Konferens 2012 A B S T R A C T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferens 2012 A B S T R A C T"

Transkript

1 Konferens 2012 A B S T R A C T Försvarshögskolan 29-30/11 Campus Karlberg 2012

2

3 Innehållsförteckning sid Vetenskap och profession på lika villkor 1 Utvärdering och utveckling av VFU-konceptet inom Försvarshögskolan Verksamhetsintegrerat lärande 2 kursdeltagare presenterar sina projektplaner Verksamhetsförlagd utbildning 3 studerandes uppfattningar av mötet mellan praktik och teori Ämne eller ordning och reda 4 lärarstudenters prioriteringar och dilemman utifrån handledares feedback under VFU-perioden Sjuksköterskestudenters erfarenheter av klinisk utbildning 5 i två nordiska länder en prospektiv studie Vaddå praktikchock! 6 om lärarstudenters möte med verksamhetsutövningen Samverkan kring högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning 7 en pågående aktivitet Samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning 8 Ledarintelligens, självkänsla och personlighetsdrag före och efter deltagande i UGL 9 Att utveckla kunskap om matematiksvårigheter med utgångspunkt från lärares kunskap och erfarenhet 10 Att synliggöra lärares lärande i processhandledning 11 Utbildning och Integration 12 om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Akademisk kunskapssyn och arbetslivskultur 13 Hinder eller möjlighet för AIL? Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet? 14 Innovativ forskningsdesign och komplexitet 15 Reflekterande ledarskap och lärande 16 Leadership intelligence, self-esteem and personality traits before and after participation in UGL 17 "You have to use your brain, heart and soul" 18 A new model of Leadership Intelligence

4

5 Abstract 1 Vetenskap och profession på lika villkor - Utvärdering och utveckling av VFU- konceptet inom Försvarshögskolan Leif Karlsson, Högskolan Kristianstad Kristina Johansson, Högskolan Väst Jörgen Dimenäs, Högskolan i Borås I maj 2011 engagerades en extern bedömargrupp med uppdrag att granska Försvarshögskolans VFU-koncept. Uppdragsgivarna efterlyste en extern kritisk granskning som kan ligga till grund för revidering av befintlig kurs och programstruktur inför Högskoleverkets granskning av officersprogrammet år Utvärderingen presenterades i form av en rapport för nyckelpersoner vid Försvarshögskolan i februari Rapporten vilar på insamlade data från tre olika källor; styrdokument, platsbesök och intervjuer med lärare och kadetter samt examensarbeten. Utvärderingen visar på att arbetet med att förankra VFU:n i en akademisk diskurs har startat men kräver tid och insatser på olika områden för att kunna lyckas. Miljön på VFU-skolorna har ingen tradition av att vara högskolemässig och studierna och studiemiljön färgas alltför mycket av ett gymnasialt tänkande och brist på självstudier medan det reflekterande kritiska inslaget inte är tillräckligt utvecklat. Som en följd av utvärderingen startades vid Försvarshögskolan under våren 2012 ett arbete med att ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa kvalitén i de verksamhetsförlagda delarna av officersutbildningen. Kvalitetsarbetet och implementeringen av de åtgärder som den leder fram till kommer att ske under hösten 2012 och våren en tar sin avstamp i resultatet från utvärderingen men tar också upp det åtgärdspaket som Försvarshögskolan tog fram under våren 2012 samt de svårigheter implementeringen innebar och fortfarande innebär. Under sessionen ges möjlighet till viktigt erfarenhetsutbyte med kollegor och forskare från olika fält avseende de möjligheter och svårigheter man ställs inför vid akademisering av en yrkesutbildning Interaktiv session 1

6 Abstract 2 Verksamhetsintegrerat lärande kursdeltagare presenterar sina projektplaner Leif Karlsson, Högskolan Kristianstad Kristina Johansson, Högskolan Väst Björn Cronquist, Högskolan Kristianstad Ingmar Jönsson, Högskolan Kristianstad Irene Persson, Högskolan Kristianstad Mariann Persson, Högskolan Kristianstad Elisabet Radeklev, Högskolan Kristianstad Under hösten 2011 gav Högskolan Kristianstads och Högskolan Västs högskolepedagogiska centra i samverkan med VILÄR en gemensam högskolepedagogisk kurs med inriktning mot arbetsintegrerat lärande (AIL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursen gav möjligheter till ett unikt erfarenhetsutbyte mellan lärare från olika högskolor och ämnesområden. Ett viktigt moment inom kursen var framskrivandet av en design för ett utvecklingsarbete inom fältet verksamhetsintegrerat lärande samt en design för hur denna implementering skulle kunna utvärderas. Projektarbetet skedde huvudsakligen i grupp. En kollegial granskning skedde under ett avslutande internat där deltagarna fungerade som kritiska vänner. Under sessionen presenteras ett urval av projektplanerna i form av korta powerpointintroduktioner varefter det ges möjlighet till interaktion med författarna och ta del av deras posters. Projektidéerna, bakomliggande pedagogiska tankar och spännande förslag på implementering ger utrymme för diskussion, återkoppling och nätverkande. Interaktiv session 2

7 Abstract 3 Verksamhetsförlagd utbildning - studerandes uppfattningar av mötet mellan praktik och teori Ewa Olstedt, Försvarshögskolan Lena Geijer, Stockholms universitet Målsättningen för akademiska yrkesutbildningar är att förbereda de studerande för en specifik profession. Enligt Gardner (2009) är målet för den akademiska yrkesutbildningen att träna de studerande i en bestämd profession och samtidigt ge inblick i de viktigaste vetenskapliga sätten att tänka. I denna studie jämförs två akademiska yrkesutbildningar som skall kombinera en vetenskaplig grund och ett kritiskt tänkande med praktiska kunskaper. Utbildningarna genomgår en förändringsprocess som får konsekvenser för både professionsidentitet, villkor för lärande, yrkesspråk och professionsutveckling i stort. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur VFU-verksamheten uppfyller examensmålen med avseende på framförallt de generiska färdigheterna, enligt HL kap. 1 8, och hur de studerande uppfattar mötet mellan praktik och teori under VFU. Det empiriska materialet består av enkäter och fokusgruppssamtal med studenter som genomgår sin senare del av utbildningen till lärare och officer. Studien tar bl.a. sin utgångspunkt i Giddens (2007) struktureringsteori som betraktar organisationer som kulturer, vilka kan identifieras genom regler och rutiner och därigenom studeras och läras genom praktisk och diskursiv medvetenhet, dvs. genom de olika uttrycksmedlen i en dialog. Resultatet visar att båda utbildningarna enligt de studerande bidrar med att utveckla analytiska färdigheter, informationssökning och skriftlig kommunikationsfärdighet. Att det kritiska tänkandet utvecklas under utbildningen framhåller lika många som anser att det inte utvecklas, vilket också stämmer överens med utveckling av muntlig kommunikation. Skillnaden mellan de studerande på de olika utbildningarna visar sig främst i frågan om utbildningen uppfyller kraven för akademisk utbildning där hälften av studerande på officersutbildningen anser att utbildningen inte uppfyller kraven i jämförelse med lärarstuderande där övervägande anser att utbildningen uppfyller kraven. 3

8 Abstract 4 Ämne eller ordning och reda lärarstudenters prioriteringar och dilemman utifrån handledares feedback under VFU-perioden Jörgen Dimenäs, Högskolan i Borås Anita Norlund, Högskolan i Borås Kerstin Kolback, Högskolan i Borås Christer Wede, Högskolan i Borås Verksamma lärare signalerar olika grad av tydlighet för eleverna och deras föräldrar vad som är viktigt i undervisningen. Man uttrycker vad elevernas vistelse i skolan ska leda till och vilka värderingar som efterfrågas. Lärare som exempelvis betonar att känna till begreppet demokrati är helt nödvändigt eller det mest väsentliga är att ni lär er ta eget ansvar uttrycker medvetet eller omedvetet att en särskild företeelse prioriteras, nämligen relationen mellan ämnesspecifikt innehåll å ena sidan och värdefrågor å den andra. Hur denna relation förstås och hanteras är betydelsefullt för vilka möjligheter eleverna har att förstå vad målen med skolans verksamhet egentliga innebörd är. Syftet med föreliggande studie är att presentera hur lärarstudenter efter sin slutliga verksamhetsförlagda utbildning hanterar och förstår relationen mellan ämnesspecifikt innehåll och värdefrågor i undervisningen. Undersökningens data erhålls genom intervjuer av lärarstudenter och studien bygger på Bernsteins pedagogiska kodteori, vilken erbjuder ett redskap för att förstå relationen mellan de typer av ord och företeelser som lärarstudenterna involverar i sin undervisning och som ingår i deras uppdrag att främja såväl värderelaterat som ämnesspecifikt innehåll. Intervjustudien består av kvalitativt kategoriserade utsagor från 16 lärarstudenter som nyligen fullgjort en sex veckors slutlig VFU. Resultatet av intervjuerna med lärarstudenter är att de involverar spänningar och dilemman som kommer till uttryck i en utbredd tvehågsenhet. Det är oundvikligt med en spänning; spänningen ingår i undervisningen med en automatik. Denna automatik innebär emellertid inte att det är likgiltigt hur relationen tar sig uttryck. Tvärtom, vilka olika typer av värde- och ämnesmässiga hållningar som uppmuntras har betydelse. Med tanke på att det är värderingar som olika prioriteringar och motiveringar bygger på, värderingar som i olika grad underlättar att fullfölja uppdraget om en skola för alla, bör undervisningen vara ideologiskt medveten. 4

9 Abstract 5 Sjuksköterskestudenters erfarenheter av klinisk utbildning i två nordiska länder en prospektiv studie Elisabeth Jonsén, Umeå universitet Bakgrund: Klinisk verksamhetsförlagd utbildning utgör en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och har stor betydelse för studentens lärande och utveckling till professionell sjuksköterska. Studier har visat att verksamhetsförlagd utbildning kan vara av bristande kvalitet och en mindre bra erfarenhet för studenter. För att utveckla och stödja god kvalitet i klinisk verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeutbildningen samarbetar två högskolor i Finland och ett universitet i Sverige i ett gemensamt projekt. Denna delstudie presenterar resultat om sjuksköterskestudenters erfarenheter av sin första och andra kliniska utbildnings period. Syftet med denna prospektiva studie var att beskriva och jämföra finländska och svenska sjuksköterskestudenters skattade erfarenheter av kvalitén i klinisk verksamhetsförlagd utbildning efter deras första kliniska utbildningsperiod år 2009 och andra kliniska utbildningsperiod år Metod: Sjuksköterskestudenterna (n=109) bestod av tre grupper; grupp 1 bestod av 53 svenska studenter (SWE), grupp 2 bestod av 42 finländska studenter med svenska som modersmål (FIN1); grupp 3 bestod av 14 finländska studenter med finska som modersmål (FIN2). Data insamlades (år 2009 och 2010) med ett instrument Students Experiences of Clinical Education (SECE) som innehöll 64 påståenden graderade från ett till fyra. De områden som skattades var: klinisk handledning, lärande i klinisk utbildning, målsättningar i klinisk utbildning och reflektion i klinisk utbildning. Insamlat data evaluerades med statistisk analys. Resultatet visade att studenterna i både Finland och Sverige skattade klinisk handledning (p=0.008) och målsättningar i klinisk utbildning (p=0.010) lägre år 2010 i jämförelse med år År 2009 skattade de svenska studenterna (n=53) klinisk handledning (p=0.023) och lärande i klinisk utbildning (p=0.000) lägre än de finländska studenterna (n=56). År 2010 skattade de finländska studenterna klinisk handledning (p=0.047) lägre än de svenska studenterna. Konklusion: Målsättningar i klinisk utbildning skattades lägre år 2010 trots att studenterna var ett år äldre och hade mer studenterfarenhet. Anledningen till detta bör studeras ytterligare samt även orsaken till variationen vad gäller klinisk handledning. 5

10 Abstract 6 Vaddå praktikchock! om lärarstudenters möte med verksamhetsutövningen Ingamay Larsson, Högskolan i Borås Annika Rydin, Högskolan i Borås I professionsutbildningar förs ett resonemang kring hur högskoleförlagd kontra verksamhetsförlagd utbildning kan förebygga en eventuell praktikchock när studenten påbörjar sin yrkesutövning efter examen. Ansvariga för lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning möter relativt ofta studenter vilka antyder att utbildningen inte alltid överensstämmer med den verksamhetsutövning man utbildas för. Det finns tecken på att läraryrket har förändrats och att statens intentioner med skolan bör sättas i relation till faktorer som exempelvis segregation och kultur. Syftet med denna studie är att belysa hur studenter och VFU-lärare uppmärksammar möjligheten att utföra uppdraget i verksamhetsutövningen i relation till lärarutbildningen. Studien tar sin utgångspunkt i Bronäs & Selander (2006) vilka problematiserar bakomliggande föreställningar kring begreppen teori och praktik. En professionsutbildnings uppgift är att skapa dels en yrkesidentitet och ett yrkesspråk menar Selander. Som student samt ny i yrket behöver man därför stöd för att bli delaktig i och kunna utveckla en kollektiv kompetens, vilket utgör en utmaning både för lärarutbildning och skola. Selander uppmärksammar vikten av att gå från ett jag till ett vi. Undersökningen utgörs huvudsakligen av fallstudier vilket innebär att forskaren följer några nyexaminerade lärare och dennes mentor under introduktionsåret. Data analyseras utifrån såväl sociologisk- som sociokulturell teoribildning i vilken datainsamlingsmetoderna består av observation och intervjuer av student och VFU-lärare. Urvalet av skolor sker med segregationsproblematiken som bakgrund. Resultatet förväntas belysa och tematisera hur studenter och VFU-lärare, samt nyexaminerade lärare och mentorer i mötet med den så kallade praktikchocken. Vidare förväntas studien ge upphov till en diskussion av vikten av att man i lärarutbildningen kan stödja student och VFUlärare, för att försöka introducera studenten i verksamhetsutövningen som den ser ut idag, samt eliminera att en s.k. praktikchock ska uppstå. Referenser; Bronäs, A. & Selander, S. (2006) (Red). Verk, Verklighet. Teori och praktik i lärarutbildning. Stockholm: Nordstedts. Interaktiv session 6

11 Abstract 7 Samverkan kring högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning en pågående aktivitet Monica Dahlgren, Mälardalens högskola Kvaliteten inom VFU är ett gemensamt intresse och ansvar för högskola och vårdverksamhet genom Högskoleverkets krav på högskolemässig klinisk utbildning samt Socialstyrelsens krav på yrkesmässig kompetens. Ett problem kan vara att studenten upplever att vården och utbildningsmålen motsäger varandra. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola och Västmanlands sjukhus i Landstinget Västmanland har gemensamt utformat ett s k intentionsdokument avseende utbildningar innefattande VFU inom ovanstående landsting. Intentionsdokumentet är en konkretisering och tillämpning av avtal gällande dessa utbildningar där avtalet preciseras i två nivåer. Intentionsdokumentet beskriver kriterier och samverkansformer för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning. Handlingsplaner på förvaltningsnivå beskriver hur genomförandet ska motsvara kvalitets- kriterierna i intentionsdokumentet. Syftet är att säkerställa en högskolemässig VFU. Handlingsplan för VFU har framtagits i samverkan utifrån intentionsdokumentets syfte, innehåll och anvisningar. Genom kombinationstjänsten klinisk adjunkt med förankring vid både verksamhet och högskola, har utbildningens och akademins intressen tillvaratagits i arbetet. I handlingsplanen har följande beskrivits. Organisation och samverkan, kunskapsmål, undervisande förhållningssätt, studenternas medverkan, utveckling och tillvaratagande av akademiskt ämnesdjup och pedagogisk kompetens samt hur verksamheten präglas av en kritisk och kreativ miljö. Handlingsplanens grundpelare är en handledningsmodell där lärande utgår från studentens och patientens livsvärld med tydlig ansvarsfördelning samt reflektion. Implementering, genomförande samt uppföljning av handlingsplanen leds av utvecklingschef vid förvaltningen i samverkan med avdelningschef vid HVV. I handledningsmodellen inryms funktionen huvudhandledare som finns närmast studenten under dennes VFU. Kliniska adjunkter, förvaltningens utvecklare, klinikernas avdelningschefer samt huvudhandledare genomför kontinuerligt tillsammans detta kvalitetsarbete. Genom regelbundna möten under ledning av klinisk adjunkt blir huvudhandledarna väl insatta i utbildningen och dess kunskapsmål med aktuella lärandemål. Exempel på integrering är att huvudhandledarna planerar handledningen utifrån aktuella lärandemål som på så sätt kan uppnås under VFU. En kontinuerlig integrering mellan vårdverksamhet och utbildning vid högskolan sker sålunda på alla verksamhetsnivåer samt berörda organisationer från avtal och utbildningsplaner till studentens lärande. 7

12 Abstract 8 Samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde Projektet har sin bakgrund i kravet på samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsplatser avseende behovet av nyutbildades kompetens/anställningsbarhet. Det genomförs inom ramen för yrkeslärarutbildningen och i nära samverkan med de yrkesutbildningar där studenter genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Blivande yrkeslärare har som uppgift att arbeta med konkreta utvecklingsprojekt som rör såväl samverkan som kvalitetsutveckling av yrkesutbildning. Studentprojekten handleds av högskolans lärare. Parallellt med studentprojekten genomförs följeforskning, dels för att stödja processen, dels för att utveckla generell kunskap. Projektets övergripande syfte är att utveckla en nyskapande och hållbar samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, gymnasial yrkesutbildning (ungdomsutbildning och vuxenutbildning) och yrkeslärarutbildning/annan högskoleutbildning. Studenternas projekt har som mål att skapa hållbara och innovativa lösningar på utveckling av yrkesutbildning i samarbete mellan arbetsplatser och gymnasieskolor. I projektet avser vi att pröva och parallellt studera hur yrkeslärarutbildning kan bidra till att utveckla nya former för reell samverkan. Den akademiska högskoleutbildningens fokus på vetenskaplighet och yrkesförankring gör att den blivande läraren får prova kvalitetsutveckling med stöd av handledning, men också blir involverad i praktiknära forskning. Under hösten 2012 planerar och genomför en grupp lärarstudenter insatser som stödjer samverkan genom att arbeta med "skarpa projekt" i nära samarbete med sina VFU-skolor. Parallellt med studenternas arbete studeras processen med utgångspunkt i perspektiven: yrkesutbildning på vetenskaplig grund och med arbetslivsanknytning, yrkesämnets didaktik och yrkeslärares lärande. Under 2013 planeras en fortsättning av lärarstudenters insatser i yrkesutbildningens kvalitetsutveckling. Studien kommer att genomföras i nära samarbete med deltagande studenter. Datainsamlingen under hösten 2012 kommer i första hand att utgöras av studentens dokumentation under respektive projekt samt intervjuer med studenter. en ägnas åt att beskriva projektets inledande faser och identifierade hinder och möjligheter i första hand utifrån perspektiven yrkesutbildning på vetenskaplig grund och med arbetslivsanknytning. 8

13 Abstract 9 Ledarintelligens, självkänsla och personlighetsdrag före och efter deltagande i UGL Maria Ekegren, Studieförbundet Vuxenskolan Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklingsprogrammet UGL under Tre självskattningsformulär användes i studien. Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. 9

14 Abstract 10 Att utveckla kunskap om matematiksvårigheter med utgångspunkt från lärares kunskap och erfarenhet Lena Nilsson, Högskolan Väst Många lärare deltar i kompetensutveckling. Tidigare var det ofta fristående ämneskurser på grund- eller fördjupningsnivå. Numera erbjuds masterprogram som ska ge fördjupade kunskaper för kvalificerad yrkesutövning eller förberedelse till forskarutbildning. Studien genomförs i kursen Matematik i specialpedagogiska perspektiv som behandlar matematiksvårigheter, ett komplext och nybildat forskningsområde (Lunde 2011). Det råder oenighet om hur matematiksvårigheter ska undersökas och hur stor andel det handlar om. Ca 1-3 % anses ha specifika matematiksvårigheter medan % har bristande matematisk förståelse i något avseende vilket till viss del kan förklara försämrade resultat i internationella undersökningar som TIMSS (Skolverket 2010). Att öka elevers konceptuella förståelse är en central del i att motverka matematiksvårigheter. Kursdeltagarna har lång yrkeserfarenhet. Några undervisar elever med specifika matematiksvårigheter, andra är förskollärare med intresse för små barns matematik, klasslärare eller matematiklärare till exempel för vuxna i arbetsmarknadsåtgärder. Kursen ingår i ett masterprogram med inriktning mot specialpedagogik som är ett tvärvetenskapligt område där medicinska perspektiv till stor del dominerat. Det är angeläget att stärka pedagogiska och didaktiska perspektiv inom området specialpedagogik. Hur kan lärares kunskaper och erfarenhet främja elevers matematikförståelse? Hur kan lärares erfarenheter stärka det pedagogiska perspektivet i specialpedagogik? Kursens syfte är att öka förståelsen för komplexiteten i matematiksvårigheter och hur man kan arbeta för att främja matematikförståelse. Kursen utformas som cogenerative learning och dialogseminarier (Elden & Levin 1991; Lennerstad 2012) vilket innebär kommunikation mellan kursdeltagarna genom texter och examinerande seminarier. Vid seminarierna delas förberedda reflektioner utifrån litteratur och erfarenhet. En uppgift för seminariet är att formulera frågor till sin egen praktik. Frågor och idéer sammanfattas för fördjupat lärande och långsiktiga samtal mellan yrkeserfarna och forskare för att formulera praktikers kunskap för utvecklad praktik och frågor för fortsatt forskning i examensarbeten. Kursen genomförs under ht 12 och preliminära slutsatser presenteras. Interaktiv session 10

15 Abstract 11 Att synliggöra lärares lärande i processhandledning Ewa Wictor, Högskolan i Halmstad Ingrid Nilsson, Högskolan i Halmstad Inom forskning framträder betydelsen av kunskap om meningsskapande och lärande i processhandledning (Åberg, 2009, Franke, Arvidsson, & Gustafsson 2007). Syftet är att undersöka skriftlig examination av processhandledning och att bidra med kunskap om lärandets innehåll, interaktion och identitetsskapande. Ett multimodalt perspektiv används, inriktat på synliggörande av representationer av meningsskapande och lärande (Kress, 2009, Scollon & Scollon, 2003). Sex lärare i olika skolkontexter som Komvux, gymnasieskola och grundskola, såväl i kommunala som fristående skolor, genomförde processhandledning 2011 (Nilsson & Wictor, 2012). Examinationen innebar författande av en berättelse eller rapport, om ett valt fenomen i processhandledning relaterat till individuell handledning med VFU-student/er och analyserad utifrån upplevt lärande i processhand- ledning. Kurslitteratur, Löw (2011) och Tveiten (2010), användes för reflektion relaterad till yrkeserfarenheter av individuell handledning. Resultaten visar att fenomenet reflektion från processhandledning dominerar, genomförd som samtal i dialogform med lärarstudenter. Innehållet i reflektionerna berör lärarstudenternas lärarroll, ofta med avseende på interaktion med elever och lärarens ledarförmåga. Förmågor att interagera på ett positivt sätt med elever ses som en förutsättning att kunna omsätta goda ämneskunskaper. Ett multimodalt perspektiv innebär synliggörandet av flera sätt som tal, skriftspråk bild, layout m.m. och talspråk framlyfts som avgörande för handledningssamtal, om samtalet kan föras på en jämbördig nivå med en lyssnande och bekräftande handledare. Texterna visar att lärarna uppfattar en beredskap att använda kunskaper från processhandledning genom förslag på utveckling av individuell handledning till processhandledning, gärna med handledare som kan ge handledning på handledning. Förslag innebär också transformation av processhandledningsmodeller till individuell handledning. Kunskap om lärandet har synliggjorts på en teoretisk nivå och på en uppfattad praktisk nivå. Resultaten visar också på variationer i layout och akademiskt skrivande som verkar positionera författarna differentierat i spänningsfältet mellan teori och praktik. Ytterligare kunskaper om lärande i handledning omsatt i handling är dock viktiga för att stärka lärandet om processen. 11

16 Abstract 12 Utbildning och Integration- om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Majid Jaffari, Högskolan i Borås Under de två sista decennierna av talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. Studenterna anser att det bästa sättet att förbättra språket, uppdatera ämneskompetens och sociala koder efter introduktionsutbildningar vid lärosäter är arbetsintegrerat lärande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Interaktiv session 12

17 Abstract 13 Akademisk kunskapssyn och arbetslivskultur Hinder eller möjlighet för AIL? Eddy Nehls, Högskolan Väst För att lärande och kunskap skall kunna utvecklas i samverkan mellan olika typer av aktörer är det viktigt att det finns en ömsesidig förståelse för likheter och skillnader i synen på centrala begrepp, som till exempel: kunskap, lärande och kompetens. Det är en aspekt av AIL/VIL som är underutvecklad. Skissar på en artikel på detta tema (en fortsättning på det jag talat om på VILÄR tidigare) där jag ger min syn på, dels hinder och möjligheter för utveckling av ett verksamhetsintegrerat lärande, inom både akademin och arbetslivet. Dels på kunskap som en process, inte ett mål. Kunskap kan aldrig beställas fram, ny och världsledande kan ingen bli genom att sätta upp det som ett mål. Kunskap växer inte där man vill, den växer där den kan. Och den kommer i skov, ofta som ett resultat av slumpen. Annars är det ingen ny kunskap. Per definition. Viljan att veta och önskan om att ha kontroll över kunskapsprocessen är därför en paradox, ett hinder för utvecklingen. Kunskap är en process, ett kontinuerligt sökande, och insikt om detta menar jag är avgörande för att nå framgång med det verksamhetsintegrerade lärandet. Kunskapsproduktion sker överallt genom olika former av utbyten, vilket gör att man ständigt är på väg mot förståelse. Och det är viktigt att alla inblandade parter gör sig medveten om detta. Målet med sökande måste vara sekundärt, just för att främja utbyte av kunskap och erfarenheter. Verksamhetsintegrerat lärande uppstår vidare i mötet mellan kompetenser, inte mellan akademiker och arbetslivsföreträdare. Ömsesidig avsaknad om detta, tillsammans med bristande insikter om parternas förutsättningar, utgör de största hindren för utvecklande av VIL och AIL. Artikeln som jag talar utifrån handlar om dessa frågor, och om hur man kan arbeta konkret för att upplösa hindren för kunskapsutveckling. 13

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Educational programme. (180 ECTS credits)

Educational programme. (180 ECTS credits) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014

VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014 Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014 INFORMATION OCH RIKTLINJER FÖR STUDENTER, VFU-LÄRARE OCH REKTORER Denna information

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15 Riktlinjer för VFU 150921 Yvonne P-Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor ht-15 Yvonne P-Hildingsson yvhi@hh.se 035-167522, 0735-251836

Läs mer

IT Management, 60 högskolepoäng

IT Management, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZEG24 IT Management, 60 högskolepoäng IT Management, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng pééåá~ä=bçìå~íáçå~ä=qé~åüéê=mêçöê~ããéi=vm=üáöüéê=éçìå~íáçå=åêéçáíë= hìêëåáî W=^î~åÅÉê~Ç=åáî = péåçåç=åóåäék=

Läs mer

Civilekonomprogrammet

Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Nationalekonomi (15 hp, 30 hp) Praktikanvisningar för handledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING PÅ CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

VFU-pärmen - Handledare

VFU-pärmen - Handledare VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer