Pris 40 kr. Östersjöfestivalen. Musik. ledarskap. 23 aug 2 Sep

Transkript

1 Pris 40 kr Östersjöfestivalen Musik miljö 23 aug 2 Sep ledarskap PROGRAM 2010

2 Östersjöfestivalen 23 aug 2 Sep PROGRAM Musik miljö ledarskap Kära konsertbesökare Välkomna till den åttonde Östersjöfestivalen i Berwaldhallens regi. Jag är glad och stolt över att vi lyckats skapa ett etablerat forum där klassisk musik i världsklass samlar människor till samtal om miljö, musik och ledarskap. Det krävs stora insatser för att förbättra miljön i vårt gemensamma innanhav för kommande generationer. Vi vill med Östersjöfestivalen inleda konstruktiva möten och uppmuntra till det goda ledarskap som behövs för att få saker gjorda, och vi gör det med hjälp av vår specialitet, musik. Inbyggda i vår festivalorganisation finns redan två världsartister som deltagit varje år, dirigenterna Esa-Pekka Salonen, i år bland annat med Helsingfors Stadsorkester, och Valery Gergiev som dirigerar sin egna Mariinskijteaterns orkester. I år har vi även lyckats locka hit en av de stora dirigentlegendarerna, Riccardo Muti, som kommer att dirigera Brahms Ein deutsches Requiem. Fyra uruppföranden av beställningsverk presenteras och flera som framförs för första gången i Sverige. Passa på att delta i konsertintroduktionerna när tonsättarna själva berättar om musiken. Jag tycker det är glädjande att vi kan bereda plats för nyskriven musik av några av Sveriges intressantaste tonsättare och den nya musiken ska naturligtvis ha en självskriven plats på en festival som har framtiden i fokus. Det blir seminarium om kulturen kring Baltikum, Världsnaturfondens årliga Östersjöseminarium och mycket, mycket annat som går att läsa om i detta programblad. Vårt stolta konserthus kommer att sjuda av aktivitet och koka av inspiration under festivaldagarna så kom och låt oss vara tillsammans, njuta av musiken och verka för en bättre miljö. Som vanligt är radions mikrofoner på plats och allt direktsänds i Sveriges Radio P2 för er som inte kan närvara. Konsertbesökare och radiolyssnare. Miljövänner, musiker och alla inbjudna gäster: Hjärtligt välkomna till den åttonde Östersjöfestivalen! Michael Tydén Konserthuschef Berwaldhallen Welcome to the eighth Baltic Sea Festival under the direction of Berwaldhallen. I am proud and happy that we have succeeded in creating an established forum where world class classical music brings together people to discuss the environment, music and leadership. A lot needs to be done to improve the environment of our shared inland sea for coming generations. We want the Baltic Sea Festival to foster constructive encounters and to encourage the good leadership which is needed to get things done, and this we do with our speciality: music. We already have two global artists who are integral parts of our festival organisation, both of whom have taken part every year, the conductors Esa-Pekka Salonen, this year conducting, among others, The Helsinki Philharmonic Orchestra and Valery Gergiev, conducting his own Mariinsky Theatre Orchestra. This year we have also managed to entice one of the great legendary conductors, Riccardo Muti, to join us here to conduct Brahms Ein deutsches Requiem. There will be performances of four commissioned works plus several which will be performed for the first time in Sweden. To concert goers and radio listeners, friends of the environment, musicians and to all our guests: a warm welcome to the eighth Baltic Sea Festival! Michael Tydén, General Manager, Berwaldhallen Östersjöfestivalens programtidning Ansvarig utgivare Michael Tydén Adress Berwaldhallen Dag Hammarskjölds väg Stockholm Projektledare Katarina Lindblad Annonser och annonsbokning Katarina Lindblad Skribenter Katarina Lindblad, Gunnar Lanzky-Otto, Natalia Kazmierska, Edward Klingspor, Johan Norberg Form Lupo Design Tryck Elanders Information och biljetter Berwaldhallens biljettkontor Dag Hammarskjölds väg 3 Öppet mån fre kl samt två timmar före respektive konsert Tel biljettkontoret.berwaldhallen@sr.se berwaldhallen.se Omslagsbild Lupo Design English summaries English summaries are to be found on: p 2 Welcome p 6 Raise your Banner for the Baltic! pp for each of the concerts pp for the artist s biographies Vi vill varmt tacka alla ensembler, dirigenter och solister samt övrig personal som gjort Östersjöfestivalen möjlig. Särskilt vill vi tacka: BMW Kulturdepartementet Kulturrådet Kulturfestivalen Polska institutet Regeringen Stockholms stad Sveriges Radio Swedbank Utrikesdepartementet WWF Ett speciellt tack till Esa-Pekka Salonen och Valery Gergiev som donerar sina gager till festivalen.

3 Östersjöfestivalen 2010 Historien 03 Samtal med Esa-Pekka Att bygga för framtiden och hålla länken mellan arvet och det nya levande, är några av hans drivkrafter och grundläggande idéer. Östersjöfestivalens konstnärlige ledare Esa-Pekka Salonen reflekterar över årets festival. Hur kommer det sig att du har engagerat dig i den nya ungdomssymfoniorkestern? - Det är helt och hållet ett initiativ från Nina Balabina på Lilla Akademien. När hon berättade om det för mig tänkte jag direkt: Det här är absolut någonting jag vill vara med om! Det handlar inte bara om musikens framtid, utan om hela kulturens balans. Att det finns ungdomar som spelar på den här nivån, vare sig de sen blir professionella eller inte, så har de ändå fått den här närkontakten med klassisk musik och kan uppskatta vårt arv och därmed bidra till att det kommer att fortsätta finnas klassisk musik. Att bilda en sådan här ungdomsorkester är viktigt på många olika nivåer. Den kan bli attraktiv för unga när de fattar att det är svårt att komma in, man måste provspela, måste vara bra. I de nordiska länderna, speciellt i Sverige, har man varit rädd för det där med elitism. Det kan vara dags att föra in ett nytt tänkande; det här är en elitensemble och det är otroligt coolt att komma in. Du verkar tänka mycket på att bygga för framtiden på olika sätt, stötta ungdomar, stötta skapandet av ny musik, som den här idén med att beställa uvertyrer till Östersjöfestivalen? - Det har blivit så mer och mer ju äldre jag blir, att jag tänker långt in i framtiden. Jag är rädd för att den obrutna kedjan som binder oss till den stora traditionen och de gamla, stora mästarna, ska brytas. Poängen med att beställa och skriva nya verk är att man håller traditionen levande, hittar nya sätt att tolka och framföra de stora, klassiska verken, samtidigt som man tar hand om det som håller på att skapas just nu. Det blir som en organisk kontinuitet mellan det nya och det gamla. Om den kedjan blir avbruten kan det hända att även de gamla mästarna förlorar sin relevans. Till sist, hur ser du på Östersjöfestivalen i dag, jämfört med din ursprungliga idé om miljöengagemanget, hur går det tycker du? - Vi har fått ett väldigt gensvar från grannländerna och kollegor världen runt. Om man googlar så nämns festivalen som en pionjär med en annan betoning än i Salzburg, Luzern och de andra festivalerna, som attraherar det rika folket som kommer dit i smoking och lång klänning och dricker champagne. Vi har en litet annan vinkel, vi utgick ifrån en ny geopolitisk situation och försökte underlätta kultursamarbetet i en region som nu var fri, samtidigt som den ekologiska situationen var katastrofal. Om jag har någon ideologi så är det att jag inte tror att man kan separera ekonomi från ekologi eller kultur. Ett fungerande samhälle är en organism och inte en mekanism, där man kan ta loss en skruv eller en kondensator man kan inte tänka på det sättet. Saker och ting går hand i hand. Den huvudidén har fått genklang också hos folket som tycker om vinklingen, att det är nytt samtidigt som vi bjuder på en högklassig upplevelse. Och utan att skryta kan vi konstatera att det knutits en massa kontakter som inte fanns tidigare, så vi har nog hjälpt till en del kommunikationsmässigt. Katarina Lindblad Grundarna av Östersjöfestivalen: konstnärlige ledaren Esa-Pekka Salonen, Berwaldhallens chef Michael Tydén och Sveriges Radios Symfoniorkesters hedersdirigent Valery Gerigev. Bilden är tagen i Bozar Palais des Beaux Arts i Bryssel, där Östersjöfestivalen gästspelade hösten 2009 med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU.

4 04 Konsertprogram Östersjöfestivalen 2010 Program Augusti 23 måndag kl orkesterinvigning Sid 14 Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester Esa-Pekka Salonen dirigent David Björkman dirigent David Lundblad dirigent Lena Hoel sopran BRAHMS: Akademisk festuvertyr SIBELIUS: - Var det en dröm - Flickan kom ifrån sin älsklings möte TARRODI: Zenelö SATIE: - La diva de l Empir - Je te veux SÖDERMAN: Uvertyr till Orleanska Jungfrun TJAJKOVSKIJ: Symfoni nr 4 Biljetter: kr 24 tisdag kl 19.30* Mariinskijteaterns orkester Sid 15 Valery Gergiev dirigent Olga Sergejeva sopran Sergej Alexasjkin bas BORISOVA-OLLAS: Angelus, (ffg i Sverige) TJAJKOVSKIJ: Serenad för stråkar SJOSTAKOVITJ: Symfoni nr 14 Biljetter: kr 25 onsdag kl 19.30* Mahlers tredje symfoni Sid 16 Sveriges Radios Symfoniorkester Damer ur Eric Ericsons Kammarkör Adolf Fredriks Gosskör Esa-Pekka Salonen dirigent Monica Groop mezzo Byström: Der Vogel der Nacht uruppförande av festivalens beställningsverk Mahler: Symfoni nr 3 Biljetter: kr 26 torsdag kl 19.30* Mendelssohns Elias Mahler Chamber Orchestra Radiokören Daniel Harding dirigent Julia Kleiter sopran Bernarda Fink mezzo Michael Schade tenor Thomas Quasthoff basbaryton Mendelssohn: Elias Biljetter: kr Sid fredag kl 19.30* Chopin 200 år: pianorecital Sid 18 Stanislaw Drzewiecki piano Arkvik: Capriccio Quasi Fantasia uruppförande av festivalens beställningsverk Chopin: - Polonäs fiss-moll - Fem mazurkor op. 7 - Tre valser op Fantasi-impromptu ciss-moll - Scherzo h-moll - Polonäs Ass-dur Biljetter: kr 28 lördag kl 19.30* Esa-Pekka Salonen Sid 19 Helsingfors Stadsorkester Esa-Pekka Salonen dirigent Lilli Paasikivi Judith Gabor Bretz Blåskägg Leyman: Solar Flares uruppförande av festivalens beställningsverk PROKOFJEV: ur Romeo och Julia Bartók: Riddar Blåskäggs borg Biljetter: kr 29 söndag kl 19.30* Strauss En alpsymfoni Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent GRIME: Virga R Strauss: En alpsymfoni Biljetter: kr Sid måndag 19.30* OBS! Gustaf Vasa Kyrka Estniska körkontraster Sid 21 Stockholms Sinfonietta Lettiska Radions Kör Tõnu Kaljuste dirigent PALMÉR: Dona nobis pacem, uruppförande av festivalens beställningsverk TORMIS: Reminiscentia (ffg i Sverige) PÄRT: Berlinmässan PÄRT: Adams klagan (ffg i Sverige) Biljetter: 200 kr 31 tisdag kl 19.30* Lettiska körklanger Sid 22 Lettiska Radions Kör Sigvards Klava dirigent TORMIS: Lettiska bordunsånger Ratniece: Chu dal (Stilla vatten) ABOLS: Karawane EŠENVALD: Solhundar PÄRT: which was the son of Biljetter: 200 kr September 1 onsdag kl Chamber unplugged Niklas Andersson klarinett Malin Broman violin Per Öman violin Eriikka Nylund viola Ola Karlsson cello CRUSELL: Klarinettkvartett nr 1 BRAHMS: Klarinettkvintett Biljetter: 200 kr 2 torsdag kl riccardo muti Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Bayerska Radions Kör Riccardo Muti dirigent Miah Persson sopran Peter Mattei baryton Brahms: Ein deutsches Requiem Biljetter: kr Sid 23 Sid 24 *Konsertintroduktion en timme före konserten Med reservation för förändringar

5 Östersjöfestivalen 2010 Seminarier 05 notiser Konsertintroduktioner Tisdag 24 aug Introduktion med Victoria Borisova-Ollas och Katarina Lindblad. Onsdag 25 aug Introduktion med Britta Byström och Katarina Lindblad. Torsdag 26 aug Introduktion med Katarina Lindblad från kl Pre- För att kunna lyssna på klassisk musik behöver man egentligen inte veta eller förstå någonting. Man kan bara öppna öronen och ta emot. Samtidigt blir det ofta en större upplevelse om man är lite förberedd på vad som komma skall. Så är det inom allting, en fotbollsmatch är roligare att se om man kan reglerna, en enkel skogspromenaden kan ge mer om man vet vad det är för fågel som sjunger. Därför erbjuder Berwaldhallen konsertintroduktioner till nästan alla konserter under Östersjöfestivalen. Där får du möta tonsättare och dirigenter som berättar mer om den musik du sen får höra under konserten. Samtalen leds av någon av festivalens konsertpresentatörer Niklas Lindblad, Per Lindqvist och Katarina Lindblad. Introduktionerna börjar en timme före konserten och pågår ca 30 min. Platsen är övre foajén då ej annat anges. concert talk med Daniel Harding. Fredag 27 aug Introduktion med Ylva Q Arkvik och Niklas Lindblad. Lördag 28 aug Introduktion med Katarina Leyman och Per Lindqvist. Söndag 29 aug Introduktion med Daniel Harding och Katarina Lindblad. Måndag 30 aug Introduktion med Catharina Palmér och Niklas Lindblad. OBS Gustaf Vasa kyrka Tisdag 31 aug Introduktion med Niklas Lindblad och gäst från Lettiskta Radions kör. Konstutställningar under festivalen När du kommer in i Berwaldhallen i år kommer du att mötas inte bara av musik utan även av visuell konst. Dels en utställning som vi fått låna från Lettlands konstakademi, med konst av elever från Konsthögskolan i Riga, som har lyssnat på körsång och målat till. Det projektet har skett i samarbete med UNESCO. Dels en utställning om tonsättarna Arvo Pärt och Veljo Tormis som fyller 75 respektive 80 år i år, arrangerad av Estniska institutet. GRAND CHOPIN BRILLANT Chopin-disco på Berns Frédéric Chopin, som föddes i Polen för 200 år sedan, firas på klubben Berns den 27 augusti. I början av kvällen spelar konsertpianisten Jaroslaw Kaliski Grande Valse Brillante Ess-dur op.18. Under festen tolkas sedan Chopins musik av Kornél Kovács, Eltron John och Jacek Sienkiewicz, svenska och polska dj:er och vj:er, alltså videojockeyer, vilket innebär att det blir Chopin både för örat och ögat. Eventet arrangeras av Polska institutet, Kornél Kovács och Berns salonger i samarbete med Östersjöfestivalen som en del av Chopin-året Eventet kommer att sändas på Fokus på tonsättare Under den åttonde Östersjöfestivalen står tonsättarna i fokus, både de nu aktiva, de jubilerande och alla de andra. I år har festivalen beställt fyra nyskrivna verk, fyra uvertyrer komponerade till just den konsert då de framförs. Tonsättarna har fått i uppdrag att på något sätt förhålla sig till den övriga musiken under konserten, som en musikalisk kommentar eller pendang. De fyra tonsättarna är Ylva Q Arkvik, Britta Byström, Katarina Leyman och Catharina Palmér. Läs mer om dem på sid 8. Under festivalen spelas även en lång rad stycken för första gången i Sverige. Inte minst intressant är att vi får ta del av den estniska och lettiska samtida musiken genom konserterna med Lettiska Radions Kör. Och inte mindre än fyra jubilarer får en särskild hyllning, Frédéric Chopin 200 år, Gustav Mahler 150 år, Veljo Tormis 80 år och Arvo Pärt 75 år. Både Tormis och Pärt kommer att närvara vid festivalen. Vi är också stolta över att kunna räkna åtta kvinnliga tonsättare vid årets festival. Utöver de fyra tonsättare som skrivit festivalens beställningsverk, spelas ytterligare fyra verk av kvinnliga tonsättare, Andrea Tarrodi, Victoria Borisova-Ollas, Helen Grime och Santa Ratniece. seminarium Vilken kultur bor vid Östersjön? är rubriken på årets seminarium, ett samtal om vad det innebär att vara en del av Norden och Östersjöområdet i dag, 20 år efter murens fall. Vad är det som för oss samman? Varför vill vi se oss som en del av detta sammanhang? Vad är attraktivt med detta, vad stöter bort? Medverkar gör Esa-Pekka Salonen, konstnärlig ledare Östersjöfestivalen, författaren Per-Olof Enquist som skrivit om Baltikum och är en hängiven musiklyssnare, Una Celma, lettisk-svensk dokumentärfilmare som vet mycket om hur kulturarbetare och andra har det i Baltikum idag och Natalia Kazmierska, polsk-svensk ung skribent med skarpt intellekt (se hennes artikel på s 12). Svante Weyler är moderator. Berwaldhallen, nedre foajén 24 augusti kl Seminariet kommer att spelas in av Sveriges Radio P1 för sändning 26 augusti kl 14.03, med repris 27 augusti

6 06 WWF Östersjöfestivalen Raise your Banner for the Baltic Sea! The Baltic States have a long tradition of cooperation and exchange not only in trade and music but also when on issue of practical environmental measures. The Baltic Sea festival is a symbol of how our combined efforts can make our shared inland sea healthier. The Baltic is one of the youngest seas and largest bodies of brackish water in the world. It is the distinctive character of our inland sea that is also its curse. The Baltic is not only home to bladder wrack, cod, sea eagles and seals, but it is also a link between the humans of the countries in the region. In less than a generation the Baltic has been transformed from a clean sea full of fish to one of the world s most polluted seas. Eutrophication is one of the main reasons for the ill health of the Baltic. It is well known that agriculture which releases phosphorus and nitrogen out into the sea is the main cause of eutrophication. For this reason the WWF is working for a change in the EU common agricultural policy. A common misconception is that it would be better to invest in wastewater treatment plants in Poland or Russia rather than measures here in Sweden. Today treatment plants are being rapidly built in Poland and other EU countries around the Baltic but in Sweden we are not taking such strong measures. WWF campaigned for many years for the ferries that cross the Baltic to stop dumping sewage in the sea. In Finland it is prohibited for pleasure boats to release waste from toilets directly into the sea a measure that is on its way to being implemented here in Sweden too. The Baltic is one of the most studied seas in the world and there is a wide scientific consensus over what needs to be done. The foundations are all there, but there is still no effective collaborative system nor are there long-term solutions. Today the problems of the Baltic Sea sit on the various desks of various minister in various countries and there is no overall perspective. The Baltic can be saved but the process needs to be coordinated. We have recently received the good news that the environmental situation of the Baltic has improved. Parts of the cod stocks show signs of recovering, the bladder wrack is spreading out in the inner archipelagos and the flow of eutrophicating nutrients into the sea has lessened but there is still much to do, this is just a beginning. The Baltic can be saved! Raise your banners high for the Baltic! Åsa Andersson Programme Manager for the Baltic Sea World Wildlife Foundation WWF 01 Stora Nässa i Stockholms skärgård The Stockholm archipelago Foto Lasse Burell 02 Östersjövimpeln The Baltic Sea banner

7 Östersjöfestivalen 2010 WWF 07 Rädda Östersjön: Hissa Östersjövimpeln! nder en magisk vecka samlas världsledande dirigenter, solister och orkestrar i ett sommarfagert Stockholm för att bjuda oss på fantastiska konserter. Östersjöfestivalen är symbolen för en enande och sammanhållande kraft för att Östersjön, vårt gemensamma vackra innanhav ska bli friskare. Östersjöländerna har en lång tradition av samarbete och utbyte både när det gäller handel och musik men även när det gäller konkret miljöarbete. Vid mitten av 1900-talet betraktades fortfarande havet som oändligt. Vi kunde fånga hur mycket fisk vi ville och dumpa sopor och avfall rakt ut i havet. Algblomningar förekom inte alls i samma omfattning som idag och torsken kunde till och med fiskas i Stockholms skärgård. Även gädda och abborre har blivit sällsynta efter i stort sett hela kusten från Kalmar upp till Uppland. På mindre än en mansålder har Östersjön förvandlats från ett rent hav fullt av fisk till ett av världens mest förorenade hav. Ett exempel på hur ekosystem och naturresurser har missbrukats. Östersjön är ett av världens yngsta hav och största brackvattenområden och det är vårt innanhavs särart som samtidigt är dess förbannelse. Från en yta som är fyra och en halv gånger större än havet och har cirka 90 miljoner invånare, mynnar alla vattendrag ut i havet. Östersjön är inte bara hem åt blåstång, torsk, havsörn och sälar, utan är också en länk mellan människorna i regionens länder. Övergödning är en av de största orsakerna till Östersjöns dåliga hälsa. Den skadar i första hand djur och växter men drabbar också indirekt fiske, bad och båtliv. Det mest påtagliga är de årligen återkommande algblomningarna och det vi inte ser den ökande ytan av döda havsbottnar, som idag är dubbelt så stor som Sveriges sammanlagda åkerareal. Det är välkänt att jordbruket är den främsta orsaken till övergödningen som läcker fosfor och kväve från gödningsmedel ut i havet och med missriktade jordbrukssubventioner utan tillräckliga miljökrav bidrar varje skattebetalare i Sverige årligen med cirka kronor till Östersjöns övergödning. Via bäckar och åar rinner näringsämnena ut i Östersjön. Grunderna för jordbrukspolitiken skapades 1957 i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut jämfört med idag. Därför arbetar WWF för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska förändras vid budgetreformen En vanlig missuppfattning är att det vore bättre att vi satsar på reningsverk i Polen eller Ryssland istället för på åtgärder här i Sverige. Men idag byggs det reningsverk för fullt i Polen och övriga EU-länder runt Östersjön men eftersom vi inte genomför lika stora åtgärder här i Sverige innebär andra länders minskade belastning på Östersjön att Sveriges andel ökar. WWF har under många år arbetat för att kryssningsfartygen som trafikerar Östersjön ska sluta dumpa avloppsvatten i Östersjön. I Finland är det förbjudet för fritidsbåtar att släppa ut avfall från toaletter rakt ut i havet något som är på väg att införas även här i Sverige. Östersjön är ett av världens mest studerade hav och det råder stor vetenskaplig enighet om vilka åtgärder som krävs för att komma tillrätta med Östersjöns miljöproblem. Vi har alla förutsättningar ekonomiska resurser, vetenskapligt kunnande och engagerade medborgare och företag men ett effektivt samarbete och långsiktiga lösningar saknas. Vi måste bortse från särintressen som jordbruk, fiske och sjöfart om vi ska lyckas. Idag ligger Östersjöns problemområden på olika länders och ministrars bord, därför saknas det helhetsperspektiv som WWF arbetar för. Östersjön går att rädda men för det krävs en samordning en speciell havsmyndighet som har ansvar för samtliga frågor som rör havet. Under senare tid har vi har nåtts av glädjande besked om att Östersjöns miljö har förbättrats. Delar av torskbeståndet visar tecken på återhämtning, blåstången brer ut sig i innerskärgårdarna och inflödet av övergödande näringsämnen till havet har minskat men mycket återstår att göra, det här är bara början. Det krävs miljardinsatser för att rädda Östersjön, men jämfört med EUs enorma bidrag till jordbruket handlar det ändå om marginella summor. Östersjön går att rädda! Hissa Östersjövimpeln du också! Åsa Andersson Programchef svensk natur och Östersjön, Världsnaturfonden WWF WWF håller sitt årliga seminarium på Finlands ambassad 26/8 för inbjudna gäster.

8 08 Festivalens beställningsverk Östersjöfestivalen 2010 beställningsverk blir till festivaluvertyrer I år har fyra tonsättare fått i uppdrag att skriva en uvertyr till vardera en av fyra konserter under Östersjöfestivalen, ett stycke som på något sätt ska förhålla sig till den övriga musiken under konserten. Här berättar de för Katarina Lindblad om sin bakgrund och syn på musiken. Missa inte Konsertintroduktionerna De fyra tonsättarna kommer att närvara under festivalen och medverka i en konsertintroduktion inför just den konsert då respektive stycke uruppförs, en timme före konserten. Der Vogel der Nacht Solar Flares Dona nobis pacem Capriccio Quasi Fantasia

9 Östersjöfestivalen 2010 Festivalens beställningsverk 09 ylva q Arkvik Född 1961, ursprungligen pianist, har läst musikvetenskap i Uppsala, tagit kantorsexamen och gått musiklärarlinjen och komposition på Musikhögskolan i Stockholm, med diplomexamen år Läs mer om Ylva Q Arkvik på sid 18. När förstod du att du ville bli tonsättare? Att vara tonsättare är ju inget som direkt finns i samhället, speciellt om man kommer från en by som jag gör. Det fanns ju inga levande tonsättare runt omkring en direkt när man växte upp. Alla som skrev musik var döda. Eller så var det popmusik. Så det tog nog ganska lång tid. Och det var först när jag hade spelat själv rätt länge som jag kände att det inte räckte riktigt. Och det var då jag kände att jag ville börja skriva på allvar. Och sen tiden därifrån till att man kan känna och säga att man är tonsättare, det är en annan femma. Hur såg din väg in i musiken ut? Min mor spelade mycket piano när jag var liten. På skiva var det mest Arthur Eriksson och sånt. Och en tysk julskiva som jag lyssnade mycket på. Jag gick i kommunala musikskolan, men började spela för kantorn i stället, i det lilla samhället som jag kommer ifrån. Där spelade jag orgel och skrev fyrstämmig sats och sjöng i kör. Sen tänkte jag egentligen göra något åt det naturvetenskapliga hållet, men min lärare tyckte att jag skulle söka musikhögskolan så jag bestämde mig till slut för att prova den musikaliska banan. Hur går du tillväga när du komponerar, var börjar du? Det kan vara olika, men jag börjar nog ofta med form, med en storform. Jag vill ha en bild av stycket innan jag börjar med detaljerna. Sen tycker jag mycket om harmonik, det kan jag snöa in på, homofona klanger, block. Men också melodier, vackra melodier. Jag tycker mycket om folkmusik, även om jag inte tror att man kan spåra några folkmelodier direkt i min musik. Hur ser en arbetsdag ut, hur gör du rent konkret? Jag försöker komma igång så tidigt jag kan på förmiddagen, innan koncentrationen ebbar ut. Så hoppas jag att det inte ska ringa allt för många spretiga telefonsamtal. Man behöver mycket tid för att hinna skriva, det tar tid. Vad är det bästa och det sämsta med att vara tonsättare i Sverige idag? Det finns inte så mycket utrymme för ny komposition egentligen, jag menar, hur många orkestrar finns det? Och de spelar mest gammal musik, det är någon gång ibland som det är någon tonsättarfestival och då gör de av med allt på den tonsättaren den veckan. Jag tycker att det är synd att vår tids musik inte kommer till mer användning, inte får utrymme. Hur låter din önskebeställning? Så stort och så långt som möjligt. En stor symfoni eller en stor helaftonsopera, det borde nån komma på att de borde be mig skriva. Och de får gärna komma med ett saftigt libretto också. Britta Byström Född 1977, utbildad i komposition på Musikhögskolan i Stockholm för bl a Pär Lindgren och Bent Sørensen. Aktuell som hustonsättare för Västerås Sinfonietta Läs mer om Britta Byström på sid 16. Hur såg din väg till att bli tonsättare ut? Intresset för klassisk musik är inget jag fick hemifrån, det väcktes när jag var 11 och började spela i kommunala musikskolan. Sen råkade jag träffa Mats Larsson Gothe när jag spelade trumpet i en ungdomsorkester, jag var 14 år, och vi spelade ett stycke av honom. Då frågade jag honom om han ville ge mig kompositionslektioner. Och det blev betydelsefullt. Jag var nöjd redan på den tiden, men förstår ännu mer nu hur bra den undervisningen var. Nuförtiden talas det så mycket om att man ska uppmuntra unga kvinnor, det kan jag inte säga att han gjorde. Men han tog mig på väldigt stort allvar och bemötte mig och det jag gjorde seriöst. Han behandlade mig som en jämlike, vilket är mycket svårare än att uppmuntra. Hur tänker du kring stil och hur du kan skriva för att nå ut, så att människor förstår? Oj vilken fråga Det är klart att man vill att människor ska lyssna och förstå det man gör, men ärligt talat är det ingenting jag skänker en tanke medan jag komponerar. Då är jag upptagen av musikens egen logik, och mina egna visioner om vad jag vill göra. Jag tror att många av de verk som vi uppfattar som kommunikativa och lätta att ta till sig för en publik, de är tillkomna just på det sättet. Hur går det till när du komponerar? Jag börjar ofta i en klanglig ände, sen sätter jag igång att gradvis förverkliga den klangliga fantasi som jag har. Då går jag ganska metodiskt tillväga, och ofta tar jag vid vid det stycke som jag gjort innan. Hur ser en arbetsdag ut? Jag arbetar på dagarna och sover på nätterna. Sen beror det lite grann på i vilken fas jag är i ett stycke. Men jag försöker hålla en ganska jämn arbetstakt, eftersom jag har två barn också. Hur tänker du kring budskap i musik? Jag har nog svårt att förknippa musik över huvud taget med någon form av budskap. Med det inte sagt att musik är världsfrånvänd. Det är snarare en fråga om hur djupt tonsättaren förmår borra. Lyckas man borra tillräckligt djupt kan musiken uppnå i stort sett vad som helst, men vad man finner tror jag är oöverskådligt i förväg. Det är som att man är ute med håven, och sen får man se vad man fångar. Man kan också ha en stark känsla av att det man gör är viktigt, eller angeläget, eller har en särkskild laddning. Men sen på vilket sätt, det är svårt att svara på. I bästa fall något som vidgar världen för människor. Har du någon drömbeställning? Ja kanske till nästa års Östersjöfestival: 1 ½ timmes symfoni med barnkör, damkör posthornssolo, Esa-Pekka Salonen, och så kan de ha någon liten skvätt Mahler före.

10 10 Festivalens beställningsverk Östersjöfestivaen 2010 Katarina Leyman Född Pianist från början, klassiskt men även jazz. Även konstnär. Har studerat komposition på Kungliga Musikhögskolan och Berklee College of Music och New England Conservatory of Music i Boston. Läs mer om Katarina Leyman på sid 19. Hur kom det sig att du började komponera? Jag bestämde mig inte i unga år för att bli just kompositör. Att hålla på med kultur har däremot alltid varit en självklarhet, något man bara gör, det har ingenting med karriär att göra. Pappa var skulptör och arbetade hemma. Både mamma och pappa spelade fiol och sjöng i kör. Jag spelade piano i kommunala musikskolan och gick musiklinjen på folkhögskola. Men upplevde att det var för mycket vassa armbågar i musikvärlden. Så jag hoppade av och gick på konstskola några år. Men jag saknade musiken allt mer. Så jag åkte till USA för att studera jazz. Där upptäckte jag filmmusik. Det var det som ledde mig in på komposition. Vi startade en kompositionsgrupp jag och några kompisar, som vi kallade Composers of New England Collective, musiker och tonsättare, alla i början av sina karriärer. Och en natt när jag satt och komponerade kände jag att det här vill jag göra. Hur arbetar du fram en komposition? Jag tänker i bilder, abstrakta bilder. En skulptur t ex kan man se ur olika vinklar; hur låter det i musik? Eller när man åker tåg och ser träden utanför så upplever man att träden som är nära och de som är längre bort rör sig med olika hastighet. Sådant kan jag försöka få fram i musik. Rent konkret jobbar jag fram en skala. Och så sätter jag mig vid pianot och prövar och tar fram ett stort tonmaterial. Sen använder jag bara en bråkdel Hur ser en arbetsdag dag ut? Förhoppningsvis behöver jag inte gå iväg någonstans. Jag går inte upp alltför tidigt, startar ganska långsamt, äter frukost, men sen när jag väl är igång är det svårt att gå därifrån. Gör jag någonting så är jag väldigt inne i det. Vad är det bästa och det sämsta med att vara tonsättare i Sverige i dag? Man måste vara en företagsmaskin och ta hand om allt det här runtomkring, som förutsätter ett helt annat sinnestillstånd än konstnärlig verksamhet. Om jag t.ex. har ett viktigt möte en dag kanske jag inte kan komponera effektivt resten av den dagen. Jag kan gott och väl prata för varan men det tar mycket kraft från skapandet. Hur förhåller du dig till musikens budskap? Jag skulle önska att jag kunde påverka samhället med min musik. Men huvudsakligen gör jag musik för att jag vill göra musik och försöker helt enkelt förmedla den - kanske konst för konstens och människornas skull. Hur låter din drömbeställning? Jag skulle vilja skriva något jättestort för orkester. Det är ändå orkester som är häftigast, just för att man kan jobba med så breda penslar, samtidigt som man kan jobba med detaljer. Sveriges Radio P2 är Östersjöfestivalkanalen Östersjön genomsyrar hela P2 under festivalen och dessutom direktsänds alla Östersjöfestivalens konserter. Du kan lyssna på dina favoritkonserter om och om igen i 30 dagar efter sändningen i vårt arkiv. Hos oss sitter du alltid på första raden. Läs mer på sverigesradio.se/p2

11 Östersjöfestivalen 2010 Festivalens beställningsverk 11 Catharina Palmér Född Violinist i botten. Utbildad i komposition på Kungliga Musikhögskolan för Sven-David Sandström och Pär Lindgren, i Köpenhamn för Per Nørgård och i Indiana, USA, där hon skrev en kammaropera som doktorsavhandling. Har nyligen avslutat ett samarbete med Musik i Syd, projektet Tonsatt, med kompositionsbeställningar under tre år. Läs mer om Catharina Palmér på sid 21. Hur kom det sig att du började komponera? Innan jag började på Musikhögskolan första gången så höll jag på mycket med körsång, jag spelade fiol, piano, kyrkoorgel - och jag hade svårt att välja. Jag tyckte allting var kul. Men jag bestämde mig ändå för att välja fiolen och kom in på pedagog. Innan dess hade jag tagit kantorsexamen. Sen fick jag Hans Eklund i teori, i fiolklassen. Och det var han som väckte idén. Det var som en sådan där viktig händelse, du vet, när man kommer ihåg vad man hade på sig. Jag kommer ihåg den dagen när han sa du skulle inte vara intresserad av att söka komposition?. Att han tyckte att jag var så bra att jag kunde söka dit Vad komponerar du i för tradition? Jag står i den klassiska traditionen, och plockar favorittonsättare från alla tider; Josquin de Prez, Bach, Mahler, Ligeti. Vad behöver du för att komma igång med en kompositionsidé? Det är väldigt ofta en text, men det kan också vara nästan vad som helst. Jag kan få en idé när jag går förbi ett staket. En gång när jag åkte i tunnelbanan, så var det ett sådant där långt band som inte är en rulltrappa, och då fick jag en tunnelidé. Det är väldigt olika. Hur tänker du kring budskap i musik? Det kan ju vara väldigt tydligt, som i Dona nobis pacem. Ibland kan det belysa någonting som är fel i samhället, och ibland kan det vara ett budskap som inte går att sätta ord på. Det finns ett berömt citat att musiken kan uttrycka det som inte går att tala om men som är omöjligt att tiga om. Hur är det att vara tonsättare i Sverige i dag, jämfört med USA? På många sätt är det friare här i Sverige. Här är det trots allt möjligt att få en beställning, ja till och med flera. Tonsättare utbildas med målet att kunna gå ut i samhället och fungera som fria konstnärer. I USA går hela träningen ut på att få en akademisk examen. Man måste nästan vara professor och ha en akademisk tjänst för att få en beställning. Sen blir man huvudsakligen spelad av universitetsorkestrarna. Å andra sidan finns det en mycket större stilistisk bredd i USA. Allt är ok, och det är inspirerande. Hur ser en arbetsdag ut? Det är rätt olika beroende på var i processen jag är. Om det är alldeles i början så kan det vara att jag sitter och läser. Annars försöker jag jobba på, och eventuella korrigeringar gör jag senare. Första svängen sker vid skrivbordet, då och då går jag till pianot, men sen använder jag datorn. Vad drömmer du om för beställning? Jag är väldigt förtjust i stora besättningar, en orkesterbeställning eller orkester och kör. Gärna opera. El från vind och vatten till Östersjöfestivalens besökare för att vi ser kraften i kulturen Specialpris på el från vind och vatten under augusti - september, teckna elavtal på Kraft & Kultur en värld av möjligheter Kraft & Kultur är ett företag som vänder sig till dem som är intresserade av miljö och kultur. Detta får du som elkund hos Kraft&Kultur: Enbart el från förnybar energi Sex nummer per år av Voltaire, vårt magasin för kultur och samhällsdebatt Förmånligt pris på Äventyrliga Familjer, vår tidning för dig som älskar resor och upplevelser Rabatter på Nordens största internet-varuhus för ekologiska produkter Rabatter på vår internetbokhandel Rabatter på vår bokutgivning.

12 12 Krönika Östersjöfestivalen 2010 Vilken kultur bor vid Östersjön? Grannland Polen och Våra baltiska vänner är vanliga fraser i debatten numera. Men hur ser vi i praktiken på grannarna från det forna östblocket, vi som alltid varit en del av Norden? Och hur ser vi på oss själva? För 60 år sedan var Norden en del av identiteten, skolbarnen lärde sig självklart alla fem nationalsångerna utantill. Idag är Norden inte alls ett lika självklart begrepp. Hur ser kulturarbetare från de olika länderna på situationen idag? Vi har bett Natalia Kazmierska att i en krönika ta upp ett av de ämnen som kommer att diskuteras i seminariet Vilken kultur bor vid Östersjön : vår dubbla inställning till människor från grannländerna i öst. KAN POLACKER LÄGGA FISKBENS- PARKETT? För ett tag sedan blev jag uppringd av en okänd man, vi kan kalla honom Pawel. Inte ett ord på svenska kunde han, men berättade på polska och lite knackig engelska förtvivlat om sin helvetessituation. Tillsammans med ett femtiotal andra polacker och ryssar hade Pawel nämligen kommit till Sverige ett halvår tidigare för att arbeta på ett bygge. Nya, luftiga företagslokaler, som skulle uppföras nära kajen i ett trevligt medelklassområde i Stockholmstrakten. Nej, det var ju inte ett särskilt bra betalt jobb, det medgav Pawel med en suck. Mellan 50 och 80 kronor i timmen. Den polska underleverantören till det svenska byggföretaget var dessutom inte så noga med säkerhetsreglerna. Pawel och hans kollegor fick jobba i mörker, på betongplattor högt ovanför marken, utan räcken eller fallskydd. Men allra värst var ändå chefen. Han drack, ibland under arbetstid och betedde sig som ett svin mot sina anställda. Plötsligt vägrade han betala ut deras löner, berättade Pawel, som fortfarande inte hade sett till några pengar fast det hade gått flera månader. De behandlar oss som slavar, utan rättigheter, sa han upprört i telefonen. Det är inte första eller sista gången vi hör en sådan historia. Faktum är att det räcker med att surfa in på något av alla forum för snåla villaägare på nätet, för att lära sig hur man smartast utnyttjar arbetskraft från Östeuropa: Är det någon som känner till några bra och billiga byggare typ polacker/letter/tjecker i Östergötland? Har en del hemma som ska fixas och vill inte bli helt barskrapad kan man till exempel läsa på ett sådant härligt family-living-forum. Här varvas diskussioner om ohederliga och lata hantverkare från grannländerna, med tips på hur man fixar en ny värmepump skattefritt. I en annons erbjuder en svensk byggfirma enbart handplockade baltiska hantverkare, som om människor vore handelsvaror. På annat håll frågar sig helt vanliga familjefäder saker som: kan polacker lägga fiskbensparkett?. Det är arbetslinjen, det. Men det är också något annat ett grundmurat öststatsförakt. De senaste åren har bilden av Östeuropa visserligen förändrats. Borta är den nedlåtande torsk-på-tallinn-idén om ett fattigt och förorenat betongland av kolgruvarbetare, korrumperade politiker och prostituerade i fuskpäls. I dag är det annorlunda. Nu blir jag bjuden på exklusiva vernissager med intressanta vitryska samtidskonstnärer och går på klubbar där Warszawas hippaste dj:s flugits in för att spela electromixar. Jag läser Timbrorapporter om Det nya Europa där alla dricker champagne och investerar riskkapital i funky fastighetsbusiness. Ibland flimrar det förbi skräckrubriker om en vansinnig ekonomisk kris i Lettland, om växande arbetslöshet och hatbrott mot homosexuella där på andra sidan detta bottenlösa hav. Men de överröstas snabbt av käcka pr-maskiner som marknadsför det nya och heta Öst som framtiden för den som är börshaj eller poet. Grannland Polen och Våra baltiska vänner? Visst. Men inget av det där betyder något det är dags för svensken att bygga en ny veranda eller lägga fräscha klinkers i gillestugan. Natalia Kazmierska kritiker och kulturjournalist MISSA INTE Seminariet Vilken kultur bor vid Östersjön? Samtal med Esa-Pekka Salonen, konstnärlig ledare Östersjöfestivalen, Natalia Kazmierska, kritiker och kulturjournalist, Una Celma, filmregissör och PO Enqvist, författare, med Svante Weyler som moderator. Berwaldhallen nedre foajén 24 augusti kl Seminariet kommer att spelas in av Sveriges Radio P1 för sändning 26 augusti kl 14.03, med repris 27 augusti Producent Elin Claeson.

13 Östersjöfestivalen 2010 Nationell ungdomsorkester Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester 02 Nina Balabina, konstnärlig ledare för Lilla Akademien Premiär för ny ungdomsorkester Årets invigningskonsert blir en verklig manifestation för samverkan och för festivalens önskan om att satsa på unga musiker och unga tonsättare - den kommande generationen. Då är det nämligen premiär för en helt nystartad orkester, Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester. rkestern består av unga musiker år från hela landet, ungdomar som går på olika musikgymnasier, folkhögskolor eller musikhögskolor från Piteå till Lund. För att bli antagen till orkestern har de fått provspela och ungefär 190 förväntansfulla unga musiker genomförde sökningarna. Under en intensiv augustivecka i Järna har sedan de uttagna ungdomarna levt och spelat tillsammans och fått möjlighet att lära känna varandra både mänskligt och musikaliskt. Musikskolan Lilla Akademien har tagit initiativ till den här orkestern, som är efterlängtad och välkommen i musiksverige. I utbildningskedjan kulturskolor folkhögskolor musikhögskolor och det professionella musiklivet har det fattats en länk. Konstnärliga ledaren Nina Balabina menar att det här är en orkester med mycket goda framtidsutsikter. - Det är som en stor pyramid. Kulturskolan är basen, där eleverna får en chans att komma igång att spela ett instrument. Flera som sökte till SNUO har börjat sin musikaliska bana i kulturskolan. Men kulturskolan kämpar med ständiga nerdragningar och flyger, som humlan, trots allt tack vare kunniga och djupt engagerade lärare. Och om undervisningstiden blir för knapp kan det vara svårt att nå tydliga resultat, och ungdomar som inte når resultat tröttnar lätt och gör något annat i stället. Nina Balabina vet vad hon talar om. Hon är själv violinist och har spelat på Mariinskijteatern, i Hovkapellet på Kungliga Operan, med Stockholmskvartetten m m. Hon undervisar och ger mästarkurser i Sverige och utomlands. Så hon har upplevt musiklivet inifrån. Hon vet att det behövs mycket inspiration för att hålla intresset vid liv hos unga, begåvade musiker. - Det finns många bra ungdomsorkestrar i landet, bl a på musikhögskolorna och kulturskolorna. Men det behövs ytterligare ett steg. Det handlar om att komma till högsta punkten av pyramiden, för att plantera för framtiden. Att ge de ungdomar som har potential, eller som redan har bestämt sig för musikeryrket, en ny utmaning att komma vidare. Att samla dem och ge dem möjlighet att uppleva den processen tillsammans. För orkesterspel handlar inte bara om musik, utan även om människors samverkan. De mänskliga och moraliska aspekterna av arbetet som musiker är viktiga, att få lära sig en orkesteretik. Arbetet i en orkester ställer höga krav både musikaliskt och mänskligt. Det räcker inte bara att klara en provspelning, man måste också lära sig att visa respekt för andra runtomkring, och att bevara sin egen individualitet utan att framhäva sitt ego. - Begåvade människor behöver professionell ledning. De måste få behålla sin begåvning och personlighet, men samtidigt lära sig fungera i det sammanhang som en orkester innebär. Projektet har ekonomiskt stöd från privatpersoner och stiftelser, och konstnärligt stöd från Esa-Pekka Salonen och Vladimir Ashkenazy, som är konstnärlig ledare för EU:s egen ungdomssymfoniorkester. Det var han som först väckte frågan om varför det inte finns någon ungdomssymfoniorkester i Sverige. Frågan togs upp med Esa- Pekka Salonen 2008 och han tyckte att tiden var mogen för ett sådant här initiativ i Sverige. I dag drivs orkestern av en styrelse med förankring i svenskt näringsliv, musikpedagogisk verksamhet samt professionellt musikliv. Visionen är att orkestern ska komma att spela en viktig roll i svenskt musikliv framöver. En bättre symbol för samverkan och framtidshopp är svårt att tänka sig. Katarina Lindblad

14 14 Konsertprogram Östersjöfestivalen 2010 Måndag 23 augusti kl Orkesterinvigning Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester Esa-Pekka Salonen dirigent David Björkman dirigent David Lundblad dirigent Lena Hoel sopran Johannes Brahms ( ) Akademisk festuvertyr Jean Sibelius ( ) Var det en dröm op 37:4 (J J Wecksell) Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 (J L Runeberg) Andrea Tarrodi (1981) Zenelö Premiär för ung orkester; tyskt, franskt, svenskt och ryskt i denna festliga invigningskonsert med tre dirigenter. Erik Satie ( ) La diva de L Empir Je te veux August Söderman ( ) Uvertyr till Orleanska jungfrun PAUS Peter Tjajkovskij ( ) Symfoni nr 4 f-moll op 36 - Andante sostenuto. Moderato con anima - Andantino in modo di canzona - Scherzo: pizzicato ostinato. Allegro - Final: Allegro con fuoco Presentatör: Katarina Lindblad Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 45 min Johannes Brahms was awarded an honorary Doctorate in Philosophy, and thanked the university with his Academic Festival Overture, in which he wove together student drinking songs not really what they had expected. Jean Sibelius wrote songs from his student days until the end of his life. This evening s songs were composed around 1900, before the symphonies. Andrea Tarrodi took her diploma at the Royal College of Music in Stockholm in She has also studied in Perugia. Andrea is particularly interested in music for voice and orchestral music. Erik Satie wrote music for theatre and ballet and piano pieces, and performed on the piano in cafés and cabarets. He was very creative and influenced friends and colleagues such as Debussy, Ravel and Poulenc. August Söderman is one of our leading Swedish national romantic composers, who wrote a lot of music for the theatre. One of his best known works is Swedish Festival Music, which he reused in the Maid of Orleans, Schiller s tragedy of Joan of Arc. Peter Tchaikovsky s patroness commissioned a piece for violin and piano which was to be called Accusations and which was to depict heartbreak, wounded pride and lost happiness. In stead Tchaikovsky wrote his fourth symphony, which deals with the theme of fate. Johannes Brahms studerade aldrig vid något universitet. När han blev utnämnd till hedersdoktor i filosofi vid universitetet i Breslau, skickade han ett vykort som tack. En god vän lät honom förstå att universitetet förväntade sig en doktorssymfoni, eller åtminstone ett högtidligt ode, som tack. Mer än ett år senare gav Brahms dem sin Akademisk festuvertyr, där han vävt ihop fyra kända tyska student- och dryckesvisor - allt annat än ett högtidligt ode. Jean Sibelius skrev sånger under hela sitt liv. Redan under de sista studieåren blev han sporrad av sin lärare att komponera bidrag till den kommande utgåvan Det sjungande Finland. När Sibelius for till Berlin 1889 för att studera, fick han en samling av Runebergs dikter som avskedsgåva vilket väckte hans intresse för Runeberg. Flickan kom ifrån sin älsklings möte är en av hans mest dramatiska sånger, medan han själv benämnde Var det en dröm min vackraste sång, båda komponerade före första symfonin. Andrea Tarrodi är född i Stockholm och började spela piano när hon var 8 år. Kort därefter väcktes hennes intresse för att komponera och 2000 började hon studera komposition vid musikhögskolan i Piteå. Därefter fortsatte hon på Kungliga Musikhögskolan där hon tog diplomexamen Hon har även studerat i Perugia. Andrea skriver för många olika typer av ensembler, och är särskilt intresserad av vokal- och orkestermusik. Zenelö uruppfördes 2007 av Kungliga Musikhögskolans symfoniorkester. Erik Satie var tonsättare och framträdde som pianist, främst på caféer och kabaréer. Han skrev teater- och balettmusik och pianostycken. Hans musik är originell, humoristisk, ofta bisarr och inte sällan med en satirisk udd. Som person var Satie på många sätt bisarr och excentrisk. Han var mycket kreativ och hade stort inflytande på vänner och kollegor som Debussy, Ravel och Poulenc. August Söderman är en av våra främsta svenska nationalromantiska tonsättare. Många år på Mindre teatern och Kungliga operan i Stockholm formade Södermans känsla för musikdramatik. Han skrev operetter, skådespelsmusik och liknande Ett av hans mest kända verk är Ett svenskt festspel, musik som sedan återanvändes till Orleanska jungfrun, Schillers tragedi om Jeanne d Arc. Peter Tjajkovskijs välgörarinna beställde ett stycke för violin och piano som skulle heta Anklagelser och som skulle gestalta brustet hjärta, sårad stolthet och förlorad lycka. I stället skrev Tjajkovskij en symfoni som han tillägnade henne, som handlar om ödet. Under arbetet med symfonin gifte sig Tjajkovskij med en kvinnlig student, trots att han egentligen inte alls var intresserad av kvinnor. Efter bara några månader flydde han i panik till Europa. I San Remo skrev han färdigt sin symfoni. Katarina Lindblad 01 Esa-Pekka Salonen 02 Andrea Tarrodi Foto Louisa Sundell

15 Östersjöfestivalen 2010 Konsertprogram 15 Tisdag 24 augusti kl Mariinskijteaterns orkester Mariinskijteaterns orkester Valery Gergiev dirigent Olga Sergejeva sopran Sergej Alexasjkin bas Victoria Borisova-Ollas (1969) Angelus, ffg i Sverige Peter Tjajkovskij ( ) Serenad för stråkar op 48 -Pezzo in forma di sonatina: Andante non troppo -Valse: Moderato. Tempo di valse -Elegia: Larghetto elegiaco -Finale (Tema russo): Andante Allegro con spirito PAUS Dmitrij Sjostakovitj ( ) Symfoni nr 14 op 135 -De profundis (F G Lorca) -Malaguena (F G Lorca) -Lorelei (G Appolinaire efter Brentano) -Självmordet (G Appolinaire) -På vakt (G Appolinaire) -Madam, titta! (G Appolinaire) -I fängelse (G Appolinaire) -Den zaporosiska kosackens svar till sultanen av Konstantinopel (G Appolinaire) -O Delvig, Delvig! (W Küchelbecker) -Poetens död (R M Rilke) -Slutsats (R M Rilke) Victoria Borisova-Ollas kommer från Ryssland och har bott i Sverige i många år. Hennes musik är full av klanglig skönhet och intensitet. De spelas av orkestrar världen över, och har sänts i BBC Radio, Sveriges Radio P2, SVT m m. Victoria Borisova-Ollas är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Angelus är ett beställningsverk till firandet av staden Münchens 850-årsdag år I sin kommentar till verket skriver Borisova-Ollas bl a: En stad där inga fåglar sjunger och inga klockor ringer är en död stad. Hon upptäckte vid sitt första besök att med den måttstocken är München i högsta grad levande. Vid en promenad en vacker septemberdag 2006, gick hon runt och lyssnade på kyrkklockorna, och spelade in deras olika klockklanger. Angelus är den stora klockan i Frauenkirche. Peter Tjajkovskij skrev sin Serenad för stråkar 1880, samtidigt som den grandiosa festuvertyren Styckena är varandras raka motsatser. Tjajkovskij skrev till sin välgörarinna Madame von Meck: Uvertyren kommer att bli bullrig och medryckande, men kommer inte att ha något konstnärligt värde eftersom jag komponerade den utan värme eller kärlek. Serenaden å andra sidan skrev jag av inre tvång. Den kommer från hjärtat. Stycket är skrivet som en hyllning till Mozart, som Tjajkovskij beundrade mycket, och är ett av hans mest eleganta och välstrukturerade verk. När Dmitrij Sjostakovitj skrev sin fjortonde symfoni var han sjuk och bitter. Bitter efter ett liv under sovjetiskt förtryck. Sjuk efter sin första hjärtattack Under de återstående nio åren av sitt liv åkte han regelbundet ut och in på sjukhus. Det var under en sådan sjukhusvistelse som han började välja och arbeta med dikterna till Symfoni nr 14. Han såg sin symfoni som en protest mot döden och i förlängningen mot förföljelse och tyranni av alla slag. Symfonin är egentligen ett slags sångcykel för två solister, kammarorkester och slagverk. Från början tänkte Sjostakovitj kalla den ett oratorium. Verket omfattar texter kring döden och spänner över det temat med reflektioner, fantasi och verklighetsbaserade skildringar från medeltiden till vår egen tid. Inspirationskälla var Musorgskijs Dödens sånger och danser som Sjostakovitj såg som en protest mot döden och en påminnelse om att vi bör leva våra liv ärligt och anständigt och aldrig göra något lågt Döden väntar på oss alla. Jag ser inget gott i ett sådant slut och det är vad jag försöker förmedla i det här verket. Katarina Lindblad Hyllning till en stad, till Mozart och en nattsvart hyllning till livet Presentatör: Katarina Lindblad Konsert direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 5 min Victoria Borisova-Ollas comes from Russia and has lived in Sweden for many years. Her music is played by orchestras the whole world over. Victoria Borisova-Ollas is a member of the Swedish Royal Academy of Music. Angelus is a commissioned work for the celebration of the City of Munich s 850th centenary in Angelus is the large bell in the Frauenkirche. Peter Tchaikovsky wrote his Serenade for strings, as a tribute to Mozart, at the same time as he wrote the grandiose festival overture Tchaikovsky wrote to his patroness, Madame von Meck: The overture will be noisy and stirring, but it will have no artistic merit as I composed it without any warmth or love. The serenade, on the other hand, I wrote from an inner compulsion. It comes from the heart. When Dmitri Shostakovich wrote his fourteenth symphony he was bitter after a lifetime of Soviet oppression, and unwell following his first heart attack in Symphony no. 14 is actually a sort of song cycle for two soloists, chamber orchestra and percussion. The opus consists of texts on the subject of death, spanning the theme with reflections, fantasy and narratives, based on truth, from the middle-ages to modern times Konsertintroduktion 01 Valery Gergiev Foto SR Foto / Micke Grönberg 02 Victoria Borisova- Ollas

16 16 Konsertprogram Östersjöfestivaen 2010 Onsdag 25 augusti kl MAHLERS TREDJE SYMFONI Sveriges Radios Symfoniorkester Damer ur Eric Ericsons Kammarkör Adolf Fredriks Gosskör Esa-Pekka Salonen dirigent Monica Groop mezzosopran Britta Byström (1977) Der Vogel der Nacht, uruppförande av festivalens beställningsverk Gustav Mahler ( ) Symfoni nr 3 d-moll - Kräftig. Entschieden - Tempo di minuetto. Sehr mässig - Comodo. Scherzando. Ohne Hast - Sehr langsam. Misterioso. Durchaus ppp - Lustig im Tempo und keck im Ausdruck - Langsam. Ruhevoll. Empfunden Presentatör: Katarina Lindblad Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim Britta Byström began studying composition in her teens and has been a student of among others Pär Lindgren and Bent Sørensen. She has written works for most types of musician and situations, with the emphasis on orchestral music. The title Der Vogel der Nacht alludes to a quote from Hölderlin, which Mahler scored with a little oboe motif in the sketches for the fourth movement of the symphony, which he later changed to the instruction like a sound from nature. Byström lets distorted echoes of the little signature motif create a kind of refrain among other, lighter elements. Gustav Mahler s Symphony no. 3 was written while his main occupation during the year was as leader of the Hamburg Opera, so that only the summer was left for composing. He began work on it in 1895 with the idea of following up the gigantic Second Symphony with a shorter work, but that is not what happened. The pantheistic, often tender and humorous third symphony really attempts to describe the entire world: rocks, evolution, flowers and animals, human beings and universal love. The fascination with Friedrich Nietzsche is evident in the use of a text from Also sprach Zarathustra in the fourth movement. Konsertintroduktion 01 Britta Byström började studera komposition redan i tonåren och tog sin examen vid Musikhögskolan i Stockholm 2001 efter studier för bland andra Pär Lindgren och Bent Sørensen. Det har blivit till verk för de flesta besättningar och sammanhang, med tonvikt på orkestermusik. Omsorg om klangen och känslighet för musikens resonans är viktiga element. Hon skriver själv om dagens uruppförande: Der Vogel der Nacht, skriver Gustav Mahler vid ett litet oboemotiv i fjärde satsen i skisserna till sin tredje symfoni. Citatet om Nattens fågel är hämtat från en dikt av Friedrich Hölderlin. I det färdiga partituret har Mahler bytt ut poesin mot en spelanvisning: som ett naturljud. Motivet återkommer likt en stilla signal och tycks kommentera den musik som just varit. I en essä om Mahlers tredje symfoni drar Carl-Johan Malmberg paralleller till Edgar Allan Poes The Raven, olyckskorpen som gång på gång säger Aldrig mer till den längtande människan. Denna bild har jag haft i tankarna under komponerandet av Der Vogel der Nacht. Förvrängda ekon av det lilla signalmotivet bildar ett slags omkväde mellan andra, ljusare partier - partier av längtan. Där har jag låtit de klockspelsklanger som ackompanjerar barn- och damkör i symfonins femte sats vandra in i stycket, klädda i ny musikalisk skrud. Även Mahlers posthornssolo och det långa, koralliknande slutet har satt avtryck i min musik. Man kan också i mitt stycke höra spår av fler fåglar än nattens fågel : den ensamma sångaren förvandlas på ett ögonblick till en hel flock som kvittrar i gryningen. Mahlers skapelsesymfoni och en nyskriven relief av Britta Byström - från kaos till paradiset Gustav Mahlers Symfoni nr 3 skrevs då hans huvudsyssla under arbetsåret var att leda Hamburgoperan, bara på sommaren kunde han komponera. Rutinerna för sommarjobbet hade nu 1895 börjat sätta sig: 02 Ankomst till värdshuset i Steinbach vid Attersee, halv sju dagligen marsch till en liten studio nära sjöstranden där han absolut inte fick störas, sedan en lång dag i sällskap med det allt mer enorma partituret. Första satsen fullbordades sist. Mahler skriver: Förfärligt hur den fortsätter att växa bortom allt jag tidigare gjort, min andra symfoni känns som ett spädbarn. Allt mänskligt tycks krympa till pygméers storlek. Han har också berättat om avsnitt som ger en kuslig känsla av att det inte är jag som komponerat dem. Den panteistiska, ofta ömsinta och humoristiska tredje symfonin vill skildra världen med extra av allt. Klippor, evolution, blommor och djur, människorna och den allmängiltiga kärleken. Hans fascination för Friedrich Nietzsche märks i bruket av en text ur Also sprach Zarathustra i fjärde satsen. En tid övervägdes också Nietzsche-titeln Den glada vetenskapen som huvudbeteckning för hela verket. Symfonin skulle faktiskt ha haft ytterligare en sats, Vad barnet berättar, samma musik som den redan tonsatta Wunderhorn-texten Det himmelska livet vilken till sist kom att hamna i fjärde symfonin. Gunnar Lanzky-Otto 01 Esa-Pekka Salonen med Sveriges Radios Symfoniorkester Foto Mattias Ahlm / SR Foto 02 Monica Groop

17 Östersjöfestivalen 2010 Konsertprogram 17 Torsdag 26 augusti kl Mendelssohns Elias Radiokören Mahler Chamber Orchestra Daniel Harding dirigent Julia Kleiter sopran Bernarda Fink mezzosopran Michael Schade tenor Thomas Quasthoff baryton Felix Mendelssohn ( ) Elias, op 70, oratorium efter text ur Gamla testamentet Del I Paus Del II Presentatör: Per Lindqvist Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 40 min In the oratorio Elijah Felix Mendelssohn transforms the concert hall into a cathedral with dramatic tone paintings of the bible story. The work is written in full-scale baroque style after the models of Bach and Händel, but in the orchestration and in his lyricism Mendelssohn s early romantic musical idiom shines clearly through. Mendelssohn chose the extracts from the Bible which the text should be taken from, and began the work of composing during the late 1830 s. In 1845 Mendelssohn was invited by the Birmingham Festival Committee to compose and conduct a major work for the forthcoming year s festival. Mendelssohn informed them that he had begun to write an oratorio.the German libretto was rapidly translated into English and he concluded the work in July The premiere took place during the Birmingham Festival in August that year and became an acclaimed success. 01 Mahler Chamber Orchestra Foto Sonja Werner 02 Tomas Quasthoff Foto Jim Rakete 01 I oratoriet Elias förvandlar Felix Mendelssohn med dramatiska tonmålningar ur den bibliska historien konsertsalen till en katedral. Verket är skrivet i fullskalig barockstil enligt Bachs och Händels mönster, men i orkestrering och körbehandling, samt i sitt lyriska tonfall, lyser Mendelssohns tidigromantiska tonspråk tydligt igenom. Det var den store Bach-älskaren Mendelssohn som 20 år gammal 1829 anordnade det första uppförandet av Matteuspassionen sedan den gamle mästarens död. Mendelssohn, som gjorde mycket för att sprida och återuppliva intresset för Bachs musik, skrev själv förutom Elias ytterligare två stora oratorier inspirerade av barockens formspråk. Elias dramatiskt och gripande om en människas kamp med sin tro Konsertintroduktion Mendelssohn hade länge haft tankar på ett oratorium om profeten Elias när han under slutet av 1830-talet satte igång med arbetet. Mendelssohn, som var mycket fascinerad av gestalten Elias, valde själv ut vilka stycken från Första och Andra Konungaboken i Gamla testamentet som skulle tas med. För att färdigställa texten vände han sig till sin gamle vän Karl Klingemann, som tidigare skrivit libretto till Mendelssohns sångspel Die Heimkehr aus der Fremde. Men 1845 blev Mendelssohn bjuden av Birmingham Festival Committee att inför nästa års festival komponera och dirigera ett större verk. Mendelssohn meddelade att han hade börjat skriva ett oratorium, det tyska librettot översattes snabbt till engelska och han färdigställde verket i juli Uruppförandet ägde rum under Birminghamfestivalen i augusti samma år och blev en bejublad succé ett tiotal nummer bisserades, och Mendelssohn skrev själv att inget annat av mina verk har gått så utmärkt bra vid första framförandet. Sopranpartiet i Elias skrevs för Jenny Lind, men efter nyheten om Mendelssohns död 1847 blev hon så förkrossad att hon inte förmådde sjunga verket på mycket lång tid. De scener som utgör texten i Elias är ganska knapphändigt skildrade i bibeln, men Mendelssohn använder dem för att på ett virtuost sätt måla upp en serie intensivt dramatiska bilder, alltifrån sensationella himmelsfärder och återuppväckandet av en död yngling till eldiga offerriter och slaktandet av avgudadyrkare. Denna dramatik tilltalade utan tvekan den samtida publiksmaken och i England har Elias bibehållit sin oerhörda popularitet, vid sidan av Händels Messias. Mendelssohns oratorium Elias hör till de mest imponerande exemplen på oratorieformen under 1800-talet, och är idag ett av hans mest berömda och älskade verk. Edward Klingspor

18 18 Konsertprogram Östersjöfestivaen 2010 Fredag 27 augusti kl Chopin 200 år: Pianorecital Stanisław Drzewiecki piano Ylva Q Arkvik (1961) Capriccio Quasi Fantasia uruppförande av festivalens beställningsverk Frédéric Chopin ( ) Polonäs nr 5 fiss-moll op 44 Fem mazurkor op 7, B-dur, a-moll, f-moll, Ass-dur, C-dur Tre valser op 34 Ass-dur, a-moll, F-dur Fantasi-impromptu ciss-moll op 66 Scherzo nr 1 h-moll op 20 Polonäs-fantasi Ass-dur op 53 Presentatör: Niklas Lindblad Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min Ylva Q Arkvik began as a ballet accompanist, and played a great deal of Chopin. She also read musicology, took her Diploma in Church Music. In 2000 she received her Diploma in composition from the Royal College of Music. Arkvik has written work for most of the gamut of musicians, including electro-acoustic music, chamber and orchestra music, and music for opera and theatre. Frédéric Chopin is in many ways atypical for a celebrated pianist in his epoch. He gave only in the region of 30 concerts during his entire short life. His fame as a pianist stems mainly from the performances he gave in private salons. And rather than for other pianists, he reserved his admirations for opera singers and Paganini. Within Chopin s opus, his polonaises and mazurkas serve as a kind of homage to his homeland of Poland, while the waltzes are more a tribute to his French connection. Fantaisie-Impromptu was written when Chopin had just arrived in Paris. His B-minor Scherzo is even earlier, from his unhappy stay in Vienna. His Polonaise-Fantaisie in A flat major was produced in a period of conflict between Chopin and his lover Georges Sand. Ylva Q Arkvik började som balettackompanjatör och har spelat en hel del Chopin, även om det är länge sedan nu. Hon har också läst musikvetenskap, tagit kantorsexamen och gått musiklärarlinjen på Kungliga Musikhögskolan. Efter några år som pianopedagog, ackompanjatör och kantor började hon komponera på allvar. År 2000 tog hon diplomexamen i komposition på Kungliga Musikhögskolan. Arkvik har skrivit verk för de flesta besättningar, inklusive elektroakustisk musik, kammar- och orkestermusik, opera och teatermusik. Frédéric Chopin är på många sätt otypisk för stjärnpianister vid hans tid. Han utvecklade sin teknik som pianist i stort sett själv. Han gav endast ett 30-tal konserter under hela sitt korta liv. Hans berömmelse som pianist vilar främst på de framträdanden han gjorde vid privata salonger. Och snarare än andra pianister, beundrade han operasångerskor och Paganini. När han komponerade ville han ge illusionen av sömlöst flödande melodi, som i sång. Polonäs var ursprungligen en högtidlig, aristokratisk, processionsliknande dans. Hos Chopin är polonäserna, liksom mazurkorna, ett slags hyllning till hans hemland Polen. Polonäs nr 5 skrev han 1841 och tillägnade prinsessan de Beauvau. Mazurkan var en form som Chopin tyckte mycket om och återvände till under hela sitt liv, han komponerade över 50 stycken. De kom att symbolisera det polska folkets kamp för sin självständighet. Det tycks också som om det finns något av privat hemlängtan och nostalgi i mazurkorna - Chopin återvände aldrig till Polen. I valserna finns både det polska och franska hos Chopin, och man kan ana hans livslånga sökande efter identitet. Sist i op 34 ligger den kända Minutvalsen, som omöjligen kan ta en minut hur skicklig man än är. Minute ska snarare förstås i ordets franska betydelse av mycket liten. Fantasi-impromptu hör till Chopins tidiga stycken, skrivet när han just kommit till Paris och snabbt blivit mycket populär och efterfrågad som pianist och inte minst lärare. Han kunde ta ut stora arvoden av sina rika elever, och hans noter sålde bra. Ekonomiskt levde han gott. Scherzo betyder skämt och Robert Schumann undrade i en recension över h-mollscherzot : Hur ska allvar klä sig om humor bär så mörka slöjor?. Chopin hade lämnat Polen och kunde inte återvända pga det politiska läget. Han vantrivdes i Wien. Jag är inte fri att göra någonting av det jag vill. Jag måste byta om, göra i ordning håret, och uppträda i salongerna till synes avspänd och glad. När jag kommer hem släpper jag ut ångan vid pianot av hjärtans lust. Polonäs-fantasi Ass-dur kom till sommaren och hösten 1845, en period av svåra slitningar mellan Chopin och hans älskarinna Georges Sand, eller snarare hennes barn. Sonen tyckte inte om mammas älskare, medan dottern rebelliskt tog Chopins parti. Katarina Lindblad Chopins finstilta magi och blodfulla folkdans med spegling i nutiden. Konsertintroduktion GRAND CHOPIN BRILLANT Chopindisco på Berns Fredag 27 augusti kl För mer information se sidan Stanislaw Drzewiecki Foto Łukasz Król

19 Östersjöfestivalen 2010 Konsertprogram 19 Lördag 28 augusti kl esa-pekka salonen Helsingfors Stadsorkester Esa-Pekka Salonen dirigent Lilli Paasikivi mezzosopran Judith Gábor Bretz baryton Blåskägg Martin Säfström ljus Reuben Sallmander recitation Katarina Leyman (1963) Solar Flares, uruppförande av festivalens beställningsverk Sergej Prokofjev ( ) Ur Romeo och Julia op 64 - Montague och Capulet - Julia som ung flicka - Menuett - Masker - Romeo och Julia - Morgondans - Romeo vid fontänen - Tybalts död Solen ur olika vinklar, en glödande kärlekssaga och en psykologisk opera som slutar i evig natt. Konsertintroduktion Paus Béla Bartók ( ) Riddar Blåskäggs borg op 11, opera i en akt (B. Balazs) Presentatör: Per Lindqvist Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 10 min Katarina Leyman studied at the Royal College of Music in Stockholm, Berklee College of Music and the New England Conservatory of Music in Boston. Solar Flares is above all an interpretation of the sun as a physical object, an attempt to represent the corona, its structure and constant feverish activity in musical form. The main inspiration is solar flares, the phenomenon which creates those extraordinary curving arches. Sergej Prokofiev s Romeo and Juliet is considered by many to be his great masterpiece. The ballet was written in when the composer had returned to the Soviet Union. The Kirov theatre in Leningrad commissioned the piece, but it was a long while before they staged it. By that time Prokofiev had brought the music to the public s attention by means of three suites for orchestra, several conductors presenting their choice of excerpts. Béla Bartók s Duke Bluebeard s Castle can be viewed as one of the first modern psychological operas. This ancient legend has taken many forms. Béla Balázs libretto gives his own version of the story, with no killings! Bluebeard s fourth wife Judith looks inside seven rooms whose contents reflect his life. Finally his previous wives, who he had not been able to forget, are revealed. Judith must be united with her husband and the three women. They wander together in eternal night. Katarina Leyman har studerat komposition vid Kungliga Musikhögskolan samt vid Berklee College of Music och New England Conservatory of Music i Boston. Hon komponerar främst orkester- och kammarmusik, verk som framförts av bland annat Kungliga Filharmonikerna i Stockholm, SAMI Sinfonietta och Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett. Om Solar Flares berättar hon: Solen, ursprunget till allt liv, kan betraktas ur många synvinklar. Här är huvudsakligen en tolkning av det fysiska objektet solen, med försök att gestalta koronan, dess struktur och ständiga febrila aktivitet i musik. Solfläckar och solvinden som sträcker sig långt ut i universum har inspirerat, men framför allt solutbrott, solar flares, som kan bilda de mest fantastiska välvda bågar. Min sol är en positiv kraft och livgivare. Som antites kan man tänka sig ett svart hål, en död sol, en kraft som suger åt sig all energi som kommer i dess väg. En koppling till Riddar Blåskägg som kan liknas vid just ett svart hål, och kanske är kärleken mellan Romeo och Julia som en nyfödd sol, en positiv kraft med destruktiv potential Sergej Prokofjevs Romeo och Julia anses av många vara hans främsta mäster-verk. Baletten skrevs då tonsättaren återvänt till sitt kära Ryssland, alltså till Sovjetunionen i Stalins dagar, vilket han snart skulle få bittra erfarenheter av. Den beställdes av Kirovteatern i Leningrad, som dock av någon anledning ångrade sig. Kontrakt skrevs med Bolsjojteatern i Moskva, där man när det kom till kritan ansåg den odansbar. Praktiskt sinnad som han var sammanställde Prokofjev tre orkestersviter som gjorde musiken välkänd innan Kirov till sist ändå satte upp helaftonsbaletten. Traditionen att spela utdrag ur den har varit stark, många dirigenter använder sina egna sammanställningar. Shakespeares pjäs har följts rätt noga, men först hade man tänkt sig en happy end, ett slut där Julia skulle överleva och de älskande återförenas. Dirigenten Antal Doráti skriver i sin självbiografi om Béla Bartóks Riddar Blåskäggs borg från 1911: En av de första moderna psykologiska operorna den går på djupet av manligt-kvinnliga relationer, undersöker var deras världar möts och skiljs, hur de i sin längtan skadar och skadas och hamnar i skuld till varandra. Legenden om Blåskägg är uråldrig och har haft många former. Béla Balázs libretto ger sin alldeles egna berättelse, utan något mord. Blåskäggs fjärde fru Judith anländer till hans borg och begär kunskap om dess hemligheter. Sju dörrar öppnas en efter en trots riddarens protester. Här avslöjas en tortyrkammare, en vapenarsenal, en skattkammare, en trädgård, Blåskäggs jordegendomar. Den sjätte dörren gömmer en sjö av tårar. Bakom den sjunde finner Judith de tre tidigare hustrurna, rikt klädda och juvelbeströdda men stumma. Blåskägg förklarar att han aldrig kunnat glömma dem. Judith följer maken genom den sjunde dörren, dömd att förenas med honom och de andra fruarna. Nu råder natt, ändlöst mörker, konstaterar Blåskägg stilla. Gunnar Lanzky-Otto 01 Gábor Bretz 02 Lilli Paasikivi Foto Rami Lappalainen

20 20 Konsertprogram Östersjöfestivaen 2010 Söndag 29 augusti kl Strauss En alpsymfoni Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Helen Grime (1981) Virga Richard Strauss ( ) En alpsymfoni op 64 Presentatör: Niklas Lindblad Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min Helen Grime is an oboist. She studied composition at the Royal College of Music (RCM), taking her diploma in She has written both instrumental music and music for voice, and has been performed by the London Symphony Orchestra, London Philharmonia, BBC Scottish Symphony Orchestra, Britten Sinfonia, Composers Ensemble, Hebrides Ensemble and The Contemporary Consort. Virga refers to a particular cloud formation where streaks or wisps of precipitation fall from a cloud but evaporate before reaching the ground portraying an imminent storm. After many successful symphonic poems Richard Strauss had largely moved away from the genre in order to instead devote himself to opera when he wrote his last tone poem, An Alpine Symphony. At last, said the 50 year-old composer, on the evening of the performance, I have learned to orchestrate. The music depicts a walk in the Alps from sunrise to sunset. An Alpine Symphony is written in one piece, not broken into movements, with no less than 22 different conceptual milestones, which can be understood literally, as events taking place on a walk in the Alps, and as metaphors for mankind s journey. Konsertintroduktion 01 Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding Foto Micke Grönberg / SR Foto Helen Grime började som oboist och studerade komposition på Royal College of Music (RCM), där hon tog examen med First Class Honours och Masters with Distinction Hon har skrivit både instrumental och vokal musik, bl a kortoperan Doorstepping Susanna 2001 för English National Opera och Tête à Tête Opera uruppfördes hennes Oboekonsert av Meadows Chamber Orchestra och Peter Evans med Helen Grime själv som solist. Hon har fått många utmärkelser och vunnit alla stora kompositionspriser på RCM. Hennes musik har framförts av London Symphony Orchestra, London Philharmonia, BBC Scottish Symphony Orchestra, Britten Sinfonia, Composers Ensemble, Hebrides Ensemble och The Contemporary Consort. Orkesterstycket Virga beställdes av London Symphony Orchestra i samarbete med UBS och uruppfördes i juli 2007 med Yan Pascal Tortelier som dirigent. Ordet virga syftar på den sortens ovädersmoln som kan torna upp sig, med nedåtgående fallstrimmor, där man kan se på håll att det regnar. Regntunga ovädersmoln och en händelserik vandring i Alperna 01 Efter många framgångsrika symfoniska dikter hade Richard Strauss huvudsakligen lämnat genren för att i stället ägna sig åt opera när han skrev sin sista tondikt, En alpsymfoni. Äntligen, sa den 50-årige tonsättaren vid kvällen för uruppförandet, har jag lärt mig orkestrera. Musiken gestaltar en vandring i Alperna från soluppgång till solnedgång. Redan när Strauss var 15 gjorde han en alpvandring, som han målande beskrev i ett brev till en god vän. Han skissade lite vid pianot på en komposition över sina intryck, men avslutade aldrig sina idéer. Inte förrän 20 år senare. Då hade mycket hänt honom i livet. En händelse som påverkade honom var den schweiziske konstnären Karl Stauffer- Berns tragiska självmord. En annan tragisk händelse som berörde Strauss var kollegan Gustav Mahlers död. Det här väckte ett behov hos Strauss att gestalta konstnärens öde i musik. Han var också inspirerad av Nietzsches tankar kring enheten mellan människan och naturen. Ett tag tänkte han sig titeln Antichrist; för att den innehåller: moralisk rening genom egna ansträngningar, frigörelse genom arbete, tillbedjan av den eviga, underbara naturen. En alpsymfoni är skriven i ett stycke utan satspauser men med inte mindre än 22 olika idémässiga hållpunkter, som både kan uppfattas bokstavligen, som händelser under en vandring i Alperna, och som metaforer för människans utveckling. Delrubrikerna är: Natt soluppgång uppstigande inträde i skogen vandring vid bäcken vattenfall uppenbarelse på blommiga ängar i bergslandskapet på irrvägar genom buskar och snår på glaciären farliga ögonblick bergstopp vision dimman tätnar solen försvinner elegi lugnet före stormen åskstorm och nedstigande solnedgång efterklang natt. Katarina Lindblad