Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv"

Transkript

1 abcd Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv Nils Johansson Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2008

2

3 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet Examensarbete av Nils Johansson INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 30 högskolepoäng (ca 20 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit Maria Ryner, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet och Charlott Skoglund, SÖRAB. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i oktober 2008 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

4

5 Abstract This master thesis investigates recycling through second hand shops with the purpose to stress recommendations on how reuse may increase. The paper is written on commission from SÖRAB and emphasizes their ambition to increase the trade of second hand articles based on a goal in the north Stockholm waste plan. In order to achieve this objective and to increase the reuse through second hand shops within the SÖRAB-region, i.e. the municipalities of; Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby and Vallentuna, there is a need to identify potential obstacles and opportunities as well as propose prospective forms of collaboration between SÖRAB and second hand shops. By using information from second hand shop owners and examining and estimating the present flow of reused material through these shops suggestions for prospective forms of collaboration has been made. The research includes only the category: second hand shops, which excludes other forms of second hand such as antique shops. A questionnaire addressed to the second hand shop owners was chosen in order to include as many shops in the reserach as possible. Considering the dual character of the purpose two different forms of questionnaires were adopted; to estimate the flow of reused material a quantitative approach was selected while the explorative research on obstacles and opportunities was conducted by a qualitative method. Within the SÖRAB-area 33 second hand shops were found, five of these shops are not included in the research. For the remaining 28 second hand shops the flow of reused material was estimated to be approximately articles/year, which corresponds to about SEK/year. Assuming that the flow of reused material in the remaining second hand shops were similar to the ones included in the research a regional total of reuse can be estimated to articles/year and SEK/year respectively. Five commercial and five charity shops participated in the explorative research on obstacles and possibilities. Economical obstacles were considered to be most serious; as commercial second hand business seemed not to be a lucrative market at the same time as charity organisations risked losing their exempt from VAT. A major rent rise or imposed VAT may very likely result in second hand shops closing down. Rise the level of collection by additional collection containers; create attractive shops by furnished rooms inside the shop according to the IKEA-model; and boost the business by bringing the activity to internet where some of the opportunities suggested by the respondents as a mean to increase reuse. A close collaboration was identified as the most important measure to capture the possibilities and overcome the obstacles; partly horizontal, linking second hand shops, and partly vertical, linking second hand shops, municipalities, SÖRAB and other authorities. Based on the findings in this report the prospect to establish reuse systems on civic amenity sites should be evaluated along with new forms of partnership between the public social care and charity organisations. Different forms of incentives and systems for compensation should also be evaluated, especially if VAT will be imposed on charity organisations. These actions are also in line with the waste hierarchy where reuse is higher up in the hierarchy than recycling.

6

7 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att belysa återanvändning via secondhand-butiker i allmänhet och hur handeln med begagnade varor kan öka i synnerhet. Uppsatsen skrevs på uppdrag av SÖRAB och utgick från ett delmål i deras Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle ; År 2012 ska minst 80 procent av invånarna uppge att de handlar med begagnade och/eller återanvända varor. För att uppnå delmålet ansågs det nödvändigt att identifiera hinder och möjligheter för att öka återanvändning inom SÖRAB-regionen, det vill säga kommunerna; Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna, samt att föreslå hur kommunerna/sörab kan utveckla samarbetet med secondhand-butiker. För att få en form av nulägesanalys undersöktes flöden av avfall som återanvänds via secondhand-butiker inom SÖRAB-regionen. Uppsatsen avgränsades till att endast inkludera kategorin secondhand-butiker, vilket utesluter exempelvis antikbodar. En enkätundersökning antogs vara det bästa sättet för att nå så många som möjligt i ett första steg för att därefter fördjupa undersökningen hos några aktörer. Två olika former av enkätintervjuer kom emellertid att användas i och med frågeställningarnas tvådelade karaktär; dels ett kvantitativt tillvägagångssätt för att undersöka återanvändningsflödet och dels frågeställningar om hinder och möjligheter utifrån ett kvalitativt angreppssätt. Inom SÖRAB-regionen identifierades 33 secondhand-butiker, varav fem butiker ej medverkade. För de medverkande 28 secondhand-butikerna är det sammantagna återanvändningsflödet inom SÖRAB regionen objekt/år, vilket skulle motsvara objekt/år respektive kr/år för hela SÖRAB-regionens secondhand-butiker. I den kvalitativa undersökningen om hinder och möjligheter deltog fem kommersiella och fem ideella second handbutiker. Hinder av ekonomisk karaktär ansågs vara det största hotet mot second handmarknaden, då kommersiell secondhand-försäljning är en relativt olönsam affärsverksamhet samtidigt som ideell secondhand-verksamhet hotas av momsbeläggning. En kraftig hyreshöjning respektive momsbeläggning skulle få stora konsekvenser för secondhandmarknaden. Möjligheter som kan öka återanvändningen är bland annat att öka insamlingen genom fler insamlingscontainrar; skapa attraktiva butiker genom att möblera rum inne i butiken enligt IKEA-modellen; samt att öka försäljningen genom att sprida verksamheten till Internet. För att tillvarata möjligheterna och övervinna hinder är ett nära samarbete nödvändigt, dels horisontellt, mellan secondhand-butiker, dels vertikalt, mellan secondhand-butiker, kommuner, SÖRAB samt högre instanser. Bland annat bör möjligheten att etablera återvinningssystem på återvinningscentraler utvärderas samt nya samarbetsformer mellan kommunens dagliga verksamhet och ideella secondhand-butiker. Olika former av incitament och ersättningssystem bör även ses över, i synnerhet om ideell verksamhet momsbeläggs. För trots allt borde återanvändning som befinner sig högre upp än återvinning på EU:s avfallshierarki omfattas av åtminstone samma nivåer av incitament som lägre stående avfallshanteringsformer.

8

9 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION EU:S AVFALLSHIERARKI Producentansvaret SVENSKA MILJÖMÅL Regionala och lokala mål SVENSK AVFALLSHANTERING OCH AVFALLSHIERARKIN SYFTE Avgränsning Syfte och frågeställningar DEFINITION AV BEGREPP AVFALL ÅTERANVÄNDNING För- och nackdelar med återanvändning Tidigare forskning METODOLOGI Induktion Avgränsning DATAINSAMLING Litteraturstudie Inventering Enkätens utformning Enkät en strukturerad intervju Telefonenkät frågeställning Besöksenkät frågeställning Triangulering DATAANALYS Kvalitativ dataanalys Kvantitativ analys METODKRITIK Kritik av den kvalitativa analysen Kritik av det kvantitativa tillvägagångssättet RESULTAT DET KVANTITATIVA RESULTATET FRÅGESTÄLLNING DEN KVALITATIVA ANALYSEN FRÅGESTÄLLNING Inflöde Butik Utflöde SLUTSATS AV DEN KVALITATIVA ANALYSEN DISKUSSION ÅTERANVÄNDNINGSFLÖDET VIA SECOND HANDBUTIKER INOM SÖRAB-REGIONEN MÖJLIGA SAMARBETSFORMER SAMARBETE VÄGEN TILL FRAMGÅNG Samarbetsformer för ett ökat inflöde Samarbetsformer som kan gynna second handbutiken Samarbetsformer för ett ökat utflödet AVSLUTANDE KOMMENTARER Second hand = central samhällsservice Helhetsperspektiv Vikten av nätverk Återanvändningsflödet REKOMMENDATIONER FÖR ETT FORTSATT ARBETE... 42

10 6.1 REKOMMENDATIONER FÖR ATT INFLÖDET SKA ÖKA REKOMMENDATIONER SOM KAN GYNNA SECOND HANDVERKSAMHETEN REKOMMENDATIONER FÖR EN ÖKAD FÖRSÄLJNING SLUTSATS PRAKTISKA HINDER OCH LÖSNINGAR TEORETISKA HINDER OCH LÖSNINGAR VIDARE FORSKNING BILAGA 1: INVENTERINGSKÄLLOR BILAGA 2: ENKÄTFRÅGOR OM ÅTERANVÄNDNING OCH SECOND-HAND BILAGA 3: SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT BILAGA 4: FÖRSÄLJNING I ANTALET VAROR OCH KRONOR BILAGA 5: IMPUTATION AV ANTALET KRONOR ETT OBJEKT MOTSVARAR

11 1. Introduktion I de industrialiserade länderna ökar konsumtionen av produkter och tjänster. Denna utveckling leder, trots diverse effektivitetslösningar, till ökande avfallsmängder. Data från de senaste årtionden visar tydligt på fortsatt ökande mängder hushållsavfall per person, med ca 2-3 % årligen i Sverige (PROFU 2001) och även i andra europeiska länderna (Beigl et. al. 2003). Enligt OECD (2004) har hushållens avfallsmängder ökat med ungefär 54 % i OECD-länderna mellan 1980 och I en studie utförd av Europeiska miljöbyrån (EEA 2008a) beräknades att svenskarna år 1995 genererade i genomsnitt 386 kg hushållsavfall per person. Denna mängd ökade till 482 kg per person 2005 (ibid. 1 ). Enligt Avfall Sverige (2007a) hade andelen hushållsavfall per person stigit ytterligare under 2006 till 494 kg, vilket motsvarar just en årlig ökning på ca 2-3 %. Vidare antar EEA (2008b) att avfallsmängderna för EU15-länderna 2 kommer att öka med 22 % till år 2020, vilket skulle resultera i att svenskarna kommer att generera i genomsnitt 588 kg per person år Kommunen ansvarar för omhändertagandet av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt även planeringen för omhändertagandet av allt avfall som uppkommer i kommunen (15 kap :808). Det innebär att ökade avfallsmängder är något som kommunen måste hantera i sin planering för framtidens avfallshantering. Problemet ligger inte endast i kvantiteterna utan även i avfallets kvalitet, det vill säga i form av de allt mer komplexa produkterna. För att komma till rätta med avfallsproblematiken och skapa hållbara avfallslösningar har kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna tillsammans med SÖRAB (2008) initierat en gemensam plan för avfallshantering. Tanken är att denna plan ska styra hur avfallshanteringen ska genomdrivas fram till år Ett av delmålen i avfallsplanen utgår från att handeln med begagnade/återanvända varor ska öka till EU:s Avfallshierarki Sedan 70-talet har många försök gjorts på lokal, nationell och internationell nivå att institutionalisera avfallsminimering genom att utfärda bindande riktlinjer för att uppnå en hållbar avfallshantering och minskade avfallsmängder. Det första steget inom EU togs 1975 genom Europaparlamentets och rådets Avfallsdirektiv (75/442/EEC). Direktivet begärde att de dåvarande nio medlemsstaterna skulle stödja åtgärder för att reducera kvantiteterna av vissa avfall. Baserat på detta direktiv, etablerades den första gemensamma strategin för avfallshantering (SEC (89) 934). I denna rangordnades olika strategier för första gången, varpå en avfallshierarki formulerades, under vilken avfallsminimering gavs högsta prioritet, åtföljt av återvinning och deponering. Denna utveckling följdes upp i en revidering av den gemensamma avfallsstrategi 1996 (COM (36) 399) där avfallshierarki kom att preciseras; återanvändning och material- respektive energiutvinning av avfall bör ske i de fall avfallsproduktion inte kan und- 1 Ibid. är ett latinskt utryck för på samma ställe och används när två eller flera referenser efter varandra är från samma källa. 2 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike 1

12 vikas. Rådets resolution (EGT C 76, 11.3.) av 1997 uppmärksammar att denna hierarki inte ska följas slaviskt utan ska samtidigt vara ekonomiskt rimlig och anpassad både till den som lämnar och hämtar/hanterar avfall. Genom den temainriktade strategin för förebyggande och materialåtervinning av avfall (KOM(2005) 666 slutlig) och revideringen av ramdirektivet för avfall (75/442/EEC) under 2006 kom avfallshierarkin att formuleras enligt följande; i första hand ska avfallets mängd och farlighet minska därefter ska avfall återanvändas i så hög grad som möjligt. Om avfallet inte går att återanvända ska det materialåtervinnas. Därefter ska avfallet energiutvinnas. Om det inte går att behandla avfallet på något annat sätt är det slutligen deponering av avfallet som är det sista sättet att omhänderta avfall. Utanför EU finns exempelvis G8 gruppens 3 så kallade 3R-initiativ, vilket motsvarar en form av avfallshierarki, där 3R motsvarar Reduce, Reuse and Recycle 4. Detta indikerar att återanvändning bör ses som det näst bästa alternativet efter avfallsminimering, men före återvinning. Planen som antogs under World Summit on Sustainable Development (Johannesburg, September 2002) påkallar även efter ytterligare åtgärder (COM(2003) 301); prevent and minimise waste and maximise reuse [ ]to minimise adverse effects on the environment and improve resource efficiency Producentansvaret Det senaste instrumentet inom EU:s lagstiftning är producentansvaret, vilket bygger på principen att det är producenten som ansvarar för uppsamlingen och hanteringen av deras produkter när de har förbrukats (COM (36) 399). Tanken är att producenterna då ska tillverka mer återvinningsvänliga produkter, vilka innehåller mindre farliga och komplexa komponenter. Förhoppningsvis ska kostnaden för hanteringen av den förbrukade produkten även ingå i produktpriset (2002/96/EG). I EU har producentansvaret införts för förpackningar, returpapper, bilar, däck samt elektriska- och elektroniska produkter. Avfallshierarkin ska tillämpas även på producentansvaret. Enligt direktivet för elektroniska produkter (2002/96/EG) är en av utgångspunkterna (18) att; När så är lämpligt bör återanvändning av WEEE 5 [ ] prioriteras. I de fall återanvändning inte är att föredra bör allt separat uppsamlat WEEE sändas till återvinning. Vidare förordar artikel 7 punkt 1 att återanvändning av hela apparater ska prioriteras. Produkter och dess komponenter måste även designas så att återvinning/återanvändning underlättas (art 4). 1.2 Svenska miljömål Sveriges inträde i EU 1995 innebar att svensk avfallshantering underkastades EU:s regelverk och policy. Av denna anledning har regeringen fastställt i proposition 1997/98:145, där Sveriges miljömål introduceras, att avfallshierarkin är grundpelare för svensk miljöpolitik. Omhändertagandet av avfall i Sverige ska följaktligen följa en bestämd prioriteringsordning. Dessutom ska miljöbalken (1998:808) tillämpas enligt portalparagrafen så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. I de svenska miljökvalitetsmålen (prop 2000/01:130) benämns avfallshantering främst under delmål 15 för God bebyggd miljö. Där framgår det att mängden deponerat avfall ska minska och återvinningen öka. Vidare förordas även att den totala mängden 3 Group of eight (G8) beslut är ej bindande utan utformar gemensamma ståndpunkter och rekommendationer, vilka dock väger tungt för stora internationella organisationer som världsbanken, IMF, OECD och EU (Dobson 2007). 4 Det vill säga i ordning; minimering, återanvändning och återvinning 5 Waste Electrical and Electronic Equipment 2

13 genererat avfall inte ska öka. Dessa mål återkommer även i Sveriges avfallsplan (Naturvårdsverket 2005) där det likväl fastslås att EU:s avfallshierarki gäller som tumregel för Sverige. Dessa nationella riktlinjer är rekommendationer riktade mot Sveriges län och kommuner Regionala och lokala mål Stockholms län har regionaliserat miljökvalitetsmålen (Stockholms länsstyrelse 2006) och anger bland annat att mängden deponerat avfall ska minska i länet samt att matavfall ska i ökad grad återvinnas genom biologisk behandling. Kommunen är den instans som ansvarar för insamling och omhändertagande av avfall (15 kap :808). Solna stad har som en av utgångspunkterna i deras översiktsplan (Solna stad 2006) att verka för avfallsminimering, återanvändning, återvinning och ett miljöriktigt omhändertagande av avfall. Andra översiktsplaner i länet är inne på samma spår; Sundbyberg (2001) önskar att kraftigt minska avfallsmängderna; Täby kommun (1992) ska öka återanvändning/återvinning; och Järfälla avser enligt deras kommande miljöpolicy att främja (SÖRAB 2008); återanvändning, återvinning och annan hushållning med material, råvaror och energi. 1.3 Svensk avfallshantering och avfallshierarkin Avfallshanteringen är till synes styrd av olika regelverk på olika nivåer i samhället. Dessa internationella, nationella och lokala åtaganden har emellertid inte påvisat någon märkbar minskning av avfallsmängderna, viket bland annat framgår av de ständigt ökande kvantiteterna av hushållsavfall i Sverige (EEA 2008a). Ofta ges dock intrycket av att den svenska avfallshanteringen idag är hållbar och att avfallet är en del av ett kretslopp; Svensk avfallshantering är framgångsrik (Avfall Sverige 2007a). Detta härleds ofta till de stora mängder hushållsavfall som återvinns. Under 2006 återvanns 95 % av allt hushållsavfall i Sverige genom materialåtervinning, energiutvinning eller biologisk behandling (ibid.). Bara en mindre del deponerades. Merparten av hushållsavfallet inom Stockholmsområdet blir idag till energi i Högdalenverket eller i Uppsala (SÖRAB 2008). Att huvuddelen av hushållsavfallet energiutvinns istället för deponeras är utifrån den ovan nämnda avfallshierarkin visserligen både önskvärt och ett steg i rätt riktning. I och med att avfallshierarkin utgör utgångspunkten för svenskt avfallshantering bör dock högre steg på avfallshierarkin vara eftersträvansvärda i form av återanvändning och avfallsminimering. Idag saknas dock klara strategier för hur en sådan transformation av avfallshanteringen skall gå till. Av denna anledning syftar denna uppsats till att föreslå hur återanvändningen kan öka och därigenom ta ett ytterligare steg högre upp i avfallshierarkin. 1.4 Syfte Detta arbete skrivs på uppdrag av SÖRAB och utgör även huvudmomentet i kursen Examensarbete i miljö och hälsoskydd på Stockholms universitet. Utgångspunkten för arbetet går att finna i det utställningsförslag som under maj månad 2008 ligger till grund för en tilltänkt avfallsplan för SÖRAB-regionen (2008). I denna går det att läsa att det övergripande målet för avfallshantering är att; Avfallshanteringen [ska år 2020] ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. För att uppnå detta mål har 8 delmål formulerats i avfallsplanen tillsammans med strategier för att fullgöra delmålen till Ett av dessa delmål syftar till att öka och stimulera återanvändningen i regionen; År 2012 ska minst 80 procent av invånarna uppge att de handlar med begagnade och/eller återanvända varor. I strategin för detta delmål föreslås att undersöka förutsättningar och hinder för ett utökat samarbete [samt att] föreslå lämpliga samarbetsområden. 3

14 1.4.1 Avgränsning Undersökningen avgränsas geografiskt till SÖRAB-regionen, det vill säga kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Undersökning avgränsas till återanvändning som passerar mellanhänder, vilket utesluter bland annat Internethandel, bakluckeloppis och annan form av direkt återanvändning. Empiriskt material har således samlats in från second handaffärerna lokaliserade till de ovan nämnda kommunerna. I och med att kommunerna främst är ansvariga för hanteringen av hushållsavfall 6 kommer fokus endast att läggas på avfall från hushåll och därmed utesluts avfall från affär och industri. En vidare diskussion om avgränsning och urval sker under kapitel Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet för denna uppsats är att identifiera hinder och möjligheter för att öka återanvändning inom SÖRAB-regionen samt att föreslå hur kommunen och SÖRAB kan utveckla samarbetet med second handbutiker. Därtill efterfrågar SÖRAB en ökad kännedom om flöden av avfall som återanvänds inom SÖRAB-regionen. Följande frågeställningar har formulerats: Hur stort är återanvändningsflödet via secondhand butiker inom regionen? Vilka hinder finns för second handmarknaden? Vilka möjligheter finns för second handmarknaden? Hur kan ett samarbete mellan SÖRAB/kommunen och second handbutiker utvecklas? Undersökningen är målinriktad och utgår från att öka förståelsen för hur handeln med begagnade varor kan öka. Svaren på frågeställningarna sammanfattas genom att lämpliga rekommendationer föreslås. Dessa kommer dels att utgå från praktiska rekommendationer, vilka riktas till second handbutiker och kommunen, dels teoretiska rekommendationer om fortsatt utvärdering och/eller forskning, vilka riktas främst mot universitetet men även Regeringskansliet. Tanken är att formulera ett första steg till en gemensam strategi som syftar till att öka återanvändningen. 6 Hushållsavfall definieras enlig Miljöbalken 5 kap 2 som; avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet 4

15 2. Definition av begrepp 2.1 Avfall Avfall definieras enligt artikel 1 i direktiv 2006/12/EG som varje föremål, ämne eller substans som ingår i de kategorier som anges i bilaga I och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Beroende på hur återanvändning definieras kan återanvändning av objekt kategoriseras till avfall såväl som icke-avfall. En uppdelning kan exempelvis göras mellan en tvålflaska som återanvänds genom att fyllas på med en refillpåse och kläder som slängs i en insamlingscontainer på en återvinningsstation. När innehållet i en tvålflaska tar slut kan den slängas eller användas återigen genom att köpa en refillpåse. I det senare fallet är det inte meningen att göra sig av med tvålflaskan, vilket alltså innebär att denna typ av återanvändning hamnar per definition utanför avfallsbegreppet. Medan kläderna som skänks bort avses att bortskaffas och går in i avfallsflödet. Denna form av återanvändning bör därför formellt beaktas som avfall ända fram till objektet återanvänds 7. Om objekt som säljs via annons inkluderas blir uppdelningen inte lika enkel, då det förvisso är meningen att göra sig av med dessa objekt, alltså per definition avfall. Men samtidigt skickas dessa objekt direkt till en andra användare, och förpassas därför aldrig till kommunens insamlingssystem för avfall. Sammantaget föreslår detta att det finns en definitionsproblematik och att återanvändning kan beaktas som icke-avfall om återanvändning per definition innebär att ett objekt användes mer än en gång. På grund av gränsdragningsproblematik och återanvändningens många ansikten kan begreppet många gånger vara svårt att tolka. 2.2 Återanvändning Det finns idag inte någon entydig definition av begreppet återanvändning. Enligt Avfall Sveriges (2007b) ordlista är definition av återanvändning; användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Denna definition utelämnar dock en stor del av begreppets omfång. Inte minst då Svenska Akademin (2008) definierar kassation som; handling(en) att förklara något för odugligt, oanvändbart, att förkasta, utmönstra, utrangera. Många second handbutiker erhåller objekt som har donerats, snarare än kasserats. Samtidigt som säljannonser i tidningen knappast innehåller kasserade varor enligt svenska akademins definition. För om objekten i fråga hade ansets odugliga eller oanvändbara hade de knappast bytt ägare utan förpassats till annan form av avfallshantering såsom återvinning alternativt deponering. I den europeiska lagstiftning, definieras återanvändning i ett fåtal direktiv relaterat till specifika avfallsflöden, som exempelvis direktiven om förpackningar (94/62/EG), uttjänta fordon (2000/53/EG) och elektroniska produkter (2002/96/EG). Definitionen av återanvändning är visserligen mer öppen i direktiven, men ytterst fokuserad på den enskilda tillämpningen av just den produkten, exemplifierat av direktivet för uttjänta fordon (art 6 (2)); återanvändning: varje förfarande genom vilket komponenter från uttjänta fordon används i samma syfte som de är utformade för. En mer generell definition av begreppet har antagits av paraplyorganisationen RRUSE 8 (2007); An action or operation by which components or whole products are used for the same purpose for which they were conceived. Denna allmänna definition är ur allmän synpunkt inte heller helt perfekt, då en bokstavlig tolkning riskerar att utesluta de objekt som återanvänds genom att de uppfyller en ny funktion. 7 Gränsen för när ett avfall slutar vara ett avfall är idag under diskussion i EU. Nya direktiv väntas inom kort. Troligen kommer avklassificeringen baseras på att det finns en marknad för avfallet och att det ej medför negativ miljöpåverkan (se vidare Avfall Sverige 2008). 8 Reuse and Recyling European Union Soical Enterprises. 5

16 Exempelvis kan en plastpåse från affären som används till soppåse anses falla utanför denna definition, i och med att objektet används i ett nytt syfte. Gränsdragningen är som tidigare nämnt inte alldeles enkel; är användandet av en annan funktion än den ursprungliga verkligen återanvändning? Om ovanstående exempel kan tyckas vara återanvändning, kan det bero på att det ursprungliga syftet med soppåsar är att förvara? Den allmänna definitionen av återanvändning, att använda ett objekt återigen, anses för uppsatsen syfte vara alltför allmängiltigt. Uppsatsen fokuserar på återanvändning via mellanhänder och alltså objekt som avses att bortskaffas och byter ägare. Återanvändning hamnar i detta fall inom EU:s definition av avfall. Utifrån detta kan återanvändning definieras som: Ett förfarande som innebär att komponenter eller hela produkter byter innehavare och används enligt det ursprungliga syftet För- och nackdelar med återanvändning Det finns ekologiska, ekonomiska såväl som sociala fördelar med återanvändning, vilket medför att återanvändning kan tolkas vara ett viktigt hjälpmedel för att nå en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling antas sedan Riokonferensen 1992 omfatta ömsesidig ekologisk, ekonomisk och social utveckling (Corell och Söderberg 2005). Den kanske mest uppenbara ekologiska fördelen med återanvändning är energi- och resursbesparingar som uppkommer genom att ersätta många engångsprodukter (Salhofer et. al. 2007) och därigenom undvika nyproduktion (French 2008). Detta innebär även sekundära vinster i form av exempelvis minskade utsläpp och en besparing på exempelvis 37 kg/person/år vid återanvändning av kläder (ACRplus 2007), då utvinning av jungfruliga resurser och dess transport inte är nödvändig (SDU 2004). Att återanvända objekt medför i regel att avfallshanteringsbehovet och dess kostnader minskar (French 2008), då många av de återanvända objekten aldrig de facto kasseras utan används åter. Många delar av återanvändningsförfarandet, såsom uppsamlingen, renovering och reparationer av objekt, kan samtidigt många gånger erbjuda människor, som står utanför arbetsmarknaden, jobb och utbildning (Woolridge et. al. 2006). Vidare möjliggör även återanvändning billiga högkvalitetsprodukter, vilket passar låginkomsttagare och andra eftersatta grupper (ibid). Återanvändning kan i vissa fall innebära att rengöring, reparation och transport får miljömässiga kostnader, då uppsamlingsobjekt kan exempelvis vara lokaliserat långt från butik. Att sortera och förbereda objekt som ska återanvändas är ofta tidskrävande, i synnerhet om objekten inte är hela och funktionella, vilket medför en ekonomisk kostnad (se exempelvis; Bailey, 1995; Scarlett, 1991; Schaumberg och Dolye, 1994; Delong, 1994). En allmänt förekommande kritik mot återanvändande är att äldre objekt, ofta vitvaror, kan vara toxiska eller konsumera mycket energi 9, vilket kan överväga fördelarna med att förlänga objektets brukbarhet (Truttman och Rechberger 2006). Återanvändning av sådana produkter riskerar dessutom att förhindra att nya lösningar når marknaden (ibid). Av denna anledning kan det ur ett ekologiskt såväl som ekonomiskt perspektiv många gånger vara nödvändigt att i varje enskilt fall jämföra för- och nackdelarna mellan återanvändning, återvinning och nyproduktion. 9 Se vidare; frys (Horie 2004); tvättmaskin (Stahel 1991); diskmaskin, mikrovågor, video (Billigmann et al 1995); dataskärm (Soldera 1995); TV (Schlogl, 1995). 6

17 2.2.2 Tidigare forskning En del forskning har bedrivits för att fastställa återanvändningens egentliga potential genom jämförande livscykelanalyser, där återanvändning ställs mot nyproduktion. Rüdenaur et. al. (2004) och Steiner et. al. (2005) kom fram till att det varken är ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart att byta ut en 20-årig gammal tvättmaskin. Schichke et. al. (2003) framhåller att detsamma tycks gälla för gamla datorer eftersom själva produktionsfasen ger upphov till högre miljökostnader än ett långtgående brukande av objektet. Återanvändning av frysar tycks dock vara diskutabelt (Sun och Vrints 2005), Steiner et. al. (2005) vidhåller dock att även frysar bör återanvändas. Truttman och Rechberger (2006) har visat att ett förlängt brukande av ett hushålls vitvaror kan minska den sammanlagda energikonsumtionen med 12 % jämfört med återvinning och nyinköp. Stora energivinster kan även göras vid återanvändning av kläder enligt Woolridge et. al. (2006). Vid återanvändning av 1 ton polyester krävs endast 1,8 % av den energi som behövs för att manufakturera samma mängd ur jungfruliga ämnen, på motsvarande sätt kräver återanvändningen av 1 ton bomull endast 2,6 % av energin jämfört med nyproduktion. Återanvändning är emellertid ett brett begrepp. Inom industrin har forskning på temat främst fokuserat på hur interna flöden kan återanvändas i form av exempelvis avloppsvatten (se exempelvis; Into et. al. 2004) och biprodukter (se exempelvis Andreola et. al. 2008). Hur externa flöden återanvänds inom industrin och samhället är emellertid sämre kartlagt och har utförts framförallt i samband med olika former av produktreturnering (t.ex. French 2008; French och LaForge 2006). Flödesanalyser av hushållens återanvändning är i likväl väldigt begränsade i synnerhet i Sverige men även i andra länder. Till undantagen kan paraplyorganisationen Furniture Re-use Network s (FRN 2008) beräkning av återanvändningsflödet inom koncernen nämnas samt Science Application International Corporation s (SAIC) (2000) uppskattning av antalet ton av avfall som är återanvändbara i New York City. Forskningen om återanvändning har även berörts inom humaniora, och då ofta i samband med konsumtion och second hand som ett kulturellt begrepp. Bland annat har Tim Coopers (2005) diskuterat hur produkters livslängd kan öka genom ökad ekologisk effektivitet, längre produkthållbarhet och långsammare konsumtion. Second handverksamheten som sådan har fått mindre uppmärksamhet inom den akademiska traditionen. Inom sociologin har emellertid forskning bland annat beskrivits av Hackney (2005) med utgångspunkt att second hand är ett kulturellt fenomen som skapar identitet. Få om ens någon forskning har dock bedrivits utifrån second handbutikernas perspektiv. Sammanfattningsvis har återanvändning endast studerats teoretiskt som en form av kulturellt uttryck eller som ett led i hållbar konsumtion. Praktiskt har forskningen avgränsats till att undersöka potentialen av att återanvända produkter. Ingen tycks dock ställa sig frågan hur samhällets återanvändning av objekt ska öka. Fokus är idag nästan uteslutande på hur industrin kan öka återanvändningen internt. Därför krävs en undersökning som dels kan beskriva nuläget, det vill säga hur mycket som återanvänds i samhället idag, dels en explorativ ansats som kan formulera hur denna återanvändning kan öka. 7

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Naturvårdsverket Batterier och elavfall Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2014

Gemensam handlingsplan 2014 Gemensam handlingsplan 2014 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23 End of Waste David Hansson, Envecta 2014-01-23 Vad är avfall? Avfall är: ett ämne eller ett föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med När är en restprodukt

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Uppföljning bland hushåll av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen

Uppföljning bland hushåll av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen Rapport Uppföljning bland hushåll av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen Nollmätning/kvantitativ studie för SÖRAB:s räkning via 1.350 telefonintervjuer Januari 2010 KERSTIN AHNE MARKET

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Forskare i projektet Eva.Gustafsson@hb.se, docent Daniel.Hjelmgren@hb.se, universitetslektor Nicklas.Salomonson@hb.se,

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM

Läs mer

Jordens jord, om global saneringspolitik

Jordens jord, om global saneringspolitik Jordens jord, om global saneringspolitik Risk och nytta marksanera eller flytta? 26 augusti 2004 Stockholm Tomas Henrysson tomas@conviro.se Efterbehandlingsåtgärder FoU Pilotdemo Kostnad Effektivitet Riskbedömning

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Litteraturstudie om Förebyggande av avfall

Litteraturstudie om Förebyggande av avfall Litteraturstudie om Förebyggande av avfall 2010-08-17 Gunnar Fredriksson Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B Gunnar Fredriksson tel 070-655 13 78 Litteraturstudie Förebyggande

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer