GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE"

Transkript

1 GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE Karin Bengtsson Lina Nilsson

2 Karin Bengtsson och Lina Nilsson Författarna utbildar och föreläser inom områdena jämställdhet och mångfald. Tillsammans driver de genusgruppen, ett nätverk för jämställdhetskonsulter. De har varit projektledare för flera jämställdhetsprojekt och varvar gärna sina föreläsningar med värderingsövningar. På så vis blir kunskapen om jämställdhetsarbete både begriplig och användbar. Karin Bengtsson har en bakgrund som kulturvetare och Lina Nilsson som beteendevetare. Båda har en filosofie kandidatexamen i genusvetenskap.

3 Genus arbetsmarknad och företagande Karin Bengtsson Lina Nilsson

4 Karin Bengtsson & Lina Nilsson Vill du beställa häftet kontakta: Häftet finns även att ladda ner i pdf-format på: ISBN Layout: inanna publishing, Lund Tryckt av: JMS Mediasystem, Malmö Foto omslag: Karin Bengtsson Foto: Karin Bengtsson & Lina Nilsson I samarbete med:

5 Välkommen! Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare och vill arbeta för att bryta den ojämställdhet som fortfarande präglar den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och övningar vill vi inspirera till nya tankar kring genus, arbetsmarknad och företagande. Som studie- och yrkesvägledare har du en unik position du träffar människor som står inför livsval, och är därmed en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd arbetsmarknad. VentureLab Lunds universitets entreprenörssatsning, fungerar som ett stöd för nya företagare, det vill säga studenter som vill starta eget företag. Vid en granskning av verksamheten blev det tydligt vilken mansdominans som rådde och att det var få kvinnor som sökte kontorsplatser. Sett ur ett bredare perspektiv är det likadant på andra ställen i landet. De flesta företag drivs av män och endast en fjärdedel av Sveriges egenföretagare är kvinnor. För att göra något åt situationen valde Venture- Lab att i samarbete med Europeiska socialfonden genomföra en utbildningssatsning riktad till studie- och yrkesvägledare. Under läsåret 06/07 gavs en seminarieserie där studie- och yrkesvägledare från olika delar av Lunds universitet deltog. Under året besöktes vi av gästföreläsare, gjorde värderingsövningar och diskuterade kring genus, studier, arbetsmarknad, företagande och studie- och yrkesvägledarens roll. Detta häfte bygger på kunskaper och erfarenheter från seminarieseriens diskussioner och föreläsningar och utgår från frågeställningar som kommit upp under året. 5

6 Ett varmt tack till alla deltagare i seminarieserien samt till gästföreläsarna och egenföretagarna Ann- Katrin Rooth, Maria Nilson, Birgitta Andersson, Anna Haupt, Terese Alstin, Fanny Davidsson, Catharina Larsson samt studievägledare Miia Toriikka. Tack även till Karin Aase, dåvarande projektkoordinator på VentureLab för ditt fantastiska stöd och kloka ord. Juni 2007 Karin Bengtsson Lina Nilsson 6

7 Så här använder du häftet Tanken med häftet är att uppmärksamma de mekanismer och strukturer som orsakar att män och kvinnor dels gör olika val och dels ges olika möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på arbetsmarknaden i allmänhet och på företagande i synnerhet. Häftet kan med fördel användas som diskussionsunderlag i din arbetsgrupp eftersom genus är ett ämne du lär dig enklast genom diskussion. Samtal och övningar ihop med kollegor hjälper dig att reflektera över vem du är i mötet med studenterna. Vilken bakgrund och vilka värderingar du har spelar roll i möten, och för ett aktivt förhållningssätt krävs att du reflekterar kring hur du gör och tänker idag. Övningarna i häftet kan du läsa igenom och tänka kring på egen hand, men bäst blir det att göra dem i grupp. Frågeställningarna är utformade för att uppmuntra till att olika åsikter uttrycks och tanken är att man lär sig och vidgar sina vyer genom att ta del av varandras erfarenheter. Det är viktigt att alla deltagare tillåts ta plats i diskussionen. Längst bak i häftet hittar du de källor vi använt. De kan också fungera som lästips för dig som vill lära dig mer. 7

8

9 Vad är kön och genus? Det finns olika sätt att se på och forska kring kön och kategorierna kvinna och man. Medan naturvetenskaplig forskning anlägger ett biologiskt perspektiv på kön fokuserar genusvetenskap på de språkliga och sociala dimensionerna av kön, vanligen kallat genus. Bra att veta Svensk lagstiftning som berör förbud mot diskriminering på grund av kön utgår ifrån det socialt konstruerade könet och fokuserar därmed på det som går att förändra i samhället. I detta häfte använder vi begreppet kön oftare än genus, och vi använder dem som synonymer. Häftet har en genusvetenskaplig utgångspunkt som bygger på att manlighet och kvinnlighet är socialt konstruerat och därmed också föränderligt. Häftet fokuserar på kön, men det är viktigt att tänka på att kön inte är den enda grunden för diskriminering och segregation. Andra betydelsefulla faktorer är etnicitet, klass, ålder, sexuell läggning etcetera. Att göra kön Simone de Beauvoirs välkända formulering Man föds inte till kvinna, man blir det hämtat från Det andra könet från 1947 illustrerar genusvetenskapens kärna och utgångspunkt. Kategorierna kvinna respektive man är något vi ständigt skapar. Inom genusvetenskapen talar man om att vi gör genus genom hur vi går, hur vi talar, hur vi klär oss, om vi sminkar oss, vilka förväntningar vi har på oss själva och andra och så vidare. Kön görs även på arbetsmarknaden, där en del yrken och arbetsuppgifter förknippas med kvinnlighet, medan andra ses som manliga. 9

10 Hur gör vi kön? Denna övning kopplar ihop genusvetenskapliga resonemang med det egna livet. Genomförande: Sätt er två och två. Berätta för varandra hur ni har gjort kön den senaste veckan (det vill säga vilka stereotypt manliga respektive kvinnliga aktiviteter/egenskaper ni har praktiserat). Berätta sedan för resten av gruppen vad ni har kommit fram till. Har ni svårt att komma på vad som har med kön att göra kan ni vända på frågan: Finns det något ni har gjort den senaste veckan som inte har med kön att göra? Reflektion: Det som vi förknippar med egenskaper/aktiviteter som tillhör det manliga respektive kvinnliga könet är ofta sådant som både män och kvinnor kan göra. Vilket kön gör du? Övning Exempel på att göra......manligt kön betala notan, köra snabbt, ha slips, bygga saker, vara ordförande, rapa, makt och status, bygga muskler....kvinnligt kön gråta, fnittra, banta, använda smink, noppa ögonbrynen, tvivla på sig själv, vara vice ordförande, agera sekreterare, koka kaffe. Genusperspektiv på den svenska arbetsmarknaden Genom historien har kvinnors och mäns arbetsuppgifter varierat, men det har alltid funnits någon slags arbetsfördelning baserat på kön. Idag är segregeringen på arbetsmarknaden avseende kön fortfarande stor även i internationell jämförelse. Den ojämna arbetsfördelningen visar sig på flera olika plan. En aspekt är uppdelningen mellan hemarbete och förvärvsarbete där kvinnor tar störst ansvar för det förstnämnda. Ute på arbetsmarknaden är skillnaderna också stora. Dels befinner sig män och kvinnor på olika arbetsplatser, dels finns det stora skillnader mellan män och kvinnor inom yrkesgrupper, exempelvis vad gäller position och lön. 10

11 Detta brukar benämnas kvantitativ jämställdhet/ ojämställdhet. Man kan också tala om kvalitativ jämställdhet/ojämställdhet, som bland annat berör det sociala klimatet på arbetsplatsen. De 30 största yrkena 2005 Ordnade efter antal personer i yrket Kvinnor: Män: % % 0 Företagssäljare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Figuren är hämtad från På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Systemerare och programmerare Lastbils- och långtradarförare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Verktygsmaskinoperatörer Lagerassistenter m.fl. Revisorer m.fl. Försäljare, dagligvaror Kockar och kokerskor Fastighetsskötare Maskiningenjörer och maskintekniker Motorfordonsmekaniker och -reparatörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Chefer för mindre företag % % 0 Övrig kontorspersonal Grundskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Administrativa assistenter Datatekniker Journalister, författare, informatörer m.fl. Läkare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Källa: Arbetskraftsundersökningar, SCB 11

12

13 Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2004 Månadslön i tal kronor Cirkeldiagrammet visar fördelningen av manliga och kvinnliga företagare. 75 % av alla företagare är män och 25 % är kvinnor. På samma sätt som fördelningen av män och kvinnor i olika yrken på arbetsmarknaden skiljer sig åt, så skiljer sig även fördelningen av män och kvinnor inom olika sektorer av företagande. Bland annat är det betydligt fler män än kvinnor inom sektorn industri och byggnadsverksamhet och betydligt fler kvinnor än män inom sektorn personlig service. (källa: SCB) Figuren till höger är hämtad från På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Kvinnor Företagsekonomer, personaltjm, m.fl. Säljare, inköpare,mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grundskollärare Övrig kontorspersonal Fordonsförare Försäljare, detaljhandel, demonstratörer Vård och omsorgspersonal Byggnadshantverkare Städare m.fl. Könsmärkning tal Män Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet Företagsekonomer, personaltjm, m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grundskollärare Övrig kontorspersonal Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel, demonstratörer Fordonsförare Vård och omsorgspersonal Städare m.fl. Könsmärkning innebär att yrkesroller och positioner på arbetsmarknaden förknippas med ett visst kön. Chef är en roll som är starkt förknippad med män. Det är så vanligt att män dominerar på ledande poster att vår bild av manlighet och ledarskap lätt blir samma sak. En annan manligt kodad roll är entreprenören och egenföretagaren. Kvinnligt kodade yrken är exempelvis sjuksköterska och sekreterare. Dessa uppdelningar är en onödig begränsning av både män och kvinnors handlingsutrymme. I uppdelningen ryms dessutom en orättvisa, eftersom det som är manligt kodat värderas högre än det kvinnliga, vilket visar sig i mäns högre löner och positioner på arbetsmarknaden. 13

14 Könsmärkningar uppfattas ofta som självklara och naturliga vilket innebär ett hinder för att förändring ska kunna ske. Men det finns exempel på hur yrken bytt kön. Aktuella yrken som just nu håller på att förändras är läkare och präst. Traditionellt sett är båda dessa mansdominerade, men fler och fler kvinnor läser nu medicin och teologi. Hur kan du förändra? Bli medveten om dina egna föreställningar om olika yrkesgrupper. Först då kan du tänka bort den invanda könsmärkningen och agera på ett medvetet sätt när du vägleder studenter. Presentera förebilder som bryter mot könsmönstren. Studenter har redan sett en mängd manliga representanter för exempelvis ingenjörer och sotare. Detsamma gäller kvinnliga representanter för förskollärare och sekreterare. Var därför inte orolig över att dina könsöverskridande exempel ger en för ensidig bild. Tips! Läs mer om könsmärkning i Charlotte Holgerssons bok Rekrytering av företagsledare. En studie i homosocialitet. Glashuset Den könsuppdelade arbetsmarknaden brukar ibland beskrivas som ett glashus. De osynliga väggarna och taken hindrar kvinnor att röra sig i såväl sidled som uppåt på arbetsmarknaden. Väggarna i glashuset innebär att könen hålls åtskilda på arbetsmarknaden. Att män och kvinnor befinner sig i olika yrkesgrupper och på olika arbetsplatser illustreras i figuren på sidan 11. Av de 30 största yrkena i Sverige är endast fem stycken numerärt jämställda, vilket innebär proportionen 40 % kvinnor och 60 % män eller omvänt enligt 14

15

16 SCB:s definition. Det behöver dock inte innebära att de är jämställda enligt andra definitioner. Kvinnor som gör traditionellt manliga yrkesval möts ofta av både misstänksamhet och öppen misstro under vägen. Känslan av att gång på gång behöva bevisa och försvara sig själv är vanlig. Män kan däremot röra sig relativt obehindrat genom glashusets väggar. De möts oftare av välkomnande om de väljer ett traditionellt kvinnojobb. Taket i glashuset handlar om att män och kvinnor befinner sig på olika positioner inom sektorer. Kvinnor återfinns systematiskt på lägre befattningar och mindre prestigefyllda jobb och män är i större utsträckning chefer. Ofta är glastaket inget det talas om, utan första gången man upptäcker det är dagen då ens eget huvud slår i. Tystnaden om och förnekandet av denna diskriminerande mekanism gör den svår att förändra. Homosocialitet Att män dominerar på ledande poster i samhället leder till att män identifierar sig med och riktar sig mot andra män i sitt yrkesliv. Det är hos männen resurserna och makten finns vilket gör att de kan tillfredsställa de flesta av sina behov genom andra män. Män är därmed ofta så kallat homosociala, ett fenomen som får till följd att de helst väljer andra män när poster ska tillsättas. Mäns homosocialitet innebär alltså att kvinnor utesluts från maktposter. Diskutera! Diskriminerande mekanismer såsom glastaket och homosocialitet är något som många av dina studenter kommer att stöta på i arbetslivet. Eftersom mekanismerna ofta är dolda kan det vara svårt att sätta ord på sina upplevelser. Risken är stor att skuldbelägga sig själv för strukturer man drabbas av. Kunskap om mekanismerna kan därför vara ett användbart verktyg för att förstå situationer på arbetsmarknaden, och nödvändig för att kunna förändra den. Hur kan du som studievägledare ta upp dessa frågor med studenter? Kvinnor å andra sidan uppvisar oftast ett heterosocialt beteende, eftersom de som grupp har mindre resurser och makt. Därför tvingas kvinnor att socialt orientera sig mot män vilket innebär att även 16

17 kvinnor väljer män, och därmed konserveras den manliga dominansen på betydelse fulla poster ytterligare. Kompetens är manligt kodat Precis som yrkesroller kan också egenskaper vara könskodade, det vill säga kopplade till det ena eller det andra könet. Kompetens är ett begrepp som till synes verkar neutralt, men som i själva verket hänger ihop med vår bild av manlighet. Tips! Läs mer om könskodade egenskaper och ord i Fredrik Bondestams bok Positiv särbehandling och akademin. Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik. Både män och kvinnor tolkar kompetens som manligt. Detta har synliggjorts i studier där bedömare fått sätta betyg på till exempel uppsatser. Om bedömarna trott att det är en man som skrivit uppsatsen får den ett bättre omdöme än om en kvinna antas ha skrivit den. Likaså beskrivs en man som har lyckats med något som kompetent, medan en kvinna anses ha haft tur. Exempel där kvinnan respektive mannen misslyckats, förklaras med att mannen haft otur och att kvinnan varit inkompetent. Varför är det såhär? Demokrati, rättvisa, kunskap, individ, kompetens och vetenskap är alla begrepp som på ytan inte har något kön, men som är skapade i en miljö dominerad av män. Innebörden i dessa ord har definierats och formats under lång tid då endast en viss grupp män varit delaktiga i det offentliga samtalet. I jämställdhetsdebatten hör vi ofta att det är kompetens som ska avgöra, och inte kön. Det är problematiskt att använda begreppet kompetens på ett så lättvindigt vis. Begreppet kompetent ligger inbakat i begreppet man och blir ofta bara aktuellt för diskussion när kvinnor kommer på tal. 17

18

19 Kvotering av män Det offentliga samtalet om kvotering handlar nästan bara om kvinnor. Detta döljer vad kvotering har handlat om i vår historia och fortfarande i hög grad handlar om, nämligen kvotering av män. Homosocialitet som du kunde läsa om på sidan 16 är ett uttryck för kvotering som brukar beskrivas som informell kvotering av män till ledande poster. Förutom denna dolda mekanism finns många exempel på hur öppen och uttalad kvotering av män förkommit. Lärarutbildningen är en av de utbildningar där staten hjälpt manliga sökande att slippa konkurrens från de bättre meriterade kvinnorna. Under större delen av 1900-talet tillämpades kvoten 60 % män och 40 % kvinnor. Detta trots att de kvinnor som sökte var fler än männen. Så sent som år 2003 meddelade Karlstads universitet stolt att man lyckats få in fler manliga studenter på sjuksköterskeutbildningen än tidigare. Förklaringen var enkel man hade en lägre betygs gräns för manliga än för kvinnliga sökande. Veterinär och förskollärare är ytterligare exempel på utbildningar där män kvoterats in. Kvotering av kvinnor anses kontroversiellt och i det sammanhanget talas det i allvarlig ton om kompetenssänkning. De fall där män kvoteras in går däremot oftast obemärkt och odebatterat förbi. Det höjs få, om ens några, röster som varnar för kompetenssänkning hos förskollärare eller sjuksköterskor. Snarare framhålls vikten av att män finns i yrkena på grund av de speciella saker de kan bidra med. 19

20

21 Din roll som studie- och yrkesvägledare Inom genusvetenskap är makt ett centralt begrepp. Makt är närvarande i någon form i varje möte, därmed även i dina vägledningssamtal. Ordet makt tolkas ofta som ett starkt ord med negativ klang, och som något vi bör ta avstånd ifrån. Men faktum är att du själv sällan kan bestämma om du ska ha makt eller inte utan det är situationen som avgör. Ett aktivt förhållningssätt kan göra makt till en positiv kraft. Om du blir medveten om vilken slags påverkan du har på studenterna har du större möjlighet att använda den på ett konstruktivt sätt. Som studie- och yrkesvägledare har du makt bland annat genom att du besitter kunskap som studenten inte har. Du kan utöva makt genom det urval av information du förmedlar. Att öppna upp studentens blick för en mångfald av möjligheter är ett sätt att ge makt till studenten, och öka hans eller hennes möjligheter att välja fritt. Övning Hur stor makt respektive hur mycket inflytande har jag över studenters karriärval? Denna övning uppmanar till reflektion över din position som studie- och yrkesvägledare ur ett maktperspektiv. Instruktion: Föreställ dig att det går en linje från vänstra till högra delen av rummet. I den högra änden av linjen ska du ställa dig om du menar att studie- och yrkesvägledare inte har någon makt att påverka studenterna. I den vänstra änden ställer du dig om du anser att studie- och yrkesvägledare har 21

22 väldigt mycket makt. Du kan också välja någon punkt däremellan på linjen. Diskussion: När alla har placerat sig på linjen får var och en som vill redogöra för varför de ställt sig just där på skalan. Anställd eller egenföretagare? Rubrikens fråga ställs sällan av studenter, eftersom det ses som självklart att studier ska leda till anställning. Möjligheten att starta eget och bli sin egen arbetsgivare är något som glöms bort. Kvinnor överväger egenföretagande i ännu mindre utsträckning än män, vilket är viktigt att vara medveten om i en vägledningssituation. En anledning till att så få kvinnor, men även män, väljer egenföretagande kan vara de många myter och föreställningar som finns om vem som kan vara företagare. En vanlig missuppfattning är att egenföretagande bara innebär ett sätt att jobba, och att bara en viss sorts person passar som företagare. Att vara genusmedveten antas ibland vara överensstämmande med att förhålla sig könsneutralt. Men att hävda sin egen neutralitet eller objektivitet är ofta förrädiskt. När vi tror att vi agerar neutralt eller objektivt är det i själva verket vanligt att vi än en gång återskapar mannen som norm. Att vara genusmedveten handlar istället om just det som ordet beskriver: Att vara medveten om genus. Det handlar om att uppmärksamma att genus alltid spelar roll. Först då kan du börja påverka på vilket sätt genus får spela roll i dina möten. Under seminarieserien uttryckte studie- och yrkesvägledarna ofta en strävan efter att låta studenterna själva ta ansvar för sina val. Att tala om egenföretagande upplevdes då som ett sätt att styra stu- 22

23

24 denten. Det som är viktigt att tänka på är att om man berör egenföretagande i ett vägledningssamtal innebär det inte mer styrning än att nämna anställning. Det finns nämligen inte bara ett sätt att vara egenföretagare på, utan en mångfald av situationer. Precis som det finns olika sorters anställningar finns det också flera sätt att driva företag. De olika företagsformerna innebär olika villkor, risker och möjligheter. Det finns många stereotypa bilder av vem företagaren är och hur denne lever. Vanliga föreställningar är att egenföretagare har ett stressigt liv med jobb dygnet runt utan fasta rutiner och att de är självständiga och utåtriktade personer med många järn i elden. Sanningen är att det mellan olika företagare finns stora skillnader i personlighet, intressen, arbetstempo och så vidare, precis som dessa saker skiljer sig åt mellan personer som har en anställning. På samma sätt som det finns olika sätt att praktiskt organisera sitt arbete som anställd eller egenföretagare, kan också arbetssituationen variera mycket inom grupperna. 24

25

26

27 Analysera ditt eget vägledningssamtal Hur ser du på företagande kontra anställning och vad förmedlar du till dina manliga respektive kvinnliga studenter? Analysera dina kommande vägledningssamtal. Markera för varje gång påståendet stämmer in på vad som togs upp/ägde rum i samtalet. När samtalet berör företagande Företagande berördes Företagande berördes på ditt initiativ Studenten tog själv upp ämnet företagande Företagande diskuterades som ett alternativ till anställning Företagande diskuterades som en sista utväg Eget påstående: När samtalet berör anställning Anställning berördes Anställning berördes på ditt initiativ Studenten tog själv upp ämnet anställning Anställning diskuterades som ett alternativ till anställning Anställning diskuterades som en sista utväg Eget påstående:

28 Kunskap om företagande Det finns olika vägar att gå för den som startar eget. Olika företagsformer innebär olika stort risktagande och möjligheter. För att lättare kunna svara på frågor i en vägledningssituation, och för att själv kunna visa på möjligheter, finns det kunskap att hämta. Lär dig mer om företagande, hur det går till att starta företag, vilka olika företagsformer det finns, vilka regler som gäller vid föräldraledighet och så vidare. Bra webbplatser Skatteverket Verket för näringslivsutveckling Nationellt resurscentrum för kvinnor VentureLab Gissa företagaren! Instruktion: Kopiera bilderna som är utspridda i häftet och lägg ut på ett bord till allmän beskådan. Alla deltagare ska sedan plocka med sig en bild på en person som de tror är egenföretagare. Därefter går ni en runda där alla får förklara sitt val, och berätta vilket slags företag personen har, och hur han eller hon jobbar. Övning Diskussion: Övningen syftar till att synliggöra vad vi har för föreställningar kring företagare och entreprenörer. Vem kan vara egenföretagare? 28

29 Övning Tänk på! Män och kvinnor kan ha olika förväntningar på sig själva och från sin omgivning. Tänk därför på att uppmärksamma flera sorters argument. Det finns många olika anledningar och vägar till att starta eget. Vilken egenskap är viktigast för att bli egenföretagare? Instruktion: Den som leder övningen ställer frågan om vilken egenskap som är viktigast för att bli egenföretagare och läser därefter upp olika alternativ som hör till var sitt hörn. Deltagarna får ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med deras inställning. När alla bestämt sig får de också möjlighet att motivera varför de valt just det hörn de står i. Om inget av påståendena passar kan man ställa sig i hörnet eget förslag. De fyra hörnen är: Strävan att tjäna mycket pengar Viljan att förändra världen genom att förverkliga sin idé Drivkraften i att vara sin egen chef Eget förslag 29

30

31 Källor och litteraturtips Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur Beauvoir, Simone de, Det andra könet. Stockholm: P A Norstedt & söner Bondestam, Fredrik, Positiv särbehandling och akademin. Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik. Uppsala: Universitetstryckeriet Connell, Robert W., Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos Cox, Roland, Jämställt vägval: Studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv. Davies, Bronwyn, Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber Elwin-Novak, Ylva & Thomsson, Heléne, Att göra kön. Om vårt våldsamma behov att vara kvinnor och män. Albert Bonnier förlag Gothlin, Eva, Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning Hirdman, Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber Holgersson, Charlotte, Rekrytering av företagsledare. En studie i homosocialitet. Handelshögskolan i Stockholm Josefsson, Helena, Genus hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och Kultur 31

32

33 Roth, Ann-Katrine, Nya jämställdhetsboken Från teori till praktik. Stockholm: Norstedts juridik SCB På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Örebro: SCB-tryck Wahl, Anna m. fl., Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur Wahl, Anna & Holgersson, Charlotte, Det ordnar sig alltid: Arbetsbok kring frågor om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur Wold, Agnes & Chrapkowska, Cecilia, Vi män har tusen knep att hindra en kvinna att komma fram, i Fridh-Haneson, Britt Marie och Haglund, Ingegerd (red): Förbjuden frukt på kunskapens träd. Kvinnliga akademiker under 100 år. Stockholm: Atlantis 33

34

35

36 Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare och vill arbeta för att bryta den ojämställdhet som fortfarande präglar den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och övningar vill vi inspirera till nya tankar kring genus, arbetsmarknad och företagande. Som studie- och yrkesvägledare har du en unik position du träffar människor som står inför livsval, och är därmed en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd arbetsmarknad.

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

KVINNOR OCH FÖRETAGANDE

KVINNOR OCH FÖRETAGANDE genusgruppen/lina Nilsson, 2007 KVINNOR OCH FÖRETAGANDE SAMLADE ERFARENHETER FRÅN STUDIEVÄGLEDARE OCH LÄRARE VID LUNDS UNIVERSITET FÖRFATTARPRESENTATION Lina Nilsson utbildar och handleder inom områdena

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

1. Vd 2. Personalchef 3. Entreprenör 4. Ingenjör 5. Ekonom 6. Författare 7. Managementkonsult 8. Marknadsförare 9. Musiker 10.

1. Vd 2. Personalchef 3. Entreprenör 4. Ingenjör 5. Ekonom 6. Författare 7. Managementkonsult 8. Marknadsförare 9. Musiker 10. 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 7 LEKTION 7: 10 april 2015 1. Vanliga jobb, drömjobb, säkra jobb Säkra jobb (Arbetsförmedlingen 2014) Sveriges vanligaste jobb (www.dn.se) 1. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Genus och teknik Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 7-9 Teknik, människa, samhälle och miljö Årskurs 7-9: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Dnr TFN-2013-1773 Dpl 16 Bakgrund Syftet med jämställdhetsarbetet är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer