Baltic Master Lägesrapport. Oktober Project part-fi nanced by the European Union.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Baltic Master Lägesrapport. Oktober 2006. www.balticmaster.org. Project part-fi nanced by the European Union."

Transkript

1 Baltic Master Lägesrapport Oktober 2006 Project part-fi nanced by the European Union.

2 INNEHÅLL Förord/sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Projektinformation... 5 Work Package Work Package Work Package Work Package Återstående uppgifter Grönbok om en framtida maritim politik för EU Statistik om olyckor och sjöfart Lead Partner Redaktör: Björn Martinsson Foto och illustrationer: Anders Sjöblom, Björn Martinsson, Danish Emergency Management Agency, Storstøms Region, Get Real, Håkan Sandbring, Swedish Coast Guard, Swedish Navy Layout: Henell Grafi sk Form AB Översättning till svenska: Michael Broström, Intertec Adress: Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Sverige Project part-fi nanced by the European Union. Kontaktinformation Baltic Master Daniel Sköld Projektledare (mobile) (fax) Björn Martinsson Kommunikationsansvarig (mobile) (fax) Therese Nilsson Projektsekreterare (mobil) (fax) 2

3 TILLSAMMANS FÖR EN SÄKRARE ÖSTERSJÖ Baltic Master arbetar för ökad sjösäkerhet i Östersjöregionen. Vi är fast övertygade om att vi kan lyckas uppnå vårt mål genom att engagera lokala och regionala organ i större utsträckning än idag och utveckla vårt samarbete med nationella och internationella organ. Vid ett större oljeutsläpp är det vi på lokal och regional nivå som löper störst risk att få problem. Baltic Master, med 40 partners i sju länder, startades i juli 2005 och avslutas i december Vi har nu klarat av hälften av arbetet, över 20 uppgifter och fallstudier börjar ge resultat. Dessa kommer att fungera som viktiga underlag när vi drar våra slutsatser och sammanfattar vårt arbete i den andra halvan av projektet. Det arbete vi gjort i Baltic Master så här långt har bland annat lärt oss följande: Vi behöver bli bättre förberedda och samordnade i händelse av ett större oljeutsläpp. Idag ligger det största ansvarsproblemet inom organisationen på land som ska bekämpa oljan på kommunala, regionala och nationella nivåer. Vi behöver utveckla funktionella verktyg och metoder för genomförande av strategier för kusthantering och fysisk planering av den marina miljön. Ingen verkar ha en effektiv lösning på hur befintliga EU-rekommendationer och nationella strategier kan integreras i planeringssystem hos lokala och regionala myndigheter. PSSA-klassificeringen: Vi måste säkerställa att våra nationella myndigheter med ansvar för denna uppgift arbetar mer progressivt och därigenom beaktar t.ex. de många känsliga områdena i Östersjön, koordinerade planer för övervakning av sjöfartstrafik och hantering av fartygens avfall. Denna lägesrapport presenterar våra inledande resultat samt status för det arbete som gjorts hittills. Daniel Sköld Projektledare P G Lindencrona Ordförande för styrgruppen Sammanfattning Slutsatserna av arbetet i Baltic Master hittills visar följande behov: På land-respons med tydliga mål och ansvar för varje organisation. Funktionella verktyg och metoder för hantering av kustområden och fysisk planering av det marina området hos kommuner och regionala myndigheter. Tydliga och funktionella ansvarsfördelningar mellan myndigheter (och andra organisationer) på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå. Beräkning av socioekonomiska kostnader för ett oljeutsläpp inklusive samhällets direkta, indirekta och passiva kostnader. Exempel: Hur mycket kostar förlusten av ett ekosystem? Vad är värdet på sjöfåglar som dödas av olja? Vilket är det långsiktiga värdet för ett samhälle när det tar åratal för turismen att återhämta sig efter en olycka? Mer progressivt arbete från länderna i Östersjöregionen med FN-klassificeringen av Östersjön som särskilt känsligt havsområde (PSSA Particularly Sensitive Sea Area). Fler förebyggande åtgärder måste vidtas. 3

4 BAKGRUND Östersjön är en av världens mest trafikerade hav och transporterna till sjöss förväntas öka kraftigt under de kommande åren. Detta omfattar även utskeppning av olja, som ofta görs i äldre fartyg med undermålig säkerhet. Ännu har inget större oljeutsläpp skett i Östersjön, men oljetankern Prestige som förliste utanför Galicien i nordvästra Spanien 2002 passerade genom Östersjön på vägen till Spanien. Fartyget var lastat med över ton olja och utsläppet orsakade svåra skador på det marina livet, fisket och turismen. Emellertid har ett flertal mindre olyckor och incidenter inträffat i Östersjön. Ett exempel under senare år är det kinesiska fraktfartyget Fu Shan Hai som kolliderade med ett annta fartyg utanför Bornholm. Den gången nådde oljeutsläppet (1 200 ton) södra Sverige där stränder förorenades med stora saneringskostnader som följd. Om säkerheten inte förbättras befarar många att det bara är en tidsfråga innan en större olycka inträffar i Östersjön. Vid en olycka är det kustområdena och de lokala myndigheterna som drabbas av de svåraste konsekvenserna. I större utsträckning är det deras ansvar att ta itu med förorenade stränder, sviktande turism och förstört fiske. Samtidigt har politiker, myndigheter och allmänheten på lokal och regional nivå idag mycket litet inflytande över händelser som gäller sjösäkerheten. De flesta besluten fattas på nationell eller internationell nivå. Situationen i Östersjön bakgrund Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav. Utskeppningen av olja ökar. Oljan fraktas såväl i moderna skepp som i omoderna fraktfartyg med bristande säkerhet. Utskeppningen sker från ryska, baltiska och polska hamnar. I genomsnitt inträffar varje år en allvarlig olycka som innefattar olja. Oljetankern Prestige, med tals ton råolja ombord, förliste utanför Galicien i Spanien På sin färd passerade hon genom Östersjön. Miljön är ömtålig med litet vattenflöde från Atlanten. Det tar år för vattnet i Östersjön att förnyas. Användningen av hav och kuster blir allt intensivare. Fartygstrafik, fiske, turism vindkraft och andra verksamheter konkurrerar om samma utrymme. 4

5 Vid en större fartygsolycka med olja blir det kustregionerna och de lokala samhällena som drabbas och tvingas ta huvuddelen av konsekvenserna: förorenade badstränder, uteblivna turister och förstört fiske m.m. Regionala och lokala myndigheter har fortfarande litet inflytande på sjösäkerhetsfrågor. PROJEKTINFORMATION Baltic Master har som mål att förbättra sjösäkerheten genom att integrera och framhäva lokala och regionala perspektiv. I detta ingår åtgärder för att förbättra förebyggande arbete och förberedelser för olyckor till sjöss. Sjösäkerhet i ett större perspektiv, som även omfattar regional utveckling och fysisk planering, undersöks också. Exempelvis kommer fokus att ligga på konfliktrisker orsakade av det ökade utnyttjandet av havet och kustområdena. Projektet består av fyra delar, så kallade work packages. Varje work package omfattar flera aktiviteter och utfall, t.ex. scenarios, think-tanks, konferenser, studier och rapporter. De fyra WP-delarna är: Beredskap och ansvarsfördelning Säkra transporter till havs Fysisk planering och regional utveckling Kommunikation och spridning av resultat Övergripande mål för Baltic Master: Att öka infl ytandet från de lokala och regionala nivåerna i samhället i sjösäkerhetsfrågor. Projektet ska tydliggöra deras möjligheter att bidra på ett effektivt vis. Att utveckla Östersjöns transporter och kommunikationer med utgångspunkt i sjösäkerhet. Hänsyn ska tas till olika brukarintressen. Att öka beredskapen inför stora fartygsolyckor genom att integrera de lokala och regionala myndigheterna i planering och genomförande. 5

6 Partnerskapet är tvärgående över sektorer, inklusive kommuner, regioner, nationella myndigheter och internationella organisationer för att understödja samarbete mellan olika samhällsnivåer. Partnerskap: 40 partners från sju länder i Östersjöregionen. Region Blekinge är huvudansvarig för projektet. Mer information om partnerskapet finns på sidan 40 och Varaktighet: 1 juli december 2007 Budget och finansiering: 3,6 miljoner euro, delfinansierat av EU:s transnationella program Interreg IIIB (2,1 miljoner euro av den totala budgeten). Direktiv INTERREG III är ett av de fyra gemenskapsinitiativen. Det har som mål att stimulera transnationellt samarbete i Europa mellan 2000 och INTERREG-initiativet är avsett att stärka de ekonomiska och sociala banden i hela EU. INTERREG har tre inriktningar: INTERREG III A Samarbete över nationsgränser INTERREG III B Transnationellt samarbete INTERREG III C Regionsöverskridande samarbete Under inriktning B har EU-området, inklusive grannregionerna, delats upp i 13 strategiska områden. Varje område utgör ett oberoende program. Ett av INTERREG III B-programmen är Baltic Sea Region (BSR) Neighbourhood Programme. Baltic Master är ett initiativ inom BSR INTERREG III B Neighbourhood Programme. BSR INTERREG III B Neighbourhood Programme genomförs i linje med Northern Dimension Action Plan, VASAB 2010-strategierna samt programmen i Östersjöstaternas råd (CBSS Council of the Baltic Sea States), HELCOM och Baltic 21. BSR INTERREG III B Neighbourhood Programmes specifika mål är att främja gemensamma lösningar på gemensamma problem med transnationellt samarbete. Det strategiska målet är att stärka ekonomiska, sociala och fysiska samband genom att fokusera på skillnader mellan olika territorier för att uppnå en ökad nivå av integration i Östersjöregionen och bilda en bärkraftig del av Europa. Ytterligare information finns på 6

7 Introduktion till WORK PACKAGE 1 BEREDSKAP OCH ANSVARSFÖRDELNING En oljetanker och ett fartyg lastat med farligt gods kolliderar någonstans i Östersjön. Vem ansvarar för vad? Vilka blir konsekvenserna? Som första del skapar Baltic Master ett worst case-scenario som involverar mer än ett land och undersöker sedan ansvar och beslutsvägar. Förutom lagar och formella regelverk fokuseras arbetet också på mer informella aspekter av beslutsfattandet, t.ex. vanor och rutiner. Ansvarsundersökningarna bildar underlag för ett förslag till riktlinjer för lokal och regional beredskap som presenteras i projektets slutskede. Huvudaktiviteter och resultat: Worst case-scenario som beskriver och åskådliggör ett oljeutsläpp i Östersjön Studie och rapport om ansvarsfördelning vid ett större oljeutsläpp i Östersjön som inbegriper flera länder. Detta arbete omfattar fyra seminarier med personal från bl.a. räddningstjänster och en kartläggning/sammanställning av det juridiska ramverket. Riktlinjer för lokal och regional beredskap Fallstudier för Baltic Carrier- och Fu Shan Hai-olyckorna i Östersjön 7

8 ANSVARSFÖRDELNING Studie i WP1, januari 06 september 06 Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Lunds universitet Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, politiker och beslutsfattare, myndigheter, räddningspersonal på olika nivåer Introduktion En större olycka till havs någonstans i Östersjön, som leder till utsläpp av tusentals ton råolja, kan påverka flera länder. Denna studie granskar beredskapen i, och responsen från, olika Östersjöländer i händelse av en sådan olycka. Räddningspersonal och andra yrkesmän från Danmark, Tyskland, Polen och Sverige konfronterades med ett olycksscenario vid ett seminarium. De åtgärder som föreslogs av deltagarna har sedan analyserats av en rättssociolog vid Lunds universitet. Utöver rollen för befintliga regler och föreskrifter är studien också inriktad på mer informella reaktioner som bygger på praxis och vanor. En sammanställning av lagar och föreskrifter i ansvarsområdet kompletterar resultaten från seminarierna. Huvudmål Beskriva den formella beredskapen i en enkel sammanställning i form av en matris Beskriva den verkliga beredskapen Analysera villkoren för den verkliga beredskapen Status/resultat Det finns skillnader i de fyra länderna, gällande nationell, regional och lokal organisation (Tyskland är t.ex. en federation), geografisk struktur (Sverige har t.ex. en lång kustlinje) eller när det gäller lokalt politiskt ansvar för beredskapen (t.ex. försvarsdepartementet eller infrastrukturministern på närings- departementet). Beredskapen organiseras därför på olika sätt ur en formell synvinkel. Marina föroreningar kan behandlas för sig (t.ex. Sverige) eller behandlas tillsammans med räddnings- och bärgningsverksamhet (t.ex. Polen). Beslutsgången kan organiseras funktionellt (t.ex. Sverige) eller hierarkiskt (t.ex. Danmark). Placering av administration, antal kontaktpunkter, placering av högkvarter, placering av räddningsfartyg, samarbete med brandkår eller polis, avtal med privata entreprenörer o.s.v. skiljer sig också mellan olika länder. Många faktorer påverkar beredskapsorganisationen: Tillgänglig organisation och resurser, hinder för effektiv verksamhet o.s.v. Den tyska federationen är ett av skälen till varför tyska Havariekommando, en särskild organisation som har högre rang än Bundesländer, bildats för stora och komplicerade olyckor, och som är verksam endast under vissa förutsättningar. Till havs finns det ett vedertaget system av aktörer. Organisationens utseende skiljer i stor utsträckning mellan länder, men det finns ett tydligt förståelse för vem som är ansvarig för olika åtgärder. När det gäller kusten verkar det finnas en osäkerhet kring vem som är ansvarig antingen enligt ett formellt regelverk eller enligt normer (vem som i praktiken gör vad). Detta är samma situation som på land. Detta betyder att om kommunikationen måste gå från havet via kusten till land finns risken att någon form av kommunikationsproblem uppstår. Responsen på ett oljeutsläpp beror på olyckan. Flera dynamiska processer är inblandade när olja blandas med vatten och resultatet beror på många faktorer. Liknande problem kan identifieras när oljan flyter i land. Detta komplexa problem blir än mer komplicerat vid ett mycket stort utsläpp. Det verkar finnas svårigheter i att ta fram tydliga regler för hur dessa problem ska hanteras. Istället förefaller kunnande baserat på erfarenhet ha stor betydelse. En markant skillnad kunde ses mellan deltagarna i detta avseende. 8

9 Situation blir än mer komplex när det gäller andra farliga ämnen än olja, eftersom denna erfarenhet är sällsynt utifrån vad som framkom vid seminarierna där bl. a. räddningspersonal deltog. Slutligen verkar det finnas lite strukturerad kunskap om de miljömässiga konsekvenserna av oljeutsläpp (eller utsläpp av annat farligt ämne). Det är viktigt att agera snabbt när en olycka inträffar. Många effekter är starkt kopplade till dynamiska processer som är oåterkalleliga och som kan orsaka allvarliga skador. Många åtgärder som vidtas i ett senare skede är mer komplicerade och kräver ytterligare resurser. Erfarenheten från flera olyckor har varit att det skulle ha funnits en chans att minska oljeutsläppet markant om åtgärderna hade vidtagits tidigare. Omflyttning av barlasten, strandsättning av fartyg eller flyttning av det till en nödhamn kunde ha mildrat konsekvenserna. Ett problem här är att det verkar vara svårt att samla rätt personer snabbt för att fatta sådana beslut med samtycke från fartygets befälhavare. När oljeutsläppet är ett faktum beror den tid som krävs innan en operation kan starta på hur snabbt en räddningsoperation kan dras igång. Hur många personer som är i tjänst, samt beredskapstiden för fartyg och deras iordningställande har betydelse. Antalet fartyg är också viktigt. Beredskapen verkar vara reaktiv snarare än proaktiv. Det finns också problem med att inhämta och sprida kunskapen från det fåtal större olyckor som inträffat. Utbildningsaspekten verkar vara mycket viktig. När det gäller resurser är det uppenbart att östersjöländerna var för sig inte har de nödvändiga resurserna i form av fartyg, flygplan, utrustning o.s.v. Någon form av gemensam pool av dessa tjänster som bygger på gemensam teknik skulle vara önskvärd. Detta kräver då en ny typ av administrativ funktion. Kontakt Matthias Baier, , Analysen indikerar att målen för organisationerna kan skilja sig, antingen påtagligt eller latent. Liv och säkerhet till havs är exempel på intressen som kan vara i konflikt med miljömässiga hänsynstaganden. Dessutom blir kunskapen om de mycket komplexa och dynamiska processerna som en större olycka utgör svårhanterlig. Kunskapen om de tekniska aspekterna av insamling av oljan, de miljömässiga konsekvenserna och de socioekonomiska konsekvenserna beror i hög utsträckning på de få olyckor som uppstår. Informationsteknik är viktig för insamling och presentation av information om fartyg, deras last, väderförhållanden, samverkansfunktioner o.s.v. 9

10 WORST CASE SCENARIO Uppgift i WP1, november 05 juli 06. Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Räddningsverket Som en del av projektets studie av ansvarsfördelningen vid ett större oljeutsläpp har Baltic Master tagit fram ett worst case-scenario. Scenariot presenteras som en fem minuter lång animerad film som visualiserar en kollision mellan en medelstor oljetanker och ett fartyg lastat med farligt gods någonstans i Östersjön. Förutom användning i den ovan nämnda studien är den animerade filmen avsedd att användas vid frågor om sjösäkerhet vid olika tillfällen, både i och utanför projektet. En lågupplöst och hämtningsbar version av filmen läggs upp på Baltic Masters webbplats under hösten 2006, Kontakt Katarina Pelin, , 10

11 MILJÖPÅVERKAN EFTER BALTIC CARRIER Fallstudie i WP1, juli 05 november 06 Ansvarig partner: Storstrøms Amt, Danmark. Huvudsakliga målgrupper Baltic Masters projektpartners och lokala och regionala myndigheter (huvudsakligen inom miljö) i Östersjöregionen. Introduktion Storstrøms Amt har varit ansvarig för övervakning och uppföljning av den miljömässiga påverkan orsakad av Baltic Carrier-olyckan Detta betyder att regionen har många värdefulla kunskaper om det hittills största oljeutsläppet i södra Östersjöregionen. Baltic Carrier-fallstudien innehåller en genomgång av rapporter och annat material som sammanställts av ett antal myndigheter både publicerade och opublicerade efter olyckan. Beredskapsplaner för oljeutsläpp och övervakningsprogram för den miljömässiga påverkan är av särskilt intresse. I fallstudien ingår också genomförande av en ny uppföljningsundersökning av de miljömässiga effekterna i området. Huvudmål Sammanfatta vilka lärdomar som Baltic Carrier-oljeutsläppet givit. Rekommendera övervakningsprogram och metoder för miljömässig utvärdering efter ett oljeutsläpp. Undersöka och rapportera om de miljömässiga effekterna fem år efter ett oljeutsläpp. Status/resultat Storstrøms Amt har utfört den inledande granskningen och miljöutvärderingen efter Baltic Carrier-oljeutsläppet, som rapporterades Granskningsprogrammen omfattar bestämning av oljemängd i vattnet, sedimentet (havsbotten) och biota (fiskar, musslor och maskar) samt utvärdering av potentiell giftverkan från oljeutsläppet. Granskningsprogrammen genomfördes 2003, 2004 och 2006 (sistnämnda som en del av Baltic Masterprojektet). Undersökningar av fåglar och vegetation i de påverkade områdena har också utförts. De senaste undersökningarna görs under Storstrøms Amt presenterar fem års resultat från granskningsprogrammen och miljöutvärderingen, och visar minskningen av oljeinnehållet i vattnet, sedimentet och biotan. Dessutom presenteras effekterna på fåglar och vegetation. Regionen kommer också att ge rekommendationer för prioritering av saneringsoperationer när det gäller hur känsliga olika kusttyper är, t.ex. sandstränder eller våtmarker. Många organisationer var inblandade i saneringsoperationerna efter oljeutsläppet 2001, t.ex. lokala kommuner, regionen, danska Beredskapsstyrelsen samt Danmarks flotta. Efteråt utförde varje organisation en utvärdering av sitt deltagande i saneringsoperationerna. Storstrøms Amt utför en litteraturstudie och sammanfattar alla slutsatser och rekommendationer som gjorts efter Baltic Carrieroljeutsläppet. 11

12 Resultaten från granskningsprogrammet och litteraturstudien presenteras i en rapport i slutet av Storstrøms Amt har rapporterat den inledande miljöutvärderingen som gjordes 2001 och Besök och sök efter Baltic Carrier.. Kontakt Jakob Lysholdt Sørensen, , Sanering av den danska kusten efter Baltic Carrier-olyckan

13 FU SHAN HAI Fallstudie i WP1, september 06 januari 07 Ansvarig partner: Region Skåne Medpartner: Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) Huvudsakliga målgrupper Lokala och regionala myndigheter, partners i Baltic Master-projektet Introduktion Den 31 maj 2003 kolliderade två fartyg, Fu Shan Hai och Gdynia, utanför Bornholm. Ungefär ton bunkerolja, 110 ton diesel och 35 ton smörjolja läckte ut i havet. Svenska och danska oljesaneringsfartyg lyckades ta upp 70 procent av oljan till havs medan resten flöt i land. Olja nådde kusten under en lång tidsperiod. I kommunerna Ystad och Simrishamn fick totalt 36 kilometer av kusten oljesaneras. Olyckan inträffade halv ett på natten och de lokala räddningstjänsterna som var ansvariga för saneringen på land fick informationen 30 timmar senare. kommuner som drabbades av Fu Shan Hai-olyckan. Handboken kommer bl.a. att innehålla rutiner vid en olycka, definition av faser, ansvarsfördelning, sammanfattning av föreskrifter samt lokalt, regionalt och internationellt samarbete. Beredskapsstyrelsen på Bornholm kommer att utföra en liknande studie om Fu Shan Hai-olyckan, med betoning på danska erfarenheter. Resultaten av de danska och svenska studierna kommer att kombineras och fungera som grund för kommande Baltic Master-arbete med riktlinjer för lokal och regional beredskap. Kontakt Eva Ljungqvist, För den danska studien: Michael Grønbech-Dam, En av kommunerna som drabbades hårdast av Fu Shan Hai-olyckan var Ystad. Som en del av Baltic Master-projektet ska kommunen sammanfatta sina egna samt andra aktörers erfarenheter i en handbok. Huvudmål Syftet med den här handboken är att bilda en grund för lokala och regionala beredskapsplaner för oljeutsläpp. Status/resultat Arbetet med handboken inleddes i september 2006 under överinseende av vice brandchefen i Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF). Handboken kommer att sammanställas i samarbete med en koordinationsgrupp. Gruppen består av deltagare från Sverige och Danmark, miljökonsultföretaget IVL, svenska Räddningsverket och de Scen från Fu Shan Hai-olyckan utanför den danska ön Bornholm

14 LOKAL BEREDSKAPSPLANERING I HALLAND Uppgift i WP1, september 05 december 07. Ansvarig partner: Region Halland Huvudsakliga målgrupper Lokala och regionala myndigheter, projektpartners Introduktion Den regionala utvecklingsstrategin i Halland, Halland Bästa livsplatsen, betonar kustlinjen som en mycket viktig tillgång. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp, både ekonomiskt och ekologiskt, är anledningen till att det politiska ledarskapet i Region Halland beslutade sig för att delta i Baltic Master. Inom WP1 såg Region Halland möjligheten att arbeta för ökad beredskap genom samarbete med Länsstyrelsen och kommunerna i regionen. Kustkommunerna är enligt svensk lag ansvariga för sanering av olja som flyter i land, medan kustbevakningen har ansvaret för olja till havs. Arbetet för en högre beredskapsnivå befrämjas av det nära samarbetet mellan kommunerna. Region Halland och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ta fram de nödvändiga resursprioriteringarna vid ett större oljeutsläpp. Detta kräver att Länsstyrelsen, i samråd med kommunerna, måste utvärdera de mest värdefulla naturområdena i kustzonen. Detta arbete utförs under hösten För att testa beredskapen har Region Halland, Länsstyrelsen i Halland och kommunerna kommit överens om att arrangera en övning för ett worst case-scenario i mars Detta scenario produceras inom Baltic Master-projektet. Scenariot har flera syften: Att testa hur bra planerna fungerar. Att främja samarbetet mellan de inblandade parterna. Att utbilda deltagarna. Att samla in information till Baltic Masterprojektet om hinder för bättre beredskap. Kontakt Josefin Selander, , Det är enklare att ta fram en gemensam beredskapsplan i samråd med alla involverade aktörer. Det är dessutom en fördel för kommunerna att lära känna varandras organisationer, eftersom en större olycka sannolikt påverkar flera kommuner. Huvudmål Ökad lokal och regional beredskap för ett större oljeutsläpp som drabbar Halland. Status/resultat I februari 2006 sammanförde Region Halland kommunerna och Länsstyrelsen i Halland för ett första möte där beredskapen för ett oljeutsläpp diskuterades. Responsen var mycket positiv och mötet resulterade i att kommunerna bestämde sig för att arbeta tillsammans för förbättrad beredskap med stöd från 14

15 FORSKNINGSSAMMANFATTNING INTERNATIO- NELLA STANDARDER FASTSLAGNA VIA IMO Uppgift i WP1, juli 05 juni 06 Ansvarig partner: World Maritime University Huvudsakliga målgrupper Beslutsfattare, politiker, yrkesmän, partners i Baltic Master Introduktion Baltic Master behöver öka kunskapen inom projektet om den senaste forskningen och utvecklingen inom olika ämnen. World Maritime University utgör en forskningsplattform som resulterar i sex sammanfattningar om utvalda ämnen. Sammanfattningarna fungerar som beslutsstöd och kunskapsbyggande inom projektarbetet och har regionala och lokala myndigheter som målgrupp. Ämnet för denna sammanfattning är internationella standarder som skapas via IMO (FN:s internationella sjöfartsorganisation). Dessa grundar sig på nyckelbeslut om säkerhet vid navigering i alla sjöfartsregioner, inklusive Östersjön. Besluten fattas via IMO genom medlemsstaterna. Beslutade standarder ger säkerhet och skydd av den marina miljön från fartygsrelaterad förorening globalt. Hur fungerar denna beslutsprocess och vilka möjligheter finns att påverka de beslut som fattas? Huvudmål Identifiering av viktiga aktuella och kommande frågor i den internationella regleringen av sjösäkerhet och skydd för den marina miljön. Den senare aspekten fokuseras på fartygsrelaterad förorening som berör Östersjöområdets regionala myndigheter. Utvecklingen av en djupare förståelse av aktuella och kommande sjöfartsfrågor. Fokus ligger på att göra det möjligt för Östersjöområdets regionala och lokala myndigheter att utforska möjligheter att delta i, och bättre kunna påverka, beslutsfattande som gäller inhemsk och internationell sjöfart. Status/resultat Ett utkast till sammanfattningen slutfördes i augusti Efter cirkulation och godkännande kommer det att tryckas och distribueras till en större publik. Kontakt Jens-Uwe Schröder, , 15

16 16

17 Introduktion till WORK PACKAGE 2 SÄKRA TRANSPORTER TILL HAVS Vilka åtgärder krävs för att skona Östersjön från fartygsolyckor och föroreningar? Hur kan det lokala och regionala inflytandet utvecklas? Östersjön har nyligen klassificerats som särskilt känsligt havsområde (PSSA, Particularly Sensitive Sea Area) av FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO. Baltic Master tar fram lokala och regionala prioriteringar samt en vision för hur långt PSSA-arbetet bör nå till Visionen föregås av insamling och analys av statistik och data. Hit hör bl.a. frågor om framtida trafik, isnavigering, farligt gods och riskanalys för olyckor och miljöförorening. Därtill arrangeras tre seminarier kring trafikövervakning och användning av AIS (Automatic Identification System) i Östersjön. En handlingsplan för höjd sjösäkerhet i Östersjöområdet avslutar denna del av projektet. Huvudaktiviteter och resultat: Rapport om lokala och regionala prioriteringar i PSSA-processen Vision för PSSA i Östersjön 2020 Rapport om användning av AIS (Automatic Identification System) Seminarier om övervakning av sjöfartstrafik Förslag till handlingsplan för Östersjöregionen baserat på arbetet inom WP1, WP2 och WP3 17

18 PSSA-VISION FÖR ÖSTERSJÖREGIONEN Uppgift i WP2, januari 06 december 07. Ansvarig partner: Sjöfartsinstitutet i Gdansk, Polen Medpartners: Region Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Kalmar län, Karlskrona, Pommernregionen, Schleswig Holstein, Kotka stad, Karlshamns hamn, Sjöfartsverket, Sjöfartsförvaltningen i Gdynia, Sjöfartsförvaltningen i Szczecin, World Maritime University, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Sjökrigsskolan i Gdynia, Sjöfartsuniversitetet i Szczecin, ElektronikCentrum i Svängsta AB Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, EU-representanter och beslutsfattare, nationella departement, regions- och regeringsorgan i partnernas länder, miljöskyddsorganisationer, sjöfartsskolor och universitet, hamnar Introduktion Östersjön klassificerades nyligen som PSSA (Particularly Sensitive Sea Area särskilt känsligt havsområde) av IMO, FN:s internationella sjöfarts organisation. Detta betyder att särskilda åtgärder kan vidtas för att skydda miljön och undvika olyckor. Innehållet i PSSA-klassificeringen bestäms genom en process som omfattar länderna runt Östersjön (utom Ryssland, som inte deltar i överenskommelsen) och IMO. Baltic Master har som mål att föra fram lokala och regionala prioriteringar som kan ingå i PSSA-ramverket och därmed skapa en vision för PSSA-ramverket för Östersjön Detta arbete omfattar flera deluppgifter för insamling av data (t.ex. om oljeutsläpp, prognoser för trafikintensitet och krav på fartyg), som efter analys kan stödja arbetet på visionen och förslagen på åtgärder inom PSSA-ramverket. Huvudmål Vision för PSSA 2020 inklusive rapport om regionala prioriteringar i PSSA. Handlingsplan för Östersjöregionen. Åtgärdslista för regionerna. Status/resultat Under det första skedet av Baltic Masters Work Package 2 har projektets partners fokuserat på flera uppgifter gällande PSSA och dess innehåll, speciella skyddsåtgärder (APM Associated Protective Measures). Detta inkluderar riskbedömningsmodellering för oljeutsläpp, trafikövervakning, nödhamnar, krav på fartyg och andra avgörande aktiviteter som gäller säkra transporter till havs: Analys av status och mål för PSSA och där tillhörande befintliga/planerade APM (Associated Protective Measures) i Östersjöregionen. Även IMO-bestämmelser analyseras. Resultat av detta arbete presenteras i en rapport om regionala prioriteringar i PSSA. (Våren 2007). Arbete med en riskbedömningsmodell för oljeutsläpp har påbörjats. Modellen omfattar hydrometeorologiska aspekter, trafikintensitet, analys av befintliga/planerade farleder i södra Östersjön och utvärdering av risken för förorening av Östersjökusterna med olja från oljeutsläpp vid olyckor. Slutresultaten blir en viktig del av den kommande visionen för PSSA 2020 och en handlingsplan för Östersjöregionen. (Hösten 2007). Arbete pågår på en rapport om kraven på fartyg. Denna fokuserar på föreskrifter för utbildning av sjöfartspersonal, vinternavigering och framtagning av utrustningsstandarder för nya fartyg och kommer att resultera i en lista över rekommendationer som ska presenteras för EU-representanter. (Hösten 2007). En rapport om nödhamnar. Rapporten, som innehåller detaljerade analyser och intervjuer med lokala organ som är ansvariga för nödhamnsprocedurer, har tagits fram av Sjöfartshögskolan i Kalmar (se sid. 19 för ytterligare information). Arbetet och resultaten har presenterats under flera seminarier och konferenser. Kontakt Jakub Piotrowicz, room 39, 18

19 NÖDHAMNAR I ÖSTERSJÖREGIONEN Fallstudie i WP2, februari 06 september 06 Ansvarig partner: Sjöfartshögskolan Kalmar Medpartner: World Maritime University Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master-projektet, samt andra intresserade parter. Introduktion Termen nödhamn omfattar alla bestämda områden, oavsett om det är en hamn, en redd, en vik eller någon annan plats som utsetts för att härbärgera ett nödställt fartyg eller fartyg som behöver assistans. Det är dit ett fartyg dirigeras eller flyttas för att kunna få assistans. Fördelning och användning av nödhamnar regleras i riktlinjer från FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO samt EU-lagstiftning. De olika nationella tolkningarna av dessa regleringar skiljer sig dock mellan olika länder. Fallstudien omfattar ett intervjuprogram med myndighetspersonal i alla de nio länderna runt Östersjön. Denna studie genomfördes som en del av Baltic Master och resultaten bidrog också till att slutföra en magisteruppsats. Huvudmål Att klarlägga den nationella fördelningen av nödhamnar i alla länder runt Östersjön. regionala myndigheter och rätten att ange nödhamnar. Polen och Ryssland är särskilt viktiga i detta avseende. Följande tre kategorier används för presentation av studiens resultat: Beslutsgången, samarbete med grannländer samt finansiella garantier/kompensationsprocedurer. En del av den första kategorin i studien avhandlade de nationella fördelningarna av nödhamnar och huruvida information om dessa områden offentliggjorts i det berörda landet. I fyra av de nio fallen visade sig detta vara fallet, medan det i de andra fem fallen ansågs vara konfidentiell statlig information vilka nödhamnar som angivits. Studien om samarbetet mellan grannländer belyste hur viktig rollen för Helcom är som ramverk för utveckling i Östersjöområdet. Finansiella garantier och kompensationsprocedurer är huvudsakligen fokuserade på en studie av konventioner och protokoll från IMO som gäller i länderna. En PowerPoint-presentation med en kort sammanfattning av datainsamlingsprocessen och sammanfattade resultat kan hämtas på Baltic Masters webbplats, Kontakt John Ohlson, , Status/resultat Denna studie består av ett forskningsprojekt som handlar om att bestämma aktuell status för nationell lagstiftning om nödhamnar i Östersjöregionen. I detta syfte har personer inom Sjöfartsverket och dess motsvarighet i de nio länderna kontaktats av författaren och ombetts ställa upp på en intervju. Totalt har elva intervjuer med sjutton ämbetsmän genomförts i de nio länderna. Det bör i detta läge påpekas att länderna har olika strukturer gällande 19

20 AVFALLSHANTERING I HAMN Fallstudie i WP2, mars 06 oktober 06 Ansvarig partner: Kalmar hamn Medpartner: Karlshamns hamn Huvudsakliga målgrupper Partners i Baltic Master och medelstora hamnar i och omkring Östersjön Introduktion Idag använder hamnarna olika utrustning och standarder för avfallshanteringen från fartyg. Detta gör det svårt att uppnå effektiv avfallshantering. Bland problemen finns olika typer av slangkopplingar för omhändertagande av oljeförorenat vatten från fartyg och olika system för avfallsåtervinning från fartyg. Standardföreskrifter och lösningar av problem som dessa används redan i andra delar av världen, t.ex. USA via lagstiftningen OPA 90. Huvudmål Att säkerställa att fartygen verkligen tömmer avfallstankar och annat avfall vid speciella deponeringsplatser i hamn. Att standardisera hantering av oljeförorenat vatten och avfall i hamnarna. Att tillhandahålla kunderna/fartygen professionella tjänster. Status/resultat Kalmar Hamn har konstruerat en trailer för hantering av oljeförorenat vatten i hamnen. Trailern har utrustats med en standardslang försedd med olika kopplingar för användning mellan fartyg och hamnens hantering av oljeförorenat vatten. Trailern drifttestades i augusti/september Kontakt Anders Sjöblom, , Hantering av oljeförorenat vatten i Kalmar Hamn. 20

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg

Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg RAPPORT Titel Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg Rapport 2005 3757-2 Projektledare Jessica Johansson Uppdragsgivare/Kontaktman

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet

Läs mer

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The

Läs mer

EnSaCo Sverige - 2011

EnSaCo Sverige - 2011 EnSaCo Sverige - 2011 Gränsöverskridande Samarbete i Miljö och Säkerhet för Strandnära Oljeskyddsberedskap EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND I N V E S T I N G I N Y O U R F U T U R E The

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum 2015-08-19. Diarienr Utgåva. övning och träning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum 2015-08-19. Diarienr Utgåva. övning och träning samhällsskydd och beredskap 1 (6) Sammanfattning av EUprojektet ARCHOIL WP 3, övning och träning samhällsskydd och beredskap 2 (6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av EU-projektet ARCHOIL WP3, övning

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

MILJÖATLAS. Foto: Kustbevakningen

MILJÖATLAS. Foto: Kustbevakningen MILJÖATLAS Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Foto: Kustbevakningen Rapportnamn: Miljöatlas Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Datum: september 2011

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet Budgetinfo Grundförutsättningar Budgetarbetet Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet Kostnadseffektivitet Grundförutsättningar Projektet ska ha partners

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Working across borders

Working across borders Working across borders KIMO Baltic Sea är en gränsöverskridande, lokalt förankrad och oberoende miljöorganisation. Med engagemang, kunskap och resultatfokusering bygger vi nätverk, driver projekt och genomför

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 MSB oljeskadeskydd Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 Ansvar vid en oljeolycka Kustbevakningen: Till havs, samt Vänern, Vättern o Mälaren Kommunal räddningstjänst Innanför strandlinjen,

Läs mer

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland LEDNINGSKONTORET ASB-enheten Christer Stoltz, tfn 0498-263246 Ärendenr RS 2014/90 Handlingstyp Synpunkter Datum 18 februari 2014 1 (5) Kustbevakningen Region Ost Björn Meijer s synpunkter på eventuella

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning FSHex13 Gränsöverskridande Ledningsövning Presentation (övningsledningen) och inledning Gränsöverskridande övningsledning 5 gemensamma arbetsmöten Repetitivt och enkelt övningsupplägg Låga kostnader 27

Läs mer

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2013/0285 (NLE) 5.2.2015 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

VINDKRAFT TILL HAVS HINDER ELLER NAVIGATIONS HJÄLPMEDEL

VINDKRAFT TILL HAVS HINDER ELLER NAVIGATIONS HJÄLPMEDEL VINDKRAFT TILL HAVS HINDER ELLER NAVIGATIONS HJÄLPMEDEL Mats Hörström SjöV, If Frågor AGENDA Inledning Samrådsmöte Beredskap vid olyckor Utmärkning Underrättelser för sjöfarande Landskapsinformation Automatic

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen

Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen Version av den 19 november 2012 1 (5) Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen 1. Allmänt Inom sjöräddningstjänsten strävar man efter riksomfattande handlingsmodeller som ska beaktas i regionala

Läs mer

Interreg III B Nordsjön, insatsområde 1, åtgärd 1:2 Utveckla och främja komplementaritet, samarbete och nätverk mellan städer Projekttid 2004-01-01

Interreg III B Nordsjön, insatsområde 1, åtgärd 1:2 Utveckla och främja komplementaritet, samarbete och nätverk mellan städer Projekttid 2004-01-01 Interreg III B Nordsjön, insatsområde 1, åtgärd 1:2 Utveckla och främja komplementaritet, samarbete och nätverk mellan städer Projekttid 2004-01-01 2007-06-30 Total budget 6,2 miljoner euro, EU-stödet

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Måns Jacobsson F.d. Direktör och CEO, Internationella oljeskadefonderna, London Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Internationella harmoniseringsrävadnen

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om hamnskydd; SJÖFS 2007:1 Utkom från trycket den 26 januari 2007 beslutade den 19 januari 2007. Sjöfartsverket föreskriver 1 (2006:1213)

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 382 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder

Läs mer

BALTIC URBAN LAB. Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark

BALTIC URBAN LAB. Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark BALTIC URBAN LAB Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark Syftet är att hjälpa städer väcka liv i stadsmiljöer och stödja utvecklingen

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN Utgiven av: Länsstyrelsen Värmland Foto: Länsstyrelsen Värmland Form: Catrin Hasewinkel Tryckår: 2009, reviderad 2010 Publ. nr: 2009:25 ISSN: 0284-6845

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1 Introduktion till MarinBiologiskt Centrum SIMRISHAMN MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 2 Vår Vision Vi vill skapa en mötesplats där information,

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Administrativa och rättsliga förutsättningar utifrån lagstiftning m.m. Med fokus på EU-tolkningar kopplat till svensk lagstiftning

Administrativa och rättsliga förutsättningar utifrån lagstiftning m.m. Med fokus på EU-tolkningar kopplat till svensk lagstiftning Administrativa och rättsliga förutsättningar utifrån lagstiftning m.m. Med fokus på EU-tolkningar kopplat till svensk lagstiftning Samverkan mellan myndigheter Avseende PoR MAS Utgående från svenska förhållanden

Läs mer

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling Energikontor Sydost Hållbar offentlig upphandling är den allra viktigaste åtgärden för länder som strävar efter en grön ekonomi. Achim

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17 Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17 Lina Petersson Sakkunnig miljö Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Vad tycker du? För 50 år sedan hade man en annan syn på

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet 1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar

Läs mer

Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst. Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats

Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst. Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats Innehåll: - Underlag för avslut av räddningstjänstinsats - Underlag Avtal för frivilliga - Underlag Registrering av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Johan Kallum Ärendenr 1 (5) Handlingstyp Handlingsplan Datum 15 november 2011 Bilaga till Krisledningsplan Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Bakgrund Denna handlingsplansplan är ett resultat

Läs mer