Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess"

Transkript

1 RAPPORT 1 (41) Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess Projektgruppens medlemmar: Päivi Katiska Inköpare, Inköpsenheten Per Graeve Inköpare, Inköpsenheten Christine Djurberg Hållbarhetssamordnare, Hållbarhetsgruppen Isabella Ankre Hållbarhetssamordnare, Hållbarhetsgruppen Sammanfattning Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess är ett delprojekt i JIM Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Syftet med delprojektet har varit att undersöka vilka förutsättningar som finns för jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen att identifiera upphandlingar där Försäkringskassan kan ställa jämställdhetsrelaterade krav på en levererad vara eller tjänst. Projektgruppen för delprojektet identifierade inledningsvis ett antal inköpskategorier där det i första hand bedömdes relevant att ställa jämställdhetsrelaterade krav. Utifrån dessa kategorier undersökte projektgruppen om det fanns några specifika jämställdhetsrelaterade problemställningar att ta hänsyn till vid formuleringen av möjliga framtida krav för de olika kategorierna och studerade även de senaste avtalen med leverantörer från respektive kategori. Med denna bakgrundsinformation som bas, tog projektgruppen därefter fram förslag till krav för de identifierade kategorierna. De kategorier som projektgruppen studerat har uteslutande rört tjänster av olika slag, som Försäkringskassan antingen själva upphandlar eller som avropas från ramavtal som Kammarkollegiet tecknat. Projektgruppen har under projekttiden endast kunnat identifiera ett generellt krav som går att ställa på samtliga upphandlingar som genomförs av Försäkringskassan; Antidiskrimineringsklausulen [se 2.14 Kravförslag (A)]. Det krävs fortsatt arbete för att kontinuerligt utvärdera och revidera ställda jämställdhetsrelaterade krav i upphandlingar, då detta arbete ännu befinner sig i en uppbyggnadsfas. Vikten av dialog mellan myndigheter för att harmonisera samt utbyta erfarenheter kring jämställdhetsrelaterade krav, liksom att det finns någon central myndighet som utvecklar, sprider och stöttar arbetet med att ställa dessa krav, ser projektgruppen som en viktig förutsättning för att på sikt kunna påverka externa parter.

2 RAPPORT 2 (41) Innehåll 1. Bakgrund och nuläge Bakgrund Syftet med delprojektet Vilka inköpskategorier och jämställdhetskrav är relevanta? Vilka inköpskategorier är relevanta att ställa krav på? Att formulera de jämställdhetsrelaterade kraven Lokalvård Bevakningstjänster Restaurangtjänster IT-tjänster och IT-konsulter Strategi- och managementbranschen (Kammarkollegiets ramavtal) HR-rekrytering (karriärrådgivning och outplacement) Bemanningstjänster (Kammarkollegiets ramavtal, personaluthyrning) Tolk- och översättningsbranschen Handledning Utbildning Företagshälsovård (Kammarkollegiets/Statens inköpscentrals avtal) Samtliga jämställdhetskrav som formulerats under projekttiden Workshop med Inköpsenheten och Rättsavdelningen Hur kan jämställdhetsfrågor integreras i inköpsprocessen? Leverantörsdialoger Samverkan med andra myndigheter under projekttiden Dokumentation av krav bibliotek där hållbarhetskraven är samlade Förslag till fortsatt arbete Bilaga Tidigare upphandlingar där jämställdhet berörts i förfrågningsunderlaget Bilaga Förslag på upplägg av workshop med inköpsenheten... 40

3 RAPPORT 3 (41) 1. Bakgrund och nuläge 1.1 Bakgrund Som en del i Försäkringskassans regeringsuppdrag Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JIM), har upphandling identifierats som ett prioriterat område. Att undersöka vilka jämställdhetsrelaterade krav som kan ställas i upphandlingar är därför ett delprojekt i JIM. Projektgruppen för delprojektet har bestått av representanter från Inköpsenheten och Hållbarhetsgruppen vid Försäkringskassan. Försäkringskassan arbetar kontinuerligt med att utveckla de hållbarhetskrav som ställs i upphandlingar. Jämställdhet är ett viktigt område i vårt övergripande hållbarhetsarbete och eftersom Försäkringskassan är en stor myndighet som köper in stora mängder varor och tjänster har vi god möjlighet att påverka våra leverantörer. Det kan vi göra dels genom att tala med leverantörerna om jämställdhetsfrågor och framtida krav, och dels genom att ställa krav i förfrågningsunderlagen, som vi vill att leverantörerna lever upp till. Försäkringskassan har tidigare inte systematiskt arbetat med att ställa jämställdhetskrav i samband med egna upphandlingar eller avrop från Kammarkollegiets ramavtal. I avropen från Kammarkollegiets ramavtal kan myndigheterna dessutom bara ställa de krav som är möjliga enligt det aktuella ramavtalet. Försäkringskassan har inte kartlagt några jämställdhetsaspekter på upphandlingsprocessen tidigare (i upphandlingsprocessen ingår att förbereda och planera, upprätta underlag, annonsera, bedöma anbud, besluta leverantör, avsluta och arkivera) 1. I Försäkringskassans allmänna villkor för varor respektive tjänster (version ), som bifogas myndighetens upphandlingar, har det sedan tidigare funnits en allmänt hållen och kortfattad paragraf om antidiskriminering. Denna har fr o m hösten 2014 kompletterats med en längre och mer utförlig skrivning i kring antidiskriminering i förfrågningsunderlagsmallen för alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen. Den exakta lydelsen av den längre skrivningen återfinns under krav (A) i kravsammanställningen i denna rapport. Projektgruppen kan konstatera att det finns få externa rapporter och konkreta exempel på hur man ställt jämställdhetskrav i upphandlingar som lyder under LOU. Det gör att vi genom detta uppdrag kommer att bryta delvis ny mark. 1 För en utförlig beskrivning av upphandlingsprocessen se Processbeskrivning, Processen för att upphandla och avropa med förnyad konkurrensutsättning.

4 RAPPORT 4 (41) 1.2 Syftet med delprojektet Syftet med delprojektet har varit att undersöka om Försäkringskassan, med stöd av LOU, har möjlighet att ställa jämställdhetsrelaterade krav i upphandlingar inom vilka inköpskategorier Försäkringskassan skulle kunna ställa jämställdhetsrelaterade krav hur de jämställdhetsrelaterade kraven skulle kunna formuleras hur Inköpsenheten ska kunna integrera resultaten och de nya kunskaperna i upphandlingsprocessen. 2. Vilka inköpskategorier och jämställdhetskrav är relevanta? 2.1 Vilka inköpskategorier är relevanta att ställa krav på? Projektgruppen har först bedömt vilka av de befintliga inköpskategorierna som i första hand kan vara relevanta när det gäller att ställa jämställdhetsrelaterade krav. Dessa kategorier har sedan analyserats. För att skapa en bild av utgångsläget inom respektive kategori har projektgruppen studerat tidigare upphandlingar från Försäkringskassan och Kammarkollegiet och om det finns några specifika jämställdhetsrelaterade problemställningar att ta hänsyn till för den studerade kategorin. 2.2 Att formulera de jämställdhetsrelaterade kraven När utgångsläget analyserats för de olika inköpskategorierna, har projektgruppen gett förslag till framtida jämställdhetskrav för varje kategori. Under uppdragets gång har projektgruppen även börjat utveckla jämställdhetsrelaterade krav i pågående upphandlingar som gäller till exempel utbildningar, kontorsmassage, tjänstedesign, medieförmedlingstjänster och talarförmedling. De krav som tagits fram i respektive upphandling har genomgått en juridisk granskning av Rättsavdelningen, för att säkerställa att de överensstämmer med regelverket. I kartläggningen av kategorier kan samma förslag till framtida jämställdhetsrelaterade krav förekomma för flera av kategorierna. Det beror på att kravet har ansetts vara relevant att ställa i flera olika upphandlingar. Vi har valt att tillföra en kort summering av möjliga framtida krav under varje kategori och en längre beskrivning av respektive krav i slutet av kategoriavsnittet.

5 RAPPORT 5 (41) 2.3 Lokalvård Vilka jämställdhetsproblem finns i lokalvårdbranschen? Lokalvård är en av de mest diskuterade branscherna när det kommer till ojämställda arbetsvillkor. Huruvida man kan eller bör ställa krav på nedanstående specifika punkter varierar. Sammantaget visar punkterna ändå att det är en bransch där det är viktigt att de offentliga upphandlingarna börjar ställa tydliga jämställdhetskrav för att påverka till ökad jämställdhet i branschen överlag. Ett bra första steg kan till exempel vara att skriva in i avtalet att leverantören på begäran måste lämna in en aktuell jämställdhetsplan i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567). På så vis signalerar man att leverantören på begäran måste kunna redogöra för ett strukturerat arbete. Specialstädning I specialstädning ingår golvvård, fönsterputs, flyttstädning och städning med maskiner. Specialstädare är nästan uteslutande män; kvinnor har svårt att få arbeta med specialstädning då det av tradition anses för tungt 2. Istället uppstår en struktur där kvinnor arbetar med kontorsstädning: repetitiva arbetsmoment med hög kroppsbelastning som leder till förslitningsskador. Kvinnor som har kunnat utbilda sig inom specialstädning och varierar kontorsstädning med det uppger att de mår bättre. 3 Anställda inom specialstädning har generellt högre lön än kontorsstädare 4, så ojämn könfördelning mellan specialstädare och kontorsstädare leder till att manliga städare i genomsnitt tjänar mer. Anställningsförhållanden och deltid Kvinnor är oftare anställda på deltid och män på heltid. Makthierarkier, tjänster och löner Majoriteten av städpersonalen är utomnordiska invandrare och kvinnor. Merparten av ägare och vd:ar är män från de nordiska länderna. Det finns också, till nackdel för kvinnorna, en könssegregation mellan städare när det gäller lön, karriärmöjligheter och heltidstjänster. 5 Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Försäkringskassans aktuella lokalvårdsramavtal löper mellan 2011 och I dessa avtal ställs inga specifika jämställdhetskrav. Däremot finns formuleringar om genomförande, underleverantörer, uppföljning och skatter som berör socialt ansvarstagande. Bland annat nämns att svart arbetskraft inte får förekomma och att myndigheten har rätt att revidera verksamheten. Det innebär i teorin att myndigheten kan göra extern revision och kontrollera att uppdrag genomförs med omsorg och 2 Aurell (2001), Arbete och identitet: Om hur städare blir städare 3 Fastighetsfolket, nr 4, 2010, Kvinnor som tagit sig in på männens revir. 4 Fastighetsfolket, nr 8, 2008, Konsroller bakom löneskillnader. 5 Saeid Abbasian och Carina Bildt (2007), Arbetsvillkor och anställningsförhållanden inom städbranschen i Stockholms län.

6 RAPPORT 6 (41) med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Det är dock en möjlighet som myndigheten inte har använt sig av under avtalsperioden. Avtalen innehåller en antidiskrimineringsklausul, vilket innebär att Försäkringskassan kan begära att leverantören skriftligen redovisar vilka åtgärder och planer de eller underleverantörer har vidtagit med anledning av diskrimineringslagen 6. Det är dock en möjlighet som myndigheten inte har använt sig av under avtalsperioden. I antidiskriminering ingår jämställdhet, eftersom könstillhörighet är en diskrimineringsgrund. Genom klausulen skulle myndigheten i praktiken kunna be om skriftliga redovisningar, men hur man skulle utvärdera innehållet i dem är däremot inte beskrivet. Dessa krav ställs i det aktuella ramavtalet för lokalvård 9 Genomförande Leverantören ska genomföra alla uppdrag fackmässigt, med omsorg och med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Leverantören får ej vidtaga åtgärder som kan väntas medföra åsidorsättande av lag eller kollektivavtal eller på annat sätt strida mot vad som är allmänt godtaget inom Leverantörens avtalsområde samt avkräva samma utfästelse av sina underleverantörer. 15 Underleverantörer Leverantörer äger endast rätt att nyttja underleverantörer som angivit det i Leverantörens anbud eller senare har godkänts av Försäkringskassan. Leverantören svarar för att underleverantörer samt annan personal som Leverantören anlitar följer de krav, villkor och förutsättningar som anges i Ramavtalet. 21 Uppföljning, insyn och överlämnande Företrädare för Försäkringskassan såsom revisorer och andra tjänstemän äger rätt att under avtalstiden följa upp och kontrollera verksamheten och hur uppdrag utförs. Leverantören förbinder sig att bereda Försäkringskassan tillträde och insyn i sådan utsträckning att Försäkringskassan kan genomföra sitt uppdrag. Skatter m.m. Skulle det vid kontroll finnas indikatorer eller att det uppdagas på annat sätt att Leverantören alt. underleverantörer anlitat eller anlitar svart arbetskraft kommer Försäkringskassan att omedelbart begära in kommentarer till detta. Om Försäkringskassan konstaterar att det inte finns en godtagbar förklaring är detta skäl för omedelbar uppsägning av Ramavtal enligt Diskrimineringslag (2008:567)

7 RAPPORT 7 (41) 29 Antidiskriminering 1. Leverantören ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Den lag som f.n. avses är diskrimineringslagen (2008:567) 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlade myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer, m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1. Uppgifterna ska redovisas till Försäkringskassan en vecka efter begäran därom om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 3. Leverantören ska, om denna använder underleverantörer, i sina kontakter med denne ålägga underleverantörer den skyldighet som anges i punkt 1 ovan. Leverantören svara gentemot den upphandlande myndigheten för underleverantörers brott mot antidiskriminerings lagar enligt punkt 1 ovan. Leverantörer ska också tillse att den upphandlande myndigheten på begäran kan ta del av underleverantörers åtgärder planer m.m. i enlighet med punkt Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar ska ett brott mot förpliktelserna i punkarna 1-3 (ovan) anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlade myndigheten äger därför rätt att häva ramavtalet om Leverantören, eller dennes underleverantör, bryter mot villkoren i punkterna 1-3 (ovan). Avtal ska emellertid inte hävas om Leverantören omedelbart vidtar rättelse eller andra åtgärder i syfte att uppnå efterlevnad av de i punkt 1 nämnda lagarna eller om överträdelsen anses som ringa. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av lokalvård Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran ska redovisa de åtgärder och planer som de upprättat för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Projektgruppen bedömer att detta är en bransch där man bör betona jämställdhet specifikt genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en jämställdhetsplan (kartläggning av löner, sexuella trakasserier och arbete med aktiva åtgärder). Detta eftersom rapporter och artiklar tydliggör att det finns stora jämställdhetsproblem i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören av lokalvård förstår vikten av jämställdhetsarbetet och delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal för uppdraget

8 RAPPORT 8 (41) genomför myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter visar att risken för överträdelser av denna sort är större i lokalvårdsbranschen än i andra, bland annat på grund av maktstrukturer där lågavlönade kvinnor riskerar att inte anmäla kränkningar på grund av till exempel risken för repressalier. Även språkbegräsningar kan öka risken för att kvinnor inom detta yrke har svårt att påtala överträdelser eller veta vem de ska vända sig till. E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsfördelning i uppdraget Vi bedömer därför att leverantören ska kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Den ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in en beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som bevis på att rutinen används. Eftersom lokalvård är ett kvinnodominerat yrke och eftersom de städmetoder som är mest repetitiva och slitsamma på kroppen oftare utförs av de kvinnliga lokalvårdarna, så blir förebyggande och rehabiliterande insatser för lokalvårdarna indirekt kopplade till ett mer jämställt samhälle. Lokalvårdsbranschen har specifika jämställdhetsproblem vad gäller att fördela arbetsuppgifterna mellan män och kvinnor. Rapporter och artiklar visar att kvinnor har svårt att få utbilda sig och arbeta med specialstädning. Specialstädning är arbetsuppgifter som ger högre lön än kontorsstädning. Trots att kvinnor vill utbilda sig inom specialstädning finns traditionellt inbyggt motstånd där man anser att arbetet skulle vara för fysiskt tungt för kvinnor. Ett sätt att komma tillrätta med problemet skulle vara att kräva att leverantören ska kunna erbjuda både män och kvinnor för respektive befattning inom uppdraget på Försäkringskassan. 2.4 Bevakningstjänster Vilka jämställdhetsproblem finns i bevakningsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om särskilda problem med jämställdheten i bevaknings- och säkerhetsbranschen. Blandade artiklar och uttalanden från fackliga organisationer och kvinnliga väktare ger det samlade intrycket att branschen har en hård jargong med en minoritet av kvinnliga medarbetare. Det finns flera citat och berättelser om svårigheter att rapportera kränkningar eller sexuella trakasserier och bli tagen på allvar: Här måste man tåla saker, ha lite skinn på näsan! 7 och De ansåg att som kvinna i en mansdominerad 7 Feministiskt Perspektiv, ( ), Sexuella trakasserier på G4S

9 RAPPORT 9 (41) bransch måste man bara stå ut med att inte tas på allvar. 8 Detta indikerar att det är viktigt att som offentlig upphandlare diskutera jämställdhet och säkerställa att anbudsgivarna är medvetna om problematiken och arbetar aktivt med området. Alice Dale, chef för UNI Fastighetstjänster, ger en internationell beskrivning av problemen i branschen, (jag) har hört många argument från arbetsgivarsidan om varför kvinnor inte skulle vara bra väktare att väktare måste vara stora och starka, att kvinnor lämnar jobbet för att skaffa barn, att kvinnor är för känslosamma vid konfrontationer eller att det leder till olyckshändelser om man ger kvinnor skjutvapen. Det är dags att ta upp jämställdhetsfrågorna i säkerhetsbranschen. Vid till exempel utryckningar ses kvinnliga poliser mindre som ett hot än manliga kolleger. De kan lättare undvika gräl, och bidra till diskussion och konfliktlösning. Män och kvinnor har ofta olika perspektiv, olika prioriteter och olika inriktningar. De olika synsätten höjer kvaliteten i säkerhetsarbetet på samma sätt som på många andra områden. 9 Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? I bevakningstjänster ingår bland annat stationär och ronderande bevakning, ordningsvakter, larmutryckning, larmcentraltjänster och arbetsledare. Försäkringskassans har inget ramavtal för bevakningstjänster i dagsläget. Just nu ligger en annons ute för bevakning vid myndighetens IT-verksamhet i Sundsvall. I annonsen finns inga specifika jämställdhetskrav angivna. Annonsen bygger på ett avropsavtal för bevakningstjänster hos Kammarkollegiet från hösten Inte heller i detta avropsavtal finns några specifika jämställdhetskrav angivna. Dessa krav ställs i Kammarkollegiets avropsavtal Kvalitetssäkring För att säkerställa bra arbetsmetoder, service av hög kvalité, bra arbetsförhållanden och en god arbetsmiljö för anställda inom bevakningsbranschen ställs även kravet att Anbudsgivaren lägst ska följa och leva upp till kraven i Svensk standard SS Bevakningstjänster - Organisation, ledning och personal eller motsvarande Drogpolicy Anbudsgivaren ska ha en skriftlig policy rörande droger, alkohol och mediciner samt rutiner för att hantera drog-, alkohol och medicineringsproblem. Anbudsgivaren ska till anbudet bifoga sin drogpolicy samt beskriva rutiner för hantering av missbruksproblem Drogtester Anbudsgivarens drogpolicy ska omfatta tester av narkotika och alkohol i form av stickprov och test vid misstanke. Dessa tester ska analyseras av ett ackrediterat 8 Feministiskt Perspektiv, ( ), Sexuella trakasserier på G4S 9 Sadia Kaenzig ( ) Intervju med Alice Dale, chef för UNI Fastighetstjänster Varför släpar den privata sektorn efter i jämställdhetsarbetet?

10 RAPPORT 10 (41) laboratorium för arbetsplatstestning enlig SWEDAC. Anbudsgivaren ska lämna uppgift om vilket ackrediterat laboratorium som analyserar utförda tester. Anbudsgivaren ska lämna uppgift hur många drogtester anbudsgivaren genomfört i sin verksamhet under föregående kalenderår Etiska regler och normer Det är av vikt att anbudsgivaren för att säkerställa ett korrekt uppträdande vid utförande av alla bevakningstjänster, har tydliga etiska regler och normer som anger hur företaget och enskilda medarbetare ska uppträda för att bevara samhällets och avropande myndighets förtroende. För att säkerställa att den personal som kommer att utföra bevakningstjänsten har ett korrekt uppträdande ska Anbudsgivaren ha etiska regler och normer som tydliggör företagets värderingar och krav på sina medarbetare och eventuella underleverantörer. Dessa ska bifogas till anbudet tillsammans med dokument som beskriver hur anbudsgivaren säkerställer att etiska regler och normer efterlevs Löner och förmåner Anbudsgivaren ska ha en policy för lönesättning och förmåner som bidrar till grundtrygghet, trivsel, hälsa och låg personalomsättning bland de anställda som berörs av uppdraget. Anbudsgivaren ska nedan bifoga gällande policy för lönesättning samt en beskrivning av de förmåner som anbudsgivarens personal erhåller Stationär bevakning och Ordningsvakter Vid behov av exempelvis visitering av kvinnor ska anbudsgivaren även kunna erbjuda kvinnlig personal Övriga ska-krav Följande övriga ska-krav är möjligt att vid avrop ställa på tjänsten: Krav på att den personal som kommer att utföra tjänsten har innan uppdraget påbörjas genomgått utbildning inom D-HLR, brandskyddsutbildning, och/eller annan för objektet relevant utbildning, som i avropet specificeras av den avropande myndigheten. Detta inkluderar även utbildningar som tillhandahålls av avropande myndigheter Antidiskrimineringsklausul Ramavtalsleverantören ska följa gällande antidiskrimineringslagar under Ramavtalsperioden. Den lag som gäller vid Ramavtalsperiodens början är diskrimineringslagen (2008:567). Ramavtalsleverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Ramavtalsleverantörens förbindelse enligt punkten ovan: a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen.

11 RAPPORT 11 (41) c) Sanningsförsäkran som anger om Ramavtalsleverantören eller anställd som Ramavtalsleverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Ramavtalsleverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Ramavtalsleverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske dels genom Statens Inköpscentrals försorg eller genom ett revisionsbolag. Om Ramavtalsleverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Ramavtalsleverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med kronor per konstaterad avvikelse och maximalt kronor/år. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av bevakningstjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C.Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Delprojektet bedömer att bevakning är en av de branscher där man bör betona jämställdhet specifikt. Detta genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en aktuell jämställdhetsplan (leverantörens kartläggning av löner, sexuella trakasserier samt arbete med aktiva åtgärder). Orsaken är att artiklar på branschsidor vittnar om att det generellt finns stor jämställdhetsproblematik i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Ledningen hos leverantören ska gå igenom myndighetens metodstöd för jämställdhet inom tre månader från avtalsstart. För att säkerställa att leverantören inom bevakningstjänster förstår vikten av jämställdhetsarbete, samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal alla i ledningsgruppen kommer att

12 RAPPORT 12 (41) genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter berättar om att risken för överträdelser av denna sort är större i bevakningsbranschen än i andra bl.a. på grund av att kvinnor är en minoritet i en mansdominerad bransch som beskrivs ha en av traditionellt hård jargong. Berättelser indikerar att det finns en kultur att som kvinna stå ut. Det är därför viktigt att det finns en förankrad rutin för hur man går tillväga för att rapportera överträdelser utan risk för bestraffning av nära chef eller kollegor. Delprojektet bedömer därför att leverantören ska kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Rutinen ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som verifikat på att rutinen används. 2.5 Restaurangtjänster Vilka jämställdhetsproblem finns i restaurangtjänstebranschen? En uppsjö av undersökningar, reportage, artiklar och fackföreningsberättelser menar att trakasserier och kränkningar förekommer mycket ofta inom just restaurangbranschen. Det är kvinnorna som är mest utsatta. I en enkät utförd av SvD 2013 uppger sju av tio kvinnor att de har blivit sexuellt trakasserade på arbetsplatsen och att sexuella skämt och ovälkommen beröring är vardag för många av dem. 10 En person som arbetar i en personalmatsal kommer med största sannolikhet inte möta samma arbetsmiljö som en anställd på en restaurang med alkoholtillstånd. Men eftersom personal som arbetar i personalmatsalar ofta har arbetat på privata resturanger eller krogar tidigare kan man anta att kulturen i personalmatsalarna påverkas av kulturen från resten av branschen. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Det är många olika tjänster som ryms inom begreppet restaurangtjänster, och de aktuella avtalen skiljer sig åt i utformning. Inom Försäkringskassan finns för närvarande följande avtal med tillhörande avtalsperioder: cateringtjänster ( ), drift av personalservering ( ), matförsäljning ( ) och drift av varuautomater ( ). Några specifika jämställdhetskrav finns inte angivna i något av dessa avtal. 10 SvD, , Sju av tio kvinnor i krogbranschen sextrakasserade på jobbet

13 RAPPORT 13 (41) Dessa krav ställs i de nuvarande avtalen Personalpolicy Anbudsgivaren ska ha en personalpolicy och en bemanningsplan som säkerställer att uppdraget genomförs på ett sådant sätt att överenskommen omfattning och kvalitet uppnås samt upprätthålls. Anbudsgivaren ska dessutom övergripande beskriva sina anställningsvillkor för sin personal som utför tjänsten. Ange om ni är anslutna till någon branschorganisation eller om det finns kollektivavtal eller liknande. Anbudsgivaren ska beskriva personalpolicyn och bemanningsplan samt anställnings- och lönevillkor enligt ovan. 9. Antidiskriminering (del av Försäkringskassans allmänna villkor för tjänster) Leverantören och dess underleverantörer ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Uppsägning av avtalet och/eller av avrop i vissa fall Försäkringskassan har rätt att säga upp hela eller delar av avrop/ beställningar och/eller avtalet till omedelbart upphörande om 2. En domstol eller annan myndighet i en dom eller ett beslut konstaterar att leverantören inte har följt den vid varje tid gällande antidiskrimineringslagstiftningen (diskrimineringslagen[2008:567]) 11 Genomförande Leverantören ska genomföra alla uppdrag fackmässigt, med omsorg och med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Leverantören får ej vidtaga åtgärder som kan väntas medföra åsidorsättande av lag eller kollektivavtal eller på annat sätt strida mot vad som är allmänt godtaget inom Leverantörens avtalsområde samt avkräva samma utfästelse av sina underleverantörer. 12 Underleverantörer Leverantörer äger endast rätt att nyttja underleverantörer som angivitet i Leverantörens anbud eller senare har godkänts av Försäkringskassan. Leverantören svarar för att underleverantörer samt annat personal som Leverantören anlitar följer de krav, villkor och förutsättningar som anges i avtalet. 29 Antidiskriminering 1. Leverantören ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Den lag som f.n. avses är diskrimineringslagen (2008:567) 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlade myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer, m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1. Uppgifterna ska redovisas till Försäkringskassan en vecka efter begäran därom om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 3. Leverantören ska, om denna använder underleverantörer, i sina kontakter med denne ålägga underleverantörer den skyldighet som anges i punkt 1 ovan. Leverantören svara gentemot den upphandlande myndigheten för underleverantörers brott mot antidiskriminerings lagar enligt punkt 1 ovan.

14 RAPPORT 14 (41) Leverantörer ska också tillse att den upphandlande myndigheten på begäran kan ta del av underleverantörers åtgärder planer m.m. i enlighet med punkt Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar ska ett brott mot förpliktelserna i punkarna 1-3 (ovan) anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlade myndigheten äger därför rätt att häva ramavtalet om Leverantören, eller dennes underleverantör, bryter mot villkoren i punkterna 1-3 (ovan). Avtal ska emellertid inte hävas om Leverantören omedelbart vidtar rättelse eller andra åtgärder i syfte att uppnå efterlevnad av de i punkt 1 nämnda lagarna eller om överträdelsen anses som ringa. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av restaurangtjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Delprojektet bedömer att restaurangbranschen är en av de branscher där man bör betona jämställdhet. Detta genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en aktuell jämställdhetsplan (leverantörens kartläggning av löner, sexuella trakasserier samt arbete med aktiva åtgärder). Orsaken är att rapporter och artiklar på branschsidor vittnar om att det generellt finns stor jämställdhetsproblematik i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören förstår vikten av jämställdhetsarbete, samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal kommer att genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter vittnar om att risken för överträdelser av denna sort är större i restaurangbranschen än i andra, speciellt vad gäller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att det finns en förankrad rutin för hur man går tillväga för att rapportera överträdelser utan risk för bestraffning av nära chef eller kollegor.

15 RAPPORT 15 (41) 2.6 IT-tjänster och IT-konsulter Delprojektet bedömer därför att leverantören måste kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Rutinen ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som verifikat på att rutinen används. Vilka jämställdhetsproblem finns i IT-branschen? Många IT-konsulter har uppdrag av teknisk karaktär där det sällan finns anledning att ställa krav på jämställdhet enligt LOU. Som myndighet måste vi dock alltid se till att vårt sätt att ställa krav inte diskriminerar kvinnor och män i ett jämställdhetsperspektiv. Den här typen av diskriminerande krav kan t.ex. förekomma vid kravställning av en konsults erfarenhet. Alltför snäva tidsmarginaler för att få en viss sorts erfarenhet kan göra det omöjligt för en förälder som varit föräldraledig att söka uppdraget. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Inga jämställdhetskrav har identifierats i kartläggningen av aktuella avtal för ITtjänster och IT-konsulter. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av IT-konsulter Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). IT-tjänster är ett område med ett brett innehåll. I tjänster som innefattar t.ex. utbildning och utformning av webbgränssnitt bör det vara möjligt att kravställa kring exempelvis genuskunskap. Ett sådant krav skulle dock inte vara rimligt i t.ex. en utskriftstjänst. Som exempel kan nämnas att utformningen av en webbutbildning bör göras med genusperspektiv i åtanke så att könsstereotyper undviks och språket är könsneutralt. Då blir ett krav på genuskunskap en naturlig del i kravställningen. H. Metodstöd I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram ett metodstöd för framtagning av jämställdhetsintegrerade

16 RAPPORT 16 (41) I. Sammanhängande erfarenhet webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för att ta fram material inom andra områden. Det är enligt vår mening viktigt att det inte bara är material och webbutbildningar som riktar sig till handläggare som genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram. Syftet med kravet är att säkerställa färska kunskaper. Kravet bör inte vara så strängt att t.ex. en barnledighet gör det omöjligt att uppfylla. Tre års erfarenhet de senaste fem åren är ett exempel på krav som skulle kunna godtas. Uttrycket Sammanhängande erfarenhet bör undvikas eftersom det leder till problem vid naturliga korta avbrott i erfarenheten 2.7 Strategi- och managementbranschen (Kammarkollegiets ramavtal) Vilka jämställdhetsproblem finns i strategi- och managmentbranschen? Det finns många aktörer på marknaden som uppger sig arbeta med managementtjänster. Det rör sig om tusentals företag alltifrån stora internationella bolag till mindre företag som i huvudsak verkar inom landet. Många aktörer är enmansbolag och kan vara nischade inom någon viss typ av verksamhet. Andra företag kan ha ett mer heltäckande utbud. 11 Försäkringskassan har i dagsläget inget eget ramavtal inom området managementkonsulttjänster, utan avropar vid behov från Kammarkollegiets ramavtal. Kammarkollegiets managementkonsulttjänstramavtal är indelat i tre huvudområden: managementkonsulttjänster, analys; managementkonsulttjänster, chef- och ledarutveckling och managementkonsulttjänster, verksamhets- och organisationsutveckling. Behovet av tjänst avgör vilket ramavtalsområde som kan användas. Aktuella avtal för managementkonsulttjänster Managementkonsulttjänster, analys löper ut Ingen analys av möjliga krav görs. Managementkonsulttjänster, chef- och ledarutveckling löper t.o.m och omfattar tjänster som rör chefers utveckling i sitt ledarskap. Tjänsterna omfattar även i viss mån utveckling av medarbetarnas handlingssätt och agerande i syfte att chefen ska uppnå uppsatta verksamhetsmål. 11 [Förstudie Management-konsulttjänster 2013 Statens inköpscentral, Sid 16 (31)].

17 RAPPORT 17 (41) Konsulterna ska kunna utföra tjänsten självständigt genom ett helhetsansvar för upplägg, innehåll, omfattning och utförande av de olika tjänsterna som omfattas av anbudsområdet eller ges i form av personlig rådgivning/coachning åt personer med ledande befattningar inom området ledar- och chefsutveckling. Med ledande befattning menas chefskap på olika nivåer inom verksamheten. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? I ramavtalsupphandlingen ställdes inga krav på jämställdhet eller antidiskriminering. Det finns en vägledning 12 om hur avrop kan genomföras för detta delområde. Den innehåller möjliga obligatoriska- och utvärderingskrav. Beroende på vad som avropas kan det eventuellt finnas möjlighet att ställa jämställdhetskrav vid en förnyad konkurrensutsättning som är kopplad till föremålet för avropet. Ett område där det klart och tydligt går att ställa jämställdhetskrav är s.k. Gender coachning av chefer och medarbetare. Försäkringskassan har inte avropat någon sådan tjänst. Försäkringskassan har avropat ett avtal som gäller Chef, ledar- och teamutveckling som löper t.o.m Inga krav på jämställdhet eller antidiskriminering ställdes. Om Försäkringskassan efter avtalstiden har fortsatt behov av chefsstöd och hur det då kommer att upphandlas är inte klart i dagsläget. Eftersom ramavtalet snart löper ut är det mindre relevant att föreslå möjliga krav för eventuella avrop. Den frågan får i stället tas upp vid ett eventuellt framtida avrop. Om Försäkringskassan upphandlar ett eget ramavtal inom området bedömer delprojektet att kraven nedan kan ställas. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av management och strategi Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som de upprättat för att följa diskrimineringslagen (2008:567). I samband med JIM 2014 har myndigheten tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören inom management och strategi förstår vikten av jämställdhetsarbete samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal kommer att genomföra webbutbildningen inom tre månader från 12 Kammarkollegiets vägledning, finns på avropa.se

18 RAPPORT 18 (41) F. Könsfördelning i uppdraget G. Genusmedvetet förhållningssätt I. Sammanhängande erfarenhet J. Dokumentation och material jämställdhet och tillgänglighet avtalsstart. Som leverantör för Försäkringskassan ska man ha båda könen representerade i uppdrag för att kunna belysa eventuella könsspecifika perspektiv. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de konsulter som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Syftet med kravet är att säkerställa färska kunskaper. Kravet bör inte vara så strängt att t.ex. en barnledighet gör det omöjligt att uppfylla. Tre års erfarenhet de senaste fem åren är ett exempel på krav som skulle kunna godtas. Uttrycket Sammanhängande erfarenhet bör undvikas eftersom det leder till problem vid naturliga korta avbrott i erfarenheten Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. 2.8 HR-rekrytering (karriärrådgivning och outplacement) Vilka jämställdhetsproblem finns i HR-rekryteringsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om specifika problem som gäller jämställdhet i HR-rekryteringsbranschen, inte heller kopplat till tjänster för karriärrådgivning och outplacement. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Delprojektet har studerat den senaste upphandlingen av HR-konsulttjänster för karriärrådgivning och outplacement från Upphandlingen gjordes tillsammans med Kronofogdemyndigheten. Avtalet ska tillgodose behovet av tjänster som stödjer HR-funktionen och Stödcenter i att ge medarbetare professionellt stöd vid karriärrådgivning och outplacement.

19 RAPPORT 19 (41) I avtalet ställs krav på personalpolitiken för att säkerställa att leverantören främjar god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger personalen möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. En övergripande beskrivning av anställnings- och lönevillkoren krävdes också i upphandlingen. Det ställs inga specifika krav när det gäller jämställdhet, men man kan anta att jämställdhet var en del i leverantörernas beskrivning, exempelvis beträffande anställnings- och lönevillkoren. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av HRrekryteringstjänster (karriärrådgivning och outplacement) Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsfördelning i uppdraget C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de konsulter som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i ett konsultföretag, som bygger på arbete i uppdrag och många gånger ute hos kunder. Därför är det viktigt att säkerställa hur leverantören hantera dessa parametrar. Att leverantören kan erbjuda både kvinnliga och manliga konsulter kan i vissa uppdrag vara speciellt viktigt. Genom att ställa krav på könsfördelning kan vi även göra en bedömning av hur aktivt leverantören arbetar med det internt. I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering under 2014 har myndigheten tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att en anlitad leverantör förstår vikten av jämställdhetsarbete och delar myndighetens syn på området, bör leverantören därför garantera att all relevant personal kommer att genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. H. Metodstöd Under hösten 2014 har det tagits fram ett metodstöd för framtagning av jämställdhetsintegrerade

20 RAPPORT 20 (41) webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för att ta fram material inom andra områden. Det är enligt vår mening viktigt att inte bara de material eller webbutbildningar som riktar sig till handläggare som genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram för Försäkringskassans räkning. 2.9 Bemanningstjänster (Kammarkollegiets ramavtal, personaluthyrning) Vilka jämställdhetsproblem finns i bemanningsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter som har undersökt och uppmärksammat specifika problem vad gäller jämställdhet i bemanningsbranschen. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Delprojektet har studerat det senaste ramavtalet från Dessa krav ställs i ramavtalet från 2012 Under rubrik Beställarens åtaganden (35.9 Parters gemensamma åtagande) Här finns en formulering om jämlik behandling av uthyrd personal: Beställaren ska behandla uthyrd personal rättvist och jämlikt i relation till sina egna arbetstagare och i enlighet med lag och god sed på marknaden. Det finns även en antidiskrimineringsklausul som beställaren avser att följa upp enligt nedan: Under rubrik Beställaren och leverantören (35.26 Uppföljning/möten) Uppföljningsmöten berör bland annat genomgång av statistik, kundnöjdhet, eventuella avvikelser (specificerat på antal och vilka avvikelser det är fråga om och fördelade på yrkesområde, region och beställare), leveranssäkerhet (i procent per yrkesområde och region), uppgifter och handlingar rörande antidiskrimineringsklausul, kontroll av procentuellt nyckeltal arbetskraftskostnad (minst sextio procent), procentuell avsättning av uthyrd personals lön (inom ramen för uppdraget) till tjänstepension, kvalitetssystem, samarbetsavtal m.m. Under rubrik Anti-diskrimineringsklausul Leverantören förbinder sig att vid utförande av tjänstekontraktet i Sverige följa alla svenska lagar mot diskriminering som gäller för denne under ramavtalstiden. Den lag som gäller vid ramavtalstidens början är diskrimineringslagen (2008:567). Leverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Leverantörens förbindelse enligt ovan:

21 RAPPORT 21 (41) a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen. c) Sanningsförsäkran som anger om Leverantören eller anställd som Leverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Leverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Leverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske genom Statens inköpscentral eller genom utomstående kontrollorganisation. Om Leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Leverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med 1000 kronor per konstaterad avvikelse och maximalt kronor/år. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av bemanningstjänster/personaluthyrning Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). G. Genusmedvetet Delprojektet bedömer att jämställdhetsintegreringen av förhållningssätt Försäkringskassan även inkluderar dem som arbetar på uppdrag åt oss, inklusive inhyrd personal. Leverantören bör följa den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. E. Personalpolitik och Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, arbetsmiljö motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i bemanningsbranschen, där uppdragen oftast utförs ute hos kunden. Därför är det viktigt att säkerställa hur hanteringen av dessa parametrar görs av leverantören. F. Könsfördelning i Att leverantören kan erbjuda såväl kvinnor som män för det

22 RAPPORT 22 (41) uppdraget C. Webbutbildning om jämställdhet aktuella uppdraget kan i vissa uppdrag vara speciellt viktigt. Genom att ställa krav på könsfördelning kan vi även göra en bedömning av hur aktivt leverantören arbetar med dessa frågeställningar internt. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören förstår vikten av jämställdhetsarbete och delar myndighetens syn på området, bör leverantören garantera att all relevant personal kommer att genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. H. Metodstöd I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram ett metodstöd för framtagning av jämställdhetsintegrerade webbutbildningar. Detta stöd skulle efter vissa justeringar även kunna användas som stöd för att ta fram material inom andra områden där detta kan bli aktuellt. Det är viktigt att det inte bara är material/ webbutbildningar som riktar sig till handläggare inom Försäkringskassan genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram för Försäkringskassans räkning Tolk- och översättningsbranschen Vilka jämställdhetsproblem finns i tolk- översättningsbranschen? Försäkringskassan tillämpar Kammarkollegiets ramavtal Översättningstjänster 2012 för att avropa översättningar. Vid avrop tillämpas rangordning. Möjligheter att ställa ytterligare krav vid avrop finns inte. Försäkringskassan tillämpar Kammarkollegiets ramavtal Tolkförmedlingstjänster för att avropa tolkar. För det här ramavtalsområdet gäller en fastställd avropsordning per län. Möjligheter att ställa ytterligare krav vid avrop finns inte. Problemen består av det här: Branscherna består av många enmansföretag. Det innebär att det inte är möjligt att ställa krav på könsfördelning, jämställdhetsplaner osv. Inom vissa ovanligare språkområden kan det också vara så att det helt enkelt är få företag som har den kompetens som Försäkringskassan efterfrågar. Därför bedömer projektgruppen att antidiskrimineringsklausulen är det enda av kraven som går att ställa vid upphandlingar inom området.

23 RAPPORT 23 (41) Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Dessa krav ställs i ramavtalet för översättning Antidiskrimineringsklausul Leverantören förbinder sig att vid utförande av tjänstekontraktet i Sverige följa alla svenska lagar mot diskriminering som gäller för denne under Ramavtalsperioden. Den lag som gäller vid Ramavtalsperiodens början är diskrimineringslagen (2008:567). a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. Dessa krav ställs i ramavtalet för tolkning Antidiskrimineringsklausul Ramavtalsleverantören ska följa gällande antidiskrimineringslagar under Ramavtalsperioden. Den lag som gäller vid Ramavtalsperiodens början är diskrimineringslagen (2008:567). Ramavtalsleverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Ramavtalsleverantörens förbindelse enligt punkten ovan: a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen. Sanningsförsäkran som anger om Ramavtalsleverantören eller anställd som Ramavtalsleverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Ramavtalsleverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Leverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske dels genom Statens Inköpscentrals försorg eller genom ett revisionsbolag. Om Ramavtalsleverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Ramavtalsleverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med kronor per konstaterad avvikelse och maximalt kronor/år.

24 RAPPORT 24 (41) Ramavtalet löper t o m Förlängningsoption max t o m: Möjligheter att ställa ytterligare krav vid avrop finns inte. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av översättnings- och tolkuppdrag Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul C. Webbutbildning om jämställdhet K. Dialog med Kammarkollegiet, Konkurrensverket och andra berörda myndigheter. Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). I samband med JIM under 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Leverantörer inom översättningstjänster och tolkuppdrag ska se till att all personal som är aktuella för uppdraget genomgår de jämställdhetsutbildningar som Försäkringskassan anser är relevanta för uppdraget inom tre månader från avtalsstart. Om Kammarkollegiet upphandlar nytt ett ramavtal som Försäkringskassan avropar ifrån kan det vara aktuellt att föra en dialog med Kammarkollegiet om ytterligare möjliga krav på jämställdhet. Det skulle innebära en enad myndighetsröst som både visar och stärker vår gemensamma linje, vilket också underlättar för leverantörerna Handledning Vilka jämställdhetsproblem finns för handledningskonsulter? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om specifika problem vad gäller jämställdhet för handledningskonsulter. Branschen präglas av en spridning av storlek på företag. Att det förekommer många småföretag i branschen gör att det inte alltid är möjligt att ställa de krav som myndigheten kunnat ställa om branschen enbart bestått av större företag. Detta gäller exempelvis könsfördelning i uppdrag och jämställdhetsplaner. Vilka jämställdhetskrav ställs i de löpande avtalen? Den senaste upphandlingen av handledningskonsulter har studerats. Upphandlingen är från De upphandlade konsulterna ska kunna utföra processinriktad grupphandledning (bland annat för grupper av handläggare) och uppdraget handlar om att fokusera på lösningar och utveckla kommunikation och samarbete i yrkesrollen. Insatserna är i första hand förebyggande.

25 RAPPORT 25 (41) Som exempel på teman för grupphandledningen nämns likabehandling i förfrågningsunderlaget, men inte specifikt jämställdhet. I de allmänna villkoren för denna upphandling finns en antidiskrimineringsklausul (standardskrivning för tjänster) som lyder: Leverantören och dess underleverantörer ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Hur uppföljningen av detta villkor ska ske är inte angett, varken i förfrågningsunderlaget eller i villkoren. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av handledningstjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt E. Personalpolitik och arbetsmiljö C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlings-processen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan, inklusive konsulter, kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i ett konsultföretag, som bygger på arbete i uppdrag och många gånger ute hos kunder. Därför är det viktigt att säkerställa hur leverantören hanterar dessa parametrar. I samband med JIM under 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Leverantörer inom handledning ska se till att all relevant personal som är aktuell för uppdraget genomgår de jämställdhetsutbildningar som Försäkringskassan anser är relevanta inom tre månader från avtalsstart. H. Metodstöd Under hösten 2014 har det tagits fram ett metodstöd för framtagning av webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för att ta fram av material inom andra områden. Det är enligt vår mening viktigt att det inte bara är de material och webbutbildningar som riktar sig till handläggare som genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan även andra utbildningar och material. Om det är aktuellt att ta fram material inom ramen för de upphandlade handledningstjänsterna kan detta metodstöd användas.

26 RAPPORT 26 (41) 2.12 Utbildning Vilka jämställdhetsproblem finns i utbildningsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter som har undersökt och uppmärksammat specifika problem vad gäller jämställdhet inom utbildningsbranschen. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Dessa krav ställdes i upphandlingen av Konceptutbildningarna UGL och THE dnr : Jämställdhet och genusmedvetenhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. Leverantören ska i sina utbildningar och i kontakten med Försäkringskassan ha ett genusmedvetet förhållningssätt. Ett genusmedvetet förhållningssätt definieras som att verka för jämställdhet mellan könen utifrån kunskap om hur normer och föreställningar om kön påverkar beteende. Genusmedvetet förhållningssätt i Försäkringskassan innebär att ha kunskap om hur normer och föreställningar om kön påverkar hur vi bemöter, bedömer och agerar gentemot varandra verka för att män och kvinnor får samma utrymme, tid, status och uppmärksamhet motverka jargong som bygger på stereotypa föreställningar om män och kvinnor, till exempel sexistiska skämt eller könsstereotypa exempel aktivt handla utifrån kunskap om hur könsnormer leder till ojämställdhet och motverka detta kunna erbjuda såväl kvinnliga som manliga konsulter i uppdragen. Utbildningsmaterial jämställdhet och tillgänglighet Leverantören ska tillhandahålla utbildningsmaterial som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, exempelvis då det gäller ordval, exempel och bilder kunna erbjuda anpassat utbildningsmaterial som tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning, där detta är aktuellt. Vid nedan upphandlingar inom utbildningsområdet har jämställdhetskrav ställts:

27 RAPPORT 27 (41) I upphandling av Utbildningspartner dnr ställdes samma krav på jämställdhet som i Konceptutbildningarna UGL och THE dnr Upphandling Konsulttjänster avseende utbildningsproduktion, utbildning och metodstöd inom jämställdhetsintegrering och mäns våld mot kvinnor, dnr Se bilaga 1 då det i upphandlingen ställdes många specifika krav. Avrop Webbutbildning Consensio, dnr Jämställdhet Leverantören ska arbeta med jämställdhetsintegrering i exempelvis bildmaterial. Leverantören ska intyga att man uppfyller kraven enligt bifogad handlingsplan för jämställdhet ESF-projekt Consensio februari juli 2014, bilaga 5. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av utbildningstjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul C. Webbutbildning om jämställdhet E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsföredelning för uppdraget G. Genusmedvetet förhållningssätt Motivering/kommentar: I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). I samband med JIM under 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Leverantören ska se till att all relevant personal som är aktuell för uppdraget genomgår de jämställdhetsutbildningar som Försäkringskassan anser är relevanta inom tre månader från avtalsstart. Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i ett konsultföretag, som bygger på arbete i uppdrag och många gånger ute hos kunder. Därför är det viktigt att säkerställa hur dessa parametrar hanteras av leverantören. Att leverantören kan erbjuda såväl kvinnor som män för det aktuella uppdraget kan i vissa uppdrag vara speciellt viktigt. Båda könsperspektiven ska finnas representerade i praktiken. Genom att ställa krav på könsfördelning kan vi även göra en bedömning av hur aktivt leverantören arbetar med dessa frågeställningar internt. IT-tjänster är ett begrepp som har bred betydelse. I tjänster som innefattar t.ex. utbildning och webgränssnitt bör det vara möjligt att kravställa kring exempelvis genuskunskap. Ett sådant krav

28 RAPPORT 28 (41) skulle å andra sidan inte vara proportionerligt i t.ex. en utskriftstjänst. Som exempel kan nämnas att den grafiska utformningen av en webbutbildning bör göras med genusperspektiv i åtanke, och då blir ett krav på genuskunskap en naturlig del i kravställningen. H. Metodstöd I samband med JIM har Försäkringskassan tagit fram ett metodstöd för framtagning av webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för framtagning av material inom andra områden där detta kan bli aktuellt. Det är enligt vår mening viktigt att det inte bara är material/ webbutbildningar som riktar sig till handläggare inom Försäkringskassan genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram för Försäkringskassans räkning. Om det är aktuellt att ta fram av material inom ramen för de upphandlade utbildningstjänsterna kan detta metodstöd då användas Företagshälsovård (Kammarkollegiets/Statens inköpscentrals avtal) Vilka jämställdhetsproblem finns i företagshälsovårdsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om specifika problem vad gäller jämställdhet i företagshälsovårdsbranschen. Däremot har ett exempel studerats från en uppmärksammad upphandling av företagshälsovård i Krokoms kommun i Jämtland. Utgångspunkten var att kommunen hade de högsta sjukskrivningstalen i landet 2003 (13,3 %) och att kvinnorna stod för den dominerande delen. En pilotmodell för företagshälsovård skapades till följd av detta. Syftet var att visa på vikten av att utveckla en företagshälsovård med genusperspektiv för att kunna ge kvinnor och män ett rättvist stöd både i rehabilitering och i det förebyggande och främjande arbetet. Vilka jämställdhetskrav ställs i de löpande avtalen? Vilka krav som är möjliga att ställa beror på om det är Försäkringskassan eller Kammarkollegiet som upphandlar. Förteckningen över föreslagna krav nedan utgår ifrån att det är Försäkringskassan som sluter avtal. Den senaste upphandlingen av företagshälsovård, som genomförts av Kammarkollegiet/Statens inköpscentral, har studerats. Upphandlingen är från 2011, och avtalet gäller fr.o.m I förfrågningsunderlaget (4.1.28) ställs krav på att leverantören ska följa Etiska riktlinjerna FSF Svensk Företagshälsovård. I Etiska riktlinjerna FSF Svensk Företagshälsovård står bland annat följande: Företagshälsovårdens medarbetare behandlar alla lika och medverkar därför ej till

29 RAPPORT 29 (41) särbehandling på grund av ålder, kön, nationalitet, trosuppfattning, yrke, sexuell läggning eller liknande. Hur uppföljning av efterlevnad ska genomföras, nämns inte i sammanhanget, däremot äger Statens inköpscentral rätt att kontrollera att anbud och åtagande är i enlighet med ramavtalet. I ramavtalsskrivningen finns en antidiskrimineringsklausul (7.1.34) där följande krav ställs: Leverantören förbinder sig att vid utförande av tjänstekontraktet i Sverige följa alla svenska lagar mot diskriminering som gäller för denne under avtalstiden. Den lag som gäller vid avtalstidens början är diskrimineringslagen (2008:567). Om inte annat uttryckligen angetts ska förbindelsen enligt ovan inte omfatta den del av tjänstekontraktet som avser varor. Leverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Leverantörens förbindelse enligt ovan: a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen. c) Sanningsförsäkran som anger om Ramavtalsleverantören eller anställd som Leverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Leverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Leverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske dels genom Statens Inköpscentrals handläggare/tjänstemän eller genom ett revisionsbolag. Lämplig tidpunkt för uppföljning är t ex vid utlösande av angivna optioner på förlängning av ramavtalstiden. Om Leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Leverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med kronor per konstaterad avvikelse och maximalt kronor/år.

30 RAPPORT 30 (41) Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av företagshälsovård Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsfördelning för uppdraget C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar: I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan, inklusive företagshälsovården, kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt inom företagshälsovården, eftersom deras arbete ut mot kund i de flesta fall handlar om just dessa parametrar. Därför är det viktigt att säkerställa hur dessa parametrar hanteras av leverantören. Att leverantören kan erbjuda såväl kvinnor som män för det aktuella uppdraget kan vara viktigt för företagshälsovårdens kunder. Genom att ställa krav på könsfördelning kan vi även göra en bedömning av hur aktivt leverantören arbetar med dessa frågeställningar internt. I samband med JIM under 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Leverantören ska se till att all relevant personal som är aktuell för uppdraget genomgår de jämställdhetsutbildningar som Försäkringskassan anser är relevanta inom tre månader från avtalsstart. H. Metodstöd I samband med JIM har Försäkringskassan tagit fram ett metodstöd för framtagning av webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för framtagning av material inom andra områden där detta kan bli aktuellt. Det är enligt vår mening viktigt att inte bara de material/webbutbildningar som riktar sig till handläggare inom Försäkringskassan genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram för Försäkringskassans räkning. Om det är aktuellt med framtagning av material inom ramen för de upphandlade företagshälsovårdstjänsterna kan detta metodstöd då användas.

31 RAPPORT 31 (41) 2.14 Samtliga jämställdhetskrav som formulerats under projekttiden Nedanstående sammanställning av krav består dels av krav som redan ställts under projektets gång, och dels av sådana krav som vi ser som möjliga att ställa med utgångspunkt i den vara eller tjänst som ska upphandlas. KRAVFÖRSLAG (A): Antidiskrimineringsklausul Antidiskriminering 1. Leverantören ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Den lag som f.n. avses är diskrimineringslagen (2008:567) 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlande myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1. Uppgifterna ska redovisas till Försäkringskassan en vecka efter begäran därom om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 3. Leverantören ska, om denne använder underleverantör, i sina kontrakt med denne ålägga underleverantören den skyldighet som anges i punkt 1 ovan. Leverantören svarar gentemot den upphandlande myndigheten för underleverantörers brott mot antidiskrimineringslagar enligt punkt 1 ovan. Leverantören ska också tillse att den upphandlande myndigheten på begäran kan ta del av underleverantörs åtgärder, planer m.m. i enlighet med punkt Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar ska ett brott mot förpliktelserna i punkterna 1-3 (ovan) anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlande myndigheten äger därför rätt att häva Avtalet om leverantören, eller dennes underleverantör, bryter mot villkoren i punkterna 1-3 (ovan). Avtal ska emellertid inte hävas om leverantören omedelbart vidtar rättelse eller andra åtgärder i syfte att uppnå efterlevnad av de i punkt 1 nämnda lagarna eller om överträdelsen anses som ringa. KRAVFÖRSLAG (B): Aktuell jämställdhetsplan Aktuell jämställdhetsplan Försäkringskassans leverantörer ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja att kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete ska ha samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet vad gäller arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Verifikat: Leverantören ska på begäran av Försäkringskassan lämna följande

32 RAPPORT 32 (41) uppgifter och handlingar som följer av leverantörens förbindelse enligt punkten ovan: a. En jämställdhetsplan (ej äldre än tre år) enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet som styrker att planen inte behöver upprättas. b. En redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3 9 diskrimineringslagen. c. En redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 3 kap. 11 diskrimineringslagen. d. En sanningsförsäkran som anger om ramavtalsleverantören eller en anställd som ramavtalsleverantören svarar för, vid den tidpunkt då ramavtalet uppförs, har brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen enligt en lagakraftvunnen dom. Leverantören är dessutom skyldig att på Försäkringskassans begäran lämna ytterligare information som är nödvändig för att följa upp ramavtalsleverantörens verksamhet enligt a d ovan. Informationen ska redovisas senast en månad efter begäran om inte parterna kommer överens om en annan tidpunkt. Denna uppföljning kan göras av Försäkringskassan eller av ett revisionsbolag. KRAVFÖRSLAG (C): Webbutbildning om jämställdhet Webbutbildning om jämställdhet All relevant personal ska genomföra Försäkringskassans webbutbildning om jämställdhet. Syftet är att säkerställa att Försäkringskassans leverantörer förstår vikten av jämställdhetsarbete, delar myndighetens syn på området och utformar tjänster med jämställda arbetsvillkor inom ramen för sitt uppdrag. Personalen ska genomföra utbildningen inom tre månader från avtalsstart. Utbildningen skickas ut via e-post till berörd personal hos leverantören. Verifikat: Leverantören ska ange e-postadresser och titel till den personal som leder och utformar hur uppdraget på Försäkringskassan kommer att utföras (t.ex. arbetsledare). Namngiven personal ska vid eventuellt avtal genomföra utbildningen inom tre månader från avtalsstart. KRAVFÖRSLAG (D): Visselblåsarsystem Visselblåsarsystem Leverantören ska ha ett system som är tillgängligt för alla anställda. Via systemet ska anställda kunna anmäla kränkning, diskriminering, överträdelser av lagar och förordningar eller andra misstänka missförhållanden. Verifikat: Leverantör ska bifoga en kort beskrivning(max 1 A4-sida) som redogör för hur systemet är utformat (rapporteringskanaler och enhet som hanterar inkomna ärenden) hur leverantören säkerställer att anställda som använder systemet inte drabbas av repressalier

33 RAPPORT 33 (41) hur och när den som har lämnat ärendet får återkoppling. KRAVFÖRSLAG (E): Personalpolitik och arbetsmiljö Personalpolitik och arbetsmiljö Leverantören ska främja god arbetsmiljö och motverka ohälsa för den personal som kommer att utföra tjänsten. De ska också ge personalen möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Verifikat: Leverantören ska kort (max 1 A4 sida) beskriva hur de tar ansvar för arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling för den personal som kommer att utföra tjänsten. (Bifogat dokument) Uppfylls krav på personalpolitik? (Ja/Nej svar) KRAVFÖRSLAG (F): Könsfördelning för uppdraget Könsfördelning för uppdraget Leverantören ska kunna erbjuda både kvinnliga och manliga konsulter i uppdragen. (Eventuellt kan ett poängsystem vara aktuellt, där mer jämställd fördelning i uppdraget får fler poäng än mindre jämställd fördelning i uppdraget.) (Alt. 1) Verifikat: Leverantören intygar att de kan erbjuda både kvinnliga och manliga konsulter till uppdraget. (Ja/Nej svar) (Alt. 2) Verifikat: Leverantören intygar att de kan erbjuda både kvinnliga och manliga städare inom både specialiststädning och kontorsstädning samt att de eftersträvar att motverka oskäliga skillnader i könsfördelning mellan dessa två tjänster. (Ja/Nej svar) KRAVFÖRSLAG (G): Genusmedvetet förhållningssätt Jämställdhet och genusmedvetenhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. I kontakten med Försäkringskassan ska leverantören ha ett genusmedvetet förhållningssätt. Ett genusmedvetet förhållningssätt innebär att verka för jämställdhet mellan könen utifrån kunskap om hur normer och föreställningar om kön påverkar beteende. Definitionen av ett genusmedvetet förhållningssätt i Försäkringskassan är att ha kunskap om hur normer och föreställningar om kön påverkar hur vi bemöter, bedömer och agerar gentemot varandra att verka för att män och kvinnor får samma utrymme, tid, status och uppmärksamhet

34 RAPPORT 34 (41) att motverka jargong som bygger på stereotypa föreställningar om män och kvinnor, till exempel sexistiska skämt eller könsstereotypa exempel att aktivt handla utifrån kunskap om hur könsnormer leder till ojämställdhet och motverka detta. Leverantören ska även se till att anlitade konsulter för uppdragen har ett genusmedvetet förhållningssätt i enlighet med ovan. Verifikat: Leverantören ska bifoga en kort beskrivning (max 1 A4 sida) som styrker att de uppfyller kraven på jämställdhet och genusmedvetenhet enligt Försäkringskassans definition när de genomför uppdraget. KRAVFÖRSLAG (H): Metodstöd Metodstöd Leverantören ska använda Försäkringskassans metodstöd för jämställdhetsintegrerade utbildningar och presentationer när de tar fram material för utbildningar eller presentationer (Något anpassat material för detta utifrån ett mer allmänt användningsområde finns inte idag, dock finns metodstöd för webbutbildningar som riktar sig till handläggare). Verifikat: Leverantören intygar att de kommer att använda Försäkringskassans metodstöd för jämställdhetsintegrerade utbildningar och presentationer när de tar fram material för utbildningar eller presentationer (Ja/Nej-svar) KRAVFÖRSLAG (I): tillgänglighet Dokumentation och material jämställdhet och Dokumentation och material jämställdhet och tillgänglighet Leverantören ska se till att de anlitade konsulterna tillhandahåller dokumentation, material osv. som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, exempelvis när det gäller ordval, exempel och bildmaterial kan erbjuda anpassat material som tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning när detta är aktuellt tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och personer i utanförskap i sina förslag. Leverantören intygar att ovanstående krav inom dokumentation och material jämställdhet och tillgänglighet uppfylls (Ja/Nej svar) KRAVFÖRSLAG (J): Sammanhängande erfarenhet Sammanhängande erfarenhet Syftet med kravet är att säkerställa färska kunskaper. Kravet bör inte vara så strängt att t.ex. en föräldraledighet gör det omöjligt att uppfylla.

35 RAPPORT 35 (41) Tre års erfarenhet de senaste fem åren är ett exempel på krav som skulle kunna godtas. Uttrycket Sammanhängande erfarenhet bör undvikas eftersom det leder till problem vid naturliga korta avbrott i erfarenheten. 3. Workshop med Inköpsenheten och Rättsavdelningen Framtida workshop om att skriva om antidiskrimineringsklausulen och integrera den i jämställdhetsplanen I tidigare förfrågningsunderlag har det funnits en utförlig antidiskrimineringsklausul (se kravförslag (A)). Den har senare gjorts om till en kortare skrivning och flyttats till de avtalens allmänna villkor. Inköpsenheten och rättsavdelningen beslutade under hösten 2014 att gå tillbaka till den utförliga skrivningen i alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen och avtal för att synliggöra att antidiskriminering är en viktig del. Den utförliga skrivningen anger tydligare vad myndigheten förväntar sig av en leverantör: att leverantören inom en vecka måste presentera planer och åtgärder på Försäkringskassans begäran, att kravet även gäller underleverantörer samt att Försäkringskassan har rätt att häva avtalet om leverantören eller en underleverantör bryter mot kravet (utgör ett väsentligt kontraktsbrott). Vad gäller jämställdhetsplanen (som enligt lag gäller alla organisationer med fler än 25 anställda och som ska revideras minst var tredje år), där verksamheten bland annat ska redogöra för en lönekartläggning och aktiva åtgärder för att aktivt främja jämställdhet på arbetsplatsen, så ingår kravet i antidiskrimineringsklausulen genom skrivningen i punkt 2: Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlande myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1 (dvs att följa antidiskrimineringslagstiftningen, f n diskrimineringslagen (2008:567)). I praktiken ska leverantörer genom antidiskrimineringsklausulen vara beredda att skicka in en jämställdhetsplan inom en vecka på begäran. Delprojektet ställde sig frågan om detta tydligt framgår när jämställdhetsplan inte uttryckligen nämns i antidiskrimineringsklausulen. Det har därför från delprojektet föreslagits en kravformulering specifikt för jämställdhetsplaner (se kravformulering (B)) för att eventuellt använda den i de upphandlingar där man vet att branschen uppvisar stor jämställdhetproblematik och där rapporter säger att jämställdhetsplaner i allmänhet saknas eller brister i kvalitet. I samband med kartläggningen av antidiskrimineringsklausulen (Krav (A)) och kraven på jämställdhetsplan (krav (B)) diskuterade delprojektet även med

36 RAPPORT 36 (41) Kammarkollegiet, eftersom Försäkringskassan avropar från deras avtal. Även Kammarkollegiet använder sig av en diskrimineringsklausul där de uttryckligen skriver att en jämställdhetsplan på begäran måste redovisas inom en månad. Dessutom har Kammarkollegiet även en kravformulering där man kräver in en jämställdhetsplan som underlag i relevanta upphandlingar: Jämställdhetsplan Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska arbetsgivare med 25 arbetstagare eller fler upprätta en jämställdhetsplan. Anbudssökande/anbudsgivare ska bifoga aktuell fastställd jämställdhetsplan. Anbudssökande/anbudsgivare med färre än 25 arbetstagare ska göra en beskrivning med motsvarande innehåll som jämställdhetsplan enligt Diskrimineringslagen. Försäkringskassan ser att antidiskrimineringsklausulen kan förbättras och kommer därför under 2015 ha en dialog med Kammarkollegiet som just nu ser över sin antidiskrimineringsklausul. Om möjligt kan myndigheterna komma fram till en enhetlig och fulltäckande formulering som man sedan kan rekommendera till andra myndigheter. En enhetlig formulering skulle vara en fördel både för myndigheterna och för marknaden. Om Försäkringskassan väljer att se över hur antidiskrimineringsklausulen är formulerad kommer vi samtidigt att fortsätta arbeta på kravformulering B om jämställdhetsplan. Om Försäkringskassan börjar ställa kravet om att bifoga jämställdhetsplan i relevanta upphandlingar så måste vi även säkerställa att inköparna har kompetens och stöttande material för att kunna utvärdera om en inlämnad jämställdhetsplan lever upp till kraven. Det beskrivna arbetet ovan att fortsätta arbeta med formuleringar i antidiskrimineringsklausulen och på eventuella jämställdhetsplaner i anbudsunderlagen föreslår delprojektet görs i form av workshops under 2015 där rättsavdelningen, inköpsenheten och andra inom Försäkringskassan med kompetens i jämställdhetsplaner kan medverka. Vid intresse kommer vi att föra dialog med Kammarkollegiet för att uppnå enhetliga krav på området. Vi ser ett mervärde för leverantörer i detta då enhetliga formuleringar gör det mer transparent. Om vi lyckas med detta samarbete kommer vi även att sprida kunskapen till andra myndigheter som inte har resurser att göra motsvarande kartläggningar och workshops i sin verksamhet. Planer för en framtida workshop på Inköpsenheten Det är endast några av medarbetarna från Inköpsenheten som har deltagit i delprojektet, och resterande har bara fått information om att arbetet pågår. Det bedömdes vara mer effektivt att ha en liten grupp som arbetar fram konkreta förslag i samråd med bland annat Rättsavdelningen. Tanken är nu att sprida kunskaperna till resten av Inköpsenheten, efter att denna rapport är färdigställd. Projektgruppens förslag på hur man bäst gör detta är en

37 RAPPORT 37 (41) workshop. Workshopen skulle vara uppbyggt som ett case och genomföras under våren 2015, så att förslagen i rapporten som workshopen skulle bygga på fortfarande är aktuella. Workshopen skulle vara antingen en halvdag eller en heldag (antagligen uppdelat på två tillfällen för reflektion mellan gångerna). Ett förslag på upplägg för en sådan workshop finns i Bilaga Hur kan jämställdhetsfrågor integreras i inköpsprocessen? I Försäkringskassans inköpspolicy finns i dess nya lydelse (2014:01) jämställdhetsperspektivet med under avsnittet om vilka sociala hänsyn som ska beaktas vid en upphandling. Försäkringskassans inköpsprocess är under utveckling och en ny processbeskrivning har tagits fram under Under detta delprojekts gång har synpunkter lämnats in på det liggande förslaget till inköpsprocess. Fokus för synpunkterna har varit att säkerställa att hållbarhetsområdet som helhet beaktas i inköp/upphandlingar och att detta kommer in i rätt fas i processen. Det har inte gjorts någon åtskillnad på jämställdhetsfrågor och övriga hållbarhetsfrågor i det sammanhanget. 5. Leverantörsdialoger 2015 Under 2015 planerar projektgruppen att bjuda in till leverantörsdialoger, för att få en uppfattning om olika branschers mognad när det gäller jämställdhetskrav och hur dessa krav kan tänkas tas emot av leverantörer vid egna upphandlingar och avrop på ramavtal (där så är möjligt). Leverantörer inom olika kategorier bjuds då in för en öppen och förutsättningslös dialog. Vid dialogerna presenteras syftet med att ställa jämställdhetskrav och förslag på krav som leverantörerna har möjlighet att lämna synpunkter på. Ett annat alternativ för att inhämta leverantörers mognad eller synpunkter kring olika kommande kravställningar är att göra en så kallad Request for information (RFI), som sker via upphandlingsverktyget Visma Tendsign. Genom en RFI kan ett antal frågor eller förslag på krav användas, som leverantörer får komma med synpunkter på. Syftet med RFI är att samla in information om vilka möjligheter leverantörer har att leva upp till exempelvis jämställdhetskrav. 6. Samverkan med andra myndigheter under projekttiden Projektgruppen har kontaktat övriga myndigheter som har regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering för att starta ett erfarenhetsutbyte kring hur jämställdhet kan integreras i upphandlingsprocessen. Ingen av de myndigheter vi hade kontakt med hade dock integrerat några sådana krav än.

38 RAPPORT 38 (41) 7. Dokumentation av krav bibliotek där hållbarhetskraven är samlade Jämställdhetskrav som en integrerad del i myndighetens upphandlingsverktyg Hållbarhetsgruppen vid Försäkringskassan har under 2014 lagt som förslag att bygga upp ett kravbibliotek där alla hållbarhetskrav finns samlade på samma plats, i det elektroniska upphandlingsverktyget som Försäkringskassan använder till alla sina upphandlingar Visma TendSign. Syftet med att använda det befintliga verktyget till biblioteket med hållbarhetskrav är att inköparna själva ska kunna hitta lämpliga hållbarhetskrav i verktyget vid nya upphandlingar. Gruppen har under slutet av 2014 börjat bygga på ett förslag på struktur för kravbiblioteket, där kraven delas upp kraven under följande rubriker: Miljökrav (generella) kan användas i majoriteten av upphandlingar Miljökrav (specifikt för varan/tjänsten) till exempel krav på energiprestanda vid upphandling av datorer Sociala krav (specifikt för varan/tjänsten) till exempel krav på att leverantören ska arbeta för att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska erbjudas arbetstillfälle. Det är under rubriken Sociala krav som de jämställdhetsrelaterade kravförslagen, som tagit fram under delprojektet, kommer att läggas till. På så sätt säkerställer vi att de finns tillgängliga för alla inköpare, som får välja vilka krav som ska ställas i förfrågningsunderlaget beroende på upphandlingens natur. Efter att ha provat detta upplägg kommer inköpsenheten att utvärdera om de ska bygga vidare på strukturen eller om man ska använda sig av andra verktyg eller metoder. Bild: Illustration av strukturen på ett kravbibliotek i Försäkringskassans upphandlingsverktyg (här för upphandling av IT-produkter eller IT-tjänster).

39 RAPPORT 39 (41) 8. Förslag till fortsatt arbete Projektgruppen ser arbetet i delprojektet som en början på något som Försäkringskassan kommer att vidareutveckla även under Vi vill särskilt poängtera att vi ser det som mycket viktigt att det finns en central myndighet som kan samla erfarenheterna från de 18 myndigheternas regeringsuppdrag när det gäller jämställdhetsintegrering i stort och ta det arbetet vidare. Denna myndighet ska också kunna stötta de övriga myndigheterna när de ska utforma jämställdhetskrav i sina upphandlingar. En vägledning för kravställning inom jämställdhetsområdet på central nivå skulle vara till stor hjälp i detta arbete. Idag finns det samlade upphandlingsstödet hos Konkurrensverket (men kommer under 2015 att flyttas till en ny fristående myndighet), men i det stödjande material som finns att tillgå idag finns inte några konkreta förslag till krav inom jämställdhetsområdet. För den kommande perioden ser vi att följande insatser kan bli aktuella: Leverantörsdialoger att på ett systematiskt sätt föra samtal med leverantörer om jämställdhetsfrågor och andra hållbarhetsfrågor Workshop med information till/utbildning för inköpare (gäller hela hållbarhetsområdet) för att höja kompetensen inom inköpsorganisationen Workshop med information till/utbildning för beställare (gäller hela hållbarhetsområdet) för att höja kompetensen inom beställarorganisationen. Fortsatt utveckling av krav i specifika upphandlingar för att förstärka samarbetet mellan Inköpsenheten, beställarna och Hållbarhetsgruppen när det gäller dialog och konkret kravställning (gäller hela hållbarhetsområdet). I detta ingår även att bevaka vilka nya möjligheter till kravställning i som ges samband med att EU:s nya upphandlingsdirektiv ska genomföras i svensk rätt.

Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess

Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess RAPPORT 1 (41) Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess Projektgruppens medlemmar: Päivi Katiska Inköpare, Inköpsenheten Per Graeve Inköpare, Inköpsenheten Christine Djurberg Hållbarhetssamordnare,

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2016-04-28 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2015-02-12 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Statens inköpscentral Vägledning Företagshälsovård

Statens inköpscentral Vägledning Företagshälsovård Vägledning Företagshälsovård 1 Förord vid Kammarkollegiet (nedan kallad ) har 2011 genomfört en ramavtalsupphandling inom ramavtalsområde Företagshälsovård. Ramavtal har tecknats inom nedanstående områden

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Försäkringsbrev Förmögenhetsbrottsförsäkring Försäkringsnr 4013058*22

Försäkringsbrev Förmögenhetsbrottsförsäkring Försäkringsnr 4013058*22 Affärsenhet Sakförsäkring 106 50 Stockholm Försäkringsbrev Sid 1 (5) 20ebce72-6e96-41ad-8016-79ecb543c1cd S:t Erik Försäkrings AB Box 16179 103 24 Stockholm Försäkringen gäller fr o m 2015-01-01 t o m

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader Cirkulärnr: 2005:17 Diarienr: 2005/0729 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Ekman Ellen Hausel Heldahl Göran Söderlöf Juridiska enheten Datum: 2005-03-22 Mottagare: Rubrik: Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

1. Inbjudan. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 1.1 Statens inköpscentrals uppdrag. 1.2 Innehållsförteckning

1. Inbjudan. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 1.1 Statens inköpscentrals uppdrag. 1.2 Innehållsförteckning Förfrågningsunderlag 2016-04-18 Upphandlande organisation Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Upphandling Språk- och översättningstjänster Goran Alilovic 96-57-2015 Symbolförklaring: Sista anbudsdag:

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

3. Stöd vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger

3. Stöd vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger Förfrågningsunderlag 2012-05-31 Upphandlingsansvarig Solna Stad Upphandling Företagshälsovård Christina Kalnas 2012:28 Sista anbudsdag: 2012-07-03 Symbolförklaring: Texten/frågan innehåller krav som måste

Läs mer

2010-03-09 Diarienummer:08LI3821 Version: 15. Jämställdhetsplan 2009 1(11)

2010-03-09 Diarienummer:08LI3821 Version: 15. Jämställdhetsplan 2009 1(11) Jämställdhetsplan 2009 1(11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Beskrivning av myndigheten... 3 2. Ansvar för jämställdhetsarbete... 4 2.1 Uppföljning... 4 3. Övergripande mål för jämställdhetsarbete...

Läs mer

Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats.

Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. 1 Uppdragets omfattning Leverantören [ ]ska utföra utbildningssamordning till kunden enligt detta avtal, förfrågningsunderlaget samt leverantörens anbud. Kunden garanterar inga angivna volymer under avtalsperioden.

Läs mer

Diskriminering Diskrimineringslagen

Diskriminering Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen Bild: www.colourbox.com Innehållsförteckning 1. Om utbildningsförvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplanplan...3 2. Utbildningsförvaltningens

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun Jämställdhetsplan Lemlands kommun Antagen av kommunstyrelsen den 25.1.2010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Juridisk grund... 3 3. Syfte och målsättningar... 3 4. Kartläggning av situationen i

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn.

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn. Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn. Förslagen bygger på att en leverantör tilldelas hela kontraktet, alternativ att det tilldelas en leverantör per delområdet. Dessa texter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 1 (6) Kompletteringar Inga Frågor & svar 1. Svarsdatum: 2010-11-12 15:35:44 Fråga: Fråga 1: 5.1.2, Hur viktigt är det att produktlistan är komplett vid avtalstillfället.

Läs mer

Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3

Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3 Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare 2015. Bilaga 3 Nämndens uppdrag till förvaltningen Prioriterat mål: De som vill arbeta heltid

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Avtal. Mediebevakning Referensnr: 062978-2015. nummer: susanna.bjornfot@forsakringsk E-post: jonas.thomsgard@opoint. se

Avtal. Mediebevakning Referensnr: 062978-2015. nummer: susanna.bjornfot@forsakringsk E-post: jonas.thomsgard@opoint. se Avtal Avtalets namn: Startdatum: Mediebevakning Referensnr: 062978-2015 2015-12-22 Slutdatum: 2016-12-21 Typ av avtal: Ramavtal Förlängning: 2 st á 1 år Parter: Köpare Upph. enhet: Handläggare: Org. nr:

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER

PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER Arbetsförhållanden Utveckling och lönefrågor Rekrytering Trakasserier 2016-2018 DISKRIMINERINGSLAGEN SFS 2008:567, KAP 3, 13 Inledning Räddningstjänsten SÖRFs

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Upphandlingsbeslut ramavtal upphandlingskonsult 12/ Upphandlingsbeslut

Upphandlingsbeslut ramavtal upphandlingskonsult 12/ Upphandlingsbeslut Upphandlingsbeslut ramavtal upphandlingskonsult 12/16 2012-06-25 Upphandlingsansvarig Upphandling MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Ramavtal upphandlingskonsult Beredskap) Barbro Bengtsson 12/16 2.1.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...

Läs mer

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7)

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) E-ARKIV 2013 - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ALLMÄNT OM RAMAVTALET E-ARKIV 2013... 3 3 AVROPSFÖRFARANDE... 3 4 AVROPSFÖRFRÅGANS INNEHÅLL...

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

2. Utvärderingsbilaga

2. Utvärderingsbilaga Förfrågningsunderlag 2014-02-07 Upphandlande organisation Upphandling Stockholms stad, Rinkeby-Kista Drift av bostäder enligt LSS, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning stadsdelsnämnd Christina Fagerström

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Jämställdhet. Jämställdhetsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsförhållanden. 4 Arbetsförhållanden

Jämställdhet. Jämställdhetsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsförhållanden. 4 Arbetsförhållanden Jämställdhet Vi som svarar på enkäten är : vinnor: än : Ålder: 80 % 20 % 22 60+ edelålder 37,5 år Arbetar som assistent Heltid: Deltid: Vikarie: 18 % 70 % 5 % Timanställd: 7 % Jämställdhetsplan enligt

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Jämställda upphandlingar

Jämställda upphandlingar Jämställda upphandlingar Jämställdhetsintegrering En strategi för att nå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna mål. Eftersom jämställdhet

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monika Nordh Cangemark 2014-09-11 SFN 2014/0757 0480-450406 Servicenämnden Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer