Konferens 2012 A B S T R A C T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferens 2012 A B S T R A C T"

Transkript

1 Konferens 2012 A B S T R A C T Försvarshögskolan 29-30/11 Campus Karlberg 2012

2

3 Innehållsförteckning sid Vetenskap och profession på lika villkor 1 Utvärdering och utveckling av VFU-konceptet inom Försvarshögskolan Verksamhetsintegrerat lärande 2 kursdeltagare presenterar sina projektplaner Verksamhetsförlagd utbildning 3 studerandes uppfattningar av mötet mellan praktik och teori Ämne eller ordning och reda 4 lärarstudenters prioriteringar och dilemman utifrån handledares feedback under VFU-perioden Sjuksköterskestudenters erfarenheter av klinisk utbildning 5 i två nordiska länder en prospektiv studie Vaddå praktikchock! 6 om lärarstudenters möte med verksamhetsutövningen Samverkan kring högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning 7 en pågående aktivitet Samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning 8 Ledarintelligens, självkänsla och personlighetsdrag före och efter deltagande i UGL 9 Att utveckla kunskap om matematiksvårigheter med utgångspunkt från lärares kunskap och erfarenhet 10 Att synliggöra lärares lärande i processhandledning 11 Utbildning och Integration 12 om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Akademisk kunskapssyn och arbetslivskultur 13 Hinder eller möjlighet för AIL? Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet? 14 Innovativ forskningsdesign och komplexitet 15 Reflekterande ledarskap och lärande 16 Leadership intelligence, self-esteem and personality traits before and after participation in UGL 17 "You have to use your brain, heart and soul" 18 A new model of Leadership Intelligence

4

5 Abstract 1 Vetenskap och profession på lika villkor - Utvärdering och utveckling av VFU- konceptet inom Försvarshögskolan Leif Karlsson, Högskolan Kristianstad Kristina Johansson, Högskolan Väst Jörgen Dimenäs, Högskolan i Borås I maj 2011 engagerades en extern bedömargrupp med uppdrag att granska Försvarshögskolans VFU-koncept. Uppdragsgivarna efterlyste en extern kritisk granskning som kan ligga till grund för revidering av befintlig kurs och programstruktur inför Högskoleverkets granskning av officersprogrammet år Utvärderingen presenterades i form av en rapport för nyckelpersoner vid Försvarshögskolan i februari Rapporten vilar på insamlade data från tre olika källor; styrdokument, platsbesök och intervjuer med lärare och kadetter samt examensarbeten. Utvärderingen visar på att arbetet med att förankra VFU:n i en akademisk diskurs har startat men kräver tid och insatser på olika områden för att kunna lyckas. Miljön på VFU-skolorna har ingen tradition av att vara högskolemässig och studierna och studiemiljön färgas alltför mycket av ett gymnasialt tänkande och brist på självstudier medan det reflekterande kritiska inslaget inte är tillräckligt utvecklat. Som en följd av utvärderingen startades vid Försvarshögskolan under våren 2012 ett arbete med att ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa kvalitén i de verksamhetsförlagda delarna av officersutbildningen. Kvalitetsarbetet och implementeringen av de åtgärder som den leder fram till kommer att ske under hösten 2012 och våren en tar sin avstamp i resultatet från utvärderingen men tar också upp det åtgärdspaket som Försvarshögskolan tog fram under våren 2012 samt de svårigheter implementeringen innebar och fortfarande innebär. Under sessionen ges möjlighet till viktigt erfarenhetsutbyte med kollegor och forskare från olika fält avseende de möjligheter och svårigheter man ställs inför vid akademisering av en yrkesutbildning Interaktiv session 1

6 Abstract 2 Verksamhetsintegrerat lärande kursdeltagare presenterar sina projektplaner Leif Karlsson, Högskolan Kristianstad Kristina Johansson, Högskolan Väst Björn Cronquist, Högskolan Kristianstad Ingmar Jönsson, Högskolan Kristianstad Irene Persson, Högskolan Kristianstad Mariann Persson, Högskolan Kristianstad Elisabet Radeklev, Högskolan Kristianstad Under hösten 2011 gav Högskolan Kristianstads och Högskolan Västs högskolepedagogiska centra i samverkan med VILÄR en gemensam högskolepedagogisk kurs med inriktning mot arbetsintegrerat lärande (AIL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursen gav möjligheter till ett unikt erfarenhetsutbyte mellan lärare från olika högskolor och ämnesområden. Ett viktigt moment inom kursen var framskrivandet av en design för ett utvecklingsarbete inom fältet verksamhetsintegrerat lärande samt en design för hur denna implementering skulle kunna utvärderas. Projektarbetet skedde huvudsakligen i grupp. En kollegial granskning skedde under ett avslutande internat där deltagarna fungerade som kritiska vänner. Under sessionen presenteras ett urval av projektplanerna i form av korta powerpointintroduktioner varefter det ges möjlighet till interaktion med författarna och ta del av deras posters. Projektidéerna, bakomliggande pedagogiska tankar och spännande förslag på implementering ger utrymme för diskussion, återkoppling och nätverkande. Interaktiv session 2

7 Abstract 3 Verksamhetsförlagd utbildning - studerandes uppfattningar av mötet mellan praktik och teori Ewa Olstedt, Försvarshögskolan Lena Geijer, Stockholms universitet Målsättningen för akademiska yrkesutbildningar är att förbereda de studerande för en specifik profession. Enligt Gardner (2009) är målet för den akademiska yrkesutbildningen att träna de studerande i en bestämd profession och samtidigt ge inblick i de viktigaste vetenskapliga sätten att tänka. I denna studie jämförs två akademiska yrkesutbildningar som skall kombinera en vetenskaplig grund och ett kritiskt tänkande med praktiska kunskaper. Utbildningarna genomgår en förändringsprocess som får konsekvenser för både professionsidentitet, villkor för lärande, yrkesspråk och professionsutveckling i stort. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur VFU-verksamheten uppfyller examensmålen med avseende på framförallt de generiska färdigheterna, enligt HL kap. 1 8, och hur de studerande uppfattar mötet mellan praktik och teori under VFU. Det empiriska materialet består av enkäter och fokusgruppssamtal med studenter som genomgår sin senare del av utbildningen till lärare och officer. Studien tar bl.a. sin utgångspunkt i Giddens (2007) struktureringsteori som betraktar organisationer som kulturer, vilka kan identifieras genom regler och rutiner och därigenom studeras och läras genom praktisk och diskursiv medvetenhet, dvs. genom de olika uttrycksmedlen i en dialog. Resultatet visar att båda utbildningarna enligt de studerande bidrar med att utveckla analytiska färdigheter, informationssökning och skriftlig kommunikationsfärdighet. Att det kritiska tänkandet utvecklas under utbildningen framhåller lika många som anser att det inte utvecklas, vilket också stämmer överens med utveckling av muntlig kommunikation. Skillnaden mellan de studerande på de olika utbildningarna visar sig främst i frågan om utbildningen uppfyller kraven för akademisk utbildning där hälften av studerande på officersutbildningen anser att utbildningen inte uppfyller kraven i jämförelse med lärarstuderande där övervägande anser att utbildningen uppfyller kraven. 3

8 Abstract 4 Ämne eller ordning och reda lärarstudenters prioriteringar och dilemman utifrån handledares feedback under VFU-perioden Jörgen Dimenäs, Högskolan i Borås Anita Norlund, Högskolan i Borås Kerstin Kolback, Högskolan i Borås Christer Wede, Högskolan i Borås Verksamma lärare signalerar olika grad av tydlighet för eleverna och deras föräldrar vad som är viktigt i undervisningen. Man uttrycker vad elevernas vistelse i skolan ska leda till och vilka värderingar som efterfrågas. Lärare som exempelvis betonar att känna till begreppet demokrati är helt nödvändigt eller det mest väsentliga är att ni lär er ta eget ansvar uttrycker medvetet eller omedvetet att en särskild företeelse prioriteras, nämligen relationen mellan ämnesspecifikt innehåll å ena sidan och värdefrågor å den andra. Hur denna relation förstås och hanteras är betydelsefullt för vilka möjligheter eleverna har att förstå vad målen med skolans verksamhet egentliga innebörd är. Syftet med föreliggande studie är att presentera hur lärarstudenter efter sin slutliga verksamhetsförlagda utbildning hanterar och förstår relationen mellan ämnesspecifikt innehåll och värdefrågor i undervisningen. Undersökningens data erhålls genom intervjuer av lärarstudenter och studien bygger på Bernsteins pedagogiska kodteori, vilken erbjuder ett redskap för att förstå relationen mellan de typer av ord och företeelser som lärarstudenterna involverar i sin undervisning och som ingår i deras uppdrag att främja såväl värderelaterat som ämnesspecifikt innehåll. Intervjustudien består av kvalitativt kategoriserade utsagor från 16 lärarstudenter som nyligen fullgjort en sex veckors slutlig VFU. Resultatet av intervjuerna med lärarstudenter är att de involverar spänningar och dilemman som kommer till uttryck i en utbredd tvehågsenhet. Det är oundvikligt med en spänning; spänningen ingår i undervisningen med en automatik. Denna automatik innebär emellertid inte att det är likgiltigt hur relationen tar sig uttryck. Tvärtom, vilka olika typer av värde- och ämnesmässiga hållningar som uppmuntras har betydelse. Med tanke på att det är värderingar som olika prioriteringar och motiveringar bygger på, värderingar som i olika grad underlättar att fullfölja uppdraget om en skola för alla, bör undervisningen vara ideologiskt medveten. 4

9 Abstract 5 Sjuksköterskestudenters erfarenheter av klinisk utbildning i två nordiska länder en prospektiv studie Elisabeth Jonsén, Umeå universitet Bakgrund: Klinisk verksamhetsförlagd utbildning utgör en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och har stor betydelse för studentens lärande och utveckling till professionell sjuksköterska. Studier har visat att verksamhetsförlagd utbildning kan vara av bristande kvalitet och en mindre bra erfarenhet för studenter. För att utveckla och stödja god kvalitet i klinisk verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeutbildningen samarbetar två högskolor i Finland och ett universitet i Sverige i ett gemensamt projekt. Denna delstudie presenterar resultat om sjuksköterskestudenters erfarenheter av sin första och andra kliniska utbildnings period. Syftet med denna prospektiva studie var att beskriva och jämföra finländska och svenska sjuksköterskestudenters skattade erfarenheter av kvalitén i klinisk verksamhetsförlagd utbildning efter deras första kliniska utbildningsperiod år 2009 och andra kliniska utbildningsperiod år Metod: Sjuksköterskestudenterna (n=109) bestod av tre grupper; grupp 1 bestod av 53 svenska studenter (SWE), grupp 2 bestod av 42 finländska studenter med svenska som modersmål (FIN1); grupp 3 bestod av 14 finländska studenter med finska som modersmål (FIN2). Data insamlades (år 2009 och 2010) med ett instrument Students Experiences of Clinical Education (SECE) som innehöll 64 påståenden graderade från ett till fyra. De områden som skattades var: klinisk handledning, lärande i klinisk utbildning, målsättningar i klinisk utbildning och reflektion i klinisk utbildning. Insamlat data evaluerades med statistisk analys. Resultatet visade att studenterna i både Finland och Sverige skattade klinisk handledning (p=0.008) och målsättningar i klinisk utbildning (p=0.010) lägre år 2010 i jämförelse med år År 2009 skattade de svenska studenterna (n=53) klinisk handledning (p=0.023) och lärande i klinisk utbildning (p=0.000) lägre än de finländska studenterna (n=56). År 2010 skattade de finländska studenterna klinisk handledning (p=0.047) lägre än de svenska studenterna. Konklusion: Målsättningar i klinisk utbildning skattades lägre år 2010 trots att studenterna var ett år äldre och hade mer studenterfarenhet. Anledningen till detta bör studeras ytterligare samt även orsaken till variationen vad gäller klinisk handledning. 5

10 Abstract 6 Vaddå praktikchock! om lärarstudenters möte med verksamhetsutövningen Ingamay Larsson, Högskolan i Borås Annika Rydin, Högskolan i Borås I professionsutbildningar förs ett resonemang kring hur högskoleförlagd kontra verksamhetsförlagd utbildning kan förebygga en eventuell praktikchock när studenten påbörjar sin yrkesutövning efter examen. Ansvariga för lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning möter relativt ofta studenter vilka antyder att utbildningen inte alltid överensstämmer med den verksamhetsutövning man utbildas för. Det finns tecken på att läraryrket har förändrats och att statens intentioner med skolan bör sättas i relation till faktorer som exempelvis segregation och kultur. Syftet med denna studie är att belysa hur studenter och VFU-lärare uppmärksammar möjligheten att utföra uppdraget i verksamhetsutövningen i relation till lärarutbildningen. Studien tar sin utgångspunkt i Bronäs & Selander (2006) vilka problematiserar bakomliggande föreställningar kring begreppen teori och praktik. En professionsutbildnings uppgift är att skapa dels en yrkesidentitet och ett yrkesspråk menar Selander. Som student samt ny i yrket behöver man därför stöd för att bli delaktig i och kunna utveckla en kollektiv kompetens, vilket utgör en utmaning både för lärarutbildning och skola. Selander uppmärksammar vikten av att gå från ett jag till ett vi. Undersökningen utgörs huvudsakligen av fallstudier vilket innebär att forskaren följer några nyexaminerade lärare och dennes mentor under introduktionsåret. Data analyseras utifrån såväl sociologisk- som sociokulturell teoribildning i vilken datainsamlingsmetoderna består av observation och intervjuer av student och VFU-lärare. Urvalet av skolor sker med segregationsproblematiken som bakgrund. Resultatet förväntas belysa och tematisera hur studenter och VFU-lärare, samt nyexaminerade lärare och mentorer i mötet med den så kallade praktikchocken. Vidare förväntas studien ge upphov till en diskussion av vikten av att man i lärarutbildningen kan stödja student och VFUlärare, för att försöka introducera studenten i verksamhetsutövningen som den ser ut idag, samt eliminera att en s.k. praktikchock ska uppstå. Referenser; Bronäs, A. & Selander, S. (2006) (Red). Verk, Verklighet. Teori och praktik i lärarutbildning. Stockholm: Nordstedts. Interaktiv session 6

11 Abstract 7 Samverkan kring högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning en pågående aktivitet Monica Dahlgren, Mälardalens högskola Kvaliteten inom VFU är ett gemensamt intresse och ansvar för högskola och vårdverksamhet genom Högskoleverkets krav på högskolemässig klinisk utbildning samt Socialstyrelsens krav på yrkesmässig kompetens. Ett problem kan vara att studenten upplever att vården och utbildningsmålen motsäger varandra. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola och Västmanlands sjukhus i Landstinget Västmanland har gemensamt utformat ett s k intentionsdokument avseende utbildningar innefattande VFU inom ovanstående landsting. Intentionsdokumentet är en konkretisering och tillämpning av avtal gällande dessa utbildningar där avtalet preciseras i två nivåer. Intentionsdokumentet beskriver kriterier och samverkansformer för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning. Handlingsplaner på förvaltningsnivå beskriver hur genomförandet ska motsvara kvalitets- kriterierna i intentionsdokumentet. Syftet är att säkerställa en högskolemässig VFU. Handlingsplan för VFU har framtagits i samverkan utifrån intentionsdokumentets syfte, innehåll och anvisningar. Genom kombinationstjänsten klinisk adjunkt med förankring vid både verksamhet och högskola, har utbildningens och akademins intressen tillvaratagits i arbetet. I handlingsplanen har följande beskrivits. Organisation och samverkan, kunskapsmål, undervisande förhållningssätt, studenternas medverkan, utveckling och tillvaratagande av akademiskt ämnesdjup och pedagogisk kompetens samt hur verksamheten präglas av en kritisk och kreativ miljö. Handlingsplanens grundpelare är en handledningsmodell där lärande utgår från studentens och patientens livsvärld med tydlig ansvarsfördelning samt reflektion. Implementering, genomförande samt uppföljning av handlingsplanen leds av utvecklingschef vid förvaltningen i samverkan med avdelningschef vid HVV. I handledningsmodellen inryms funktionen huvudhandledare som finns närmast studenten under dennes VFU. Kliniska adjunkter, förvaltningens utvecklare, klinikernas avdelningschefer samt huvudhandledare genomför kontinuerligt tillsammans detta kvalitetsarbete. Genom regelbundna möten under ledning av klinisk adjunkt blir huvudhandledarna väl insatta i utbildningen och dess kunskapsmål med aktuella lärandemål. Exempel på integrering är att huvudhandledarna planerar handledningen utifrån aktuella lärandemål som på så sätt kan uppnås under VFU. En kontinuerlig integrering mellan vårdverksamhet och utbildning vid högskolan sker sålunda på alla verksamhetsnivåer samt berörda organisationer från avtal och utbildningsplaner till studentens lärande. 7

12 Abstract 8 Samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde Projektet har sin bakgrund i kravet på samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsplatser avseende behovet av nyutbildades kompetens/anställningsbarhet. Det genomförs inom ramen för yrkeslärarutbildningen och i nära samverkan med de yrkesutbildningar där studenter genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Blivande yrkeslärare har som uppgift att arbeta med konkreta utvecklingsprojekt som rör såväl samverkan som kvalitetsutveckling av yrkesutbildning. Studentprojekten handleds av högskolans lärare. Parallellt med studentprojekten genomförs följeforskning, dels för att stödja processen, dels för att utveckla generell kunskap. Projektets övergripande syfte är att utveckla en nyskapande och hållbar samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet, gymnasial yrkesutbildning (ungdomsutbildning och vuxenutbildning) och yrkeslärarutbildning/annan högskoleutbildning. Studenternas projekt har som mål att skapa hållbara och innovativa lösningar på utveckling av yrkesutbildning i samarbete mellan arbetsplatser och gymnasieskolor. I projektet avser vi att pröva och parallellt studera hur yrkeslärarutbildning kan bidra till att utveckla nya former för reell samverkan. Den akademiska högskoleutbildningens fokus på vetenskaplighet och yrkesförankring gör att den blivande läraren får prova kvalitetsutveckling med stöd av handledning, men också blir involverad i praktiknära forskning. Under hösten 2012 planerar och genomför en grupp lärarstudenter insatser som stödjer samverkan genom att arbeta med "skarpa projekt" i nära samarbete med sina VFU-skolor. Parallellt med studenternas arbete studeras processen med utgångspunkt i perspektiven: yrkesutbildning på vetenskaplig grund och med arbetslivsanknytning, yrkesämnets didaktik och yrkeslärares lärande. Under 2013 planeras en fortsättning av lärarstudenters insatser i yrkesutbildningens kvalitetsutveckling. Studien kommer att genomföras i nära samarbete med deltagande studenter. Datainsamlingen under hösten 2012 kommer i första hand att utgöras av studentens dokumentation under respektive projekt samt intervjuer med studenter. en ägnas åt att beskriva projektets inledande faser och identifierade hinder och möjligheter i första hand utifrån perspektiven yrkesutbildning på vetenskaplig grund och med arbetslivsanknytning. 8

13 Abstract 9 Ledarintelligens, självkänsla och personlighetsdrag före och efter deltagande i UGL Maria Ekegren, Studieförbundet Vuxenskolan Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklingsprogrammet UGL under Tre självskattningsformulär användes i studien. Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. 9

14 Abstract 10 Att utveckla kunskap om matematiksvårigheter med utgångspunkt från lärares kunskap och erfarenhet Lena Nilsson, Högskolan Väst Många lärare deltar i kompetensutveckling. Tidigare var det ofta fristående ämneskurser på grund- eller fördjupningsnivå. Numera erbjuds masterprogram som ska ge fördjupade kunskaper för kvalificerad yrkesutövning eller förberedelse till forskarutbildning. Studien genomförs i kursen Matematik i specialpedagogiska perspektiv som behandlar matematiksvårigheter, ett komplext och nybildat forskningsområde (Lunde 2011). Det råder oenighet om hur matematiksvårigheter ska undersökas och hur stor andel det handlar om. Ca 1-3 % anses ha specifika matematiksvårigheter medan % har bristande matematisk förståelse i något avseende vilket till viss del kan förklara försämrade resultat i internationella undersökningar som TIMSS (Skolverket 2010). Att öka elevers konceptuella förståelse är en central del i att motverka matematiksvårigheter. Kursdeltagarna har lång yrkeserfarenhet. Några undervisar elever med specifika matematiksvårigheter, andra är förskollärare med intresse för små barns matematik, klasslärare eller matematiklärare till exempel för vuxna i arbetsmarknadsåtgärder. Kursen ingår i ett masterprogram med inriktning mot specialpedagogik som är ett tvärvetenskapligt område där medicinska perspektiv till stor del dominerat. Det är angeläget att stärka pedagogiska och didaktiska perspektiv inom området specialpedagogik. Hur kan lärares kunskaper och erfarenhet främja elevers matematikförståelse? Hur kan lärares erfarenheter stärka det pedagogiska perspektivet i specialpedagogik? Kursens syfte är att öka förståelsen för komplexiteten i matematiksvårigheter och hur man kan arbeta för att främja matematikförståelse. Kursen utformas som cogenerative learning och dialogseminarier (Elden & Levin 1991; Lennerstad 2012) vilket innebär kommunikation mellan kursdeltagarna genom texter och examinerande seminarier. Vid seminarierna delas förberedda reflektioner utifrån litteratur och erfarenhet. En uppgift för seminariet är att formulera frågor till sin egen praktik. Frågor och idéer sammanfattas för fördjupat lärande och långsiktiga samtal mellan yrkeserfarna och forskare för att formulera praktikers kunskap för utvecklad praktik och frågor för fortsatt forskning i examensarbeten. Kursen genomförs under ht 12 och preliminära slutsatser presenteras. Interaktiv session 10

15 Abstract 11 Att synliggöra lärares lärande i processhandledning Ewa Wictor, Högskolan i Halmstad Ingrid Nilsson, Högskolan i Halmstad Inom forskning framträder betydelsen av kunskap om meningsskapande och lärande i processhandledning (Åberg, 2009, Franke, Arvidsson, & Gustafsson 2007). Syftet är att undersöka skriftlig examination av processhandledning och att bidra med kunskap om lärandets innehåll, interaktion och identitetsskapande. Ett multimodalt perspektiv används, inriktat på synliggörande av representationer av meningsskapande och lärande (Kress, 2009, Scollon & Scollon, 2003). Sex lärare i olika skolkontexter som Komvux, gymnasieskola och grundskola, såväl i kommunala som fristående skolor, genomförde processhandledning 2011 (Nilsson & Wictor, 2012). Examinationen innebar författande av en berättelse eller rapport, om ett valt fenomen i processhandledning relaterat till individuell handledning med VFU-student/er och analyserad utifrån upplevt lärande i processhand- ledning. Kurslitteratur, Löw (2011) och Tveiten (2010), användes för reflektion relaterad till yrkeserfarenheter av individuell handledning. Resultaten visar att fenomenet reflektion från processhandledning dominerar, genomförd som samtal i dialogform med lärarstudenter. Innehållet i reflektionerna berör lärarstudenternas lärarroll, ofta med avseende på interaktion med elever och lärarens ledarförmåga. Förmågor att interagera på ett positivt sätt med elever ses som en förutsättning att kunna omsätta goda ämneskunskaper. Ett multimodalt perspektiv innebär synliggörandet av flera sätt som tal, skriftspråk bild, layout m.m. och talspråk framlyfts som avgörande för handledningssamtal, om samtalet kan föras på en jämbördig nivå med en lyssnande och bekräftande handledare. Texterna visar att lärarna uppfattar en beredskap att använda kunskaper från processhandledning genom förslag på utveckling av individuell handledning till processhandledning, gärna med handledare som kan ge handledning på handledning. Förslag innebär också transformation av processhandledningsmodeller till individuell handledning. Kunskap om lärandet har synliggjorts på en teoretisk nivå och på en uppfattad praktisk nivå. Resultaten visar också på variationer i layout och akademiskt skrivande som verkar positionera författarna differentierat i spänningsfältet mellan teori och praktik. Ytterligare kunskaper om lärande i handledning omsatt i handling är dock viktiga för att stärka lärandet om processen. 11

16 Abstract 12 Utbildning och Integration- om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Majid Jaffari, Högskolan i Borås Under de två sista decennierna av talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. Studenterna anser att det bästa sättet att förbättra språket, uppdatera ämneskompetens och sociala koder efter introduktionsutbildningar vid lärosäter är arbetsintegrerat lärande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Interaktiv session 12

17 Abstract 13 Akademisk kunskapssyn och arbetslivskultur Hinder eller möjlighet för AIL? Eddy Nehls, Högskolan Väst För att lärande och kunskap skall kunna utvecklas i samverkan mellan olika typer av aktörer är det viktigt att det finns en ömsesidig förståelse för likheter och skillnader i synen på centrala begrepp, som till exempel: kunskap, lärande och kompetens. Det är en aspekt av AIL/VIL som är underutvecklad. Skissar på en artikel på detta tema (en fortsättning på det jag talat om på VILÄR tidigare) där jag ger min syn på, dels hinder och möjligheter för utveckling av ett verksamhetsintegrerat lärande, inom både akademin och arbetslivet. Dels på kunskap som en process, inte ett mål. Kunskap kan aldrig beställas fram, ny och världsledande kan ingen bli genom att sätta upp det som ett mål. Kunskap växer inte där man vill, den växer där den kan. Och den kommer i skov, ofta som ett resultat av slumpen. Annars är det ingen ny kunskap. Per definition. Viljan att veta och önskan om att ha kontroll över kunskapsprocessen är därför en paradox, ett hinder för utvecklingen. Kunskap är en process, ett kontinuerligt sökande, och insikt om detta menar jag är avgörande för att nå framgång med det verksamhetsintegrerade lärandet. Kunskapsproduktion sker överallt genom olika former av utbyten, vilket gör att man ständigt är på väg mot förståelse. Och det är viktigt att alla inblandade parter gör sig medveten om detta. Målet med sökande måste vara sekundärt, just för att främja utbyte av kunskap och erfarenheter. Verksamhetsintegrerat lärande uppstår vidare i mötet mellan kompetenser, inte mellan akademiker och arbetslivsföreträdare. Ömsesidig avsaknad om detta, tillsammans med bristande insikter om parternas förutsättningar, utgör de största hindren för utvecklande av VIL och AIL. Artikeln som jag talar utifrån handlar om dessa frågor, och om hur man kan arbeta konkret för att upplösa hindren för kunskapsutveckling. 13

18 Abstract 14 Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet? Margaretha Herrman, Högskolan Väst Lena Nilsson, Högskolan Väst Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav. Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling. Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet. Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet. Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor. 14

19 Abstract 15 Innovativ forskningsdesign och komplexitet Robert Skaresund, Högskolan Väst Jan-Erik Perneman, Högskolan Väst Åke Arvidsson, Ljungskile folkhögskola Maria Rudolfsson, Ljungskile folkhögskola Högskolan Väst och Ljungskile folkhögskola har tillsammans med tio lokala kommuner påbörjat ett ESF-projekt kring arbetsintegrerat lärande och reflekterande ledarskap. Projektet heter Lärande i Arbetslivet (LiA) och pågår mellan januari 2012 och juni Syftet med LiA är att förändra traditionella arbetsorganisationer till utvecklingsorganisationer där individen har möjlighet att påverka sin egen lärprocess. Fokus för lärande ligger på delaktighetsskapande processer inom och mellan verksamheter på arbetsplatsen, (snarare än på kursförlagd kunskapsutveckling) vilket innebär att metodologin grundar sig i uppfattningen av att erfarenhetsbaserat lärande främjas i en miljö där olika perspektiv och meningar får och kan mötas. Projektet leds av åtta delprojektledare som tillsammans ansvarar över LiA:s form och innehåll. Till projektet har ett antal aktörer upphandlats/knutits för att möjliggöra den transformation som LiA syftar till. Högskolan Västs roll innefattar bland annat att utveckla en forskningsmiljö med inriktning mot lärande i arbetslivet samt utförande av följeforskning under projektets gång. De forskningsfrågor som studeras är: Hur etableras lärandestrukturer? Vad gör lärandestrukturer hållbara? Vilket ledarskap bidrar till lärandemiljöer? Hur identifiera och formulera empowermentprocesser? En utmaning för projektet är att utveckla en design för att svara på dessa frågor, vilket också är ambitionen med föreliggande session. Mot bakgrund av LiA-projektets grundläggande form och syfte kommer en översiktlig bild av projektets olika aktiviteter och aktörer att presenteras för att skapa en kontext för samtal om innovativ forskningsdesign där komplexitet utgör en viktig drivkraft. Interaktiv session 15

20 Abstract 16 Reflekterande ledarskap och lärande Maria Rudolfsson, Ljungskile folkhögskola Åke Arvidsson, Ljungskile folkhögskola Robert Skaresund, Högskolan Väst Jan-Erik Perneman, Högskolan Väst I dagens flexibla arbetsmarknad är kunskapsbehovet situerat och väldigt varierande, lärande handlar i stor utsträckning om kunskap just in time snarare än om ett CV just in case. Det revolutionerar bilden av kompetensutveckling och hur den bör organiseras. Störst effekt anses lärprocesser få om de sker på den egna arbetsplatsen, men det krävs en arbetsorganisation som är medvetet utvecklad för lärande; och framför allt en chef med ett pedagogiskt ledarskap som skapar främjande strukturer för en lärande miljö. Dagens ledare måste kunna identifiera sina egna och organisationens framtida behov och forma det stöd som behövs för ett lärande av nödvändiga kunskaper. En arbetsmiljö som främjar lärande och kompetensutveckling är nödvändigt för de anställdas hälsa och personliga utveckling. ESF-projektet Lärande i Arbetslivet (LiA) med utgångspunkt från Ljungskile folkhögskola, innefattar ett utvecklingsarbete tillsammans med 10 lokala kommuner och förvaltningar där syftet är att främja arbetsplatsutveckling och arbetsplatslärande som skapar ökad hälsa och större välbefinnande för medarbetare och chefer, och det leder till förbättrad kvalitet och högre effektivitet i verksamheten vid kommunala förvaltningar i Fyrbodal (LiA, projektplan). I stället för att anpassa traditionell kompetensutveckling, i det som var ett aktuellt kunskapsbehov vid ett givet tillfälle, syftar LiA till att utveckla arbetsorganisationer att ständigt lära nytt. I en lärande miljö är samtliga medarbetare delaktiga i sin egen och organisationens utveckling. Förmågan att tillgodogöra sig kunskap just in time har en viktig funktion för anställningsbarheten i en flexibel och mer kunskapsbaserad ekonomi. Individer med denna förmåga bidrar till en arbetsorganisation som är mer beredd att möta omställningar i arbetslivet. 16

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Studiehandledning VFU Barns språkliga utveckling 1: Språk som form, interaktivt medel och medierande redskap, VFU, 3 hp Termin: HT 2016 Kurskod: 970G14 Under veckorna 38 och 39 kommer

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng Kursplan LAU270 Gäller från och med vt 16 LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng General Education Field

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP)

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) VT-15 Till studenter och handledare Den praktiska delen av lärarutbildningen har alltid inneburit ett tillfälle

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och 2010-11-23 Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på

Läs mer

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Programledare Katarina Ribaeus VFU Anette Haglund och Irene Olsson Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Studietid 3,5 år: 210 hp Schemalagd tid inte

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet 2013-09-12 Programrådet för ämneslärarexamen inom nämnden för lärarutbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att på ett kortfattat sätt beskriva

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13

Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13 Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13 Kurskod CH429F Välkomna till kursen! Kursen är en fristående kurs om 7,5 högskolepoäng inom området

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng Study Programme in Oral Health Dnr. 473/333-01 Fastställd i institutionsstyrelsen HV 2001-04-04, rev 2005-01-12 Tandhygienistprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 5 för grundlärare f-3: Didaktik och bedömning Kursplan:

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Tilläggsavtal om deltagande i försöksverksamhet med övningsskola

Tilläggsavtal om deltagande i försöksverksamhet med övningsskola Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Johan Elmfeldt Dekan 2014-09-01 Dnr LS 59-2014/498 Tilläggsavtal om deltagande i försöksverksamhet med övningsskola Utöver den överenskommelse som Ramavtal

Läs mer

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Genomförda och godkända studier enligt denna plan leder fram till Speciallärarexamen (Graduate Diploma in Special Teacher Education) Avancerad nivå 1. Statsmakternas

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN) = KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen Stockholms universitet CeHum Kurskod:CH428F Kursbeskrivning för kursen Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen Vårterminen 2012 Välkommen till kursen! Att handleda och utveckla

Läs mer

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Vt-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas Sammanställning av diskussioner om forskningsbas HVV dagarna Sånga Säby augusti 2012 En process: Ämnesinnehåll Didaktik Student som kritiskt konsumerar forskning och tillämpar forskningsresultat.. VAD

Läs mer

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor s lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor inledde hösten 2013 ett fördjupat samarbete med PUD-regionens förskolor och skolor gällande den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarutbildningarna.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Grundnivå, 180 högskolepoäng Programme for Analysis and Evaluation of Work and labour Markets,

Läs mer

Specialpedagogprogrammet

Specialpedagogprogrammet Specialpedagogprogrammet Special Education Programme Omfattning: 90 högskolepoäng Programkod: LYSPE Nivå: Avancerad Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2008-09-18, reviderad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Dagens innehåll. Inledning. Kort presentation. Studiegång Förskollärarprogrammet. Kursens innehåll och lärandemål. Diskussion och erfarenhetsutbyte

Dagens innehåll. Inledning. Kort presentation. Studiegång Förskollärarprogrammet. Kursens innehåll och lärandemål. Diskussion och erfarenhetsutbyte Dagens innehåll Inledning Kort presentation Studiegång Förskollärarprogrammet Kursens innehåll och lärandemål Diskussion och erfarenhetsutbyte Studiegång Förskollärarprogramm I lärarutbildningen finns

Läs mer

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU 2016-02-04 Dnr: ST 2015/210-1.1 A. Kompetensförsörjning I. Rekryteringsstöd vetenskapligt kompetenta lärare i undervisningen Målsättning: NLU ska

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet (from vt 2017) Programledare Katarina Ribaeus VFU-kursansvariga Anette Haglund och Irene Olsson VFU-kursernas syften VFU 1: Kursen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer