Innehåll... 0 Sammanfattning... 2 Grundläggande information Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll... 0 Sammanfattning... 2 Grundläggande information... 4. Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 5"

Transkript

1 Målarkitektur 3R

2 Målarkitektur 3R Sida 1(27) Innehåll Innehåll... 0 Sammanfattning... 2 Grundläggande information... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 5 Nuläge... 5 Börläge... 8 Arbetshypoteser för att nå börläge... 9 Gemensam verksamhetsarkitektur... 9 Etablera gemensam informationsstruktur Arkitekturmönster Identifiering av systemförmågor Möjligheter i omvärld/marknad Framtida kärnsystem Överlapp mot nationella tjänster Utgå från redan vunna erfarenheter gjorda i angränsande områden Principer och aktiviteter Huvudkontakt: Christian Isacsson - Region Skåne Mårten Mannström - Stockholms Läns Landsting Staffan Dahlin - Västra Götalandsregionen Författare: Stockholms Läns Landsting: Mårten Mannström, Anna Vikström, Gustav Lidén, Beata Nervik. Västra Götalandsregionen: Staffan Dahlin, Hans Gyllensten, Petter Wolff, Ludvig Johansson. Region Skåne: Christian Isacsson, David Johansson, Olof Mårtensson, Helen Broberg.

3 Målarkitektur 3R Sida 2(27) Sammanfattning I denna rapport belyser 3R arkitekturgrupp olika principer, hypoteser, aktiviteter och scenarier som vald arkitektur medför inför anskaffning av framtidens vårdinformation. En arkitektur med många komponenter kräver en gemensam stark förvaltning med en högprofilerad IT-beställare och kommer med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett komplext och ständigt förändringsarbete under lång tid framöver. Regionernas IT-miljöer är i behov av förnyelse nu och 3R arkitekturgrupp rekommenderar därför att upphandling av ett på marknaden existerande kärnsystem. Systemet skall omfatta så mycket som möjligt av grundfunktionaliteten i verksamheten, vilket innefattar målgrupperna: Patient/invånare/brukare Personal i hälso- och sjukvård/socialtjänst Myndighet/beslutsfattare Forskning och utveckling IT och MedTech industrin Ju högre täckningsgrad i kapabilitet, med bevarande av användaracceptans, desto högre kommer den garanterade interoperabiliteten i verksamheternas grundfunktioner att vara. Kärnsystemet skall stödja innovation. Genom interoperabilitetsförmåga via öppna internationella standards (så som HL7-FHIR m.fl.) stödjer vi parallellitet i utveckling genom att öppna informationen mot flera marknadsaktörer samt skapar förutsättning för innovation och flexibel utveckling i vårdens IT-miljö. Kärnsystemet måste dessutom ha en hög grad av interoperabilitet med omvärlden och de verksamhetsfunktioner som inte täcks av kärnsystemet. Det skall därför innehålla en standardbaserad Application Service Bus (ASB) som hanterar informationsflödet till och från systemet. Detta informationsflöde mellan andra system och utrustning skall baseras på internationella standards och metoder och skall bland annat kravställas med Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) profiler. Kärnsystemet skall fungera i den nationella samverkansarkitekturen, vilket innebär att nationellt utvecklade tjänster skall användas för viss funktionalitet (t ex. Nationell katalogtjänst för hälso och sjukvården (HSA), säkerhetstjänsterna, vaccination, födelseintyg, Nationella programmet för datainsamling (NPDi), m fl.) och att systemet behöver anslutas till nationella tjänstekontrakt.

4 Målarkitektur 3R Sida 3(27) Programmet behöver en gemensam Electronic Health Record (EHR)-modell, men ingen färdig standardiserad sådan finns, varken nationellt eller internationellt Det valda kärnsystemets egen modell kommer därför i relativt hög grad att styra utformningen av vår EHR-modell. Informationsutbyte med omvärlden skall ske enligt standards i Application Service Bus och så stora delar som möjligt av modellen skall kunna uttryckas i Systematized Nomenclature of Medicine (Snomed CT). Den svenska översättningen av Snomed CT, inkluderande nationella urval, skall kontinuerligt uppdateras i systemet. Där det behövs skall Snomed CT med så liten förvaltningsinsats som möjligt kunna utökas med ytterligare termer. För att inte behöva migrera data vid ett systembyte bör den information som skall sparas arkiveras redan från start. Att anskaffa ett kärnsystem tillsammans innebär att en 3R-gemensam förvaltning behöver etableras.

5 Målarkitektur 3R Sida 4(27) Grundläggande information Bakgrund Vi var tidiga med att använda IT inom vården i Sverige. Tyvärr har inte utvecklingen av detta tidiga införande följt med den övriga utveckling. Likt bebyggelsen i miljonprogrammet (som var ett riktigt uppsving på sin tid, men nu till stora delar känns gammalt), har Svensk vård-it stannat av och blivit omodernt. Nu är det tid renovera, riva och bygga nytt för att stödja dagens behov. Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Läns Landsting har under flera år samverkat i frågor kopplade till informationsförsörjning. Hösten 2013 initierades en förstudie för att fastställa hur regionerna kunde samverka kring framtidens vårdinformation. Kopplat till den förstudien startades våren 2014 ett samarbete mellan regionernas IT-arkitekter för att utifrån verksamhetens behov ta fram en arkitekturvision samt identifiera vad i dagens IT-arkitektur som bör bevaras in i ett förändringsarbete. Nuvarande bild av våra IT-stöd är bl.a. följande: Många system/tjänster som i flera fall inte harmonierar Massor med information men inte den som behövs Obefintlig eller svårförvaltad integration mellan system Regelverk som stjälper istället för hjälper IT-stödets funktion används endast delvis eller med bristande samordning Administrativa pålagor Industrin används inte som en resurs Ovan beskrivna nuläge tillsammans med de olika regionernas framtidsvisioner som alla tre pekar på flera aktörer, flera vårdnivåer samt nya ersättningsmodeller(baserat på värde), där förmågan att dela relevant information mellan olika parter inom vården är ett tydligt gemensamt behov. Detta bildar underlaget till denna förstudie. Syfte Att utifrån verksamhetens målbild, verksamhetside och processer: ta fram målbild för applikationsfloran och de tekniska plattformarna Identifiera möjliggörare inom applikations- och teknikarkitekturen för verksamhetsprocesserna Resultatet redovisas i en förstudierapport med rekommendationer om nästa steg.

6 Målarkitektur 3R Sida 5(27) Genomförande Under 2014 etablerades en 3Rgemensam arkitekturgrupp med IT-arkitekter(3/region) för att ta fram en målbild för arkitekturen i dialog med regionala projektgrupper. Arbetet med att ta fram denna rapport har skett inspirerat av ett ramverk för Enterprise-arkitektur TOGAF(The Open Group Architecture Framework). TOGAF är en öppen branschstandard som bland annat används inom de tre regionerna och Inera. Ramverket hjälper oss att dela upp arkitekturen i olika skikt, Verksamhet, Information, Applikationer och Infrastruktur. Inom varje skikt har vi identifierat standards och lösningar att utgå ifrån samt målbilder att verka mot. Metoden görs via topp-till-botten, där vision och verksamhet stakar ut huvudinriktning och underliggande skikt följer. Omvärld En omfattande omvärldsanalys har genomförts där följande initiativ och program har analyserats utifrån ett arkitekturperspektiv. Nationell referensarkitektur för Finland, Lettland, Danmark, Norge, Skottland, England och Canada. I följande Finska program, Apotti har vi utgått från deras arbete med en funktionskarta över verksamhetsfunktioner. Den befintliga nationella samverksansarkitekturen samt Meaningful Use(USA) har analyserats. Benchmark har gjorts gällande arkitektur med The Advisory Board Company. Nuläge Den nuvarande arkitekturen för IT inom hälso- och sjukvården, bygger på lagstiftningen och de principer som fanns innan patientdatalagen trädde i kraft Då stängdes information in i varje system och till och med i varje klinik och vårdcentrals egna databas. Information fick inte kommuniceras utanför kliniken/vårdcentralen (utom via telefon eller på papper och fax). Detta har medfört att vi har system som inte på ett enkelt sätt erbjuder att information kan tas ut eller skickas in till applikationen. För varje informationsmängd som skall överföras mellan två system behöver ett relativt resurskrävande och kostsamt utvecklingsarbete genomföras. Denna systemstruktur har inneburit att förhållandevis få återanvändbara integrationer byggts. Inom de tre regionerna är arkitekturen fragmenterad och integrationslandskapet är främst utvecklat utifrån ett punkt till punkt perspektiv, det vanligaste integrationen är odokumenterad

7 Målarkitektur 3R Sida 6(27) och hårt kopplat system till system, per volym är meddelandehantering till och från medicinsk service den vanligaste integrationen tätt följd av läkemedelsintegrationer. Flertalet av systemen innehåller duplicerad data av låg informationskvalitet efter manuell hantering och dubbelarbete. Det komplexa systemlandskapet är svårförvaltat och en konskevens är att flera underliggande tekniker (mjukvara och hårdvara) som används har passerat end of life och är osupporterade av leverantör. Arbetet med att strukturera och standardisera begrepp, termer och information har pågått en längre tid, men det tas alltför små och okoordinerade steg i denna utveckling. Ju mer integrerat vårt systemlandskap blir desto större blir behovet av att ha en strukturerad och standardiserad informationsstruktur. Ju längre vi kommer med att anpassa till tjänsteorienterad arkitektur, där ett system hämtar och lämnar information samt använder funktionalitet i andra system, desto mer strukturerad behöver informationen vara. Utvecklingen mot att strukturera informationen och göra den begriplig på alla nivåer har dock inte prioriterats i arkitekturarbetet nationellt, t ex relaterat till den nationella tjänsteplattformen. Systemkarta Region Antal system ca Antal vårdsystem, ca Västra Götalandsregionen: Region Skåne: Stockholms Läns Landsting Flera vårdsystem är gemensamma för alla tre regionerna men förvaltas lokalt. Inom sjukhusvården används TakeCare, Melior, Elvis, Pasis och Cosmic. Där TakeCare och Melior förekommer i flera regioner. Inom primärvården används Journal 3, TakeCare, PMO, Asygna VISP, Cosmic och Medidoc, av dessa används TakeCare och Journal 3 i flera regioner. Grundsystemen kompletteras med en mängd system som innehåller funktionalitet och informationshantering som saknas i grundsystemen. De kompletterande systemen står oftast för sig själva och är inte en integrerad del i grundsystemen. Exempel på kompletterande system som använd inom flera regioner är Obstetrix, Orbit, Flexlab, Sectra RIS/PACS, Pasiva mfl. Patientens flöde i vården Dagens patienter rör sig i stor utsträckning mellan olika vårdinrättningar och det är därför viktigt att ha kontroll över den enskilda patientens flöde mellan olika vårdenheter. Här har vi idag stora brister. Det mesta av detta arbete sköts via papper och manuell postgång. Remisser och beställningar skrivs för hand eller möjligen i ett system för att sedan skrivas ut på papper, läggas i ett kuvert, adresseras och skickas via post. När det når adressaten hanteras ärendet manuellt och registreras i bästa fall i ett administrativt system där ärendet och remissens status kan hanteras. Samma förfarande gäller när ett svar skall skickas tillbaka till den som startade ärendet. Att enkelt kunna ta reda på var i kedjan av händelser ett specifikt ärende befinner sig måste förbättras. Detta gäller i hög utsträckning både för vården och patienterna.

8 Målarkitektur 3R Sida 7(27) Intressenter Problembilderna som beskriv i nuläget har tagits fram med input från flera olika intressenters perspektiv. De olika perspektiven visas i bilden nedan. Nuläget kan sammanfattas med att det i vården finns många system och IT-tjänster som i de flesta fall inte harmonierar med varandra. Det registreras mängder av information, men den information som behövs då vårdpersonalen som bäst behöver den, är svår att hitta eller är inlåst i ett system där den inte går att nå. Detta beror i stor grad på att det inte finns tillräcklig interoperabilitet mellan system i vården. Det är helt enkelt för få system som tillgängliggör information för andra IT-stöd inom ramen för patientens flöde i vården. De integrationer som ändå gjorts, är svårförvaltade eftersom de befintliga systemen är byggda för att hantera informationen lokalt och inte i en gemensam samverkan. I vissa fall kan informationen ändå vara nåbar, men eftersom det är vanligt att endast en lite del av funktionaliteten i existerande ITsystem utnyttjas, hittas den inte. Patienten och vården har inte kontroll över flödet mellan olika vårdgivare och vårdenheter. Oftast fungerar varje enskild enhet utmärkt, men när patient och information skall flyttas någon annanstans uppstår problem. I många fall måste patienten själv hålla reda på sin process och vara den som bär informationen mellan olika instanser.

9 Målarkitektur 3R Sida 8(27) De regelverk som finns och som skall reglera hanteringen av elektronisk patientinformation stjälper istället för hjälper i många fall. Kostnaden och arbetsinsatsen för att anpassa IT-system till lagar och regelverk kan vara enormt stora. Det ger också vårdpersonalen många administrativa pålagor som gör att en för stor del av arbetstiden behöver läggas på att hantera detta. IT-industrin, som i många fall har stor kunskap om hur systemen bör utvecklas, används inte i tillräckligt stor utsträckning. I flera fall tillåts de inte ens att utveckla sitt eget system, utan ett specifikt uppdrag från beställaren. Börläge Arbetet tar fasta på 6 perspektiv: Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De ska kunna vara delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar Medarbetare inom vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som stärker den professionella rollen, stödjer arbetsprocesser, ökar patientsäkerhet, stärker verksamhetsutveckling och kvalitets deras dagliga arbete Medarbetare inom forskning, utveckling, innovation och utbildning ska ha tillgång till information som stödjer arbetet med ökad innovation i verksamheten för förbättrad patientsäkerhet, kostnadseffektivisering kvalitetshöjning och implementering av ny kunskap Vårdgivare inom vård och omsorg har ändamålsenligt IT-stöd för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning Myndigheternas roll inom tillsyn och uppföljning stärks. Bättre underlag för prioriteringar och beslut Industri, vald systemlösning ska ha standardiserade gränssnitt som ger industrin möjlighet att leverera produkter som ansluter till denna

10 Målarkitektur 3R Sida 9(27) Arbetshypoteser för att nå börläge Utifrån arkitekturens olika skikt har vi formulerat arbetshypoteser. Gemensam verksamhetsarkitektur Bakgrund Förstudien har inte haft verksamhetskrav som tydliggjort vilka delar av verksamhetens funktioner och processer som skall omfattas i kärnsystemet. Vår inriktning har varit att leta efter internationella standarder, som på ett övergripande sätt kunde beskriva funktioner ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet har även varit att få ett gemensamt språk, för att kommunicera vilka förmågor kärnsystemet skall ha. Resultat Funktionskarta De olika kartorna och standarder som vi har tittat på, bedöms inte var för sig motsvara vårt behov, då de har olika perspektiv, nivåer och syfte. De kan dock tjäna som viktiga underlag, samt för att säkerställa att inget område missas i programarbetet. Appotti Med Apottikartan 1, ett resultat av en finsk upphandling som grund, har en första bild med vilka generella funktioner som kan behöva finnas i ett vårdsystem tagits fram. EHR System functional model EHR S-FM (ISO/HL Electronic Health Record-System Functional Model, Release 2 / HL7 EHR system functional model R2). EHR S-FM är en standard med syfte att beskriva funktioner som är aktuella i ett EHR-system. Dessa funktioner kan sättas samman i olika profiler t ex Emergency Model, Nutrition, vilka kan användas vid kravbeskrivning av ett system. Det finns också en standard för patientens egna journal (motsvarande mitt hälsokonto) som heter ISO/HL Personal Health Record System functional model r1. En anpassning och översättning till svenska kan ske i samarbete med SIS. Som medlem i HL7 har vi tillgång till verktyg som underlättar översättningsarbetet. eham ehealth Arcitecture model eham ingår i standarden ISO/TR :2012 Capacity-based ehealth architecture roadmap Part 1: Overview of national ehealth initiatives. Är en modell som visar arkitektur för ehälsa. VIFO Verksamhetens Informations- och FunktionsOmråden VIFO är en svensk referens som har används under flera år i samband med bl.a. utveckling av nationella ehälsotjänster och i tjänstekontraktsutvecklingen. VIFO är på en övergripande nivå och ger inget stöd att ytterligare definiera detaljerade funktioner. 1

11 Målarkitektur 3R Sida 10(27) Användarvänlighet Kärnsystems användargränssnitt och användargränssnitt och design skall bygga på på den evidens som finns gällande usability och användarvänlighet. Etablera gemensam informationsstruktur Bakgrund Programmet bör verka för att tillämpa fördelarna med elektroniska patientjournaler bättre än vad som sker idag, vilket en gemensam informationsstruktur och ett gemensamt språk bidrar till. Med gemensam informationsstruktur menas här att viss information är standardiserad i programmet och i kommande förvaltning av kärnsystemet, med stöd av standarder och andra referenser. Sverige är aktiva i det internationella standardiseringsarbetet inom hälsoinformatik, med flera representanter som har deltagit i förstudien. Det finns en ny PM3 förvaltning inom SLL för gemensam informationsstruktur (GEMIS) som speglar Socialstyrelsens förvaltning av Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk och även innehåller standarder. Det är dock ett behov av tydligare förvaltningsroller för informatik i andra förvaltningsobjekt. I Region Skåne finns en Styrgrupp journaldokumentation vars uppdrag är att minska dubbeldokumentationen med primärt fokus på epikris, teambesök och inskrivningsanteckningar samt mallar. Ett Fackspråksråd finns för att bl.a. säkerställa användning av gemensamma begrepp för alla verksamhetsområden och att tillämpa den nationellt gemensamma informationsstrukturen och nationellt fackspråk. Målet är att journalföringen i Region Skåne förenklas med förbättrad effektivitet, patientsäkerhet och kvalitet samt öka antalet tvärprofessionella mallar.

12 Målarkitektur 3R Sida 11(27) Inom Västra Götalandsregionen pågår ett arbete med att förbättra informatiken, en övergripande styrgrupp har skapats och inom styrmodellen för IS/IT:s bransch Hälso- och sjukvård har en gruppering som arbetar med informationsstrukturer i vården skapats. Arbetet är delvis splittrat med grupperingar som arbetar med informatik ur olika aspekter såsom utdata/analys, person, organisation och funktion, prestationer och ekonomisk ersättning spridda i organisationen. Resultat Det är viktigt att samverka med Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten och andra myndigheter och organisationer med ansvar för gemensam/nationell informationsstruktur, i syfte att påverka och utveckla internationella och nationella resurser och dess användning utifrån behov i 3 R programmet. Beslut behöver tas om vilken information som ska standardiseras utifrån programmets syfte och vilka standardval som ska göras utöver myndigheters krav idag på standardisering av information (t ex diagnosrapportering till centrala register). Hur detta ska ske är till viss del beroende av tydliga verksamhetskrav. Programmet ska identifiera aktuella informationsmängder för en fungerande informationsstruktur och interoperabilitet. Vissa delar är beroende av verksamheten t.ex. tillämpade modeller, medan referensmodeller och grundläggande basal information inte är direkt beroende av verksamheten. Samverkan En dialog har initierats med Socialstyrelsen i syfte att påbörja en dialog om 3 R programmets vilja att samverka angående utvecklingen av den Gemensamma informationsstrukturen. 3 R ska även utgå ifrån strategi och resultat i Nationella programmet för Datainsamling (NPDi) och bygga vidare på det arbetet. Genom att 3R är drivande i normeringen av regelverk för informationsutbyte kan 3R bidra till en landstingsgemensam standard.

13 Målarkitektur 3R Sida 12(27) Gemensam informationsmodell, processer och språk I en gemensam informationsstruktur behövs olika semantiska resurser (se figur 1). Vilka resurser och regler som behövs i detalj bygger på de krav som tas fram av verksamheten och andra kravställare. Figur 1: Olika typer av semantiska resurser mm. Programmet behöver en referensinformationsmodell för journal - en EHR-modell för elektronisk patientjournal. Modellen bör vara baserade på internationell standard, med en svensk översättning. Idag finns inte en sådan utpekad nationellt. Istället finns nationellt utvecklade informationsmodeller, t ex den verksamhetsorienterade tillämpade informationsmodellen (V- TIM). V-TIM har idag ingen aktiv förvaltning av Socialstyrelsen vilket behövs för att kunna användas som referens för framtidens vårdinformationssystem. Nationell Informationsstruktur NI 2015:1 på Socialstyrelsen täcker idag viss vårddokumentationen utifrån lagar och författningar men saknar utpekade kodverk och täcker inte alla aspekter som en EHR-modell behöver göra. Exempel på standarder: HL7 FHIR (Fast Health Interoperable Resources) som en gemensam informationsmodell. Standarden är idag en sk DSTU (Draft Standard for Trial Use). Vissa av resurserna har utvecklats tidigt och har blivit mer stabila, medan andra områden är nya eller saknas. Begreppsdefinitioner behövs. Den internationella standarden Contsys (ISO/EN13940 System of concepts to support continuity of care), bör vara referens för vårdprocess och tillhörande begrepp, och därmed vara konkretiserad i EHR-modellen. Reviderade versionen av ISO EN Del 3 - Referens arketyper För gemensamt kliniskt språk (termer, begrepp, klassifikationer och kodverk) ska vi utgå från källor i det nationella fackspråket som förvaltas av Socialstyrelsen, det finns också kodverk som

14 Målarkitektur 3R Sida 13(27) förvaltas av andra organisationer. Dessa källor är bl.a. termbanken, ICD-10, Snomed CT och ICF. Avseende termer och begrepp bör Snomed CT användas. Snomed CT har en modern struktur och är gjord för att användas i informationssystem vilket ställer större krav på tillämpningen. Idag är användning av Snomed CT påbörjad i liten skala i vårdverksamheten i Sverige men används mer internationellt. Områden som Snomed CT bör användas för: väldefinierade urval inom avgränsade kliniska områden referens- och gränssnittsterminologi sekundär bearbetning av data Vilka av dessa tillämpningsområden som är aktuella styrs bl.a. av programmets syfte och verksamhetens krav. Klassifikationsdelar i fackspråket såsom ICD 10 kodning är relativt väl implementerade idag, andra delar som ICF är väl implementerat i vissa verksamheter men inte alls i andra. För kodverk ska vi utgå från nationella kodverk som förvaltas av Socialstyrelsen, SKL, INERA m.fl. Det kommer att behövas grundläggande standardiserade mallar för journaldokumentation och utbyte av journalinformation. Mallarna bör vara organiserade på flera nivåer, från dokument till återanvändbara byggklossar (se figur 2). Den övergripande mappstrukturen behöver definieras och beslutas. Byggklossarna bör baseras på internationella referenser, översättas och anpassas till nationell nivå. Det finns ett par internationella bibliotek innehållande ett stort antal referens journalmallar (t.ex. svar utförd åtgärd, vårdplan), samt mallbyggklossar (t.ex. CVK-inläggning, blodtryck, Ph-värde blod) (exempelvis openehr, Clinical models program 2 Figur 2: Mapp struktur på olika nivåer och CIMI 3 ). Ett förslag är att Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) som har börjat användas idag inom 3 R, och har en stark anknytning till leverantörsledet, används inom programmet och används i tillämpbara fall inom områden såsom t.ex. maskingenererad informationshantering och bild och funktion. Det finnas idag ingen sammanhållande informationsmodell för de olika IHE-profiler, vilket är en nackdel. 2 openehr: 3 CIMI:

15 Målarkitektur 3R Sida 14(27) Utöver det kliniska området behövs standardisering av masterdata för om person, organisation, funktion (roller). Ett gemensamt arbete kring standardisering av detta utgående från HSAkatalogen bör startas. Det är en förutsättning för ett lyckat införande av nytt systemstöd. Det behövs också en standardisering av administrativ patientinformation och reservnummerhantering. Övriga aktiviteter inom informatikområdet. Viktigt att i programmet ingående aktiviteter också ta med det kommande informatikförvaltningsarbetet. Arkitekturmönster En jämförelse från monolit till full SOA. Med monolit menar vi en (1) produkt som hanterar samtliga delar av processerna inom hälsooch sjukvård som man avser ska ingå i en upphandling för framtida systemstöd. Stödet till verksamheten byggs upp av främst ett kärnsystem som levererar majoriteten av det ITstöd som förväntas av verksamhetens processer. Kärnsystemet interagerar med andra system genom standardiserade gränssnitt. Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos en (1) leverantören. Med en suite av applikationer (best of breed) menar vi ett antal produkter som var för sig bara hanterar en del av processerna, men sammantaget tillgodoses samtliga processer inom hälso- och sjukvård med eller utan teknisk samverkan mellan produkterna. Ex ett IT-system för journaldokumentation, ett IT-system för Remiss och Svar, ett IT-system för patientadministration etc Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos ett antal leverantörer. Med SOA menar vi att stödet till verksamheten tillgodoses genom ett flertal olika komponenter och applikationer, som var för sig är helt autonoma och via tjänstegränssnitt levererar funktion eller information för en delmängd av behovet i varje process, till ett eller flera användargränssnitt. Men genom samverkan och en katalog av tillgängliga funktioner eller information kan successivt ett totalt ITstöd till verksamhetens processer byggas upp. Produkt- och utvecklingsansvar sker här främst hos beställaren. De olika mönstren medger stigande frihetsgrader i påverkan för IT-stödets arkitektur allteftersom vi får ökad möjlighet att köpa fler och mindre komponenter/applikationer. Samtidigt ställer det stigande krav på förvaltning att hålla samman komponenterna till ett gemensamt IT-stöd för de olika processerna. Ju närmare vi kommer förmågan att tekniskt utforma IT-stödet precis som vi vill, desto närmare kommer vi ett produktoch utvecklingsansvar för IT-stödet.

16 Målarkitektur 3R Sida 15(27) Figur 5: Arkitekturmönsters påverkan på flexibilitet och beställarkompetens Ett stigande antal komponenter ökar även frihetsgrad i hur förändringsarbetegenomförs, t ex kan man inkrementella utbyten av IT-stödet göras per process, såsom utbyte av remiss&svars-applikation. Vid många komponenter, såsom vid SOA mönstret är det troligt att förändringsarbetet resulterar i ett kontinuerligt successivt utbyte av komponenter vilket riskerar att upplevas påfrestande för användarna av IT-stödet. Som vårdgivare har vi själva ansvar för hur vi utformar våra processer oavsett IT-stödets arkitektur. Ansvaret för förvaltningen av verksamhetsprocesser kommer därför att vara oförändrat medan det tekniska förvaltningsansvaret ökar i takt med ökande frihetsgrad på ITstödets arkitektur. En indirekt påverkan av en arkitektur med flera komponenter är, historiskt sett, att man även får ett större antal leverantörer av komponenter. Därmed ökar antalet affärsrelationer samtidigt som upphandlingar blir av mindre omfattning. Men i en samverkan av flera komponenter kan en förändring eller utbyte av komponenter öka komplexiteten. Eftersom det i allra flesta fall innebär en overhead vid arbetet kring upphandlingar kommer därför kostnadsförhållandet troligtvis inte vara linjärt till antalet upphandlingar.

17 Målarkitektur 3R Sida 16(27) Figur 7: Olika mönster, affärsrelationer och upphandlingskomplexitet Sammanfattningsvis: Om man ska välja en arkitektur med många komponenter bör man ha en stark förvaltning med ett tydligt mål om hur processer ska bedrivas och ska stödjas IT-mässigt motsvarande ett produktansvar. Vidare behöver man stark kompetens kring teknik och arkitekturför att på ett bra sätt kunna anpassa IT-stödet enligt sina processer. Om man väljer en arkitektur med en eller fåtal applikationer behöver man en förvaltning som även där har en tydlig bild om processerna ska bedrivas, men har i mindre utsträckning behov av teknisk kompetens för hur dessa ska stödjas genom IT-stödet eftersom produktägaransvaret ligger i högre utsträckning på produktleverantören. Ett "fullständig" SOA -mönster, enligt vår definition ovan, för framtidens vårdsystem kommer att ställa mycket högre krav på beställaren och det tekniska förvaltningsansvaret samt kommer med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett komplext och ständigt förändringsarbete under lång tid framöver. Mot bakgrund av fört resonemang förespråkar 3 R arkitekturgrupp ett kärnsystem med hög grad av interoperabilitet genom standardgränssnitt och lösa kopplingar. Ett kärnsystem kan med fördel samverka, både inom kärnsystemet självt och externt, exempel med informationsutbyte, med andra system utanför kärnsystemet med SOA mönster för integration, via eget integrationslager och/eller genom regional tjänsteplattform. Identifiering av systemförmågor Arbetet med att definiera vilken förmåga som kärnsystemet skall ha utgår från tre perspektiv, som vart och ett behöver analyseras och beskrivas på detaljnivå inom programmet. Den önskade förmågan som blir föremål för anskaffning bestäms sedan inom programmet genom att de olika perspektiven sammanställs och inom de delområden där de eventuellt konflikterar sammanvägs.

18 Målarkitektur 3R Sida 17(27) De tre perspektiven är: Verksamhet vilka är verksamhetskraven (såväl funktionella som andra, exempelvis vad gäller införandemetod), och prioriteringarna bland dessa krav Marknad vad erbjuder de möjliga systemlösningarna som finns att tillgå Befintlig arkitektur vilka delar av den befintliga arkitekturen måste behållas (exv. delar av den nationella samverkansarkitekturen) respektive ersättas (kan finnas delvis olika prioriteter för de olika regionerna och verksamheterna däri) Figur 3: Tre perspektiv ger kärnsystemets funktionalitet Frågor som behöver utredas är bland annat vilken funktionell täckningsgrad som kärnsystemet bör ha, hur kärnsystemets egna integrationslösningar samverkar med integrationsplattformen, till vilken del kärnsystemet tillhandahåller invånartillvända applikationer samt hur ett gränssnitt, som medger applikationsutveckling av flera parter, kan kravställas. Utöver funktion som stödjer verksamhetens behov behöver systemet ha följande förmågor: Integration- och interoperabilitetsförmåga med externa system och utrustning. Möjliggöra att patienter och invånare aktivt medverkar i sitt vårdflöde. Hantering av patientflödet som spänner över såväl offentlig/kommunal som privat verksamhet Mycket väl utvecklad funktionalitet för beslutsstöd inom vårdens olika områden. Innovationsstödjande genom robust datamodell, internationella standarder och öppna gränssnitt. Grundsystemet ska vara utvecklingsbart och kunna anpassas till framtida behov, eftersom morgondagens krav på funktionalitet inte är desamma som dagens. Det behöver kunna integreras med både lokala, regionala, nationella och inom kort även internationella IT-tjänster och IT-system (t ex. organisationsdata, extern loggning, arkivering av information, recepthantering, mm).

19 Målarkitektur 3R Sida 18(27) Möjligheter i omvärld/marknad Trend Flera länder har lokala EHR-leverantörer som byggt upp ett nätverk av installationer inom det egna landet och som sedan försöker att etablera sig i närområdet. Garner ser här en framtida konsolidering av marknaden mot färre och globalt ledande EHR-leverantörer. I en rapport som Gartner tagit fram för det Norske Helsedirektoratet 4 beskrivs en femgradig mognadsskala för EHR-system. Gartner bedömer att de lokala leverantörerna huvudsakligen tillhör generation två, medan de globala EHR-leverantörerna uppnådde generation 3 redan år 2005 samt uppskattas uppnå generation 4 under Viktigt att notera är att Gartner poängterar att man inte känner till någon hälso- o sjukvårds organisation någonstans som har lyckats med att utveckla ett best of breed koncept (att kombinera flera olika leverantörers system) till ett generation 3-stöd. Den globala trenden går mot färre och större globala leverantörer som kan leverera en sammanhängande applikationssvit. Arkitektur Givet att systemförmågorna skall lägst möta Garnter generation 3 blir rekommendationen att anskaffa ett sammanhängande kärnsystem. När detta är sagt är det viktigt att tydliggöra att ingen EHR-leverantör kan leverera allt. Därför måste man i bedömningen ta hänsyn till integrationsförmåga, interoperabilitet, heltäckande öppna apier samt användande av etablerade standards för informatik så att lösningen kan samverka med lokala anpassningar och vara en bas för vidare innovation. 4 Gartner survey of EHR suppliers and systems in the Norwegian market, Engagement for the Norwegian Directorate of Health,

20 Målarkitektur 3R Sida 19(27) Framtida kärnsystem Målet är alltså att införa ett kärnsystem från en leverantör som täcker så stora delar som möjligt av verksamhetens huvudfunktioner. Detta kärnsystem skall bilda bas för de tre regionernas ITstöd på vilket verksamheten kan utvecklas i takt med samhällets och hälso- och sjukvårdsområdets ökade kunskapsutveckling och tekniknivå. Bilden nedan visar en hypotes på en principarkitektur, som bland annat bygger på den svenska nationella samverkansarkitekturen, och även går att återfinna i andra nationella hälso- och sjukvårdsmiljöer (bland annat har Kanadas nationella arkitektur använts som studieobjekt). Bilden är på principnivå och behöver detaljeras under programmets gång. Figur 4: Systemstöd

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar

Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar Agenda Vilka är det som arbetar med eklient Hur förvaltas eklient Vilka är målen för eklient Vad är eklient De olika objekten Vilka

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss 1 Mobil e-hälsa ett projekt med syftet att använda Health Innovation plattform (HIP) och Integrationsplattform för vårdgivare (IPV) med TakeCare information i Surfplatta Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Definitioner, Akronymer och Förkortningar... 3 1.3 Referenser... 3

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté. 2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Tjänsteplattformen Utförare Inera AB Ansvarig Uppdragstagare Bilagor Anders Bergman/Jessica Nord Johan Assarsson 0 Sid 1/11 1.

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA NATIONELLT NÄTVERK FÖR LÄKARSEKRETERARE 2011 11 10 STOCKHOLM Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Kommunikation och Information Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne

VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-10 Dnr: Dokumentförvaltare: Rolf Bengtsson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: arbetsmaterial Dokumentid: VITS-bok Region Skåne Dokumentformat:

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014 Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare September 2014 Bakgrund Under 2011 genomförde Inera förstudien Din journal på nätet. Invånares, patienters och närståendes förväntningar och behov av

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne Hälso- och sjukvårdsledningen POLICY Datum December 2004 Dnr HSN/000000 Policy och tillämpningsförslag Informationsutbyte mellan externa vårdgivare och Region Skåne Adress: S-291 89 KRISTIANSTAD Besöksadress:

Läs mer

Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst

Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst VÄLKOMNA - Ola Bergkvist - Jon Durefelt 2015-04-28 Agenda 1. Det här är anslutningstjänsten 2. NPÖ 1.0 => NPÖ 2.0 Anpassning

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Redovisning av resultat

Redovisning av resultat Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Den länsgemensamma samverkan för verksamhetsutveckling med stöd av IT har verkat för effektivisering genom gemensamma

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020. Programdirektiv. 3R Framtidens vårdinformation

PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020. Programdirektiv. 3R Framtidens vårdinformation Programdirektiv Innehåll 1. Grundläggande information... 2 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Idé... 4 1.3 Syfte... 4 1.4 Verksamhetsstrategi 3R... 5 2. Mål... 6 2.1 Effektmål... 6 2.2 Programmål... 6 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...

Läs mer

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu En IT- arkitektur för vården Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu Föreläsningsserie Vårdens utveckling Pa>entens medverkan Na>onella strategier Kvalitetsregistren Beslutsstöd Informa>onsstrukturen

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

De 16 principerna för samverkan

De 16 principerna för samverkan De 16 principerna för samverkan Syftet med de styrande principerna Kommunerna i Stockholms län värnar om nätneutralitet, autentiseringsneutralitet och federationsneutralitet. Syftet med principerna är

Läs mer

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN 2015-01-29 CALLISTAENTERPRISE.SE FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN Semantisk interoperabilitet Bakgrund Dagens standarder FHIR och framtidens

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård

Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård 2012-12-19 IT-FORUM 2 (13) Innehåll Förord Syfte med projektet är att förbereda kommunerna för ett införande av ett nationellt fackspråk. I ett

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Mobilitet - Direkt informationsåtkomst. Lena Brännmar Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Mobilitet - Direkt informationsåtkomst. Lena Brännmar Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Mobilitet - Direkt informationsåtkomst Lena Brännmar Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Direkt informationsåtkomst inom hemtjänst och hemsjukvård - Ett förändrat arbetssätt med hjälp av IT Lena Brännmar

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Projektplan. Projektledare. Bakgrund. Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format. Dnr 3592/2014 1(9) 2014-04- 0410-02

Projektplan. Projektledare. Bakgrund. Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format. Dnr 3592/2014 1(9) 2014-04- 0410-02 2014-04- Dnr 3592/2014 1(9) Avdelningen för kunskapsstöd David Svärd david.svard@socialstyrelsen.se Projektplan Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format Projektledare David

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer