GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE"

Transkript

1 GENUS ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE Karin Bengtsson Lina Nilsson

2 Karin Bengtsson och Lina Nilsson Författarna utbildar och föreläser inom områdena jämställdhet och mångfald. Tillsammans driver de genusgruppen, ett nätverk för jämställdhetskonsulter. De har varit projektledare för flera jämställdhetsprojekt och varvar gärna sina föreläsningar med värderingsövningar. På så vis blir kunskapen om jämställdhetsarbete både begriplig och användbar. Karin Bengtsson har en bakgrund som kulturvetare och Lina Nilsson som beteendevetare. Båda har en filosofie kandidatexamen i genusvetenskap.

3 Genus arbetsmarknad och företagande Karin Bengtsson Lina Nilsson

4 Karin Bengtsson & Lina Nilsson Vill du beställa häftet kontakta: Häftet finns även att ladda ner i pdf-format på: ISBN Layout: inanna publishing, Lund Tryckt av: JMS Mediasystem, Malmö Foto omslag: Karin Bengtsson Foto: Karin Bengtsson & Lina Nilsson I samarbete med:

5 Välkommen! Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare och vill arbeta för att bryta den ojämställdhet som fortfarande präglar den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och övningar vill vi inspirera till nya tankar kring genus, arbetsmarknad och företagande. Som studie- och yrkesvägledare har du en unik position du träffar människor som står inför livsval, och är därmed en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd arbetsmarknad. VentureLab Lunds universitets entreprenörssatsning, fungerar som ett stöd för nya företagare, det vill säga studenter som vill starta eget företag. Vid en granskning av verksamheten blev det tydligt vilken mansdominans som rådde och att det var få kvinnor som sökte kontorsplatser. Sett ur ett bredare perspektiv är det likadant på andra ställen i landet. De flesta företag drivs av män och endast en fjärdedel av Sveriges egenföretagare är kvinnor. För att göra något åt situationen valde Venture- Lab att i samarbete med Europeiska socialfonden genomföra en utbildningssatsning riktad till studie- och yrkesvägledare. Under läsåret 06/07 gavs en seminarieserie där studie- och yrkesvägledare från olika delar av Lunds universitet deltog. Under året besöktes vi av gästföreläsare, gjorde värderingsövningar och diskuterade kring genus, studier, arbetsmarknad, företagande och studie- och yrkesvägledarens roll. Detta häfte bygger på kunskaper och erfarenheter från seminarieseriens diskussioner och föreläsningar och utgår från frågeställningar som kommit upp under året. 5

6 Ett varmt tack till alla deltagare i seminarieserien samt till gästföreläsarna och egenföretagarna Ann- Katrin Rooth, Maria Nilson, Birgitta Andersson, Anna Haupt, Terese Alstin, Fanny Davidsson, Catharina Larsson samt studievägledare Miia Toriikka. Tack även till Karin Aase, dåvarande projektkoordinator på VentureLab för ditt fantastiska stöd och kloka ord. Juni 2007 Karin Bengtsson Lina Nilsson 6

7 Så här använder du häftet Tanken med häftet är att uppmärksamma de mekanismer och strukturer som orsakar att män och kvinnor dels gör olika val och dels ges olika möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på arbetsmarknaden i allmänhet och på företagande i synnerhet. Häftet kan med fördel användas som diskussionsunderlag i din arbetsgrupp eftersom genus är ett ämne du lär dig enklast genom diskussion. Samtal och övningar ihop med kollegor hjälper dig att reflektera över vem du är i mötet med studenterna. Vilken bakgrund och vilka värderingar du har spelar roll i möten, och för ett aktivt förhållningssätt krävs att du reflekterar kring hur du gör och tänker idag. Övningarna i häftet kan du läsa igenom och tänka kring på egen hand, men bäst blir det att göra dem i grupp. Frågeställningarna är utformade för att uppmuntra till att olika åsikter uttrycks och tanken är att man lär sig och vidgar sina vyer genom att ta del av varandras erfarenheter. Det är viktigt att alla deltagare tillåts ta plats i diskussionen. Längst bak i häftet hittar du de källor vi använt. De kan också fungera som lästips för dig som vill lära dig mer. 7

8

9 Vad är kön och genus? Det finns olika sätt att se på och forska kring kön och kategorierna kvinna och man. Medan naturvetenskaplig forskning anlägger ett biologiskt perspektiv på kön fokuserar genusvetenskap på de språkliga och sociala dimensionerna av kön, vanligen kallat genus. Bra att veta Svensk lagstiftning som berör förbud mot diskriminering på grund av kön utgår ifrån det socialt konstruerade könet och fokuserar därmed på det som går att förändra i samhället. I detta häfte använder vi begreppet kön oftare än genus, och vi använder dem som synonymer. Häftet har en genusvetenskaplig utgångspunkt som bygger på att manlighet och kvinnlighet är socialt konstruerat och därmed också föränderligt. Häftet fokuserar på kön, men det är viktigt att tänka på att kön inte är den enda grunden för diskriminering och segregation. Andra betydelsefulla faktorer är etnicitet, klass, ålder, sexuell läggning etcetera. Att göra kön Simone de Beauvoirs välkända formulering Man föds inte till kvinna, man blir det hämtat från Det andra könet från 1947 illustrerar genusvetenskapens kärna och utgångspunkt. Kategorierna kvinna respektive man är något vi ständigt skapar. Inom genusvetenskapen talar man om att vi gör genus genom hur vi går, hur vi talar, hur vi klär oss, om vi sminkar oss, vilka förväntningar vi har på oss själva och andra och så vidare. Kön görs även på arbetsmarknaden, där en del yrken och arbetsuppgifter förknippas med kvinnlighet, medan andra ses som manliga. 9

10 Hur gör vi kön? Denna övning kopplar ihop genusvetenskapliga resonemang med det egna livet. Genomförande: Sätt er två och två. Berätta för varandra hur ni har gjort kön den senaste veckan (det vill säga vilka stereotypt manliga respektive kvinnliga aktiviteter/egenskaper ni har praktiserat). Berätta sedan för resten av gruppen vad ni har kommit fram till. Har ni svårt att komma på vad som har med kön att göra kan ni vända på frågan: Finns det något ni har gjort den senaste veckan som inte har med kön att göra? Reflektion: Det som vi förknippar med egenskaper/aktiviteter som tillhör det manliga respektive kvinnliga könet är ofta sådant som både män och kvinnor kan göra. Vilket kön gör du? Övning Exempel på att göra......manligt kön betala notan, köra snabbt, ha slips, bygga saker, vara ordförande, rapa, makt och status, bygga muskler....kvinnligt kön gråta, fnittra, banta, använda smink, noppa ögonbrynen, tvivla på sig själv, vara vice ordförande, agera sekreterare, koka kaffe. Genusperspektiv på den svenska arbetsmarknaden Genom historien har kvinnors och mäns arbetsuppgifter varierat, men det har alltid funnits någon slags arbetsfördelning baserat på kön. Idag är segregeringen på arbetsmarknaden avseende kön fortfarande stor även i internationell jämförelse. Den ojämna arbetsfördelningen visar sig på flera olika plan. En aspekt är uppdelningen mellan hemarbete och förvärvsarbete där kvinnor tar störst ansvar för det förstnämnda. Ute på arbetsmarknaden är skillnaderna också stora. Dels befinner sig män och kvinnor på olika arbetsplatser, dels finns det stora skillnader mellan män och kvinnor inom yrkesgrupper, exempelvis vad gäller position och lön. 10

11 Detta brukar benämnas kvantitativ jämställdhet/ ojämställdhet. Man kan också tala om kvalitativ jämställdhet/ojämställdhet, som bland annat berör det sociala klimatet på arbetsplatsen. De 30 största yrkena 2005 Ordnade efter antal personer i yrket Kvinnor: Män: % % 0 Företagssäljare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Figuren är hämtad från På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Systemerare och programmerare Lastbils- och långtradarförare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Verktygsmaskinoperatörer Lagerassistenter m.fl. Revisorer m.fl. Försäljare, dagligvaror Kockar och kokerskor Fastighetsskötare Maskiningenjörer och maskintekniker Motorfordonsmekaniker och -reparatörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Chefer för mindre företag % % 0 Övrig kontorspersonal Grundskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Administrativa assistenter Datatekniker Journalister, författare, informatörer m.fl. Läkare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Källa: Arbetskraftsundersökningar, SCB 11

12

13 Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2004 Månadslön i tal kronor Cirkeldiagrammet visar fördelningen av manliga och kvinnliga företagare. 75 % av alla företagare är män och 25 % är kvinnor. På samma sätt som fördelningen av män och kvinnor i olika yrken på arbetsmarknaden skiljer sig åt, så skiljer sig även fördelningen av män och kvinnor inom olika sektorer av företagande. Bland annat är det betydligt fler män än kvinnor inom sektorn industri och byggnadsverksamhet och betydligt fler kvinnor än män inom sektorn personlig service. (källa: SCB) Figuren till höger är hämtad från På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Kvinnor Företagsekonomer, personaltjm, m.fl. Säljare, inköpare,mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grundskollärare Övrig kontorspersonal Fordonsförare Försäljare, detaljhandel, demonstratörer Vård och omsorgspersonal Byggnadshantverkare Städare m.fl. Könsmärkning tal Män Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet Företagsekonomer, personaltjm, m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grundskollärare Övrig kontorspersonal Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel, demonstratörer Fordonsförare Vård och omsorgspersonal Städare m.fl. Könsmärkning innebär att yrkesroller och positioner på arbetsmarknaden förknippas med ett visst kön. Chef är en roll som är starkt förknippad med män. Det är så vanligt att män dominerar på ledande poster att vår bild av manlighet och ledarskap lätt blir samma sak. En annan manligt kodad roll är entreprenören och egenföretagaren. Kvinnligt kodade yrken är exempelvis sjuksköterska och sekreterare. Dessa uppdelningar är en onödig begränsning av både män och kvinnors handlingsutrymme. I uppdelningen ryms dessutom en orättvisa, eftersom det som är manligt kodat värderas högre än det kvinnliga, vilket visar sig i mäns högre löner och positioner på arbetsmarknaden. 13

14 Könsmärkningar uppfattas ofta som självklara och naturliga vilket innebär ett hinder för att förändring ska kunna ske. Men det finns exempel på hur yrken bytt kön. Aktuella yrken som just nu håller på att förändras är läkare och präst. Traditionellt sett är båda dessa mansdominerade, men fler och fler kvinnor läser nu medicin och teologi. Hur kan du förändra? Bli medveten om dina egna föreställningar om olika yrkesgrupper. Först då kan du tänka bort den invanda könsmärkningen och agera på ett medvetet sätt när du vägleder studenter. Presentera förebilder som bryter mot könsmönstren. Studenter har redan sett en mängd manliga representanter för exempelvis ingenjörer och sotare. Detsamma gäller kvinnliga representanter för förskollärare och sekreterare. Var därför inte orolig över att dina könsöverskridande exempel ger en för ensidig bild. Tips! Läs mer om könsmärkning i Charlotte Holgerssons bok Rekrytering av företagsledare. En studie i homosocialitet. Glashuset Den könsuppdelade arbetsmarknaden brukar ibland beskrivas som ett glashus. De osynliga väggarna och taken hindrar kvinnor att röra sig i såväl sidled som uppåt på arbetsmarknaden. Väggarna i glashuset innebär att könen hålls åtskilda på arbetsmarknaden. Att män och kvinnor befinner sig i olika yrkesgrupper och på olika arbetsplatser illustreras i figuren på sidan 11. Av de 30 största yrkena i Sverige är endast fem stycken numerärt jämställda, vilket innebär proportionen 40 % kvinnor och 60 % män eller omvänt enligt 14

15

16 SCB:s definition. Det behöver dock inte innebära att de är jämställda enligt andra definitioner. Kvinnor som gör traditionellt manliga yrkesval möts ofta av både misstänksamhet och öppen misstro under vägen. Känslan av att gång på gång behöva bevisa och försvara sig själv är vanlig. Män kan däremot röra sig relativt obehindrat genom glashusets väggar. De möts oftare av välkomnande om de väljer ett traditionellt kvinnojobb. Taket i glashuset handlar om att män och kvinnor befinner sig på olika positioner inom sektorer. Kvinnor återfinns systematiskt på lägre befattningar och mindre prestigefyllda jobb och män är i större utsträckning chefer. Ofta är glastaket inget det talas om, utan första gången man upptäcker det är dagen då ens eget huvud slår i. Tystnaden om och förnekandet av denna diskriminerande mekanism gör den svår att förändra. Homosocialitet Att män dominerar på ledande poster i samhället leder till att män identifierar sig med och riktar sig mot andra män i sitt yrkesliv. Det är hos männen resurserna och makten finns vilket gör att de kan tillfredsställa de flesta av sina behov genom andra män. Män är därmed ofta så kallat homosociala, ett fenomen som får till följd att de helst väljer andra män när poster ska tillsättas. Mäns homosocialitet innebär alltså att kvinnor utesluts från maktposter. Diskutera! Diskriminerande mekanismer såsom glastaket och homosocialitet är något som många av dina studenter kommer att stöta på i arbetslivet. Eftersom mekanismerna ofta är dolda kan det vara svårt att sätta ord på sina upplevelser. Risken är stor att skuldbelägga sig själv för strukturer man drabbas av. Kunskap om mekanismerna kan därför vara ett användbart verktyg för att förstå situationer på arbetsmarknaden, och nödvändig för att kunna förändra den. Hur kan du som studievägledare ta upp dessa frågor med studenter? Kvinnor å andra sidan uppvisar oftast ett heterosocialt beteende, eftersom de som grupp har mindre resurser och makt. Därför tvingas kvinnor att socialt orientera sig mot män vilket innebär att även 16

17 kvinnor väljer män, och därmed konserveras den manliga dominansen på betydelse fulla poster ytterligare. Kompetens är manligt kodat Precis som yrkesroller kan också egenskaper vara könskodade, det vill säga kopplade till det ena eller det andra könet. Kompetens är ett begrepp som till synes verkar neutralt, men som i själva verket hänger ihop med vår bild av manlighet. Tips! Läs mer om könskodade egenskaper och ord i Fredrik Bondestams bok Positiv särbehandling och akademin. Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik. Både män och kvinnor tolkar kompetens som manligt. Detta har synliggjorts i studier där bedömare fått sätta betyg på till exempel uppsatser. Om bedömarna trott att det är en man som skrivit uppsatsen får den ett bättre omdöme än om en kvinna antas ha skrivit den. Likaså beskrivs en man som har lyckats med något som kompetent, medan en kvinna anses ha haft tur. Exempel där kvinnan respektive mannen misslyckats, förklaras med att mannen haft otur och att kvinnan varit inkompetent. Varför är det såhär? Demokrati, rättvisa, kunskap, individ, kompetens och vetenskap är alla begrepp som på ytan inte har något kön, men som är skapade i en miljö dominerad av män. Innebörden i dessa ord har definierats och formats under lång tid då endast en viss grupp män varit delaktiga i det offentliga samtalet. I jämställdhetsdebatten hör vi ofta att det är kompetens som ska avgöra, och inte kön. Det är problematiskt att använda begreppet kompetens på ett så lättvindigt vis. Begreppet kompetent ligger inbakat i begreppet man och blir ofta bara aktuellt för diskussion när kvinnor kommer på tal. 17

18

19 Kvotering av män Det offentliga samtalet om kvotering handlar nästan bara om kvinnor. Detta döljer vad kvotering har handlat om i vår historia och fortfarande i hög grad handlar om, nämligen kvotering av män. Homosocialitet som du kunde läsa om på sidan 16 är ett uttryck för kvotering som brukar beskrivas som informell kvotering av män till ledande poster. Förutom denna dolda mekanism finns många exempel på hur öppen och uttalad kvotering av män förkommit. Lärarutbildningen är en av de utbildningar där staten hjälpt manliga sökande att slippa konkurrens från de bättre meriterade kvinnorna. Under större delen av 1900-talet tillämpades kvoten 60 % män och 40 % kvinnor. Detta trots att de kvinnor som sökte var fler än männen. Så sent som år 2003 meddelade Karlstads universitet stolt att man lyckats få in fler manliga studenter på sjuksköterskeutbildningen än tidigare. Förklaringen var enkel man hade en lägre betygs gräns för manliga än för kvinnliga sökande. Veterinär och förskollärare är ytterligare exempel på utbildningar där män kvoterats in. Kvotering av kvinnor anses kontroversiellt och i det sammanhanget talas det i allvarlig ton om kompetenssänkning. De fall där män kvoteras in går däremot oftast obemärkt och odebatterat förbi. Det höjs få, om ens några, röster som varnar för kompetenssänkning hos förskollärare eller sjuksköterskor. Snarare framhålls vikten av att män finns i yrkena på grund av de speciella saker de kan bidra med. 19

20

21 Din roll som studie- och yrkesvägledare Inom genusvetenskap är makt ett centralt begrepp. Makt är närvarande i någon form i varje möte, därmed även i dina vägledningssamtal. Ordet makt tolkas ofta som ett starkt ord med negativ klang, och som något vi bör ta avstånd ifrån. Men faktum är att du själv sällan kan bestämma om du ska ha makt eller inte utan det är situationen som avgör. Ett aktivt förhållningssätt kan göra makt till en positiv kraft. Om du blir medveten om vilken slags påverkan du har på studenterna har du större möjlighet att använda den på ett konstruktivt sätt. Som studie- och yrkesvägledare har du makt bland annat genom att du besitter kunskap som studenten inte har. Du kan utöva makt genom det urval av information du förmedlar. Att öppna upp studentens blick för en mångfald av möjligheter är ett sätt att ge makt till studenten, och öka hans eller hennes möjligheter att välja fritt. Övning Hur stor makt respektive hur mycket inflytande har jag över studenters karriärval? Denna övning uppmanar till reflektion över din position som studie- och yrkesvägledare ur ett maktperspektiv. Instruktion: Föreställ dig att det går en linje från vänstra till högra delen av rummet. I den högra änden av linjen ska du ställa dig om du menar att studie- och yrkesvägledare inte har någon makt att påverka studenterna. I den vänstra änden ställer du dig om du anser att studie- och yrkesvägledare har 21

22 väldigt mycket makt. Du kan också välja någon punkt däremellan på linjen. Diskussion: När alla har placerat sig på linjen får var och en som vill redogöra för varför de ställt sig just där på skalan. Anställd eller egenföretagare? Rubrikens fråga ställs sällan av studenter, eftersom det ses som självklart att studier ska leda till anställning. Möjligheten att starta eget och bli sin egen arbetsgivare är något som glöms bort. Kvinnor överväger egenföretagande i ännu mindre utsträckning än män, vilket är viktigt att vara medveten om i en vägledningssituation. En anledning till att så få kvinnor, men även män, väljer egenföretagande kan vara de många myter och föreställningar som finns om vem som kan vara företagare. En vanlig missuppfattning är att egenföretagande bara innebär ett sätt att jobba, och att bara en viss sorts person passar som företagare. Att vara genusmedveten antas ibland vara överensstämmande med att förhålla sig könsneutralt. Men att hävda sin egen neutralitet eller objektivitet är ofta förrädiskt. När vi tror att vi agerar neutralt eller objektivt är det i själva verket vanligt att vi än en gång återskapar mannen som norm. Att vara genusmedveten handlar istället om just det som ordet beskriver: Att vara medveten om genus. Det handlar om att uppmärksamma att genus alltid spelar roll. Först då kan du börja påverka på vilket sätt genus får spela roll i dina möten. Under seminarieserien uttryckte studie- och yrkesvägledarna ofta en strävan efter att låta studenterna själva ta ansvar för sina val. Att tala om egenföretagande upplevdes då som ett sätt att styra stu- 22

23

24 denten. Det som är viktigt att tänka på är att om man berör egenföretagande i ett vägledningssamtal innebär det inte mer styrning än att nämna anställning. Det finns nämligen inte bara ett sätt att vara egenföretagare på, utan en mångfald av situationer. Precis som det finns olika sorters anställningar finns det också flera sätt att driva företag. De olika företagsformerna innebär olika villkor, risker och möjligheter. Det finns många stereotypa bilder av vem företagaren är och hur denne lever. Vanliga föreställningar är att egenföretagare har ett stressigt liv med jobb dygnet runt utan fasta rutiner och att de är självständiga och utåtriktade personer med många järn i elden. Sanningen är att det mellan olika företagare finns stora skillnader i personlighet, intressen, arbetstempo och så vidare, precis som dessa saker skiljer sig åt mellan personer som har en anställning. På samma sätt som det finns olika sätt att praktiskt organisera sitt arbete som anställd eller egenföretagare, kan också arbetssituationen variera mycket inom grupperna. 24

25

26

27 Analysera ditt eget vägledningssamtal Hur ser du på företagande kontra anställning och vad förmedlar du till dina manliga respektive kvinnliga studenter? Analysera dina kommande vägledningssamtal. Markera för varje gång påståendet stämmer in på vad som togs upp/ägde rum i samtalet. När samtalet berör företagande Företagande berördes Företagande berördes på ditt initiativ Studenten tog själv upp ämnet företagande Företagande diskuterades som ett alternativ till anställning Företagande diskuterades som en sista utväg Eget påstående: När samtalet berör anställning Anställning berördes Anställning berördes på ditt initiativ Studenten tog själv upp ämnet anställning Anställning diskuterades som ett alternativ till anställning Anställning diskuterades som en sista utväg Eget påstående:

28 Kunskap om företagande Det finns olika vägar att gå för den som startar eget. Olika företagsformer innebär olika stort risktagande och möjligheter. För att lättare kunna svara på frågor i en vägledningssituation, och för att själv kunna visa på möjligheter, finns det kunskap att hämta. Lär dig mer om företagande, hur det går till att starta företag, vilka olika företagsformer det finns, vilka regler som gäller vid föräldraledighet och så vidare. Bra webbplatser Skatteverket Verket för näringslivsutveckling Nationellt resurscentrum för kvinnor VentureLab Gissa företagaren! Instruktion: Kopiera bilderna som är utspridda i häftet och lägg ut på ett bord till allmän beskådan. Alla deltagare ska sedan plocka med sig en bild på en person som de tror är egenföretagare. Därefter går ni en runda där alla får förklara sitt val, och berätta vilket slags företag personen har, och hur han eller hon jobbar. Övning Diskussion: Övningen syftar till att synliggöra vad vi har för föreställningar kring företagare och entreprenörer. Vem kan vara egenföretagare? 28

29 Övning Tänk på! Män och kvinnor kan ha olika förväntningar på sig själva och från sin omgivning. Tänk därför på att uppmärksamma flera sorters argument. Det finns många olika anledningar och vägar till att starta eget. Vilken egenskap är viktigast för att bli egenföretagare? Instruktion: Den som leder övningen ställer frågan om vilken egenskap som är viktigast för att bli egenföretagare och läser därefter upp olika alternativ som hör till var sitt hörn. Deltagarna får ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med deras inställning. När alla bestämt sig får de också möjlighet att motivera varför de valt just det hörn de står i. Om inget av påståendena passar kan man ställa sig i hörnet eget förslag. De fyra hörnen är: Strävan att tjäna mycket pengar Viljan att förändra världen genom att förverkliga sin idé Drivkraften i att vara sin egen chef Eget förslag 29

30

31 Källor och litteraturtips Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur Beauvoir, Simone de, Det andra könet. Stockholm: P A Norstedt & söner Bondestam, Fredrik, Positiv särbehandling och akademin. Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik. Uppsala: Universitetstryckeriet Connell, Robert W., Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos Cox, Roland, Jämställt vägval: Studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv. Davies, Bronwyn, Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber Elwin-Novak, Ylva & Thomsson, Heléne, Att göra kön. Om vårt våldsamma behov att vara kvinnor och män. Albert Bonnier förlag Gothlin, Eva, Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning Hirdman, Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber Holgersson, Charlotte, Rekrytering av företagsledare. En studie i homosocialitet. Handelshögskolan i Stockholm Josefsson, Helena, Genus hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och Kultur 31

32

33 Roth, Ann-Katrine, Nya jämställdhetsboken Från teori till praktik. Stockholm: Norstedts juridik SCB På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Örebro: SCB-tryck Wahl, Anna m. fl., Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur Wahl, Anna & Holgersson, Charlotte, Det ordnar sig alltid: Arbetsbok kring frågor om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur Wold, Agnes & Chrapkowska, Cecilia, Vi män har tusen knep att hindra en kvinna att komma fram, i Fridh-Haneson, Britt Marie och Haglund, Ingegerd (red): Förbjuden frukt på kunskapens träd. Kvinnliga akademiker under 100 år. Stockholm: Atlantis 33

34

35

36 Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare och vill arbeta för att bryta den ojämställdhet som fortfarande präglar den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och övningar vill vi inspirera till nya tankar kring genus, arbetsmarknad och företagande. Som studie- och yrkesvägledare har du en unik position du träffar människor som står inför livsval, och är därmed en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd arbetsmarknad.

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (6) PM Analysavdelningen Nils Holmgren Typfallsberäkningar av pension för de vanligaste yrkena Syftet med beräkningarna är att ge en ungefärlig uppfattning om förväntad pension för de vanligaste yrkena

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Män och normer inom vård och omsorg

Män och normer inom vård och omsorg Män och normer inom vård och omsorg Två delrapporter: Befintlig kunskap om obalans mellan könen Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden Befintlig kunskap om obalans mellan könen (SCB-statistik

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Siffror om jämställdhet Källa: SCB där ej annat anges I de 30 största yrkena finns 56 procent av alla sysselsatta kvinnor och 36 procent av alla sysselsatta män i åldern 20 64 år. Endast sju yrken är jämställda,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Byggbranschen behöver förändras

Byggbranschen behöver förändras GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnar kompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudande måste byggbranschen se över sina strukturer

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Visionsseminarium, Göteborgs universitet 29 maj 2015 Magnus Henrekson Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen.

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Bilaga 1 Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Hej! Du har blivit utvald till att delta i en undersökning gällande Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) varumärke. Vi behöver ha

Läs mer

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Landsbygden och myterna Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Vi lär oss om landsbygden Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet Allt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011 Utbildningsförvaltningen Bilaga till utbildningsnämndens protokoll 65/09 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2009 / 2011 Fastställd av utbildningsnämnden 2009-06-11 Postadress: Box 138, 221

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället Kön är en påverkande faktor i organisationer Kunskaper om kön och hur det påverkar organisationer i olika sammanhang är ett

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

Jämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010

Jämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010 Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 5.Ledningens ansvar 2. Policy och bu52.16 1 av 6 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Personalsekreterare Barn- och ungdomsnämnden

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR BILS HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Bilaga 6 SID 1 (13) 2011-11-25 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2010-2012 Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning STADSDELSFÖRVALTNING SID 2 (13)

Läs mer

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet Kön spelar roll Kommentarer och användarguide Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet tips på hur statistikhäftet kan användas av t.ex. skolor, arbetsplatser och

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) 2013-12-03 Bilaga 6 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Telefonvägen 30 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 hagersten-liljeholmen@stockholm.se

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad

Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad Förändring av antal invånare 20-64 år från år 2008 till 2018 Källa: Den demografiska

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer