Fastighetsbestämningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsbestämningar"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 305 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Fastighetsbestämningar En undersökning av förekomst och användning under åren Författare: Linnéa Faming Emma Karlsson Stockholm 2014 Handledare: Peter Ekbäck

2 Master of Science thesis Title: Property definition - An investigation of occurrence and use during the years Authors: Linnéa Faming, Emma Karlsson Department: Department of Real Estate and Construction Master Thesis number: 305 Supervisor: Keywords: Abstract Peter Ekbäck Property definition, cadastral procedure, Real Property Formation Act A clearly defined ownership of real property is of great importance in order to support economic prosperity in society. An incentive grows for property owners to increase the value of their property and allow free transactions through investments. Property owners need to rely on property boundaries and respect their markings for the security of the property rights system not to be undermined. In Sweden it is therefore prohibited by law to move or destroy boundary markers. To for example find out where an uncertain boundary lies, a property definition can be used. With a decision of property definition the property boundaries become legally binding and registered in the Real Property Register. A property definition measure can also be used for other uncertainties surrounding properties, such as whether an easement exists and the extent to which joint facilities have. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of property definitions and how they appear. Questions, such as which type of property definition that are most common, who initiates the proceeding in general, and how often Real Property Formation Act ch. 14 sect. 5 and 6 applies, were examined. Interesting problems and results were also discussed. The results of the survey show that there are both areas that have not changed much at all since the Real Property Formation Act entered into force, and those who have. Results which have not changed were that, boundaries were most common to determine, that property definition usually occur with another measure and that technical adjustments rarely were applied. Areas that however have been changed were that procedure costs agreements have increased and that the number of clearly documented official initiative has decreased.

3 Examensarbete Titel: Fastighetsbestämningar - En undersökning av förekomst och användning under åren Författare: Linnéa Faming, Emma Karlsson Institution: Institutionen för fastigheter och byggande Examensarbete Magisternivå nummer: 305 Handledare: Nyckelord: Peter Ekbäck Fastighetsbestämning, förrättning, fastighetsbildningslagen Sammanfattning En klart definierad äganderätt till fast egendom är av stor vikt för att kunna skapa ekonomiskt välstånd i samhället. Det skapar incitament för fastighetsägare att genom investeringar öka värdet på sin fastighet och möjliggör fria transaktioner. För att tryggheten i äganderättssystemet inte ska urholkas måste fastighetsägarna ha förtroende för fastighetsgränser och respektera dess markeringar. I Sverige är det således enligt lag förbjudet att flytta eller ta bort gränsmarkeringar. För att ta reda på var, bland annat, en oklar gräns ligger används institutet fastighetsbestämning. Genom ett fastighetsbestämningsbeslut blir gränsen juridiskt bindande och registreras i fastighetsregistret. En fastighetsbestämningsåtgärd kan också användas för att reda ut andra oklarheter kring fastigheter, till exempel huruvida servitut finns och vilken omfattning gemensamhetsanläggningar har. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapsnivån om fastighetsbestämningsförrättningar och hur de oftast ser ut i praktiken. I arbetet undersöks exempelvis frågor som vilken typ av fastighetsbestämning som är vanligast, vem som tar initiativ till förrättningen samt hur ofta åtgärderna i FBL 14:5 och 14:6 tillämpas. I uppsatsen förs också diskussioner kring intressanta problem och resultat. Resultaten av undersökningen visar att det både finns områden som inte har förändrats mycket alls sedan fastighetsbildningslagen trädde ikraft och sådana som har det. Exempel på några som inte förändrats är att det var vanligast att bestämma gränser, att fastighetsbestämning oftast sker i samband med en annan åtgärd och att FBL 14:6, teknisk jämkning sällan tillämpas. Områden som däremot har förändrats är att andelen överenskommelser om förrättningskostnader har ökat och att antalet officialinitiativ som tydligt redovisats i förrättningsakten har minskat.

4 Förord Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och är det avslutande momentet i civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad med inriktning Mark- och Fastighetsjuridik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Inledningsvis vill vi tacka vår handledare på KTH Peter Ekbäck som hjälpt oss och kommit med synpunkter och idéer under arbetets gång. Vi vill också tacka Kristin Land på Lantmäteriet för hennes infallsvinklar angående utformningen av frågeställningarna samt svar på våra frågor. Vi vill även tacka alla de anställda på Lantmäteriet som hjälpt oss att lösa praktiska problem och som alltid ställt upp som bollplank. Stockholm 2014 Emma Karlsson Linnéa Faming

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Inledning Bakgrund Syfte Metod och disposition Avgränsningar Förrättningsförfarande Förrättning hos Lantmäterimyndigheten Fastighetsbestämningsförrättning Historiskt perspektiv Fastighetsbildningslagstiftning före nuvarande fastighetsbildningslag Fastighetsbildningslagens historia Lantmätarens roll vid fastighetsbestämningar över tid Viktiga utgångspunkter och bestämmelser för undersökningen Bestämmelser om fastighetsbestämning i fastighetsbildningslagen Frågor som kan avgöras Rätt att ta initiativ Överenskommelse mellan sakägare Teknisk jämkning Fördelning av förrättningskostnader Bestämmelser om gränser i jordabalken Lagligen bestämd gräns Ej lagligen bestämd gräns...21

6 5 Upplägg och genomförande av undersökningen Urvalet Undersökningen Typ av fastighetsbestämning Initiativ Förrättning Teknisk jämkning Överenskommelse om gränssträckning Förrättningskostnader Geografiskt läge Resultat Problem vid genomförandet av undersökningen Resultat av undersökningen Typ av bestämning Initiativ Fristående fastighetsbestämning eller gemensam förrättning Teknisk jämkning Överenskommelse om gränssträckning Förrättningskostnader Geografiskt läge Avslutande diskussion Sammanfattning av resultaten Diskussion om tillämpning och eventuella problem Är lantmätare tydliga i förrättningsakterna? Använder lantmätare sig av rekommendationerna i handbok till FBL när kostnadsfördelningen görs? Förslag till fortsatt forskning Digitaliserade formulär hos Lantmäterimyndigheten Samband mellan teknisk jämkning och överenskommelse...48

7 Källförteckning...49 Offentliga tryck...49 Övriga tryckta källor...49 Elektroniska källor...50 Muntliga källor...51

8 Förkortningar som förekommer i rapporten AL Anläggningslagen (1973:1 149) APL Avstyckningsplan BPL Byggnadsplan BrB Brottsbalken (1962:700) DP Detaljplan DRK Digitala registerkartan Et al Med flera FBL Fastighetsbildningslagen (1970:988) JB Jordabalken (1970:994) JDL Jorddelningslagen JP Lag om införande av nya jordabalken (1970:995) MB Miljöbalken (1998:808) Prop Proposition RB Rättegångsbalken (1942:740) SOU Statens offentliga utredningar SPL Stadsplan

9 1 Inledning Inledningskapitlet ger en överblick av vad arbetet handlar om och redogör för vilka frågeställningarna är, syftet med arbetet samt hur metod och avgränsningar har gjorts. Dessutom beskrivs en inledande bakgrund till varför äganderätten är av väsentlig betydelse samt vad en fastighetsbestämning innebär. 1.1 Inledning All Sveriges mark är indelad i fastigheter. Fastigheternas ägare samt information kring fastigheterna finns registrerade hos Lantmäteriet i ett fastighetsregister (Lantmäteriet, 2014a). I Sverige ser vi det som en självklarhet att det finns ett fungerande system för fastigheter och äganderätten till dem. Med ett tydligt äganderättssystem följer trygghet, ansvar och möjligheter till ekonomisk säkerhet (Vlachos, 2000). Ett system som alla kan lita på är en förutsättning för att det överhuvudtaget ska fungera. Äganderätten kan förklaras som de befogenheter och skyldigheter ägaren har över sin fastighet i förhållande till andra individer och delas vanligen upp i tre regimer; allmänna, enskilda och samfällda rättigheter (Ekbäck, 2008). Genom att tydligt reglera befogenheter och skyldigheter är förutsättningarna och konsekvenserna för äganderätten lagda. Sannolikheten att fastighetsägaren gör ekonomiska åtaganden på sin fastighet ökar om fastighetsägaren känner ansvar och trygghet i systemet (Vlachos, 2000). Så länge som människan har varit bofast har gränser av olika slag varit betydelsefulla och föremål för mer eller mindre våldsamma tvister (Ekervärn, 2014). För att ett samhälle ska fungera krävs det att det finns regler kring gränser och dess markeringar samt sanktioner för dem som bryter mot reglerna. Att gränserna varit av stor vikt i samhället kan ses redan i Gamla testamentet. Romarna dyrkade nämligen gränsstenar och att bryta upp eller flytta en sådan skulle medföra att den skyldige blev hemfallen åt förbannelse, Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke! (5 Mosebok 27: 17) (Jönsson, 1988 sid 3). Om någon idag i Sverige förfalskar, flyttar, borttar, skadar eller förstör ett gränsmärke kan denne person dömas för förfalskning av fast märke vilket kan ge fängelse i högst 4 år om åtgärden innebär fara i bevishänseende. Om brottet är ringa dömes personen istället till böter eller fängelse i högst 6 månader (BrB 14:8). 1

10 Att veta var fastigheters gränser går är alltså viktigt och det är genom en fastighetsbestämningsåtgärd som gränser fastställs om oklarheter finns. Åtgärden ansöks hos, och utförs av, Lantmäterimyndigheten som med stöd av Sveriges lagar fastställer gränsen. 1.2 Bakgrund En fastighetsbestämning handläggs hos Lantmäterimyndigheten genom en förrättning och sker i många fall på grund av att en oklar gräns föreligger. Men det är inte enbart gränser som går att utreda vid en fastighetsbestämning. Frågor om hur fastigheten är beskaffad och huruvida en ledningsrätt, gemensamhetsanläggning eller servitut gäller och vilket omfång rätten har samt huruvida byggnader eller andra anläggningar utgör fastighetstillbehör kan också fastighetsbestämmas (FBL 14:1). Rena äganderättsfrågor (bättre rätt till fast egendom) handläggs inte genom fastighetsbestämning utan tas istället upp i allmän domstol (Bonde et al, 2013 FBL 14:1). Om tvisten uppkommer i samband med en fastighetsbildningsåtgärd kan förrättningslantmätaren (i fortsättningen kallad lantmätaren) visserligen göra en formlös bedömning vid fastighetsbildningen men ett rättskraftigt avgörande vinnes enbart genom talan i domstol. Därför kan en förrättning bli vilandeförklarad och återupptagen först när avgörandet har klargjorts i allmän domstol (FBL 4:39). Initiativ till en fastighetsbestämning hos Lantmäterimyndigheten kan antingen tas av enskilda fastighetsägare genom en ansökan eller så kan lantmätaren ta initiativ till fastighetsbestämningen om det är nödvändigt för att genomföra en fastighetsbildningsåtgärd. Det benämns som ett officialinitiativ (FBL 14:1 a). Det finns olika bevismedel som lantmätaren ska använda sig av för att kunna avgöra de oklara omständigheter som föranlett en fastighetsbestämning. Rör fastighetsbestämningen en gräns så ska exempelvis kartor, handlingar och markeringar på marken tas med i beaktning då beslutet tas. Om sakägarna är eniga om var de vill att gränsen ska gå så kan en skriftlig överenskommelse dock ligga till grund för beslutet såvida det inte innebär en väsentlig avvikelse från gränsens rätta sträckning (FBL 14:5). Om det inte finns en överenskommelse kan ändå, under särskilda omständigheter, mindre avsteg från gränsens rätta läge göras. Det sker genom att lantmätaren gör en teknisk jämkning för att på så sätt få en mer ändamålsenlig gräns i tekniskt hänseende (FBL 14:6). 2

11 Handläggningen av en fastighetsbestämningsförrättning sker i enlighet med FBL 4 kap och lantmätarens utredningsskyldighet (FBL 14:3). Det är alltså lantmätaren som undersöker, utreder och till slut tar ett fastighetsbestämningsbeslut (FBL14:4). Beslutet som lantmätaren tar vid en fastighetsbestämning blir juridiskt bindande men sakägarna har dock möjlighet att överklaga det tagna fastighetsbestämningsbeslutet till domstol. Varje år görs det cirka fastighetsbestämningar hos Lantmäterimyndigheten (Andreasson, 2012). Men trots att fastighetsbestämningar inte är särskilt sällsynta så finns det idag ingen tydlig bild av vilken typ av fastighetsbestämning som är vanlig i olika situationer. Därför vore det intressant att göra en fördjupad studie i dessa frågeställningar. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom undersökning av befintligt material öka kunskapen om i vilka situationer fastighetsbestämningar görs och hur ofta lantmätaren lägger en överenskommelse till grund för beslutet eller använder sig av teknisk jämkning. Genom att analysera materialet vill vi även få vetskap om hur lantmätaren fördelar kostnaderna och vem som egentligen tog initiativet till förrättningen. Syftet är alltså att kartlägga dessa frågeställningar samt hitta mönster och avvikelser i sammanställningen. Konkreta frågor: Vem har tagit initiativ till förrättningen? I vilka situationer har fastighetsbestämningar gjorts? Hur ofta har överenskommelse enligt FBL 14:5 legat till grund för beslutet? Hur ofta har teknisk jämkning enligt FBL 14:6 skett? Hur har förrättningskostnaderna fördelats? 1.4 Metod och disposition Uppsatsen består av tre delar. Den första är en teoretisk del där tyngdpunkten ligger på en grundlig genomgång av den lagstiftning som berör uppsatsens frågeställningar. Lagstiftningen förklaras med stöd av gällande lag och tillhörande lagkommentarer. I denna inledande del görs också en genomgång av fastighetsbildningslagstiftningens bakgrund och historik grundat på propositioner och lagstiftningens olika lydelser. Hur en förrättning går till idag och vilka krav som ställs på den samt lant- 3

12 mätarens roll vid fastighetsbestämningar genom tiderna beskrivs även här. Hela denna del (kapitel 2-4) baseras på litteraturstudier. Nästa del är själva undersökningen. Det är en kvantitativ studie som går ut på att undersöka avslutade fastighetsbestämningsförrättningar och studera dem med hänsyn till frågeställningarna. Fastighetsbestämningsakterna togs främst fram via Lantmäteriets internetapplikation FR-webb (fastighetsregistret). I kapitel 5 finns det en mer ingående beskrivning om undersökningens genomförande och upplägg samt hur urvalet av data gick till. Den tredje uppsatsdelen består av bearbetning, analys och sammanfattning av materialet från undersökningen. I kapitel 6 presenteras resultatet genom både text och illustrativa diagram. Varje delfrågeställning i undersökningen redovisas var för sig och en kortare diskussion kring resultatet förs i anslutning till den enskilda delen. Hela uppsatsen avslutas med en sammanfattning av svaren på frågeställningarna och en sammanfattande diskussion kring de mest intressanta resultaten Avgränsningar Genom denna undersökning avser vi att kunna se mönster som har ändrats över den tid som gått sedan FBL trädde ikraft år Vi har valt ut akter från fem olika år med tioårsintervall emellan, då en vidare undersökning inte ryms inom ramen för ett examensarbete om 30 högskolepoäng. Det första året var 1973 och det senaste Vi har dock inte kunnat studera alla fastighetsbestämningar som gjort under dessa år utan valt att undersöka totalt olika fastighetsbestämningsakter, då vi anser det vara ett tillräckligt stort antal för att kunna dra generaliserade slutsatser. Det innebär att 200 akter slumpmässigt valdes ut från de aktuella årtalen. Dessa 200 akter, med tio-årsintervall, utgör akter över ett spann på 40 år. Ytterligare en avgränsning har gjorts i och med att studien enbart avser lantmäteriförrättningar och ej prövningar i högre instans. 4

13 2 Förrättningsförfarande Detta kapitel handlar om förrättningsförfarande hos Lantmäterimyndigheten. Vad det är för någonting och hur det går till tas upp här. Först görs en genomgång av allmän karaktär av hur ett förrättningsförfarande går till och därefter en mer detaljerad beskrivning av just ett fastighetsbestämningsförfarande. 2.1 Förrättning hos Lantmäterimyndigheten Fastighetsbildningslagen (FBL) reglerar instituten fastighetsbildning, fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning (FBL 1:1) med syfte att möjliggöra en effektiv handläggning av fastighetsbildningsfrågor och att åstadkomma en rationell fastighetsindelning inom jordbruks- och skogsområden (Prop 1969:128 del A sid 2). Denna lag anger de villkor som måste uppfyllas för att en fastighetsbildning ska kunna ske och hur den ska genomföras. Lagen innehåller både allmänna och speciella regler. Vid en fastighetsbildning tillämpas alltid fastighetsbildningslagens andra kapitel om de grundläggande bestämmelserna, tredje kapitlet om allmänna lämplighets och planvillkoren och fjärde kapitlet om fastighetsbildningsförrättning. Men vid en förrättning som rör fastighetsbestämning är det främst fastighetsbildningslagens fjortonde kapitel fastighetsbestämningar och fjärde kapitlet fastighetsbildningsförrättning som berörs. Förrättningsförfarandet regleras alltså i FBL 4 kap. Där regleras bland annat att fastighetsbildningsåtgärder och fastighetsbestämningar alltid handläggs hos Lantmäterimyndigheten. Myndigheten representeras av en lantmätare (och ibland även två godemän) som handlägger ärendet genom ett förrättningsförfarande. Ett förrättningsförfarande bygger på officialprincipen vilket innebär att det är Lantmäterimyndigheten som bär det yttersta ansvaret för att ett ärende utreds ordentligt samt att de allmänna och de enskilda intressena skyddas (Prop 1969:128 del B sid 14). Förrättningen inleds alltid, vid alla åtgärder förutom vissa fastighetsbestämningar, genom en ansökan. Lantmätaren utreder sedan möjligheterna för den sökta åtgärden och, om det behövs, håller sammanträde med alla berörda sakägare för att klargöra förutsättningarna (Julstad, 2011 sid 124). Vid sammanträdet ska alltid protokoll föras. I de fall där det finns markreglerande bestämmelser måste, när så behövs, Lantmäterimyndigheten samråda med den myndighet som är ansvarig för dessa markreglerande bestämmelser till exempel med kommunen eller länsstyrelsen. 5

14 När utredningen är klar ska lantmätaren ta ett fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut (Julstad, 2011 sid 124). I det ska det tydligt framgå vilka förändringar i fastighetsindelningen eller resultat som skett till följd av förrättningen. Vid förrättningar där ersättningar ska betalas ut ska lantmätaren också ta ett ersättningsbeslut. I den ska det framgå hur stor ersättningen är, när den ska vara erlagd och vem som ska betala till vem. I vissa typer av förrättningar, fastighetsreglering och klyvning, ska även ett tillträdesbeslut tas. Beslutet innebär en tidpunkt då marken tidigast får beträdas. Till skillnad från tillträdesbeslutet så ska nästa beslut, som är kostnadsfördelningsbeslutet, fattas vid alla typer av förrättningar. I det beslutet ska det framgå hur kostnaderna för förrättningen ska fördelas mellan sakägarna. När alla beslut har tagits avslutas alltid förrättningen genom att lantmätaren tar ett avslutningsbeslut. Alla ovan nämnda beslut sammanfattas i ett protokoll. Oftast redovisas även förändringarna eller de bestämda förhållandena på en förrättningskarta och nya gränser markeras ut på marken. Om sakägarna inte är nöjda med beslutet om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen har de fyra veckor på sig att överklaga det till mark- och miljödomstolen. Om förrättningen inte överklagas vinner den laga kraft. Resultatet förs då in i fastighetsregistret och förändringar presenteras på förrättningskartan. När dessa uppgifter har förts in i fastighetsregistret är förrättningen fullbordad. 2.2 Fastighetsbestämningsförrättning En fastighetsbestämningsförrättning handläggs av Lantmäterimyndigheten genom en förrättning och inleds av att någon tar ett initiativ till den (FBL 14:2). Initiativet kan tas genom en ansökan av enskild, kommun, stat och samfällighetsförening (FBL 14:1a-b). Men initiativet kan också komma från Lantmäterimyndigheten om en fastighetsbestämning behöver göras i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd. Om åtgärden initieras av en enskild får enbart frågor som avses i ansökan handläggas (Julstad, 2011 sid 124). Ansökan ska vara skriftlig men om den väckta frågan kan prövas i samma förrättning kan även muntlig ansökan godtas (FBL 4:8). Om ansökan är ofullständig och alltså inte uppfyller föreskrifterna i FBL 4:8 så kan lantmätaren förelägga sökande att avhjälpa bristen (FBL 4:9). Men om ansökan är så pass ofullständig att den inte kan ligga till grund för en förrättning kan lantmätaren avvisa ansökan (FBL 4:10). 6

15 När ansökan är komplett påbörjas själva utredningen. Lantmätaren utreder då de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen. Det första som ska utredas är vilka som är sakägare inom förrättningen. Lantmätaren redovisar för dem vilka frågor som ska avgöras i förrättningen och ser till att sakägarna förstår vad fastighetsbestämningen innebär så att deras rätt kan bevakas (Ekbäck, 2009 sid 261). Sakägarna bör också tidigt ges tillfälle att framföra sina åsikter och lämna in bevismaterial. Lantmätarens utredning sker ofta både genom fältarbete och genom studier av arkivakter. Det är inte ovanligt att ett sammanträde hålls med berörda fastighetsägare i början av förrättningen där förutsättningarna i förrättningen presenteras och där sakägarna kan lämna synpunkter och fylla ut sin argumentation med mer bevis (FBL 4:14). Lantmätaren för protokoll vid utredningen och sammanför protokollet med övriga handlingar som berör förrättningen till en förrättningsakt (FBL 4:16). Om fastighetsbestämningen rör en gräns så ska den markeras ut på marken och finnas med i en upprättad förrättningskarta (FBL 14:7). Vid en gränsbestämning kan sakägarna även träffa överenskommelse om dess sträckning (FBL 14:5). Överenskommelsen måste då vara skriftlig och kan inte träffas förrän gränssträckningen har stakats ut i behövlig omfattning. Överenskommelsen gäller dock inte om den avtalade gränsen väsentligt avviker från den rätta sträckningen, om någon fastighet drabbas av betydande värdeminskning eller om olägenheter uppstår av allmänt intresse. När utredningen är klar kallar lantmätaren till sammanträde. Det är dock inte nödvändigt om inga motstridigheter finns mellan sakägarna inom förrättningen och om det inte finns några övriga hinder i ärendet (FBL 4:14). På sammanträdet redovisar lantmätaren utredningen för sakägarna som genom delgivning har kallats till mötet (FBL 4:20). Sammanträdet ger sakägarna möjlighet att träffas och diskutera den aktuella fastighetsbestämningen. När allt material är insamlat ska tre beslut tas. Det första är fastighetsbestämningsbeslutet (FBL 14:4). I det framgår resultatet av fastighetsbestämningen, alltså avgörandet i förrättningen. Det kan till exempel vara sträckningen av den gräns som bestämts eller omfattningen av ett servitut. I beslutet ska skälen till avgörandet tydligt framgå eftersom de i många fall är av stor betydelse för de inblandade fastighetsägarna och även är av vikt om beslutet överklagas (Ekbäck, 2009 sid 263). 7

16 Nästa beslut att fatta är kostnadsfördelningsbeslutet. Huvudregeln som finns i FBL 14:10 innebär att kostnaderna ska fördelas på ett skäligt vis mellan sakägarna. Vad som är skäligt brukar bestämmas utefter vilken nytta sakägaren haft av fastighetsbestämningen. Vid gränsbestämning är det skäligt att i de flesta fall dela kostnaderna lika mellan fastighetsägarna. Men i de fall tvister föreligger ska lantmätaren förutom att bestämma utefter nyttan också ta hänsyn till utgången av tvisten. Om en sakägare agerat på ett sätt som kraftigt fördyrat förrättningen kan dock hänsyn även tas till dessa omständigheter. För att avsluta förrättningen tas ett avslutningsbeslut (FBL 14:9). Det fattas när alla frågor är avklarade och alla förrättningshandlingar upprättade (Ekbäck, 2009 sid 265). Resultatet av förrättningen ritas oftast ut på en förrättningskarta och förs in i en beskrivning. Alla som har rätt att överklaga beslutet, det vill säga kända sakägare och andra beslutet berör, ska skriftligen underrättas om beslutet (FBL 4:33a). Den sakägare som vill överklaga Lantmäterimyndighetens beslut har fyra veckor på sig att lämna in överklagandet till mark- och miljödomstolen (FBL 15:6). Om ingen överklagar fastighetsbestämningen vinner den laga kraft och fastighetsbestämningsbeslutet registreras i fastighetsregistrets allmänna del (FBL 19:2). När det har gjorts är fastighetsbestämningen fullbordad och bindande (FBL 1:2). 8

17 3 Historiskt perspektiv Det här kapitlet handlar om hur fastighetsbildningslagstiftningen har sett ut före år 1972 då dagens fastighetsbildningslag trädde ikraft, varför lagen bildades samt hur lantmätaren roll vid bestämning av gränser har förändrats över tid. 3.1 Fastighetsbildningslagstiftning före nuvarande fastighetsbildningslag De äldsta lagarna om delning av jord återfinns i olika skifteslagar (lagstiftning för ändring i ägosystemet). Ett skifteslag var ett område (vanligen en bys ägor) som enligt lagstiftningen kunde bli föremål för till exempel laga skifte vilken var den senast genomförda skiftesreformen (Nationalencyklopedin, 2014). Tidigare skiftesreformer har varit tegskifte, enskifte och storskifte. Utöver skiftesreformerna kunde även annan jorddelning förekomma. Den första formen av jorddelning som utfördes under lång tid tillbaka var jordavsöndringar. En jordavsöndring innebar att ett markområde skildes från dess hemman och blev en lägenhet utan mantal. Hemmansklyvning var en annan delningsform som också funnit under lång tid tillbaka (Ekbäck, 2013a). Det finns belägg för att hemmansklyvningar användes redan på medeltiden. En hemmansklyvning innebar att ett hemman kunde delas upp om det fanns flera delägare. Delningen skulle ske i proportion till de andelar ägarna hade och de utlagda hemmansdelarna blev sedan självständiga fastigheter. År 1896 infördes lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring. Med den infördes en ny delningsform, ägostyckning. Vid en ägostyckning delades likt hemmansklyvningen marken upp i markområden men istället för att områdena skapades i proportion till dess andel så fördelades mantalet istället utefter områdets storlek. Utöver stiftade former av jorddelning fanns det även möjlighet att vid sidan om lagen åstadkomma civilrättslig uppdelning av fast egendom. Det fanns nämligen inte något tydligt samband mellan lagstiftningen om fastighetsbildning och civilrättsliga regler om förvärv av fast egendom vilket gjorde att jorddelning kunde ske genom privata åtgärder. Det fanns flera typer av privat jorddelning men de brukar indelas i tre grupper; sämjedelning, arealöverlåtelse och sämjeägoutbyte (Ekbäck, 2009). När jordabalken (JB) infördes år 1972 förbjöds sådana privata jorddelningsformer men det hindrade inte verkan av de fastigheter som uppkommit genom privat jorddelning före jordabalkens bestämmelser trätt ikraft. Dock måste fastigheterna idag vara legaliserade 9

18 genom lag om äganderättsutredning och legalisering (ÄULL) innan en ny fastighetsåtgärd kan genomföras, som till exempel en fastighetsbestämning. 3.2 Fastighetsbildningslagens historia Lagstiftningen om fastighetsbildning var före fastighetsbildningslagen väldigt splittrad och de flesta lagar hade en geografisk begränsad giltighet (Prop 1969:128 del B sid 2). Det fanns även lagstiftning som i första hand reglerade något helt annat än fastighetsbildning men ändå innehöll viktiga bestämmelser kring fastighetsbildning (till exempel byggnadslagen från 1947). Mot bakgrund av detta fanns ett behov av en mer sammanhållen och tydlig lagstiftning. År 1906 fick en kommitté i uppdrag att se över skiftesstadgorna och sammanhörande lagstiftning (Prop 1969:128 del B sid 8). Efter ett antal betänkanden och överarbetningar från olika håll kom de till sist fram med ett förslag år Det kom att ligga till grund för lag om delning av jord å landet och lag om sammanläggning av fastigheter å landet som antogs år Genom de nya lagstiftningarna så begränsades antalet fastighetsbildningsinstitut till tre stycken huvudtyper; laga skifte, avstyckning och sammanläggning. Jorddelningslagen var ett resultat av ett väldigt omfattande och långvarigt arbete men trots det visade det sig att det fanns brister som var av så pass väsentlig betydelse att det restes krav på ändring i ett flertal hänseenden (Prop 1969:128 del B sid 2). År 1939 tillkallades därför sakkunniga för att revidera lagstiftningen och åtgärda bristerna. De genomförde en del ändringar under slutet av 40-talet. Nya sakkunniga kom dock att tillkallas år 1953 för att göra en slutlig version av fastighetsbildningslagstiftningen och som anledning för att låta nya sakkunniga överta arbetet framfördes att förutsättningarna nu hade ändrats. Skillnaden mellan land och stad hade alltmer utjämnats och fastighetsbildningskommittén (namnet för de sakkunniga) skulle därför nu inte enbart se över reglerna om fastighetsbildning på landet utan även i staden. År 1963 lade fastighetsbildningskommittén fram ett betänkande, SOU 1963:68, med förslag och motiv för att få en enhetlig fastighetsbildningslagstiftning. Efter en del omarbetningar antogs sedan fastighetsbildningslagen (1970:988) och trädde i kraft 1 januari

19 3.3 Lantmätarens roll vid fastighetsbestämningar över tid I och med att fastighetsbildningslagstiftningen har ändrats över tid har även lantmätarens roll vid fastighetsbestämningar gjort det. Till en början bestämdes inte rågångars rätta läge av en lantmätare utan kunde enbart ske av domstol (Jönsson, 1988 sid 4-5). Att en lantmätare kunde börja biträda vid utmarkering av nya rågångar kom för första gången år 1688 från kammarkollegiets instruktion (Jönsson, 1988 sid 4-5). Föreskriften upprepades sedan i Kungliga Majestäts instruktion år 1725 och det var efter denna upprepning som lantmätaren blev till synes mer än ett biträde åt domstolen. Lantmätaren kunde efter det i viss mån själv bestämma en gräns sträckning genom förening av parterna. År 1783, cirka 40 år senare, kom en förordning som gjorde det möjligt för lantmätaren att själv kunna avgöra sträckningen av en rågång (Jönsson, 1988 sid 4-5). Man hade insett att lantmätarens hjälp behövdes, men ännu kunde inget utöver rågångar bestämmas. Lantmätarens befogenheter ökade sedan ytterligare genom 1917 års lag om fastighetsbildning i stad och 1926 års lag om delning av jord å landet (Jönsson, 1988, sid 4-5). Lag om delning av jord å landet kallas även 1926 års jorddelningslag (JDL) och var den lag som tillämpades vid fastighetsbildning och fastighetsbestämning på landsbygden medan för staden och stadsliknande samhällen gällde lagen om fastighetsbildning i stad. Men det hänvisades dock mycket till JDL vilket gjorde att i praktiken så tillämpades stora delar av JDL även i städer (Ekbäck, 2007 sid 5). I och med införandet av JDL begränsades lantmätaren inte nu längre enbart till fastighetsbestämning av rågångar utan kunde nu bestämma alla slags gränsfrågor men dock fortfarande inget utöver gränsfrågor. Att lantmätaren kunde fastighetsbestämma annat än gränser kom inte förrän i början av 1970-talet. Då infördes en ny balk, jordabalken och strax därefter en ny fastighetsbildningslag. Strukturen ändrades om helt och nya lagar tillkom. Lantmätaren tilldelades nu helt andra befogenheter än tidigare vilket gjorde att arbetsuppgifterna utvidgades och kompetensen var tvungen att öka. Nu var det inte bara gränser som kunde fastighetsbestämmas utan även annat, till exempel rättigheter till en fastighet. 11

20 4 Viktiga utgångspunkter och bestämmelser för undersökningen Det här kapitlet utgör den centrala delen av litteraturstudien. Här presenteras alla de mest väsentliga lagrummen som arbetet har berört. Fastighetsbestämningar baseras på ett flertal lagrum och det här kapitlet delades därför att delas upp i två delar. I den första delen beskrivs lagrummen som finns reglerade i FBL och i den andra delen hur gränser enligt JB, både lagligen och ej lagligen bestämda, ska bestämmas. 4.1 Bestämmelser om fastighetsbestämning i fastighetsbildningslagen Frågor som kan avgöras I FBL 14:1 finns det regler om vilka frågor som går att avgöra vid en fastighetsbestämning. FBL 14:1 Lantmäterimyndigheten får genom fastighetsbestämning pröva frågor om 1. hur fastighetsindelningen är beskaffad, 2. huruvida en ledningsrätt eller ett servitut gäller och vilket omfång rätten har, 3. huruvida byggnader eller andra anläggningar hör till en fastighet enligt 2 kap. 1 jordabalken, och 4. vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har. I fråga om servitut för vattenverksamhet som har tillkommit med stöd av miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning får fastighetsbestämning enligt första stycket endast avse servitut enligt 28 kap. 10 miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser. Första punkten Genom en fastighetsbestämning kan alltså en fastighets beskaffenhet prövas. Det innebär att det inte enbart är en gräns sträckning som kan avgöras, fastighetsbestämning kan även göras för att bestämma till vilken fastighet ett skifte eller äga tillhör, så kallad parcelltvist (Ekbäck, 2009 sid 252). I begreppet fastighetsindelningens beskaffenhet finns det även utrymme att pröva huruvida ett område utgör en fastighet eller en samfällighet och dessutom om en fastighet har andelar i en samfällighet samt andelarnas storlek. Omfattningen av allmänt vattenområde kan också komma att påverkas men en fastighetsbestämning av allmänt vattenområde har dock begränsad rättskraft i och med att förskjutning av stranden kan ändras (FBL 14:4). Eftersom sämjelotter (tillkomna genom 12

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Bilaga till köpeavtal Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Parter: FALU KOMMUN (212000-2221) 791 83 FALUN ägare till fastigheten Falun Hälsinggården 24:1, nedan kallad

Läs mer

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Daniel Johansson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5239 SE copyright

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25 Förrättningskvalitet Förrättningsgranskning och kundenkät 2009 Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010 Förrättningskvalitet granskning 2009 Granskade förrättningar: Registrerade september 2008

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Underrättelse om avslutad förrättning

Underrättelse om avslutad förrättning L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 Underrättelse om avslutad förrättning 2013-04-26 Ärendenummer O114554 Förrättningslantmätare «FirmaTitel» «Namn» «coadress» «Utdelningsadress» «Extrafält» «Postadress» «Fastighet»

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33)

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33) LANTMÄTERIET 1 (9) YTTRANQE 2014-10-23 Dnr 102-2014/3250 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning

Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning L A N T M Ä T E R I E T 1 (7) Körschema för Byanät vid lantmäteriförrättning Syftet med detta dokument är att informera Byanätet (föreningen) om den huvudsakliga arbetsgången i en lantmäteriförrättning

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

DOM 2014-05-21 Stockholm

DOM 2014-05-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060203 DOM 2014-05-21 Stockholm Mål nr F 9964-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-09 i mål F 2851-13, se bilaga A

Läs mer

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Finns en tydlig koppling mellan lag om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen. 1 SFL är dock tillämplig på fler samfälligheter:

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr F 7896-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-01 i mål nr F 478-14 KLAGANDE

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

DOM 2013-05-28 Stockholm

DOM 2013-05-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2013-05-28 Stockholm Mål nr F 9445-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-05 i mål nr F 6721-11, se bilaga

Läs mer

Lantmäterirapport 2012:2. Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning

Lantmäterirapport 2012:2. Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning Lantmäterirapport 2012:2 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning Copyright Lantmäteriet Författare: Anna-Karin Lindh, Tomas Öhrn, Olle Unger och Sven Jonsson Lantmäterirapport 2012:2 ISSN 0280-5731

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv)

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) REV Informerar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) December 2011 e-post: kansliet@revriks.se Tel: 08-20 27 50 Hemsida: www.revriks.se Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett

Läs mer

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-184 Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar Per Stafverfeldt Mats Söderberg Examinator: Peter Ekbäck Handledare:

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande Uppnäs 1:87 mfl fastigheter

Anläggningsförrättning berörande Uppnäs 1:87 mfl fastigheter Aktbilaga PR5 Sida 1 Protokoll 2015-05-30 Ärendenummer AB103284 Förrättningslantmätare Christina Ackesten Ärende Anläggningsförrättning berörande Uppnäs 1:87 mfl fastigheter Kommun: Norrtälje Län: Stockholm

Läs mer

DOM 2012-11-19 Stockholm

DOM 2012-11-19 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060208 DOM 2012-11-19 Stockholm Mål nr F 5456-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-23 i mål nr F 196-12, se bilaga A KLAGANDE M L

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Fastighetsbildning och registrering i Danmark och Sverige en jämförelse

Fastighetsbildning och registrering i Danmark och Sverige en jämförelse Fastighetsbildning och registrering i Danmark och Sverige en jämförelse En översiktlig jämförande studie Ewa Swensson 2012-05-24 Markanvändningen Danmark % Sverige % Lantbruk 64 8 Skog 12 52 Hedar, klittar,

Läs mer

Avstyckning/styckning av fastigheter i Sverige och Finland

Avstyckning/styckning av fastigheter i Sverige och Finland TRITA-INFRA EX 02-049 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--02/049--SE INSTITUTIONEN FÖR INFRASTRUKTUR EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-02-103 Avstyckning/styckning av fastigheter i Sverige och Finland

Läs mer

DOM 2014-10-31 Stockholm

DOM 2014-10-31 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 2014-10-31 Stockholm Mål nr F 5614-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr F 2584-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder.

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder. 003-11 1 GEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDER I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 19. Inledande bestämmelser 1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Överförande och frigörande av fastighetstillbehör En rikstäckande studie av reglernas användande mellan 2007 och 2014

Överförande och frigörande av fastighetstillbehör En rikstäckande studie av reglernas användande mellan 2007 och 2014 Överförande och frigörande av fastighetstillbehör En rikstäckande studie av reglernas användande mellan 2007 och 2014 Kim Olsson Fred Jansson Institutionen för ingenjörsvetenskap 2015-05-26 Sammanfattning

Läs mer

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. SERVITUT Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Tvistemål och fastighetsbestämningar som berör servitut

Tvistemål och fastighetsbestämningar som berör servitut Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 251 Samhällsbyggnadsprogrammet Magisternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Tvistemål och fastighetsbestämningar som berör servitut - En

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. Sida 1/5 Reglemente för Byggnadsnämnden Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Huvudarbetsuppgifter Byggnadsnämnden

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 Förslag till detaljplan för del av BARREVIK BARREVIK 1:33 m.fl. Orust kommun Västra Götalands län Upprättad 2014-11-17 av Förvaltningsområde samhällsutveckling, Orust kommun Lantmäterikonsult

Läs mer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Inledning Regeringen har i Bredbandsstrategi för Sverige, satt upp som mål att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Tekniska nämndens delegationsordning

Tekniska nämndens delegationsordning FÖRFATTNING 1.3.6 Antagen av tekniska nämnden 20/15 Tekniska nämndens delegationsordning Delegation och delegering Beslut i ärenden ska fattas av nämnden. Nämnd har enligt 6 kap 33-38 i Kommunallagen möjlighet

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mark- och miljööverdomstolen 2013-01-17 Rotel 060104 Stockholm Mål nr Fi'9394-12 Sid l (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12,

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde Gemensamhetsanläggningar för parkering Emma Ramde Emma Ramde 2011 Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5238 SE 2 Gemensamhetsanläggningar

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Ledningsrätt och servitut för kommunala va-anläggningar

Ledningsrätt och servitut för kommunala va-anläggningar Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 165 Samhällsbyggnad Magisternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Ledningsrätt och servitut för kommunala va-anläggningar Fallstudie i Nacka

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson Nickie Lindblom Emy Olofsson Copyright Nickie Lindblom och Emy Olofsson, 2013 Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken

Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) AVTAL Arken 20 - Dnr Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken Mellan Staten genom Lantmäteriverket (org.nr 202100-4888), 801 82 Gävle,

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-05 KS-2015/426.111 1 (2) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

DOM 2014-03-06 Stockholm

DOM 2014-03-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 2014-03-06 Stockholm Mål nr F 8744-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Öresundskastellet Fastighets AB, org.nr 556978-8788, nedan kallad Fastighetsägaren, har träffats följande EXPLOATERINGSAVTAL

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås Exploateringsfastigheter Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås GÖTEBORG Östra Kvillebäcken Exploateringsförrättning 1480K-2010F145 Förrättningslantmätare Therese Frick Rose-Marie

Läs mer

DOM 2014-10-30 Stockholm

DOM 2014-10-30 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060107 DOM 2014-10-30 Stockholm Mål nr F 10017-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-22 i mål nr F 399-13, se bilaga KLAGANDE 1. P B 2. S

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C. 1 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C. 1 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C. 1 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Ärendegrupp A. EKONOMISK FÖRVALTNING. 1. Placering av donationsmedel. 2. Utdelning från donationsfonder. KS ordförande 3. Utdelning

Läs mer

Tvångsvis klyvning Undersökning av hur FBL 11:7 tillämpas i praktiken.

Tvångsvis klyvning Undersökning av hur FBL 11:7 tillämpas i praktiken. Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 61 Samhällsbyggnadsprogrammet Magisternivå, 30 hp Mark och fastighetsjuridik Tvångsvis klyvning Undersökning av hur FBL 11:7 tillämpas i praktiken.

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 Sida 1 (8) Sammanträdesledare Sven Johansson Ärende Stadgar för: Klädesholmens vägförening. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer