När ord blir handling. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr I flera artiklar har cellplasten fått bära skulden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När ord blir handling. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr 2 2012. I flera artiklar har cellplasten fått bära skulden"

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr När ord blir handling I flera artiklar har cellplasten fått bära skulden I denna version av riktlinjer har det tillförts ett gråzonsresonemang Sid 14 Sid 29 Sid 26 Sid 20 Sid 22 Artikel: Cecilia Grefve om framgångsrik förändring. Debatt: Onyanserad debatt om cellplast. Aktuella händelser: Branden i Mjölby. Artikel: Riktlinjer för sakkunnigutlåtanden. Artikel: Umeå satsar stort på mångfald.

2 30 sp (1/2 år) 30 sp (1/2 år) 1 år 30 sp (1/2 år) 30 sp (1/2 år) 60 sp (1 år) 1 år 1 år 60 sp (1 år) 1 år 180 sp (3 år) 60 sp (1 år) 180 sp (3 år) 5 Ledare: Kompetens och verktyg för att nå våra mål Räddningsledaren Svenska Brandbefälets Riksförbund, Stockholm Tfn Årgång 28 Räddningsledaren är medlemstidning för Svenska Brandbefälets Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Västra Götaland, Östergötland & Skåne-Blekinge 11 Föreningsstyrelsen: Fokus på organisationsutveckling och ekonomi 12 Brand 2012: Uppsala en pigg 100-åring 13 Brand 2012: Mike Helber, Linköpings Hockey Club: Medarbetarskapet 6 Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post telefon Brand 2012: Cecilia Grefve om att skapa en värdegrund och nya arbetssätt medan man sparar Chefredaktör Nenne Hagman e-post mobil Redaktion Evelina Edström e-post mobil Emelie Skröder e-post mobil Annonser & Material Urban Wrangell, Adviser tfn e-post 17 Arkitekturprojekt Brandstation 18 Olycksutredning: Trafikolycka med risk för miljöskada 20 Reviderade riktlinjer för sakkunnigutlåtanden 22 Mångfaldssatsning i Umeå 24 Lärdomar från cellplastseminareiet i Katrineholm 26 Aktuella händelser: Branden i Mjölby Grafisk produktion Mattias Sjöstedt e-post 29 Debatt: Onyanserad debatt om cellplats 2011FS-011A Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Siemens lösningar inom brand och säkerhet skräddarsys efter kundens behov och verksamhet. Vi strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Answers for infrastructure. För riktigheten i signerade inlägg/ artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Foto: Foto: Peo Möller / Y-Photo.se Motiv: Från räddningsinsatsen utanför Kristianstad vid Tjugekull i Skåne den 3 mars i år. Nästa nummer av Räddningsledaren 21 september Manusstopp 2 augusti. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 30 Aktuella händelser: Om pojken som fastnade i en klippskreva 33 Skadeplats Gryningspyromanen en granskning av samhällets brister 36 Så växte IRL fram 38 Internationellt: Nordiskt befälsmöte. Om stärkt befälsutbildning Sverige har en del att lära 40 Om brandskyddat trä 42 Studienytt: Praktiken påverkar valet att läsa RUB 45 Notiser Fagskole Høgskole Beredskapsledelse 2 Beredskapsledelse 1 Beredskap Bachelor i Brann og redning Brann- og redningsledelse Forebyggende Forebyggende Brann, redning og sikkerhet Relevant fagbrev / Generell studiekompetanse / Realkompetanse Mastergrad Nødalarmsentral Nødalarmering Branningeniør Årsstudium i Brannog redningsledelse Annen bachelorgrad Generell studiekompetanse / Realkompetanse Räddningsledaren nr

3 Ledaren nr Elsäkerhet vid räddningsinsats Kompetens och verktyg för att nå våra mål Elektricitet kan orsaka allvarliga och omfattande skador på person och egendom. Det största problemet vid elolyckor är risken för personskador både för den som drabbas och den eller de som försöker gripa in för att flytta en person från strömförande objekt eller släcka eventuell brand. Som innehavare av en starkströmsanläggning är du skyldig att sköta och kontrollera anläggningen så att den kan användas på ett betryggande sätt. Den här handboken riktar sig i första hand till räddningstjänsten men även till anläggningsinnehavare samt eldriftansvariga inom de flesta verksamheter, exempelvis större kontor och industrier. Boken innehåller följande: Elektrisk fara Säkerhetsåtgärder Elanläggningar Tillträde till driftrum Släckmedel Släckning av bränder Jag beställer ex av Elsäkerhet vid räddningsinsats för 295 SEK (medlem 266 SEK) exklusive moms. Best. nr Checklistor Du kan även beställa boken på via telefon eller fax Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer Stockholm Frankeras ej. SBF betalar portot. När ord blir handling. Så är temat för den årliga Brandkonferensen, som går av stapeln i samma stund som detta nummer av tidningen Räddningsledaren kommer ut. Det är den 21:a konferensen som vi genomför tillsammans med Brandskyddsföreningen och olika värdkommuner. Konferensen är en given mötesplats för folk i branschen och diskussionerna om konferensens framtid som nu förs kommer göra konferensen än mer spännande! Hur når vi målen? Att få ord att bli handling handlar om att få verkstad av alla visioner och mål som sätts upp. Resultat- och målstyrning dominerar styrningen av de flesta verksamheter idag, såväl offentliga som privata. Mycket av diskussionen handlar därför om vilka mål man ska ha, hur dessa ska kunna mätas, att mäta dem och sedan följa upp och utvärdera. Denna diskussion måste hållas vid liv, men vi måste också diskutera hur vi når målen. Faktorer som ledarskap, medarbetarskap, kompetens och kommunikation blir viktiga här. Brandbefäl har en central roll för att räddningstjänstens ord ska bli handling. En av flera viktiga komponenter är brandbefälens kompetens att leda (i) förändring. Förändringarnas förutsättningar skapas i vardagen, den vardag som brandbefäl befinner sig i. Det är inte med någon större förtjusning jag tittar på de förutsättningar som ges till brandbefälen idag för att kunna vara ledande i utvecklingen av räddningstjänsten. Ansvaret för brandbefälets kompetens Jag är väl införstådd med principerna bakom dagens befälsutbildning. Den har också förklarats och försvarats i såväl tidningsartiklar som sociala medier den senaste tiden. En fråga som rättmätigen ändå bör ställas är vilket statens ansvar ska vara och vad som rimligen ska krävas av kommunen eller den enskilde själv. Jag anser att vi behöver revidera statens ansvar. Idag begränsar den sig till att tillhandahålla och bekosta en kurs om sex studie veckor för den som vill bli Räddningsledare på lägsta nivå, och nio veckor för den som vill ta ett steg längre. Detta är orimligt kort och rimmar varken mot de nya krav som brandbefäl ställs inför eller som en trovärdig påbyggnad av en tvåårig SMOutbildning. Det är inte genomförbart att varje svensk kommun ska bära de resurser som krävs för att bygga på den statliga kompetensutbildningen. Idag ser vi också tecken på att många kommuner inte klarar av detta. Att känna ansvar för brandbefälens kompetens borde vara ett större åtagande för staten än vad en är idag. I en artikel i denna tidning redovisas det förslag som ligger på den norska regeringens bord. Där finns flera godbitar för oss att titta lite närmare på. Svalnande intresse för RUB Ett annat orosmoment är det allt svagare intresse för brandingenjörer att studera det så kallade RUB-året. Ännu större blir oron när långt från alla RUB-studenter sedan väljer räddningstjänsten som arbetsplats. Att intresset för att arbeta i räddningstjänsten varierar mellan åren är inget nytt. Ändå måste räddningstjänsterna anstränga sig mer för att vara attraktiva för brandingen jörer. Även vi i SBB bör fundera på vad vi kan göra. I denna tidning finns en artikel från två studenter som berättar om deras syn och erfarenheter från att praktisera i räddningstjänsten. En intressant artikel som visar att praktikplatser i räddningstjänsten gör nytta! Kurstips! Jag hade förmånen att delta i kursen Politisk dialog och styrning som är en av flera kurser i IRLs utbud. Mina förväntningar på kurser var höga, men efter kursen hade de infriats med råge. Den diskussion och reflektion som man gjordes tillsammans med kollegor från andra räddningstjänster under sakkunnig ledning (läs: Johan Hermelin) tillförde flera nya perspektiv. Jag kan varmt rekommendera kursen Politisk styrning och dialog. För dig som läser denna tidning under konferensen Brand 2012 vill jag önska en trevlig konferens. För dig som läser den ändå, vill jag säga att vissa delar av konferensen kommer spelas in och göras tillgänglig på webben efteråt. Du går givetvis miste om alla spännande möten med kollegor, men kan ta del av flera föreläsningar och workshops. Ulf Lago Ordförande Sveriges Brandbefäl Ulf Lago. Jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen och får därför 10 procent rabatt. Räddningsledaren nr

4 Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Erfarenheter från CAFS Erik Elvermark från Norrtälje Räddningstjänst redogjorde på ett pedagogiskt och fängslande sätt sina erfarenheter av CAFS under seminariedagen på Öckerö. CAFS står för Compressed Air Foam Systems och innebär i princip att en skumvätskeblandning förses med cirka 8 bars tryckluft. Fördelen, jämfört med en traditionell skumpåföring, är en längre kastlängd och en skumkvalitet som fäster längre på väggoch takytor innan det förångas. Seminarium om ledarskapskompetens för brandbefälen i Västra Götaland Med termer som värmeabsorbtion, energibalans och gravitation beskrev Erik släckmekanismen på ett mycket illustrativt och pedagogiskt sätt. Skumbubblorna ger alltså vattnet bättre förutsättningar till förångning. Det skum som inte förångas blir liggande på golvet eller hängande på väggar, tak och inventarier. CAFS-skummet har dessutom en mycket bättre vidhäftningsförmåga och hänger därför kvar längre innan det förångas. Det skum som inte förångas verkar genom att det kväver, skärmar av lågan från det brinnande materialet samt tränger djupare in i materialet. Sammantaget kan sägas, att vattnet utnyttjas bättre vid släckningen. Lätthanterligt system Systemet har en hög grad av okänslighet mot varierande förhållanden av tryckförluster. Systemet tål exempelvis den trycksförlust som uppstår vid 100 höjdmeter, vilket gör att det är få byggnader som systemet inte kan användas inom. Slangen blir till stor del fylld med komprimerad luft, vilket gör att slangdragningen blir mycket lätt att utföra på grund av den låga vikten i skumpremixen/blandningen. Erik Elvermark bjöd på en fängslande föreläsning om CAFS under seminariedagen. Stålrör under utveckling För att åstadkomma någon form av skyddsstråle eller spridd stråle, så har strålröret kompletterats med ett skedliknande tillbehör vid utloppsöppningen. Denna slår sönder den spridda strålen och åstadkommer en god spridningseffekt. Skummet bryts emellertid ned en aning när den slås sönder mot skeden. Kvalitén på skummet som lämnar strålröret är inte det som är det viktiga. Utan det är kvalitén på det skum som fastnar på väggar och tak som är viktigt, menade Erik. CAFS eller skärsläckare? CAFS-systemet i likhet med skärsläckarutrustning, går att bygga in i mycket små brandfordon som till exempel typ Bas 5. Systemen har olika användningsområden men gränsar till varandra i vissa fall. Gemensamt är, att båda systemen kan ge god släckeffekt med liten personalinsats. CAFS-systemet har en mycket hög verkningsgrad vid de flesta typer av bränder, vilket minimerar riskerna för rökdykarna och reducerar brand- och vattenskador. Det optimala är givetvis att ha tillgång till båda systemen, vilket skulle innebära en mer komplett verktygslåda. Text & foto: Bo Carlsson, SBB Västra Götaland Den kompetensutbildning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) erbjuder brandbefälen tillgodoser inte våra behov av ledarutbildning. Kommunerna får idag själva ta ansvar för den frågan. Med denna fråga som tema möttes närmare 50 av Föreningen Sveriges Brandbefäl Västra Götalands medlemmar i Öckerö kommunhus för ett seminarie. I de tidigare kompetensutbildningarna Brandförman och Brandmästare fanns en tämligen god utbildning i det vardagliga ledarskapet utöver den rent operativa utbildningen. Denna återfinns inte längre i utbildningarna Räddningsledare A och B. Nu måste räddningstjänsterna själva planera för att tillgodose det utvecklingsbehovet. Tre typer av ledarutbildning Brandbefälet behöver olika typer av ut - bildning vilket idag tillgodoses av olika aktörer. Den rent operativa ledarutbildningen förmedlas av MSB. Andra delar av ledarutbildning kan ibland tillgodoses inom ramen för kommunens interna ledarutvecklingsprogram. Här kan de stora räddningstjänstförbunden få det svårare att få ta del av kommunens utbildningar. Utöver MSBs och kommunens generella utbildningar finns även ett stort behov av ledarutbildningar ur ett räddningstjänstperspektiv/sammanhang. Var finns den känslomässiga lojaliteten? IRL en utbildningsaktör sedan 2007 Institutet för Räddningstjänstens ledarutveckling (IRL) är frukten av ett samarbete mellan föreningen Sveriges Brandbefäl och Brandskyddsföreningen. IRL, idag företrädd av Ola Mårtensson, har ett utbud av behovsanpassad ledarutbildning för brandbefäl i tre kategorier: 1. Systemledning för politiker och ledning. 2. Arbetsledning för heltidsbefäl. 3. Arbetsledning RiB. Här finns mer inslag av pedagogik än vid arbetsledning för heltidsbefäl. Motivet till det är, att styrkeledarna inom deltidssystemet lägger grunden för sitt ledarskap vid mötet IRLs Ola Mårtensson (i mitten) i samspråk med seminarie deltagarna. i samband med övningsverksamheten. Dessa möten måste därför bli av hög kvalitet. Styrkeledarrollen särskilt utsatt I diskussionerna som följde konstaterades att styrkeledarrollen är en särskilt utsatt ledarroll. Det ställs stora krav på ledarskapet i och med behovet av att kunna vara del av ett socialt sammanhang och samtidigt kunna hantera lojalitetsdilemmat kamrat och chef. En central fråga är här var finns den känslomässiga lojaliteten? Kurserna på hemmaplan Kurser anordnas regionalt och mellan kurstillfällena får deltagarna hemuppgifter som praktiseras med den egna personalen i deras miljö. Kursinnehållet blir på så sätt synligt och begripligt för alla. Lärdomen från kurserna är tänkt att inspirera hela gruppen. Ett välkommet tillskott på utbildningsmarknaden, menade brandbefälen i Västra Götaland, som under mötet bestämde med Ola Mårtensson att till hösten 2012 förlägga en kurs Heltid Arbetsledning till Göteborgsregionen! Text & foto: Bo Carlsson, SBB Västra Götaland 6 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

5 Aktiviteter i länsföreningarna östergötland Räddningstjänstens och branschkonsulternas syn på nya BBR Brandbefälsföreningen Östergötland bjöd in till ett seminarium om brandskyddet i Boverkets nya byggregler i slutet av februari. Syftet var att få reda på vilka förändringar som gjorts och lyfta räddningstjänstens respektive branschkonsulternas syn på dessa. Ett drygt 40-tal medverkade på seminariet och förutom regionala brandingenjörer och räddningstjänstmedarbetare så fanns det även deltagare från byggnämndskontor och konsulter för att lyssna på Caro line Cronsioe från Boverket, Peter Arnevall från SBB samt Uppsala Räddningstjänst och Christian Ståleker från Brandkonsulten. BBR 19 trädde i kraft den 1 januari i år men har en övergångsperiod som gäller fram till den 1 januari 2013 och det är först då de nya reglerna ska tillämpas. Reglerna är allstå inte bindande under 2012 men byggherren kan välja att an-- vända dem som vägledning. Joar Hjärtberg, brandingenjör på Räddningstjänsten Östra Götaland hälsade samt liga deltagare välkomna och berättade kort om brandbefälsföreningen Östergötland. Hierarkin och hållbart brandskydd Caroline Cronsioe, brandingenjör på Boverket inledde med att bringa reda i den hierarki som finns för definitioner i byggreglerna. Dessa är följande: Plan- och bygglagen, PBL, Plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och till sist Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. Caroline berättade sedan om Regelsamling för byggande, BBR som, enligt 8 Räddningsledaren nr henne innehåller de största förändringarna i brandskyddsreglerna på 20 år. Hon lyfte definitioner och verifierbara funktionskrav, juridiska förutsättningar och förenklad och analytisk dimensionering. De sistnämnda definierar vad kraven på byggnader är och hur dessa ska uppfyllas. Enligt Caroline, som nämnde Turning Torso som exempel, måste man kunna räkna och simulera. Lösningar som avviker från förenklad dimensionering kommer att leda till att man får använda sig av scenarioanalys. Men man kan inte analysera bort vilken funktion man ska uppfylla. Enligt henne har tanken inte varit att ta bort flexibiliteten att frångå föreskrifterna. Egentligen förtydligar de nya reglerna de krav som BBR18 ställde som lägsta nivå på brandskydd i byggnaderna. BBR 19 fokuserar på vad det är man ska titta på, strävar efter en jämnare lägsta nivå och ett hållbart brandskydd till en rimlig kostnad, av slutar Caroline. Drar åt olika håll Peter Arnevall, brandingenjör och biträdande chef förebyggandeavdelningen vid Uppsala Brandförsvar gav sin syn på BBR 19 ur ett operativt och förebyggande perspektiv samt det han kallade verkligheten ur SBBs perspektiv. Han efterlyste mer lärande från bostadsbränder och Inramningen av seminariet blev även Räddningstjänsten Östra Götalands nybyggda räddningsstation i Linköping. I stationen finns både räddningstjänsten och ambulansverksamheten. Under lunchen tog några av deltagarna tillfället i akt att titta på de nya lokalerna. Caroline Cronsione från Boverket. lyfte problematiken att departementen och de statliga myndigheterna MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Boverket och Arbetsmiljöverket, ur ett kommunalt perspektiv, drar åt olika håll. Många av oss tittar på BBR 19 med vetskapen om att räddningstjänsten inte kan rädda de som dör till följd av en brand i bostäder när den väl inträffar. Och det finns indikatorer på ökade antal omkomna, skadade och egendomskostnader till följd av brand, menade Peter. Han konstaterade att räddningstjänsterna själva inte kan minska antalet omkomna och skadade eller minska egendoms- och miljöskadorna. Men han ser att de nya byggreglerna generellt innebär ett par steg framåt och tycker sig även se att Boverket verkar ha tagit till sig aktuella remissvar. Dyrare och tar längre tid Christian Ståleker, brandingenjör från Brandkonsulten AB avslutade dagen och sammanfattade vissa effekter av nya BBR som enligt honom bland annat innebär mer omfattande dokumentation med eventuella verifieringar. Vilket i sin tur innebär mer och tuffare arbete. Christian menar att konsulterna inte hinner med, att jobben blir dyrare och tar längre tid. Det blir ökade kostnader samt sämre brandskydd till följd av att kreativa incitament försvinner. Han menade också att konsultföretagen får utbilda och anställa fler och räknar med att det finns behov av 90 brandingenjörer till följd av BBR 19. Vi får mindre variation i lösningar tack vare förenklad dimensionering, vi får mer enhetlig dimensionering i och med analytisk dimensionering. Men vi får bättre brandskydd, slog han fast. Text & foto: Masood Khatibi, informatör Räddningstjänsten Östra Götaland Aktiviteter i länsföreningarna skåne-blekinge Vår lokala identitet är viktig På Skåne-Blekinges Brandbefälsförenings årsmöte var man tydlig i sitt ställningstagande till förslaget om en gemensam juridisk organisation för Föreningen Sveriges Brandbefäl. Förslaget innebär en gemensam administration avseende medlemsregister, ta in medlemsavgifter och sköta andra ekonomiska transaktioner. För att kunna ha en gemensam administration krävs en gemensam juridisk organisation. Vi säger att vi inte ser några fördelar med detta förslag. Vi har en bra fungerande ideell verksamhet. Detta vill vi slå vakt om. Vår lokala identitet är viktig. Kanske kan man i framtiden hitta någon annan lösning, men för närvarande blir det nej från oss, menar ordförande Claes Jansson. Valen gick programenligt. På samt liga Årsmötet hade samlat ett 50-tal deltagare och ägde rum på våning 54 i Sveriges enda riktiga skyskrapa Turning Torso i Malmö. Byggnaden har nyligen valts till den tredje vackraste skyskrapan i världen efter Empire State Building i New York och Burg Kalifa i Dubai. poster blev det omval. Under årsmötet fick föreningen en genomgång av nya BBR 19 av brandingenjör Peter Arnevall från Uppsala. Det var ett utmärkt föredrag präglat av en hel del angelägna och viktiga funderingar kring det nya regelverket. Ett extrainsatt föredrag Brandingenjör Dan Svensson berättade om den dramatiska räddningen av treårige Leo som trillat ner i en klippskreva i ett friluftsområde utanför Kristianstad. Efter omkring 5,5 timmar lyckades räddningstjänsten och en frivillig bergsklättrare få upp Leo. Räddningsinsatsen uppmärksammades på riksnivå och man kan läsa mer om denna insats under Aktuella händelser på sid 30 i detta nummer av Räddningsledaren. Blickar fram mot ett spännande 2012 Det blev även en kort rapport från julmötet där brandmästare Staffan Persson, Malmö Brandkår och Räddningsskolan i Revinge tilldelades Brandskyddsföreningens förtjänsttecken. Skåne-Blekinge ser nu fram emot ett spännande 2012 med fortsatt tillökning av medlemmar, nytt namn och de kommande arrangemangen: konferensresa till Tyskland, Skånsk Brandskyddsdag och nationella konferensen Brandbefälsmötet i november i Helsingborg. Text: Karsten Erichs, Foto: Free Pics Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Bronto Skylift Ab - Okvistavägen Vallentuna Tel Fax

6 Föreningsstyrelsen uppsala 22 maj högtryckslyftkuddar när testade ni era senast? Fokus på organisationsutveckling och ekonomi Vi har helhetslösningen Försäljning service testning generalagent Den 22 maj träffas föreningsstyrelsen i samband med Brandkonferensen i Uppsala. Här kommer kort information om några av de frågor som kommer behandlas där. Föreningsstyrelsen består av ordföranden i länsföreningarna och det verkställande utskottet. Styrelsen träffas normalt sätt två gånger per år och fattar beslut om föreningens verksamhet. Organisationen Från det förra mötet i föreningsstyrelsen ligger ett uppdrag till länsföreningarna att diskutera om vi ska utreda förutsättningarna för att bilda en gemensam organisation. Idag är varje länsförening en egen juridisk och formell organisation, vilket medför föreningsadministrativt arbete. Genom att sammanföra dessa föreningar till en gemensam juridisk organisation, slipper man det föreningsadministrativa arbetet i länsföreningarna. Tanken är att förändringen inte ska innebära att länsföreningarnas frihet och självständighet påverkas. Norm för räddningsledare Det verkställande utskottet har haft föreningsstyrelsens uppdrag att undersöka möjligheter och förutsättningar med en norm för räddningsledare. En sådan norm skulle kunna ange de generella krav som man bör ställa på en räddningsledare. Verkställande utskotten (VU) har diskuterat detta ingående internt men även tillsammans med Brandskyddsföreningen som har erfarenhet att arbeta med normer och certifieringar. VU kommer inte att föreslå föreningsstyrelsen att fortsätta arbetet med norm, utan kommer istället att föreslå att vi startar ett arbete som utreder hur kvalitetssäkring av räddningsledarskapet kan gå till. Programområden Vid senaste föreningsstyrelsen beslutades att de utskott som under några år funnits under föreningsstyrelsen ska upphöra. Utskottsorganisationen var ett sätt att samla medlemmar med speciell kompetens och intresse i olika frågor. En erfarenhet som vi dragit är att denna organisationsform var svår att hålla liv i. Föreningsstyrelsen beslutade på mötet i november 2011 att ersätta dessa med programområden. På föreningsstyrelsen i maj kommer vi i VU föreslå hur programområdena ska se ut och fungera. VU kommer att föreslå att olika länsföreningar får olika områden att bevaka. På så sätt bidrar vi även till att skapa mer liv och energi i länsföreningarna. Ekonomi På föreningsstyrelsen kommer vi även att behandla det ekonomiska bokslutet och verksamhetsberättelse för Det ekonomiska resultatet för 2011 blev ett underskott på kronor. Vi måste nu fundera seriöst hur vi ska hantera ekonomin i föreningen. Vi måste se över såväl kostnader som intäkter. Budgeten för 2012 innebär en svältkur för föreningen, och det är inte hållbart att svälta för länge. På mötet i maj kommer naturligtvis föreningens ekonomi ägnas stor uppmärksamhet. Varumärke och marknadsföring Vi kommer under konferensen Brand 2012 att visa att vi har bytt namn och utseende. Vi har avsatt medel i budgeten för varumärkesarbete. Brand 2012 blir det första officiella tillfället som vi visar upp vår nya logotype och marknadsför föreningen i dess nya skepnad. Ulf Lago, ordförande SBB Räddningsledaren nr

7 brand 2012 Konferensens värdkommun Uppsala brandförsvar en pigg 120-åring! Uppsala brandförsvar ansvarar sedan årsskiftet för räddningstjänst och förebyggande verksamhet i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. Styrningen sker genom en gemensam nämnd, en lösning som valts utifrån lokala förutsättningar. Här följer en enkel beskrivning av hur ord blev till handling avseende detta. Tanken om en utökad samverkan i Uppsala län avseende räddningstjänst har levt i olika former under en lång tid. Kommundirektörerna i länet tog nya tag i frågan och tillsatte en lokal utredare med före detta brandchefen i Uppsala, Tommy Ekstrand, som sakkunnig. Utredningens förslag blev att fem av länets kommuner, som sedan länge har en nära samverkan avseende räddningstjänst, skulle samlas under en gemensam nämnd. Utifrån förslaget fick Uppsala i uppdrag att under 2011 utreda hur detta skulle genomföras. Målet var att skapa goda förutsättningar för effektiv räddningstjänst och förebyggande verksamhet som väl kan möta upp framtidens utmaningar. Tre av kommunerna valde att gå vidare. Under augusti 2011 kom tydliga signaler att starten skulle tidigareläggas ett år, till den 1 januari Hur ord blev handling I september började de konkreta föreberedelserna för en fusion av Räddningstjänsten Norduppland och Uppsala brandförsvar. Den oerhört korta tidsramen ställde stora krav på medarbetarna i organisationerna, krävde tydliga prioriteringar och god, löpande dialog med de fackliga parterna. Samverkan fungerade fantastiskt bra tack vare ett mycket pragmatiskt och resultatorienterat arbete från de fackliga parterna. Vi enades om att driva förändringen i projektform. Delprojekten fick spegla den tänkta organisationen vilket skapade tydlighet och mycket goda förutsättningar för överlämning från projektet till daglig drift. Information samordnades i de båda Vackra slottsbacken vid Uppsala slott. organisationerna. Samtliga brandstationer i Norduppland besöktes av brandchefen eller biträdande brandchefen tillsammans med projektledaren. Två brandvärn hanns inte med utan fick besökas i början av januari. Sammanslagningen Sedan årsskiftet är den nya organisationen i drift. Mycket arbete kvarstår men ingen kan klaga på starten. Skyddsutrustning uppdateras för att sätta en gemensam standard. Kompetensutbildning genomförs tack vare ambitiösa medarbetare i en omfattning som vi inte trodde var möjlig. Internutbildningen omstruktureras för att hantera den fördubblade Fakta Uppsala brandförsvar Uppsala är värdkommun för årets brandkonferens Brand 2012 Gemensam nämnd för räddningstjänst i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner 17 brandstationer (varav tolv RiB, två RiB/ heltid och tre heltid), två räddningsvärn samt en räddningscentral Cirka 450 medarbetare varav minst 85 i ständig jour eller beredskap organisationen. Fordons- och materielplaneringen revideras. Tillsynsverksamheten anpassas till ett gemensamt förhållningssätt. Allt i enlighet med de önskemål som kommunerna lämnat med anledning av det nya samarbetet. Arbetet med att skapa en organisation fortsätter. Två informationskvällar för samtliga RiB-medarbetare och inskrivna vid räddningsvärn genomfördes i mars. Förslag på någon form av aktivitet för heltiden har förts fram och vi hoppas kunna genomföra en i början av hösten. Framtiden Nu arbetar vi med ett nytt gemensamt handlingsprogram. Riskanalysen är i full gång, två workshops med räddningsnämnden är bokade och dialog med medborgare och medarbetare är planerat. Det är en pigg 120-åring som firar genom att ta sig an nya utmaningar. Uppsala brandförsvar står på en mycket god grund och är väl rustad för framtiden. Text: Anders Ahlström, brandchef Uppsala Brandförsvar 7 frågor och svar med Mike Helber Klubbdirektör Linköping Hockey Club (LHC) Vad är kärnan i ditt budskap och ditt arbetssätt? Inom framgångrika grupper är det varje individs egen inställning till dagens uppgifter som är avgörande om en grupp ska bli framgångsrik. Ingen chef, lön, eller andra omständigheter kan göra den skillnaden som den egna inställningen innebär. Varje individ måste delta på ett positivt sätt om man ska kunna genomföra ett framgångsrikt grupparbete. Inställningen att vilja gå framåt. Små steg varje dag innebär att man når väldigt långt över tid. Utöver en egen drivkraft och handlingskraftig inställning är det viktigt att känna tillhörighet med sina medarbetare/kollegor och detta sker bäst via regelbunden kontakt. Alla människor har ett behov att känna delaktighet. Kontakt kan ske på många olika sätt men det bästa är fysisk närvaro. I ett idrottslag och till exempel inom räddningstjänsten, är det avgörande att man har en tillhörighet, är starkt sammansvetsade och har tillit till varandra som medarbetare när man ska jobba under press - när det brinner". Vi arbetar väldigt hårt för att skapa tillhörighet till varandra. Vi vet, att ju mer man känner för sina medarbetare, ju mer man är beredd att ge när det uppstår svåra situationer och när det verkligen gäller. Det är nyckeln till framgång för oss i LHC. Vilken är din bakgrund? Jag är född i Ann Arbor i Michigan, USA och flyttade till Linköping av en slump 1992 med förhoppningar om en till två hockeysäsonger i Sverige. Efter fyra säsonger var jag på väg till en magisterutbildning i USA, men hade då träffat min nuvarande sambo Cecilia och blev erbjuden ett längre kontrakt med LHC. Samtidigt kom jag in på Linköpings Universitet och kunde läsa min magisterexamen i ekonomi här. Nu 20 år senare är jag kvar i Linköping och jag har tre barn i unga åldrar tillsammans med Cecilia, som jag nu varit gift med i 13 år. Hur du blev klubbdirektör i LHC? Jag blev klubbdirektör 2002 efter tio säsonger som spelare. LHC är en ung förening och jag hade rätt historik i föreningen samt var nyutexaminerad från universitetet. I och med detta valde styrelsen att satsa på mig att få vara ansiktet utåt för LHC. Jag har fått vara delaktig i en häftig idrottsresa. LHC har gått från division 2 till att bli en av Sveriges största ishockeyförening sett till antal utövare samt med ett topplag i både Elitserien och Dam Elit. brand 2012 Medarbetarskapet i fokus På årets brandkonferens föreläser Mike om medarbetarens ansvar när man bygger vinnande lag och att en central uppgift som ledare är att skapa förutsättningar för ett gott medarbetarskap. Detta när medarbetarskapet och det individuella ansvarstagandet är nyckelfaktorer i framgångsrika organisationer. Vi arbetar hårt för att skapa tillhörighet till varandra, säger Mike Helber. Mike Helber Fundamental Interpersonal Relations Orientation, är en relationsteori som presenterades 1958 av den amerikanske psykologen Will Schutz. Han fann att skillnader i effektivitet berodde på arbetsgruppens inbördes relationer och medlemmarnas sätt att kommunicera. En grupp, enligt FIRO-teorin, är en samling individer med en gemensam målsättning, t ex ett arbetslag med två upp till 12 personer. Är gruppen större faller den isär i flera delar eftersom vi, enligt teorin, inte kan ha fler nära relationer aktuella/kvalitativa. En grupp utvecklas cykliskt enligt Schutz och går igenom olika faser i turordning. Om en händelse inträffar som förändrar gruppen kan gruppens utveckling återgå till tidigare faser. Exempel på förändringar i gruppen kan vara att en medlem slutar eller tillkommer men också om gruppen utsätts för belastningar. Gruppmodellen bygger på en teori som säger att alla mänskliga behov och beteenden kan beskrivas genom dimensionerna Tillhöra, Kontroll och Öppenhet. Vad är det med hockey som är speciellt för dig? Jag har alltid gillat hög fart på isen och kombinationen av kamp och finess som hockeymatcher innehåller. Vilka är dina drivkrafter? Jag drivs av att göra små förbättringar varje dag. Har som mål att göra saker lite bättre varje dag. Om man har tålamod så kommer men långt på en resa när man tar nya små steg varje dag. Vad tillför du (tycker du själv) med din profil, person och bakgrund som amerikan i en svensk hockey klubb? Jag är villig att delta i "gruppen" men vågar samtidigt fatta egna beslut. Har inga problem med att visa känslor i olika situationer och tror att det uppskattas av medarbetarna. Jag ser det som en förmån att få representera något större än mig själv och blir glad av att folk vill lyssna på mig. Vad vill du mer berätta om? Jag ser mig själv som 49% svensk och 51% amerikan, men jag kommer närmare till 50/50 varje dag. Snart är jag mer svensk än amerikan Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Mike Helber FIRO >> En grupps inbördes realtioner påverkar effektiviteten Enligt FIRO delas gruppens liv in i tre faser: 1. Tillhörandefasen (omogen) Individernas fokus handlar om att tillhöra eller inte tillhöra gruppen. Man agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga för att se om man kan acceptera de andra och själv bli accepterad. 2. Kontrollfasen (rollsökning) Där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken roll individerna har i gruppen. Man agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga i gruppen för att mäta sin och andras positioner. Individens behov är att kunna påverka gruppen. 3. Öppenhetsfasen (mogen) Här ligger fokus på frågeställningar om relationerna till de övriga gruppmedlemmarna - hur nära respektive långt ifrån man vill vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra. Källa: Den goda organisationen, författare Will Schutz Text: Nenne Hagman, SBB 12 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

8 brand 2012 Framgångsrik förändring brand 2012 Framgångsrik förändring Här krävs det fantasi och kreativitet Att skapa ett koncerntänk genom en värdegrund och nya arbetssätt Två verkligheter skulle mötas Socialtjänstens krympande budget och medborgarnas behov. Strategin blev att förändra genom samsyn och delaktighet. Vi ville vara en attraktiv arbetsgivare, skapa effektivitet genom att utveckla kontaktytorna och samarbetet mellan de olika verksamheterna inom socialtjänsten och därigenom ge bättre service till medborgarna. Cecilia Grefve berättar om förändringsarbetet som blev en del av uppdraget som socialchef i Höörs kommun. Cecilia var äldreomsorgschef och tilllika ställföreträdande socialchef i Årjäng när hon sökte tjänsten som socialchef i Höör. Hon hade, efter att både ha studerat vidare och haft ett antal tjänster på olika platser i Sverige, börjat längta hem till Skåne. Efter en semester hittade hon en otroligt tilltalande platsannons och på den vägen var det. Hon är uppvuxen i byn Tollarp utanför Kristianstad och hennes karriär började för 30 år sedan när hon efter sin examen från vårdlinjen fick arbete på ett kommunalt äldreboende i Kristianstad. Föreståndaren där var långt framme i sitt tänk och personalen var fantastisk, enligt Cecilia. Där och då bestämde hon sig för att arbeta inom äldreomsorgen som sedermera har omfattat hela socialtjänsten. Fakta Socialtjänsten i Höör Antal anställda: 450 medarbetare. Verksamheter: Äldreomsorg, kommunal hälso och sjukvård, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, individ och familjeomsorg samt måltidsverksamhet för skola, förskola och äldreomsorg. Kommuninvånarantal: Drygt Grönt ljus för analys och förändring I januari 2003 började Cecilia sin nya tjänst som Socialchef i Höör och fick direkt uppdraget att omorganisera. Det som drev behovet av förändring och organisationsutveckling var att man politiskt hade sett behovet av att skapa ett koncerntänk och hitta ett arbetssätt med metoder som verkligen var verkningsfulla. I maj samma år kom dessutom besparingskrav på 2,5 miljoner som omfattade hela verksamheten. Kommunstyrelsen och socialnämnden gav oss tre år för att analysera, sätta oss in i alla delar i verksamheten och titta på vad vi skulle göra och hur, berättar Cecilia. Detta trots fokuset på besparingar. Man upplevde såväl att Socialtjänsten hade försvunnit i den tidigare stora förvaltningen som då hade bestått av socialtjänstens alla verksamheter, skola, barnomsorg, fritid och kultur. Förberedelsen är delaktighet När man fick tid till analys, istället för att direkt agera utan den, blev detta arbete en del i att förbereda organisationen fakta Namn: Cecilia Grefve Arbetsplats: Jönköpings kommun Yrke: Socialdirektör Ålder: 50 år Familj: Man, två döttrar Intressen: Att sjunga och spela samt lyssna på all slags musik. Läsa en god bok, vara med familjen, röra på mig helst med stavar i en härlig bokskog. för förändringen, då alla medarbetare blev delaktiga i processen. Cecilia tänkte direkt att detta skulle kräva både fantasi och kreativitet. Förändringen berörde totalt 450 medarbetare och många ville aktivt vara med och skapa något nytt. I halvtid berättade de i fullmäktige vad de ville göra. Idéerna flödade och man hade 50 projekt på gång. Cecilia Grefve blev projektledare och 15 chefer/stabspersonal tog på sig rollen som delprojektledare. Tidigare hade varje enhet fokus på sin ekonomi vilket innebar en slags intern konkurrens. Man ville nu bort ifrån det och börja jobba mer sammansvetsat som en koncern. Det egna ställningstagandet Cecilia beskrev förändringen som att vi kastar loss med en stor båt som ska ta oss framåt mot tydliga mål. För de flesta medarbetare var det okej att inte riktigt veta i vilken hamn man skulle lägga till. Delaktigheten neutraliserade oron när man fick vara med att påverka och bidra. För andra var detta mer provocerande. Här blev det tydligt att man som medarbetare måste ta ställning om man vill vara med på resan eller ej. Det slutade med att de allra flesta ville vara med i arbetet. Målen för utvecklingsarbetet Man arbetade tidigt fram tydliga mål över vad man ville åstadkomma med förändringen: En kunskapsbaserad socialtjänst som med flexibilitet och fantasi kan möta kommunmedborgarnas skiftande behov av stöd, vård, behandling och omsorg. En socialtjänst som tydligt talar om vad som ingår i uppdraget och vad som inte ingår i uppdraget. En god arbetsmiljö för socialtjänstens medarbetare. En socialtjänst med måluppfyllelse både verksamhetsmässigt och ekonomiskt Ledningens sätt att arbeta Ledningen började med att läsa igenom aktuell lagstiftning och riktlinjer. Man tittade på vilka likheter som fanns mellan avdelningarna inte olikheterna. Man tittade även på vilka värden som var lika och hur dessa kunde efterlevas. Här fick man bryta ner dessa, definiera och anpassa dem till den önskade verklighet man ville skapa. Vi gick även kurser för att kunna leda i denna förändring. Vi som chefer och stab ville själva göra detta och inte ta in konsulter. Det var ett sätt att säkra att kompetensen stannade i organisationen, menar Cecilia. Man hade fokuserade arbetsmöten varje vecka, för att planera och leda arbetet och man använde även en del okonventionella metoder. Varje fredag i 40 veckor, skickade vår dåvarande MAS (medicinskt ansvarige sjuksköterska) tänkvärda ord och bilder som vi smugglade upp på personaltoaletterna. Alltid samma tid, berättar hon. Att skapa en värdegrund Grunden till värdegrundsarbetet lades under sex träffar där värdegrundsgrupper med representanter för all personal ingick. Under dessa första samtal var delprojektledarna samtalsledare. Man använde sig bland annat av en kortlek som innehöll ord och där varje deltagare fick ett kort. Varje person fick sedan ge sitt förslag på ordets innebörd och betydelse. Sedan resonerades detta inom gruppen till dess att man hittat en definition som alla var överens om. Ett annat verktyg var bjuda in all personal till föreläsningar. Exempel på tema på dessa var bland annat; Fördomar, Bemötande och Att ta emot klagomål som en gåva. Detta var enormt uppskattat bland medarbetarna och för socialnämndens politiker, berättar Cecilia. Inget påhitt av ledningen Värdegrunden sattes inte av ledningen utan processades alltså fram av alla medarbetare. Samtliga medarbetare fick även fem frågor som man skulle jobba med för att kunna skapa och förankra en gemensam grund om verksamheten: Vem är vi till för? Vems behov ska vi tillgodose? Hur ska vi tillgodose behoven? Vilka behov ska vi tillgodose? Vem ska tillgodose behoven? Nu finns värdegrunden med i vardagen, berättar Cecilia. En familjerättssekreterare till exempel använder den i sina samarbetssamtal med föräldrar, men det har tagit många år för den att sätta sig så naturligt. Svackor under förändringen Under en period hade man djupare kris i förändringsarbetet. Vilket inte hanterades bra enligt Cecilia. Man tog in en konsult först men lyckades ändå inte få till medarbetarperspektivet i sin ledning och därigenom sin kommunikation. Det var då ett för stort glapp mellan ledning och medarbetare. Vissa saknade tilltro till ledarskapet. Man trodde att det fanns en dold agenda och att man visste mer än det som kommunicerades. Senare hanterade vi oro genom individuella samtal. Där mötte jag tillsammans med närmaste chef upp och svarade på de frågor vi kunde. Vi pratade om chefernas ansvar och om medarbetarnas ansvar. Men berättade även om det som drev förändringen, vad som var viktigt i den processen avseende både verksamhet och personal, berättar Cecilia. Framgångsfaktorer Lönsamheten påverkades direkt av utvecklings och värdegrundsarbetet var man i kapp och låg på plus. Efter det har man legat på plus/ minus-noll till i slutet på 2010 då insatser för personer med olika funktionsnedsättningar reglerade i rättighetslagstiftningen LSS ökade kraftigt och därmed även kostnaderna. Alla medarbetare, förtroendevalda gick samtliga utbildningar tillsammans i mixade grupper så snart grunden för förändringsarbetet var satt. Man arbetade själva med förändringen man tog inte in någon som gjorde det åt dem och försvann med kunskaperna. 14 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

9 brand 2012 Framgångsrik förändring brand 2012 arkitektur Ledningen har gått samma utbildningar som medarbetarna och överhuvudtaget gjort samma resa som alla andra. Frukter av förändringen 2010 tilldelade Tidningen Äldreomsorgen värdegrundspriset till socialnämnden i Höör med följande motivering Delaktighet och dialog är kärnan i det processinriktade arbete som under lång tid bedrivits av socialnämnden i Höörs kommun och som resulterat i ett tydligt medborgarperspektiv. Viktiga framgångsfaktorer är en gemensam vilja till förändring, helhetssyn, tydliga mål och att processen har fått ta tid. Värdegrundsreflektioner har fått hög prioritet i organisationen, vilket starkt bidragit till att kärnvärdena bemötande, ansvar, tillit och respekt är fast förankrade i omsorgen och vården. Ett tydligt och nära ledarskap svarar för att verksamheterna utvecklas i salutogen (hälsosam) riktning. Grundläggande för denna utveckling är att medborgare och medarbetare tar ett allt större ansvar samtidigt som nämndens ledningssystem för kvalitet har certifierats enligt ISO För detta arbete fick även Cecilia Stora Chefspriset 2011, som delas ut av Svensk Chefsförening. Cecilia betonar att det inte är hon ensam som gjort detta arbete, utan att det är i allra högsta grad ett lagarbete där alla tillsammans har bidragit till att förändringen blev lyckad och verkningsfull. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Cecilia Grefve, Höör kommun Fakta aktuell lagstiftning Det stöd och de insatser som medborgaren kan få från kommunens socialtjänst regleras framförallt i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Det är många grupper som kan få insatser enligt SoL. Det kan röra sig om stöd till föräldrar och barn, försörjningsstöd till den som har otillräckliga inkomster, behandling för personer med missbruksproblem eller insatser som hemtjänst eller äldreboende för de äldre. LSS riktar sig till personer med vissa funktionsnedsättningar som behöver olika former av stöd. Målet är att främja jämlika levnadsvillkor. På bilden ser vi hur teamet från Höör förbereder sig inför en föreläsning i Kalmar. Man har vid cirka 200 tillfällen berättat om sitt utvecklingsarbete genom studiebesök, konferenser och separata föreläsningar. Höörs Socialtjänst har bland annat besökts utifrån deras utvecklingsarbete i stort hur de har arbetat med värdegrunden, perspektivbytet, delaktighet och styrning och kvalitetsarbetet. Men de även fått besök ute i verksamheterna som till exempel sitt demenscenter, hemtjänsten, äldreboenden utifrån ett socialt innehåll. För detta arbete fick även Cecilia Stora Chefspriset 2011, som delas ut av Svensk Chefsförening. Kommunen har också ansvar för hälso- och sjukvård, bland annat för personer som bor i äldreboende och ofta också för hemsjukvård. Den hälso- och sjukvård som utförs av läkare ansvarar alltid landstinget för. Ibland behöver socialtjänsten kunna ingripa med tvång. Det kan handla om att barn ibland inte får tillräcklig omsorg av sina föräldrar, att ungdomar far illa av eget missbruk och kriminalitet eller att vuxna missbrukare riskerar sina liv. Den lagstiftning som ger möjlighet att ingripa är Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) respektive Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I boken Socialtjänst tur och retur beskriver ledningsgruppen för socialtjänsten i Höör sin utvecklingsresa. De visar hur ett medborgarperspektiv växer fram och hur socialtjänsten kan arbeta med frihet inom ramverk för att den enskilde medborgaren ska få möjlighet att styra över sitt liv. Men gruppen visar också hur en långsiktig ambition att styra med värden kan komma i konflikt med kommunens budgetprocess och ett alltför kortsiktigt ekonomiskt tänkande. Redaktör för boken är Peter Westlund, fil. dr i samhällsplanering, docent i socialt arbete, författare och krönikör. Förlag Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg. Vår uppgift bestod av att rita en funktionell brandstation som tog hänsyn till en komplicerad urban omgivning. Min lösning består av att integrera funktionen brandstation med bostäder och ett offentligt gym i sammanlänkade lokaler. Svårigheter har uppstått kring brandstationens skala i stadsrummet och behoven av effektiva funktioner inuti huset: en typisk funkisstation är i så få plan som möjligt, stadsrummet vill att huset istället byggs högt. Att skapa ett förhållande mellan de tekniska och smutsiga delarna av en brandstation och rum för vila och avslappning har varit utmanande. Hur kan Projekt Brandstation Varför valde Malin Åberg-Wennerholm årskursansvarig för årskurs 2 på Kungliga Tekniska Högskolans Arkitekturskola att alla 100 studenter i årskursen skulle arbeta med att rita varsin brandstation? Kursen skulle handla om en offentlig byggnad. Historiskt sett har andraårsstudenterna då fått arbeta med någon form av traditionell offentlig byggnad som kulturhus eller operahus. Jag tycker att det är viktigt att diskutera vad en offentlig byggnad kan innebära. Att analysera vad begreppet offentlighet kan betyda för medborgarna i samhället. Konstaterade att brandstationens plan förändrats förvånansvärt lite sedan arkitekt Ferdinand Bobergs brandstation i Gävle från 1891 som liknar en medeltida borg med torn som man torkade slangar i. Om man jämför dåtidens planer över brandstationer med dagens hade förvånansvärt lite hänt vilket intresserade mig. Detta ville jag förändra genom att låta de duktiga och nytänkande studenterna arbeta med brandstationen. Enormt spännande att låta studenterna redan under sin tredje termin på arkitektutbildningen få studera vad en brandstation kan komma att innehålla i form av dubbelprogrammering och därigenom förändra upplevelsen av brandstationen som typologi (systematiska ordning). Dubbelprogrammering handlar om man att man kombinerar olika verksamheter/funktionaliteter i en byggnad till exempel att man har badhus och galleri i samma byggnad. Jag fick tidigt kontakt med Lena Nordström, fastighetsansvarig på Storstockholms brandförsvar som med ett fantastiskt engagemang kom till skolan och föreläste om brandstationens verksamhet. Hon möjliggjorde även att flera brandmän och brandchefer kom och bidrog med synpunkter under själva kritikdagarna på studenternas arbeten. man ha sovrum och sällskapsrum som känns skiljda från den mer aktiva verksamheten, men samtidigt avståndsmässigt ligger nära? Dessa rum måste bli välavvägda vad gäller material, utblickar och ljus de får inte ses som funktionella celler. Mest intressant med den här brandstationen är vagnhallens tunnelutformning. Det möjliggör en flexibilitet i vilka fordon som parkeras där, färre portar, en tätare urban struktur och enklare ut- och infart. Nackdelen är en halvuppvärmd överyta, som visserligen krymper ju fler bilar man använder lösningen till. /Arvid Jansson, andraårsstudent på KTHs Arkitekturskola Innan jul bjöds vi in att vara med på ett seminarium med Storstockholms brandförsvar då ett tiotal studenter presenterade en del av sina förslag på brandstationer. Det var verkligen roligt att studenternas fina arbeten mottogs på ett så positivt sätt. Nu har vi blivit inbjudna till BRAND 2012 där jag tillsammans med några av studenterna kommer att reflektera över hur gestaltning av brandstationer kan påverka brandstationens framtida program och innehåll. Dessutom kommer några av studenterna att ställa ut sina brandstationsförslag och även vara på plats för att diskutera sina brandstationsprojekt med konferensdeltagarna under den 23 maj i Uppsala. Text: Malin Åberg-Wennerholm Illustration: Arvid Jansson 16 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

10 olycksutredning trafikolycka olycksutredning trafikolycka Trafikolycka med risk för miljöskada I detta nummer lyfter vi en en trafikolycka och en insatsutvärdering kopplad till denna för att sprida lärdomar avseende rutiner vid insats och kunskap kopplat till en olyckstyp. Det är viktigt att hela tiden orka och våga ställa oss själva frågan: Finns det något under insatsen vi och övriga inblandade kunde ha gjort bättre och vad kan vi och andra lära av den? Läge vid framkomst. I marken under släpet går samtliga förbindelser el, telefoni och VVS. Det finns ett mindre vattendrag belägen på ängen som som används som betesmark för boskap. Här påbörjas arbetet med att lyfta släpet. Detta gjordes efter att man tömt släpet och skumfyllt tankarna. Här ser vi förberedelserna före lyftet. Lågtryckskuddar är på plats. Dessa fanns i närområdet vilket bidrog till att insatsen inte stannade av. Olycksutredning Singelolycka tankbil med släp, Staby/Kärna. Larmtid: 24 maj Kl 20:16:15 Inblandade fordon: 1 Inblandade personer: 1 Olycksorsak: Något av de yttre hjulparen kom utanför väg - banan vilket medförde att släpet skurit ner i diket och vält. Olycksutredare: Håkan Stålbom, räddningstjänsten Kungälv. Händelsen/Olyckan I samband med att ekipaget ska lämna ut/fylla på bensin och diesel på en bensinstation åker släpet av vägen kommer troligen ett av de bakre hjulparen utanför vägbanan och släpet skär ner i vägdiket och välter. Larmningen Klockan till inkommer ett larm till Kungälvs brandstation om att en lastbil med släp kört av vägen på väg 604, cirka 11,5 km utanför Kungälvs tätort. Detta innebär stort larm och styrkan (1+1+4) åker med släckbil, räddningsbil för tung räddning och insatsledarfordon. Tyvärr framkommer det inte förrän styrkan är på väg att det rör sig om en tankbil med släp lastad med både bensin och diesel. Nu hade man en räddningsbil ute istället för en tankbil. Insatsledaren begär här att styrkan från Kode ska larmas och bege sig till olycksplatsen med sin tankbil och att deras släckbil ska gå till Kungälv för uppställning/passning. Han kontrollerar att även att ambulans och polis är larmade och begär även att saneringsföretag ska kontaktas. Läge vid framkomst Klockan är styrkan framme och möter upp föraren som är till synes oskadd. Denne bli genast ombedd att stänga av motorn och att sedan slå av strömmen på ekipaget. Med hjälp av sina transporthandlingar påvisar föraren att ekipaget är lastat med 33 kbm bensin och 12.5 kbm diesel. Det går även att utläsa vilka fack som fyllda med bensin eller diesel. Föraren har även tagit kontakt med åkeriet och bensinbolaget, vilka har representanter är på plats klockan Kontroll och vägavstängning Kungälvstyrkan får till uppgift att kontrollera eventuella läckage från tankbilen och släpet, att stänga av vägen i båda riktningarna och därefter förbereda för skumberedskap från släckbilen och Kodes tankbil som är framme klockan I samband med detta kontaktas SOS Alarm för att via Sveriges radio kommunicera vägavstängning fram till näst kommande dag. Kontakt tas med miljörestvärdesledare klockan för att informera vad som inträffat och man kommer överens om att hålla telefonkontakt via RCB vid behov. Förberedelser för skumberedskap Jourhavande RCB har under tiden begett sig till brandstationen och påbörjat kontakten med miljö- och hälsoinspektören, han begär även att tankfordon från deltidsstationerna Nol och Surte ska larmas till platsen för skumberedskap om antändning skulle ske. Dessa är på plats klockan Via telefonkontakt mellan RCB och insatsledare beslutar man att RCB ska komma ut till olycksplatsen och han är på plats klockan Förstärkning av området En kortare diskussion hålls klockan mellan RCB, insatsledare, saneringspersonal och tungbärgare om hur man ska gå vidare. Det beslutas att man ska förstärka området runt släpet med sand samt gräva ett uppsamlingsdike och uppsamlingsgrop för eventuella läckage. Därefter ska man försöka välta tillbaka släpet med hjälp av luftkuddar och vinschar så att manluckorna friläggs så att man kan påbörja tömning via dessa. Saneringsfirman ska hålla beredskap med hjälp av absorberingsmedel Safesorb vid ett eventuellt läckage och kontrollera om det finns behov av att lägga ut en engångslänsa i en närliggande mindre bäck. En kommunal miljö- och hälsoinspektör är på plats klockan och informeras om läget. Via bärgaren kontaktas ett cementgjuteri klockan som meddelar att de kan bistå med sand, grävmaskin och en lastbil för transport, vilka är på plats klockan Nu kan schaktningsarbetet och utläggning av sand påbörjas. Ytterligare förberedelser Förberedelserna pågår fram till klockan och efter det kan man påbörja arbetet med att kopplas loss släpet från tankbilen, vilket tar cirka 20 min. Jourpersonal från VA och elverk kontaktas klockan för att identifiera eventuella VA, VVS, el- eller bredbandskablar i närheten av olycksplatsen. Dessa är på plats klockan och konstaterar att VA, VVS, el och bredbandskabel är belägna precis intill olycksplatsen, men verkar vara helt oskadda. Beslut tas tillsammans med markägaren, som hela tiden funnit på plats, att denne kan åka hem och att denne kommer att kontaktas via telefon ifall behov uppstår under resten av insatsen. Erfarenheter och åtgärdsförslag Vid utalarmering måste det framgå vilken typ av fordon som är inblandade. I detta fall kom den informationen för sent om att det var en tankbil. Samtliga aktörer samverkade väl och man utnyttjade varandras kontaktnät på ett bra sätt som bidrog till effektivitet. Till exempel: Att bärgningsföretaget hade bra kontakter för att kunna stärka upp området kring släpet det var lätt att få fram fordon för uppgiften, saneringsföretaget på plats kunde tillsammans med det drabbade åkeriet få fram resurser för överpumpning samt nytt fordon. I och med att det blev långa stunder av väntan stora delar av insatspersonalen bör man vid liknande tillfällen ha kontinuerliga Bärgningsarbetet påbörjas Arbetet med att välta runt släpet påbörjas. Man använder lyftkuddar och vinschar som mothåll för att få släpet att lägga sig på sidan och så att manluckorna friläggs. Under detta arbete som pågår fram till klockan 03.30, håller man skumberedskap med hjälp av två tankbilar och två skumrör. Innan bärgningsarbetet påbörjas har man okulärt/visuellt och med hjälp av gasmätare kontrollerat eventuella läckage samt lagt ett skumtäcke runt släpet. En ambulans finns på plats när bärgningsarbetet påbörjas. Under schaktningsarbetet kallades ambulansen tillbaka för andra uppdrag. informationstillfällen för att uppdatera dem om senaste status och vad som blir nästa steg. Det bidrar till att ingen behöver fundera på vad som händer och varför samt att det blir tydligt för samtliga inblandade hur man skall gå till väga längre fram under insatsen. Några av rökdykarna fick under större delen av insatsen gå med rökskydd. Här bör man tänka på avlösning, trots att olyckan var statisk. Insatsplaner bör finnas för dessa typer av olyckor och även justerade sådan som anpassats till olika typer av väderlekar/ årstider. Vid detta olyckstillfälle var vädret gynnsamt. Zonindelningen ska alltid tas på allvar och tydliggöras i ett tidigt skede så man vet var Det blev tillfällen under insatsen när delar av personal ej var aktiva och fick vänta. Det hölls då korta informationmöten för att uppdatera dessa om vad som hände och vad nästa steg var. Överpumpning och avslutning av insats Överpumpningen av diesel och bensin påbörjas klockan till en ADR-klassad sugbil. Överpumpningen pågår fram till klockan För att bärgningsar betet ska kunna fortgå säkert skumfylls släpet. Det arbetet pågår fram till klockan och där slutar räddningsinsatsen. PEAB tar då över vägavstängningen och återställer marken. Klockan släpper man på trafiken igen på vägen intill olycksplatsen. Text: Håkan Stålbom, insatsledare Räddninsgtjänsten Kungälv Foto: Räddningstjänsten Kungälv het, varm och kall zon är även om man inte upptäcker något läckage. Här var det många som gick runt i den heta och varma zonen utan anledning och utan rätt klädsel. Börja så tidigt som möjligt att planera för vilka alternativ som finns för att täta ev. läckor samt hur man kan gå tillväga för att bärga; om det exvis finns andra sätt att välta runt släp än att använda lågtryckskuddar. Ta kontakt med tillverkare av fordon för transport av farligt gods eller om det finns lokala åkerier som kan förevisa hur ekipagen är uppbyggda och annat matnyttigt för räddningstjänsten. Mat och dryck till insatspersonalen bör planeras i tid vid en sådan lång insats som denna. 18 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

11 Olycksutredning Sakkunnigutlåtanden Reviderade riktlinjer för sakkunnigutlåtanden Som stöd för arbetet som sakkunnig har riktlinjer nu utarbetats av Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Åklagarmyndigheterna. Riktlinjerna som utgör en rekommendation bygger på den tidigare rapporten, SKL 2004:01, vilken nu har omarbetats något. Av de bränder som årligen inträffar i Sverige antas ungefär två tredjedelar ha föregåtts av ett brottsligt förfarande. Av dessa bedöms hälften vara anlagda och den andra hälften orsakade av ett oaktsamt handlande. Brottsutredningar i samband med bränder är resurskrävande och tidsödande. Kräver stor sakkunskap Det krävs stor sakkunskap för att kunna fastställa brandorsaker och bedöma risken för uppkomst av ytterligare personoch egendomsskador. Under brottsutredningar på grund av bränder anlitas därför i stor utsträckning brandteknisk expertis. Extpertis bland annat i form av personal inom räddningstjänsten för att som sakkunniga medverka i dessa avseende frågor och bedömningar av risker, brandoch rökspridning och brandförlopp. Redovisa vad omdömet bygger på I Rättegångsbalken finns bestämmelser för hur sakkunniga utlåtanden i sam - band med brottsutredningar ska vara utformade. Det innebär bland annat att den sakkunnige ska redovisa vilka vetenskap liga rön eller erfarenhetssatser som omdömet eller slutsatsen bygger på, vilka osäkerhetsfaktorer av betydelse för slutsatsen liksom skälet för dessa. Utlåtandet ska skrivas så att det kan förstås av personer utan särskild fackkunskap. I denna version av riktlinjer har det tillförts ett gråzonsresonemang som kan användas vid de fall när det inte är uppenbart om spridningsrisk förelåg eller förelåg inte. Klargörning av brandteknisk bedömning Rent konkret handlar arbetet med att upprätta ett sakkunnigt utlåtande om att klargöra en brandteknisk bedömning för personer inom rättsprocessen som är lekmän inom brandområdet. Eftersom både mordbrand och allmänfarlig vårdslöshet är farobrott, så är det själva faran som branden kan innebära i det aktuella fallet som är det straffbara. Där behövs en sakkunnig bedömning av vad branden skulle kunna leda till. Alltså på samma sätt som vid en riskanalys att bedöma och beskriva vilken fara branden kan innebära. Nyansering och resonemang Tidigare skrevs utlåtanden om att spridningsrisk förelåg eller förelåg inte, helt utan nyansering i slutsatsen. Detta förhållningssätt har i praktiken visat sig problematiskt i vissa fall. I denna version av riktlinjer har det tillförts ett gråzonsresonemang som kan användas vid de fall när det inte är uppenbart om spridningsrisk förelåg eller förelåg inte. Om farlig miljö kan uppkomma Den andra större förändringen är att i den tidigare rapporten rekommenderades att skriva risk för människors liv och hälsa I den nya versionen rekommenderas det att man skriver risk för att det skulle uppstå farlig miljö för människor att vistas i. Rent konkret innebär det att polisen behöver belägga om personer fanns i byggnaden som skulle kunna ha drabbats av branden. Den sakkunniges bedömning stannar vid att bedöma om farlig miljö kan uppkomma. Här kan den sakkunniges egen yrkeskompetens vara vägledande. Exempelvis om man som brandbefäl bedömer att skyddsutrustning kan komma att behövas (mask på), så bedöms risk för en farlig miljö föreligga. Särskilda omständigheter I rapporten behandlas också hur särskilda omständigheter bör redovisas i de fall sådana kan ha haft betydelse för utgången av ett händelseförlopp. Det har också klarlagts att ett platsbesök av en sakkunnig för att genomföra en undersökning i anslutning till sakkunnigutlåtandet kräver ett beslut om husrannsakan och att det är lämpligt att polis medverkar vid platsbesöket. Ta del av riktlinjerna MSBs regionala olycksundersökningssamordnare har fått information om de reviderade riktlinjerna som finns tillgängliga på SKLs hemsida under sektionen trycksaker/facklitteratur. Text: Fredric Jonsson, brandingenjör Räddningstjänsten Jönköpings kommun och brandutredare vid SKL Försäljning, service och utbildning i hantering av One-Seven CAFS 89 system sälda i Norden Möt oss på teknikdagarna hos SRTC i Skövde. Sandömässan hos MSB Sandö. och Workshop i Luleå i maj. Nordic Fire & Rescue Service AS Wick 250 torrvikt Wick Kg torrvikt max Kg L/min Max. Q max arb.tryck 340 L/min 16 Max. bar/160 arb.tryck mvp 16 bar/160 mvp 20 Räddningsledaren nr

12 Organisationsutveckling Mångfald Organisationsutveckling Mångfald Umeå räddningstjänst satsar på jämställdhet och organisationsutveckling Det började med en enkätundersökning under Där utvärder ade de anställda organisationen ur ett jämställdhet- och jämlikhetsperspektiv. Resultatet visade att organisationen behövde förändras. I år genomgår all personal under tre heldagar utbildning för att få in ny kunskap men också för att man gemensamt ska lägga grunden i förändringsarbetet. Den interna responsen avseende initiativet är genomgående positiv. Att antalet kvinnor inom räddningstjänsten är få är ingen nyhet. Senaste statistiken från MSB visar på att endast 2,4% av heltidsanställda brandmän är kvinnor. Inom deltiden är siffran något högre 4,0%. Jämfört med tidigare år har antalet kvinnor inom räddningstjänsten ökat, men det är en liten ökning. På räddningstjänsten i Umeå har de bestämt sig för att vända denna trend och skapa en arbetsplats där alla respekterar alla. För att kunna genomföra detta krävs förändringar på alla nivåer inom organisationen. Begränsande hierarkier och normer behöver förändras för att skapa en mer öppen arbetsplats. I ett gemensamt arbete ska nu organisationen enas om vilka värderingar som ska forma kulturen på arbetsplatsen. Umeå räddningstjänst har bestämt sig: Vi måste tillsammans komma överens om vilka värderingar som ska forma arbetsplatsen. I kursen ingick även moment där frågeställningar diskuterades i små grupper. Kvitto på organisationens status Projektet inleddes 2010 och startade med en undersökning där organisationen utvärderades genom en enkät utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. All personal inom räddningstjänsten i Umeå fick svara på enkäten och undersökningen gav ett kvitto på hur organisationen fungerar. Resultatet sammanställdes i en lika behandlingsplan bestående av både en jämställdhets- och jämlikhetsplan. Anställda inom organisationen har tagit del av resultatet i arbetsplatsträffar. Reaktion erna från organisationen har varit genomgående positiva vilket tyder på att många anser jämställdhet vara viktig att arbeta med. Samtliga medarbetare utbildas Tillsammans med en projektledare från kommunens jämställdhetsprojekt har man tagit fram fokusområdet för jämställhetsarbetet under Under april månad har samtliga medarbetare genomgått en utbildning under ledning av Fredrik Bondestam som är sociolog med inriktning mot genusforskning och genuspedagogik. Utbildningen bygger på dialogseminarier kring frågor om genus, jämställdhet, makt och kön. Målet med utbildnigen är att skapa ett mer öppet diskussionsklimat för den typen av frågor inom organisationen men den förväntas även ge en grund för att arbeta vidare med de problem som uppmärksammades under enkätundersökningen. Ett gemensamt förändringsarbete Undersökningen från 2012 visade på en väl fungerande organisation men som ändå behöver genomgå vissa förändringar. Framförallt behövde ett antal av räddningstjänstens styrdokument diskuteras och omarbetas utifrån ett genusperspektiv. För att förändringsarbetet ska få bästa möjliga genomslag och fungera i vardagen, tror Fredrik att alla inom organisationen måste enas om vilka attityder och värderingar som Umeå räddningstjänst står för. Att gemensamt ta fram förändringar ökar chanserna för att alla arbetar mot samma mål och känner sig delaktiga. En del av utbildningen genomfördes som föredragsform för att ge kunskap och väcka frågor kring jämställdhet. Finansiering och stöd Umeå räddningstjänst finansierar hela projektet med egna medel. De har stöd i arbetet från kommunens utvecklingsavdelning där projektledaren för ett kommunövergripande jämställdhetsprojekt är med och leder arbetet. Projektledaren bistår även med kunskaper kring jämställdhet och på vilka områden som arbetet ska fokuseras kring. Gemensam grund under 2012 Projektet fortsätter och till hösten genomförs ännu en utbildning. Då är det fokus på arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Målet med arbetet under 2012 är att bygga en gemensam grund och skapa förutsättningar för dialog kring jämställdhet inom organisationen. Den ökade kunskapen kommer förbättra kvalitén på både arbetsplatsen och på det pågående förändringsarbetet. Text: Evelina Edström. Foto: Umeå Räddningstjänst Berörda områden i enkätundersökningen Arbetsförhållanden ur ett könsperspektiv Förvärvsarbete och föräldraskap Sexuella trakasserier Kompetensutveckling Jämställdhetsanalys av löner Arbetsförhållanden Trakasserier Rekrytering Välkommen till Flisa i Östergötland september 2012 Kongressdagarna är fylla av intressanta programpunkter och på plats hittar ni en stor leverantörsutställning. 55 utställare Samverkan vid allvarlig händelse Befolkningens förväntningar Statliga utredningar om den prehospitala vården Arbetsmiljön inom ambulanssjukvården Bokning och fullständigt program 22 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

13 Rubbe cellplaster Rubbe erfarenheter Brand i Norrevångshallen i Eslöv 6 oktober Takkonstruktionen var under ombyggnad och det fanns ungefär 540 kubikmeter (15 ton) cellplastisolering i taket. Brandspridningen gick mycket snabbt och hela takkonstruktionen rasade in ungefär 40 minuter efter förmodad brandstart. cellplaster erfarenheter Cellplast och brand, är det en vettig kombination? Frigolit, EPS, PIR och PUR är exempel på namn för olika slags cellplaster. De används inom många områden och har blivit ett allt vanligare isoleringsmaterial. Cellplast har många fördelar men det finns också nackdelar. Flera av dem innebär bland annat en högre risk för snabb och svårkontrollerad brandspridning. Brandskyddsföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anordnade den 8 mars i Katrineholm en intressant seminariedag för att belysa cellplast ur ett brandperspektiv. Ett 90-tal seminariedeltagare samlades för att ta del av erfarenheter från flera olika bränder där det fanns cellplast i olika slags byggnadskonstruktioner. Deltagarna bestod till stor del av personal från olika räddningstjänster, länsbrandskyddsföreningar och försäkringsbolag. Men det fanns också representanter från större fastighetsägare, brandkonsulter och tillverkare av plast- och byggmaterial. Brandskyddsföreningen har valt att sätta fokus på cellplastfrågan eftersom Boverket menar att staten lagstiftningsmässigt inte ska engagera sig i egendomsskydd utan endast titta på personsäkerhet. 18 bränder redovisades Seminariedagen var uppdelad i ett antal föreläsningspass med erfarenheter från bränder där det fanns cellplast i olika typ av byggnadsdelar som hade delats in i områdena: byggplatser väggar/fasader tak/bjälklag villor Totalt redovisades 18 bränder som inträffat i Sverige och två som inträffat utomlands. Föreläsare var Samuel Nyström från Räddningstjänsten Jönköping, Anna Andersson-Carlin och Bertil Nilsson från Som sammanfattning av de erfarenheter som presenterades under dagen kan man säga att framförallt EPS har mycket dåliga brandegenskaper och behöver skyddas från brandpåverkan. Räddningstjänsten Syd, Anders Bergqvist och Cecilia Uneram från Brandskyddsföreningen Sverige, Max Tollquist från Storstockholms Brandförsvar samt Mattias Strömgren från MSB. I början på dagen visades också den film som Brandskyddsföreningen har tagit fram om cellplastbränder. Behov av rutiner för cellplast Ju mer öppet materialet finns, ju snabbare brandförlopp. Det är viktigt att ställa krav på att man ser över brandcellsindelningen vid större ombyggnader, att man försöker hålla brandcellsgränserna täta även under byggskedet och att det ibland finns behov av tillfälliga brandcellsgränser. Entreprenörerna behöver rutiner för arbeten med cellplast. Plastoch kemiföretagen har diverse anvisningar och skrifter tillgängliga på hemsidan under sektionen EPS-Bygg. Ökad risk på byggarbetsplatser Byggarbetsplatser bör ses som extra riskfyllda, då man förvarar och/eller hanterar stora volymer oskyddad cellplast. Dessutom är ofta brandcellsgränserna inte färdigställda. Det redovisades flera exempel på bränder orsakade av Heta arbeten i miljöer med oskyddad cellplast där gnistor/värme hade fritt tillträde till isoleringsmaterialet. I dessa fall var brandförloppen extremt snabba och den kraftiga svarta rökpelaren kunde ses på långt håll. Det ska också framhållas att det faktiskt Brand i tak och ännu inte färdigställda lägenheter på byggarbetsplats i Mariestad Branden började vid tätskiktsarbete på tak med 20 mm takboard och drygt 300 mm cellplastisolering. Brandförloppet och rökutvecklingen var mycket kraftig. Gasolflaskan som syns på bilden användes vid takarbetet. går att släcka bränder i cellplast och att lämpliga inbyggda barriärer kan hjälpa till att fördröja eller förhindra skadeutbredningen. Försäkringsbolagen sitter på en stor påverkansmöjlighet genom att kunna styra premienivåerna efter olika risker. Vilket isoleringsmaterial som används i de försäkrade byggnaderna borde vara en sådan riskfaktor. Rutiner för skadade byggnader? Det ställdes ett antal frågor från konferensdeltagarna. En av de mer intressanta kom från Clas-Göran Öhman på Södertörns Brandförsvarsförbund; Man har ett hus med putsad fasad och cellplastisolering i väggarna. Sopbilen backar på huset så att cellplasten friläggs. Vad betyder det ur brandskyddsperspektiv? Ska huset utrymmas? Ska skadan repareras samma dag? Frågorna är väl värda att fundera över men något svar kom inte under seminariet. Text: Mårten Eskilsson, stf räddningschef i Strängnäs Foto: Räddningstjänsten Östra Skaraborg & Räddningstjänsten Syd stegar som räddar liv Wibe LADDeRS brand & RäDDningSStegAR Hultafors AB box 145 / telegatan nässjö Mail: tel: Fax: Fakta Cellplast Är ett samlingsnamn för expanderade termoplaster som är lätta att bearbeta, har mycket bra isoleringsförmåga och är lätta att transportera i stora volymer. De är ofta billiga i inköp och har blivit ett allt vanligare material när man ska isolera byggnader. Det är också en petroleumbaserad produkt och har brandegenskaperna; högt energiinnehåll, är lättantändligt och ger snabba brandförlopp. Det går dock att flamskyddsbehandla materialet. Om man använder cellplast vid en ny- eller ombyggnad gäller det att se över de för- och nackdelar som finns för att få en så säker och kostnadseffektiv lösning som möjligt. Frågan har diskuterats inom räddningstjänsten sedan slutet av 90-talet. Om man endast ser saken ur brandskyddsperspektiv borde man välja en obrännbar isolering istället. EPS eller vit cellplast är det som man vanligen tänker på när man pratar om cellplaster. Det betecknas ofta frigolit vilket egentligen är ett handelsnamn som inte längre används. EPS mjuknar redan vid +80 C, börjar flyta vid +150 C och antänds av en flamma vid +230 C. När materialet mjuknar så tappar det hållfasthet och struktur. Den förhållandevis låga temperatur som krävs för att materialet ska rinna gör att brandpåverkan kan ge en mycket snabb brandspridning inne i en isolerad byggnadskonstruktion, exempelvis i en vägg mellan flera våningsplan. Det är därför viktigt att cellplasten är helt innesluten och inte har kontakt med omgivningen via genomföringar eller öppna hål. PUR står för polyuretan och det är ett lite mer kompakt material. PUR har också lite bättre värmebeständighet och sönderdelas vid +200 C. En nackdel är dock att den mycket giftiga gasen cyanväte bildas när PUR förbränns. PIR betyder isocyanurat och är den mest beständiga av de cellplaster som normalt används i byggnader. Det sönderdelas först vid +400 C och smälter inte så man får inga pölbränder. VI RÄDDAR VÄRDEN Tel: Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

14 aktuella händelser flerfamiljshus aktuella händelser flerfamiljshus Branden i Mjölby Den 3 mars startade en lägenhetsbrand i ett hyreshus som fick ett mycket kraftigt och intensivt brandförlopp. Branden startade i ett mindre rum med mycket möbler och annat brännbart, vilket bidrog till intensiteten när branden väl tagit fart. Brandorsaken är ännu okänd. Det snabba förloppet ledde tragiskt nog till att en person omkom. Här följer en redogörelse av händelsen, insatsen och det som hittills framkommit avseende orsaken. Klockan inkommer ett stort larm om brand i byggnad i flerfamiljshus och information om larmadressen till Mjölby och Skänninge brandstation. Enligt larmplanen direktlarmas ledningsenhet 5080, räddningsenhet 5010 och på räddningsledarens order höjdenhet 5030 från Mjölby. Från Skänninge brandstation direktlarmas räddningsenhet Insatsstyrkan i Mjölby är efter förlarmet på väg att klä om till utryckningskläder när stort larm kommer in. Under utryckningen Räddningsledaren kvitterar larmet klockan och när han svänger ut från stationen kan han tack vare det korta avståndet till larmadressen se lågor slå ut från husfasaden och en kraftig rökpelare som stiger mot himlen. I detta skede beslutar sig räddningsledaren om att begära förstärkning. Han begär förstärkning från Boxholm med räddningsenhet 5610 samt vattenenhet 5640 genom SOS Alarm via radio. Under samtalet med SOS Alarm framgår det att en person befaras vara kvar i lägenheten som brinner. I fordon 5010 ger brandförmannen tillika rökdykarledaren order till rökdykarna om att ta på sig hela andningsskyddet, ansiktsmask och att förbereda sig för rökdykning. En större grupp människor följde branden. Flera filmade branden privat och publicerade sedan filmerna på Youtube. Här ser vi takbranden som under den senare delen av insatsen får brinna av kontrollerat. Han anropar även under framkörningen höjdenhet 5030, för att säkerställa att larmadressen är uppfattad. Framme vid brandplatsen När insatsstyrkan närmar sig larmadressen råder det ingen tvekan om vilken fastighet som brinner. Räddningsledaren kvitterar framkomst klockan På plats möts han och brandförmannen av en stor mängd människor, däribland anhöriga som bokstavligen drar i deras kläder och bekräftar att en person finns kvar inne i lägenheten. Samtidigt ser räddningsledaren att det finns ett antal människor både på balkonger och i fönster som kallar på hjälp. Från den branddrabbade lägenhetens balkong på tredje våningen slår kraftiga lågor ut. Order om livräddning genom rökdykning Efter en mycket kort orientering och lägesbedömning på plats, ger räddningsledaren order till brandförmannen om livräddning via rökdykning och att angreppsvägen är genom entrédörren på fastighetens östra långsida. Brandförmannen/rökdykarledaren meddelar rökdykarna om ordern och börjar assistera med slangdragning genom trapphuset. Konstaterar fullt utvecklad brand Räddningsledaren gör sedan ett orienteringsvarv runt fastigheten och konstaterar att det är en fullt utvecklad brand i lägenheten på tredje våningen. Kraftiga lågor slår ut genom flera fönster och dörr på baksidan närmast den södra gaveln. Lågorna sträcker sig upp mot det fjärde våningsplanet och samtliga loftgångar på våningsplan tre, fyra och fem är helt eller delvis fyllda med svart brandrök. Han konstaterar att branden i detta skede fått fäste innanför plåtfasaden och vidare upp mot takfoten på den södra gaveln. Lägesrapporterar och begär förstärkning Under den korta orienteringen skriker omgivande människor till räddningsledaren att det är personer kvar i byggnaden som behöver hjälp. Räddningsledaren kontaktar SOS Alarm för att ge en första lägesrapport och begär ytterligare förstärkning i form av en räddningsenhet från Räddningstjänstförbundet Östra Götaland (Linköping-Norrköping). Information om en saknad person Samtidigt som räddningsledaren gjort sin orientering har rökdykarna och rökdykarledaren nått upp till brandlägenheten på tredje våningen. I direkt anslutning till lägenhetsdörren befinner sig uppskattningsvis åtta till tio personer i mycket stor förtvivlan och desperation. Under de närmsta minuterna har rökdykarledaren inte bara rökdykarna att ansvara för, utan får handgripligen hindra anhöriga från att inte rusa in i brandlägenheten. Rökdykarna påbörjar sin insats samtidigt som rökdykarledaren försöker få fram information om var den saknade personen kan finnas. Evakuering och säkring av vattenresurser Höjdenhet 5030 når brandplatsen strax efter räddningsledaren och räddningsenhet Inom minuter evakueras nio personer och en katt från tre lägenheter i fastigheten. Räddningsenhet 5310 från Skänninge kvitterade sig framme klockan och fick då order av räddningsledaren att säkra vattentillgången från brandpost till räddningsenhet 5010 samt därefter försöka dämpa branden på den södra gaveln av fastigheten. Detta då branden var på väg att sprida sig ner till lägenheten under startlägenheten. Rökdykarinsatsen I rökdykarnas beskrivning av deras insats framgår det enhälligt att lägenheten var svår att orientera sig i. Orsaken till detta var dess storlek och att det också var väldigt mycket möbler i rummen vilket Efter branden balkongen ovanför startlägenheten. också ger en hög brandbelastning. Lägenheten bestod av två 4-rumslägenheter som slagits ihop till en 8-rumslägenhet på 166 kvm och hade två balkonger. Man kan i efterhand konstatera att detta tillsammans med det långt gångna brandförloppet, med fullt utvecklad rumsbrand i flera av rummen, inte gynnade möjligheterna för rökdykarna att snabbt söka av lägenheten efter den saknade personen. Efter avlösning av rökdykare så hittades den saknade/omkomna flickan. De fann henne i ett av sovrummen, under två enkelsängar som skjutits ihop till en dubbelsäng. Brandspridningen i huset På grund av brandens intensitet och att lägenheten var genomgående blev det en brandspridning uppåt i fastigheten på både den västra och östra långsidan samt den södra gaveln av fastigheten. På den västra sidan spreds branden till loftgången på fjärde våningsplan och delvis in i lägenheten. På den östra sidan spreds branden från balkong till balkong i samma lägenhet rakt ovanför. På den södra gaveln spred sig branden redan i ett tidigt skede av insatsen bakom plåtfasaden till takfot och vind. Lägenheten bestod av två 4-rumslägenheter som slagits ihop till en 8-rumslägenhet på 166 kvm. Detta pågår parallellt Parallellt med rökdykarinsatserna i den lägenhet där branden startade hade flera andra moment utförts i fastigheten. Höjdenhet 2130 Linköping fick till uppgift av skadeplatschefen att enbart dämpa takbranden ovanför den södra gaveln för att förhindra en eventuell brandspridning till intilliggande fastighet. Samtidigt övertrycksatte man lägenheterna på det femte våningsplanet för att förhindra att varma brandgaser från takbranden ska tränga ner i lägenheterna och generera en eventuell brandspridning. Räddningsenhet 2010 Linköping kvitterade sig framme på plats klockan och får till uppgift att tillsammans med höjdenhet 2130 Linköping övervaka att taket brinner av på ett kontrollerat sätt. Räddningsenhet 2110 Linköping fortsat- 26 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

15 aktuella händelser brand i flerfamiljshus debatt cellplast te med genomsökning av fastigheten och fick tillgång till en huvudnyckel av fastighetsägaren. Räddningsinsatsen avslutas Klockan avslutar räddningsledaren räddningsinsatsen. Bevakning av fastigheten sker med hjälp av tre brandmän till följande dag. Orsak till olyckan Den direkta orsaken till hur branden startade har inte i skrivande stund kunnat fastställas. Polisens utredning pågår fortfarande och därmed kan man inte i dagsläget ge någon mer information om orsaken. Påverkande faktorer Det har konstaterats att det finns faktorer som kan ha påverkat eller som har påverkat händelseförloppet. Ovanligt stor volym då det var två sammanslagna fyrarumslägenheter och en hög brandbelastning har gjort att det blev ett snabbt och intensivt brandförlopp. Vid tidpunkten då räddningstjänsten larmades hade branden gått över i en fullt utvecklad lägenhetsbrand och spridit sig utanför aktuell lägenhet. I den pågående utredningen tittar man på varför det har tagit så lång tid innan första samtalet kom in till SOS Alarm då det fanns flera personer i området och det var mitt på eftermiddagen en lördag. Förekomsten av cellplastisolering innan - för ytterbeklädnad (i ytterväggarna) på fasad medverkade till den snabba brandspridningen till vinden på fastig- Svenskt Smide för Brand- och Brotts- Bekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: E-post: Även tiden innan larmningen undersökt i utredningen. Här ser vi branden från startlägenheten. heten. Brandspridningen mellan lägenheterna har dock skett via balkonger, där det förvarats mycket brännbart material, och via fönster som gått sönder av värmen. Ett konstaterande som gjordes var att loftgångarna på den västra sidan ovanför startlägenheten blev utsatta för en kraftig rök- och brandspridning som omöjliggjorde en utrymning från dessa lägenheter. Utrymning från lägenheterna ovanför fick då ske med hjälp av räddningstjänstens hävare från balkongerna på den östra sidan huset (genom gående lägenheter) på grund av att det inte gick att ta sig ut från lägenheterna via loftgångarna eftersom dessa var rökfyllda. Text & foto: Mikael Adolfsson, ställföreträdande räddningschef & Jan-Erik Forsén, brandmästare Mjölby Räddningstjänst Slutsats Mycket stor lägenhet: Man kan konstatera att lägenheten var väldigt stor (två sammanslagna 4-rumslägenheter) vilket man normalt inte förväntar sig i den här typen av fastighet. Hög brandbelastning: En öppen planlösning tillsammans med en interiör innehållande mycket brännbart material genererade detta och bidrog till den snabba brandspridningen. Rökdykarinsatsen: Det var svårt att söka av lägenheten på kort tid på grund av dess storlek och den intensiva branden. Detta gjorde också att det tog tid att hitta flickan, man fann henne efter ett tag under ett par sängar i ett av sovrummen. Brandspridningen: När det gäller byggnadskonstruktionen och cellplastisoleringen i ytterväggen så pågår det en utredning. Det som man kunnat konstatera är att cellplastisoleringen påverkade brandspridningen i fasaden och upp mot takfoten. Däremot har det inte varit någon brandspridning från ytterfasaden in i lägenheterna ovanför, utan där har branden spridit sig via fönster och balkonger. Kartläggning av tiden innan larmningen: Det som man också försöker få klarhet om i den pågående utredningen, är att branden verkar ha hållit på ett tag innan det kommer in ett larm till SOS Alarm, vilket har haft en stor betydelse för det fortsatta skeendet. Efter Mjölbybranden Onyanserad debatt om cellplast Efter branden i Mjölby har så åter cellplastens varande kommit upp på tapeten igen. I flera artiklar i massmedia har cellplasten fått bära skulden för det inträffade. Det är förståeligt efter en tragisk händelse men det är också lätt att diskussionen blir onyanserad. Cellplasten behöver skyddas så som det anges i byggreglerna även under byggskedet behöver risken för antändning beaktas. I det aktuella fallet hade troligen inte cellplasten något att göra med de personskador som inträffade. Däremot gav den säkert ett bidrag till brandspridningen i byggnaden. Och det finns flera fall med liknande konsekvenser inga personskador men stora egendomsskador. Är det då förkastligt att bygga med cellplast? Borde cellplasten rentav förbjudas? Sant är att egendomsskadorna kan bli mycket stora för vissa typer av cellplast. Och visst finns risken för personskador även om den antagligen är liten, baserat på den erfarenhet vi har hittills. Här behövs dock mer utredningsarbete göras hur stora är riskerna egentligen? Detta behöver vi ta reda på innan en allvarlig brand inträffar. I det arbetet behöver vi också beakta hur vi hanterar riskerna idag. Det finns trots allt flera verktyg för detta. Om vi börjar med materialet i sig, så ska vi först och främst begränsa diskussionen till expanderad polystyren, EPS, som är den vanligaste cellplasten, och den man normalt avser. Men det finns EPS och EPS. Det finns EPS med brandhämmande egenskaper, och den som inte har det. Har den brandhämmande egenskaper kan det ge bra skydd i sig. Har den inte dessa egenskaper kan man ändå bygga in EPS och skydda mot en brand. Och som med alla andra delar av brandskyddet förutsätter det att man projekterar, bygger rätt och underhåller systemet över tid. Det är viktigt att skydda EPS så som anges i byggreglerna och även under byggskedet behöver den risken beaktas. Faktum är att många av de cellplastbränder som har blivit uppmärksammade har skett just under byggskedet innan cellplasten har skyddats. Ställer vi då fel krav i byggreglerna? Har vi missat någon funktion? Alla material som har sämre egenskaper än D-s2,d0, vilket ungefär motsvarar trä, måste skyddas. Vilket är ännu tydligare i de nya byggreglerna: Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0. Dessa krav gäller generellt i byggnader men för byggnader som är särskilt skyddsvärda, Br1-byggnader, har vi dessutom tuffa krav på fasaden. Jag skulle faktiskt vilja hävda att det är bland de tuffaste kraven i Europa. Sedan BBR kom 1994 så har Sverige haft fyra krav på fasaders brandegenskaper. Motsvarigheten står nu i BBR 19 och de fyra kraven är (för Br1-byggnader) att ytterväggar i byggnader ska utformas så att: 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. Eftersom Sverige står ensamt avseende vissa av dessa krav är det viktigt att vi i det europeiska samarbetet bevakar möjligheten att ställa dessa krav. I Sverige har vi hittills använt oss av en svensk fullskalemetod, SP Fire 105. Någon liknande metod som beskriver de faktiska riskerna lika bra finns inte ännu i Europa. För de europeiska frågorna är det bra om räddningstjänsten, MSB, Brandskyddsföreningen och försäkringsbolag engagerar sig. Ingen av dessa deltar idag i den del av standardiseringen där dessa frågor hanteras, vilket ju kan påverka hur cellplast kan användas i byggnader. EPS är ett vanligt byggmaterial, både i Sverige och utomlands. EPS kan innebära brandrisker vid felaktig hantering, men riskerna kan hanteras genom behandling eller genom att EPS skyddas. Samtidigt behöver vi bli bättre på att lära oss av när byggandet inte blir som avsett. Ett sätt är att lära oss av de bränder som inträffat. Det är mycket bra att MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) nu satsar mer på utredningen av byggnadstekniskt brandskydd. För ett bra och hållbart brandskydd i byggandet krävs återkoppling från inträffade bränder. Text & Foto: Michael Strömgren, Brandingenjör SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 28 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

16 aktuella händelser Räddningsinsats vid Tjugekull desplagg och där vridas runt så att man låser kroken, för att sedan kunna lyfta personen. Stången budas till platsen med hjälp av polisen. Om pojken som fastnade i en klippskreva Klockan 10.35, lördagen den 3 mars får Räddningstjänsten i Kristianstad larm om att en person sitter fast mellan två stora stenblock. Adressen är Kjugekulls naturreservat. Området är relativt välkänt för personalen som där, 2 3 gånger per år, assisterar ambulansen som bärhjälp. Brandingenjör Dan Svensson berättar här om en annorlunda insats som satte kreativiteten och stresståligheten på prov hos insatspersonalen. Under framkörning får man kompletterande uppgifter om att personen har fallit cirka 3 4 meter och är fastklämd/innestängd. När första styrkan anländer får de reda på att det rör sig om en liten pojke på omkring tre år. Platsen där han trillat ner och fastnat är belägen meter upp i reservatet. Det som möter brandmännen när de kommer fram till platsen är två stora klippblock med en spricka mitt i. Sprickan är cirka 30 cm bred och cirka 3,5 meter djup. På botten av sprickan där pojken ligger är utrymmet lite bredare och pojken kryper ibland undan så man endast kan se hans hand eller arm. Tidigt höga krav på kreativitet Här fanns det inga standardrutiner att falla tillbaka på, utan här gäller det att tänka kreativt redan från första stund. Initialt försöker vi nå pojken med en lång båtshake. Man provar att fira ner ett rep med en ögla i och uppmanar pojken att sträcka in armen i öglan för att kunna dra åt öglan och försöka dra upp honom. En klättrare som befinner sig i området erbjuder sig att hjälpa till. Han försöker med huvudet före ta sig ner i sprickan men inser snabbt att det är för trångt. Inga av dessa försök lyckas och pojken vill absolut inte hjälpa till själv. Fakta Tjugekull Ett naturreservat strax norr om Kristianstad mellan Ivösjön och Oppmannasjön. I området finns ett stort antal klippblock, som sedan 90-talet har blivit populärt bland klättrare i Sverige och Norden. Naturreservatet är även ett välbesökt strövområde för allmänheten. Bygger om spänningsprovare Nästa lösning, är att vi bygger om en spänningsprovare som normalt används vid jordning på järnväg. Vi konstruerar längst ner en ögla av ett rep, som vi sedan ska kunna dra åt. I ett annat rep fäster vi en nalle. Samtidigt som vi firar ner nallen i sprickan uppmanar vi pojken att sträcka sig efter nallen i syfte att vi ska försöka fånga hans arm med öglan på spänningsprovaren. Inte heller detta lyckas då pojken inte är intresserad av att försöka ta nallen. Pojken var förvånansvärt lugn Under hela insatsen var vi noga med att hela tiden prata lugnande med pojken, för att han inte skulle bli rädd, ledsen eller få panik. Pojken var hela tiden förvånansvärt lugn. Detta berodde förmodligen på att han inte själv insåg vilken besvärlig situation han befann sig i. Vid ett tillfälle somnade han till en liten stund. Vi var noga med att hela tiden prata med föräldrarna och berätta vad vi gjorde och vad vi planerade att göra, för att även få dem att behålla lugnet. Tips om specialstång En bit in i insatsen får vi tips om att det på brandstationen i Löddeköpinge ska finnas en specialstång, framtagen för att rädda personer som trillat ner i brunnnar. Stången är konstruerad så att man skruvar ihop ett antal längder tills man har den så lång som man vill ha den. En specialkrok fästs sedan längst ut. Tanken är att kroken ska häktas tag i ett klä- Frivillig 12-åring vill hjälpa till Under tiden har även en 12-årig flicka genom sin pappa kontaktat SOS Alarm och anmält sig som frivillig. I detta skede av insatsen känner vi att vi måste prova allt. Flickan får polistransport till platsen. Hon är väldigt smal och stark och gör ett par försök att ta sig ner till pojken, men utrymmet är för trångt även för henne och hon får avbryta försöken. Börjar planera för stenklyvning Parallellt funderar vi även på andra möjliga lösningar. Ett alternativ som diskuterades var att försöka arbeta oss in från sidan av klippblocket i sprickans längdriktning genom att spräcka delar av klippblocket. Genom kontakter som ett av våra befål hade, får vi ut en stenhuggare som även är deltidsbrandman till platsen. Vi diskuterar och kommer fram till en strategi om hur vi ska arbeta oss in i klippan. Förbereder inför kyla och mörker Samtidigt har vi beställt belysning och värmefläktar till platsen, för att pojken inte ska bli nerkyld och för att vi ska kunna fortsätta jobba när mörkret faller på. Alla var eniga om att Vi lämnar inte platsen förrens pojken är uppe. För att exakt kunna se hur pojken låg och om han var skadad, beställdes en kamera som sotarna normalt använder när de ska inspektera rökgaskanaler. När vi firade ner kameran så kunde vi se på en tv-skärm hur pojken låg och att han var oskadd. Räddningen Med hjälp av specialstången lyckas vi tillslut vrida runt kroken och få ett bra tag i pojkens jacka. Vi kunde då lyfta honom halvvägs upp i sprickan. Där lyckas den klättrare som varit med under hela insatsen få tag i pojkens arm och vi kunde då dra upp honom. När vi lyfte honom med kroken var vi hela tiden rädda för att han hade knäppt upp sin jacka, och att vi skulle dra av den. Men lyftet gick bra. Klockan var omkring när pojken var uppe. Då hade insatsen pågått i 5,5 timmar. En tår i ögonvrån hos samtliga Känslan när pojken kom upp var obeskrivlig och i det ögonblicket kom det nog en tår i ögonvrån på samtliga som befann sig på platsen. Som ett av våra befäl uttryckte det, man blir väldigt mjuk vid sådana här ögonblick. Pojken var fysiskt sett oskadd. Lite medtagen och aningen nedkyld men mådde i övrigt bra. Intensiv mediebevakning Ganska tidigt i insatsen började media höra av sig och kom ut till platsen. Intresset från media bara växte under insats en. Vi valde att ha en ganska öppen dialog med media under insatsen. Det mediala intresset höll sedan i sig i nästan 1,5 vecka, vilket vi inte var riktigt beredda på. Utmaningar Den största utmaningen var pojkens agerande och stora ovilja att själv hjälpa till. Hur vi än försökte så var han inte intresserad av att på något sätt själv hjälpa till. Ibland kröp han undan så att vi inte kunde se honom, detta upplevdes som väldigt frustrerande. Under hela insatsen var det viktigt att vi hela tiden försökte få honom att känna sig lugn och trygg. Insatspersonalen upplevde insatsen som mycket påfrestande mentalt. Bland annat på grund av att det rörde sig om ett barn och att insatsen pågick under lång tid. Att hela tiden hitta nya kreativa lösningar när de metoder som vi provade inte fungerade var också en stor utmaning. Den stora mediala bevakningen skapade även den en viss press på alla inblandade. Sprickan var cirka 30 cm bred och 3,5 meter djup. Erfarenheter Efter att media börjat bevaka händelsen, började organisationer och privatpersoner höra av sig och ville på ett eller annat sätt hjälpa till. Här gäller det att värdera och sålla. Detta var svårt då man i vissa lägen under insatsen var frustrerad och ville prova alla kreativa lösningar som fanns att tillgå. Det är dock viktigt att inte vara rädd för att prova nya okända och kreativa lösningar. Men det gäller att fundera en och två gånger över vad som är möjligt och vad som gynnar insatsen. Den stora mediabevakningen på plats vi borde kanske ha anvisat dem till en avskild plats och genomfört regelbundna informationsträffar där. Alla inblandade upplevde insatsen som mentalt mycket påfrestande. Detta uttrycktes bland annat från erfarna brand - 30 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

17 aktuella händelser Räddningsinsats vid Tjugekull konferens skadeplats män med lång erfarenhet av många olika typer av svåra insatser. Träff med samtliga inblandade Ungefär en vecka efter händelsen bjöd vi in pojken och hans familj, ambulanssjukvårdarna och de privatpersoner som hjälpt till och medverkat vid insatsen till räddningstjänsten. Syftet var att följa upp hur pojken och familjen mådde och att tacka de som hjälpt till. Det blev ett mycket uppskattad möte där man kunde prata ut om hur man upplevt insatsen. Vilka känslor som fanns under själva räddningsaktionen och de känslor som kommit i efterhand. Det är otroligt viktigt att visa att vi bryr oss om de drabbade även efter händelsen. Många gånger är det rutininsatser för oss. Men för den/de drabbade är det ofta en traumatisk händelse. Det kostar så lite att återkoppla och bry sig om den/ de drabbade och det ger otroligt mycket tillbaka. Text: Dan Svensson, brandingenjör Räddningstjänsten i Kristianstad Foto: Peo Möller / Y-Photo.se Öva alla typer av olyckor, närsomhelst! Förberedelse för Virtual Incident Response Training Säkert och kostnadseffektivt alla tänkbara olyckor! Fakta stenklyvning/kilning Kilning av sten är en uråldrig teknik som används dagligen inom stenindustrin. Tekniken innebär att man borrar ett eller flera hål där man vill att stenen ska spricka, hålstorleken (18 mm i detta fallet) är exakt avpassad för 1 kil och 2 bläck. Kilen är cirka 12 cm och bläcken något längre. Bläcken har till uppgift att fördela trycket från kilen så att kraften överförs maximalt till stenen, man ska även smörja kil och bläck med lite fett, då ökar kraften avsevärt. Man kan även exakt bestämma var stenen ska spricka genom att borra hålen i en viss vinkel, och att man sedan riktar in kilar och bläck på ett speciellt sätt, detta kräver dock att man kan läsa sten. I detta fallet var förutsättningarna sådana att det var en del av stenen som hade en naturlig spricka på ca 1 m hög och 1,5 m lång, som bildade en liten hylla, se bild. Denna hylla var möjlig att kila bort, och tiden för ett sådant ingrep var cirka 30 min till max en tim. Detta hade gjort att vi fått det utrymme som krävdes för att få ut den nödställda. Risken med att använda denna metoden, är i detta fallet är ingen, att kila sten är en fullt kontrollerbar teknik, till skillnad från att spränga med någon form av sprängmedel. Text & Illustration: Mats Nilsson, stenhuggare och deltidsbrandman från Sölvesborg RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situationen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut. RescueSim erbjuder viktiga fördelar: Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan tidskrävande planering och förberedelse Förbättra operationell beredskap i insatsorganisationer Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö Öva er ledningsfunktion i över 30 olika miljöer - Skadeplats 2012 Inspiration och lärande för ett utvecklat skadeplatsarbete! Skadeplats 2012 tar nya grepp och återgår till upplägget med flera olika ämnesområden. Vår nyfikenhet och det faktum att de flesta arbetsmoment på en skadeplats har beröringspunkter med varandra gjorde att vi i år valde att lyfta fram ett antal olika ämnesområden istället för att ha ett genomgående tema för konferensen. Liknande upplägg som förra året Upplägget är som tidigare år, att vi under den första dagen tar del av ett antal föreläsningar för att under raster och speciell schemalagd tid även kunna träffa branschtillverkarna som finns på plats i sina montrar. Vi har fått positiv respons på det upplägget och vi tror det är viktigt med längre pausar mellan föreläsningarna för att ge deltagaren möjlighet till reflektion och diskussion. Dag två börjar på övningsfältet och innehåller ett antal förevisningar av branschutställare och arrangörer. Nytt för i år är att deltagarna kan välja att gå på ett seminarium på övningsfältet. Vi erbjuder tre stycken ämnesområden som sedan genomförs ett antal gånger i följd. Lunchen är förlagd i Katrineholm och konferensen avslutas sedan med ett antal föreläsningar i Tallåsaulan. Några exempel på föreläsningar Erfarenhetsåterföring är en viktig del av det ständigt pågående och livslånga lärandet. Det är viktigt att hitta former för att delge erfarenheter, såväl goda som mindre bra. Räddningstjänsten Östra Götaland redogör för en tragisk olycka som drabbade dem för ett antal år sedan. Vi får ta del av vilka olika processer som organisation gått igenom. Hur per sonalen och organisationen hanterade sorgen och erfarenheter som återfördes in i verksamheten. Jonas Holmgren & Håkan Dahm, Räddningstjänsten Östra Götaland Vattenlivräddning presenteras i ett seminarie som startar med en faktadel kring drunkningsolyckor grundat på forskning och statistik. Vilken nationell förmåga har vi gällande vattenlivräddning med och utan dykare? Vi får även ta del av räddningstjänsters arbete med vattenlivräddning som koncept. Seminariet avslutas med grundläggande taktik vattenlivräddning och vi får ta del av Norrköpings arbete med taktik räddningsdykning. Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland Det är dags att ta sig in i byggnaden för att släcka branden. Lasse Nelsson från MSB ställer sig frågorna; varför vi är där och varför gör vi som vi gör? Efter en historisk återblick inom ämnet för han diskussionen vidare mot hur räddningstjänsten släcker rumsbranden. Lasse Nelson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänstens roll i Utrymningsstrategin och som en alternativ utrymningsväg vid brand är omdebatterad. Kan man lita på att stegutrymning fungerar i alla lägen? Vi tittar på vad byggreglerna säger om utrymning och tar del av erfarenheter från insatser. Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen Daniel Holmstrand, Räddningstjänsten DalaMitt Arbetsmiljön på skadeplats mer än bara rökdykning Vi tar upp intressanta frågeställningar rörande räddningstjänstens arbetarskydd på skadeplats. Vi diskuterar kring vilka arbetsskyddsregler räddningstjänsten ska rätta sig efter och om de gäller fullt ut i alla situationer? PO Malmqvist, Utkiken Det är dags att avsluta räddningsinsatsen och detta orsakar ofta huvudbry. Branden ska vara släckt, en ledsen människa ska stöttas och trycket att vara formellt korrekt är högt. I värsta fall tar sig branden igen och orsakar ännu större skador och sorg. För att lösa problemet måste de formella kraven klargöras då skapas handlingsutrymmet för goda lösningar. Joel Péclard, Räddningstjänsten DalaMitt Kunskap i byggnadstekniskt brandskydd ökar förutsättningarna för att kunna göra en effektiv och säker insats invändigt som utvändigt. Genom att se på byggnaden kan du bedöma konstruktionen och utifrån pågående skada bedöma om riskerna är okej för en insats. Vi fokuserar på momentet riskbedömning vid brand i byggnad och ger exempel på hur du kan bedöma/värdera olika typer av byggnader inför en insats. Samuel Nyström, Räddningstjänsten Jönköping Genom att förstå de faktorer som påverkar en skogsbrand, går det att säga vart den tar vägen. Annie Johansson ger exempel på hur vi kan förutspå brandbeteendet och därmed öka effektiviteten och säkerheten vid skogsbrandsläckning. Annie Johansson, Kyllesjö skog Praktiska förevisningar Efter det att vi under tidigare konferenser har förevisat och diskuterat olika Släckmedel kände vi nu att det var dags för att jämföra dem. På övningsfältet genomför vi ett antal släckmedelsförevisningar med olika släckmedel. Ola Folkesson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap På den längre fikarasten under dag 1 förevisar vi firepro släckgranat. Richard Qvarfell, X-fire AB Nya grepp på övningsfältet I år erbjuder vi ett antal seminarier på övningsfältet. Seminarierna löper parallellt med de praktiska förevisningarna och genomförs flera gånger under förmiddagen. Du har möjlighet att delta i fördjupade diskussioner inom ämnesområd ena vattenlivräddning, höghöjdsarbete och bärbara stegar. Kräver ingen anmälan innan konferensen. Lärande efter konferens Som en del i lärandet väljer vi att lägga ut filmer och föreläsningar på brandskyddsföreningens hemsida. I år erbjuder vi ett antal övnings-pm till några utvalda föreläsningar. En möjlighet för fortsatt utveckling och lärande. Skadeplats ska ge deltagaren inspiration till ett effektivt arbete före, under och efter en olycka. Välkomna till Katrineholm den september! Text: Roger Ågren, projektledare Skadeplatskonferensen 32 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

18 Rökdykning på en ny nivå QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. Porträtt av en mordbrännare och en granskning av samhällets brister Under en konferens i Köpenhamn hölls ett föredrag av en åklagare som arbetat med en del av de bränder som Gryningspyromanen varit misstänkt för. Brandingenjören David Widlund började här fråga sig hur den misstänkte mordbrännaren kunde frias gång på gång. Var fanns bristerna? Resultatet blev boken om Gryningspyromanen. Vad har responsen från branschen nu blivit utifrån ett erfarenhetsperspektiv? Efter föredraget 2007 såddes ett första frö till boken som David har skrivit tillsammans med skribenten Jörgen Pettersson. Den bygger på ett omfattande researcharbete som bland annat innefattade granskning av rapporter och domstolshandlingar. De har även intervjuat Ulf Borgströms närmaste, polis, räddningstjänst, åklagare och drabbade. Det fanns många frågetecken kopplade till individen Ulf Borgström och flera av de bränder han var misstänkt för. Var i samhället fanns bristerna som gjorde att en person som Borgström inte fångades upp och fick hjälp? Varför lyckades man inte fälla honom för de bränder han var starkt misstänkt för? Uppväxt och drivkrafter Boken berättar om Borgströms barndom, uppväxt, beteende, hans gärningsmannaprofil och drivkrafter. Detta ger en tydlig bild av ett tragiskt livsöde och hur en individ med mycket otrygg uppväxt kan bli ett allvarligt hot mot samhället och enskilda. Researcharbetet visade även på brister i polisens, räddningstjänster och rättsväsendets arbete och hantering av händelserna som kopplades till Ulf Borgström, vilka också omnämns. Vill lyfta lärdomarna I tidsordning redovisas flera bränder som sammankopplats med Ulf och centrala händelser/perioder från hans liv fram tills att han fälls Man lyfter även fram, i samverkan med inblandade och sakkunniga som låtit sig intervjuas, vad som missats och vad som kunde gjorts annorlunda. Ett av huvudsyftena med att skriva boken var att lyfta lärdomarna i från de aktuella fallen. Vilken respons har ni nu fått på boken? Hittills är det framför allt vanliga dagsmedia som visat intresse för boken och frågorna som lyfts i den. Vi har ännu inte fått så mycket reaktioner från branschen polis och räddningstjänst, men det välkomnas och skulle vara roligt att ta del av, säger David Widlund. Vad förvånade dig mest under arbetet? Det var framför allt polisens och myndigheternas ointresse för sina egna brister och svagheter. Det fanns mycket lite tänk utanför boxen och svag vilja att få feedback, ta emot råd och granska det som kan göras bättre. Vad är status avseende brandutredningskompetens idag enligt dig? Generellt har ju både polis och räddningstjänst fortfarande mycket att lära. Ofta förstörs bevismaterial av räddningstjänsten under insatserna och alltför ofta styrs känsliga brandutredningar av brandcheferna, vilket är problematiskt ur lärandeperspektiv om man mörkar och tystar ner misstag. Polisen och åklagare har i sin tur generellt inte rätt kompetens och intresse av att utreda och bedriva fall till åtal. Vad händer nu efter lanseringen? Räddningstjänster och bibliotek, från framför allt södra delen av Sverige, har hört av sig och vill lära sig mer om anlagd brand, mordbrännare och ungdomsproblematik kopplat till det. Så det finns en del föredrag inbokade nu under våren och hösten. Man vill även ta del av lärdomar från arbetet med Gryningspyromanen. Jag har även som målsättning att tillsammans med MSB göra en revidering av boken Brandutredning under 2012 och vi får se var vi landar där, avslutar David. Boken Gryningspyromanen går att beställa via widlundpettersson.hoi.se. Text: Nenne Hagman, SBB Gryningspyromanen Erfarenheter FAKTA Mordbrännare 6 profiler och drivkrafter Nyfikenhet Mestadels lämpligt på unga mordbrännare som inte riktigt begriper konsekvenserna av en oskyldig tändsticka. Detta är sannolikt den enklaste formen av beteendestörning. Riskerna för att ett misstag som ung ska hänga med under resten av livet är små. Kriminalitet Eld är ett utmärkt verktyg för att dölja spår som man inte vill ska synas. Eld sopar effektivt ort bevis. Els sopar effektivt bort spår. Den som en gång kommit så långt som att bränna upp sina spår, löper stor risk att fortsätta i vuxen ålder. Sinnesförvirring Det kan börja med syner och vaneföreställningar innan mordbrännaren helt enkelt anlägger bränder för att rädda resten av världen. Här hjälper bara riktig mentalvård för att få bukt med hallucinationer och illusioner, vilket är det som driver mordbrännaren. Spänningssökande När en till synes fullt normal människa har allt men saknar spänning i livet kan en anlagd brand bli lösningen. Denna profil kan mestadels fungera normalt i sin vardag med andra människor. Men förr eller senare rämnar även den fasaden. Det är inte helt osannolikt att Ulf Borgström delvis passar in även i denna gärningsmannaprofil. Dysfunktionalitet Vanligen en följd av en extremt svår barndom med misshandel och otrygghet. Att elda skapar då det lugn de aldrig fick. Detta kan i viss mån tillämpas på Ulf borgströms profil. Men personer med den här profilen nöjer sig ofta med att se själva elden, utan att bry sig så värst mycket om skadorna. Gryningspyromanen var mest intresserad av att åstadkomma skada. Hämnd Denna profil passar i stort sett perfekt in på Gryningspyromanen och har ingenting att göra med den gängse bilden av pyromani. Stereotypen för hämndmordbrännaren är att växa upp i en familj där misstänksamhet gentemot precis alla andra är den starkaste drivkraften. Utdrag ur Gryningspyromanen. Källa: Diane L. Williams som arbetat med mordbrännare sedan Hon gav 2005 ut boken Understanding the Arsonist: From Assessment to Confession. Räddningsledaren nr

19 IRL Kompetensstrategi irl Kompetensstrategi Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling Så växte IRL fram och varför Under hösten 2006 började utformningen av nuvarande IRL fram. Ola Mårtensson undersökte möjligheten att starta upp en verksamhet för ledarskapsutbildningar tillsammans med Göran Schnell, dåvarande vd för Brandskyddsföreningen och Jan Wisén, dåvarande ordförande i föreningen Sveriges brandbefäl. Fanns det något intresse? Ja, det fanns ett klart intresse, inte minst på grund av att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inte längre utbildade i Stationsledarskap. Vi träffade MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att förankra och diskutera idén och syftet med IRL. SKL betonade vikten av att utbildningarna skulle vara anpassade till kommunens behov av utveckling. Så blev det och det har varit och är ett framgångsrikt koncept. IRL kommer till den enskilde räddningstjänsten och genomför skräddarsydda utvecklingsprogram, berättar Ola. Lyckat resultat Under vintern 2007 drog IRL igång med sina första pilotutbildningar och det var för Västra Sörmlands räddningstjänst, Sörmlandskustens räddningstjänst och Medelpads räddningstjänst. Resultatet blev lyckat och det beslutades att IRL skulle fortsätta och utvecklas. Sommaren 2007 anställdes Ola Mårtensson av Brandskyddsföreningen som verksamhetschef och placerades i Stockholm. Brandskyddsförningen roll var att ansvara för utbildningsadministration och arbetsgivareansvar för Ola. Brandbefälets Riksförbunds (föreningen Sveriges Brandbefäl) roll var att skapa legimitet för utbildningarna hos landets brandbefäl. Från Brandvärn till Räddningschefer Verksamheten består av öppna utbildningar och anpassade utbildningar som genomförs lokalt. Det finns mest intresse av man kommer till den aktuella räddningstjänsten och utbildar deras chefer och ledare på plats. Detta var också grunden i varför IRL bildades. En tydlig utvecklingstendens är att det ställs allt högre krav på chefer och ledare inom kommunal räddningstjänst att axla Bilden är tagen från IRLs första pilotutbildning med Sörmlandskustens räddningstjänst i april Behovet består ofta av att få kunskap och insikter för att både kunna vara chef och kamrat med arbetskollegorna. rollen som arbetsgivarerepresentant och att inte vara gruppens representant. Det gäller att kunna leda och fördela utifrån ett verksamhetsperspektiv och inte utifrån personalens egna behov. IRL har haft en stadig utveckling av sina utbildningar sedan starten I början var det utbildning för styrkeledare/arbetsledare på heltidssidan som det fanns störst intresse för. Behovet består ofta av att få kunskap och insikter för att både kunna vara chef och kamrat med arbetskollegorna. Utmaningen för styrkledarna är att kunna hantera rollen som den formella arbetsgivarerepresentanten i det sociala samspelet i gruppen. Allt fler uppdrag Senaste åren får IRL allt fler uppdrag att genomföra utbildningar för RiB (deltid) styrkledare och stationsansvariga utifrån att det ställs större krav att de ska vara arbetsgivarerepresentanter. I deras huvudsyssla kan exempelvis styrkeledaren vara underställd en arbetsledare som är brandman i samma räddningsstyrka. De kan dessutom vara grannar och aktiva i samma idrottsförening. Detta ställer krav på att man ska kunna hantera olika roller som RiB styrkeledare. I höstas utbildade IRL brandvärnspersonal i grunder i ledarskap. Vid vissa insatser kommer de först och kanske stannar kvar efter på skadeplatsen för bevakning eller akut restvärderäddning. De har behov av kunskap till exempel i arbetsmiljöfrågor och gruppdynamik. Utbildningar hösten 2012 Utbildningen som IRL genomförde blev mycket uppskattad. Rätt ämnen, bra genom förande och introduktion till hela organisationen. per pe t tersson, förbundschef r äddningstjänsten östr a kronoberg Under hösten kommer IRL att fortsätta med tre utbildningar som har goda resultat och effekter. RiB Arbetsledning Ledarskap, arbetsgivarelojalitet, pedagogik Steg 1: 2 3 oktober Steg 2: 6 7 november Plats: Hässleholm/Tyringe Styrning Politisk dialog och helhetssyn 9 10 oktober. Plats: Nässjö Styrning och politisk dialog IRL har för ledande personer, som till exempel räddningschefer, avdelningschefer, säkerhetschef, utbildning i styrning och politisk dialog. Att leda i en politiskt styrd organisation ställer unika krav på ledarskapet och styrning. En central del i kursen är att deltagarnas handlingsprogram från kommunen enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor) granskas och utvärderas. Detta har upplevts som mycket givande och man får här även konstruktiv feedback av räddningstjänstkollegor. En annan tydlig tendens är att IRL utbildar all personal i grunder i arbetsrätt, utvecklande feedback, värderingar och etik/moral. Det finns ett tydligt behov av att personalen inser och får kunskap om anställningsavtalets innebörd. Det kan vara att förstå att arbetsgivaren kan leda och fördela arbetet enligt centrala kollektiv avtalet Allmänna bestämmelser. Detta är förvånansvärt en nyhet för en del anställda. Gedigen kompetens IRLs utbildare har gedigen kompetens inom olika områden. Man har även en erfaren advokat som har varit i Arbetsdomstolen under flera år, en brandmästare som har egen ledarerfarenhet, brandingenjörer och räddningschefer som kan verksamhetsstyrning och den politiska dialogen. På detta sätt täcker IRL in olika kompetensbehov inför varje uppdrag och utbildning. Text: Räddningsledaren Heltid Arbetsledning Personligt Ledarskap, att vara arbetsgivarerepresentant, gruppdynamik Steg 1: september Steg 2: november Plats: Falkenberg Mer information, inbjudan och anmälningsblankett hittar du på FAKTA Ola Mårtensson om sina drivkrafter Jag har ett stort hjärta för räddningstjänsten och drivs av att stödja räddningstjänsten så att det utformas en företagskultur som bygger på ömsesidig lojalitet utifrån uppdraget. Att formellt vara arbetsgivarens representant som styrkeledare är det svåraste uppdraget på en räddningstjänst då man lever i ett socialpsykologiskt samspel. Om styrkeledaren skall klara av detta krävs det att deras chefer ställer sig frågan: Hur kan vi gemensamt skapa ömsesidig lojalitet? Det vill säga att det inte räcker med att peka med hela handen och uttrycka att styrkeledarna skall vara mer lojala! Litteratur av Ola Mårtensson Svenska Räddningsverkets FoU rapport Räddningsstyrkans inre liv MSBs lärobok Taktik, ledning, ledarskap VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD Senaste LED tekniken (Linjär LED) 5 års garan på elektroniken Tel Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

20 internationellt nordiskt brandbefälsmöte internationellt nordiskt brandbefälsmöte Sverige har en del att lära Mastergrad denna utbildning ingår bland annat strategisk ledning, stabsarbete och projektledning. Bachelor i Brann og redning 30 sp (1/2 år) Brann- og redningsledelse 30 sp (1/2 år) Årsstudium i Brannog redningsledelse 60 sp (1 år) Bachelor och Master Nästa steg är en Bachelor utbildning i Brand och räddning som ger 30 högskolepoäng. I denna utbildning ingår bland annat vetenskapsteori och forskningsmetodik. Med denna utbildning som bas kan du sedan läsa dig till en Master. Man kan även nå mastergrad efter genomgången brandingenjörsutbildning eller annan bachelor utbildning. Då läser du en 1-årig kompletterande utbildning. Denna väg skapar möjligheten att få in en annan kompetens inom räddningstjänsten än den som beskrivits innan. Fagskole Høgskole Beredskapsledelse 2 30 sp (1/2 år) Beredskapsledelse 1 30 sp (1/2 år) Beredskap 1 år Forebyggende 60 sp (1 år) Forebyggende 1 år Brann, redning og sikkerhet 1 år Nødalarmsentral 60 sp (1 år) Nødalarmering 1 år Branningeniør 180 sp (3 år) Annen bachelorgrad 180 sp (3 år) Jag undrar om vi i Sverige inte har satt våra befäl på en alltför hård svältkur? Lillehammer i mars Vårt samarbete med de andra Nordiska brandbefälsföreningarna är väldigt fruktbart. Det senaste mötet i Lillehammer i början av mars i år var inget undantag. Där lärde jag mig att Sverige har en hel del att lära om hur man lär. Idag består vårt nordiska samarbete dels av en träff på våren mellan brandbefälsföreningarnas styrelser och dels en studievecka för medlemmar i respektive förening. På det nordiska mötet i Lillehammer redovisade bland annat Norge ett förslag till nytt utbildningsystem för brandpersonal som var mycket intressant. Norge tar täten I Norge har regeringen genomfört en offentlig utredning på uppdrag av staten, en NOU (motsvarande SOU Statens Offentliga Utredningar) i syfte att se över det norska utbildningssystemet för brandpersonal. Bakgrunden till utredningen innehåller skäl som vi i Sverige väl känner igen som till exempel att det förebyggande uppdraget breddas och att en bredare rekryteringsbas önskas och så vidare. Vi känner också igen hur dessa krav tillgodoses genom en förlängd och breddad grundutbildning som många blivande brandmän genomgår. Den norska brandmannautbildningen föreslås likt den svenska att bli en tvåårig eftergymnasial utbildning som bekostas av den studerande själv. Som studerande, väljer man efter det första året mellan tre inriktningar; förebyggande, operativt eller larmoperatör. Dessa val innebär att man till viss del begränsas i vilken riktning man sedan kan fortsätta sin karriär. Stärkt befälsutbildning I det norska förslaget är samtliga av de fortsatta utbildningsstegen förlagda till högskolan. Studierna ger högskolepoäng och bekostas av den studerande själv. I det första steget finns det tre spår att välja mellan; insatsledning 1+2, förebyggande eller nödcentral. Detta steg ger 60 högskolepoäng och ges sammanhängande under två terminer. Nästa steg i utbildningstrappan är ett halvt års studier i Brand- och räddningsledning som även ger 30 högskolepoäng. I Liknande tänk i Danmark Även i Danmark finns det tankar på att öka kompetenskraven för den som ska vara beredskapschef (motsvarande brandchef). Bakgrunden är att man i Danmark sett hur kompetenskraven på chefer i samhället i allmänhet och de samverkande blåljusmyndigheterna i synnerhet ökar. För att räddningstjänsterna ska kunna samverka bra med andra organisationer behöver kompetensen öka. Därför funderar man på att införa krav på att alla brandchefer ska ha en diplomerande utbildning i kvalificerad ledning och ledarskap som motsvarar ett års högskolestudier. I Sverige då? De tankar som tänks i Norge och Danmark ger skäl till eftertanke. För det första måste man beundra Norge som haft ett mycket brett deltagande i utredningsarbetet från såväl brandbefäl som politiker och forskare. Detta borgar inte bara för god kvalitét utan även goda förutsättningar för att förslaget anammas. För det andra kan man reflektera över den ordning som råder i Sverige. Den svenska brandmannautbildningen är idag på två år. För att sedan kunna bli befäl i Sverige krävs det en 6-veckors kurs Räddningsledare A. För att göra ytterligare karriär kan du studera nio veckor till Räddningsledare B. Inga av dessa Relevant fagbrev / Generell studiekompetanse / Realkompetanse Förslaget till ett nytt utbildningssytem i Norge. kurser ger högskolepoäng. Jag undrar om vi i Sverige inte har satt våra befäl på en alltför hård svältkur? Måste vi inte reflektera över och kanske omvärdera innehåll, upplägg och genomförande av den svenska befälsutbildningen? Utbyte i ledarskapsfrågor Andra frågor som diskuterades på vårt möte var ledarskapsutbildning. Jag presenterade den verksamhet som IRL bedriver för våra nordiska föreningar. Det fanns en stor nyfikenhet kring IRL vilket nu lett till att vi i höst kommer ha ett seminarium tillsammans med Nordiska brandbefäl i ämnet räddningstjänstens ledarskap. Jag tror IRL har mycket att ge våra nordiska vänner, men jag tror också att vi kan lära av dem. Vi håller just nu på att planera detta seminarium Den norska utredningen av utbildningssystemet för brandpersonal finns tillgänglig via och heter NOU 2012:8 Ny utdanning for nye utfordringer. Text & foto: Ulf Lago, ordförande SBB Generell studiekompetanse / Realkompetanse Föreningarnas olika strukturer och verksamheter Det finns flera intressanta jämförelser att göra mellan de nordiska brandbefälsföreningarna; alltifrån hur man finansierar och organiserar sin verksamhet till vilken verksamhet man driver. I de andra nordiska länderna används brandbefälsföreningarnas kompetens mycket mer av exempelvis staten och försäkringsbolag. Som exempel får den norska brandbefälsföreningen kronor varje år från ett försäkringsbolag för att sprida solskenshistorier utifrån de insatser som den norska räddningstjänsten gör. Mer information finns på under sektionen Solskinnshistorier. Norge har på många sätt en motsvarande organisation som vi med länsföreningar. Medlemsavgiften i de nordiska föreningarna spänner mellan 900 kronor i Danmark och 150 kronor i Sverige. I Finland och Norge ligger avgiften på 250 kronor, men då har dessa föreningar också kraftiga bidrag från försäkringsbranschen för specifika projekt med mera Här tycker jag också det finns skäl att reflektera över hur vår svenska verksamhet finansieras och organiseras idag och hur den skulle kunna var i framtiden. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Fakta De nordiska brandbefälsföreningarnas hemsidor: Norge: Finland: Danmark: 38 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ Välkommen till UPPSALA BRAND2012 När ord blir handling Under flera år har mål, resultat och visioner varit i blickfånget när räddningstjänstens verksamhet har diskuterats. Detta

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner Brandstationer Agenda Storstockholms brandförsvar, SSBF Olika rumsfunktioner Den nya brandstationen Öppen brandstation Förbättrad inomhusmiljö minska sjukdomsbild Mångfald och jämställdhet Flexibilitet

Läs mer

Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation

SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation Socialtjänsten i Uddevalla kommun Socialtjänsten i Uddevalla har 2000 anställda och en budget på en miljard. Dagligen kommer tusentals människor i kontakt med de

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Att leda sig själv och andra 2 dagar

Att leda sig själv och andra 2 dagar Att leda sig själv och andra 2 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Välkomna till Projekt Fenix spridningskonferens!

Välkomna till Projekt Fenix spridningskonferens! Välkomna till Projekt Fenix spridningskonferens! Agenda 9.00 9.30 10.15 10.40 11.30 12.30 13.25 15.00 Inledning med Ruddi Porsgaard Vägar till mirakel! Peter Westlund Kaffepaus Framgångsrika arbetslag,

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer