NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT"

Transkript

1 NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT

2 NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT Jan Linnå Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Patrik Wiberg Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Magnus Wallhagen Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Linda Engman Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Lena Wahlstedt Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Hans Aurell Lantmäteriet LF-Data Beställningsenheten Jan Sjöhed Lantmäteriet LF-Data Landskapsinformation Christina Wasström Lantmäteriet LF-Data Landskapsinformation Ove Sundström Lantmäteriet Metria Geodata SJÖFARTSVERKET LANTMÄTERIET NORRKÖPING GÄVLE Tel: Tel: Fax: Fax:

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Mål och Syfte... 7 Arbetsmetoder i förstudieprojektet... 8 Jämförelse av data från SJKBAS och GGD... 8 Jämförelse av definitioner för SJKBAS och GGD... 8 Resultat av förstudieprojektet Resultat från jämförelsestudien Förslag till innehåll och definitioner i NSL Strandlinje Övervattenssten Bränning Kaj Vågbrytare/Pir Brygga Dykdalb Framtida kandidater till NSL Samarbete i närtid Västernorrland Nynäshamn Skutskär Försvaret Vinster och nyttoeffekter med NSL Förslag till genomförande av NSL Uppbyggnad av NSL och ansvarsområden Ekonomi Teknisk lösning Konsekvenser på befintlig data Lantmäteriet Sjöfartsverket Tidplan Resursuppskattning Angränsande projekt Reviderat samverkansavtal Sjöfartsverket - Lantmäteriet... 22

4 Sammanfattning Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna för en gemensam nationell strandlinje, vilka företeelser som skall ingå i den samt att ta fram en arbetsgång för införande av NSL i våra databaser. Lantmäteriet och Sjöfartsverket ställer olika krav på strandlinjen i sina produkter. Sjöfartens behov av säkra farleder ställer höga krav på fullständighet och noggrannhet i Sjöfartsverkets produkter t ex. ENC, Electronic Navigational Chart. För Lantmäteriet är det betydelsefullt att den grundläggande geografiska databasen (GGD) och de därur avledda produkterna har en korrekt och aktuell hamninformation t ex Fastighetskartan. Därför måste en specifikation för NSL täcka in bådas krav på strandlinjen samt de närrelaterade företeelserna. I förstudien gjordes en jämförelse av data i de två databaserna, SJKBAS (Sjökortsdatabasen) och GGD. Det kunde konstateras att goda förutsättningar finns för att framställa en gemensam nationell strandlinje. Detta då Lantmäteriet har nyframställd strandlinje med god kvalitet över större delen av Sverige samt att Sjöfartsverket har god information (geodetiskt inmätt) i de flesta större hamnar. Eftersom ett av Sjöfartsverket krav på NSL är redovisning av alla små öar, övervattensstenar och bränningar krävs tilläggskartering. Detta då specifikationen för GGD ej innefattar dessa objekt. Nyttan med en gemensam nationell strandlinje är stor hos Lantmäteriet och Sjöfartsverket och inte minst för våra gemensamma kunder. Införande av NSL kommer att leda till lägre ajourhållningskostnader för Lantmäteriet och Sjöfartsverket i och med att lagringen sker i en databas samt att vi själva och kunder av vår information efter införandet av NSL kommer att kunna kombinera data och skapa nya produkter på ett jämförelsevis enkelt sätt. Sammanfattningsvis så föreslår vi i förstudien att Lantmäteriet och Sjöfartsverket gemensamt bygger upp och ajourhåller en nationell strandlinje i skalområdet 1: innefattande objekten strandlinje (normal och låg), övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare/pir, brygga och dykdalb man vid uppbyggnaden av NSL bör utgå ifrån strandlinjen i Lantmäteriets GGD. Strandlinjen kompletteras sedan med de objekt Sid 1

5 som finns med i definitionen för NSL och att Sjöfartsverket kompletterar med hamninformationen från SJKBAS vissa gemensamma insatser i närtid görs i anslutning till ordinarie verksamhet för framställning av sjökort och för uppbyggnad av GGD i områdena Härnösand/ Kramfors och Stockholms skärgård. lagringen av NSL förslagsvis följer samma lösning som lagringen av GGD. Sjöfartsverket ska kunna jobba direkt ner i databasen (NSL) med hjälp av Arc Cadastre som klient mot Bankir. ett gemensamt ärendehanteringssystem bör skapas där Sjöfartsverkets system ROS (Rättelse Organisations System) är en tänkbar lösning en projektorganisation byggs upp under hösten där en arbetsgrupp får till uppgift att detaljstudera en teknisk lösning för NSL samt att en annan arbetsgrupp får till uppgift att ta fram en gemensam specifikation samt att planera produktion och ajourhållning. Sid 2

6 Inledning För att börja med ett citat så uttrycker Svenska kommunförbundets representant på SIS-sammanträde i Stockholm 23 april 2002, sin förvåning över att strandlinjen redovisas olika hos de två myndigheter som nationellt representerar de största producenterna av geografiskinformation. De flesta av våra kunder (som har denna insikt) uttrycker samma förvåning blandad med besvikelse. Visst ska våra kunder kräva att som användare och köpare av geografisk information ska detta vara tillgängligt ur en källa, i alla fall när det gäller något så betydelsefullt som kust-strandlinje. Som producenter och förvaltare av strandlinjeinformation vet vi att våra myndigheters olika inriktning och resurser har påverkat och lett fram till olikheter, både i redovisning och kvalitet. SCB har räknat ut att den svenska kustlinjen inklusive öar omfattar ca mil. Sjöfartsverkets Sjökarteenhet som bl.a. ansvarar för att tillgodose handelssjöfarten med sjögeografisk information för att säkra transportvägarna har genom åren (ca fyra nya sjökort per år i genomsnitt de senaste 30 åren) framställt sina sjökort med fokus på djupinformation, nautiska sjösäkerhetsinrättningar i farledsområden och angöring till och i hamnar. Kustlinjen med tillhörande objekt som bl.a. kaj, bränning och övervattensten har stor betydelse för säker navigering och är exempel på information som nogsamt redovisas i sjökorten. Lantmäteriet ansvarar för att bygga upp, förvalta, utveckla och tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation för att tillgodose samhällets behov främst som underlag vid fysisk planering och vid olika infrastrukturella förändringar som genomförs runt om i landet. Idag tillhandahålls och uppdateras grundläggande lägesbestämd strandlinjeinformation på nationell nivå från båda myndigheterna. Lagring och förvaltning av geografisk information i databaser ger möjligheter att samordna den framtida produktionen av kuststrandlinjen och torde ge stora nyttoeffekter för våra kunder och på sikt även effektiviseringsvinster i den interna verksamheten. Sjöfartsverkets Sid 3

7 sjökortsdatabas som bl.a. är underlag för digitala och tryckta sjökort skulle tillföras nykarterad strandlinje från Lantmäteriets högkvalitativa geografiska databas GGD (Grundläggande Geografisk Data). Sjöfartsverkets kustlinje med tillhörande strandobjekt skulle komma till nationell användning även utanför ett navigeringsperspektiv. Kommuner, Länsstyrelser, Försvarsmakten m.fl. är exempel på verksamhetsområden som skulle vinna på en gemensam nationell strandlinje. Siktet bör vara inställt på att skapa en Nationell strandlinje baserad på ISO standard med kvalitetsmärkning, denna skulle utgöra en ryggrad i den svenska mjuka infrastrukturen. Sid 4

8 Bakgrund Tankar på att få fram en gemensam definition och därmed också en gemensam redovisning av strandlinjen och angränsande objekt har funnits länge. Som underlag till strandlinjen i Sjöfartsverkets hydrografiska produkter har används och används ekonomiska kartan eller motsvarande information samt flygbilder. En gemensam arbetsgrupp konstaterade redan på tidigt 90-tal bl a att den kontinuerliga strandlinjen på den topografiska kartan (T5) och skärgårdskorten stämmer mycket väl överens. Arbetsgruppens uppgifter var även att - identifiera gemensamt intressanta objekttyper - definiera gränssnittet vad gäller ansvar för objekttypsdefinitioner och klassificering samt - att enas om definitioner. I slutet av 1995 arbetade Lantmäteriet och Sjöfartsverket gemensamt fram ram- och samverkansavtal. Ramavtalet innehåller en reglering av de övergripande principerna för samverkan mellan de båda myndigheterna. Samverkansavtalet avser en närmare reglering av principerna för samverkan vad avser produktion, förvaltning, utbyte och spridning av grundläggande geografisk information. Samverkansavtalet säger bl a att - parterna skall ta fram och förvalta en gemensam grundläggande version av Sveriges strandlinjer och därtill associerade företeelser. - parterna svarar gemensamt för datainsamling, ajourhållning och förvaltning där Lantmäteriet ansvarar för den kontinuerliga strandlinjen och öar större än 25 kvm och Sjöfartsverket ansvarar, inom sjökartelagda områden, för mindre objekt som bränningar, grund, mindre öar etc samt bryggor, kajer och liknande. - Lantmäteriet ansvarar för lagerhållningen av den gemensamma versionen av Sveriges strandlinjer. Trots vissa försök bl a i form av olika utkast till projektbeskrivningar så har vi ännu inte lyckats få till stånd den gemensamma strandlinjen och att utnyttja den som underlag i våra respektive - och gemensamma - Sid 5

9 produkter. Båda organisationerna har prioriterat och istället använt behövliga resurser för uppbyggnad av grundläggande databaser. Sid 6

10 Mål och Syfte Lantmäteriet och Sjöfartsverket har ett flertal objekttyper som är av gemensamt intresse. Förstudien avgränsas till att endast omfatta strandlinje, övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare (pir), brygga och dykdalb, se sid 11. Den geografisk avgränsning för NSL är kustlinjen ut till en distans utanför baslinjen samt sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessutom ingår Trollhätte kanal, Göta kanal, Dalslands kanal och Strömsholms kanal. Idag har Sjöfartsverket en digital version av strandlinjen i sjökortsdatabasen och Lantmäteriet en annan i sin GGD. Dessa strandlinjer skiljer sig åt av många olika orsaker t.ex. karteringsår, insamlingstekniker, definitioner, krav m.m. Detta skapar osäkerhet i kundled vid användande av våra produkter som innehåller strandlinjer. Det övergripande målet med NSL är att hitta samverkansformer och inleda produktion och ajourhållning av en gemensam strandlinje som är avpassad för Sjöfartsverkets och Lantmäteriets behov. Den nationella strandlinjen ska uppfylla alla de krav vi gemensamt ställer på innehåll, detaljeringsgrad och noggrannhet för våra respektive användningsområden. Syftet är att vi ska bygga upp en originaldatabas där strandlinjen ska ligga lagrad och där både Sjöfartsverket och Lantmäteriet ska ha behörighet att ändra och hämta ut data. Databasen byggs upp för att kunna användas i den bästa möjliga skalan, generellt motsvarande skala 1:10 000, i vissa fall större skala t.ex. i hamnområden där geodetisk inmätt strandlinje eftersträvas, i samband med fastighetsbildning och bygglovshantering m.m. Syftet med denna databas är att vi ska kunna hämta strandlinjen för alla tänkbara produkter, till vissa kan vi använda den direkt till andra krävs först en generalisering. Med NSL kommer vi att kunna uppfylla de ökande kundkraven, från t.ex. Försvarsmakten, om att kunna tillhandahålla en gemensam strandlinje. Dessutom kommer vi att minimera risken för dubbelarbeten vid strandlinjekarteringen mellan de båda myndigheterna. Sid 7

11 Arbetsmetoder i förstudieprojektet Jämförelse av data från SJKBAS och GGD Inför första mötet valdes några testområden ut, Trelleborgs hamn och ett område kring Runmarö i Stockholms skärgård. Att dessa två områden valdes berodde på att ett antagande hade gjorts. Lantmäteriet har en strandlinje som är mer överensstämmande med verkligheten utanför hamnområdena medan Sjöfartsverket har en bra strandlinje i hamnområdena. Det kunde konstateras att detta antagande var korrekt för dessa områden. För att verifiera antagandet togs det fram ytterligare provområden. - Kapellskär, skärgårdsområde - Stockholms hamn, hamninformation Lantmäteriet levererade strandlinje från GGD till Sjöfartsverket. Sjöfartsverket tog därefter ut sin strandlinje tillsammans med annan information som är förknippad med strandlinjen från sin SJKBAS (sjökortsdatabas). En analys av de två strandlinjerna gjordes både digitalt och analogt, plottar i skala 1:10 000, på ett antal arbetsmöten. Lantmäteriets ortofoton användes även som analysunderlag. För att praktiskt belysa olika redovisningar i GGD och SJKBAS genomfördes en rekognoseringsbåttur i området runt Arkö, Östergötlands skärgård. Särskilt studerades vassområden, mindre öar, övervattensstenar, och bränningar. Jämförelse av definitioner för SJKBAS och GGD För att komma fram till gemensamma definitioner för de företeelser som ska ingå i en nationell strandlinje gjordes en jämförelse mellan Sjöfartsverkets definitioner gällande SJKBAS och Lantmäteriets definitioner gällande GGD. I de fall där Sjöfartsverket och Lantmäteriet har samma definition på företeelsen redovisas ej definitionen i nedanstående lista. Däremot kan urvalskriterierna skiljas åt och då redovisas de i listan. Strandlinje I Sjöfartsverkets definition skiljer man på normal och låg strand. Normal strand har en tydlig begränsningslinje mellan vatten och land. Sid 8

12 För låg strand är det svårt att bestämma begränsningslinjen mellan vatten och land. Låg strand är även ett otydligt radarmål. Lantmäteriet har två definitioner för strandlinje, normal och diffus strandlinje. Normal strandlinje har en tydlig bestämbar begränsningslinje mellan land och vatten medan diffus strandlinje har en otydlig begränsningslinje mellan land och vatten. Mindre öar En ö är, enligt Sjöfartsverkets definition, land som sticker upp mer än 2 dm över medelvattenytan, MVY, oavsett utbredning. Mindre öar kan lagras som punktobjekt, övervattenssten (öar mindre än 25 m 2 ). Lantmäteriet karterar enligt specifikation för GGD öar >12m 2 i farledsnära områden och >25 m 2 i övrigt vatten. Bränningar En bränning är, enligt Sjöfartsverkets definition, land som ligger 2 dm över MVY till 5 dm under MVY. Objektet bränning ingår ej i GGD. Bryggor Sjöfartsverket karterar bryggor längre än 10 m. Bryggor karteras enligt specifikation för GGD av Lantmäteriet ifall de är längre än 20 m. Vågbrytare (pir) Sjöfartsverket särredovisar samtliga vågbrytare i SJKBAS, även där de sammanfaller med strandlinjen. Lantmäteriet lagrar vågbrytare som ett linjeobjekt då bredden understiger 6 m. I övrigt lagras vågbrytaren som strandlinje, det framgår då ej att strandlinjen är en vågbrytare. Kaj Sjöfartsverket lagrar samtliga kajer i SJKBAS. Objektet kaj ingår ej i GGD. Sid 9

13 Med avseende på listan ovan kan man konstatera att Lantmäteriet och Sjöfartsverket har olika krav på specificeringen av strandlinjen. Sjöfartsverket specificerar varje företeelse utefter strandlinjen med avseende på vilken funktion strandlinjen har, medan Lantmäteriet ser strandlinjen som en skiljelinje mellan land och vatten. Ett exempel är pir som Lantmäteriet redovisar som strandlinje där den är bredare än 6 m, annars generaliseras den till ett linjeobjekt som lagras som pir. Sjöfartsverket lagrar denna företeelse som pir oavsett bredd. Övrigt som framkom vid jämförelsestudien: Lantmäteriet karterar enligt specifikation för GGD öar >12m 2 i farledsnära områden och >25 m 2 i övrigt vatten. Dock kan nyttan av detta mått diskuteras då man ej tar hänsyn till medelvattenytan, man får med fler öar vid lågt vattenstånd och färre vid högt vattenstånd Sjöfartsverket vill komplettera NSL med mindre bryggor, längre än 10 m. Sjöfartsverket vill att det i NSL ska framgå vilka strandlinjer som är vågbrytare och kajer. Sid 10

14 Resultat av förstudieprojektet Resultat från jämförelsestudien Det konstaterades att Lantmäteriets strandlinje från GGD stämmer väl överens med den naturliga strandlinjen. Sjöfartsverkets strandlinje från SJKBAS har oftast bättre lägesnoggrannhet och riktighet i hamnområden. Vid jämförelse i Runmaröområdet konstaterades att Lantmäteriets nykarterade strandlinje var karterad från flygfoton som var tagna vid lågvatten. Detta medförde bl.a. att smala sund mellan öar försvann eftersom öarna var hopritade men även att mindre öar och bränningar var karterade som strandlinje. Eftersom Sjöfartsverket vill ha bränningar och mindre öar i en nationell strandlinje, NSL, bör kartering ske vid medelvattenstånd om det är möjligt, annars skall det ske vid lågvatten. Resultatet av kartering vid högvatten blir att mindre öar och bränningar ej kommer med. I och med resonemanget ovan måste metadata beträffande aktuellt vattenstånd och flygfotograferingstidpunkt kopplas till NSL. Förslag till innehåll och definitioner i NSL Strandlinje En skiljelinje mellan vattenyta och land Normal: Tydlig bestämbar skiljelinje mellan vattenyta och land Låg: Skiljelinje mellan vattenyta och land som är föränderlig och/eller som ej är tydligt bestämbar. Ex. Måkläppen som består av sandrevlar föränderlig. Svensksundsvikens vassområden ej tydligt bestämbara. Urvalskriterier: Låg strandlinje kortare än ca 200 m karteras som normal strandlinje. Fullständighet: 100% ska karteras. Sid 11

15 Övervattenssten En fast landmassa som ligger mer än 2 dm ovanför medelvattenytan, MVY, samt är mindre än 25 m 2. Övervattensstenar lagras i NSL som punktobjekt. Medelvattenyta: En medelnivå av vattenytan under en lång period, 19 år. Urvalskriterier: Fullständighet: 100% ska karteras. Bränning En fast landmassa som ligger mellan 2 dm ovanför MVY till 5 dm under MVY. Bränningar lagras i NSL som punktobjekt. Urvalskriterier: Fullständighet: 100% ska karteras. Kaj En till strandlinjen anslutande konstruktion för förtöjning av fartyg. Konstruktionen har en lodrät sida mot djupt vatten och en vågrät ovansida för godshantering. Urvalskriterier: Utskjutande kaj vars bredd är smalare än 6m karteras som en separat linje medan en kaj större eller lika med 6m karteras som en linje sammanfallande med strandlinjen. Fullständighet: 100% ska karteras. Vågbrytare/Pir En konstruktion vars syfte är att skydda hamn, ankringsområde etc. från vågor. Urvalskriterier: Vågbrytare/Pir vars bredd är smalare än 6m karteras som en separat linje medan en vågbrytare/pir större eller lika med 6m karteras som en linje sammanfallande med strandlinjen. Fullständighet: 100% ska karteras. Brygga En konstruktion som sträcker sig ut i vattnet, avsedd för förtöjning av mindre fartyg. Kan även användas för bad etc. Sid 12

16 Urvalskriterier: Bryggor som sticker ut och är längre än 10 m från strandlinjen karteras. Fullständighet: 100% ska karteras. Dykdalb Bottenfast förtöjningsanordning eller avbärare bestående av en grupp sammanfästa pålar eller fundament. Urvalskriterier: En dykdalb vars yta ovanför medelvattenytan är större eller lika med 25 m 2 karteras som en yta medan en dykdalb vars area är mindre än 25 m 2 karteras som en symbol. Fullständighet: 100% ska karteras. Framtida kandidater till NSL I ett första steg innefattas i NSL endast ovannämnda objektklasser, men ytterligare kandidater har diskuterats. Dessa är fyrar, pyloner, master och vindkraftverk som samtliga ligger i vattnet. De kan komma att ingå i framtida versioner av NSL men bedöms inte ha högsta prioritet i ett första skede. Samarbete i närtid Förstudiegruppen identifierade, under workshopen, dels ett antal definitionsfrågor som måste utredas vidare och dels ett antal rena produktionsärenden som i närtid är av intresse att samverka kring. Under förutsättning att beslut tas för fortsatt arbete med NSL, är följande aktiviteter lämpliga att starta med för att därigenom finna metoder för uppbyggnad av NSL. Västernorrland Sjöfartsverket planerar att nyproducera ett sjökort i området Härnösand/Kramfors och har därför i närtid behov av strandlinje i NSL kvalitet. Eftersom Lantmäteriets upphandling redan är klar och kartering skall starta i maj 2002 så finns ingen möjlighet att påverka specifikationen för den kartläggningen. Att göra tilläggsbeställningar mot operatören i detta sena skede anses mindre lämpligt. Ett sannolikt bättre alternativ är att vi (Sjöfartsverket och Lantmäteriet) med hjälp av Lantmäteriet internt (Metria) eller annan operatör karterar (stereokartering) de företeelser som Sid 13

17 ingår i NSL och som för närvarande inte finns med i Lantmäteriets specifikation för GGD. Detta är mest lämpligt i och med att Sjöfartsverket saknar egen kompetens och utrustning för stereokartering. Nynäshamn Skutskär Denna sträcka är nykarterad och levererad till Lantmäteriet men ännu ej inlagd i GGD. Sjöfartsverket går igenom vilken hamninformation, i SJKBAS, mellan Nynäshamn och Skutskär som är av god kvalitet och kan ingå i GGD, vilket kan utgöra ett första steg till NSL. Sjöfartsverket levererar informationen till Lantmäteriet i DXF-format, som med hjälp av detta material gör relevanta uppdateringar i GGD. Försvaret Alla militärledskort har inventerats och beslut är taget att militärledsnätet skall moderniseras. I samband med detta skall kvarvarande leder samt tillhörande märken mätas in på nytt. I och med detta kommer militärledskorten att revideras och på nytt ges ut i digital och analog form. Ett större provområde för NSL kan tänkas ingå i detta. Lantmäteriet bör informeras om pågående diskussioner med Försvaret som rör strandlinjen. Det finns ett stort behov hos försvarsmakten för kombinerad land och sjögeografisk information vid planering och analyser. Sid 14

18 Vinster och nyttoeffekter med NSL Vid framtagande av produkter med information från våra respektive databaser (SJKBAS och GGD) är en nationell strandlinje av stor betydelse. Behovet av redigering av strandlinjen minskar eller utgår helt vilket leder till kortare leveranstid till kund. Det är en fördel för externa parter som vilka kombinera land- och sjöinformation i olika produkter och vid planering och analyser. Ett exempel på en efterfrågad produkt är amfibiekartan som blir lättare att framställa. Man uppnår högre lägesnoggrannhet i både SJKBAS och GGD med en nationell strandlinje. Detta då GGD har en högre lägesnoggrannhet på den naturliga strandlinjen medan SJKBAS oftast har högre i hamnområdena. Vid sammanförande av dessa två databaser till NSL uppnås en högre lägesnoggrannhet i båda databaserna. Faktainnehållet (överensstämmelsen med verkligheten) i SJKBAS nuvarande strandlinje kommer enligt vår bedömning att öka från ca 25% till > 90%. Informationsinnehållet i GGD kommer att utökas då det ges möjlighet att tillföra små öar och även bränningar. I och med att databasen uppdateras gemensamt minskar förvaltningskostnaderna för uppdatering. Även aktualiteten förbättras i och med NSL, då framför allt Sjöfartsverket får ständiga uppgifter om förändringar i hamn- och farledsområden. Följande har inkommit från externa användare beträffande en nationell strandlinje: Försvarsmakten (Björn Almqvist) Försvarsmakten anpassas mot ett nätverksbaserat försvar som ställer höga krav på tillgång till gemensam geografisk information. Det framtida försvaret behöver kunna arbeta med geografisk information över både land och sjö, och dessutom kunna sampresentera detta gemensamt. Vapen- och ledningssystem kräver gemensam och sampresenterad land och sjögeografisk information för att analys och planeringsfunktioner skall erhållas i systemen. För att uppnå detta måste vi sträva mot att organisera den geografiska informationen i en geografisk databasstruktur istället för den nu aktuella kartografiska. Sid 15

19 Svenska Kommunförbundet (Reigun Thune Hedström) Om kommunerna ska få en rimlig möjlighet att fastlägga hur strandskyddet ska säkerställas i såväl översiktsplaner som i detaljplaner är det rimligt att underlagen bygger på relevant kunskap om hur "verkligheten" ser ut. Strandzonen (vid kusten) är betydelsefull och därmed kontroversiell för såväl allmänhet som för den enskilde markägaren. I högexploaterade områden eller i områden som är viktiga för den biologiska mångfalden är kunskapen om avgränsningen mellan land och vatten särskilt viktig för att kunna göra bra avvägningar i olika planeringssituationer. Vidare har det stor betydelse hur avgränsningen land/vatten säkerställts när det gäller fastighetsbildning och bygglovhantering. Bygglovhanteringen ska, utöver lokalisering av huvudbyggnad i strandnära zoner, bedöma hur nära en komplementbyggnad kan placeras vattnet om fastigheten redan är bebyggd. I fastighetsbildningssammanhang är det också viktigt med en klar begränsningslinje när det gäller att säkra t.ex. vattenrättigheter. Vidare kan konstateras att önskemål om en gemensam strandlinje vid flera tillfällen har framförts i Sjögeografiska rådet bl a från SGU, SMHI och båtsportens företrädare. Sid 16

20 Förslag till genomförande av NSL Uppbyggnad av NSL och ansvarsområden För att praktiskt bygga upp NSL bör man utgå ifrån strandlinjen i Lantmäteriets GGD. Strandlinjen kompletteras sedan med de objekt som finns med i definitionen för NSL. Fotogrammetrisk stereokartering av dessa objekt bör ske med hjälp av Metria eller annan leverantör på marknaden. Sjöfartsverket har inte för avsikt att bygga upp egen kompetens för detta utan fungerar endast som kravställare. Därefter kompletterar Sjöfartsverket med hamninformation från SJKBAS till NSL, och granskar det stereokarterade materialet. Sjöfartsverket lämnar sedan vidare informationen till Lantmäteriet som förvaltar NSL. Se även bilden nedan. Uppdatering av NSL bör ske av både Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Detta medför att Sjöfartsverket måste ha en direktåtkomst till databasen som NSL ligger i. Denna lösning är praktisk eftersom Sjöfartsverket kontinuerligt får information om förändringar i hamnar och övriga kustområden, och då uppdaterar NSL. Det krävs ett gemensamt ärendehanteringssystem för administration av de uppdateringar som sker i databasen. Sid 17

21 Ekonomi För att uppnå en NSL måste sjöfartens krav på strandlinjekarteringen uppfyllas vilket innebär att en tilläggskartering till GGD måste utföras enligt arbetsflödet ovan. Sjöfartsverket har, i sin tidigare analoga produktionsprocess för sjökort, ansvarat för och utfört denna tilläggskartering. Ett rimligt antagande är att Sjöfartsverket även i fortsättningen bekostar denna tilläggskartering men med en utökad samverkan med Lantmäteriet i frågor kring upphandlingen av extern stereokartering. För att hålla ner kostnaderna för NSL ska vi så långt som möjligt försöka utnyttja Lantmäteriets och Sjöfartsverkets befintliga system- och programlösningar. Övriga kostnader vid framtagningen och förvaltningen av NSL bör delas mellan Sjöfartsverket och Lantmäteriet. Detsamma bör gälla specifika intäkter från NSL utöver ordinarie produkter. För det fortsatta arbetet föreslås att respektive myndighet upprättar konteringsformer för NSL på vilket tid och kostnader kan föras. I förlängningen bör det även budgeteras medel för NSL. Teknisk lösning Lantmäteriet arbetar för närvarande i AutoKa PC men skall övergå till Arc Cadastre, som bygger på ESRI s produkter. Befintlig databas ligger i BankIR, som är en egenutvecklad databaslösning. Förslagsvis följer lagringen av NSL samma lösning som lagringen av GGD. Sjöfartsverket ska kunna jobba direkt ner i databasen (NSL) med hjälp av Arc Cadastre som klient mot Bankir. Lantmäteriet har för avsikt att byta ut BankIR mot en objektorienterad lösning, eventuellt SDE, i framtiden. Det måste finnas en utgång till DXF-format från den databas som NSL kommer att ligga i. Eventuellt kan en konverterare byggas för att kunna få med attributen till DXF-formatet. Tänkbar teknisk lösning för ett gemensamt ärendehanteringssystem är Sjöfartsverkets system ROS (Rättelse Organisations System). Det bör vara möjligt att exportera information från det gemensamma ärendehanteringssystemet till respektive interna system. Sid 18

22 En arbetsgrupp bör detaljstudera en teknisk lösning för NSL. Datamodellen för NSL ska stödja enkel överföring mellan olika system. Konsekvenser på befintlig data Lantmäteriet Om de i förstudien föreslagna specifikationsändringar genomförs får det konsekvenser på redan insamlad information samt kommande kompletteringar. Nedan följer en översiktlig konsekvensbeskrivning av dessa följder, för att få en total konsekvensbeskrivning bör en grundlig analys genomföras. I specifikationen är det viktigt att dokumentera att dessa förändringar endast gäller inom de områden samarbete sker, dvs kustlinjen ut till en distans utanför baslinjen samt sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessutom ingår Trollhätte kanal, Göta kanal, Dalslands kanal och Strömsholms kanal. Den befintliga indelningen av normal och diffus strand ska ersättas av normal och låg strand. Enligt den nya definitionen bör samtliga diffusa kunna kodas om till låg strandlinje. Befintlig normal strand bibehåller koden normal. Enligt den nya definitionen på normal strand kan det finnas områden som enligt ny specifikation ska kodas om till låg strand (ex. Måkläppen). Dessa åtgärdas successivt i samband med annan åtgärd. Öar med som är inom storleksintervallet kvm (finns inom farledsnära områden), bibehåller sin kod strandlinje. I övriga områden ska basen kompletteras med de objekt som saknas (<12 kvm och <25 kvm). Det kan förekomma små öar som enligt den nya föreslagna specifikationen ska vara bränningar, dessa kodas om. Basen kompletteras med de objekt som saknas. Del av strand ändras till kaj respektive vågbrytare/pir. Då strand är en del av den hierarki för markdataskiktet, kan en sådan ändring få konsekvenser för framtagna kontrollprogram. Den lagringstekniska lösning bör undersökas; ska del av strand kodas om till kaj (och att man Sid 19

23 underförstått anger att kaj alltid sammanfaller med strand), ska kaj parallellagras med strand, ska information om kaj föras in som attribut? Basens ska kompletteras med de bryggor som är m i längd. Vissa dykdalb har lagrats som öar, dessa ska kodas om. I övrigt ska basen kompletteras med dessa objekt. Alternativt kan strandlinje avgränsa dykdalb om de på annat sätt kan särskiljas från öar. Sjöfartsverket Strukturen i sjökortsdatabasen, SJKBAS, kommer ej att påverkas vid införande av NSL. Däremot kommer ett stort redigeringsarbete att krävas för att kunna knyta samman befintlig information med den nya nationella strandlinjen. Detta arbete kommer att ske främst via nyproduktion av sjökort men även vid vissa större uppdateringar, ex sjömätningar, i sjökortsdatabasen. I och med uppbyggandet av en nationell strandlinje skall de hamnar som är av god kvalitet i SJKBAS väljas ut och läggas in i NSL. Resurser för detta arbete krävs. Ifall beslut tas att vi ej ska starta projektet NSL kommer fortfarande kostnaden för tilläggskarteringen att finnas kvar vid nyproduktion. Lantmäteriets befintliga strandlinje används men i och med att den ej uppfyller Sjöfartsverket krav på bl a fullständighet måste dessa krav uppfyllas genom tilläggskartering. Tidplan Rapport från förstudieprojektet presenteras i augusti Beslut om att arbeta efter de i rapporten föreslagna riktlinjerna för NSL tas snarast efter presentationen, dock senast under september 2002 för att kunna beredas inför 2003 års budgetarbete. Projektinitiering klar senast 31 december Kompletterande tilläggskartering för sjökort 523 (Härnön - Kramfors) bör genomföras under hösten Sid 20

Specifikation Nationell strandlinje

Specifikation Nationell strandlinje 1(39) Jan Sjöhed, Lantmäteriet Kristina Nordström, Lantmäteriet Magnus Wallhagen, Sjöfartsverket, Sjöfartsverket Tidigare beslutade ändringar Ändringar förs in med blå text i dokumentet. Datum Ändring

Läs mer

Uppföljning av exploatering i kustzonen.

Uppföljning av exploatering i kustzonen. Uppföljning av exploatering i kustzonen Anna.Engdahl@metria.se Greger.Lindeberg@metria.se Oscar.Tornqvist@metria.se Upplägg dagens presentation Bakgrund Metadata Förslag på hantering av variabler Rekommendationer

Läs mer

Markdetaljer. Version 1.0 2015-05-11 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Markdetaljer. Version 1.0 2015-05-11 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer PROCESSBESKRIVNING Markdetaljer Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter Markdetaljer_ 1(12) UPPHOVSMAN Svensk geoprocess

Läs mer

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell PROCESSBESKRIVNING Hydrografi Version 2015-03-20 Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER

Läs mer

Sjöfartsverkets uppgifter

Sjöfartsverkets uppgifter Sjöfartsverkets uppgifter SFS nr. 1995:589, instruktion för Sjöfartsverket 1. utöva tillsyn över sjösäkerheten och ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom sjöfarten, 2. tillhandahålla lotsning,

Läs mer

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION FARLEDER Vad gör ISBRYTNING SJÖKARTLÄGGNING LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION Patrik Wiberg SJÖ- och FLYGRÄDDNING Sjömätning Två större egna enheter Nils Strömcrona och Jacob Hägg och några mindre Upphandling

Läs mer

Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL

Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL 1(13) Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL Utarbetad ursprungligen av: Jan Sjöhed, Lantmäteriet Kristina Nordström, Lantmäteriet Magnus, Sjöfartsverket, Sjöfartsverket Förändringar hanterade

Läs mer

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING

ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING ANVISNING SJÖMÄTNING 2011-04-20 1 (5) Framtagen av: Fastställd av: Version: 2011-04-20 Bengt Holmstrand Tillhör: Dokumenttyp: Anvisning ANVISNING FÖR SJÖMÄTNING Följande information och anvisningar avser

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Magnus Wallhagen

Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Magnus Wallhagen Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag Magnus Wallhagen Sjöfartsverkets kärnverksamheter UPPDRAG ENLIGT INSTRUKTIONEN Lotsning Farledshållning

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret

Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret PM 2009:121 RIII (Dnr 001-968/2009) Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Kommunala Lantmäteridagar Göteborg 18-19 maj 2011 Ulrika Johansson, Ulrika Roos 2011-05-20, Kommunala Lantmäteridagar 2011 Gemensam ajourhållning

Läs mer

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET 2007 2008-03-27 REDOVISNING

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer

Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess 2015-05-27 Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist,

Läs mer

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

AG3. Test av applikationsschema

AG3. Test av applikationsschema TK 452 N 266 1 (18) AG3 AG3_rapport.doc Projektdokument TK452 Arbetsgrupp 3 Under arbete 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BAKGRUND... 3 2 Genomförande... 3 3 Resultat... 14 3.1

Läs mer

Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015

Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015 Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015 Senaste nytt från projektet Etableringen av mottarverksamheten fortsättningen efter 2016 ES-team och ERS-team Mätningsanvisningar Demomiljöer Svensk

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Ajourhållning för övrig topografi. så gör du!

Ajourhållning för övrig topografi. så gör du! Ajourhållning för övrig topografi så gör du! Ett fungerande samhälle förutsätter att både din kommun och Lantmäteriet har en korrekt, aktuell och enhetlig redovisning i sina databaser. Sveriges kommuner

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

UTKAST till mall för. Geodataplan XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS. TEL FAX E-POST WEBB

UTKAST till mall för. Geodataplan XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS. TEL FAX E-POST WEBB 2013-11-04 UTKAST till mall för Geodataplan 2014-2016 XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS TEL FAX E-POST WEBB www.kommun.se Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte med geodataplanen 5 3 Vision

Läs mer

La sanvisning till kartorna

La sanvisning till kartorna La sanvisning till kartorna Vilken information finns det i kartorna? Översiktskartan (Bilaga 1 Översiktskarta) visar utbredningen av det strandskydd som ingår i denna översyn inom aktuell kommun, samt

Läs mer

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016 Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet Karin Bergström, Lantmäteriet Olov Johansson, Metria AB Anna Wallin, Lantmäteriet

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 580 2016-01-07 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Gullspångs kommun Kommunstyrelsen Ändring av detaljplaner för del av STORÖN 1:2 m.fl. samt STORÖN 1:27 m.fl. F.d. personalbostäder på Storön 1:50 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Upprättad i februari 2009,

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Specifikation Nationell strandlinje

Specifikation Nationell strandlinje 1(42) Utarbetad ursprungligen av: Jan Sjöhed, Lantmäteriet Kristina Nordström, Lantmäteriet, Sjöfartsverket Linda Gustafsson, Sjöfartsverket Förändringar hanterade av: Förvaltningsgrupp NSL Beslut fastställda

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0 Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg Version 4.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen Jenny Rassmus

Läs mer

Tjänstebaserad uppdatering Byggnader Adresser - Lägenheter

Tjänstebaserad uppdatering Byggnader Adresser - Lägenheter Version 5.1 Tjänstebaserad uppdatering Byggnader Adresser - Lägenheter Division Geodata, Geografisk insamling 2016-10-12 Varför Tjänstebaserad uppdatering Version 5.1 Bidrar till en effektivare insamling

Läs mer

Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning

Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning 1(23) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2016-01-18 1.3 1.1.1 Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Innehåll...

Läs mer

Workshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet

Workshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet Workshopledare Geodatarådet tillsammans med Geodatasekretariatet 1. Jan Wikström och Britt Grevé-Eriksson + Cecilia Strang (rum 454) 2. Birgitta Stenbäck och Pia Lidberg + Hanna Ridefelt (rum 458) 3. Lena

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 557 2015-07-30 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

Lantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan

Lantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan Lantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan Ulf Sandgren & Pär Jonsson 2011-03-28 Lantmäteriet har kartlagt Sverige sedan 1628 Våra kunder Våra uppdragsgivare finns i såväl stat och kommun, som i

Läs mer

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden POSITIONERA LINA 1(5) Positionera LINA 1. Introduktion Det är angeläget att samsyn råder mellan och kommunerna om hur samverkan kring BAL (byggnads- adress- och lägenhetsinformation) ska bedrivas över

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Geospatial Solutions Sweden AB. Arne Stoor

Geospatial Solutions Sweden AB. Arne Stoor Geospatial Solutions Sweden AB Arne Stoor Geospatial Solutions Sweden AB Information kring Topobase 2008 Topobase geografiska databaser Topobase 2008 Utbildningar Topobase 2008 NDRK GeoSol Express Tools

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SGU, Dnr 03-1463/2004 SJÖFARTSVERKET SJÖV, Dnr 1301-04-03182 Parter: Ramöverenskommelse om samverkan mellan Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket Sveriges

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess Olov Johansson och Maria Andersson

Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess Olov Johansson och Maria Andersson Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess 2016-06-09 Olov Johansson och Maria Andersson Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Jerry Sandin, Borås stad

Läs mer

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl) 1(5)./. YTTRANDE 2015-06-22 Dnr 102-2015/1455 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Läs mer

Handbok. Ajourhållning övrig topografi. Version 2.0 HANDBOK ÖVRIG TOPOGRAFI 2014-09-01 1 (18)

Handbok. Ajourhållning övrig topografi. Version 2.0 HANDBOK ÖVRIG TOPOGRAFI 2014-09-01 1 (18) 1 (18) Handbok Ajourhållning övrig topografi 2 (18) Innehållsförteckning Revideringsförteckning... 3 1 Inledning... 4 2 Ajourhållning i samverkan... 5 2.1 Avtal... 5 2.2 Samverkansnivåer enligt ABT-avtal...

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Välkommen till en information om Svensk geoprocess Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem

Läs mer

FÖRDJUPAD SAMVERKAN INOM LANTMÄTERIOMRÅDET MELLAN DET STATLIGA LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA...1 0. SAMMANFATTNING...4 1. SYFTET MED RAMAVTALET...

FÖRDJUPAD SAMVERKAN INOM LANTMÄTERIOMRÅDET MELLAN DET STATLIGA LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA...1 0. SAMMANFATTNING...4 1. SYFTET MED RAMAVTALET... 2007-05-14 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRDJUPAD SAMVERKAN INOM LANTMÄTERIOMRÅDET MELLAN DET STATLIGA LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA...1 0. SAMMANFATTNING...4 1. SYFTET MED RAMAVTALET...4 2. BEHOVET AV SAMVERKAN,

Läs mer

Ökända grund. Vinnare i tävlingen ökända grund

Ökända grund. Vinnare i tävlingen ökända grund Vinnare i tävlingen ökända grund Niklas Hammarkvist, Sjöfartsverket. Lars-Göran Nyström, Transportstyrelsen. Mats Tengnér, Stockholmradio. 2014-02-20 En sammanställning av vinnarna i tävlingen ökända grund.

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12. Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer

Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12. Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess 2014-11-12 Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Uppdragspersoner: - - - Referenspersoner:

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

Normalavtal 1(6) Avtal avseende.kommuns medverkan som dataleverantör till och användare av den Nationella Vägdatabasen (NVDB)

Normalavtal 1(6) Avtal avseende.kommuns medverkan som dataleverantör till och användare av den Nationella Vägdatabasen (NVDB) Normalavtal 1(6) 2001-08-06 Avtal avseende.kommuns medverkan som dataleverantör till och användare av den Nationella Vägdatabasen (NVDB) Mellan Vägverket och. kommun, nedan kallad Kommunen, har följande

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

GIS-samverkan Södertörn - Åtta kommuner invånare. GIS-samverkan Södertörn

GIS-samverkan Södertörn - Åtta kommuner invånare. GIS-samverkan Södertörn S:t Isidor 1475 - Åtta kommuner - 415 859 invånare Det dagliga arbetet Gemensam utbildning Gemensamt digitalt vägnät Harmoniserade geodata Lokala handlingsplaner Gemensam handlingsplan Strategi för spridning

Läs mer

IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige. Senast reviderad 2012-08-27. Beskriver IT-säkerhetarbetet.

IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige. Senast reviderad 2012-08-27. Beskriver IT-säkerhetarbetet. 2012-08-27 Sidan 1 av 6 IT-säkerhetspolicy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Diarie nummer Fastställd av IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/ processägare

Läs mer

Att tänka på för dig som arbetar med datainsamling i en kommun

Att tänka på för dig som arbetar med datainsamling i en kommun Geodata för Blåljus Att tänka på för dig som arbetar med datainsamling i en kommun För Sveriges blåljusaktörer är kartan ett viktigt arbetsredskap. Karta och positionering används både hos larmcentral

Läs mer

Adresser i samhället. kommunernas roll. Information från projektet 3-steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet

Adresser i samhället. kommunernas roll. Information från projektet 3-steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet Adresser i samhället kommunernas roll Information från projektet 3-steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet Adressen en allt viktigare nyckel i samhällets olika IT-system Aktuella och korrekta

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Kallelse. Möte med samverkansgruppen Tätortskarta Stockholms län. Tid: Fredag 2014-02-14 kl. 10:00 12:00. Plats: Tekniska Nämndhuset, 5:165.

Kallelse. Möte med samverkansgruppen Tätortskarta Stockholms län. Tid: Fredag 2014-02-14 kl. 10:00 12:00. Plats: Tekniska Nämndhuset, 5:165. MÖTESANETCKNINGAR 2014-03-24 Jenny Kjellqvist KSL:s Geodataråd c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box 8314, 104 20 Stockholm Tfn: 08-508 28 118 E-post: jenny.kjellqvist@stockholm.se Kallelse Möte med samverkansgruppen

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

21 februari 2002 02-507. 2001-12-20 N2000/9893/ITFoU N2001/5963/ITFoU N2001/6671/ITFoU N2001/11502/ ITFoU. Näringsdepartementet.

21 februari 2002 02-507. 2001-12-20 N2000/9893/ITFoU N2001/5963/ITFoU N2001/6671/ITFoU N2001/11502/ ITFoU. Näringsdepartementet. DATUM VÅR REFERENS 21 februari 2002 02-507 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Alf Tengström Samhällsåtaganden tel 08-678 5626 alf.tengstrom@pts.se ERT DATUM ER REFERENS 2001-12-20 N2000/9893/ITFoU

Läs mer

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster

GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster 1 Datum: Dokumentversion: 2016-01-13 1.4 Produktbeskrivning: GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster tillämpa Date för texten som ska visas här. 2(6) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna

Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna 1(9) Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna Ersättningsmodellen Ersättningsmodellen är en vidareutveckling av den ersättningsmodell

Läs mer

Digitala Trygghetslarm

Digitala Trygghetslarm ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande DNR 330-170/2014 Sida 1 (6) 2014-05-02 Handläggare Annelie Svensson: 08-508 36 277/ Patrik Simonsson: 08-508 36 250 Till Äldrenämnden 2014-05-20

Läs mer

Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010

Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(15) Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010 MI0807 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4

Läs mer

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se Ufs Nr 492 2014-05-01 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs/BALTICO 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef

Läs mer

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Per Anders Karlgren Lantmäteriet SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 584 2016-02-04 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

Förståelse för skalan. en av grundpelarna i hanteringen av geografiska data

Förståelse för skalan. en av grundpelarna i hanteringen av geografiska data Förståelse för skalan en av grundpelarna i hanteringen av geografiska data Att rulla ut ett långt ritpapper längs Vänerns strandlinje för att avbilda Vänern på en karta faller på sin egen orimlighet. För

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Väg och Järnväg

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Väg och Järnväg i samverkan Sida: 1 (6) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Väg och Järnväg i samverkan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat... 3 2.1 Genomförande... 3 2.1.1 Specifikationsarbetet...

Läs mer

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning L A N T M Ä T E R I E T 1 (7) Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning Syftet med detta dokument är att informera Byanätet (föreningen) om den huvudsakliga arbetsgången i en lantmäteriförrättning

Läs mer

Kallelse. Möte med samverkansgruppen Tätortskarta Stockholms län. Tid: Fredag kl. 09:30 11:00. Plats: Kallade: Välkomna hälsar Jenny!

Kallelse. Möte med samverkansgruppen Tätortskarta Stockholms län. Tid: Fredag kl. 09:30 11:00. Plats: Kallade: Välkomna hälsar Jenny! MÖTESANETCKNINGAR 2014-06-10 Jenny Kjellqvist KSL:s Geodataråd c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box 8314, 104 20 Stockholm Tfn: 08-508 28 118 E-post: jenny.kjellqvist@stockholm.se Kallelse Möte med samverkansgruppen

Läs mer

Minnesanteckningar från NVDB-råd 17 september 2015

Minnesanteckningar från NVDB-råd 17 september 2015 MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Andersson Dennis, UHväda [Ärendenummer] [Projektnummer] Dokumenttitel Minnesanteckningar från NVDB-råd 17

Läs mer

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning 1(5) KS 2011/0243 Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur kommunens GIS-verksamhet

Läs mer

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata och analysmetoder Titel Författare: Kartor: Omslagsbild: Kontaktperson: Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata

Läs mer

Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna

Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna LANTMÄTERIVERKET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING 1 (8) BILAGA 1 TILL RAMAVTAL 2007-05-14 Ersättningsmodell till Ramavtal 2007; Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna

Läs mer

På NH-workshop i Västernorrland!

På NH-workshop i Västernorrland! Välkommen På NH-workshop i Västernorrland! ULI Geoforum Mikael Tarandi ULI Geoforum Dagens program Tid 08:45-09:00 09:00-10:30 10:30-11:00 11:00-12.30 12:30-13:30 13.30-15:00 15:00-15:30 15:30-17:00 Programpunkt

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning 1 (6) Handläggare direkttelefon Planering och Normering Ert datum Er beteckning Göran Nordström, 011-19 11 22 2002-03-22 M2001/4139/Hs Miljödepartementet Ivar Frostenson Enheten för hållbart samhällsbyggande

Läs mer

NORMALAVTAL DRK 2007-10-03 Reviderad 2013-04-02. Lantmäteriets dnr: Kommunens dnr:

NORMALAVTAL DRK 2007-10-03 Reviderad 2013-04-02. Lantmäteriets dnr: Kommunens dnr: 1 (5) NORMALAVTAL DRK Lantmäteriets dnr: Kommunens dnr: NORMALAVTAL Detta normalavtal avser samverkan beträffande uppbyggnad, kvalitetsförbättring och nyttjande av digital registerkarta i kommuner där

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer