Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå än normalt vid vindkraftprojektering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå än normalt vid vindkraftprojektering"

Transkript

1 Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå än normalt vid vindkraftprojektering Daniel Appel Master thesis written at the Royal Institute of Technology KTH, April 2008, Department of Aeronautical and Vehicle Engineering, The Marcus Wallenberg Laboratory for Sound and Vibration Research Supervisors: Susann Boij, KTH, Department of Aeronautical and Vehicle Engineering Martin Almgren, ÅF Ingemansson AB Assistant supervisor: Paul Appelqvist, ÅF Ingemansson AB Examiner: Hans Bodén, KTH, Department of Aeronautical and Vehicle Engineering TRITA AVE 2008:47 ISSN

2

3 Sammanfattning I slutet av år 2007, presenterade Energimyndigheten ett nytt förslag till planeringsmål om 30 TWh elproduktion från vindkraft till år För att uppnå ett sådant mål, fordras en storskalig utbyggnad vindkraft. Då det nuförtiden anses vara alltför dyrt att bygga vindkraftsanläggningar till havs trots goda vindförhållanden där lokaliseras numera flertalet vindkraftsanläggningar till höglänta skogsområden. Den nya nationella vindkartering som genomförts har påvisat att energiutvinningspotentialen är större än man tidigare trott i dessa områden. Vindkraftsutbyggnaden hämmas dock av oro för den störning som befaras eller anförs av närboende vid en föreslagen vindkraftsanläggning. Framförallt handlar det om buller, d.v.s. oönskat ljud men även om visuell störning (t.ex. roterande skuggor etc.). Risken för störning från vindkraftsljud varierar med fluktuationerna hos bakgrundsnivån. I sin externremiss: Allmänna råd om buller från vindkraftverk föreslår därför Naturvårdsverket en skärpning, av det nu gällande svenska riktvärdet (40 dba, vid 8 m/s) till 35 db(a) för områden med lokalt reducerad vindhastighet och med lägre bakgrundsnivå än normalt. Bakgrundsnivån påverkas av graden av vindskydd men även av skillnader i vindhastighetsgradienten och varierar med vindhastigheten. Dessa egenskaper bör inkluderas i nya svenska riktvärden eller allmänna råd (enligt ovan) vilket sannolikt skulle resultera i en mer rättvis bedömning av risken för att bli störd av ljud från vindkraftverk. Vid framställandet av nya föreskrifter enligt ovan bör lärdomar från motsvarande utländska föreskrifter tillvaratas. Dessa föreslår att endera 90- eller 95-percentilnivån bör användas för att beskriva bakgrundsnivån, då dessa visat sig ge väl fungerande riktvärden. I dagsläget finns det dock ingen metod tillgänglig för att vid vindkraftsprojektering kvantifiera huruvida ett område bör betraktas som ett med låg bakgrundsnivå eller inte. I den studie, som presenteras i denna rapport, har därför fokus lagts på framtagandet av en sådan metod. Resultat från en långtidsmätning, av bakgrundsljud och vindförhållanden, i lantlig miljö i närheten av en planerad vindkraftpark har använts vid framtagandet av ett förslag till en sådan metod, som kan bestå i tre steg. Områden med ljudkänsliga punkter identifieras via en bullerkartläggning. Dessa områden kvantifieras sedan via långtidsmätningar av både ljudmiljön men även de meteorologiska förhållandena i området ifråga. Via regressionsanlays kan bakgrundsnivåns variation med vindhastigheten påvisas vilken i ett senare skede kan jämföras mot motsvarande kurva för vindkraftsljudet. Därefter jämförs dessa data mot vinddata uppmätta vid den planerade vindkraftsanläggningen. Detta görs i avsikt att undersöka hur stor del av mättiden som det är stora procentuella skillnader i vindhastighet mellan dessa områden. Hur stor del av mättiden kan då betraktas som en väsentlig del? Definitionen ger utrymme för tolkningar vilka kan verka både positivt och negativt för en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige. Jämförelse av tersbandsspektra för vindkraftsljud och bakgrundsljud kan användas för att påvisa om det föreligger någon risk för störning. Slutsatsen av denna studie är att en högkvalitativ kvantifiering av bakgrundsnivån i ett område fordrar data från långtidsmätningar, helst uppemot ett år. Utöver ljudmiljön bör även de meteorologiska förhållandena (vindhastighet och vindriktning) i området kvantifieras. Detta eftersom de har visat sig vara av stor betydelse för maskering av vindkraftsljud via vindinducerat vegetationsbrus. Simuleringar av bakgrundsnivån, med hänsyn tagen till inverkan från vindturbulens, kan användas som ett komplement till dessa långtidsmätningar. Vidare verifiering av prediktionsmodellernas tillämpbarhet på områden med låg bakgrundsnivå kräver att dock att ytterligare långtidsmätningar sker i sådana områden. Den föreslagna metoden bör av användas för att säkerställa att en korrekt bedömning görs rörande bakgrundsnivån i områden med ljudkänsliga punkter. Detta eftersom en överskattning av bakgrundsnivån sannolikt leder till en ökad risk för ljudstörning medan en underskattning leder till en omotiverat stor effektminskning hos vindkraftsanläggningen ifråga. i

4 Abstract At the end of 2007, the Swedish Energy Agency presented a proposal of a new planning target of about 30 TWh electricity productions from wind power by the year of In order to reach such a target, a comprehensive extension of wind power is required. Since it nowadays is considered to be too expensive building wind farms seaward, despite good wind conditions there, many wind farms are situated in highland forest areas. The most recent national wind-mapping has shown a greater potential of wind energy extraction in those areas than previously assumed. The extension of wind farms is however inhibited by concern of the disturbance that is feared or quoted by people living in the vicinity of a suggested wind power plant. It was especially all about noise, i.e. unwanted sound but also about visual disturbance (rotating shadows etc.). The risk of disturbance from wind turbine noise is diversified with the fluctuations of the background level in the surroundings of the wind power plant. In their referral, Allmänna råd om buller från vindkraftverk, the Swedish Environmental Protection Agency suggest to tighten the present guideline value (40 dba, at 8 m/s) to 35 dba for areas with locally reduced wind speeds and with lower background noise level than normally. The background noise level is affected by the degree of shelter, of the area under consideration; but also by differences in the wind gradient and is diversified by wind speed. These features ought to be included in upcoming Swedish Guidelines or general advice, according to above. This likely would give a more fair judgment of the risk of being annoyed by wind turbine noise. In the making of new injunctions, according to above, experiences from corresponding guidelines used abroad should be taken charge of. These suggest that either the 90- or 95-percentile should be used to describe the background noise level; since those have been shown to give useful guideline values. In the present situation, there is however no method available that, during wind power development, can be used to quantify whether an area should be rated as one with low background noise or not. In the study, which is presented in this report, the focus has been on the development of such a method. Results from a long time measurement, of background noise and the wind situation, in a rural environment in the vicinity of a planned wind power plant has been used in the development of such a method, which can consist of three steps. Areas with noise sensitive points are identified by noise mapping. These areas are then quantified by means of long-time measurements of both the noise environment and the meteorological situation in the area under consideration. The variation of the background noise level with wind speed can be demonstrated through regression analysis and can, in a later phase, be compared to the corresponding curve of the wind turbine noise. Thereafter, these data are compared to wind data measured in the area of the planned wind power facility. This is done, in order to investigate the fraction of the measurement time with large percental differences in wind speed, between these areas. What portion, of the measurement time, could then be considered as a considerable portion? The definition gives room for interpretations which can act both positively and negatively towards the extension of wind power in Sweden. The comparison of third octave band spectra, of wind turbine noise and background noise, can be used to demonstrate if there is any risk of disturbance. The conclusion of this study is that a high quality quantification of the background level requires data from long-time measurements, preferably taken over a twelvemonth period. In excess of the noise environment the meteorological situation must be quantified. This, since the meteorological conditions have a powerful impact on the masking of wind turbine noise by wind induced vegetation noise. Simulations of the background noise level, with respect to the effect of wind turbulence, can be used as a complement to the above mentioned long-time measurements. Long-time measurements at purposive locations are however required to further verify the applicability of prediction models in such areas. The proposed method ought to be used to ensure that an assessment of the background noise level is done adequately for areas with noise sensitive points. This, since a overestimation of the background noise level probably result in an increased risk of noise disturbance, whereas a underestimation bring about an unjustified power decrease of the wind power facility under consideration. ii

5 Förord Jag vill tacka tekn. Dr. Martin Almgren och Paul Appelqvist, ÅF-Ingemansson, samt tekn. Dr. Susann Boij, MWL/KTH, för deras handledning och stöd i detta arbete. Jag vill även rikta ett stort tack till doktoranden Karl Bolin, MWL/KTH, som tillhandahållit mycket användbara resultat från simuleringar av naturligt bakgrundsljud i form utav vindinducerat vegetationsljud och som under arbetets gång bistått med sitt gedigna kunnande inom området. Därtill vill jag passa på att tacka Hans Bergström, Meteorologiska Institutionen Uppsala Universitet, för att han delat med sig av sitt kunnande rörande vindkarteringar m.m. Jag vill också tacka Kjell Ericsson, ÅF-Process Linköping, för alla givande diskussioner kring hur vindmätningar bör genomföras. Jag vill också tacka Susanna för hennes stöd under arbetets gång. Jag vill också tacka Arise Windpower AB för finansiellt stöd för kostnader för mätningarnas genomförande. Slutligen vill jag tacka ÅF-Ingemansson AB för deras ekonomiska stöd till projektet. Daniel Appel Stockholm, Maj iii

6

7 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE ARBETE AVGRÄNSNING UPPLÄGG 5 2 TEORI ALLMÄNT OM LJUD LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK ALLMÄNT OM LJUD FRÅN VINDKRAFT LANDBASERAD VINDKRAFT HAVSBASERAD VINDKRAFT BAKGRUNDSLJUD MÄTMETODER BERÄKNINGSMODELLER VINDEN VINDTEORI VINDENERGI 16 3 METOD PROBLEMSTÄLLNING BAKGRUNDSLJUD OCH MASKERING TOPOGRAFISKA SKILLNADER FÄLTSTUDIEN MÅL OCH METOD ANALYS AV BAKGRUNDSLJUD OCH VINDDATA 21 4 LITTERATURSTUDIEN LITTERATURSÖKNINGEN SÖKMÅL SÖKMETODIK BAKGRUNDSLJUD I BULLERBESTÄMMELSER EN GENOMGÅNG ABSOLUTA GRÄNSVÄRDEN GRÄNSVÄRDEN RELATERADE TILL BAKGRUNDSNIVÅN GRÄNSVÄRDEN RELATERADE TILL VINDHASTIGHETEN BAKGRUNDSLJUD EN LITTERATURSTUDIE NATURLIGT BAKGRUNDSLJUD I LANTLIGA LJUDMILJÖER VINDINDUCERAT VEGETATIONSBRUS TOPOGRAFINS INVERKAN OCH EFFEKTEN AV OLIKA VINDPROFILER MASKERING AV VINDKRAFTSLJUD KARTLÄGGNINGSMETODER VINDKARTERING VIND GIS MÄTNING AV VINDHASTIGHETSGRADIENT MED SODAR SAMMANFATTNING AV LITTERATURSTUDIEN 41 1

8 5 FÄLTSTUDIEN VAL AV MÄTMETOD OCH MÄTUTRUSTNING MÄTNING AV BAKGRUNDSLJUD MÄTNING AV VINDHASTIGHET OCH VINDRIKTNING PLATSBESKRIVNING 47 6 ANALYS AV MÄTRESULTAT VÄDERFÖRHÅLLANDEN VINDHASTIGHET OCH VINDRIKTNING ANALYS AV UPPMÄTTA BAKGRUNDSLJUDNIVÅER REGRESSIONSANALYS FREKVENSANALYS JÄMFÖRELSE AV UPPMÄTTA OCH SIMULERADE BAKGRUNDSLJUDNIVÅER MASKERINGSPOTENTIAL STATISTISK ANALYS 69 7 DISKUSSION UTGÅNGSPUNKT FÖR STUDIEN KVANTIFIERING AV BAKGRUNDSLJUD OCH VINDFÖRHÅLLANDEN FÖRSLAG PÅ METOD FÖR KVANTIFIERING AV OMRÅDEN MED LÅG BAKGRUNDSNIVÅ KLASSIFICERING AV ETT OMRÅDE UTIFRÅN SKILLNADER I VINDHASTIGHET REGRESSIONSMODELL FÖR BAKGRUNDSNIVÅNS VARIATION MED VINDHASTIGHETEN PREDIKTIONSMODELL FÖR BAKGRUNDSNIVÅNS FREKVENSSPEKTRA STATISTISKA EGENSKAPER HOS BAKGRUNDSLJUDET KONSEKVENSER AV OSÄKERHETEN KRING DEN KVANTIFIERADE BAKGRUNDSNIVÅN RESULTAT FRÅN LITTERATURSTUDIEN HUR BÖR BAKGRUNDSNIVÅN INKLUDERAS I NYA SVENSKA RIKTVÄRDEN? VISIONER 77 8 SLUTSATSER 78 9 FRAMTIDA ARBETE REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 MÄTUPPSTÄLLNING VID DANSBYGGET BILAGA 2 MÄTINSTRUMENT BILAGA 3 INSTÄLLNINGAR I 01 DBTRIG32 GÄLLANDE LJUDMÄTNINGEN BILAGA 4 VÄDERHISTORIK FRÅN SMHI BILAGA 5 JÄMFÖRELSE AV DATA UPPMÄTT I MAST OCH MED SODAR BILAGA 6 FREKVENSANALYS, UPPMÄTTA MOT SIMULERADE LJUDNIVÅER BILAGA 7 STATISTISK ANALYS BILAGA 8 NORMALFÖRDELNINGSTEST FÖR VARIERANDE VINDHASTIGHETER BILAGA 9 TÄTHETSFUNKTIONER FÖR VARIERANDE VINDHASTIGHET 100 2

9 3

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Riksdagen antog sommaren 2002 ett planeringsmål, i linje med regeringens vindkraftsproposition [1], gällande en produktionskapacitet på 10 TWh från vindkraft till år Enligt ett regleringsbrev för år 2007 fick Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med Boverket utarbeta förslag till en ny målsättning för ett nationellt planeringsmål för vindkraft till år Resultatet av uppdraget bestod i att Energimyndigheten föreslår ett nationellt mål om upp till 30 TWh vindkraft till år Energimyndigheten föreslår vidare att 10 TWh av dessa 30 TWh bör komma från vindkraftverk lokaliserade till havs (eller i vattenområden) och resterande andel från landbaserade anläggningar. Detta med hänsyn taget till svårigheter att bygga så mycket vindkraft på land till år Konsekvensen av detta blir att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till stycken beroende på effekt [2]. Detta tyder på att den svenska energipolitiken främjar en accelererande utveckling av vindkraftens utbyggnad under de närmaste åren. Energimyndigheten pekade år 2004 ut 49 stycken områden (i 13 län) som ansågs vara av riksintresse för vindbruk, tidigare riksintresse för vindkraft. Då ett område är utpekat som riksintresse för vindbruk menar Energimyndigheten att ett sådant område är särskilt lämpligt för vindkraft. Energimyndigheten understryker betydelsen av att myndigheter såsom t.ex. kommuner och länsstyrelser arbetar tillsammans för att förbättra förutsättningarna för planering av en lokalt förankrad och miljömässigt hållbar elproduktion från vindkraften. Eftersom vindkraften har fördelen av att vara en förnyelsebar energikälla är den även ekonomiskt gynnsam i jämförelse med energi producerad ur t.ex. fossila bränslen. Detta som följd av de allt striktare miljömässiga krav som ställs på framtidens energiförsörjning. Sedan ett par år har det börjat projekteras för en storskalig utbyggnad av vindkraft i höglänta skogsområden. Anledningen till detta är att den nya vindkartering som genomförts har visat att energiutvinningspotentialen i dessa områden är större än man tidigare trott. Utbyggnaden av vindkraften bromsas dock upp av oro för den störning som befaras eller anförs av närboende vid en planerad vindkraftsetablering. Framförallt handlar det om buller, d.v.s. oönskat ljud, och visuell störning (t.ex. roterande skuggor m.m.). I denna rapport kommer speciell fokus läggs på hur man bör kvantifiera bakgrundsljudnivån för att vid vindkraftsprojektering kunna avgöra om det föreligger förhöjd risk för störning då vindhastigheten vid bebyggelse är relativt låg trots att det blåser ordentligt vid navhöjd i en planerad eller befintlig vindkraftsanläggning. Naturvårdsverkets externremiss om allmänna råd om buller från vindkraftverk [3] betraktas i denna studie som utgångspunkt för framtagandet av en metod för att kvantifiera områden med lägre bakgrundsnivå än normalt, som här benämns områden med lågt bakgrundsljud. Denna externremiss anger förslag på utomhusriktvärden i form av A-vägda ekvivalenta ljudnivåer vid närmaste bebyggelse. Vidare föreslås en sänkning av riktvärdet med 5 db(a) för platser med lägre bakgrundsnivå än i normalfallet. I externremissen definieras sådana områden på följande sätt: Med områden med lågt bakgrundsljud menas områden som ligger i skyddade lägen där vindhastigheten under en väsentlig del av tiden är klart lägre än vid aktuellt eller aktuella vindkraftverk och nivån från ljudet hos naturliga källor är klart lägre än vid plan terräng. Vindhastigheten vid bebyggelse är i storleksordningen 50 % lägre än vid vindkraftsanläggningen, i båda fallen avses vindhastigheten på 10 m höjd Dessa förhållanden uppkommer vanligtvis i starkt kuperad terräng (t.ex. fjällvärlden, Höga kusten, Blekinge etc.) där närmaste bebyggelse hamnar i vindskugga från vindkraftverken (se 4

11 figur 3.2). Resultatet blir att bakgrundsnivån på dessa platser hamnar väl under ljudnivån från vindkraften. Eftersom de riktvärden som tillämpas i dagsläget grundar sig på antagandet att denna bakgrundsnivå är relativt hög (i samma storleksordning som bullernivån från vindkraften) bör nya störningsbaserade riktvärden tas fram för dessa typer av områden. För det motsatta förhållandet, d.v.s. för områden med naturligt hög bakgrundsnivå, förekommer det diskussioner om huruvida även dessa ska kunna tas med i framtida regelverk. Detta för att inte hämma nyetablering av vindkraft på de sistnämnda områdena, som är fallet med de rådande bestämmelserna. 1.2 Syfte Projektet som presenteras i denna rapport är ett examensarbete på institutionen för farkost och flyg på KTH och görs i samarbete med ÅF-Ingemansson AB (Stockholm) och Arise Windpower AB (Laholm). Syftet med projektet är att skapa underlag för adekvata mätningar av bakgrundsljud på platser för planerade vindkraftverk genom att registrera ljudnivån under relativt lång tid för att på ett vetenskapligt tillförlitligt sätt kunna beskriva ljudmiljön. Detta skall resultera i en metod som vid vindkraftprojektering kan användas för att kvantifiera huruvida bakgrundsnivån i ett område (t.ex. vid närmaste bebyggelse) är lägre än normalt, trots att det blåser ordentligt vid navhöjd. Därtill undersöks hur bakgrundsljud påverkar hörbarheten av vindkraftsljud och hur detta kan användas i svenska riktlinjer för vindkraftsljud. 1.3 Arbete Inledningsvis görs en litteraturstudie. Målet med denna är att finna undersökningar rörande bakgrundsljud och dess inverkan på hörbarhet av vindkraftsljud. För denna studie är referenser berörande vindinducerat vegetationsbrus och mätningar gjorda i vindskyddade lantliga områden av särskilt intresse. Därefter planeras och genomförs långtidsmätningar av bakgrundsljud och vinddata på en eller flera platser med förmodat låga bakgrundsnivåer trots höga vindhastigheter (på navhöjd) vid planerade eller befintliga vindkraftsanläggningar. Registrering av vindhastighet och vindriktning skall ske simultant med ljudövervakningen. 1.4 Avgränsning Bakgrundsljud kan ha sitt ursprung både från naturliga källor såsom havs- och vegetationsbrus samt från artificiella källor såsom industrier och trafik. Avgränsning av litteraturstudien och fältstudien har gjorts genom att fokus har lagts på naturligt bakgrundsljud från vindinducerat vegetationsbrus särskilt på platser med naturligt låg bakgrundsnivå (där maskeringen av vindkraftsljudet antas vara reducerad). 1.5 Upplägg Rapporten börjar i kapitel 2 med en kort introduktion om ljud från vindkraftverk, var och hur ljuden uppstår. För ytterligare information rekommenderas läsaren studera [4] och [5]. För den som redan besitter kunskaper inom området kan kapitel 2 förbises. En redogörelse av valda metoder och angreppssätt ges i kapitel 3. I kapitel 4 presenteras resultaten från litteraturstudien samt en kort genomgång av de bestämmelser som relaterar vindkraftsljud till bakgrundsnivån. Beträffande fältstudien av bakgrundsljud och meteorlogiska data presenteras mättekniken och mätplatsen i kapitel 5. Mätresultat och analysen av densamma återfinns i kapitel 6. Diskussion och slutsatser ges i kapitel 7 och 8. Avslutningsvis ges i kapitel 9 förslag på framtida arbete. 5

12 2 Teori Vid vindkraftprojektering görs vanligtvis beräkningar med modeller vilka beskriver ljudutbredningen från ett eller flera vindkraftverk. Med hjälp av sådana modeller kan vindkraftverken lokaliseras till områden där de kan utnyttjas effektivt samtidigt som gällande riktvärden ej överskrids. Ljudutbredningen från vindkraftverk påverkas dock av ett flertal olika fenomen vilka är kopplade till rådande meteorologiska förhållanden. I detta kapitel ges först en kortfattad beskrivning av de huvudsakliga ljudkällorna på ett vindkraftverk och de fenomen som påverkar ljudutbredningen från detsamma. Avsnitt kan förbises men tas med för att belysa skillnaderna i ljudutbredning från land- resp. havsbaserade vindkraftverk. Därefter följer en beskrivning av hur man vanligtvis går tillväga för att genomföra mätningar och hur man kan prediktera ljud från vindkraftverk. Avslutningsvis ges en generell beskrivning av hur vind uppstår och hur man i dagsläget går tillväga för att kartlägga vindenergipotentialen i ett visst område. 2.1 Allmänt om ljud Ljud kan förenklat beskrivas som snabba småskaliga tryckfluktuationer som överligger det normala atmosfärstrycket. Vid diskussion kring rådande och framtida gränsvärden gällande ljud från vindkraftverk är det i första hand ljudtrycksnivån och ljudeffektnivån som är av intresse. Ljudtrycksnivån definieras som, där ljudtrycket är p, och referenstrycket är där referenseffekten är ~ 2 p L = P 10 log10 ~ (1) 2 pref ~ 5 p ref = 2 10 Pa. Ljudeffektnivån definieras enligt, P = 10 log (2) Pref LW 10 P ref 12 = 10 W och båda nivåerna anges i [db]. Ett lämpligt sätt är att kompensera för den mänskliga hörseluppfattningen av ljud av olika frekvens är att applicera någon typ av vägningsfilter, vanligtvis ett A-vägt sådant [6]. Studium av rådande bestämmelser pekar på att ljudnivån där anges i db(a). 2.2 Ljud från vindkraftverk Allmänt om ljud från vindkraft Gällande mätning av ljud från vindkraftverk, är det främst ljudet från källan, d.v.s. vid vindkraftverket och ljudet vid mottagaren som eftersöks. Ljudnivåerna vid källan respektive mottagaren benämns emissions- respektive immissionsnivåer, vilka karakteriseras av ljudeffektnivån L w respektive ljudtrycksnivån L p. Ljudets direktivitet kan även vara av intresse [4]. Med information om ett verks ljudemission och navhöjd kan man beräkna ljudimmissionen på olika avstånd från verket. Detta medför att man kan optimera layouten hos en vindkraftspark så att immissionsnivån vid närmsta ljudkänsliga punkt understiger gällande riktvärde. 6

13 Ett vindkraftverk alstrar dels aerodynamiskt ljud dels mekaniskt ljud som är av bredbandig respektive tonal karaktär. Det aerodynamiska svischande ljudet beror främst av bladspetsens hastighet, s.k. tip noise, men även av turbulent avlösning vid rotorbladets bakkant, s.k. trailing edge noise, samt av samverkan mellan bladets framkant och inströmmande turbulensvirvlar, inflow turbulent noise [7]. Av dessa anses ljud från virvelavlösningen vid bakkanten ( trailing edge noise ) då bladet går uppifrån och ner dominera ljudalstringen. Det mekaniska ( skorrande och/eller malande ) ljudet härrör vanligtvis från kylfläktar och växellåda, där växellådan anses ge störst tillskott. Därtill bör nämnas att det tidigare har rapporterats om fall där även kraftelektronik, generatorer och pumpar har gett upphov till ljud med tydliga toner. Det aerodynamiska ljudet är hos moderna vindkraftverk vanligtvis dominerande i jämförelse med det mekaniska ljudet [8]. En följd av att det aerodynamiska ljudet (frekvensinnehållsmässigt) är av likartad karaktär som naturligt vindbrus (bredbandigt, omkring Hz) anses det inte vara lika störande som det mekaniska ljudet. Det mekaniska ljudet däremot är av mer tonal karaktär vilket enligt de svenska bestämmelserna, [5], kan leda till ett straff om 5 db. De spektrala likheterna hos det aerodynamiska ljudet och det vindinducerade vegetationsbruset innebär att den förstnämnda kan komma att maskeras av den sistnämnda. Detta är dock inte fallet för det mekaniska ljudet. Bland moderna (serietillverkade) vindkraftverk är det ovanligt med maskinellt ljud. Ljudet betraktas som buller då mottagaren anser att det är av störande karaktär i det hörbara området. Eftersom störningsupplevelserna från ett visst ljud varierar kraftigt mellan olika människor bör buller inte ses som en strikt definition. I värsta fall kan starkt buller leda till hälsoeffekter såsom bestående hörselnedsättningar och tinnitus. Det är dock vanligare att det uppstår allmän störning och komfortstörningar i form av sömnstörningar, vilket presenteras i Eja Pedersens rapport, [9]. För att ange hur mycket en källa får låta finns det i de flesta länder riktvärden för vindkraftljud. Riktvärdena kan anges enligt fördefinierade ljudnivåer (se avsnitt 4.2). I Sverige används vanligtvis den ekvivalenta kontinuerliga A-vägda ljudtrycksnivån vilken definieras enligt, där L ~ 5 p ref T 2 () 1 ~ pa t = 10 log 10 dt (3) 2 T 0 pref Aeq, T ~ = 2 10 Pa. Därtill används statistiska värden i form av s.k. percentilnivåer, där de vanligast förekommande är L A10, L A50 och L A90 vilka utgör exempel på den A-vägda ljudtrycksnivån som överskrids 10, 50 respektive 90 % av tiden. Detta åskådliggörs i figur 2.1 nedan vilket härstammar från en mätning av havsbrus under 5 minuter, [10]. Figur 2.1 Exemplifiering av A-vägda percentil- och ekvivalentnivåer, [10]. 7

14 Faktorer som påverkar ljudutbredningen Ljudutbredningen från ett vindkraftverk påverkas av ett flertal faktorer, däribland avståndsdämpning, markdämpning och områdets topografi men även av de meterologiska förhållandena, främst vindförhållandena och lufttemperaturen Markdämpning En av de faktorer som påverkar ljudutbredningen från vindkraftverk är den s.k. markdämpningen vilken definieras som skillnaden mellan A-vägda ljudtrycksnivån i markytans närvaro och den A-vägda ljudtrycksnivån i fritt fält, [11]. Det som inträffar, om ljudet betraktas som strålar, är att den stråle som reflekteras i marken undergår en fasvridning, vilken kan bli 180 grader. Fasvridningen medför att då gångvägsskillnaden mellan den direkta och den markreflekterade strålen är liten sker en utsläckning av ljudet vid mottagaren genom destruktiv interferens. Vid beskrivning av denna dämpning och det fasskifte som uppstår används vanligtvis reflektionskoefficienten för sfäriska vågor. Denna beror dels av gångvägen R 2, infallsvinkeln Ψ G men även av markimpedansen, se figur 2.2 nedan [11]. Figur 2.2 Samverkan mellan direktljud och markreflekterat ljud vid ljudutbredning över plan mark, [11]. I figuren ovan är h S (källans) och h R (mottagarens) respektive höjder över markytan. I figur 2.3 nedan visas markdämpningen för olika markimpedans för fallet plan mark, [11]. Figur 2.3 Markdämpningen för olika markimpedans vid fallet plan mark och d=100 m, h S =0.5 m, h R =1,5 m,[11]. Av figur 2.3 ovan framgår att markdämpningen är större (vid låga frekvenser) då markimpedansen, angiven i [kns/m], är relativt låg vilket är fallet i t.ex. skogsmark (B i figur 2.3). För högre frekvenser är markdämpningen betydligt mindre som följd av att markimpedansen då är högre. Givetvis ger ovanstående figur bara en grov bild av hur markdämpningen beror av markimpedansen (och varierar med frekvensen). Enligt personlig kommunikation med Martin Almgren, akustikkonsult på ÅF-Ingemansson, är det inte är 8

15 tillräckligt att bara använda endera hårt eller mjukt underlag vid modellering av markdämpningen. Detta eftersom markdämpningen varierar kraftigt beroende på olika underlags ytimpedans (enligt genomgången ovan). Två i sammanhanget mycket viktiga begrepp är koherent och inkoherent addition av ljudnivåer. Dessa definieras som följer. Då två lika och beroende ljudkällor (t.ex. en källa och spegelkälla) adderas fås i genomsnitt - till +6 db hos mottagaren (över tiden, avseende rms-värdet) vilket är fallet vid en koherent addition av ljudnivåer. Då istället två lika och oberoende ljudkällor adderas fås i genomsnitt +3 db hos mottagaren (över tiden, avseende rms-värdet) vilket är fallet vid en inkoherent addition av ljudnivåer. Vid modellering av ljudutbredning från exempelvis vindkraftverk, inkluderas av den anledningen effekter som minskar koherensen mellan ljudvågor; däribland meteorologiska effekter i form utav vind- och temperaturgradienter, turbulens, fluktuerande refraktion spridning till skuggzoner och atmosfärisk absorption, detta enligt kommentarer från Martin Almgren. En mer detaljerad genomgång av dessa effekter ges i de nästföljande avsnitten Meteorologiska faktorer Variationen av vindstyrkan och lufttemperaturen ger upphov till s.k. vind- och temperaturgradienter (se figur 2.4), vilket i sin tur kan skapa skuggzoner och påverkan på mark- och skärmverkan. Atmosfärisk turbulens kan sprida ljudet in i skuggzonerna. Detta medför en ändring av fas och amplitudväxlingar och särskilt för höga frekvenser sägs koherensen mellan ljudstrålar minska [4]. Figur 2.4 Exempel på skuggzoner som uppstår uppströms respektive nedströms en källa, för olika temperatur- och vindgradienter, [4]. Beträffande fluktuerande atmosfärisk refraktion som uppstår vid fluktuerande vind- och temperaturgradienter fås två fall, ett uppströms och ett nedströms aggregatet (se figur 2.5). Figur 2.5 Vindhastighetsgradientens inverkan på ljudutbredningen från ett vindkraftverk, [12]. 9

16 Nedströms aggregatet ökar vindhastigheten med stigande höjd över markytan. Vid markytan bromsas vinden upp av friktionen mot marken vilket medför att ljudvågorna böjer av ned mot markytan. Omvänt gäller uppströms verket att ljudvågorna böjer av uppåt vilket ger ljudvågorna ett strykande infall mot markytan vilket kan resultera i skuggzoner där ljudnivån kan bli väldigt låg. Denna böjning av ljudvågorna kallas vanligtvis för refraktion. För fallet med refraktion mot marken blir vägskillnaden mellan direkt- och reflekterad ljudvåg längre än för fallet med refraktion uppåt där det motsatta gäller. Resultatet av detta blir sannolikt att interferensfrekvensen förskjuts av detta. En annan effekt av refraktionen är att nedströms, då ljudvågorna böjs ned mot marken, minskar ljudets infallsvinkel jämfört med vindstilla. Det gör att markdämpningen minskar. Det faktum att ljudkällan i ett vindkraftverk sitter högt upp jämfört med en maskin på marknivå, gör också att markdämpningen minskar. Om marken uppströms verket är mjuk och porös innebär det en dämpning i frekvensområdet Hz medan en förstärkning av lägre frekvenser kan inträffa [13]. Detta är särskilt betydelsefullt vid strykande infall över mjuk mark. Av den orsaken att beräkningsosäkerheten (i synnerhet på stora avstånd) blir alltför stor för fallet mätning i motvind utförs normalt mätningar och beräkningar av ljudnivå vid vindkraftverk i medvindsfallet. Det är också så att ljudnivån motströms fluktuerar mer i närheten av skuggzonen, på grund av att den kan vandra fram och tillbaka. Absorptionen hos luften beror av en mängd faktorer och varierar med relativ luftfuktighet, temperatur och frekvens. Dämpningen avtar dock med stigande relativ luftfuktighet. Eftersom högre frekvenser dämpas ut effektivare än låga är det (vid långväga ljudutbredning) således de låga frekvenserna som är av betydelse. Enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell kort avstånd är det generella värdet på luftabsorptionen satt till 0,005 db/m. För beräkningsmodellerna långt avstånd respektive hav är luftabsorptionen oberoende av avståndet och ges per oktavband enligt tabell 2.1 nedan (för exemplet 1000 m) [8]. Tabell 2.1 Ljuddämpning på grund av luftabsorption för avståndet 1000 m, [8]. Frekvens [Hz] Dämpning [db/m] 0,0001 0,0003 0,0006 0,0014 0,0032 0,0079 0, Landbaserad vindkraft Den största skillnaden mellan landbaserad och havsbaserad vindkraft (gällande ljudutbredningen) är effekten av markdämpningen. Geometrisk utbredningsdämpning av sfärisk form kan förväntas vara fallet då markdämpningen är hög. Vilket leder till en minskning av ljudnivån med 6 db per avståndsfördubbling. Detta är ett resultat av att halvsfärens area ökar med en faktor 4 vid varje avståndsfördubbling [8]. Därtill bör nämnas att ljudutbredningen från landbaserade vindkraftverk är starkt beroende av topografins utseende och egenskaper i verkets omgivning. Dock förutsätts i teoribildningen kring ljudutbredningen från vindkraftverk, i de flesta fall plan mark, vilket i verkligheten inte alltid är fallet. Som presenterades i inledningen kan topografin ibland ge områden som hamnar i vindskugga där bakgrundsnivån kan komma att bli lägre än normalt vilket kan resultera i att ljudet från verket blir störande Havsbaserad vindkraft Till skillnad från landbaserade vindkraftverk betraktas havsytan som akustiskt hård vilket resulterar i att ljudvågorna reflekteras effektivare vilket leder till att ljudet avtar långsammare än över land. Möjligheten till långväga utbredning gäller för positiv ljudhastighetsgradient och låga frekvenser där markdämpningen och ljudspridningen från mark- eller havsytan är 10

17 försumbar. Den geometriska spridningen eller divergensen är ett av de fenomen som påverkar ljudutbredningen från en punktkälla vid olika avstånd. Cylindrisk utbredning och sfärisk utbredning är två idealiserade modeller för divergensen av akustisk energi från vindkraftverket(-en). I Naturvårdsverkets modell för ljudutbredning över hav antas att avståndet för omslag från sfärisk till cylindrisk ljudutbredning vara frekvensberoende (enligt personlig kommunikation med Martin Almgren). Enligt honom bygger Naturvårdsverkets modell på att det finns ett vindhastighetssprång på drygt 100 m höjd som orsakas av s.k. Low Level Jets (se beskrivningen nedan). Det är detta skikt, som tillsammans med den hårda havsytan som kan begränsa ljudvågorna inom ett skikt. Som konsekvens av detta kan man på stora avstånd få multipla reflektioner (se figur 2.6 nedan) och ljudutbredningen kan istället komma att ske inom ett skikt närmast vattenytan. s Figur 2.6 Multipla reflektioner vid ljudutbredning över vatten på stora avstånd, [8]. Detta resulterar i att den geometriska utbredningsdämpningen blir betydligt mindre än på land. Det har därmed skett en övergång från sfärisk spridning till cylindrisk spridning. Detta ger att avståndsdämpningen blir 3 db per avståndsfördubbling istället för 6 db som gäller för fallet sfärisk utbredning. I verkligheten ligger nog divergensen i ett intervall från 3 till 6 db per avståndsfördubbling. Det råder dock delade meningar om på vilket avstånd från verket som detta omslag sker. Enligt [13] sker denna övergång på avstånd omkring 1000 m medan man i [14] säger att omslag sker redan 200 m nedströms vindkraftverket. Naturvårdsverket antar i sin modell för ljudutbredning över hav att övergången till cylindrisk ljudutbredning sker från 200 m vilket enligt den senaste forskningen inom området [15] bör ändras till 650 m. Vatten- och lufttemperaturen spelar en avgörande roll för ljudutbredningen över vatten. Då vattnet är varmare än luften (vilket är fallet under hösten) böjs ljudvågorna av uppåt. Detta medför att ljudet från vindkraftverket inte kommer att kunna uppfattas på lika stora avstånd som under våren och sommaren då ljudutbredningen istället sker i ett skikt närmast vattenytan p.g.a. att ljudvågorna böjs av nedåt då vattnet är kallare än luften [8]. Dessutom kan ljudutbredningen till havs komma att påverkas av s.k. Low Level Jets (LLJ). Vilka består av starka vindar på relativt låg höjd över vattenytan. Detta är ett meterologiskt fenomen som uppstår vid små förändringar av vind och temperaturgradienterna. Resultatet av en LLJ kan bli en avsevärd höjning av ljudnivån jämfört med då logaritmisk vindprofil antagits [16]. Beroende på var källan är placerad i förhållande till LLJ:n kan ljudutbredningen komma att böja av antingen uppåt eller nedåt. För de höjder som är av intresse för vindkraft (upp till ett hundratal meter) är dess uppkomst enligt senare undersökningar ifrågasatt [17]. När det gäller ljudutbredning över hav antas havsvågor inverka på spridningen av ljudvågorna men enligt referens [16] och referens [18] är de bakomliggande mekanismerna till detta i dagsläget inte tillräckligt utrett. För ett par år sedan ansågs det vara lämpligt att den framtida vindkraftsutbyggnaden bör göras till havs [19]. Detta dels eftersom vindenergiinnehållet anses vara större till havs och att större arealer kan nyttjas. Slutligen kan dessa sannolikt göras större och därmed effektivare än motsvarande landbaserade vindkraftverk. Den viktigaste fördelen är att motstående intressen 11

18 anses vara färre än för landbaserade anläggningar [20]. Paradoxalt nog innebär det nya svenska nationella målet om upp till 30 TWh vindkraft år 2020 att 20 TWh av dessa skall byggas på land, bl.a. i skogsområden, där det tidigare ansetts vara mindre fördelaktigt att bygga på grund av de högre turbulensnivåerna. Den senaste vindkartering som gjorts av dessa områden har påvisat relativt goda vindförhållanden vilket gör dessa områden mer intressanta för nyetablering av vindkraft. Behovet av vidare forskning rörande ljudgenereringen från vegetation omkring sådana anläggningar har uppmärksammats av bl.a. Fégeant [21], [22] och Bolin [23]. Karl Bolin har i sin licentiatavhandling studerat hur bakgrundsljud (bestående av bl.a. vindinducerat vegetationsbrus) kan komma att maskera vindkraftsljud. En närmare genomgång av deras arbete ges i avsnitt Bakgrundsljud Överallt i vår omgivning finns det bakgrundsljud. Dessa kan klassificeras efter dess ursprung, som naturligt bakgrundsljud eller samhällsbuller, eller en sammanblandning av båda. Samhällsbullret klassas som artificiellt ljud från t.ex. industrier och trafik medan det naturliga bakgrundsljudet kan bestå av vindbrus, vindinducerat vegetationsbrus eller havsbrus. Givetvis påverkas de möjliga nivåer som kan uppnås för dessa olika ljudkällor av ett flertal faktorer såsom dess omgivning samt säsongsmässiga meteorologiska variationer [12]. En mer detaljerad beskrivning av bakgrundsljudets inverkan på hörbarheten av vindkraftsljudet ges i avsnitt (Bakgrundsljud och maskering). I tabell 2.2 nedan presenteras några typiska ljudtrycksnivåer från olika källor eller verksamheter [8]. Vid mätning av ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå förordas att signal/brusförhållandet mellan vindkraftsljudet och bakgrundsljudet (ex. vegetationsbrus) är minst 3 db, helst 6 db eller mer [24]. Tabell 2.2 Typiska ljudtrycksnivåer för olika ljudkällor, [8]. Källa/verksamhet Avstånd Ljudnivå, db(a) Tröskel för hörsel 0-15 Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation Vindkraftverk 350 m Medelljud på mycket tyst stadsgata Samtal på korta avstånd Landande jetflygplan 1000 m (höjd) Snabbtåg 100 km/h 100 m Startande långtradare 5 10 m Tryckluftsborr 7 m 95 Jetflygplan 250 m 105 Smärtgräns Mätmetoder Sammanfattningsvis finns det två typer av mätningar som kan vara aktuella vid kvantifiering av ljud från vindkraftverk. Antingen vill man kontrollera ljudalstringen från ljudkällan (dess ljudeffektnivå) eller också vill man bestämma ljudtrycknivån i en viss punkt i verkets omgivning, vanligtvis vid närmaste bebyggelse. I det förstnämnda fallet genomförs då en emissionsmätning och i det sistnämnda genomförs en immissionsmätning. Den fältmätning som utförts i denna studie och som närmare beskrivs i kapitel 5 och 6 är en variant av en immissionsmätning där ljudmiljön vid närmaste bebyggelse i närheten av en planerad vindkraftpark undersöks. 12

19 Emissionsmätning Vid bestämning av ljudeffektnivån från ett vindkraftverk finns en välkänd standardiserad metod som används både i Sverige och internationellt [25]. Kortfattat beskrivet går metoden ut på att man mäter ljudtrycksnivån i en referenspunkt nedströms aggregatet på ett standardiserat avstånd (tornhöjden plus rotorradien) från (mittpunkten på) tornets bas. Utifrån detta värde beräknas sedan ljudeffektnivån. För att reducera inverkan av eventuellt vindbrus skall mikrofonen placeras på en mätskiva på marken (där vindhastigheten är som lägst). Motsvarande mätningar utförs (eventuellt) i ytterligare tre punkter runtom vindkraftverket vilket i kombination med den förstnämnda referenspunkten möjliggör beräkning av vindkraftsljudets direktivitet (ljudets riktningsberoende). Den framräknade ljudeffektnivån relateras sedan till vindhastigheten 8 m/s (uppmätt på 10 meters höjd). För normalstora vindkraftverk ligger ljudeffektnivån omkring 100 db (relativt 1 pw), [14]. Därtill undersöks även tonaliteten, d.v.s. förekomsten av rena toner Immissionsmätning För bestämning av bakgrundsnivån utförs vanligtvis mätningar av immissionsnivån. Dessa utförs genom att ljudtrycksnivån mäts i en mottagarpunkt, vid närmaste bebyggelse, nedströms vindkraftverket. Relationen mellan bakgrundsnivån och immissionsnivån i den mottagarpunkten finns beskriven i de svenska rekommendationerna, [24], som är en bearbetning av den internationella handledningen, [26]. I den svenska handledningen beskrivs hur bredbandigt ljud från vindkraftverk kan beskrivas med den ekvivalenta kontinuerliga A- vägda ljudtrycksnivån, L Aeq,T, som definierades i ekvation (3) ovan. I de svenska rekommendationerna beskrivs även hur smalspektra skall används för bestämning av tonalitet. Mätning av smalbandsspektra utförs normalt inte frånsett de fall då det uttryckligen krävs. Som följd av variation hos resultaten från mätningar som är utförda under likartade förhållanden kan det vara svårt att bestämma smalbandsspektra. Därför kan smalbandsspektra ses som ett komplement till den A-vägda ekvivalenta ljudnivån. Mätuppställningen skall vara densamma som för mätningen av den A-vägda ekvivalenta ljudnivån. Vid de två metoder som rekommenderas använder man i den första metoden linjär frekvensvägning eller C-vägning vid analys av spektra medan man i den senare även bestämmer korttidsspektra inom varje 1-2 minuters period [24]. Vid mätning av immissionsnivåer från vindkraftverk förekommer det dock problem som vanligtvis härrör från störande bakgrundsljud vilket ger försämrat signal/brusförhållande (jämfört med ljudnivån från vindkraftverket). För att inte behöva vidta några åtgärder för att få ned bakgrundsnivån krävs att totalnivån ligger minst 3 db över bakgrundsnivån. För att undertrycka bakgrundsnivån kan antingen mätningen genomföras med en stor mätskiva, ett extra vindskydd eller vid reducerad vindhastighet. Därtill måste man uppmärksamma det faktum att bakgrundsljudet varierar med vindhastigheten i immissionspunktens omgivning medan vindkraftsljudet varierar med vindhastigheten vid navhöjd. I referens [24] omnämns två metoder för mätning av den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftsanläggningar. Dels Metod B som beskriver mätning av total ljudnivå vid vindhastigheten 8 m/s dels Metod C som beskriver mätning av ljudnivån från enbart aggregatet vid 8 m/s. Då man vill undersöka huruvida nivån från ett eller en grupp av vindkraftverk underskrider ett visst värde kan det dock vara tillräckligt att mäta det totala bullret från verket och bakgrundsbullerkällorna (metod B). Eftersom denna metod inte kan påvisa huruvida ljudnivån understiger ett visst värde innebär detta att användbarheten hos metod B är begränsad. I de fall då bakgrundsnivån är hög och marken är plan kan det vara 13

20 både ekonomiskt och tidsmässigt försvarbart att ersätta en immissionsmätning med en emissionsmätning. I de fall då nivån från aggregatet visar sig vara låg jämfört med bakgrundsljudet, vilket endast möjliggör bestämmandet av en övre gräns för ljudimmissionen, bör man istället utföra en ljudemissionsmätning i kombination med en ljudutbredningsberäkning [16] Beräkningsmodeller Ljudutbredning Som nämndes tidigare i avsnitt är den största orsaken till att ljudnivån från vindkraftverk minskar med ökande avstånd den s.k. geometriska utbredningsdämpningen vilken beror av en rad omgivningsrelaterade och meteorologiska faktorer. Dessa faktorer resulterar i antingen sfärisk eller cylindrisk utbredningsdämpning, d.v.s. en minskning av ljudnivån med 6 respektive 3 db per avståndsfördubbling. I verkligheten ligger nog snarare divergensen i intervallet 3 till 6 db. I takt med den stora ökningen i beräkningskapacitet hos dagens datorer är det nu möjligt att prediktera ljudutbredning med de numeriska metoder som beskrivs nedan. Precisionen hos prediktioner utförda med dessa metoder anses vara relativt god men beräkningstiden blir följaktligen längre än om en approximativ metod hade använts. Approximativa beräkningsmetoder bygger vanligtvis på resultat från omfattande mätningar. Användandet av numeriska beräkningsmetoder avser ersätta sådana mätningar. Den nordiska beräkningsmodellen för ljudutbredning (Nord 2000) resulterar i ljudnivåer för tersbanden 25 Hz till 10 khz. Med denna kan beräkningar göras för olika fördefinierade atmosfäriska förhållanden [11]. Ljudutbredningen beräknas vanligtvis med någon dessa tre metoder: Metoden för paraboliska ekvationer Fast Field Program Strålgångsmetoden Metoden för paraboliska ekvationer är en numerisk metod som genom en approximering av vågekvationen leder till en parabolisk ekvation. Lösningen till denna ekvation, d.v.s. ljudfältet, som har beräknats stegvis utefter utbredningsvägen är endast giltig i fjärrfältet. I tillämpningar av denna metod kan hänsyn tas till inverkan från både mark- och atmosfäriska förhållanden såsom t.ex. stora ojämnheter i underlaget, refraktion och turbulens [17]. Fast Field Program bygger på vågekvationen i Fouriertransformerad form (från den horisontella rumsdomänen till den horisontella vågtalsdomänen). Fouriertransformen (enligt ovan) löses därefter numeriskt för att transformeras tillbaka till rumsdomänen via den inversa Fouriertransformen. Eftersom den förstnämnda transformationen (i sin grundform) kräver att mark- och atmosfärsförhållandena är avståndsoberoende medför detta att metoden inte kan hantera turbulens. I referens [17] utpekas dock alternativa varianter av metoden som kan hantera en viss grad av atmosfärisk turbulens. Till skillnad från de två förstnämnda metoderna ovan är strålgångsmetoden (eng. Ray Tracing) en analytisk metod (vilken bygger på Fermats princip). Rent principiellt kan metoden utföras i två steg. Först skall man finna ljudstrålarna som går från källan till 14

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft

Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft 1 Referenser för ÅF och Martin Almgren ÅF mer än 100 år. 4000 konsulter. Inom vindkraftområdet arbetar ÅF med det mesta ÅF-Ingemansson 52 års erfarenhet

Läs mer

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat PM 1 (6) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 (0)10 505 60 24 Mobil +46 (0)70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum NV Nordisk Vindkraft AB Johan Roger Lilla Bommen 1 411 04

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp

Läs mer

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A01 - Nordex N117 2400 kw - totalhöjd 199.5 m Markera cell A1, infoga bild, justera höjd t.ex. 11, 5 och bredd till 15 cm Projekt: Vindpark Laxåskogen

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Ljud från vindkraftverk BOVERKET ENERGIMYNDIGHETEN NATURVÅRDSVERKET. dec 2001 Rapport 6241

Ljud från vindkraftverk BOVERKET ENERGIMYNDIGHETEN NATURVÅRDSVERKET. dec 2001 Rapport 6241 BOVERKET ENERGIMYNDIGHETEN NATURVÅRDSVERKET dec 2001 Rapport 6241 Elektronisk publikation Laddas ner som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel på Internet Miljöbokhandeln www.miljobokhandeln.com Pappersutskrift

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk NV dnr 382-6897-07 Rv Ljud från vindkraftverk Reviderad utgåva av rapport 6241 Koncept 20 april 2010 NATURVÅRDSVERKET Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se

Läs mer

Smultronet 4, Nyköping

Smultronet 4, Nyköping RAPPORT 14109 C 1 (5) Kund EUU Jens Albrektsson Box 545 611 10 Nyköping Datum Uppdragsnummer 14109 Bilagor C01 2015-02-26 Rapport C Smultronet 4, Nyköping Buller- och vibrationsutredning för detaljplan

Läs mer

Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft

Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft Markera cell A1, infoga bild, justera höjd t.ex. 11, 5 och bredd till 15 cm Projekt: Hultema vindkraftpark, Motala Beräkningsdatum: 2013-09-17 Beställare: VKS

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget Norberg och Avesta kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget Norberg och Avesta kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft PM01 1 (8) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 10 505 60 24 Mobil +46 70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum 2013-12-04 VKS Vindkraft Sverige AB Att: Sandra Nordqvist Uppdragsnr

Läs mer

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 120. Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 120. Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 2 Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng [Noise from wind turbines - audibility in hilly and flat terrain] Eja Pedersen, bitr. forskare

Läs mer

PM LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK. WSP Environmental 2013-06-07

PM LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK. WSP Environmental 2013-06-07 PM LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK WSP Environmental 2013-06-07 Medverkande WSP Environmental Ansvarig: Utredare och text: Figurer & illustrationer: Göteborg & Malmö Christian Peterson, 010-722 72 43, Christian.Peterson@WSPGroup.se

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

Ljudimmissionsberäkning för Rödene vindkraftpark och intilliggande planerade parker i Alingsåskommun

Ljudimmissionsberäkning för Rödene vindkraftpark och intilliggande planerade parker i Alingsåskommun RAPPORT A 1 (29) Handläggare Martin Almgren Tel +46 10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 44 38 martin.almgren@afconsult.com Datum 2014-06-10 NV Nordisk Vindkraft AB Patrik Sjöö Lilla Bommen

Läs mer

Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun

E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun Handläggare Elis Johansson Tel +46 10-5058422 Mobil +46 70-1847422 Fax +46 31-7747474 elis.johansson@afconsult.com RAPPORT 1 (26) Datum Camilla Ramusson E.On. Vind Sverige AB Carl Gustafs väg 1 205 99

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

Ljud, buller vad är det?

Ljud, buller vad är det? Ljud, buller vad är det? Senaste forskning och redovisning Wind Turbine Noise 2011 Martin Almgren, ÅF Almgren 2012 02 07 1 Ljud 2 Almgren 2012 02 07 Ljud Ljud är ett fysikaliskt fenomen som vi kan uppfatta

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik RAPPORT 1 (8) Handläggare Johan Hässel Tel +46 (0)10 505 84 27 Mobil +46 (0)70 184 74 27 Fax +46 31 74 74 74 johan.hassel@afconsult.com Datum 2012-05-10 Sweco Architects AB Magnus Larsson Gullbergs Strandgata

Läs mer

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Jennie Mantefors Arise Windpower AB Halmstad 1 december Arise Windpower AB Ett energibolag som producerar och säljer el från egna landbaserade

Läs mer

Ljud från installationer på innergårdar

Ljud från installationer på innergårdar Ljud från installationer på innergårdar Metod för mätning och kartläggning Version 2010-02-15 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 2 Sammanfattning... 3 Riktvärden... 3 Tillämpningsanvisningar... 4 Utredning...

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraftseminarium Örebro 7 februari 2012

Vindkraftseminarium Örebro 7 februari 2012 Vindkraftseminarium Örebro 7 februari 2012 Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket 2012-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Innehåll Ljud (riktlinjer, villkor, beräkning) Lågfrekvent

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk

Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk rapport 5956 april 2009 Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk Eja Pedersen Högskolan i Halmstad och Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Ljud från vindkraft. Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna. Elforsk rapport 06:02

Ljud från vindkraft. Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna. Elforsk rapport 06:02 Ljud från vindkraft Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna råd Elforsk rapport 06:02 Martin Almgren, Ingemansson Technology AB Mars 2006 Ljud från vindkraft Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Intryck från Wind Turbine Noise i Rom 11 14 april 2011. 1 Sammanfattande intryck

Intryck från Wind Turbine Noise i Rom 11 14 april 2011. 1 Sammanfattande intryck Handläggare Martin Almgren Tel +46 (0)10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 30 09 martin.almgren@afconsult.com PM 1 (9) Datum Uppdragsnr 550373 Intryck från Wind Turbine Noise i Rom 11

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

Skeppsviken, Uddevalla

Skeppsviken, Uddevalla Projektrapport Skeppsviken, Uddevalla Mätning och beräkning av buller från lossning/lastning av fartyg Projekt: 12-03306 Rapport 12-03306-09010900 Antal sidor: 14 Bilagor: Bullerutbredningskartor för de

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Möllstorps läge, Öland

Möllstorps läge, Öland Projektrapport Möllstorps läge, Öland Trafikbullerutredning Projekt: 60-02280 Rapport 60-02280-04052400 Antal sidor: 3 Bilagor: A01-A03 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2004-05-24 Ingemansson

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Vägtrafikbuller i Ljungskile, Uddevalla kommun

Vägtrafikbuller i Ljungskile, Uddevalla kommun Vägtrafikbuller i Ljungskile, Uddevalla kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 30 augusti 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Läs mer

Auralisering av ljud från vindkraftverk. Henrik Fyrlund Mattias Svensson. Auralization of sound from wind power plants

Auralisering av ljud från vindkraftverk. Henrik Fyrlund Mattias Svensson. Auralization of sound from wind power plants Auralisering av ljud från vindkraftverk Auralization of sound from wind power plants Examensarbete Maskiningenjörsprogrammet Chalmers Lindholmen Henrik Fyrlund Mattias Svensson Avdelningen för teknisk

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Richard Bernström, Bernström Akustik HB, Hangvar Bäcks 126, 624 54 Lärbro, 070-742 36 30, r.bernstrom@telia.com skriver:

Richard Bernström, Bernström Akustik HB, Hangvar Bäcks 126, 624 54 Lärbro, 070-742 36 30, r.bernstrom@telia.com skriver: Om bullerstörningar vid vindkraftverk Richard Bernström, Bernström Akustik HB, Hangvar Bäcks 126, 624 54 Lärbro, 070-742 36 30, r.bernstrom@telia.com skriver: I en insändare i Gotlands tidningar 2012-02-15

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 1-5: Kartunderlag

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 1-5: Kartunderlag Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 1-5: Kartunderlag Beräkningsmetoder och förklaringar Utredning om lågfrekvent ljud Beräkningsresultat

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 4047-A / Revidering: 2012-06-08 (5) Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer., Uddevalla beräkning av buller inför nybyggnation av bostäder Till denna rapport hör bullerkartor 4047-112,

Läs mer

Bernström akustik. En akustikers synpunkter beträffande buller från vindkraftverk 2014-01-29 1/4. Generella synpunkter

Bernström akustik. En akustikers synpunkter beträffande buller från vindkraftverk 2014-01-29 1/4. Generella synpunkter 2014-01-29 1/4 En akustikers synpunkter beträffande buller från vindkraftverk Generella synpunkter Otillräcklig säkerhetsmarginal i beräkningarna med hänsyn till osäkerheten i beräkningsmodell och indata

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

Ekonomisk ytanalys för vindkraft

Ekonomisk ytanalys för vindkraft Centrum för VindkraftsInformation Ekonomisk ytanalys för vindkraft - om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk Medelvind

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Ljudemission från vindkraftverk

Ljudemission från vindkraftverk UPTEC F10 028 Examensarbete 30 hp September 2010 Ljudemission från vindkraftverk Acoustic emission from wind power Nicholas Zmijewski Referat Ljudemission från vindkraftverk Nicholas Zmijewski I takt med

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö Mål nr M 4224-13 KLAGANDE Niklas Josefsson Göstorp 8 571 94 Nässjö MOTPART 1. Bixia ProWin AB Box 1510 581 15 Linköping Ombud:

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 RAPPORT 597135 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 Exark Arkitekter AB perry.ohlsson@afconsult.com Hans Jönsson Terrassgatan

Läs mer