Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv"

Transkript

1 abcd Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Hur kan handeln med begagnade varor öka? en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas perspektiv Nils Johansson Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2008

2

3 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet Examensarbete av Nils Johansson INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 30 högskolepoäng (ca 20 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit Maria Ryner, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet och Charlott Skoglund, SÖRAB. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i oktober 2008 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

4

5 Abstract This master thesis investigates recycling through second hand shops with the purpose to stress recommendations on how reuse may increase. The paper is written on commission from SÖRAB and emphasizes their ambition to increase the trade of second hand articles based on a goal in the north Stockholm waste plan. In order to achieve this objective and to increase the reuse through second hand shops within the SÖRAB-region, i.e. the municipalities of; Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby and Vallentuna, there is a need to identify potential obstacles and opportunities as well as propose prospective forms of collaboration between SÖRAB and second hand shops. By using information from second hand shop owners and examining and estimating the present flow of reused material through these shops suggestions for prospective forms of collaboration has been made. The research includes only the category: second hand shops, which excludes other forms of second hand such as antique shops. A questionnaire addressed to the second hand shop owners was chosen in order to include as many shops in the reserach as possible. Considering the dual character of the purpose two different forms of questionnaires were adopted; to estimate the flow of reused material a quantitative approach was selected while the explorative research on obstacles and opportunities was conducted by a qualitative method. Within the SÖRAB-area 33 second hand shops were found, five of these shops are not included in the research. For the remaining 28 second hand shops the flow of reused material was estimated to be approximately articles/year, which corresponds to about SEK/year. Assuming that the flow of reused material in the remaining second hand shops were similar to the ones included in the research a regional total of reuse can be estimated to articles/year and SEK/year respectively. Five commercial and five charity shops participated in the explorative research on obstacles and possibilities. Economical obstacles were considered to be most serious; as commercial second hand business seemed not to be a lucrative market at the same time as charity organisations risked losing their exempt from VAT. A major rent rise or imposed VAT may very likely result in second hand shops closing down. Rise the level of collection by additional collection containers; create attractive shops by furnished rooms inside the shop according to the IKEA-model; and boost the business by bringing the activity to internet where some of the opportunities suggested by the respondents as a mean to increase reuse. A close collaboration was identified as the most important measure to capture the possibilities and overcome the obstacles; partly horizontal, linking second hand shops, and partly vertical, linking second hand shops, municipalities, SÖRAB and other authorities. Based on the findings in this report the prospect to establish reuse systems on civic amenity sites should be evaluated along with new forms of partnership between the public social care and charity organisations. Different forms of incentives and systems for compensation should also be evaluated, especially if VAT will be imposed on charity organisations. These actions are also in line with the waste hierarchy where reuse is higher up in the hierarchy than recycling.

6

7 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att belysa återanvändning via secondhand-butiker i allmänhet och hur handeln med begagnade varor kan öka i synnerhet. Uppsatsen skrevs på uppdrag av SÖRAB och utgick från ett delmål i deras Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle ; År 2012 ska minst 80 procent av invånarna uppge att de handlar med begagnade och/eller återanvända varor. För att uppnå delmålet ansågs det nödvändigt att identifiera hinder och möjligheter för att öka återanvändning inom SÖRAB-regionen, det vill säga kommunerna; Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna, samt att föreslå hur kommunerna/sörab kan utveckla samarbetet med secondhand-butiker. För att få en form av nulägesanalys undersöktes flöden av avfall som återanvänds via secondhand-butiker inom SÖRAB-regionen. Uppsatsen avgränsades till att endast inkludera kategorin secondhand-butiker, vilket utesluter exempelvis antikbodar. En enkätundersökning antogs vara det bästa sättet för att nå så många som möjligt i ett första steg för att därefter fördjupa undersökningen hos några aktörer. Två olika former av enkätintervjuer kom emellertid att användas i och med frågeställningarnas tvådelade karaktär; dels ett kvantitativt tillvägagångssätt för att undersöka återanvändningsflödet och dels frågeställningar om hinder och möjligheter utifrån ett kvalitativt angreppssätt. Inom SÖRAB-regionen identifierades 33 secondhand-butiker, varav fem butiker ej medverkade. För de medverkande 28 secondhand-butikerna är det sammantagna återanvändningsflödet inom SÖRAB regionen objekt/år, vilket skulle motsvara objekt/år respektive kr/år för hela SÖRAB-regionens secondhand-butiker. I den kvalitativa undersökningen om hinder och möjligheter deltog fem kommersiella och fem ideella second handbutiker. Hinder av ekonomisk karaktär ansågs vara det största hotet mot second handmarknaden, då kommersiell secondhand-försäljning är en relativt olönsam affärsverksamhet samtidigt som ideell secondhand-verksamhet hotas av momsbeläggning. En kraftig hyreshöjning respektive momsbeläggning skulle få stora konsekvenser för secondhandmarknaden. Möjligheter som kan öka återanvändningen är bland annat att öka insamlingen genom fler insamlingscontainrar; skapa attraktiva butiker genom att möblera rum inne i butiken enligt IKEA-modellen; samt att öka försäljningen genom att sprida verksamheten till Internet. För att tillvarata möjligheterna och övervinna hinder är ett nära samarbete nödvändigt, dels horisontellt, mellan secondhand-butiker, dels vertikalt, mellan secondhand-butiker, kommuner, SÖRAB samt högre instanser. Bland annat bör möjligheten att etablera återvinningssystem på återvinningscentraler utvärderas samt nya samarbetsformer mellan kommunens dagliga verksamhet och ideella secondhand-butiker. Olika former av incitament och ersättningssystem bör även ses över, i synnerhet om ideell verksamhet momsbeläggs. För trots allt borde återanvändning som befinner sig högre upp än återvinning på EU:s avfallshierarki omfattas av åtminstone samma nivåer av incitament som lägre stående avfallshanteringsformer.

8

9 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION EU:S AVFALLSHIERARKI Producentansvaret SVENSKA MILJÖMÅL Regionala och lokala mål SVENSK AVFALLSHANTERING OCH AVFALLSHIERARKIN SYFTE Avgränsning Syfte och frågeställningar DEFINITION AV BEGREPP AVFALL ÅTERANVÄNDNING För- och nackdelar med återanvändning Tidigare forskning METODOLOGI Induktion Avgränsning DATAINSAMLING Litteraturstudie Inventering Enkätens utformning Enkät en strukturerad intervju Telefonenkät frågeställning Besöksenkät frågeställning Triangulering DATAANALYS Kvalitativ dataanalys Kvantitativ analys METODKRITIK Kritik av den kvalitativa analysen Kritik av det kvantitativa tillvägagångssättet RESULTAT DET KVANTITATIVA RESULTATET FRÅGESTÄLLNING DEN KVALITATIVA ANALYSEN FRÅGESTÄLLNING Inflöde Butik Utflöde SLUTSATS AV DEN KVALITATIVA ANALYSEN DISKUSSION ÅTERANVÄNDNINGSFLÖDET VIA SECOND HANDBUTIKER INOM SÖRAB-REGIONEN MÖJLIGA SAMARBETSFORMER SAMARBETE VÄGEN TILL FRAMGÅNG Samarbetsformer för ett ökat inflöde Samarbetsformer som kan gynna second handbutiken Samarbetsformer för ett ökat utflödet AVSLUTANDE KOMMENTARER Second hand = central samhällsservice Helhetsperspektiv Vikten av nätverk Återanvändningsflödet REKOMMENDATIONER FÖR ETT FORTSATT ARBETE... 42

10 6.1 REKOMMENDATIONER FÖR ATT INFLÖDET SKA ÖKA REKOMMENDATIONER SOM KAN GYNNA SECOND HANDVERKSAMHETEN REKOMMENDATIONER FÖR EN ÖKAD FÖRSÄLJNING SLUTSATS PRAKTISKA HINDER OCH LÖSNINGAR TEORETISKA HINDER OCH LÖSNINGAR VIDARE FORSKNING BILAGA 1: INVENTERINGSKÄLLOR BILAGA 2: ENKÄTFRÅGOR OM ÅTERANVÄNDNING OCH SECOND-HAND BILAGA 3: SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT BILAGA 4: FÖRSÄLJNING I ANTALET VAROR OCH KRONOR BILAGA 5: IMPUTATION AV ANTALET KRONOR ETT OBJEKT MOTSVARAR

11 1. Introduktion I de industrialiserade länderna ökar konsumtionen av produkter och tjänster. Denna utveckling leder, trots diverse effektivitetslösningar, till ökande avfallsmängder. Data från de senaste årtionden visar tydligt på fortsatt ökande mängder hushållsavfall per person, med ca 2-3 % årligen i Sverige (PROFU 2001) och även i andra europeiska länderna (Beigl et. al. 2003). Enligt OECD (2004) har hushållens avfallsmängder ökat med ungefär 54 % i OECD-länderna mellan 1980 och I en studie utförd av Europeiska miljöbyrån (EEA 2008a) beräknades att svenskarna år 1995 genererade i genomsnitt 386 kg hushållsavfall per person. Denna mängd ökade till 482 kg per person 2005 (ibid. 1 ). Enligt Avfall Sverige (2007a) hade andelen hushållsavfall per person stigit ytterligare under 2006 till 494 kg, vilket motsvarar just en årlig ökning på ca 2-3 %. Vidare antar EEA (2008b) att avfallsmängderna för EU15-länderna 2 kommer att öka med 22 % till år 2020, vilket skulle resultera i att svenskarna kommer att generera i genomsnitt 588 kg per person år Kommunen ansvarar för omhändertagandet av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt även planeringen för omhändertagandet av allt avfall som uppkommer i kommunen (15 kap :808). Det innebär att ökade avfallsmängder är något som kommunen måste hantera i sin planering för framtidens avfallshantering. Problemet ligger inte endast i kvantiteterna utan även i avfallets kvalitet, det vill säga i form av de allt mer komplexa produkterna. För att komma till rätta med avfallsproblematiken och skapa hållbara avfallslösningar har kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna tillsammans med SÖRAB (2008) initierat en gemensam plan för avfallshantering. Tanken är att denna plan ska styra hur avfallshanteringen ska genomdrivas fram till år Ett av delmålen i avfallsplanen utgår från att handeln med begagnade/återanvända varor ska öka till EU:s Avfallshierarki Sedan 70-talet har många försök gjorts på lokal, nationell och internationell nivå att institutionalisera avfallsminimering genom att utfärda bindande riktlinjer för att uppnå en hållbar avfallshantering och minskade avfallsmängder. Det första steget inom EU togs 1975 genom Europaparlamentets och rådets Avfallsdirektiv (75/442/EEC). Direktivet begärde att de dåvarande nio medlemsstaterna skulle stödja åtgärder för att reducera kvantiteterna av vissa avfall. Baserat på detta direktiv, etablerades den första gemensamma strategin för avfallshantering (SEC (89) 934). I denna rangordnades olika strategier för första gången, varpå en avfallshierarki formulerades, under vilken avfallsminimering gavs högsta prioritet, åtföljt av återvinning och deponering. Denna utveckling följdes upp i en revidering av den gemensamma avfallsstrategi 1996 (COM (36) 399) där avfallshierarki kom att preciseras; återanvändning och material- respektive energiutvinning av avfall bör ske i de fall avfallsproduktion inte kan und- 1 Ibid. är ett latinskt utryck för på samma ställe och används när två eller flera referenser efter varandra är från samma källa. 2 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike 1

12 vikas. Rådets resolution (EGT C 76, 11.3.) av 1997 uppmärksammar att denna hierarki inte ska följas slaviskt utan ska samtidigt vara ekonomiskt rimlig och anpassad både till den som lämnar och hämtar/hanterar avfall. Genom den temainriktade strategin för förebyggande och materialåtervinning av avfall (KOM(2005) 666 slutlig) och revideringen av ramdirektivet för avfall (75/442/EEC) under 2006 kom avfallshierarkin att formuleras enligt följande; i första hand ska avfallets mängd och farlighet minska därefter ska avfall återanvändas i så hög grad som möjligt. Om avfallet inte går att återanvända ska det materialåtervinnas. Därefter ska avfallet energiutvinnas. Om det inte går att behandla avfallet på något annat sätt är det slutligen deponering av avfallet som är det sista sättet att omhänderta avfall. Utanför EU finns exempelvis G8 gruppens 3 så kallade 3R-initiativ, vilket motsvarar en form av avfallshierarki, där 3R motsvarar Reduce, Reuse and Recycle 4. Detta indikerar att återanvändning bör ses som det näst bästa alternativet efter avfallsminimering, men före återvinning. Planen som antogs under World Summit on Sustainable Development (Johannesburg, September 2002) påkallar även efter ytterligare åtgärder (COM(2003) 301); prevent and minimise waste and maximise reuse [ ]to minimise adverse effects on the environment and improve resource efficiency Producentansvaret Det senaste instrumentet inom EU:s lagstiftning är producentansvaret, vilket bygger på principen att det är producenten som ansvarar för uppsamlingen och hanteringen av deras produkter när de har förbrukats (COM (36) 399). Tanken är att producenterna då ska tillverka mer återvinningsvänliga produkter, vilka innehåller mindre farliga och komplexa komponenter. Förhoppningsvis ska kostnaden för hanteringen av den förbrukade produkten även ingå i produktpriset (2002/96/EG). I EU har producentansvaret införts för förpackningar, returpapper, bilar, däck samt elektriska- och elektroniska produkter. Avfallshierarkin ska tillämpas även på producentansvaret. Enligt direktivet för elektroniska produkter (2002/96/EG) är en av utgångspunkterna (18) att; När så är lämpligt bör återanvändning av WEEE 5 [ ] prioriteras. I de fall återanvändning inte är att föredra bör allt separat uppsamlat WEEE sändas till återvinning. Vidare förordar artikel 7 punkt 1 att återanvändning av hela apparater ska prioriteras. Produkter och dess komponenter måste även designas så att återvinning/återanvändning underlättas (art 4). 1.2 Svenska miljömål Sveriges inträde i EU 1995 innebar att svensk avfallshantering underkastades EU:s regelverk och policy. Av denna anledning har regeringen fastställt i proposition 1997/98:145, där Sveriges miljömål introduceras, att avfallshierarkin är grundpelare för svensk miljöpolitik. Omhändertagandet av avfall i Sverige ska följaktligen följa en bestämd prioriteringsordning. Dessutom ska miljöbalken (1998:808) tillämpas enligt portalparagrafen så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. I de svenska miljökvalitetsmålen (prop 2000/01:130) benämns avfallshantering främst under delmål 15 för God bebyggd miljö. Där framgår det att mängden deponerat avfall ska minska och återvinningen öka. Vidare förordas även att den totala mängden 3 Group of eight (G8) beslut är ej bindande utan utformar gemensamma ståndpunkter och rekommendationer, vilka dock väger tungt för stora internationella organisationer som världsbanken, IMF, OECD och EU (Dobson 2007). 4 Det vill säga i ordning; minimering, återanvändning och återvinning 5 Waste Electrical and Electronic Equipment 2

13 genererat avfall inte ska öka. Dessa mål återkommer även i Sveriges avfallsplan (Naturvårdsverket 2005) där det likväl fastslås att EU:s avfallshierarki gäller som tumregel för Sverige. Dessa nationella riktlinjer är rekommendationer riktade mot Sveriges län och kommuner Regionala och lokala mål Stockholms län har regionaliserat miljökvalitetsmålen (Stockholms länsstyrelse 2006) och anger bland annat att mängden deponerat avfall ska minska i länet samt att matavfall ska i ökad grad återvinnas genom biologisk behandling. Kommunen är den instans som ansvarar för insamling och omhändertagande av avfall (15 kap :808). Solna stad har som en av utgångspunkterna i deras översiktsplan (Solna stad 2006) att verka för avfallsminimering, återanvändning, återvinning och ett miljöriktigt omhändertagande av avfall. Andra översiktsplaner i länet är inne på samma spår; Sundbyberg (2001) önskar att kraftigt minska avfallsmängderna; Täby kommun (1992) ska öka återanvändning/återvinning; och Järfälla avser enligt deras kommande miljöpolicy att främja (SÖRAB 2008); återanvändning, återvinning och annan hushållning med material, råvaror och energi. 1.3 Svensk avfallshantering och avfallshierarkin Avfallshanteringen är till synes styrd av olika regelverk på olika nivåer i samhället. Dessa internationella, nationella och lokala åtaganden har emellertid inte påvisat någon märkbar minskning av avfallsmängderna, viket bland annat framgår av de ständigt ökande kvantiteterna av hushållsavfall i Sverige (EEA 2008a). Ofta ges dock intrycket av att den svenska avfallshanteringen idag är hållbar och att avfallet är en del av ett kretslopp; Svensk avfallshantering är framgångsrik (Avfall Sverige 2007a). Detta härleds ofta till de stora mängder hushållsavfall som återvinns. Under 2006 återvanns 95 % av allt hushållsavfall i Sverige genom materialåtervinning, energiutvinning eller biologisk behandling (ibid.). Bara en mindre del deponerades. Merparten av hushållsavfallet inom Stockholmsområdet blir idag till energi i Högdalenverket eller i Uppsala (SÖRAB 2008). Att huvuddelen av hushållsavfallet energiutvinns istället för deponeras är utifrån den ovan nämnda avfallshierarkin visserligen både önskvärt och ett steg i rätt riktning. I och med att avfallshierarkin utgör utgångspunkten för svenskt avfallshantering bör dock högre steg på avfallshierarkin vara eftersträvansvärda i form av återanvändning och avfallsminimering. Idag saknas dock klara strategier för hur en sådan transformation av avfallshanteringen skall gå till. Av denna anledning syftar denna uppsats till att föreslå hur återanvändningen kan öka och därigenom ta ett ytterligare steg högre upp i avfallshierarkin. 1.4 Syfte Detta arbete skrivs på uppdrag av SÖRAB och utgör även huvudmomentet i kursen Examensarbete i miljö och hälsoskydd på Stockholms universitet. Utgångspunkten för arbetet går att finna i det utställningsförslag som under maj månad 2008 ligger till grund för en tilltänkt avfallsplan för SÖRAB-regionen (2008). I denna går det att läsa att det övergripande målet för avfallshantering är att; Avfallshanteringen [ska år 2020] ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. För att uppnå detta mål har 8 delmål formulerats i avfallsplanen tillsammans med strategier för att fullgöra delmålen till Ett av dessa delmål syftar till att öka och stimulera återanvändningen i regionen; År 2012 ska minst 80 procent av invånarna uppge att de handlar med begagnade och/eller återanvända varor. I strategin för detta delmål föreslås att undersöka förutsättningar och hinder för ett utökat samarbete [samt att] föreslå lämpliga samarbetsområden. 3

14 1.4.1 Avgränsning Undersökningen avgränsas geografiskt till SÖRAB-regionen, det vill säga kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Undersökning avgränsas till återanvändning som passerar mellanhänder, vilket utesluter bland annat Internethandel, bakluckeloppis och annan form av direkt återanvändning. Empiriskt material har således samlats in från second handaffärerna lokaliserade till de ovan nämnda kommunerna. I och med att kommunerna främst är ansvariga för hanteringen av hushållsavfall 6 kommer fokus endast att läggas på avfall från hushåll och därmed utesluts avfall från affär och industri. En vidare diskussion om avgränsning och urval sker under kapitel Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet för denna uppsats är att identifiera hinder och möjligheter för att öka återanvändning inom SÖRAB-regionen samt att föreslå hur kommunen och SÖRAB kan utveckla samarbetet med second handbutiker. Därtill efterfrågar SÖRAB en ökad kännedom om flöden av avfall som återanvänds inom SÖRAB-regionen. Följande frågeställningar har formulerats: Hur stort är återanvändningsflödet via secondhand butiker inom regionen? Vilka hinder finns för second handmarknaden? Vilka möjligheter finns för second handmarknaden? Hur kan ett samarbete mellan SÖRAB/kommunen och second handbutiker utvecklas? Undersökningen är målinriktad och utgår från att öka förståelsen för hur handeln med begagnade varor kan öka. Svaren på frågeställningarna sammanfattas genom att lämpliga rekommendationer föreslås. Dessa kommer dels att utgå från praktiska rekommendationer, vilka riktas till second handbutiker och kommunen, dels teoretiska rekommendationer om fortsatt utvärdering och/eller forskning, vilka riktas främst mot universitetet men även Regeringskansliet. Tanken är att formulera ett första steg till en gemensam strategi som syftar till att öka återanvändningen. 6 Hushållsavfall definieras enlig Miljöbalken 5 kap 2 som; avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet 4

15 2. Definition av begrepp 2.1 Avfall Avfall definieras enligt artikel 1 i direktiv 2006/12/EG som varje föremål, ämne eller substans som ingår i de kategorier som anges i bilaga I och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Beroende på hur återanvändning definieras kan återanvändning av objekt kategoriseras till avfall såväl som icke-avfall. En uppdelning kan exempelvis göras mellan en tvålflaska som återanvänds genom att fyllas på med en refillpåse och kläder som slängs i en insamlingscontainer på en återvinningsstation. När innehållet i en tvålflaska tar slut kan den slängas eller användas återigen genom att köpa en refillpåse. I det senare fallet är det inte meningen att göra sig av med tvålflaskan, vilket alltså innebär att denna typ av återanvändning hamnar per definition utanför avfallsbegreppet. Medan kläderna som skänks bort avses att bortskaffas och går in i avfallsflödet. Denna form av återanvändning bör därför formellt beaktas som avfall ända fram till objektet återanvänds 7. Om objekt som säljs via annons inkluderas blir uppdelningen inte lika enkel, då det förvisso är meningen att göra sig av med dessa objekt, alltså per definition avfall. Men samtidigt skickas dessa objekt direkt till en andra användare, och förpassas därför aldrig till kommunens insamlingssystem för avfall. Sammantaget föreslår detta att det finns en definitionsproblematik och att återanvändning kan beaktas som icke-avfall om återanvändning per definition innebär att ett objekt användes mer än en gång. På grund av gränsdragningsproblematik och återanvändningens många ansikten kan begreppet många gånger vara svårt att tolka. 2.2 Återanvändning Det finns idag inte någon entydig definition av begreppet återanvändning. Enligt Avfall Sveriges (2007b) ordlista är definition av återanvändning; användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Denna definition utelämnar dock en stor del av begreppets omfång. Inte minst då Svenska Akademin (2008) definierar kassation som; handling(en) att förklara något för odugligt, oanvändbart, att förkasta, utmönstra, utrangera. Många second handbutiker erhåller objekt som har donerats, snarare än kasserats. Samtidigt som säljannonser i tidningen knappast innehåller kasserade varor enligt svenska akademins definition. För om objekten i fråga hade ansets odugliga eller oanvändbara hade de knappast bytt ägare utan förpassats till annan form av avfallshantering såsom återvinning alternativt deponering. I den europeiska lagstiftning, definieras återanvändning i ett fåtal direktiv relaterat till specifika avfallsflöden, som exempelvis direktiven om förpackningar (94/62/EG), uttjänta fordon (2000/53/EG) och elektroniska produkter (2002/96/EG). Definitionen av återanvändning är visserligen mer öppen i direktiven, men ytterst fokuserad på den enskilda tillämpningen av just den produkten, exemplifierat av direktivet för uttjänta fordon (art 6 (2)); återanvändning: varje förfarande genom vilket komponenter från uttjänta fordon används i samma syfte som de är utformade för. En mer generell definition av begreppet har antagits av paraplyorganisationen RRUSE 8 (2007); An action or operation by which components or whole products are used for the same purpose for which they were conceived. Denna allmänna definition är ur allmän synpunkt inte heller helt perfekt, då en bokstavlig tolkning riskerar att utesluta de objekt som återanvänds genom att de uppfyller en ny funktion. 7 Gränsen för när ett avfall slutar vara ett avfall är idag under diskussion i EU. Nya direktiv väntas inom kort. Troligen kommer avklassificeringen baseras på att det finns en marknad för avfallet och att det ej medför negativ miljöpåverkan (se vidare Avfall Sverige 2008). 8 Reuse and Recyling European Union Soical Enterprises. 5

16 Exempelvis kan en plastpåse från affären som används till soppåse anses falla utanför denna definition, i och med att objektet används i ett nytt syfte. Gränsdragningen är som tidigare nämnt inte alldeles enkel; är användandet av en annan funktion än den ursprungliga verkligen återanvändning? Om ovanstående exempel kan tyckas vara återanvändning, kan det bero på att det ursprungliga syftet med soppåsar är att förvara? Den allmänna definitionen av återanvändning, att använda ett objekt återigen, anses för uppsatsen syfte vara alltför allmängiltigt. Uppsatsen fokuserar på återanvändning via mellanhänder och alltså objekt som avses att bortskaffas och byter ägare. Återanvändning hamnar i detta fall inom EU:s definition av avfall. Utifrån detta kan återanvändning definieras som: Ett förfarande som innebär att komponenter eller hela produkter byter innehavare och används enligt det ursprungliga syftet För- och nackdelar med återanvändning Det finns ekologiska, ekonomiska såväl som sociala fördelar med återanvändning, vilket medför att återanvändning kan tolkas vara ett viktigt hjälpmedel för att nå en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling antas sedan Riokonferensen 1992 omfatta ömsesidig ekologisk, ekonomisk och social utveckling (Corell och Söderberg 2005). Den kanske mest uppenbara ekologiska fördelen med återanvändning är energi- och resursbesparingar som uppkommer genom att ersätta många engångsprodukter (Salhofer et. al. 2007) och därigenom undvika nyproduktion (French 2008). Detta innebär även sekundära vinster i form av exempelvis minskade utsläpp och en besparing på exempelvis 37 kg/person/år vid återanvändning av kläder (ACRplus 2007), då utvinning av jungfruliga resurser och dess transport inte är nödvändig (SDU 2004). Att återanvända objekt medför i regel att avfallshanteringsbehovet och dess kostnader minskar (French 2008), då många av de återanvända objekten aldrig de facto kasseras utan används åter. Många delar av återanvändningsförfarandet, såsom uppsamlingen, renovering och reparationer av objekt, kan samtidigt många gånger erbjuda människor, som står utanför arbetsmarknaden, jobb och utbildning (Woolridge et. al. 2006). Vidare möjliggör även återanvändning billiga högkvalitetsprodukter, vilket passar låginkomsttagare och andra eftersatta grupper (ibid). Återanvändning kan i vissa fall innebära att rengöring, reparation och transport får miljömässiga kostnader, då uppsamlingsobjekt kan exempelvis vara lokaliserat långt från butik. Att sortera och förbereda objekt som ska återanvändas är ofta tidskrävande, i synnerhet om objekten inte är hela och funktionella, vilket medför en ekonomisk kostnad (se exempelvis; Bailey, 1995; Scarlett, 1991; Schaumberg och Dolye, 1994; Delong, 1994). En allmänt förekommande kritik mot återanvändande är att äldre objekt, ofta vitvaror, kan vara toxiska eller konsumera mycket energi 9, vilket kan överväga fördelarna med att förlänga objektets brukbarhet (Truttman och Rechberger 2006). Återanvändning av sådana produkter riskerar dessutom att förhindra att nya lösningar når marknaden (ibid). Av denna anledning kan det ur ett ekologiskt såväl som ekonomiskt perspektiv många gånger vara nödvändigt att i varje enskilt fall jämföra för- och nackdelarna mellan återanvändning, återvinning och nyproduktion. 9 Se vidare; frys (Horie 2004); tvättmaskin (Stahel 1991); diskmaskin, mikrovågor, video (Billigmann et al 1995); dataskärm (Soldera 1995); TV (Schlogl, 1995). 6

17 2.2.2 Tidigare forskning En del forskning har bedrivits för att fastställa återanvändningens egentliga potential genom jämförande livscykelanalyser, där återanvändning ställs mot nyproduktion. Rüdenaur et. al. (2004) och Steiner et. al. (2005) kom fram till att det varken är ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart att byta ut en 20-årig gammal tvättmaskin. Schichke et. al. (2003) framhåller att detsamma tycks gälla för gamla datorer eftersom själva produktionsfasen ger upphov till högre miljökostnader än ett långtgående brukande av objektet. Återanvändning av frysar tycks dock vara diskutabelt (Sun och Vrints 2005), Steiner et. al. (2005) vidhåller dock att även frysar bör återanvändas. Truttman och Rechberger (2006) har visat att ett förlängt brukande av ett hushålls vitvaror kan minska den sammanlagda energikonsumtionen med 12 % jämfört med återvinning och nyinköp. Stora energivinster kan även göras vid återanvändning av kläder enligt Woolridge et. al. (2006). Vid återanvändning av 1 ton polyester krävs endast 1,8 % av den energi som behövs för att manufakturera samma mängd ur jungfruliga ämnen, på motsvarande sätt kräver återanvändningen av 1 ton bomull endast 2,6 % av energin jämfört med nyproduktion. Återanvändning är emellertid ett brett begrepp. Inom industrin har forskning på temat främst fokuserat på hur interna flöden kan återanvändas i form av exempelvis avloppsvatten (se exempelvis; Into et. al. 2004) och biprodukter (se exempelvis Andreola et. al. 2008). Hur externa flöden återanvänds inom industrin och samhället är emellertid sämre kartlagt och har utförts framförallt i samband med olika former av produktreturnering (t.ex. French 2008; French och LaForge 2006). Flödesanalyser av hushållens återanvändning är i likväl väldigt begränsade i synnerhet i Sverige men även i andra länder. Till undantagen kan paraplyorganisationen Furniture Re-use Network s (FRN 2008) beräkning av återanvändningsflödet inom koncernen nämnas samt Science Application International Corporation s (SAIC) (2000) uppskattning av antalet ton av avfall som är återanvändbara i New York City. Forskningen om återanvändning har även berörts inom humaniora, och då ofta i samband med konsumtion och second hand som ett kulturellt begrepp. Bland annat har Tim Coopers (2005) diskuterat hur produkters livslängd kan öka genom ökad ekologisk effektivitet, längre produkthållbarhet och långsammare konsumtion. Second handverksamheten som sådan har fått mindre uppmärksamhet inom den akademiska traditionen. Inom sociologin har emellertid forskning bland annat beskrivits av Hackney (2005) med utgångspunkt att second hand är ett kulturellt fenomen som skapar identitet. Få om ens någon forskning har dock bedrivits utifrån second handbutikernas perspektiv. Sammanfattningsvis har återanvändning endast studerats teoretiskt som en form av kulturellt uttryck eller som ett led i hållbar konsumtion. Praktiskt har forskningen avgränsats till att undersöka potentialen av att återanvända produkter. Ingen tycks dock ställa sig frågan hur samhällets återanvändning av objekt ska öka. Fokus är idag nästan uteslutande på hur industrin kan öka återanvändningen internt. Därför krävs en undersökning som dels kan beskriva nuläget, det vill säga hur mycket som återanvänds i samhället idag, dels en explorativ ansats som kan formulera hur denna återanvändning kan öka. 7

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Avfallsprevention: Nuläge och trend i hushåll och industri

Avfallsprevention: Nuläge och trend i hushåll och industri Avfallsprevention: Nuläge och trend i hushåll och industri Från delprojekt Kostnader för avfallsprevention Profu 2008-05-07 Jenny Sahlin Mattias Bisaillon Ebba Löfblad Johan Sundberg Viveca Wågerman Agenda

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Inventering lokala föreskrifter

Inventering lokala föreskrifter www.pwc.se Inventering lokala föreskrifter Solna stad Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 2. Lokala föreskrifter... 2 2.1. Solna stads lokala ordningsföreskrifter... 2 2.1.1. Lokala

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen Innehåll Inledning... 3 Utmaningen... 3 Utvecklingspotential... 4 Omfattning... 5 Fördjupning... 5 Sida 2 av 5 Inledning

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar

EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Miljödepartementet Att: Jerker Forsell EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder de privata återvinningsföretagen.

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning GUIDE # 9 Maj 2014 Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning I korthet Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Miljöminister Jan-Erik Enestam

Miljöminister Jan-Erik Enestam Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (batterier och ackumulatorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? David Langlet juridiska institutionen Göteborgs universitet EU:s första miljöhandlingsprogram (1973) The elimination of industrial and consumer wastes is

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Sammanträdesprotokoll 6 (13) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2013-11-13 87 Svar på motion (S) om kretsloppspark (KS 2012.448) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) 17217/2/10 REV 2 ENV 824 MI 510 CODEC 1413 REVIDERAD NOT från: Generalsekretariatet till:

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17 Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 28 & 29 Senast uppdaterad 211-2-17 Sålda mängder EE-produkter (i kg) år 29 år 28 97 18 57 99 957 155

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-04-21 1 Vad är cirkulär ekonomi? En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Budget 2017 med plan Avfall

Budget 2017 med plan Avfall 2017 med plan 2018-2019 Avfall Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål... 3 2.1 Danderyds kommun genomför en väl utförd och trafiksäker hämtning av avfall samt erbjuder ett tillfredställande avfallstjänsteutbud...

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2015/04155/Mm Malmö den 19 februari 2016 REMISSVAR: Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Läs mer

Avfall ÅTERVINNA, BRÄNNA ELLER SLÄNGA? ROBERT LUNDMARK & EVA SAMAKOVLIS. SNS Förlag

Avfall ÅTERVINNA, BRÄNNA ELLER SLÄNGA? ROBERT LUNDMARK & EVA SAMAKOVLIS. SNS Förlag Avfall ÅTERVINNA, BRÄNNA ELLER SLÄNGA? ROBERT LUNDMARK & EVA SAMAKOVLIS SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Telefax: 08 507 025 25 order@sns.se www.sns.se SNS är en oberoende

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Avfallsmängder och materialeffektivitet

Avfallsmängder och materialeffektivitet Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Sopsortering räcker inte

Sopsortering räcker inte Sopsortering räcker inte ANETTE SVINGSTEDT HERVÉ CORVELLEC Världens produktion av avfall Hushållsavfall: 2 miljarder ton Verksamhetsavfall: 5-8 miljarder ton (utan gruvavfall) Källa: UNEP: Global waste

Läs mer

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallsdirektivet Förpackningsdirektivet Deponidirektivet Direktiven om uttjänta bilar, elavfall, batterier och ackumulatorer Naturvårdsverket

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer