FÖRORD. Lycka till och mycket nöje med Albin 78.

Transkript

1

2 FÖRORD Denna guide avser att ge en kortfattad handledning i hur Albin 78 skall användas och skötas. I huvudsak har medtagits sådant som är speciellt för Albin 78. Vi ber Er också noggrannt studera de separata instruktionsböckerna för motor, ev. värmare etc. Efter leverans och sjösättning kanske en del efterjusteringar måste utföras t.ex. åtdragning av slangklämmor enklare motorjusteringar mm. Med hjälp av denna guide och instruktionsböckerna hoppas vi att den normalt händige båtägaren ska kunna klara ut dessa problem. Känner Ni Er tveksam när det gäller någon detalj bör Ni kontakta Albin Marin. Lycka till och mycket nöje med Albin 78. Innehållsförteckning sid Innehållsförteckning förord... 3 Tekniska data... 4 Motorinstallation... 5 Elsystern Ventilatien... 8 Skrovgenomföringar... 8 Toalett... 9 Standardutrustning Första sjösättningen Normal vårutrustning Vinterförvaring underhåll Segelritning Riggning riggtrimning Segelsättning segelföring... 17, 18 Val av segel segelvård Säkerhetsutrustning

3 TEKNISK DATA MOTORINSTALLATION Löa... 7,80 m Lvl... 6,65 m Bredd... 2,75 m Djupgående ca... 1,49 m Deplacement, tom, inkl. motor ca kg Kölvikt ca kg Motor Volvo Penta marindiesel MD 5 A/110 S... 5,5 kw (7,5 HK) Rekommenderat motoralternativ Utombordsmotor med lång rigg HK Tyngdpunkt utan mast mätt från förstäven... ca 4,6 m Totalhöjd skrov mätt från underkant köl... 3,10 m Höjd ovan mark inkl. vagga utan mast (förpulpit högst)... 3,25 m Totalhöjd mätt från Kvl med mast exkl. Windex eller annat arrangemang... 12,0 m Storsegel standard... 14,1 m 2 Genua I... 20,0 m 2 Genua II standard... 13,7 m 2 Fock... 8,6 m 2 Spinnaker m Teknisk data: Motorbeteckning... MD5A Arbetssätt... 4-takts diesel med direktinsprutning Cylinderantal... 1 Max driftvarvtal r/s (r/m)... 41,7 (2500) Cylinderdiameter mm Slaglängd mm Slagvolym dm ,443 Kompressionstryck/cm 2 (startmotorvarv) Tomgångsvarv r/s (r/m) (700) Rotationsriktning sett mot svänghjul... Motorlutning under gång: Bakåt max Åt sidorna Medurs Läs instruktionsbok för ytterligare information Skrov Tillverkningen av glasfiberlaminatet (AP-armerad plast) sker enligt den så kallade sprutmetoden huggen glasfiber blandad med polyester kompletterad till vissa delar med handupplagd glasfibermatta och vävd roving. Glasfiberhalten är ca 30%. Skrovet är uppstyvat med ett basinrede av AP. Fria ytor på skrovets insida är tapetserade med en 8 mm tjock PVC-skummatta. Däck De horisontella ytorna, däck och rufftak, har sandwich med divinycell (PVC-cellplast) som distansmaterial. Rufftakets och däckets insidor är klädda med 3 mm tjock PVC-skummatta. Fönstren är av härdat glas och är infattade i eloxerade aluminiumramar. Skrov och däck är hopfogade med rostfria bultar genom relingslist, däck, skrovfläns och mellanliggande elastisk packning. Roder Rodret är gjutet i uretanskum och är upphängt i smörjningsfria lager på akterspegeln. Rundhult Mast och bom är tillverkade av eloxerad aluminium. Inne i masten finns plats för storfall, fockfall, spinnakerfall, dirk och lift. Bommen är utrustad med anordning för snabbrev och invändig bomuthalare. Stående rigg 7/8-rigg av rostfri, syrafast 19-trådig wire. Förstag, topp och undervant Häckstag Diamantstag Rostfria syrafasta vantskruvar Löpande rigg Tillverkad i 133-trådig rostfri wire med dubbelflätade haländar och skot i terylene. Beslag och vinschar Tillverkade i aluminium och rostfritt stål. 6mm Ø 5mm Ø 4mm Ø Tankar Vattentank av plast rymmer ca 65 liter. Bränsletanken är utförd i rostfritt och rymmer ca 20 liter. Albin 78 är provad och godkänd av sjöfartsverket Konstruktör: Peter Norlin MD5A/110S 1. Konsol för reglagekabel 2. Hävarm för växling 3. Sjövattenpump 4. Bränslefilter 5. Dekompressionshandtag. Motorn ej utrustad med handstart 6. Bränslepump 7. Oljepåfyllning, motor 8. Växelströmsgenerator 9. Startmotor 10. Elastisk motorupphängning 11. Zinkring 12. Insugningsljuddämpare med filter 13. Varvtalshävarm 14. Vattenkyld avgaskrök 15. Bädd 16. Tätning mellan bädd och drev 17. Kylvattenintag 18. Avstängningskran för inkommande kylvatten Tillägg till instruktionsbok gällande motorer utrustade med segelbåtsdrev ll0s. Kontroller och service Oljenivån i drevet Kontrollera var 14:e dag att oljenivån i drevet står inom stickans märkning. Oljemätstickan är försedd med bajonettfattning varför den måste vridas för att lyftas och sättas tillbaka. Observera tätningsringen på stickan. Vid mätning skall stickan vridas till låst läge. Påfyllning av olja sker genom hålet för oljemätstickan. Obs! Överskrid ej märkningen. Beträffande val av olja, se Tekniska data. Oljebyte i drevet Tag ur oljemätstickan. Avlägsna proppen under propellerväxelhuset och låt oljan rinna ur. Montera proppen med sin O-ring. Fyll på olja genom hålet för mätstickan. Oljenivån skall stå inom stickans märkning. 4 5

4 Zinkring propeller Byt zinkringen om denna är nerfrätt mer än 50%. Demontera propellern och distansringen med avvisarringen samt lossa de två insexskruvarna som håller zinkringen. Skrapa ren anläggningsytan mot drevet och montera en ny zinkring. Se till att god metallisk kontakt erhålles mellan zinkring och drev. Obs! Zinkringen får ej målas. Kontrollera att propellerbladen går att fälla ihop lätt samt smörj upp lederna. Stryk Molycote eller motsvarande i nav och på axel. Propeller bör ej vara monterad på båten när den är vinterupplagd. Skydda axeln! Kylvattenintag Kylvattenintaget för motorns kylning är placerat i drevets undre växelhus. Kontrollera då båten står på land att gälintaget samt det runda hålet under drevets framkant är fria från beväxning. Vid frostfara samt vid konservering avtappas kylvattnet från drev och pump genom att vattenslangen lossas från kranen på drevet. Obs! Om avtappning sker då båten ligger i vattnet måste kranen först stängas. Glöm ej att öppna kranen igen innan motorn åter startas. I samband med vinteruppläggning bör vakuumventilen demonteras från systemet, tas isär och rengöras från saltavlagringar. Allmän översyn I samband med att båten står på land bör drevets lackering kontrolleras och vid behov bättras med originallack. Måla drevet med beväxningsförhindrande färg som ej innehåller koppar. Om gummidamasken demonteras bör utrymmet mellan gummitätning och gummidamask också målas. Kontrollera utifrån att gummidamasken vid drevets bottengenomföring sitter på plats samt inifrån att gummitätningen mellan bädd och drev känns elastisk och att den ej utsatts för mekanisk åverkan. Gummitätningen skall bytas vart 5:e år. Viktigt! Körning Efter övergång från motorkörning till segling stoppas propellerns rotation genom att back ilägges. Under segling skall reglaget stå i neutral- eller backläge. Typbeteckning... MD5A/110S Segelbåtsdrev, typ S Utväxling :1 Oljerymd, segelbåtsdrev, dm Oljekvalitet... Dieselsmörjolja CD Viskositet... SAE20W/30 1 ) Total vikt, motor och segelbåtsdrev ca kg ) Volvo Penta CD olja, Double grade. Elsystem motor 1 Instrumentpanel 2 Motor 3 Bränsletank 4 Huvudströmbrytare 5 Batteri 6 Ev extra batteri EL-SYSTEM Kristinehamn 1 Sweden Pos. nr Benämning Sidolanterna (Kombi) Läslampa skans Lampa salong Topplanterna Taklampa Pentrylampa El-uttag Batteri 60 Ah Huvudströmbrytara Brytare lanternor Säkringar 8 A Pos. nr Benämning Jordplint Generator Givare kylvattentemp. Givare oljatryck Startmotor Givare bränsle Säkring Akterlanterna lnstrumanttavla Brytare instr.-belysning Bränstamätare Pos. nr Benämning Varnlngslampa, kylvattentemp. Varningslampa. oljatryck Varnlngslampa. laddning Startnyckel Summer Larmseparator Extra brytare Item. No Designation Navigation light (Comhi) Fore cabin reading light Cabin reading light Steaming light Cabin light Gally light El connection Battery 60 Ah Main switch Switch navigation light Fuses 8 A Item. No Designation Ground connection Alternator Water temp. switch Oil pressure switch Starter motor Fuel gauge sender unit Fuses Stern navigation light Instrument panel Switch instrument light Fuel gauge Item. No Designation Warninglamp. coolant temp. Warninglamp. oil pressure Warninglamp, charging Start key Electronic signal device Alarm separator Extra el connection Lampor 1 Elcentral 2 Pentrylampa 3 Taklampa 4 Kopplingsplint 5 Läslampor OBS! När motorn går måste båda huvudströmbrytarna vara tillslagna i annat fall kan laddningsregularorn förstöras NOTE! When the engine is running both main switches must be switched on, otherwise the electronic regulator may be damaged. V Vit White B Blå (jord) Blue (ground) Gu Gul Yellow Gö Grön Green R Röd Red Br Brun Brown Gå Grå Grey S Svart Black ALBIN 78 Kopplingsschema Wiring diagram 522 Lanternor 1 Akterlanterna 2 Elcentral 3 Däckskontakt 4 Strömbrytare lanternor. Läge 1: Akter- och kombinationslanterna Läge 2: Samtliga lanternor 5 Topplanterna 6 Kombinationslanterna Eberspächer: 25A Övrigt: 8A Taklampa, pentrylampa samt läslampor i skans: Rörlampa IOW IZV A-M det.nr Osram nr Sockel typ SV8.5 Läslampor salong: Glödlampa l5w 12V A-M det.nr Osram nr Sockel typ BAl5d Lanternor: 12V 12 cd, BAY 15, NK. A-M det.nr

5 VENTILATION TOALETT För att få god värmeisolering, minimal kondens och god ventilation är Albin 78 byggd enligt följande principer: Sandwichlaminat i däck och överbyggnad ger god isolering. Skrovsidorna iruff och skans ovan vattenlinjen är klädda med en tapet av vävburen plast och 8 mm skumplast. Ventilation 1 Kondensationskammare 2 Utsläpp 3 Utsug, 2 ventiler på rufftak 4 Slang 4 ner till utrymme under basinrede 5 Intag i handsfack Ordentlig genomluftning sker tack vare att använd luft evakueras genom två ventilatorer. Inkommande luft tas in genom luftintag i sittbrunnens akterkant. Albin 78 kan också kompletteras med båtvärmare. Använd kortfibrigt toalettpapper och använd lite papper åt gången och pumpa ofta. Bilden visar en sprängskiss på toalett typ Brydon Boy. Mönstrat och extra mjukt toalettpapper ger större risk för stopp i toaletten. Urpumpning av toaletten sker på följande sätt: 1. Öppna båda bordgenomföringarnas ventiler (inlopp och avlopp). 2. För den lilla ventilspaken till läge Flush (spola) och pumpa tills endast vatten är kvar. Pumpa rikligt! 3. För över ventilspaken till läge Dry-Bowl (torr skål) och pumpa torrt (pumpen går mycket tyngre). Vid behov torka rent med toalettpapper växla mellan flush och dry bowl. 4. Ventilspaken skall stå i läge dry bowl när toaletten ej används. 5. Vid kraftig sjögång eller när man lämnar båten bör in- och utloppsventilerna vid bordläggningen stängas. Underhåll: Använd ej starka rengöringsmedel kan skada slangar, gummipackningar och ventiler. SKROVGENOMFÖRINGAR Vid vinteruppläggning skall en eller båda av de röda avloppspluggarna i underdelen lossas, så att inget vatten står kvar och fryser (tag några pumptag). Efter använning i saltvatten bör toaletten helst spolas igenom med färskvatten, så att den förblir funktionsduglig till nästa säsong. Givetvis skall toaletten göras ren. Normal tillsyn under säsongen kan vara några droppar olja på pumpstången. Läckor kan uppträda vid slangklämmor ochpackningar, som kan behöva dras efter. Ev. kan någon packning behöva bytas. Toaletten kan kompletteras med en WC-tank. I denna kan allt samlas när man ligger i hamn eller i en badvik. Den kan tömmas när man kommer ut på öppet vatten. Tömningen sker med pumpning. Tömning av tanken bör ske ca 15 timmar efter det att man använt toaletten. Pumpa därefter in l. rent vatten med hjälp av toalettpumpen. Under segling skall kranar till toalett och tank vara stängda. Före vinterförvaring skall slangen mellan tank och toalett samt den tunnare avluftningsslangen demonteras och rengöras. Skrovgenomföringar 1 Avgas 2 Avlopp länspump skjutventil dim R 3/ 4 3 Avlopp disklåda skjutventil dim R l 4 Intag pentry, sjövatten skjutventil dim R 3/8 5 Självläns skjutventil dim R l 1/4 6 Avlopp WC kulventil dim R 1 1/4 7 Intag WC skjutventil dim R l/2 Tankinstallation 1 WC-tank 2 Avluftningsslang 3 Skott för om toalett 4 Kulventil 5 Pump 6 Skrovsida 7 Däck 8 Relingslist 9 Avluftningsventil 8 9

6 STANDARDUTRUSTNING Rigg, mast, segel Stående 7/8 rigg av rostfri syrafast wire Storsegel och fock Mast och bom i eloxerad aluminium Bommen försedd med snabbrev och invändig bomliksträckare Invändiga fall dragna till sittbrunnen Vinsch och avlastare för fall monterad på rufftaket Skotvinschar av selftailingtyp Fockskotskenor med travare Kicktalja Övrig däcksutrustning Sittbrunn Stäv- och akterräcke i rostfritt Självläns Dubbla mantåg med rostfria stöttor Handskfack Handräcken på rufftaket Godkända lanternor Förtöjningsändar Flaggstång Förlucka med rökfärgat plexiglas Fast monterad handlänspump Bad- och räddningsstege monterad på akterspegeln Relingslist i aluminium Skyddslist av PVC runt hela båten Inredning Träinredning i lackerad teak Klädda dynor i ruff och skans Gardiner Heltäckande matta Garderobsutrymme Salongsbord passande även för sittbrunn Toalett i förpiken Dörr mellan salong och skans Pentry Pentry med rostfri låda för 2-lågigt kök Skåp med hyllor Diskho i rostfritt stål Dubbelverkande färsk- och sjövattenpumpar Färskvattentank 651 Isolerad isbox El-utrustning Extra eluttag vid elcentralen Belysning i salong och skans Batteri Stuvningsutrymmen Försegelbox, som även kan användas som ankarbox Rejält tilltagna stuvutrymmen under sittbrunnsluckor och inne i båten Övrig utrustning Dubbla ventilatorer Eldsläckare 10 11

7 FÖRSTA SJÖSÄTTNINGEN Albin 78 levereras i en transportvagga (extra utrustning) som har följt båten under byggnadstiden. Före sjösättningen rekommenderar vi att botten behandlas med beväxtningsskyddande färg. Obs! Följ noga anvisningarna för resp. färgfabrikat. När kran används vid sjösättningen går det lämpligen till på följande sätt: 1. Orientera Er i förväg om båtens förtöjningsplats efter sjösättningen och kontrollera att tampar, fendrar och ankare är på plats klara att använda. 2. Placera lyftstroppen kring båten för och akter om kölen. Se till att ev. logg-givare ej skadas. När stropparna sträckts skall deras läge justeras så att de ej ligger över några skarpa kanter. Kontrollera att stropparna är rena och felfria samt att de har tillräcklig styrka. 3. Fäst fendrar på lämplig sida och långa förtöjningsändar i för och akter. Med dessa kontrolleras båtens läge under lyftet och sjösättningen. 4. Om båten är utrustad med motor kontrollera att avtappningskranarna för kylvattnet är stängda. Om båten är utrustad med elektronisk logg skall givare eller plugg vara monterad. 5. Stäng samtliga skrovgenomföringar så att läckagerisken minskas vid sjösättningen. 6. Sjösätt båten 7. Innan lyftstropparna lossas lyft på durkar och motorhuv och kontrollera att båten inte tar in vatten. 8. Koppla loss lyftstropparna på båtens ena sida och låt kranen lyfta upp dem. 9. Öppna skrovgenomföringarna. Om riggning ej skall ske på samma ställe som sjösättningen, lastas masten över rufftak och stävräcken och surras ordentligt. Innan motorn startas följ instruktionsboken vad gäller åtgärder före första start. Tankarna består av en rostfri tank till bränse samt en plasttank till färskvattnet. I bränsletanken kan det bildas en hel del kondensvatten under vinterhalvåret, om inte tanken varit helt fylld. Vattentanken rengöres. Det är lätt att komma åt om man tar bort locket på ovansidan. Fyll i vatten blandat med lite ättika och pumpa ut det igen så att slangarna blir genomspolade. Skrovgenomföringarna kontrolleras. Se till att avstängningsventilerna fungerar samt att alla slangklämmor är åtdragna och i god kondition. Tänk på att båtförsäkringen inte gäller om båten ligger obevakad och sjunker på grund av läckage i slangar eller slanganslutningar vid skrovgenomföringarna. Gasolanläggningen kräver en extra noggrann kontroll innan den tas i bruk. Titta på samtliga gummislangar, så att det inte finns sprickor. Speciellt där de går igenom skott o.dyl. Här kan det nämligen finnas nötningsskador. Med läckspray kan kopplingarna kontrolleras när huvudkranen är öppen. Spruta över kopplingen. Om det bubblar finns här ett läckage. Mast, bom och rigg kräver också sin vårutrustning. Masten och bommen bör strykas med lanolin eller paraffinolja, för att behålla sin ytfinish. Smörj in segellikrännan med paraffin i fast form, så även med alla andra glidytor som tex bom- och spinnakertravare. Titta runt de elektriska anslutningarna och fetta in alla ställen, där korrosion kan tänkas uppstå, tex vid lanternor och däckskontakter. Kontrollera att samtliga lampor i masten fungerar. Smörj samtliga vantskruvar med fett eller lanolin, om nu inte detta gjorts vid höstöversynen. Smörj även i skivhusen både i mastens topp och i dess underdel, så att trissorna till fallen går lätt. NORMAL VÅRUTRUSTNING VINTERFÖRVARING Ingen båt är helt underhållsfri, vare sig den nu är byggd i ädelträ, stål eller glasfiberarmerad plast. Och det växer lika mycket sjögräs och snäckor på en obehandlad plastbotten som på en träbåt. Solljus, väder och vind samt slitage är andra faktorer, som gör att båten åldras om den inte vårdas ordentligt. Men allt går givetvis att förebygga med rätt skötsel. Undervattenskroppen slipas försiktigt med vattenslippapper så att alla ojämnheter försvinner och så att bottenfärgen får ett gott fäste. Undvik att använda torrslippapper vid slipning av ytor som är målade med giftfärger. Kölen är en utanpåliggande järnköl. Den måste därför grundmålas och till detta använder man en speciell rostskyddande primer. Sedan är det dags för den beväxtningsförhindrande färgen, som strykes relativt tunt och här finns speciella påstrykare, som är betydligt bättre och snabbare att jobba med än vanliga penslar. Friborden, däcket och överbyggnaden tvättas rena med ljummet vatten och vanligt diskmedel. Undvik att använda starka rengöringsmedel med tex ammoniak till dessa ytor, som då lätt kan få frätskador. Detta gäller speciellt däcket. Efter rengöring polerar man friborden och överbyggnadens sidor med polish eller flytande vax. Undvik att använda de hårda vaxerna när båten är ny, eftersom detta ruggar upp ytan betydligt mera än t ex vanlig polish. Men om den vanliga polishen inte räcker till för att få upp önskad glans eller för att få bort smuts och fläckar på skrovet, får man prova med vax eller kanske till och med Autosol, som är en kraftigare slipmassa (finns på bränslestationer). Men denna massa måste användas med försiktighet, så att man inte slipar sönder det tunna gelcoatlagret. Om man använder vax måste den vara silikonfri, därför duger inte det stora flertalet bilvaxer. Gnuggar man in silikon på friborden kommer det nämligen att bli mycket svårt att måla båten, om detta nu skulle bli nödvändigt i framtiden. Däcket och överbyggnadens ovansida får naturligtvis inte poleras eller vaxas, då missar man halkfriheten. Dessutom kan däcket gulna av polermedel och vax. Motorn görs i ordning enligt de föreskrifter, som lämnas i den separata instruktionsboken. Träinredningen behandlas om nödvändigt med 2-komp.lack. Elsystemet och då främst batteriet, säkringarna samt lamporna i lanternor bör kontrolleras på våren. Batteriet bör vara toppladdat innan det sättes i båten och dessutom fyllt med destillerat vatten. Stryk lite polfett runt de båda polerna, innan kabelskorna fästes, så minskar risken för korrosion. Kontrollera att samtliga säkringar är hela, så även glödlamporna till lanternorna. Spruta på lite antikorrosionsmedel runt alla kontaktytor inne i lanternan samt vid säkringarna. Kontrollera att det finns lampor och säkringar i reserv ombord. Undervattenskroppen borstas ren så snart båten kommit upp ur vattnet. Använd rikligt med vatten så att man sköljer bort så mycket som möjligt. Väntar man med detta till det bottnen börjat torka, är den nästan omöjlig att tvätta ren. Då får man gå på med en slipmaskin när våren kommer. Kölen rostskyddsbehandlas ordentligt. Härigenom slipper man en massa onödigt arbete vid vårutrustningen med rostangrepp m m. Friborden, däcket och överbyggnaden behandlas på samma sätt som beskrivits under vårutrustning. Detta för att få en skyddande yta mot väder och vind under vinterhalvåret. Annars kanske smutsränder m m missfärgar gelcoatlagret, smuts som kan vara svår att polera bort när våren kommer. Eventuella gelcoatskador bör öppnas på hösten för torkning och sedan lagas på våren. Motorn konserveras efter de föreskrifter som lämnas i instruktionsboken. Glöm inte att tömma motorn på vatten sedan båten tagits upp. Mast och bom tvättas ordentligt innan de läggs undan för vintern, så att man får bort alla frätande saltkristaller. Mast och bom tvättas ordentligt innan de läggs undan för vintern, så att man får bort alla frätande saltkristaller. Detta gäller speciellt nere vid mastfoten, som är mest utsatt för överspolning. Spola noggrant med färskvatten och även inuti om man kommer åt. Skölj därefter hela masten ordentligt, så att inga rester från starka tvättmedel ligger kvar. Sedan måste mast och bom torka ordentligt innan de läggs undan för vintern. Undvik tättslutande plastemballage, som gärna binder fukten, om nu inte masten skulle vara helt torr. Vill man vara extra noggrann kan man smörja in mast och bom med lanolin eller parafinolja, även på hösten. Smörj in vantskurvarna och samtliga falltrissor vid mastfoten och i toppen på masten. Inredningen måste rengöras ordentligt, så att inte smuts m m ligger och möglar under vinterhalvåret. Tvätta ur omsorgsfullt med vanligt diskmedel och ljummet vatten. Kölsvinet och spilltråget under motorn bör göras rena med Lensitil eller annat avfettningsmedel. Skrubba ordentligt med avfettningsmedlet och skölj noggrant efter ca 10 minuter med ljummet vatten. Plocka hem alla dynor, mattor och gardiner och förvara dem där det inte är fuktigt. Ordna luftväxling öppna förlucka och nedgångslucka. Öppna dragspringor i kvarvarande lådor, luckor och durkar. Töm toaletten och tag ur dräneringspluggen. Öppna samtliga skrovgenomföringar. Fyll bränsletanken full med dieselolja, så bildas inget kondensvatten. Töm färskvattentanken helt och även samtliga slangar. Tillbehör såsom navigationsutrustning, PR-radio, nödraketer och allt annat som kan ta skada av fukt, bör tas hem och förvaras torrt. Plocka ur eldsläckare och gasolflaskor Batteriet plockas ur båten, laddas upp och förvaras torrt under vintern. Lämna in det en eller ett par gånger under vintern för underhållsladdning, så förlänger man livslängden

8 Delar i elsystemet som är känsliga för korrosion bör sprutas med antikorrosionsrnedel på hösten. T ex runt säkringarna, innerbelysningen, lanternorna, strömbrytarna och eventuella instrument, som man lämnar kvar i båten. Tvätta allt tågvirke i sötvatten och kontrollera ev slitage. Vädra seglen ordentligt efter förvaringen i båten. Vik dem och förvara dem torrt. Kontrollera om något segel behöver repareras eller justeras lämna det i så fall till segelmakaren tidigt på hösten. Uppallningen av båten är mycket viktig, speciellt om man står uppställd på en plats som är utsatt för kraftiga vindar eller där marken kan sjunka. Säkrast står båten i en vagga. Om man i stället för vagga använder s.k skruvstöttor eller annat, så tänk på att dessa måste sammanbindas på något sätt. Då förhindrar man att någon av stöttorna kan rasa omkull när marken sjunker undan vid tjällossningen. Täck båten. Vi rekommenderar Albin Marins vintertäckningskapell. Ha aldrig tättslutande plastfolietäckning i direkt beröring med skrovsidorna. Om en lättare skada har uppstått i gelcoatën eller laminatets ytskiktikan man reparera detta själv med hjälp av Albin Marins lagningssats Förbehandling av skadan Avlägsna föroreningar i skadan. Rugga upp ytskiktet i skadan med lämpligt slippapper ex. nr Avlägsna slipdammet omsorgsfullt och kontrollera att skadan är fri från fukt. Tillblandning och applicering av gelcoat-spackel Använd en masonitbit eller annan plan skiva för omsorgsfull inblandning av härdarpastan. Härdarpastan skall inblandas till 1/25-del. Det färdigblandade spacklet som har en torktid på minuter i l8 C, pålägges med spackeln. Den spacklade ytan bör vara något högre än den omgivande för att erhålla tillräcklig krymp- och slipmån. Det kan man lätt åstadkomma genom att lägga maskeringstape runt skadan. Skador i gelcoat och laminat Slutbehandling av skadan Slipa försiktigt ner överskottet av det härdade spacklet med slippapper. Sickling kan också användas. Alternativt kan man, då spacklet är på väg att härda och fått en gummiliknande konsistens, använda ett skarpt stämjärn och med detta skära bort överflödigt material. Fortsätt sedan med våtslippapper nr. 400 och 600 i nämnd ordning. För bästa finish kan man avsluta med slippapper nr. 800 eller Var försiktig så att det omgivande gelcoatskiktet inte slipas igenom använd om möjligt slipklots. Rubba sedan lagningen och vaxa därefter. Är lufttemperaturen lägre än l5 C, använd då gärna värmelampa för uttorkning och uppvärmning av skadan samt för påskyndande av härdningen. Obs! Gå redan på hösten igenom detaljer som skall repareras eller åtgärdas och som du inte har tid eller kan klara själv. På våren är det svårt att få hjälp då alla varv och bâtfirmor har bråda dagar. SEGELRITNING Så här kan du bygga en vagga 1 Häckstag 2 Förstag 3 Toppvant 4 Diamantstag 5 Undervant Beräknad virkesåtgång 5 x 5 2 st. L = mm 4 x 5 2 st. L = mm 4 x 4 2 st. L = mm 2 x 4 2 st. L = mm 2 x 4 2 st. L = 850 mm 2 x 4 2 st. L = mm 2 x 4 2 st. L = mm 1 x 4 2 st. L = mm 1 x 4 4 st. L = mm 1 x 4 4 st. L = mm 1 x 4 2 st. L = 880 mm 1 x 4 2 st. L = 500 mm 1 x 4 2 st. L = mm Plywood 4 st. 200 x 250 x

9 RIGGNING SEGELSÄTTNING SEGELFÖRING Stående och löpande rigg ligger förpackad i båten och är märkt. Glöm ej eventuell extrautrustning som spinnakerfall, lift, nedhalare och Windex. Vantspridarna är oftast förpackade ihop med masten men kan även ligga lösa i båten. Riggning sker lämpligen på följande sätt: 1. Lägg masten på två stadiga bockar eller lådor. Tag bortplastomslag och tape. Eventuella taperester tvättas enklast bort med tinner eller liknande. 2. Montera förstaget i fästet under de övre skivgatten. 3. Stor- och fockfall är idragna. Montera ev. extra fall. Plats finns för spinnakerfall och lift. Spinnakerfallet monteras genom styrbords ögla i förstagets mastfäste och genom skivgattet. Använd gärna wire som spinnakerfall så kan det också användas som reservfockfall och vice versa. Hjälplinor finns dragna för både spinnakerfall och lift. Om hjälplinan skulle gå av eller saknas använd då en dragfjäder (finns i elaffärer) som förs in i fallets urtag i masttoppen och ner till mastfoten där den lirkas ut med en skruvmejsel eller liknande. Knopa på en ny hjälplina och drag tillbaka fjädern genom masten till masttoppen. Kontrollera att fallet kommer på rätt sida i masten och ej korsar något annat fall. Fäst därefter fallens hakar i spinnakerbomtravaren. Sträck upp i haländarna och belägg på knaparna. 4. Undervanten monteras i respektive fäste omedelbart under vantspridarna. 5. Akterstaget monteras till länken i masttoppens akterkant. 6. Diamantstagen monteras i uttaget under toppvantsinfästningen och fästes i sitt nedre beslag vid mastfoten. 7. Toppvanten monteras i respektive uttag ovanför diamantstagens infästningar. RIGGTRIMNING 8. Montera vantspridarna till respektive fäste. Sätt i bulten uppifrån och tejpa runt infästningen. 9. Montera toppvanten och diamantstagen till spridarnockarna genom att lossa beslagets yttre ände. Sträck vanten och stagen och kontrollera att de inte är snodda med varandra. 10. Tejpa spridarnockarna eller använd spridarnock-skydd. 11. Träd på vantskruvsskydden på vanten. 12. Skruva in vantskruvarnas làsskruvar. Vantskruvarna skruvas ut fullt och monteras till vant och stag med högergängen nedåt. 13. Skruva fast masttoppvimpel eller Windex i toppbeslaget. 14. Annan extra utrustning monteras i förekommande fall t.ex. elektronisk vindindikator, radioantenn, seinfall mm. 15. Kontrollera att genomgående bultar, riggbultar och block är säkrade. Där segel och fall kan nötas används tejp som skydd. 16. Kontrollera att mastfotbulten är demonterad från mastfoten och finns till hands. 17. En lina knopas runt masten under vantspridarna och under all stående och löpande rigg utom undervanten. 18. Gör ett rymligt öga för krankroken och låt en ända hänga så att krok och ögla kan dras ned när masten är rest. Koppla krankroken och säkra den med en tamp lyft masten så att fotänden kommer över mastfoten. Sänk försiktigt ned masten till mastfoten och sätt i bulten. 19. Montera vant och stag till röstjärnen. 20. Sätt an vant och stag så pass mycket att masten inte kan bända i mastfoten. Koppla därefter bort krankroken och förhala båten något så att masttoppen inte skadas mot mastkranen. 21. Koppla elkablarna vid mastfoten, montera bom, storskot, block mm. Som framgår av segelritningen är segelplanet på Albin 78 av 7/ 8-delstyp. Focken går ej i topp utan segelplanet är fördelat på ett relativt stort storsegel och en mindre fock, vilket gör att båten blir lättare och bekvämare att segla. I hamnar och andra trånga vatten manövreras båten utmärkt med bara storseglet samtidigt som man på bidevindsegling har en mindre och mer lättskotad fock. Den relativt höga riggen ger lagom stor segelyta så att man med storsegel och fock (standardstället) seglar snabbt och bekvämt i vindstyrkor upp till 8 m/sek. I svagare vind kan man med fördel använda en större genuafock i lättare duk. I vindstyrkor över 8 m/ sek bör man reva storseglet. Segelsättning För in storseglets underlik i bommens ränna, sätt fast halshornet i bommens framkant, fäst skothornet på bomuthalaren och sträck ut seglet på bommen. Sätt därefter i lattorna. För in toppskäddan och en bit av mastliket i mastrännan och koppla storfallet. Fäst fockens halshorn i wirestroppen i stäven och haka fast seglets förlik i förstaget. Fäst fockskotet i skothornet och för det genom skotblocken på respektive sida. Gör stoppknopar i ändarna på skotet. Fäst fockfallet i fallhornet men kontrollera först att fallet löper fritt från mastblocket och ner. Segeltrimning Lossa storskotet, styr upp båten mot vinden och hissa storseglet (upp till svarta märket i masttoppen eller) så mycket att mastliket blir sträckt. Finns det cunninghamhål i mastlikets nederkant sköter man ev. ytterligare sträckning med detta. Hissa focken och sträck förliket. Om seglet har wire i förliket har segelmakaren sträckt upp seglet på wiren för allround-väder och då skall seglet bara sträckas upp så mycket att det ej faller ut mellan hakarna på förstaget. Har förseglet rep insytt i förliket reglerar man själv sträckningen för olika vindstyrkor. Så här påverkas seglens form Storseglet Bomliket skall ej vara för hårt sträckt i lättare vindar halas ut mot bomnocken vartefter vinden ökar. Mastliket skall vara löst sträckt i lättare vindar samt på undanvindsegling i alla väder vartefter vinden ökar sträcker man mastliket vilket gör att buken flyttas fram mot masten och ger seglet en effektivare form. Akterstaget skall vara löst sträckt i lättare vindar och på undanvindsegling. Vid bidevindsegling när vinden ökar sträcker man hårdare vilket ger ett planare segel som släpper i toppen som medför minskad krängning och ökad fart. Focken Förliket skall vara löst sträckt i lättare vindar samt vid undanvindsegling. När vinden ökar på bidevind sträcker man vartefter så att buken kommer längre fram och ger seglet rätt form. Skotpunkterna är viktiga för att seglet skall vara effektivt. Börja med att skota seglen för bidevind, lova försiktigt och iakttag seglets förlik. Slår vinden in i seglets övre del är skotpunkten för långt bak och vice versa. Flytta skotpunkten tills seglet slår in samtidigt längs hela förliket. Flytta sedan skotpunkten akterut från detta läge ca 3-5 cm. Märk gärna skotpunkten på varje sida med tape eller liknande. Ökar vinden flyttas skotpunkten ytterligare akterut. Det ger seglet bättre släpp i akterliket och minskar krängning och lovgirighet. I lättare vindar flyttas skotpunkten motsvarande något förut. Skotningen reglerar samspelet mellan storsegel och fock. Försök att få seglen så parallella som möjligt. I lättare vindar är det viktigt att man inte skotar för hårt. Ändra skotningen när vindstyrka och vindriktning förändras. Skotvinschar Albin 78 är utrustad med Lewmar 16 ST self-tailing -vischar. Vinschens grepptand upptill är anpassad för skotdiameter 8-14 mm och kan ställas in för den skotdimension båten är utrustad med. lnuti vinschen finns två plastpackningar, en röd som är tjockare och en vit som är tunnare. Genom att skifta om de två packningarna kan man alternativt öka eller minska greppet. Om skotet lätt lossnar ur greppet sitter troligen den vita packningen vid nâllagren. Byt då till den röda och lägg sedan den vita på toppen av trumman. För isärtagning av vinschen för service eller reparation läs Lewmars servicehandbok How to service your Lewmarvinsch under rubrikerna Servicing self-tailing vinsches och Rope changes. 1. Justera in masten i långskeppsled med hjälp av för- och fästning och däck. Vill man ha rakare mast sätter man an akterstag så att den står lodrätt. Akterstaget sträcks något undervanten hårdare. så att förstaget rätas ut. Övriga vant och stag skall ej vara 6. Sätt an diamantstaget lika mycket på båda sidor. Säkra ansatta. därefter vantskruvarna och släck på akterstaget. Diamantstaget 2. Justera in masten i tvärskeppsled genom att sätta an motverkar att masten vid spridarfästet vandrar toppvanten. Att masten står lodrätt kan man lätt kontrollera akteröver och är en förstärkning av toppvanten. med hjälp av storfallet. Drag ned detta till röstjärnet på 7. Akterstaget används för att ge storseglet rätt form i olika Revning ena sidan och lägg fast. För därefter.över storfallet till den andra sidan så ser man lätt om masten lutar åt något håll. Iustera toppvanten och sätt an dessa löst. 3. Sätt an undervanten så att masten blir rak. Detta kontrollerar man genom att sikta uppåt i likrännan. Masten är nu korrekt inställd i förhållande till båten. 4. Sätt an toppvanten hårt skruva alltid lika många varv på styrbords som babords vantskruv, detta för att inte förändra grundinställninqen. 5. Sätt an undervanten så mycket att spridarfästet ej dras akteröver. Vart efter man sätter an undervanten sträcker man akterstaget så att, när man är färdig, masten har en vindstyrkor. I lätt vind löst ansatt för att ge rakare mast och ett bukigare storsegel. Vartefter vinden ökar sträcker man akterstaget så att storseglet blir planare vilket ger bättre släpp och minskar båtens krängning, samtidigt blir förstaget sträckt och rakare. 8. Om masten pumpar under segling på bidevind beror det på att undervanten och diamantstagen är för löst ansatta i förhållande till varandra. 9. Efter de första segelturerna är det naturligt att wiren i den stående riggen har töjt sig något. Man får du justera och sätta an riggen enligt anvisningarna ovan. En stor del av trimningen sker lämpligen under segling i olika vindstyrkor där man har Koppla revlinan i en justerbar linlöpare på bomnocken låt linan löpa genom revhålet i seglets akterlik och tillbaka till en justerbar linlöpare på bomnockens andra sida sedan föröver till knap eller vinsch på rufftak. Om storfallet är draget till sittbrunnen måste revlinan gå till vinsch på motsatta sidan. l. Släck på storskotet tag hem på revlinan så att revhålet i akterliket kommer dikt bomnocken. 2. Släck på storfallet och kroka fast revöglan i förliket på kroken vid bommen eller bind fast öglan med en repstump. 3. Sträck upp mastliket med storfallet och skota hem seglet. Träna detta några gånger i lugnt väder så är du bättre förberedd om det hastigt blåser upp! jämn, svag böj akteröver. Det är undervantens sträckning möjlighet att kontrollera hur stagningen fungerar. som avgör hur mycket masten böjer sig mellan förstagsin

10 Skiftning av försegel 1. Gamla förseglets nedre litshakar lossas. 2. Nya förseglet hakas på förstaget seglet läggs på däck i lovart. 3. Skot kopplas till nya seglet om det finns dubbla skot ochskotblock. 4. Gamla seglet bärgas och hakas loss. 5. Nya förseglets halshorn kopplas till wirestroppen i stäven. 6. Fallet skiftas till nya seglet även skot om ej dubbla skot finns. 7. Nya seglet hissas och skotas gamla seglet stuvas. Segling med spinnaker För segling med spinnaker måste båten utrustas med följande extra tillbehör: Spinnaker, spinnakerbom, lift, nedhalare och skot. Spinnaker används när man har vinden akter om tvärs. Seglets form bestäms av läskotet, spinnakerbommens vinkel mot vinden samt var spinnakerbommen i höjdled är placerad på masten. Sättning l. Haka fast spinnakerbommen på travaren på mastens framsida och lägg bommen i lovart om förstaget. 2. Koppla lift och nedhalare och hissa upp bommen så att den står vinkelrätt mot masten och vilar mot förstaget. 3. Placera säcken med spinnakern i pulpit för om förstaget och knyt fast den. 4. Drag lovarts skot genom spinnakerbommens ögla och koppla till ena skothornet läskotet kopplas till det andra skothornet. Se noga till att skoten går utanför mantåg och stag. 5. Koppla fallet till fallhornet seglet skall skotas i både lä och lovart samtidigt som det hissas. Lägg alltid fallet ett par varv på en vinsch. Börja med att justera inlovartsskotet d.v.s. det som reglerar spinnakerbommens vinkel mot vinden därefter justeras läskotet. Trimning l. Styr så att vinden alltid kommer in något från lovart. 2. Bommen skall vara vinkelrätt mot masten om man höjer eller sänker bomnocken med nedhalare och lift skall också bommens läge på masten justeras. 3. Bommen skall föras lika högt som lä skothorn och man skotar i lovart så att bommen kommer vinkelrätt mot relativa vinden. 4. Släck på läskotet till spinnakerns lovartslik börjar slå in skota därefter något så att seglet fyller. Seglet är effektivast när det skotas så nära inslagsgränsen som möjligt läskotet måste alltså passas hela tiden. 5. När man seglar slör d.v.s. när vinden kommer in från sidan, kan man sänka bommen något så att buken går framåt i seglet (jämför genua), det ökar släppet i seglet och minskar krängningen. Om båten ärlovgirig släck i storskotet. Gippning med spinnaker l. Fall av så att vinden nästan kommer in rakt akterifrån. 2. Lossa spinnakerbommen från masten och koppla den frigjorda änden i läskotet. 3. Lossa bommen från lovarts skot och koppla den på masttravaren därefter gippas storseglet. 4. Under gippen måste spinnaker-skoten hela tiden passas så att man snabbt kan trimma in spinnakern på nya bogen. Bärgning 1. Fall av så att vinden kommer in nästan rakt akterifrån. 2. Släck i lovartsskotet så att spinnakerbommen kommer i båtens långskeppsriktning och vilar mot förstaget. Nu är spinnakern bakom storseglet och fyller inte. 3. Släpp lovartsskotet och låt det löpa ut greppa läskotet från sittbrunnen och fira långsamt i fallet och bärga sedan seglet försiktigt under storbomman. I lätt väder kan man i stället för att lossa lovartsskotet kroka loss seglet från skotet vid spinnakerbom-nocken. Packning av spinnaker l. Fäst toppen på spinnakern t.ex. i rufftaket. 2. Följ och samla ihop liken ner till resp. skothorn och släpp överskottsduken. 3. Fäst skothornen på var sida om toppen med ett kort rep. 4. Lägg ner överskottsduken i säcken och knyt till. Skothornen viks åt var sitt håll med toppen i mitten utanför säcken. 18

11