NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT"

Transkript

1 NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT

2 NATIONELL STRANDLINJE FÖRSTUDIEPROJEKT Jan Linnå Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Patrik Wiberg Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Magnus Wallhagen Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Linda Engman Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Lena Wahlstedt Sjöfartsverket Produktion/Sjökarteenheten Hans Aurell Lantmäteriet LF-Data Beställningsenheten Jan Sjöhed Lantmäteriet LF-Data Landskapsinformation Christina Wasström Lantmäteriet LF-Data Landskapsinformation Ove Sundström Lantmäteriet Metria Geodata SJÖFARTSVERKET LANTMÄTERIET NORRKÖPING GÄVLE Tel: Tel: Fax: Fax:

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Mål och Syfte... 7 Arbetsmetoder i förstudieprojektet... 8 Jämförelse av data från SJKBAS och GGD... 8 Jämförelse av definitioner för SJKBAS och GGD... 8 Resultat av förstudieprojektet Resultat från jämförelsestudien Förslag till innehåll och definitioner i NSL Strandlinje Övervattenssten Bränning Kaj Vågbrytare/Pir Brygga Dykdalb Framtida kandidater till NSL Samarbete i närtid Västernorrland Nynäshamn Skutskär Försvaret Vinster och nyttoeffekter med NSL Förslag till genomförande av NSL Uppbyggnad av NSL och ansvarsområden Ekonomi Teknisk lösning Konsekvenser på befintlig data Lantmäteriet Sjöfartsverket Tidplan Resursuppskattning Angränsande projekt Reviderat samverkansavtal Sjöfartsverket - Lantmäteriet... 22

4 Sammanfattning Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna för en gemensam nationell strandlinje, vilka företeelser som skall ingå i den samt att ta fram en arbetsgång för införande av NSL i våra databaser. Lantmäteriet och Sjöfartsverket ställer olika krav på strandlinjen i sina produkter. Sjöfartens behov av säkra farleder ställer höga krav på fullständighet och noggrannhet i Sjöfartsverkets produkter t ex. ENC, Electronic Navigational Chart. För Lantmäteriet är det betydelsefullt att den grundläggande geografiska databasen (GGD) och de därur avledda produkterna har en korrekt och aktuell hamninformation t ex Fastighetskartan. Därför måste en specifikation för NSL täcka in bådas krav på strandlinjen samt de närrelaterade företeelserna. I förstudien gjordes en jämförelse av data i de två databaserna, SJKBAS (Sjökortsdatabasen) och GGD. Det kunde konstateras att goda förutsättningar finns för att framställa en gemensam nationell strandlinje. Detta då Lantmäteriet har nyframställd strandlinje med god kvalitet över större delen av Sverige samt att Sjöfartsverket har god information (geodetiskt inmätt) i de flesta större hamnar. Eftersom ett av Sjöfartsverket krav på NSL är redovisning av alla små öar, övervattensstenar och bränningar krävs tilläggskartering. Detta då specifikationen för GGD ej innefattar dessa objekt. Nyttan med en gemensam nationell strandlinje är stor hos Lantmäteriet och Sjöfartsverket och inte minst för våra gemensamma kunder. Införande av NSL kommer att leda till lägre ajourhållningskostnader för Lantmäteriet och Sjöfartsverket i och med att lagringen sker i en databas samt att vi själva och kunder av vår information efter införandet av NSL kommer att kunna kombinera data och skapa nya produkter på ett jämförelsevis enkelt sätt. Sammanfattningsvis så föreslår vi i förstudien att Lantmäteriet och Sjöfartsverket gemensamt bygger upp och ajourhåller en nationell strandlinje i skalområdet 1: innefattande objekten strandlinje (normal och låg), övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare/pir, brygga och dykdalb man vid uppbyggnaden av NSL bör utgå ifrån strandlinjen i Lantmäteriets GGD. Strandlinjen kompletteras sedan med de objekt Sid 1

5 som finns med i definitionen för NSL och att Sjöfartsverket kompletterar med hamninformationen från SJKBAS vissa gemensamma insatser i närtid görs i anslutning till ordinarie verksamhet för framställning av sjökort och för uppbyggnad av GGD i områdena Härnösand/ Kramfors och Stockholms skärgård. lagringen av NSL förslagsvis följer samma lösning som lagringen av GGD. Sjöfartsverket ska kunna jobba direkt ner i databasen (NSL) med hjälp av Arc Cadastre som klient mot Bankir. ett gemensamt ärendehanteringssystem bör skapas där Sjöfartsverkets system ROS (Rättelse Organisations System) är en tänkbar lösning en projektorganisation byggs upp under hösten där en arbetsgrupp får till uppgift att detaljstudera en teknisk lösning för NSL samt att en annan arbetsgrupp får till uppgift att ta fram en gemensam specifikation samt att planera produktion och ajourhållning. Sid 2

6 Inledning För att börja med ett citat så uttrycker Svenska kommunförbundets representant på SIS-sammanträde i Stockholm 23 april 2002, sin förvåning över att strandlinjen redovisas olika hos de två myndigheter som nationellt representerar de största producenterna av geografiskinformation. De flesta av våra kunder (som har denna insikt) uttrycker samma förvåning blandad med besvikelse. Visst ska våra kunder kräva att som användare och köpare av geografisk information ska detta vara tillgängligt ur en källa, i alla fall när det gäller något så betydelsefullt som kust-strandlinje. Som producenter och förvaltare av strandlinjeinformation vet vi att våra myndigheters olika inriktning och resurser har påverkat och lett fram till olikheter, både i redovisning och kvalitet. SCB har räknat ut att den svenska kustlinjen inklusive öar omfattar ca mil. Sjöfartsverkets Sjökarteenhet som bl.a. ansvarar för att tillgodose handelssjöfarten med sjögeografisk information för att säkra transportvägarna har genom åren (ca fyra nya sjökort per år i genomsnitt de senaste 30 åren) framställt sina sjökort med fokus på djupinformation, nautiska sjösäkerhetsinrättningar i farledsområden och angöring till och i hamnar. Kustlinjen med tillhörande objekt som bl.a. kaj, bränning och övervattensten har stor betydelse för säker navigering och är exempel på information som nogsamt redovisas i sjökorten. Lantmäteriet ansvarar för att bygga upp, förvalta, utveckla och tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation för att tillgodose samhällets behov främst som underlag vid fysisk planering och vid olika infrastrukturella förändringar som genomförs runt om i landet. Idag tillhandahålls och uppdateras grundläggande lägesbestämd strandlinjeinformation på nationell nivå från båda myndigheterna. Lagring och förvaltning av geografisk information i databaser ger möjligheter att samordna den framtida produktionen av kuststrandlinjen och torde ge stora nyttoeffekter för våra kunder och på sikt även effektiviseringsvinster i den interna verksamheten. Sjöfartsverkets Sid 3

7 sjökortsdatabas som bl.a. är underlag för digitala och tryckta sjökort skulle tillföras nykarterad strandlinje från Lantmäteriets högkvalitativa geografiska databas GGD (Grundläggande Geografisk Data). Sjöfartsverkets kustlinje med tillhörande strandobjekt skulle komma till nationell användning även utanför ett navigeringsperspektiv. Kommuner, Länsstyrelser, Försvarsmakten m.fl. är exempel på verksamhetsområden som skulle vinna på en gemensam nationell strandlinje. Siktet bör vara inställt på att skapa en Nationell strandlinje baserad på ISO standard med kvalitetsmärkning, denna skulle utgöra en ryggrad i den svenska mjuka infrastrukturen. Sid 4

8 Bakgrund Tankar på att få fram en gemensam definition och därmed också en gemensam redovisning av strandlinjen och angränsande objekt har funnits länge. Som underlag till strandlinjen i Sjöfartsverkets hydrografiska produkter har används och används ekonomiska kartan eller motsvarande information samt flygbilder. En gemensam arbetsgrupp konstaterade redan på tidigt 90-tal bl a att den kontinuerliga strandlinjen på den topografiska kartan (T5) och skärgårdskorten stämmer mycket väl överens. Arbetsgruppens uppgifter var även att - identifiera gemensamt intressanta objekttyper - definiera gränssnittet vad gäller ansvar för objekttypsdefinitioner och klassificering samt - att enas om definitioner. I slutet av 1995 arbetade Lantmäteriet och Sjöfartsverket gemensamt fram ram- och samverkansavtal. Ramavtalet innehåller en reglering av de övergripande principerna för samverkan mellan de båda myndigheterna. Samverkansavtalet avser en närmare reglering av principerna för samverkan vad avser produktion, förvaltning, utbyte och spridning av grundläggande geografisk information. Samverkansavtalet säger bl a att - parterna skall ta fram och förvalta en gemensam grundläggande version av Sveriges strandlinjer och därtill associerade företeelser. - parterna svarar gemensamt för datainsamling, ajourhållning och förvaltning där Lantmäteriet ansvarar för den kontinuerliga strandlinjen och öar större än 25 kvm och Sjöfartsverket ansvarar, inom sjökartelagda områden, för mindre objekt som bränningar, grund, mindre öar etc samt bryggor, kajer och liknande. - Lantmäteriet ansvarar för lagerhållningen av den gemensamma versionen av Sveriges strandlinjer. Trots vissa försök bl a i form av olika utkast till projektbeskrivningar så har vi ännu inte lyckats få till stånd den gemensamma strandlinjen och att utnyttja den som underlag i våra respektive - och gemensamma - Sid 5

9 produkter. Båda organisationerna har prioriterat och istället använt behövliga resurser för uppbyggnad av grundläggande databaser. Sid 6

10 Mål och Syfte Lantmäteriet och Sjöfartsverket har ett flertal objekttyper som är av gemensamt intresse. Förstudien avgränsas till att endast omfatta strandlinje, övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare (pir), brygga och dykdalb, se sid 11. Den geografisk avgränsning för NSL är kustlinjen ut till en distans utanför baslinjen samt sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessutom ingår Trollhätte kanal, Göta kanal, Dalslands kanal och Strömsholms kanal. Idag har Sjöfartsverket en digital version av strandlinjen i sjökortsdatabasen och Lantmäteriet en annan i sin GGD. Dessa strandlinjer skiljer sig åt av många olika orsaker t.ex. karteringsår, insamlingstekniker, definitioner, krav m.m. Detta skapar osäkerhet i kundled vid användande av våra produkter som innehåller strandlinjer. Det övergripande målet med NSL är att hitta samverkansformer och inleda produktion och ajourhållning av en gemensam strandlinje som är avpassad för Sjöfartsverkets och Lantmäteriets behov. Den nationella strandlinjen ska uppfylla alla de krav vi gemensamt ställer på innehåll, detaljeringsgrad och noggrannhet för våra respektive användningsområden. Syftet är att vi ska bygga upp en originaldatabas där strandlinjen ska ligga lagrad och där både Sjöfartsverket och Lantmäteriet ska ha behörighet att ändra och hämta ut data. Databasen byggs upp för att kunna användas i den bästa möjliga skalan, generellt motsvarande skala 1:10 000, i vissa fall större skala t.ex. i hamnområden där geodetisk inmätt strandlinje eftersträvas, i samband med fastighetsbildning och bygglovshantering m.m. Syftet med denna databas är att vi ska kunna hämta strandlinjen för alla tänkbara produkter, till vissa kan vi använda den direkt till andra krävs först en generalisering. Med NSL kommer vi att kunna uppfylla de ökande kundkraven, från t.ex. Försvarsmakten, om att kunna tillhandahålla en gemensam strandlinje. Dessutom kommer vi att minimera risken för dubbelarbeten vid strandlinjekarteringen mellan de båda myndigheterna. Sid 7

11 Arbetsmetoder i förstudieprojektet Jämförelse av data från SJKBAS och GGD Inför första mötet valdes några testområden ut, Trelleborgs hamn och ett område kring Runmarö i Stockholms skärgård. Att dessa två områden valdes berodde på att ett antagande hade gjorts. Lantmäteriet har en strandlinje som är mer överensstämmande med verkligheten utanför hamnområdena medan Sjöfartsverket har en bra strandlinje i hamnområdena. Det kunde konstateras att detta antagande var korrekt för dessa områden. För att verifiera antagandet togs det fram ytterligare provområden. - Kapellskär, skärgårdsområde - Stockholms hamn, hamninformation Lantmäteriet levererade strandlinje från GGD till Sjöfartsverket. Sjöfartsverket tog därefter ut sin strandlinje tillsammans med annan information som är förknippad med strandlinjen från sin SJKBAS (sjökortsdatabas). En analys av de två strandlinjerna gjordes både digitalt och analogt, plottar i skala 1:10 000, på ett antal arbetsmöten. Lantmäteriets ortofoton användes även som analysunderlag. För att praktiskt belysa olika redovisningar i GGD och SJKBAS genomfördes en rekognoseringsbåttur i området runt Arkö, Östergötlands skärgård. Särskilt studerades vassområden, mindre öar, övervattensstenar, och bränningar. Jämförelse av definitioner för SJKBAS och GGD För att komma fram till gemensamma definitioner för de företeelser som ska ingå i en nationell strandlinje gjordes en jämförelse mellan Sjöfartsverkets definitioner gällande SJKBAS och Lantmäteriets definitioner gällande GGD. I de fall där Sjöfartsverket och Lantmäteriet har samma definition på företeelsen redovisas ej definitionen i nedanstående lista. Däremot kan urvalskriterierna skiljas åt och då redovisas de i listan. Strandlinje I Sjöfartsverkets definition skiljer man på normal och låg strand. Normal strand har en tydlig begränsningslinje mellan vatten och land. Sid 8

12 För låg strand är det svårt att bestämma begränsningslinjen mellan vatten och land. Låg strand är även ett otydligt radarmål. Lantmäteriet har två definitioner för strandlinje, normal och diffus strandlinje. Normal strandlinje har en tydlig bestämbar begränsningslinje mellan land och vatten medan diffus strandlinje har en otydlig begränsningslinje mellan land och vatten. Mindre öar En ö är, enligt Sjöfartsverkets definition, land som sticker upp mer än 2 dm över medelvattenytan, MVY, oavsett utbredning. Mindre öar kan lagras som punktobjekt, övervattenssten (öar mindre än 25 m 2 ). Lantmäteriet karterar enligt specifikation för GGD öar >12m 2 i farledsnära områden och >25 m 2 i övrigt vatten. Bränningar En bränning är, enligt Sjöfartsverkets definition, land som ligger 2 dm över MVY till 5 dm under MVY. Objektet bränning ingår ej i GGD. Bryggor Sjöfartsverket karterar bryggor längre än 10 m. Bryggor karteras enligt specifikation för GGD av Lantmäteriet ifall de är längre än 20 m. Vågbrytare (pir) Sjöfartsverket särredovisar samtliga vågbrytare i SJKBAS, även där de sammanfaller med strandlinjen. Lantmäteriet lagrar vågbrytare som ett linjeobjekt då bredden understiger 6 m. I övrigt lagras vågbrytaren som strandlinje, det framgår då ej att strandlinjen är en vågbrytare. Kaj Sjöfartsverket lagrar samtliga kajer i SJKBAS. Objektet kaj ingår ej i GGD. Sid 9

13 Med avseende på listan ovan kan man konstatera att Lantmäteriet och Sjöfartsverket har olika krav på specificeringen av strandlinjen. Sjöfartsverket specificerar varje företeelse utefter strandlinjen med avseende på vilken funktion strandlinjen har, medan Lantmäteriet ser strandlinjen som en skiljelinje mellan land och vatten. Ett exempel är pir som Lantmäteriet redovisar som strandlinje där den är bredare än 6 m, annars generaliseras den till ett linjeobjekt som lagras som pir. Sjöfartsverket lagrar denna företeelse som pir oavsett bredd. Övrigt som framkom vid jämförelsestudien: Lantmäteriet karterar enligt specifikation för GGD öar >12m 2 i farledsnära områden och >25 m 2 i övrigt vatten. Dock kan nyttan av detta mått diskuteras då man ej tar hänsyn till medelvattenytan, man får med fler öar vid lågt vattenstånd och färre vid högt vattenstånd Sjöfartsverket vill komplettera NSL med mindre bryggor, längre än 10 m. Sjöfartsverket vill att det i NSL ska framgå vilka strandlinjer som är vågbrytare och kajer. Sid 10

14 Resultat av förstudieprojektet Resultat från jämförelsestudien Det konstaterades att Lantmäteriets strandlinje från GGD stämmer väl överens med den naturliga strandlinjen. Sjöfartsverkets strandlinje från SJKBAS har oftast bättre lägesnoggrannhet och riktighet i hamnområden. Vid jämförelse i Runmaröområdet konstaterades att Lantmäteriets nykarterade strandlinje var karterad från flygfoton som var tagna vid lågvatten. Detta medförde bl.a. att smala sund mellan öar försvann eftersom öarna var hopritade men även att mindre öar och bränningar var karterade som strandlinje. Eftersom Sjöfartsverket vill ha bränningar och mindre öar i en nationell strandlinje, NSL, bör kartering ske vid medelvattenstånd om det är möjligt, annars skall det ske vid lågvatten. Resultatet av kartering vid högvatten blir att mindre öar och bränningar ej kommer med. I och med resonemanget ovan måste metadata beträffande aktuellt vattenstånd och flygfotograferingstidpunkt kopplas till NSL. Förslag till innehåll och definitioner i NSL Strandlinje En skiljelinje mellan vattenyta och land Normal: Tydlig bestämbar skiljelinje mellan vattenyta och land Låg: Skiljelinje mellan vattenyta och land som är föränderlig och/eller som ej är tydligt bestämbar. Ex. Måkläppen som består av sandrevlar föränderlig. Svensksundsvikens vassområden ej tydligt bestämbara. Urvalskriterier: Låg strandlinje kortare än ca 200 m karteras som normal strandlinje. Fullständighet: 100% ska karteras. Sid 11

15 Övervattenssten En fast landmassa som ligger mer än 2 dm ovanför medelvattenytan, MVY, samt är mindre än 25 m 2. Övervattensstenar lagras i NSL som punktobjekt. Medelvattenyta: En medelnivå av vattenytan under en lång period, 19 år. Urvalskriterier: Fullständighet: 100% ska karteras. Bränning En fast landmassa som ligger mellan 2 dm ovanför MVY till 5 dm under MVY. Bränningar lagras i NSL som punktobjekt. Urvalskriterier: Fullständighet: 100% ska karteras. Kaj En till strandlinjen anslutande konstruktion för förtöjning av fartyg. Konstruktionen har en lodrät sida mot djupt vatten och en vågrät ovansida för godshantering. Urvalskriterier: Utskjutande kaj vars bredd är smalare än 6m karteras som en separat linje medan en kaj större eller lika med 6m karteras som en linje sammanfallande med strandlinjen. Fullständighet: 100% ska karteras. Vågbrytare/Pir En konstruktion vars syfte är att skydda hamn, ankringsområde etc. från vågor. Urvalskriterier: Vågbrytare/Pir vars bredd är smalare än 6m karteras som en separat linje medan en vågbrytare/pir större eller lika med 6m karteras som en linje sammanfallande med strandlinjen. Fullständighet: 100% ska karteras. Brygga En konstruktion som sträcker sig ut i vattnet, avsedd för förtöjning av mindre fartyg. Kan även användas för bad etc. Sid 12

16 Urvalskriterier: Bryggor som sticker ut och är längre än 10 m från strandlinjen karteras. Fullständighet: 100% ska karteras. Dykdalb Bottenfast förtöjningsanordning eller avbärare bestående av en grupp sammanfästa pålar eller fundament. Urvalskriterier: En dykdalb vars yta ovanför medelvattenytan är större eller lika med 25 m 2 karteras som en yta medan en dykdalb vars area är mindre än 25 m 2 karteras som en symbol. Fullständighet: 100% ska karteras. Framtida kandidater till NSL I ett första steg innefattas i NSL endast ovannämnda objektklasser, men ytterligare kandidater har diskuterats. Dessa är fyrar, pyloner, master och vindkraftverk som samtliga ligger i vattnet. De kan komma att ingå i framtida versioner av NSL men bedöms inte ha högsta prioritet i ett första skede. Samarbete i närtid Förstudiegruppen identifierade, under workshopen, dels ett antal definitionsfrågor som måste utredas vidare och dels ett antal rena produktionsärenden som i närtid är av intresse att samverka kring. Under förutsättning att beslut tas för fortsatt arbete med NSL, är följande aktiviteter lämpliga att starta med för att därigenom finna metoder för uppbyggnad av NSL. Västernorrland Sjöfartsverket planerar att nyproducera ett sjökort i området Härnösand/Kramfors och har därför i närtid behov av strandlinje i NSL kvalitet. Eftersom Lantmäteriets upphandling redan är klar och kartering skall starta i maj 2002 så finns ingen möjlighet att påverka specifikationen för den kartläggningen. Att göra tilläggsbeställningar mot operatören i detta sena skede anses mindre lämpligt. Ett sannolikt bättre alternativ är att vi (Sjöfartsverket och Lantmäteriet) med hjälp av Lantmäteriet internt (Metria) eller annan operatör karterar (stereokartering) de företeelser som Sid 13

17 ingår i NSL och som för närvarande inte finns med i Lantmäteriets specifikation för GGD. Detta är mest lämpligt i och med att Sjöfartsverket saknar egen kompetens och utrustning för stereokartering. Nynäshamn Skutskär Denna sträcka är nykarterad och levererad till Lantmäteriet men ännu ej inlagd i GGD. Sjöfartsverket går igenom vilken hamninformation, i SJKBAS, mellan Nynäshamn och Skutskär som är av god kvalitet och kan ingå i GGD, vilket kan utgöra ett första steg till NSL. Sjöfartsverket levererar informationen till Lantmäteriet i DXF-format, som med hjälp av detta material gör relevanta uppdateringar i GGD. Försvaret Alla militärledskort har inventerats och beslut är taget att militärledsnätet skall moderniseras. I samband med detta skall kvarvarande leder samt tillhörande märken mätas in på nytt. I och med detta kommer militärledskorten att revideras och på nytt ges ut i digital och analog form. Ett större provområde för NSL kan tänkas ingå i detta. Lantmäteriet bör informeras om pågående diskussioner med Försvaret som rör strandlinjen. Det finns ett stort behov hos försvarsmakten för kombinerad land och sjögeografisk information vid planering och analyser. Sid 14

18 Vinster och nyttoeffekter med NSL Vid framtagande av produkter med information från våra respektive databaser (SJKBAS och GGD) är en nationell strandlinje av stor betydelse. Behovet av redigering av strandlinjen minskar eller utgår helt vilket leder till kortare leveranstid till kund. Det är en fördel för externa parter som vilka kombinera land- och sjöinformation i olika produkter och vid planering och analyser. Ett exempel på en efterfrågad produkt är amfibiekartan som blir lättare att framställa. Man uppnår högre lägesnoggrannhet i både SJKBAS och GGD med en nationell strandlinje. Detta då GGD har en högre lägesnoggrannhet på den naturliga strandlinjen medan SJKBAS oftast har högre i hamnområdena. Vid sammanförande av dessa två databaser till NSL uppnås en högre lägesnoggrannhet i båda databaserna. Faktainnehållet (överensstämmelsen med verkligheten) i SJKBAS nuvarande strandlinje kommer enligt vår bedömning att öka från ca 25% till > 90%. Informationsinnehållet i GGD kommer att utökas då det ges möjlighet att tillföra små öar och även bränningar. I och med att databasen uppdateras gemensamt minskar förvaltningskostnaderna för uppdatering. Även aktualiteten förbättras i och med NSL, då framför allt Sjöfartsverket får ständiga uppgifter om förändringar i hamn- och farledsområden. Följande har inkommit från externa användare beträffande en nationell strandlinje: Försvarsmakten (Björn Almqvist) Försvarsmakten anpassas mot ett nätverksbaserat försvar som ställer höga krav på tillgång till gemensam geografisk information. Det framtida försvaret behöver kunna arbeta med geografisk information över både land och sjö, och dessutom kunna sampresentera detta gemensamt. Vapen- och ledningssystem kräver gemensam och sampresenterad land och sjögeografisk information för att analys och planeringsfunktioner skall erhållas i systemen. För att uppnå detta måste vi sträva mot att organisera den geografiska informationen i en geografisk databasstruktur istället för den nu aktuella kartografiska. Sid 15

19 Svenska Kommunförbundet (Reigun Thune Hedström) Om kommunerna ska få en rimlig möjlighet att fastlägga hur strandskyddet ska säkerställas i såväl översiktsplaner som i detaljplaner är det rimligt att underlagen bygger på relevant kunskap om hur "verkligheten" ser ut. Strandzonen (vid kusten) är betydelsefull och därmed kontroversiell för såväl allmänhet som för den enskilde markägaren. I högexploaterade områden eller i områden som är viktiga för den biologiska mångfalden är kunskapen om avgränsningen mellan land och vatten särskilt viktig för att kunna göra bra avvägningar i olika planeringssituationer. Vidare har det stor betydelse hur avgränsningen land/vatten säkerställts när det gäller fastighetsbildning och bygglovhantering. Bygglovhanteringen ska, utöver lokalisering av huvudbyggnad i strandnära zoner, bedöma hur nära en komplementbyggnad kan placeras vattnet om fastigheten redan är bebyggd. I fastighetsbildningssammanhang är det också viktigt med en klar begränsningslinje när det gäller att säkra t.ex. vattenrättigheter. Vidare kan konstateras att önskemål om en gemensam strandlinje vid flera tillfällen har framförts i Sjögeografiska rådet bl a från SGU, SMHI och båtsportens företrädare. Sid 16

20 Förslag till genomförande av NSL Uppbyggnad av NSL och ansvarsområden För att praktiskt bygga upp NSL bör man utgå ifrån strandlinjen i Lantmäteriets GGD. Strandlinjen kompletteras sedan med de objekt som finns med i definitionen för NSL. Fotogrammetrisk stereokartering av dessa objekt bör ske med hjälp av Metria eller annan leverantör på marknaden. Sjöfartsverket har inte för avsikt att bygga upp egen kompetens för detta utan fungerar endast som kravställare. Därefter kompletterar Sjöfartsverket med hamninformation från SJKBAS till NSL, och granskar det stereokarterade materialet. Sjöfartsverket lämnar sedan vidare informationen till Lantmäteriet som förvaltar NSL. Se även bilden nedan. Uppdatering av NSL bör ske av både Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Detta medför att Sjöfartsverket måste ha en direktåtkomst till databasen som NSL ligger i. Denna lösning är praktisk eftersom Sjöfartsverket kontinuerligt får information om förändringar i hamnar och övriga kustområden, och då uppdaterar NSL. Det krävs ett gemensamt ärendehanteringssystem för administration av de uppdateringar som sker i databasen. Sid 17

21 Ekonomi För att uppnå en NSL måste sjöfartens krav på strandlinjekarteringen uppfyllas vilket innebär att en tilläggskartering till GGD måste utföras enligt arbetsflödet ovan. Sjöfartsverket har, i sin tidigare analoga produktionsprocess för sjökort, ansvarat för och utfört denna tilläggskartering. Ett rimligt antagande är att Sjöfartsverket även i fortsättningen bekostar denna tilläggskartering men med en utökad samverkan med Lantmäteriet i frågor kring upphandlingen av extern stereokartering. För att hålla ner kostnaderna för NSL ska vi så långt som möjligt försöka utnyttja Lantmäteriets och Sjöfartsverkets befintliga system- och programlösningar. Övriga kostnader vid framtagningen och förvaltningen av NSL bör delas mellan Sjöfartsverket och Lantmäteriet. Detsamma bör gälla specifika intäkter från NSL utöver ordinarie produkter. För det fortsatta arbetet föreslås att respektive myndighet upprättar konteringsformer för NSL på vilket tid och kostnader kan föras. I förlängningen bör det även budgeteras medel för NSL. Teknisk lösning Lantmäteriet arbetar för närvarande i AutoKa PC men skall övergå till Arc Cadastre, som bygger på ESRI s produkter. Befintlig databas ligger i BankIR, som är en egenutvecklad databaslösning. Förslagsvis följer lagringen av NSL samma lösning som lagringen av GGD. Sjöfartsverket ska kunna jobba direkt ner i databasen (NSL) med hjälp av Arc Cadastre som klient mot Bankir. Lantmäteriet har för avsikt att byta ut BankIR mot en objektorienterad lösning, eventuellt SDE, i framtiden. Det måste finnas en utgång till DXF-format från den databas som NSL kommer att ligga i. Eventuellt kan en konverterare byggas för att kunna få med attributen till DXF-formatet. Tänkbar teknisk lösning för ett gemensamt ärendehanteringssystem är Sjöfartsverkets system ROS (Rättelse Organisations System). Det bör vara möjligt att exportera information från det gemensamma ärendehanteringssystemet till respektive interna system. Sid 18

22 En arbetsgrupp bör detaljstudera en teknisk lösning för NSL. Datamodellen för NSL ska stödja enkel överföring mellan olika system. Konsekvenser på befintlig data Lantmäteriet Om de i förstudien föreslagna specifikationsändringar genomförs får det konsekvenser på redan insamlad information samt kommande kompletteringar. Nedan följer en översiktlig konsekvensbeskrivning av dessa följder, för att få en total konsekvensbeskrivning bör en grundlig analys genomföras. I specifikationen är det viktigt att dokumentera att dessa förändringar endast gäller inom de områden samarbete sker, dvs kustlinjen ut till en distans utanför baslinjen samt sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessutom ingår Trollhätte kanal, Göta kanal, Dalslands kanal och Strömsholms kanal. Den befintliga indelningen av normal och diffus strand ska ersättas av normal och låg strand. Enligt den nya definitionen bör samtliga diffusa kunna kodas om till låg strandlinje. Befintlig normal strand bibehåller koden normal. Enligt den nya definitionen på normal strand kan det finnas områden som enligt ny specifikation ska kodas om till låg strand (ex. Måkläppen). Dessa åtgärdas successivt i samband med annan åtgärd. Öar med som är inom storleksintervallet kvm (finns inom farledsnära områden), bibehåller sin kod strandlinje. I övriga områden ska basen kompletteras med de objekt som saknas (<12 kvm och <25 kvm). Det kan förekomma små öar som enligt den nya föreslagna specifikationen ska vara bränningar, dessa kodas om. Basen kompletteras med de objekt som saknas. Del av strand ändras till kaj respektive vågbrytare/pir. Då strand är en del av den hierarki för markdataskiktet, kan en sådan ändring få konsekvenser för framtagna kontrollprogram. Den lagringstekniska lösning bör undersökas; ska del av strand kodas om till kaj (och att man Sid 19

23 underförstått anger att kaj alltid sammanfaller med strand), ska kaj parallellagras med strand, ska information om kaj föras in som attribut? Basens ska kompletteras med de bryggor som är m i längd. Vissa dykdalb har lagrats som öar, dessa ska kodas om. I övrigt ska basen kompletteras med dessa objekt. Alternativt kan strandlinje avgränsa dykdalb om de på annat sätt kan särskiljas från öar. Sjöfartsverket Strukturen i sjökortsdatabasen, SJKBAS, kommer ej att påverkas vid införande av NSL. Däremot kommer ett stort redigeringsarbete att krävas för att kunna knyta samman befintlig information med den nya nationella strandlinjen. Detta arbete kommer att ske främst via nyproduktion av sjökort men även vid vissa större uppdateringar, ex sjömätningar, i sjökortsdatabasen. I och med uppbyggandet av en nationell strandlinje skall de hamnar som är av god kvalitet i SJKBAS väljas ut och läggas in i NSL. Resurser för detta arbete krävs. Ifall beslut tas att vi ej ska starta projektet NSL kommer fortfarande kostnaden för tilläggskarteringen att finnas kvar vid nyproduktion. Lantmäteriets befintliga strandlinje används men i och med att den ej uppfyller Sjöfartsverket krav på bl a fullständighet måste dessa krav uppfyllas genom tilläggskartering. Tidplan Rapport från förstudieprojektet presenteras i augusti Beslut om att arbeta efter de i rapporten föreslagna riktlinjerna för NSL tas snarast efter presentationen, dock senast under september 2002 för att kunna beredas inför 2003 års budgetarbete. Projektinitiering klar senast 31 december Kompletterande tilläggskartering för sjökort 523 (Härnön - Kramfors) bör genomföras under hösten Sid 20

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION FARLEDER Vad gör ISBRYTNING SJÖKARTLÄGGNING LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION Patrik Wiberg SJÖ- och FLYGRÄDDNING Sjömätning Två större egna enheter Nils Strömcrona och Jacob Hägg och några mindre Upphandling

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET 2007 2008-03-27 REDOVISNING

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

AG3. Test av applikationsschema

AG3. Test av applikationsschema TK 452 N 266 1 (18) AG3 AG3_rapport.doc Projektdokument TK452 Arbetsgrupp 3 Under arbete 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BAKGRUND... 3 2 Genomförande... 3 3 Resultat... 14 3.1

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt Kommunala Lantmäteridagar Göteborg 18-19 maj 2011 Ulrika Johansson, Ulrika Roos 2011-05-20, Kommunala Lantmäteridagar 2011 Gemensam ajourhållning

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Geospatial Solutions Sweden AB. Arne Stoor

Geospatial Solutions Sweden AB. Arne Stoor Geospatial Solutions Sweden AB Arne Stoor Geospatial Solutions Sweden AB Information kring Topobase 2008 Topobase geografiska databaser Topobase 2008 Utbildningar Topobase 2008 NDRK GeoSol Express Tools

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Ökända grund. Vinnare i tävlingen ökända grund

Ökända grund. Vinnare i tävlingen ökända grund Vinnare i tävlingen ökända grund Niklas Hammarkvist, Sjöfartsverket. Lars-Göran Nyström, Transportstyrelsen. Mats Tengnér, Stockholmradio. 2014-02-20 En sammanställning av vinnarna i tävlingen ökända grund.

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Minnesanteckningar från NVDB-råd 12 december 2014

Minnesanteckningar från NVDB-råd 12 december 2014 MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [Fastställt av (personlista)] [Ärendenummer] [Projektnummer] Dokumenttitel Minnesanteckningar från NVDB-råd

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Välkommen till en information om Svensk geoprocess Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program

Läs mer

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata och analysmetoder Titel Författare: Kartor: Omslagsbild: Kontaktperson: Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden POSITIONERA LINA 1(5) Positionera LINA 1. Introduktion Det är angeläget att samsyn råder mellan och kommunerna om hur samverkan kring BAL (byggnads- adress- och lägenhetsinformation) ska bedrivas över

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Mina omvärldsfaktorer

Mina omvärldsfaktorer Juni 2012 Manual Mina omvärldsfaktorer Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se Ufs Nr 492 2014-05-01 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs/BALTICO 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning L A N T M Ä T E R I E T 1 (7) Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning Syftet med detta dokument är att informera Byanätet (föreningen) om den huvudsakliga arbetsgången i en lantmäteriförrättning

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

VA-GIS i regional samverkan

VA-GIS i regional samverkan VA-GIS i regional samverkan Verksamheten Gästrike Vattens uppdrag är för huvudmannens räkning att: Producera och leverera dricksvatten Avleda och rena spillvatten Kvalitetssäkra slammet Omhänderta dagvatten

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Analys. Samverkansprocess. tema Flygbild/Ortofoto 2014-10-31

Analys. Samverkansprocess. tema Flygbild/Ortofoto 2014-10-31 Tema Flygbild/Ortofoto SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Anna Wallin i samverkan Sida: 1 (15) Analys Samverkansprocess tema Flygbild/Ortofoto Filnamn: C:\Users\annsve\AppData\Local\Temp\Analys_samverkansprocess_Flygbild_Ortofoto_v1.0

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING SBU:s IT-kommitté Rapport augusti 2000 1 Avsnitt 1 SAMMANFATTNING Vi får allt fler möjligheter att meddela oss med varandra. Tekniken att sprida och hämta information

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Per Anders Karlgren Lantmäteriet SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Läs mer

Arbetsprogram för Stanli

Arbetsprogram för Stanli 1(16) Handläggare, tfn Torbjörn Cederholm, +46 8 555 520 38 E-post torbjorn.cederholm@sis.se Arbetsprogram för Stanli Syfte: Ge överblick över hela Stanlis projektområde. Underlag för uppföljning i verksamhetsrapporter.

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar 22 november 2012 Kort Nytt från Lantmäteriet På nya tjänster Ny organisation av fastighetsbildningen

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Geodataavtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare

Geodataavtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare Geodataavtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare Bakgrund - Uppsägningar av befintliga MBK-avtal - Behov att förnya avtalen Workshop med Infrastrukturbyggare okt 2010 Deltagare: Fortum, Eon, Stokab,

Läs mer

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets-

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- identifikation [Titel] : Tid: 13:30-16:00 Plats: Skaraborgs kommunalförbund Närvarande: Fredrik Edholm, Lena Bjurgård Bränfeldt, Maria

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Tillväxtavdelningen Vindenheten Bilaga 3 Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK Denna bilaga innehåller beskrivning av förfinade avgränsningar

Läs mer

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton L A N T M Ä T E R I E T 1(12) Datum: Dokumentversion: 2012-12-04 1.1 Produktbeskrivning: Historiska ortofoton Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning. Geodatademo Samhällsbyggnadskartor. Utgåva A. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning. Geodatademo Samhällsbyggnadskartor. Utgåva A. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: 1 (6) Uppdragsbeställning Geodatademo Filnamn: 15051 Uppdragsbeställning Geodatademo 3 A.docx Fastställd av styrgruppen 015-04- 015-05-1 Sida: (6) Historik

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Adress. Utgåva A. Temauppdrag Adress. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Adress. Utgåva A. Temauppdrag Adress. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan Ulrika Roos/Anna Wallin 20-06-01 Sida: 1 (7) Uppdragsbeställning Temauppdrag Adress Ulrika Roos/Anna Wallin 20-06-01 Sida: 2 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar PA1 20-01-14 Utkast

Läs mer

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Sesjon Grenseløse data Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Allmänt Mycket tid och kostnader går åt i projekt till dataöverföring mellan olika

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige. Senast reviderad 2012-08-27. Beskriver IT-säkerhetarbetet.

IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige. Senast reviderad 2012-08-27. Beskriver IT-säkerhetarbetet. 2012-08-27 Sidan 1 av 6 IT-säkerhetspolicy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Diarie nummer Fastställd av IT-säkerhetspolicy Instruktion 2012-09-17 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/ processägare

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011. PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är

Läs mer

Handlingsplan för samverkan

Handlingsplan för samverkan 1 GIS-samverkan Södertörn Handlingsplan för samverkan Botkyrka kommun Haninge kommun Huddinge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Södertälje kommun Tyresö kommun Innehåll 2 Handlingsplan

Läs mer

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

sidan 1 av 11 Karttaxa 2015

sidan 1 av 11 Karttaxa 2015 sidan 1 av 11 Karttaxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige den 26 november 2014 sidan 2 av 11 sidan 3 av 11 Innehållsförteckning Allmänt... 4 Grundprincip för avgifter... 4 Samverksansavtal... 5 Nyttjanderättsansavtal...

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Nyheterna i Visma Tendsign 4.0

Nyheterna i Visma Tendsign 4.0 Användarmanual Nyheterna i Visma Tendsign 4.0 Uppdaterad 2014-05-21 VISMA COMMERCE AB +46 13 47 47 500 tendsignsupport@visma.com www.tendsign.com Innehållsförteckning 1. Visma TendSign 4.0... 2 2. Grafiskt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. 04FS 2012:2 Utkom från trycket 2012-02-22

FÖRFATTNINGSSAMLING. 04FS 2012:2 Utkom från trycket 2012-02-22 ÖRTTNINGSSMLING 04S 2012:2 Utkom från trycket 2012-02-22 ISSN 0347-1640 Länsstyrelsens i Södermanlands län föreskrifter enligt 7 kap. 14 miljöbalken om utvidgade strandskyddsområden på Mälarens öar och

Läs mer

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Kommunikation (Väg/Järnväg) Utgåva A. Temauppdrag Kommunikation

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Kommunikation (Väg/Järnväg) Utgåva A. Temauppdrag Kommunikation Karin Bergström/Suzana Velevska 20-06-01 Sida: 1 (8) Uppdragsbeställning Temauppdrag Kommunikation (Väg/Järnväg) Karin Bergström/Suzana Velevska 20-06-01 Sida: 2 (8) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Datum: Måndagen den 12 maj Tid: Kl. 14.30 16.00. Plats: Marstrands Havshotell. Närv. ledamöter: Gun-Marie Daun (KD), ordförande, Jan Sammels, tjänsteman, vice ordförande, Agneta Malmsten, tjänsteman, Jan-Åke

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Anteckningar referensgruppens möte 2014-11-11

Anteckningar referensgruppens möte 2014-11-11 Anteckningar referensgruppens möte 2014-11-11 Närvarande: Erling Sjöström, Tieto Ulf Solberg, Stockholms stad Hans Nilsson, Täby kommun Staffan Hagnell,.SE Robert Sundin,.SE Agneta Wistrand,.SE Uppdragspunkter

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16

Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16 Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16 Johan Fransson Johan Fransson Mark- och exploateringsingenjör Ansvarig för: Markfrågor Exploateringsavtal Geodata Gis Organisation 5 Förvaltningar

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28 ITS handlingsplan Möte mellan myndigheter Arlanda Sky City Välkommen 2011-03-28 Att samtala mer om i eftermiddag Regeringens tre uppdrag har syftet att nå de transport och näringspolitiska målen snabbare

Läs mer

BYGGNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

BYGGNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 261 BYGGNÄMNDEN BUDGET MED PLAN FÖR - Inledning/Sammanfattning Tids- och arbetsmässigt har detaljplanearbetet tidigare varit den klart tyngsta delen för byggnämndens politiker. Överföringen av ansvaret

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer