Baltic Master Lägesrapport. Oktober Project part-fi nanced by the European Union.

Transkript

1 Baltic Master Lägesrapport Oktober 2006 Project part-fi nanced by the European Union.

2 INNEHÅLL Förord/sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Projektinformation... 5 Work Package Work Package Work Package Work Package Återstående uppgifter Grönbok om en framtida maritim politik för EU Statistik om olyckor och sjöfart Lead Partner Redaktör: Björn Martinsson Foto och illustrationer: Anders Sjöblom, Björn Martinsson, Danish Emergency Management Agency, Storstøms Region, Get Real, Håkan Sandbring, Swedish Coast Guard, Swedish Navy Layout: Henell Grafi sk Form AB Översättning till svenska: Michael Broström, Intertec Adress: Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Sverige Project part-fi nanced by the European Union. Kontaktinformation Baltic Master Daniel Sköld Projektledare (mobile) (fax) daniel.skold@regionblekinge.se Björn Martinsson Kommunikationsansvarig (mobile) (fax) bjorn.martinsson@skane.se Therese Nilsson Projektsekreterare (mobil) (fax) therese.nilsson@regionblekinge.se 2

3 TILLSAMMANS FÖR EN SÄKRARE ÖSTERSJÖ Baltic Master arbetar för ökad sjösäkerhet i Östersjöregionen. Vi är fast övertygade om att vi kan lyckas uppnå vårt mål genom att engagera lokala och regionala organ i större utsträckning än idag och utveckla vårt samarbete med nationella och internationella organ. Vid ett större oljeutsläpp är det vi på lokal och regional nivå som löper störst risk att få problem. Baltic Master, med 40 partners i sju länder, startades i juli 2005 och avslutas i december Vi har nu klarat av hälften av arbetet, över 20 uppgifter och fallstudier börjar ge resultat. Dessa kommer att fungera som viktiga underlag när vi drar våra slutsatser och sammanfattar vårt arbete i den andra halvan av projektet. Det arbete vi gjort i Baltic Master så här långt har bland annat lärt oss följande: Vi behöver bli bättre förberedda och samordnade i händelse av ett större oljeutsläpp. Idag ligger det största ansvarsproblemet inom organisationen på land som ska bekämpa oljan på kommunala, regionala och nationella nivåer. Vi behöver utveckla funktionella verktyg och metoder för genomförande av strategier för kusthantering och fysisk planering av den marina miljön. Ingen verkar ha en effektiv lösning på hur befintliga EU-rekommendationer och nationella strategier kan integreras i planeringssystem hos lokala och regionala myndigheter. PSSA-klassificeringen: Vi måste säkerställa att våra nationella myndigheter med ansvar för denna uppgift arbetar mer progressivt och därigenom beaktar t.ex. de många känsliga områdena i Östersjön, koordinerade planer för övervakning av sjöfartstrafik och hantering av fartygens avfall. Denna lägesrapport presenterar våra inledande resultat samt status för det arbete som gjorts hittills. Daniel Sköld Projektledare P G Lindencrona Ordförande för styrgruppen Sammanfattning Slutsatserna av arbetet i Baltic Master hittills visar följande behov: På land-respons med tydliga mål och ansvar för varje organisation. Funktionella verktyg och metoder för hantering av kustområden och fysisk planering av det marina området hos kommuner och regionala myndigheter. Tydliga och funktionella ansvarsfördelningar mellan myndigheter (och andra organisationer) på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå. Beräkning av socioekonomiska kostnader för ett oljeutsläpp inklusive samhällets direkta, indirekta och passiva kostnader. Exempel: Hur mycket kostar förlusten av ett ekosystem? Vad är värdet på sjöfåglar som dödas av olja? Vilket är det långsiktiga värdet för ett samhälle när det tar åratal för turismen att återhämta sig efter en olycka? Mer progressivt arbete från länderna i Östersjöregionen med FN-klassificeringen av Östersjön som särskilt känsligt havsområde (PSSA Particularly Sensitive Sea Area). Fler förebyggande åtgärder måste vidtas. 3

4 BAKGRUND Östersjön är en av världens mest trafikerade hav och transporterna till sjöss förväntas öka kraftigt under de kommande åren. Detta omfattar även utskeppning av olja, som ofta görs i äldre fartyg med undermålig säkerhet. Ännu har inget större oljeutsläpp skett i Östersjön, men oljetankern Prestige som förliste utanför Galicien i nordvästra Spanien 2002 passerade genom Östersjön på vägen till Spanien. Fartyget var lastat med över ton olja och utsläppet orsakade svåra skador på det marina livet, fisket och turismen. Emellertid har ett flertal mindre olyckor och incidenter inträffat i Östersjön. Ett exempel under senare år är det kinesiska fraktfartyget Fu Shan Hai som kolliderade med ett annta fartyg utanför Bornholm. Den gången nådde oljeutsläppet (1 200 ton) södra Sverige där stränder förorenades med stora saneringskostnader som följd. Om säkerheten inte förbättras befarar många att det bara är en tidsfråga innan en större olycka inträffar i Östersjön. Vid en olycka är det kustområdena och de lokala myndigheterna som drabbas av de svåraste konsekvenserna. I större utsträckning är det deras ansvar att ta itu med förorenade stränder, sviktande turism och förstört fiske. Samtidigt har politiker, myndigheter och allmänheten på lokal och regional nivå idag mycket litet inflytande över händelser som gäller sjösäkerheten. De flesta besluten fattas på nationell eller internationell nivå. Situationen i Östersjön bakgrund Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav. Utskeppningen av olja ökar. Oljan fraktas såväl i moderna skepp som i omoderna fraktfartyg med bristande säkerhet. Utskeppningen sker från ryska, baltiska och polska hamnar. I genomsnitt inträffar varje år en allvarlig olycka som innefattar olja. Oljetankern Prestige, med tals ton råolja ombord, förliste utanför Galicien i Spanien På sin färd passerade hon genom Östersjön. Miljön är ömtålig med litet vattenflöde från Atlanten. Det tar år för vattnet i Östersjön att förnyas. Användningen av hav och kuster blir allt intensivare. Fartygstrafik, fiske, turism vindkraft och andra verksamheter konkurrerar om samma utrymme. 4

5 Vid en större fartygsolycka med olja blir det kustregionerna och de lokala samhällena som drabbas och tvingas ta huvuddelen av konsekvenserna: förorenade badstränder, uteblivna turister och förstört fiske m.m. Regionala och lokala myndigheter har fortfarande litet inflytande på sjösäkerhetsfrågor. PROJEKTINFORMATION Baltic Master har som mål att förbättra sjösäkerheten genom att integrera och framhäva lokala och regionala perspektiv. I detta ingår åtgärder för att förbättra förebyggande arbete och förberedelser för olyckor till sjöss. Sjösäkerhet i ett större perspektiv, som även omfattar regional utveckling och fysisk planering, undersöks också. Exempelvis kommer fokus att ligga på konfliktrisker orsakade av det ökade utnyttjandet av havet och kustområdena. Projektet består av fyra delar, så kallade work packages. Varje work package omfattar flera aktiviteter och utfall, t.ex. scenarios, think-tanks, konferenser, studier och rapporter. De fyra WP-delarna är: Beredskap och ansvarsfördelning Säkra transporter till havs Fysisk planering och regional utveckling Kommunikation och spridning av resultat Övergripande mål för Baltic Master: Att öka infl ytandet från de lokala och regionala nivåerna i samhället i sjösäkerhetsfrågor. Projektet ska tydliggöra deras möjligheter att bidra på ett effektivt vis. Att utveckla Östersjöns transporter och kommunikationer med utgångspunkt i sjösäkerhet. Hänsyn ska tas till olika brukarintressen. Att öka beredskapen inför stora fartygsolyckor genom att integrera de lokala och regionala myndigheterna i planering och genomförande. 5

6 Partnerskapet är tvärgående över sektorer, inklusive kommuner, regioner, nationella myndigheter och internationella organisationer för att understödja samarbete mellan olika samhällsnivåer. Partnerskap: 40 partners från sju länder i Östersjöregionen. Region Blekinge är huvudansvarig för projektet. Mer information om partnerskapet finns på sidan 40 och Varaktighet: 1 juli december 2007 Budget och finansiering: 3,6 miljoner euro, delfinansierat av EU:s transnationella program Interreg IIIB (2,1 miljoner euro av den totala budgeten). Direktiv INTERREG III är ett av de fyra gemenskapsinitiativen. Det har som mål att stimulera transnationellt samarbete i Europa mellan 2000 och INTERREG-initiativet är avsett att stärka de ekonomiska och sociala banden i hela EU. INTERREG har tre inriktningar: INTERREG III A Samarbete över nationsgränser INTERREG III B Transnationellt samarbete INTERREG III C Regionsöverskridande samarbete Under inriktning B har EU-området, inklusive grannregionerna, delats upp i 13 strategiska områden. Varje område utgör ett oberoende program. Ett av INTERREG III B-programmen är Baltic Sea Region (BSR) Neighbourhood Programme. Baltic Master är ett initiativ inom BSR INTERREG III B Neighbourhood Programme. BSR INTERREG III B Neighbourhood Programme genomförs i linje med Northern Dimension Action Plan, VASAB 2010-strategierna samt programmen i Östersjöstaternas råd (CBSS Council of the Baltic Sea States), HELCOM och Baltic 21. BSR INTERREG III B Neighbourhood Programmes specifika mål är att främja gemensamma lösningar på gemensamma problem med transnationellt samarbete. Det strategiska målet är att stärka ekonomiska, sociala och fysiska samband genom att fokusera på skillnader mellan olika territorier för att uppnå en ökad nivå av integration i Östersjöregionen och bilda en bärkraftig del av Europa. Ytterligare information finns på 6

7 Introduktion till WORK PACKAGE 1 BEREDSKAP OCH ANSVARSFÖRDELNING En oljetanker och ett fartyg lastat med farligt gods kolliderar någonstans i Östersjön. Vem ansvarar för vad? Vilka blir konsekvenserna? Som första del skapar Baltic Master ett worst case-scenario som involverar mer än ett land och undersöker sedan ansvar och beslutsvägar. Förutom lagar och formella regelverk fokuseras arbetet också på mer informella aspekter av beslutsfattandet, t.ex. vanor och rutiner. Ansvarsundersökningarna bildar underlag för ett förslag till riktlinjer för lokal och regional beredskap som presenteras i projektets slutskede. Huvudaktiviteter och resultat: Worst case-scenario som beskriver och åskådliggör ett oljeutsläpp i Östersjön Studie och rapport om ansvarsfördelning vid ett större oljeutsläpp i Östersjön som inbegriper flera länder. Detta arbete omfattar fyra seminarier med personal från bl.a. räddningstjänster och en kartläggning/sammanställning av det juridiska ramverket. Riktlinjer för lokal och regional beredskap Fallstudier för Baltic Carrier- och Fu Shan Hai-olyckorna i Östersjön 7

8 ANSVARSFÖRDELNING Studie i WP1, januari 06 september 06 Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Lunds universitet Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, politiker och beslutsfattare, myndigheter, räddningspersonal på olika nivåer Introduktion En större olycka till havs någonstans i Östersjön, som leder till utsläpp av tusentals ton råolja, kan påverka flera länder. Denna studie granskar beredskapen i, och responsen från, olika Östersjöländer i händelse av en sådan olycka. Räddningspersonal och andra yrkesmän från Danmark, Tyskland, Polen och Sverige konfronterades med ett olycksscenario vid ett seminarium. De åtgärder som föreslogs av deltagarna har sedan analyserats av en rättssociolog vid Lunds universitet. Utöver rollen för befintliga regler och föreskrifter är studien också inriktad på mer informella reaktioner som bygger på praxis och vanor. En sammanställning av lagar och föreskrifter i ansvarsområdet kompletterar resultaten från seminarierna. Huvudmål Beskriva den formella beredskapen i en enkel sammanställning i form av en matris Beskriva den verkliga beredskapen Analysera villkoren för den verkliga beredskapen Status/resultat Det finns skillnader i de fyra länderna, gällande nationell, regional och lokal organisation (Tyskland är t.ex. en federation), geografisk struktur (Sverige har t.ex. en lång kustlinje) eller när det gäller lokalt politiskt ansvar för beredskapen (t.ex. försvarsdepartementet eller infrastrukturministern på närings- departementet). Beredskapen organiseras därför på olika sätt ur en formell synvinkel. Marina föroreningar kan behandlas för sig (t.ex. Sverige) eller behandlas tillsammans med räddnings- och bärgningsverksamhet (t.ex. Polen). Beslutsgången kan organiseras funktionellt (t.ex. Sverige) eller hierarkiskt (t.ex. Danmark). Placering av administration, antal kontaktpunkter, placering av högkvarter, placering av räddningsfartyg, samarbete med brandkår eller polis, avtal med privata entreprenörer o.s.v. skiljer sig också mellan olika länder. Många faktorer påverkar beredskapsorganisationen: Tillgänglig organisation och resurser, hinder för effektiv verksamhet o.s.v. Den tyska federationen är ett av skälen till varför tyska Havariekommando, en särskild organisation som har högre rang än Bundesländer, bildats för stora och komplicerade olyckor, och som är verksam endast under vissa förutsättningar. Till havs finns det ett vedertaget system av aktörer. Organisationens utseende skiljer i stor utsträckning mellan länder, men det finns ett tydligt förståelse för vem som är ansvarig för olika åtgärder. När det gäller kusten verkar det finnas en osäkerhet kring vem som är ansvarig antingen enligt ett formellt regelverk eller enligt normer (vem som i praktiken gör vad). Detta är samma situation som på land. Detta betyder att om kommunikationen måste gå från havet via kusten till land finns risken att någon form av kommunikationsproblem uppstår. Responsen på ett oljeutsläpp beror på olyckan. Flera dynamiska processer är inblandade när olja blandas med vatten och resultatet beror på många faktorer. Liknande problem kan identifieras när oljan flyter i land. Detta komplexa problem blir än mer komplicerat vid ett mycket stort utsläpp. Det verkar finnas svårigheter i att ta fram tydliga regler för hur dessa problem ska hanteras. Istället förefaller kunnande baserat på erfarenhet ha stor betydelse. En markant skillnad kunde ses mellan deltagarna i detta avseende. 8

9 Situation blir än mer komplex när det gäller andra farliga ämnen än olja, eftersom denna erfarenhet är sällsynt utifrån vad som framkom vid seminarierna där bl. a. räddningspersonal deltog. Slutligen verkar det finnas lite strukturerad kunskap om de miljömässiga konsekvenserna av oljeutsläpp (eller utsläpp av annat farligt ämne). Det är viktigt att agera snabbt när en olycka inträffar. Många effekter är starkt kopplade till dynamiska processer som är oåterkalleliga och som kan orsaka allvarliga skador. Många åtgärder som vidtas i ett senare skede är mer komplicerade och kräver ytterligare resurser. Erfarenheten från flera olyckor har varit att det skulle ha funnits en chans att minska oljeutsläppet markant om åtgärderna hade vidtagits tidigare. Omflyttning av barlasten, strandsättning av fartyg eller flyttning av det till en nödhamn kunde ha mildrat konsekvenserna. Ett problem här är att det verkar vara svårt att samla rätt personer snabbt för att fatta sådana beslut med samtycke från fartygets befälhavare. När oljeutsläppet är ett faktum beror den tid som krävs innan en operation kan starta på hur snabbt en räddningsoperation kan dras igång. Hur många personer som är i tjänst, samt beredskapstiden för fartyg och deras iordningställande har betydelse. Antalet fartyg är också viktigt. Beredskapen verkar vara reaktiv snarare än proaktiv. Det finns också problem med att inhämta och sprida kunskapen från det fåtal större olyckor som inträffat. Utbildningsaspekten verkar vara mycket viktig. När det gäller resurser är det uppenbart att östersjöländerna var för sig inte har de nödvändiga resurserna i form av fartyg, flygplan, utrustning o.s.v. Någon form av gemensam pool av dessa tjänster som bygger på gemensam teknik skulle vara önskvärd. Detta kräver då en ny typ av administrativ funktion. Kontakt Matthias Baier, , matthias.baier@soc.lu.se Analysen indikerar att målen för organisationerna kan skilja sig, antingen påtagligt eller latent. Liv och säkerhet till havs är exempel på intressen som kan vara i konflikt med miljömässiga hänsynstaganden. Dessutom blir kunskapen om de mycket komplexa och dynamiska processerna som en större olycka utgör svårhanterlig. Kunskapen om de tekniska aspekterna av insamling av oljan, de miljömässiga konsekvenserna och de socioekonomiska konsekvenserna beror i hög utsträckning på de få olyckor som uppstår. Informationsteknik är viktig för insamling och presentation av information om fartyg, deras last, väderförhållanden, samverkansfunktioner o.s.v. 9

10 WORST CASE SCENARIO Uppgift i WP1, november 05 juli 06. Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Räddningsverket Som en del av projektets studie av ansvarsfördelningen vid ett större oljeutsläpp har Baltic Master tagit fram ett worst case-scenario. Scenariot presenteras som en fem minuter lång animerad film som visualiserar en kollision mellan en medelstor oljetanker och ett fartyg lastat med farligt gods någonstans i Östersjön. Förutom användning i den ovan nämnda studien är den animerade filmen avsedd att användas vid frågor om sjösäkerhet vid olika tillfällen, både i och utanför projektet. En lågupplöst och hämtningsbar version av filmen läggs upp på Baltic Masters webbplats under hösten 2006, Kontakt Katarina Pelin, , katarina.pelin@skane.se 10

11 MILJÖPÅVERKAN EFTER BALTIC CARRIER Fallstudie i WP1, juli 05 november 06 Ansvarig partner: Storstrøms Amt, Danmark. Huvudsakliga målgrupper Baltic Masters projektpartners och lokala och regionala myndigheter (huvudsakligen inom miljö) i Östersjöregionen. Introduktion Storstrøms Amt har varit ansvarig för övervakning och uppföljning av den miljömässiga påverkan orsakad av Baltic Carrier-olyckan Detta betyder att regionen har många värdefulla kunskaper om det hittills största oljeutsläppet i södra Östersjöregionen. Baltic Carrier-fallstudien innehåller en genomgång av rapporter och annat material som sammanställts av ett antal myndigheter både publicerade och opublicerade efter olyckan. Beredskapsplaner för oljeutsläpp och övervakningsprogram för den miljömässiga påverkan är av särskilt intresse. I fallstudien ingår också genomförande av en ny uppföljningsundersökning av de miljömässiga effekterna i området. Huvudmål Sammanfatta vilka lärdomar som Baltic Carrier-oljeutsläppet givit. Rekommendera övervakningsprogram och metoder för miljömässig utvärdering efter ett oljeutsläpp. Undersöka och rapportera om de miljömässiga effekterna fem år efter ett oljeutsläpp. Status/resultat Storstrøms Amt har utfört den inledande granskningen och miljöutvärderingen efter Baltic Carrier-oljeutsläppet, som rapporterades Granskningsprogrammen omfattar bestämning av oljemängd i vattnet, sedimentet (havsbotten) och biota (fiskar, musslor och maskar) samt utvärdering av potentiell giftverkan från oljeutsläppet. Granskningsprogrammen genomfördes 2003, 2004 och 2006 (sistnämnda som en del av Baltic Masterprojektet). Undersökningar av fåglar och vegetation i de påverkade områdena har också utförts. De senaste undersökningarna görs under Storstrøms Amt presenterar fem års resultat från granskningsprogrammen och miljöutvärderingen, och visar minskningen av oljeinnehållet i vattnet, sedimentet och biotan. Dessutom presenteras effekterna på fåglar och vegetation. Regionen kommer också att ge rekommendationer för prioritering av saneringsoperationer när det gäller hur känsliga olika kusttyper är, t.ex. sandstränder eller våtmarker. Många organisationer var inblandade i saneringsoperationerna efter oljeutsläppet 2001, t.ex. lokala kommuner, regionen, danska Beredskapsstyrelsen samt Danmarks flotta. Efteråt utförde varje organisation en utvärdering av sitt deltagande i saneringsoperationerna. Storstrøms Amt utför en litteraturstudie och sammanfattar alla slutsatser och rekommendationer som gjorts efter Baltic Carrieroljeutsläppet. 11

12 Resultaten från granskningsprogrammet och litteraturstudien presenteras i en rapport i slutet av Storstrøms Amt har rapporterat den inledande miljöutvärderingen som gjordes 2001 och Besök och sök efter Baltic Carrier.. Kontakt Jakob Lysholdt Sørensen, , jls@vm.stam.dk Sanering av den danska kusten efter Baltic Carrier-olyckan

13 FU SHAN HAI Fallstudie i WP1, september 06 januari 07 Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) Huvudsakliga målgrupper Lokala och regionala myndigheter, partners i Baltic Master-projektet Introduktion Den 31 maj 2003 kolliderade två fartyg, Fu Shan Hai och Gdynia, utanför Bornholm. Ungefär ton bunkerolja, 110 ton diesel och 35 ton smörjolja läckte ut i havet. Svenska och danska oljesaneringsfartyg lyckades ta upp 70 procent av oljan till havs medan resten flöt i land. Olja nådde kusten under en lång tidsperiod. I kommunerna Ystad och Simrishamn fick totalt 36 kilometer av kusten oljesaneras. Olyckan inträffade halv ett på natten och de lokala räddningstjänsterna som var ansvariga för saneringen på land fick informationen 30 timmar senare. kommuner som drabbades av Fu Shan Hai-olyckan. Handboken kommer bl.a. att innehålla rutiner vid en olycka, definition av faser, ansvarsfördelning, sammanfattning av föreskrifter samt lokalt, regionalt och internationellt samarbete. Beredskapsstyrelsen på Bornholm kommer att utföra en liknande studie om Fu Shan Hai-olyckan, med betoning på danska erfarenheter. Resultaten av de danska och svenska studierna kommer att kombineras och fungera som grund för kommande Baltic Master-arbete med riktlinjer för lokal och regional beredskap. Kontakt Eva Ljungqvist, eva.ljungkvist@ystad.se För den danska studien: Michael Grønbech-Dam, mgd@beredskabsstyrelsen.dk En av kommunerna som drabbades hårdast av Fu Shan Hai-olyckan var Ystad. Som en del av Baltic Master-projektet ska kommunen sammanfatta sina egna samt andra aktörers erfarenheter i en handbok. Huvudmål Syftet med den här handboken är att bilda en grund för lokala och regionala beredskapsplaner för oljeutsläpp. Status/resultat Arbetet med handboken inleddes i september 2006 under överinseende av vice brandchefen i Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF). Handboken kommer att sammanställas i samarbete med en koordinationsgrupp. Gruppen består av deltagare från Sverige och Danmark, miljökonsultföretaget IVL, svenska Räddningsverket och de Scen från Fu Shan Hai-olyckan utanför den danska ön Bornholm

14 LOKAL BEREDSKAPSPLANERING I HALLAND Uppgift i WP1, september 05 december 07. Ansvarig partner: Region Halland Huvudsakliga målgrupper Lokala och regionala myndigheter, projektpartners Introduktion Den regionala utvecklingsstrategin i Halland, Halland Bästa livsplatsen, betonar kustlinjen som en mycket viktig tillgång. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp, både ekonomiskt och ekologiskt, är anledningen till att det politiska ledarskapet i Region Halland beslutade sig för att delta i Baltic Master. Inom WP1 såg Region Halland möjligheten att arbeta för ökad beredskap genom samarbete med Länsstyrelsen och kommunerna i regionen. Kustkommunerna är enligt svensk lag ansvariga för sanering av olja som flyter i land, medan kustbevakningen har ansvaret för olja till havs. Arbetet för en högre beredskapsnivå befrämjas av det nära samarbetet mellan kommunerna. Region Halland och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ta fram de nödvändiga resursprioriteringarna vid ett större oljeutsläpp. Detta kräver att Länsstyrelsen, i samråd med kommunerna, måste utvärdera de mest värdefulla naturområdena i kustzonen. Detta arbete utförs under hösten För att testa beredskapen har Region Halland, Länsstyrelsen i Halland och kommunerna kommit överens om att arrangera en övning för ett worst case-scenario i mars Detta scenario produceras inom Baltic Master-projektet. Scenariot har flera syften: Att testa hur bra planerna fungerar. Att främja samarbetet mellan de inblandade parterna. Att utbilda deltagarna. Att samla in information till Baltic Masterprojektet om hinder för bättre beredskap. Kontakt Josefin Selander, , josefin.selander@regionhalland.se Det är enklare att ta fram en gemensam beredskapsplan i samråd med alla involverade aktörer. Det är dessutom en fördel för kommunerna att lära känna varandras organisationer, eftersom en större olycka sannolikt påverkar flera kommuner. Huvudmål Ökad lokal och regional beredskap för ett större oljeutsläpp som drabbar Halland. Status/resultat I februari 2006 sammanförde Region Halland kommunerna och Länsstyrelsen i Halland för ett första möte där beredskapen för ett oljeutsläpp diskuterades. Responsen var mycket positiv och mötet resulterade i att kommunerna bestämde sig för att arbeta tillsammans för förbättrad beredskap med stöd från 14

15 FORSKNINGSSAMMANFATTNING INTERNATIO- NELLA STANDARDER FASTSLAGNA VIA IMO Uppgift i WP1, juli 05 juni 06 Ansvarig partner: World Maritime University Huvudsakliga målgrupper Beslutsfattare, politiker, yrkesmän, partners i Baltic Master Introduktion Baltic Master behöver öka kunskapen inom projektet om den senaste forskningen och utvecklingen inom olika ämnen. World Maritime University utgör en forskningsplattform som resulterar i sex sammanfattningar om utvalda ämnen. Sammanfattningarna fungerar som beslutsstöd och kunskapsbyggande inom projektarbetet och har regionala och lokala myndigheter som målgrupp. Ämnet för denna sammanfattning är internationella standarder som skapas via IMO (FN:s internationella sjöfartsorganisation). Dessa grundar sig på nyckelbeslut om säkerhet vid navigering i alla sjöfartsregioner, inklusive Östersjön. Besluten fattas via IMO genom medlemsstaterna. Beslutade standarder ger säkerhet och skydd av den marina miljön från fartygsrelaterad förorening globalt. Hur fungerar denna beslutsprocess och vilka möjligheter finns att påverka de beslut som fattas? Huvudmål Identifiering av viktiga aktuella och kommande frågor i den internationella regleringen av sjösäkerhet och skydd för den marina miljön. Den senare aspekten fokuseras på fartygsrelaterad förorening som berör Östersjöområdets regionala myndigheter. Utvecklingen av en djupare förståelse av aktuella och kommande sjöfartsfrågor. Fokus ligger på att göra det möjligt för Östersjöområdets regionala och lokala myndigheter att utforska möjligheter att delta i, och bättre kunna påverka, beslutsfattande som gäller inhemsk och internationell sjöfart. Status/resultat Ett utkast till sammanfattningen slutfördes i augusti Efter cirkulation och godkännande kommer det att tryckas och distribueras till en större publik. Kontakt Jens-Uwe Schröder, , jus@wmu.se 15

16 16

17 Introduktion till WORK PACKAGE 2 SÄKRA TRANSPORTER TILL HAVS Vilka åtgärder krävs för att skona Östersjön från fartygsolyckor och föroreningar? Hur kan det lokala och regionala inflytandet utvecklas? Östersjön har nyligen klassificerats som särskilt känsligt havsområde (PSSA, Particularly Sensitive Sea Area) av FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO. Baltic Master tar fram lokala och regionala prioriteringar samt en vision för hur långt PSSA-arbetet bör nå till Visionen föregås av insamling och analys av statistik och data. Hit hör bl.a. frågor om framtida trafik, isnavigering, farligt gods och riskanalys för olyckor och miljöförorening. Därtill arrangeras tre seminarier kring trafikövervakning och användning av AIS (Automatic Identification System) i Östersjön. En handlingsplan för höjd sjösäkerhet i Östersjöområdet avslutar denna del av projektet. Huvudaktiviteter och resultat: Rapport om lokala och regionala prioriteringar i PSSA-processen Vision för PSSA i Östersjön 2020 Rapport om användning av AIS (Automatic Identification System) Seminarier om övervakning av sjöfartstrafik Förslag till handlingsplan för Östersjöregionen baserat på arbetet inom WP1, WP2 och WP3 17

18 PSSA-VISION FÖR ÖSTERSJÖREGIONEN Uppgift i WP2, januari 06 december 07. Ansvarig partner: Sjöfartsinstitutet i Gdansk, Polen Medpartners: Region Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Kalmar län, Karlskrona, Pommernregionen, Schleswig Holstein, Kotka stad, Karlshamns hamn, Sjöfartsverket, Sjöfartsförvaltningen i Gdynia, Sjöfartsförvaltningen i Szczecin, World Maritime University, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Sjökrigsskolan i Gdynia, Sjöfartsuniversitetet i Szczecin, ElektronikCentrum i Svängsta AB Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, EU-representanter och beslutsfattare, nationella departement, regions- och regeringsorgan i partnernas länder, miljöskyddsorganisationer, sjöfartsskolor och universitet, hamnar Introduktion Östersjön klassificerades nyligen som PSSA (Particularly Sensitive Sea Area särskilt känsligt havsområde) av IMO, FN:s internationella sjöfarts organisation. Detta betyder att särskilda åtgärder kan vidtas för att skydda miljön och undvika olyckor. Innehållet i PSSA-klassificeringen bestäms genom en process som omfattar länderna runt Östersjön (utom Ryssland, som inte deltar i överenskommelsen) och IMO. Baltic Master har som mål att föra fram lokala och regionala prioriteringar som kan ingå i PSSA-ramverket och därmed skapa en vision för PSSA-ramverket för Östersjön Detta arbete omfattar flera deluppgifter för insamling av data (t.ex. om oljeutsläpp, prognoser för trafikintensitet och krav på fartyg), som efter analys kan stödja arbetet på visionen och förslagen på åtgärder inom PSSA-ramverket. Huvudmål Vision för PSSA 2020 inklusive rapport om regionala prioriteringar i PSSA. Handlingsplan för Östersjöregionen. Åtgärdslista för regionerna. Status/resultat Under det första skedet av Baltic Masters Work Package 2 har projektets partners fokuserat på flera uppgifter gällande PSSA och dess innehåll, speciella skyddsåtgärder (APM Associated Protective Measures). Detta inkluderar riskbedömningsmodellering för oljeutsläpp, trafikövervakning, nödhamnar, krav på fartyg och andra avgörande aktiviteter som gäller säkra transporter till havs: Analys av status och mål för PSSA och där tillhörande befintliga/planerade APM (Associated Protective Measures) i Östersjöregionen. Även IMO-bestämmelser analyseras. Resultat av detta arbete presenteras i en rapport om regionala prioriteringar i PSSA. (Våren 2007). Arbete med en riskbedömningsmodell för oljeutsläpp har påbörjats. Modellen omfattar hydrometeorologiska aspekter, trafikintensitet, analys av befintliga/planerade farleder i södra Östersjön och utvärdering av risken för förorening av Östersjökusterna med olja från oljeutsläpp vid olyckor. Slutresultaten blir en viktig del av den kommande visionen för PSSA 2020 och en handlingsplan för Östersjöregionen. (Hösten 2007). Arbete pågår på en rapport om kraven på fartyg. Denna fokuserar på föreskrifter för utbildning av sjöfartspersonal, vinternavigering och framtagning av utrustningsstandarder för nya fartyg och kommer att resultera i en lista över rekommendationer som ska presenteras för EU-representanter. (Hösten 2007). En rapport om nödhamnar. Rapporten, som innehåller detaljerade analyser och intervjuer med lokala organ som är ansvariga för nödhamnsprocedurer, har tagits fram av Sjöfartshögskolan i Kalmar (se sid. 19 för ytterligare information). Arbetet och resultaten har presenterats under flera seminarier och konferenser. Kontakt Jakub Piotrowicz, room 39, jpiotrow@im.gda.pl 18

19 NÖDHAMNAR I ÖSTERSJÖREGIONEN Fallstudie i WP2, februari 06 september 06 Ansvarig partner: Sjöfartshögskolan Kalmar Medpartner: World Maritime University Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, samt andra intresserade parter. Introduktion Termen nödhamn omfattar alla bestämda områden, oavsett om det är en hamn, en redd, en vik eller någon annan plats som utsetts för att härbärgera ett nödställt fartyg eller fartyg som behöver assistans. Det är dit ett fartyg dirigeras eller flyttas för att kunna få assistans. Fördelning och användning av nödhamnar regleras i riktlinjer från FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO samt EU-lagstiftning. De olika nationella tolkningarna av dessa regleringar skiljer sig dock mellan olika länder. Fallstudien omfattar ett intervjuprogram med myndighetspersonal i alla de nio länderna runt Östersjön. Denna studie genomfördes som en del av Baltic Master och resultaten bidrog också till att slutföra en magisteruppsats. Huvudmål Att klarlägga den nationella fördelningen av nödhamnar i alla länder runt Östersjön. regionala myndigheter och rätten att ange nödhamnar. Polen och Ryssland är särskilt viktiga i detta avseende. Följande tre kategorier används för presentation av studiens resultat: Beslutsgången, samarbete med grannländer samt finansiella garantier/kompensationsprocedurer. En del av den första kategorin i studien avhandlade de nationella fördelningarna av nödhamnar och huruvida information om dessa områden offentliggjorts i det berörda landet. I fyra av de nio fallen visade sig detta vara fallet, medan det i de andra fem fallen ansågs vara konfidentiell statlig information vilka nödhamnar som angivits. Studien om samarbetet mellan grannländer belyste hur viktig rollen för Helcom är som ramverk för utveckling i Östersjöområdet. Finansiella garantier och kompensationsprocedurer är huvudsakligen fokuserade på en studie av konventioner och protokoll från IMO som gäller i länderna. En PowerPoint-presentation med en kort sammanfattning av datainsamlingsprocessen och sammanfattade resultat kan hämtas på Baltic Masters webbplats, Kontakt John Ohlson, , john.ohlson@hik.se Status/resultat Denna studie består av ett forskningsprojekt som handlar om att bestämma aktuell status för nationell lagstiftning om nödhamnar i Östersjöregionen. I detta syfte har personer inom Sjöfartsverket och dess motsvarighet i de nio länderna kontaktats av författaren och ombetts ställa upp på en intervju. Totalt har elva intervjuer med sjutton ämbetsmän genomförts i de nio länderna. Det bör i detta läge påpekas att länderna har olika strukturer gällande 19

20 AVFALLSHANTERING I HAMN Fallstudie i WP2, mars 06 oktober 06 Ansvarig partner: Kalmar hamn Medpartner: Karlshamns hamn Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master och medelstora hamnar i och omkring Östersjön Introduktion Idag använder hamnarna olika utrustning och standarder för avfallshanteringen från fartyg. Detta gör det svårt att uppnå effektiv avfallshantering. Bland problemen finns olika typer av slangkopplingar för omhändertagande av oljeförorenat vatten från fartyg och olika system för avfallsåtervinning från fartyg. Standardföreskrifter och lösningar av problem som dessa används redan i andra delar av världen, t.ex. USA via lagstiftningen OPA 90. Huvudmål Att säkerställa att fartygen verkligen tömmer avfallstankar och annat avfall vid speciella deponeringsplatser i hamn. Att standardisera hantering av oljeförorenat vatten och avfall i hamnarna. Att tillhandahålla kunderna/fartygen professionella tjänster. Status/resultat Kalmar Hamn har konstruerat en trailer för hantering av oljeförorenat vatten i hamnen. Trailern har utrustats med en standardslang försedd med olika kopplingar för användning mellan fartyg och hamnens hantering av oljeförorenat vatten. Trailern drifttestades i augusti/september Kontakt Anders Sjöblom, , anders.sjoblom@kalmar.se Hantering av oljeförorenat vatten i Kalmar Hamn. 20