att hon ville till Umeå. Hon hade varit här på läger när hon var yngre och minns hur mycket hon gillade friidrottshallen där eleverna tränar på förmiddagarna. Jag visste att jag ville gå ett friidrottsgymnasium. Målet är att jag ska ta mig till landslaget, och då måste jag träna så mycket som möjligt, säger hon. Flyttlasset till Umeå gick några veckor innan skolan skulle börja. Men hon hade besökt skolan flera gånger tidigare. För att ta sig in på ett program med Jennifer Hemström riksintag har skolan rätt att ha intagningsprov och tester. Det är inte lätt att komma in, i år tog skolan bara in tio elever på riksintag, berättar Henrik Ragnvaldsson, rektor på skolan. När eleverna väl har börjat så tränar de någonstans mellan sju till tolv pass per vecka. De flesta eleverna bor till en början på ett elevhem. Det var en omställning att flytta hemifrån, säger Jennifer. Det var tufft till en början. Samtidigt är det väldigt roligt. Det är en utmaning att dela kök med typ 20 andra personer, säger hon. Nu bor hon i en lägenhet tio minuter från skolan. Hon gillar staden. Huruvida hon blir kvar i Umeå eller inte efter utbildningen vet hon inte ännu. Hon har valt att lägga utbildningen på fyra år, så det är ingen stress för henne. Jag vet inte hur jag kommer att göra. Vi får se, säger hon. En kille i gröna hörlurar står och hoppar hopprep i bar överkropp. Odain Rose gick ut från friidrottsgymnasiet för ett par år sedan. Nu är han en av Sveriges bästa sprint

9 torsdag 7 november NACKA GYMNASIUM* friidrottare Alla svenska friidrottare som har blivit något har gått på ett friidrottsgymnasium. Odain Rose, tidigare elev ers. På Europamästerskapen i Göteborg i våras kom han femma på sextio meter. Nu arbetar Odain på skolan när han inte är ute och tävlar. Ibland håller han på med marknadsföring och ibland med elevaktiviteter, säger han. Dessutom brukar han fortfarande träna med de andra eleverna på förmiddagen. Utbildningen har betytt allt för honom. Han berättar att han träffade sin tränare Annelie Johansson första dagen på utbildningen. Nu kan han inte tänka sig att byta till någon annan. Jag hade inte fortsatt med friidrott om jag inte hade börjat här. Alla svenska friidrottare som har blivit något har gått på ett friidrottsgymnasium. Friidrottsgymnasiet har gjort min karriär, säger han. Fakta. Idrottsgymnasium För vem? För dig som vill satsa helhjärtat på antingen idrott eller något estetiskt ämne och kan tänka sig att flytta från hemorten Vilka är inriktningarna? Det finns idrottsutbildningar med riksintag för de allra flesta sporter. Bland annat finns det ett softballgymnasium i Leksand och ett gymnastikgymnasium i Eskilstuna. Vissa kräver tidig ansökan. Kolla med din studievägledare vad som gäller. * En riktig skola ** Öppet Hus 18 januari *** Gymnasiemässan november

10 10 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Samhällsvetenskapliga programmet. Brottsplats: Fyrisskolan i Uppsala Uppsala. Vems är fingeravtrycken? På samhällsprogrammet med fördjupning i juridik och kriminalteknik studeras gärningsmän, vittnen och dna-spår för att förstå varför brott begås och hur de klaras upp. Liza Törnblom liza.tornblom@dn.se Utanför fönstret lyser en varm höstsol och i ett av rummen i Fyrisskolan i Uppsala sitter Marcus Isberg och Josefine Agius. De går tredje året på samhällsvetenskapliga programmet med juridik och kriminalteknik som fördjupning. I dag är första dagen på kursen i kriminologi, en av många efterlängtade kurser på programmet. Vi kommer även att läsa vittnespsykologi och privatjuridik i år. Kanske får vi också besök av någon som har klarat testerna till att komma in på Polishögskolan, säger Josefine. Josefine var redan från början säker på att det var ett samhällsvetenskapligt program hon ville gå, både på grund av att hon var intresserad av ämnena men också för att programmet ger en bredd till vidare högskolestudier. Efter två år på fördjupningen är hon övertygad om att hon vill utbilda sig till åklagare. Det är mycket roligare än jag tänkt. Jag såg juridik som så svartvitt förut men nu har man fått lära sig varför vissa begår brott, att det finns en massa olika omständigheter. Och att jurister inte är så råa som jag tänkte att de skulle vara, säger Josefine. Marcus har också siktet inställt på ett särskilt yrke. Jag har alltid vetat att jag ville bli Vi kommer även att läsa vittnespsykologi och privatjuridik i år. Kanske får vi också besök av någon som har klarat testerna till att komma in på Polishögskolan också. Josefine Agius polis så det här var en bra fördjupning för mig. Nu hoppas jag bara på att vi får besöka en domstolsförhandling, det hade varit intressant, säger Marcus. Som en del i undervisningen får eleverna samla in dna och fingeravtryck för att förstå hur avancerad en brottsundersökning kan vara. Vi har fått lyssna på gamla SOSsamtal, och gjort en fejkutredning där det är en eventuell våldtäktsman som vi ska spåra dna från. På den teoretiska kursen har vi fått läsa om vad han eventuellt skulle få för straff, säger Josefine. Fyrisskolan har haft fördjupningen under det samhällsvetenskapliga programmet de senaste sex åren. Samtliga år har det varit kö för att ta sig in på programmet. Anna Serander är arbetslagsledare för programmet och tror att det ökade intresset för juridik på gymnasienivå hör ihop med en ändrad nyhetsbevakning gällande brott. Hon nämner skotten i Rödeby som inträffade ungefär samtidigt som programfördjupningen kom till, där en 50-årig man sköt två tonåriga pojkar som under en längre tid trakasserat hans 19-åriga son. Efter Rödebyskjutningen blev det stora diskussioner i medierna. Här var det inte ett fall där gränsen mellan rätt och fel var solklar. Jag minns själv hur arga folk var på rättssystemet som försatte mannen på fri fot, säger Anna Serander. Eleverna på programmet läser 300 poäng med den särskilda fördjupningen, resten är kurser som ingår i vilket samhällsvetenskapligt program som helst. Vi försöker färga resten av kurserna med den här inriktningen också. I svenskan läser vi och tolkar kriminalromaner, i historia läser vi om historiska brott och skeenden. Vi vet att det underlättar inlärningen när man läser om något man själv är intresserad av, säger Anna Serander. Med kriminalteknik på schemat får Marcus Isberg och Josefine Agius bland annat lära sig att identifiera fingeravtryck och dna-spår. Foto: Fredrik Funck Fakta. Samhällsvetenskapliga programmet För vem? Den som är intresserad av samhällsfrågor, historia och språk. Den som vill analysera världen vi lever i och förstå hur den är uppbyggd. En teoretiker som gärna vill läsa vidare på universitetet. Inriktningar? Det finns tre huvudsakliga inriktningar på programmet. De är: Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Fördjupningsmöjligheterna inom de olika inriktningarna är många, men kan vara ämnen som bild, digitalt skapande, film- och tv-produktion, filosofi, geografi, grafisk kommunikation, hållbart samhälle, juridik, konst- och kultur, ledarskap och organisation, mediekommunikation, moderna språk, pedagogik, psykolog, samhällskunskap och sociologi.

11 torsdag 7 november Många tomma platser. Skolornas konkurrens om gymnasieeleverna hårdnar Antalet elever i gymnasieskolorna har minskat drastiskt sedan några år tillbaka. Många utbildningar har lagts ner men ännu finns det ovanligt gott om utbildningsplatser. Det är elevernas marknad och många kan välja och vraka mellan olika program, säger Sven Sundin som sammanställer statistiken om gymnasieskolorna på Skolverket. Liza Törnblom liza.tornblom@dn.se Från år 2000 och åtta år framåt gick antalet gymnasieelever från att ha legat på ett någorlunda jämnt antal varje år till att öka med elever. För att möta efterfrågan av skolplatser kom under den här tiden många nya friskolor till. Friskolorna tog ungefär 70 procent av elevökningen. Hade inte friskolorna kommit till hade de kommunala skolorna blivit överfulla och fått bygga ut sina verksamheter avsevärt, säger Sven Sundin. I somras skrev många tidningar om tomma platser på flera gymnasielinjer och många friskolor har fått stänga sin verksamhet. Det berodde på att antalet elever minskat med sedan i fjol. Och antalet fortsätter att minska. Nästa år kommer antalet elever att minska med ytterligare , och året efter det med elever till. Det är inte förrän läsåret 2016/2017 som det kommer att öka med 2000 elever, säger Sven Sundin. Sedan 2008 har också fler friskolor kommit till. Det kombinerat med färre elever gör att konkurrensen om eleverna är hård. Många friskolor vill inte dra ner eller avsluta sin verksamhet innan de måste se sanningen i vitögat, inse att det inte är lönsamt längre. I stället avslutar man eller gör om program som inte är populära när antalet elever minskar, säger Sven Sundin. Med så många tomma platser har många elever, främst i större städer, fler valmöjligheter nu än förr. Många skolor lockar därför med olika attraktiva förmåner för sina elever, som körkort, datorer och attraktiva praktikplatser. Det är elevernas marknad och många kan välja och vraka mellan olika program. Samtidigt finns det skolor som är svåra att komma in på varje år, oavsett elevantal, säger Sven Sundin. Många friskolor vill inte dra ner eller avsluta sin verksamhet innan de måste se sanningen i vitögat. I stället avslutar man eller gör om program som inte är populära. Fakta. Så lockar skolorna elever Egen dator. Du får tillgång till en egen dator under din studietid och får överta den till en mindre kostnad i samband med din studentexamen. Hel eller del av körkortsutbildning. På många fordonsprogram erbjuds olika körkort inom ramen för utbildningen, men även andra program och skolor bekostar helt eller delvis din körkortsutbildning. Elevinflytande. Skolan erbjuder eleverna att välja sina egna lärare utifrån auditions eller framhäver möjligheterna att kunna plocka ihop ett eget program. Praktik. Ekonomi- eller teknikprogram erbjuder arbetspraktik hos företag i branschen. Studieresor. Utlandsresor till USA och Europa är vanliga erbjudanden från program med inriktningar i alltifrån språk och historia till entreprenörskap och ekonomi. Tre sätt för gymnasieskolorna att locka elever. Foto: TT, Alamy En speciell skola Ingridskolan i Bergshamra är en grund- och gymnasieskola anpassad för elever med Asperger Syndrom men öppen för alla. Grundskolan bedriver undervisning från årskurs 1 till årskurs 9. Gymnasiet erbjuder Naturvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet och Introduktionsprogrammet. Öppet hus för grundskolan 4 dec samt 4 feb kl 16:30-19:00. Öppet hus för gymnasiet 4 & 5 dec samt 4 & 5 feb kl 16:30-19:00. Kunnig och lyhörd personal Hög personaltäthet Individanpassad undervisning Små klasser Trivsam och lugn miljö S:t Eriks gymnasium Öppet hus Onsdag 4 december kl Lördag 25 januari kl VÄLKOMMEN KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier för teoretisk eller praktisk utbildning under läsåret 2014/2015. Stipendierna kan tidigast sökas av elever i årskurs åtta och kan beviljas för heltidsstudier från och med nionde årskursen i grundskolan till dess sökande avlägger en akademisk grundexamen, dock längst till och med det läsår då den sökande fyller 26 år. För sökande på gymnasienivå gäller studier på nationellt program. Stipendier kan i särskilda fall även beviljas för studier under sommarferien Sökande skall vara folkbokförd i Storstockholm (Stockholms län utom Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Till stipendium kan ifrågakomma begåvade ungdomar med god karaktär, vilkas ekonomiska förutsättningar (innefattar även föräldrarnas inkomster) är begränsade. EE. Automation. Elteknik: Elektriker, Järnvägs tekniker, Kommunikation. Es. Bild och formgivning. Estetik och media: Animation, Film och regi, TV. HV. Finsnickeri. Florist: Blomsterdesigner. Frisör. Textil design: Skrädderi. IM. Språk introduktion. Språkintroduktion särskilt stöd. PRIV. Yrkesintroduktion. NA. Natur vetenskap. sa. Medier, information och kommunikation. GYMNAsIE s ÄRsKOLAN. Programmet för estetiska verksamheter. Programmet för fordonsvård och godshantering. Programmet för samhälle, natur och språk. Individuella program. Ansökningsblankett finns tillgänglig på Gålöstiftelsens hemsida från 1 november 2013! Ansökan skall insändas till Gålöstiftelsen, Box 7444, Stockholm, senast den 1 februari Gålöstiftelsens kansli, telefon , lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Var ute i god tid med din ansökan! Stockholm i oktober 2013 STYRELSEN S:t Eriks gymnasium Polhemsgatan 35 Telefon

12 12 Gymnasieguiden så gjorde vi torsdag 7 november 2013 Gymnasieåren. Tio kända personer berättar Foto: Christine Olsson/Scanpix Foto: Erik Englund Foto: Eva Tedesjö Foto: Rebecka Uhlin Foto: Christian Örnberg/TT Elaine Eksvärd Ison Glasgow Pia Sundhage Göran Hägglund Petra Einarsson Retorikexpert Artist Huvudtränare för fotbollslandslaget på damsidan Socialminister Vd Sandvik Materials Technology Vad läste du på gymnasiet? Jag gick humanistisk linje med inriktning speech och retorik. Sedan hade jag spanska och franska som tillval. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Jag trodde att jag skulle gilla språk mer än jag gjorde. Jag blev chockad över att vi skulle äta escargots på fransklektionen. Speech och retorik föll jag ju såklart för, det blev ju början på något som skulle sluta med en egen retorikbyrå och fem retorikböcker. Vad var bäst med gymnasietiden? Helt klart teater, retorik och svenska. Studenten. Håltimmarna då jag fick spana på killarna i ljushallen, det var också fina stunder. Vad läste du på gymnasiet? Jag gick på individuella programmet, elprogrammet och medieprogrammet Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Nej, inte riktigt. De två första var svårförstådda, men medieprogrammet på Riddarfjärdsskolan var väldigt bra. Jag minns en lärare, Örjan, som skötte videoinspelning och redigering. Han var en av de bästa lärarna jag har haft. Vad var det bästa med gymnasietiden? Att träffa olika människor från olika delar av Stockholm och världen. Man fick en bild av hur världen funkar på en mindre skala. Vad läste du på gymnasiet? Jag läste samhällsvetenskapliga programmet, tror jag att det hette på min tid, under tre år i Ulricehamn. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Ja det blev den, jag hade gjort samma val igen. Vad var det bästa med gymnasietiden? Det var en väldigt viktig tid för mig med tanke på kompisar. Jag lärde mig att tänka kritiskt. Det var en viktig, spännande och rolig tid. Vad läste du på gymnasiet? Jag gick det som kallades social linje. Jag trodde då att jag skulle bli polis. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Ja, det motsvarade nog det som jag förväntade mig. Vad var det bästa med gymnasietiden? Alla nya kompisar och nya ämnen i skolan. Jag gick det som kallades social linje. Jag trodde att jag skulle bli polis. Vad läste du på gymnasiet? Jag läste treårig ekonomisk linje på Hammargymnasiet i Sandviken. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Ja, den gav en god förståelse för ekonomiämnet som sådant - och även för hur man som ekonom bidrar i en verksamhet. Vi hade väldigt bra lärare, vilket så klart bidrar till utbildningens kvalitet. Den gav även en bra grund för fortsatta universitetsstudier inom ekonomi. Vad var bäst med gymnasietiden? Det var framför allt en rolig och givande tid med alla vänner, allt nytt man lärde sig och allt annat spännande som händer i den här perioden av livet. BesÖK oss på ÖppeT hus! Vi satsar stort på nya pedagogiska verktyg - Chromebooks och Google Apps till alla! Läs mer om våra nyheter i JENSEN magazine. Där möter du också våra ambassadörer. Från streetdansare och entreprenörer till toppstudenter och OS-hopp. Läs JENSEN magazine på jensengymnasium.se. norra: Tulegatan 42 a Torsdag 28 november kl södra: Katarina Bangata 79 Torsdag 28 november kl VäsTra: gjörwellsgatan onsdag 4 december kl jensengymnasium.se

13 torsdag 7 november Text: Jacob Rosander, Anton Säll, Jessica S Säll, Liza Törnblom Foto: Vilhelm Stokstad/TT Foto: Jens L Estrade/TT Foto: Olle Sporrong/TT Foto: Mats Andersson/TT Foto: Vilhelm Stokstad/TT Christer Lundberg Kristian Anttila Anna Le Moine Jonas Sjöstedt Karin Kakan Hermansson Radioprofil och författare Artist och låtskrivare OS-medaljör i curling Partiledare för Vänsterpartiet Programledare, komiker, klubbarrangör och DJ Vad läste du på gymnasiet? Jag gick samhällsprogrammet på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Jag tror inte att jag tänkte så mycket på den tiden. Vad var bäst med gymnasietiden? Vännerna. Umgås fortfarande regelbundet med flera av mina gamla klasskompisar. Umgås fortfarande med flera av mina gamla klasskompisar. Vad läste du på gymnasiet? Jag bytte linje tre gånger, faktiskt. Den första linjen var det inte jag som valde utan min mamma. Sedan ställde jag mig på ett lager och sorterade sladdar i ett år innan jag fortsatte tvåan på ett samhällsvetenskapligt program. Till slut gick jag till rektorn som lät mig plocka ihop egna kurser. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Nej, verkligen inte. I efterhand kan jag se att gymnasiet har varit helt obetydligt för vad jag gör i dag. Vad var bäst med gymnasietiden? Jag tyckte om många ämnen, som matte, samhälle och idrott. Men jag minns nog pannkakorna på fredagarna med mest värme. Vad läste du på gymnasiet? Jag gick en 3-årig teknisk linje där de första två åren var i Sveg och det sista året var i Östersund. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Det blev bättre än förväntat. Det var bra lärare, fin sammanhållning i klassen och många roliga fester! Vad var det bästa med gymnasietiden? Att man fick mer eget ansvar och kunde jobba mer självständigt i projektgrupper. Vad läste du på gymnasiet? Jag gick färdigt 2-årig social linje på Hermelinsskolan i Luleå i mitten på 80-talet. Blev utbildningen som du hade tänkt dig? Nej. Jag hoppade av skolan två gånger för arbete innan jag lyckades göra färdigt gymnasiet. Jag var skoltrött och ville helst jobba och resa. Vad var det bästa med gymnasietiden? Jag hade några riktigt fina lärare som motiverade mig att göra färdigt gymnasiet. Vad läste du på gymnasiet? Jag gick samhäll samhäll men snickrade ihop ett eget program, för jag orkade inte läsa tyska. Blev det som du hade tänkt dig? Jag var nöjd om jag klarade det, och hoppades kunna komma in på universitetet. Och det gjorde jag ju, jag kom in på Konstfack. Vad var bäst med gymnasietiden? Att träffa människor från andra ställen än där jag växte upp. Och att få bli lite vuxen. Att få slipa sina feministiska, antihomofobiska och antirasistiska argument. Men det absolut bästa var att förstå att det fanns ett liv efteråt där betygen inte bestämde vem du var, utan politiska åsikter, musiksmak och andra intressen. #framtidslust DELA DIN #framtidslust Se in i framtiden på Kan inte leva utan METAL! Tweetat till #framtidslust Sunny side up Jag vill se världen! Tränar för att bli så mycket jag kan #framtidslust Tweetat till #framtidslust Jag vill ha roligt!!! Tweetat till #framtidslust #framtidslust #lyktor #träd Elprogrammet #framtidslust En egen byggfirma, det verkar soft. Ett jobb, tack! Tweetat till #framtidslust Fogarna börjar sitta nu! #framtidslust Tweetat till #framtidslust En del av Kunskapsförbundet Vi tror på att skapa framtidslust genom nyfikenhet, kunskap och genom att berika livet med nya impulser. Vad ger dig framtidslust? Var med och dela din framtidslust i bilder, texter och filmer på framtidslust.se Ett bra sätt att förbereda sig för framtiden är att gå på någon av våra gymnasieskolor i Trollhättan och Vänersborg. Programutbudet hittar du på studiesajten.se

14 14 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Estetiska programmet. På förmiddagarna läser eleverna ofta teoretiska ämnen, medan eftermiddagarna ägnas åt estetiska kurser. Tilda Hasselblad, till vänster, och Isac Blücher, till höger, tycker båda att det ger en bred och bra bas. Foto: Fredik Funck Med känsla för sköna konster Stockholm. Vid Kristofferskolans variant av det estetiska programmet kombineras de konstnärliga ämnena med naturvetenskap. Här finns chans att fördjupa sig i bland annat bokbinderi, smide, vävning eller textil. Jessica S Säll jessica.s.sall@dn.se Det är bildlektion på Kristofferskolan i Bromma, i västra Stockholm. Klassen består av elever från både naturvetenskapsprogrammet och estetiska programmet. Ibland kan det vara mycket lättare att uttrycka sig i bildform än i textform, och jag känner verkligen att i stället använda bild har hjälpt mig när jag inte har kunnat uttrycka mig i skrift, säger Isac Blücher. Han läser sista året vid Kristofferskolans särskilda variant av estetiska programmet där eleverna kombinerar naturvetenskapliga ämnen med estetverksamheten. Det är inte bara på lektionerna som man lär sig saker, utan man kanske hör något som sina klasskamrater på naturprogrammet säger på rasten. Tilda Hasselblad, elev. Programmet ger mig en bredd och öppnar många fler dörrar än vad ett vanligt estetiskt program hade gjort, säger Isac som inte riktigt vet vad han ska göra efter gymnasiet. Tilda Hasselblad läser också sista året vid det estetiska programmet. Hon är inte heller säker på vad hon vill göra efter gymnasiet, men är övertygad om att utbildningen vid Kristofferskolan fortfarande kan ge henne den grund hon behöver för att läsa vidare inom andra ämnen. Varför valde du det estetiska programmet då? Jag är inte en sådan människa som gillar att skriva massor, om det inte är musik jag skriver. Men då får jag också utföra det jag skriver. Annars blir jag uttråkad och rastlös, säger Tilda. Kristofferskolan bygger undervisningen på den så kallade Waldorfpedagogiken som utgår från antroposofiska tankar om barn och ungdomars utveckling. Elever uppfattar ofta undervisning på olika sätt och det som för en elev upplevs vara jätteintressant kan för en annan framstå som meningslöst. Här bidrar estetiska inslag i undervisningen till att stärka elevers känsla av meningsfullhet samtidigt med en perspektivrikedom som hjälper till att leda ut ur de egna begränsningarna säger Ruhi Tyson, lärare vid Krisofferskolan. Skolans estetiska program avviker från det nationella estetiska programmet, men följer samma krav som nationella program i övrigt. Alla gymnasieeleverna läser i blandade klasser, vilket innebär att Isac och Tilda läser bland annat bild tillsammans med elever vid naturvetenskapsprogrammet. Ett upplägg som båda tror kan underlätta inlärningen. Det är inte bara på lektionerna som man lär sig saker, utan man kanske hör något som sina klasskamrater på naturprogrammet säger på rasten som sätter sig i stället. Därför är det bra med blandade klasser, man lär sig av varandra, säger Tilda. Ofta läser eleverna de naturvetenskapliga och mer teoretiskt inriktade kurserna på förmiddagen och sysslar med estetverksamheten på eftermiddagen. Då känns det aldrig som att det blir för mycket, utan man klarar fokusera hela dagen, säger Isac. Bildlektion har Isac och Tilda tre till fyra gånger i veckan. Tilda hade dock hoppats på ett större fokus på musiken. Jag önskar att det hade varit en ännu större satsning på musiken inom estetprogrammet. Men det kanske blir bättre för dem som började nu i höst. Då har jag ju klagat i två år så då kanske det blir ändring, säger Tilda och skrattar. Fakta. Estetiska programmet För vem? För dig som vill utvecklas inom de konstnärliga och humanistiska områdena. Programmet är högskoleförberedande och ger dig samtidigt en bred allmänbildning. Vilka är inriktningarna? Inom estetiska programmet finns fem nationella inriktningar: Bild och formgivning, dans, estetik och medier, musik och teater.

15 torsdag 7 november Utbytesår. Tre sätt att få studera utomlands Språkträning, studier och spännande möten ett år utomlands kan förgylla gymnasietiden. Här är tre sätt att komma iväg. Text: Anton Säll Via Internationella programkontoret För vem? För alla som har läst steg två inom spanska, franska eller tyska och går i årskurs 1 eller 2. Vilka länder? Internationella programkontoret har utbyte med Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike. Hur länge? Du får möjlighet att studera utomlands i ett år. Utbytesprogram För vem? För dig som studerar på gymnasiet. Vanligast är det att man tar sitt utbytesår under det andra året. Vilka länder? Det finns flera organisationer som erbjuder utbytesplatser i länder runt om i hela världen. Vanligast är det med ett utbytesår i USA. Hur länge? Det vanligaste är att eleverna studerar utomlands i ett år. Oftast måste eleven gå ett år extra på gymnasiet i Sverige. Svenska utlandsskolor För vem? Alla elever med fullständiga grundskolebetyg kan söka till en av de sex svenska skolorna. Var? Skolorna finns i Bryssel, Paris, Fuengirola, Madrid, London och Nairobi. Hur länge? Det vanligaste är att eleverna går hela sin gymnasietid på skolorna. Vissa av skolorna har dessutom kortare utlandsutbyten. Pris? Logi, mat, resekostnader, fickpengar Internationella programkontoret Svenska utlandsskolor Utbytesprogram Madrid Vanligast är det med utbytesår i USA Fuengirola Bryssel London Paris Pris? Eleverna står själva för logi, resekostnader, fickpengar och försäkringar. Skolavgiften är dock betald. Eleverna är dessutom berättigade till inackorderingstillägg från CSN. När ansöker jag? Sista ansökningsdag beräknas till i mitten av december. då det inte alltid är möjligt att tillgodoräkna sig utlandsstudierna. Pris? Det varierar. En resa till USA kostar i regel ungefär kronor. Fickpengar ingår inte. Det är möjligt att söka stipendium för att få vissa kostnader täckta. När ansöker jag? Organisationerna tar in ansökningar löpande under hela året men uppmanar intresserade att höra av sig så fort som möjligt. och försäkringar måste man stå för själv. Det finns en skolavgift. Din hemkommun betalar skolpeng till skolorna, men skolavgiften kan vara högre än vad kommunen betalar. I så fall får eleven själv stå för mellanskillnaden. När ansöker jag? Skolorna tar emot ansökningar under hela året. Sök med hjälp av din studievägledare eller via ansökningsblanketter på skolornas hemsida. Tyskland Österrike Frankrike Spanien Paris. Skanskagymnasiet Teknikprogrammet för framtidens arbetsledare Praktikplats Möjlighet till sommarjobb Vidare studier Jobb efter fjärde tekniska året Ett arbetssätt som gör skillnad! På Kunskapsgymnasiet sätter vi ditt resultat i fokus. Genom personliga mål och en regelbunden uppföljning kommer du att nå längre än du trodde var möjligt! Våra program Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet NYHET 2014: Teknikprogrammet SE TIDER FÖR ÖPPET HUS PÅ KUNSKAPSGYMNASIET.SE Nairobi. Nairobi HÄR FINNS VI: STOCKHOLM: GLOBEN OCH LILJEHOLMEN, GÖTEBORG, MALMÖ NORRKÖPING, UPPSALA, VÄSTERÅS

16 16 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Humanistiska programmet. Världen lockar till språkstudier Strängnäs. Att kunna flera språk öppnar upp både världen och karriärmöjligheterna oavsett hur man går vidare med sina studier. Men det gäller att hålla isär glosorna. Jacob Rosander jacob.rosander@dn.se Europaskolan i Strängnäs ligger vackert beläget vid Mälarens strand. I det stora, gamla trähuset som utgör skolans lokaler har det humanistiska programmet med inriktning språk startats upp efter att ha varit vilande ett par år. Till höstterminen har man inte lyckats fylla hela klassen, men rektor Thomas Axelsson tror att utbildningen kommer att bli populär framöver. Han menar att kommunikation kommer bli allt viktigare i framtiden och att kunskaper i språk är nyckeln för att lyckas. Malin Kindlund är en av dem som i höstas började på programmet och hon säger att det just är skolans profilering på språk som fick henne att välja den. Valet var ganska enkelt eftersom det inte finns några andra skolor i närheten som har humanistiska programmet. Jag är väldigt intresserad av språk, så det känns väldigt bra, säger hon. På den här inriktningen läser eleverna 400 poäng som är unika. Av dessa är 300 poäng valfria språk medan 100 poäng latin är obligatoriska. De valfria språken är uppdelade så att man dels fortsätter läsa det man läste på högstadiet samt börjar läsa ett helt nytt. För Malins del innebär detta att hon kommer att läsa tyska utöver den franska hon tidigare läst. Malin ser också mycket fram emot kursen Människans språk där bland annat språkhistoria tas upp. Jag tycker att det är väldigt kul att lära mig och läsa om språk. Vi har ofta flera språklektioner samma dag och ibland kan det vara lite jobbigt att hålla isär dem. Som förra veckan när jag tänkte på franska under tysklektionen, säger Malin med ett skratt. Malin trivs på skolan och tycker att det är bra att många av språklärarna lär ut sitt modersmål, det blir mer naturligt då. Hon har ännu inte funderat så mycket vad hon vill göra efter gymnasiet, men är säker på att hon kommer ha nytta av sina språkkunskaper. Det vore väldigt roligt att lära känna andra kulturer och det blir mycket enklare om man kan göra sig förstådd och prata med människor på deras språk, säger hon. Dennis Giang och Malin Kindmark går båda årskurs 1 på humanistiska programmet med språkinriktning. Awa Aagah, längst bort, går i trean på naturprogrammet, men läser också språk. Foto: Beatrice Lundborg Fakta. Humanistiska programmet För vem? För dig som är intresserad av människan, språk och kultur. Ger en bra grund för dig som vill läsa vidare ämnen inom humaniora eller samhälle på högskolan. Passar även dig som siktar på att plugga utomlands i framtiden. Vilka är inriktningarna? Det finns två inriktningar inom det humanistiska programmet: Språk och kultur. Fastighetsskötare Fastighetsvärd Kika in på och kolla vilket yrke som passar dig bäst. Fastighetstekniker Fastighetsingenjör Fastighetsingenjör energi och miljö Fastighetsförvaltare Vi har jobb! Fastighetschef Fastighetsekonom Är du trött på det eviga tjatet om arbetsbristen i landet? Fastighetsbranschen har idag anställda och inom tio år kommer vi anställa till. Om du vill ta en av platserna ska du inte tveka att söka till VVS- och fastighetsprogrammet eller teknikprogrammet till gymnasiet. Vill du veta mer om våra yrken? Gå in på fastun.se....och många fler yrken

17 torsdag 7 november Naturvetenskapliga programmet. Ett säkert kort för den disciplinerade Göteborg. Kemi, fysik, matte och mer matte naturvetenskapliga programmet innebär mycket pluggande. Men för blivande läkare och piloter känns det värt insatsen. Liza Törnblom liza.törnblom@dn.se Vad är det som finns i vatten? frågar Leo Lönnroth Arsham Khamzeh och Emma Jood. De står i vita rockar bland provrör och pipetter i en kemisal med inredning från 50-talet. För dem alla tre var naturvetenskapsprogrammet ett självklart val. Jag visste inte vad jag ville bli så det var viktigt med en bred linje så att jag kunde ha alla dörrar öppna. Sedan har jag lätt för matte och tycker att det är roligt så därför valde jag natur, säger Leo. I Emmas släkt finns det många läkare. Det vill hon också bli. Jag får se om betygen räcker. Men jag har funderat på att åka till Polen och bli läkare och sedan komma tillbaka. Det är många som gör så, säger Emma. Arsham har också siktet inställt på ett särskilt yrke. Jag vill bli pilot. Arbetsmarknaden är i och för sig rätt kass, men jag är väldigt flygintresserad, säger han. Arsham ska precis börja andra året, det året som sägs vara tyngst när det gäller pluggandet. Men det verkar inte skrämma honom. Jag tänker att så länge jag får bra behörighet till universitetet så kan jag ta mycket plugg. Sedan gillar jag disciplin, att veta vad jag ska göra. Man blir mer ansvarstagande då, säger Arsham. Matte, kemi och fysik är viktigt på programmet. Det gäller att vara strukturerad när man pluggar så att man kan memorera och tillämpa olika formler och ekvationer. Man ska tycka att det är roligt och vara disciplinerad. Jag tycker att man måste plugga ganska mycket, men det tycker säkert de som går samhällsprogrammet också, säger Emma. Om Emma ska vara ärlig har hon tröttnat lite på allt det teoretiska. Om hon fick välja igen hade hon valt teknik, ett program som ger samma behörighet som natur men innehåller fler praktiska moment. Det låter nu som att man måste vara en speciell person för att gå natur. Men man klarar sig igenom det även om man inte gillar det jättemycket också, säger Emma. Leo håller med. Har man bara en bra grund i naturämnena från högstadiet så kommer det att gå finemang. Molekylen ska monteras ihop på rätt sätt när Leo Lönnroth, Arsham Khamzeh och Emma Jood har kemilektion på Polhemsgymnasiets naturvetenskapliga program i Göteborg. Foto: Thomas Ohlsson Fakta. Naturvetenskapliga programmet För vem? För dig som är målmedveten, naturintresserad och ambitiös. Utbildningen lägger grunden för fortsatta studier i naturvetenskap, matematik, teknik och samhällsvetenskap på högskolan. Inriktningar? Det finns två inriktningar: naturvetenskap som inriktar sig mot de naturvetskapliga ämnena och naturvetenskap och samhälle där man läser mer samhällskunskap och geografi. Spetsutbildningar. Högre studietempo med universitetet som granne Språkresor & år Är du inställd på högre studier redan nu? Då kanske en spetsutbildning är något för dig. Spetsutbildningarna har en tydlig profilering inom ett visst specialområde. Elever vid sådana här gymnasieutbildningar har möjlighet att fördjupa sig inom områdena matematik, humaniora, samhällsvetenskap eller naturvetenskap. Skolverket beviljade försöksverksamhet för 20 spetsutbildningar 2009/2010. Alla utbildningar är riksrekryterande, vilket innebär att du kan söka oavsett var du bor i Sverige. För att spetsutbildningarna ska leva upp till sitt namn, ställs också väldigt höga krav på kvaliteten i undervisningen och på lärarna verksamma vid utbildningen. Skolverket har utformat en ämnesplan med specifika spetskurser som ingår i de 2500 examenspoängen. Elever som läser en spetsutbildning får med sig gymnasiegrunden, men läser intensivare, mer fokuserat inom spetsområdena och i snabbare takt vilket innebär en större arbetsbelastning än för elever som läser ordinarie gymnasieutbildningar. Organiseringen av undervisningen kan se lite olika ut från skola till skola. I vissa fall läser elever vid spetsutbildningar tillsammans med andra elever i blandade klasser, i andra fall finns klasser där alla elever valt spetsutbildning. En annan faktor som avgör om en skola får erbjuda spetsutbildning är om det finns ett nära samarbete med universitet och högskolor. Detta på grund av att spetsutbildningarna erbjuder sina elever möjligheten att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Tanken är att spetsutbildningen i samråd med universitetet eller högskolan utformar elevens studier och även fungerar även som medbedömare av exempelvis fördjupningsarbeten. För att ansöka till en spetsutbildning krävs många gånger att man genomgår antagningsprover och intervjuer. Jessica S Säll Fakta. Spetsutbildningar Historia, hållbarhet och engelska Här är några av de skolor som erbjuder spetsutbildningar: Katedralskolan, Lund: Historieprogrammet. Viktor Rydbergs gymnasium, Stockholm: Samhällsvetenskap med inriktning engelska. Folkungaskolan, Linköping: Hållbar utveckling Sven Eriksonsgymnasiet, Borås: Entreprenörsprogrammet. Elever som läser en spetsutbildning får med sig gymnasiegrunden, men läser intensivare och mer fokuserat. Upplev ditt livs sommar Stärk dina språkkunskaper och ditt självförtroende inför gymnasiet En språkresa ger dig även härliga upplevelser, vänner och minnen för livet. Kom hem med mer erfarenhet, kunskaper och bättre självförtroende. Beställ gratis katalog genom att SMS:a UPPLEVELSE till KONTAKTA OSS: sprakresor@ef.com facebook.com/efsverige Upp Till Kr i rabatt T.O.m 20 dec LT_fyler_SE.indd 1 10/24/13 10:17 AM

18 18 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Josefin Erlandsdotter, Elin Hansson och Maja Olsson i bageriet på Palmcrantz - s kolan i Östersund. Foto: Robert Henriksson Bakvägen in i arbetslivet Östersund. För Sabina Göransson och Nathalie Gustavsson tryfferas gymnasieutbildningen med brödbak, toscakokande och kurser i entreprenörskap. På Palmcrantzskolan i Östersund utbildas framtiden bagare. Jacob Rosander jacob.rosander@dn.se I en del av köket stansas ovala chokladkakor ut. I rummet bredvid kokas det kokostosca som ska hällas på kakorna. Arbetet pågår för fullt i köket på Palmcrantzskolan i Östersund. Det är eleverna i årskurs två på restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning bageri som har dagens lektion. Mycket av de teoretiska bitarna är klara och nu är det i stället fokus på de praktiska momenten. Brödet och kondisbitarna som eleverna bakar varje dag säljs i den lilla butiken som ligger i anslutning till köket. Detta gör att eleverna även lär sig servicedelen av yrket. Sabina Göransson är av eleverna på skolan. Jag älskar att baka och vill bli konditor så jag visste hela tiden att jag skulle välja detta program. Jag tycker att det är roligast att baka och dekorera tårtor, men man måste kunna grunderna i bakning först. Som att göra en sockerkaka till exempel, säger hon. Utbildningen ger inte behörighet till högskolan, men för de elever som vill finns möjligheten att läsa utökat program. Det är många i klassen som vill läsa det för att sedan kunna på högskolan om de vill, men jag tänker inte göra det, säger Sabina. Praktiken, eller det arbetsplatsförlagda lärandet, är en viktig del av den yrkesförberedande utbildningen. Under tvåan har eleverna först fem veckor på hösten och sedan lika många på våren. Både Sabina och hennes klasskamrat Nathalie Gustavsson kommer att försöka hitta en praktikplats någon annanstans än Östersund. Jag skulle vilja göra praktik någonstans norröver, jag vet inte var än, men det vore väldigt roligt att göra den längre upp i landet, säger Nathalie. Sabina å sin sida hoppas i stället kunna åka söderut. Jag vill helst till någon bra Fakta. Restaurang- och livsmedelsprogrammet För vem? För dig som är intresserad av servering, mat och matlagning. Programmet ger dig kunskaper och praktiska erfarenheter som gör att du kan börja jobba direkt efter examen. Passar dig som till exempel vill bli bagare, kock eller starta egen cateringfirma. Vilka är inriktningarna? Det finns tre inriktningar inom restaurang- och livsmedelsprogrammet: Bageri och konditori, färskvaror, delikatess och catering samt kök och servering restaurang i Stockholm som har konditori. Operakällaren kanske, säger hon. Sofie Nygaard är lärare på skolan och tycker det är bra att eleverna försöker hitta praktikplatser på andra platser. Det är ofta elevernas första kontakt med en arbetsplats och många hittar sin blivande arbetsgivare genom praktiken, säger hon. Bageriutbildningen är emellertid inte bara att baka bröd och dekorera. Lika viktigt är det att lära sig jobba i team och att hålla det rent och snyggt i köket. Eleverna får dessutom kurser i entreprenörskap och besöka personer som har startat eget. När jag är klar med utbildningen vill jag starta ett eget kafé. Jag vet inte var någonstans, men det är mitt mål, säger Sabina och får medhåll av Nathalie. Yrkesutbildning. Lärling ny väg till jobb Lärlingsutbildning innebär att minst hälften av undervisningen är arbetsplatsförlagd. Högskolebehörighet kan uppnås genom extrakurser. Den största skillnaden mellan en lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning är att eleven har möjlighet att läsa färre kärnämnen och förlägga en större del av utbildningen ute på en arbetsplats. Eleven får ingen högskolebehörighet från en lärlingsutbildning, men har möjlighet att komplettera med kärnämnen för att uppnå det. På en lärlingsutbildning måste minst hälften av undervisningen, motsvarande poäng, bedrivas på arbetsplatsen. För att vara behörig till ett lärlingsprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. Även om minst hälften av undervisningen är arbetsplatsförlagd har eleven lektioner på sin skola. Där får eleven möjlighet att läsa in kärnämnen och de teoretiska kunskaper som krävs innan det är dags att börja på arbetet. På arbetsplatsen arbetar eleven tätt ihop med en handledare som ger eleven stöd och hjälp inom yrket och yrkesförutsättningarna. För att få en gymnasieexamen måste eleven genomföra ett gymnasiearbete. Det fungerar som ett kvitto på att eleven är tillräckligt förberedd för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningarna finns som alternativ till i princip alla yrkesförberedande utbildningar. Alla kommuner behöver dock inte erbjuda lärlingsalternativet. Vissa skolor runt om i landet har haft vissa problem att ordna tillräckligt många lärlingsplatser för att möta behovet. Kontakta din studievägledare för att få reda på vad som gäller i din kommun. Anton Säll

19 19 V N G Väsby Nya Gymnasium TYRESÖ GYMNASIUM -En riktig skola! Väsby Nya Gymnasium är mer än en vanlig skola. Med tydlig och nära koppling till både näringsliv och högskola. Med tydligt fokus på IT och ny teknik. Med nybyggda, funktionella lokaler som stimulerar lärandet. Med en väl utvecklad campusverksamhet som ger elever möjlighet till många olika fritidsaktiviteter. En skola på riktigt. En skola som helt enkelt förbereder dig för framtiden. Välkommen till vår monter: C12:01 MONTER nr C12:01 upplandsvasby.se facebook.com/vasbynyagymnasium twitter.com/kollegerna Telefon: Välkommen på öppet hus! Onsdag 27 november Kom även förbi våra montrar på Gymnasiemässan i Älvsjö! dnannons.indd :08:03 Danderyds Gymnasium Dantemässan Täby galopp 16/11 kl Gymnasiemässan i Älvsjö 21-23/11 monter C07:09 Ambition Engagemang Gemenskap Öppet Hus på Danderyds Gymnasium 2/12 Information i aulan kl och / Information i aulan kl A4

20 20 Gymnasieguiden program torsdag 7 november 2013 Fordonsprogrammet. På högsta växeln mot arbetsmarkaden Stockholm. Fordonsprogrammet öppnar vägen till jobb direkt efter gymnasiet både som chaufför och mekaniker. För tjejerna väntar arbete i en mansdominerad bransch. Anton Säll anton.sall@dn.se Två verkstäder, minst ett dussin bilar och en lastbil. Denna fredagsmorgon är det fler fordon än elever i verkstäderna på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium i Kungens kurva. Fanny Åsborg, Emma Lindén och Cassandra Grape står och pratar nedanför lastbilen. Fanny torkar av händerna på en oljig handduk. Hon har precis börjat årskurs två. Emma och Cassandra är inne på sista året. Alla tre har hållit på mycket med motorer tidigare. Cassandra tycker mer om att köra, så hon utbildar sig till lastbilsförare. Emma och Fanny känner sig mer hemma under huven än bakom ratten. Att välja fordonsprogrammet kändes givet redan från början. Vi har nog minst tio bilar hemma, mest gamla militärbilar och jeepar. Först valde jag fordonsprogrammet med personbilsinriktning, men jag ångrade mig. Jag har det som hobby i stället, säger Fanny. Nu blev inte skillnaden mellan hobby och yrkesval särskilt stor. Hon utbildar sig till lastbilsmekaniker. I det stora hela fungerar allt på ungefär samma sätt. Delarna är bara större, och verktygen likaså. Skiftnycklarna på väggen är över en meter långa. Här behöver man inte tänka på träning i alla fall, säger Emma när hon fäller ner huven för att komma åt lastbilsmotorn. Fordonsprogrammet är ett yrkesförberedande program, vilket innebär att en stor del av utbildningen är praktisk. Även om Emma, Fanny och Cassandra har ett stort motorintresse sedan tidigare säger de att de inte hade valt sina utbildningar om arbetsmarknaden hade varit dålig. Enligt statistik från SCB har 86 procent av eleverna jobb tre år efter avslutad utbildning. De allra flesta arbetar fordonsbranschen. Emma berättar att hon kollade in andra utbildningar innan hon bestämde sig för fordonsprogrammet. Men natur- och samhällsvetenskap kändes inte intressant. Hon var Fakta. Fordonstekniska programmet För vem? För dig som är motorintresserad och vill utbilda dig till antingen mekaniker eller transportförare. En stor del av undervisningen är praktisk och det ingår dessutom praktikperioder. säker på att hon inte ville gå något högskoleförberedande program. Nej, aldrig i livet. Jag tänker verkligen inte plugga vidare, säger hon. I ett klassrum utanför verkstaden har en klass lektion. Det allra flesta där inne är killar. Även om det är fler tjejer som går fordonsprogrammen än tidigare så är det en klar övervikt av killar utbildningen. Cassandra berättar att det ser likadant ut på hennes praktikplats. Alla förutom Cassandra var medelålders män. Det var egentligen bara 45-åriga gubbar. De blev rätt förvånade när en 18-årig tjej kom in och var skitduktig på jobbet, säger hon. Vilka är inriktningarna? Det finns fem inriktningar: godshantering, karosseri och lackering, personbil, transport samt lastbil och mobila maskiner.