Master i Gestaltpsykoterapi. En fenomenologisk studie i de utsattas upplevelser av dold mobbning på arbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master i Gestaltpsykoterapi. En fenomenologisk studie i de utsattas upplevelser av dold mobbning på arbetet"

Transkript

1 Master i Gestaltpsykoterapi En fenomenologisk studie i de utsattas upplevelser av dold mobbning på arbetet Av Chris Berardi Mastersuppsats September 2001 Handledare: Ken Evans, Sherwood Psychotherapy Training Institute 1

2 Abstract Studien undersöker upplevelsen av dold mobbning på arbetsplatsen. Sju personer beskriver hur de upplevde fenomenet mobbning och vad denna erfarenhet inneburit för dem. Den fenomenologiska metoden användes. Insamling av data skedde genom djupintervjuer. Resultatet visar individens utsatthet i en situation där den som mobbar har makt. För den mobbade innebar detta en mängd negativa upplevelser och konsekvenser. De utsatta resignerade inför hopplösheten. Samtliga lämnade arbetsplatsen. Det var chefen, i sex fall av sju, som var mobbaren. Resultatet visar att arbetsmiljölagen och föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling (AFS 1993:17) inte följts i dessa fall. Studien visar betydelsen av chefer och ledare som genomgått en personlig utveckling. Detta för att förhindra att människor i de grupper de leder blir utsatta för mobbning. 2

3 MASTER I GESTALTPSYKOTERAPI 1 ABSTRACT 2 INLEDNING 5 FORSKNINGSFRÅGA 6 TEORI 7 Mobbning - bakgrund och forskning 7 Kort historik 7 Olika begrepp 8 Definition 9 Mobbning ett arbetsmiljöproblem 10 Från konflikt till mobbning 11 Mobbning en fråga om makt 13 Mobbning tar sig olika uttryck 14 Syndabockar 14 De mobbades upplevelser 16 Gestaltteoretisk grund 18 Psykoanalys och karaktärsanalys. 19 En existentiell terapi på fenomenologisk grund. 19 Österländska influenser 20 Gestaltpsykologin och fältteorin. 20 The cycle of Gestalt formation and destruction 21 METOD 23 Fenomenologisk metod 23 Begränsningar 24 Etik 24 Datainsamling 25 Djupintervjuer: 26 Utskrift av intervjuer: 27 Analys av materialet: 28 RESULTAT Hur de intervjuade ser på begreppet mobbning Presentation av de olika temana om de intervjuades upplevelser. 31 3

4 KÄNSLOR 31 MAKTLÖSHET 34 UNDERLÄGE 39 OSÄKERHET 44 RESIGNATION 47 PSYKOSOMATIK Kompletterande följdfrågor: Sammanfattande beskrivning av fenomenet mobbning 54 DISKUSSION OCH KONKLUSION 56 REFERENSER 59 APPENDIX 1 61 APPENDIX

5 INLEDNING Jag har valt att kalla mobbningen i min undersökning dold mobbning eftersom den ofta inte är synlig och uppenbar för omgivningen. I vissa fall är det inte tydligt ens för den som är utsatt för mobbningen. Det tar ibland lång tid, även för den mobbade, att förstå vad det är som händer. Därför är det inte heller så konstigt att de i omgivningen som inte själva är aktivt inblandade har svårt att se vad som pågår mitt ibland dem. Många gånger har jag undrat över vilka krafter som driver människor att handla så oetiskt mot varandra. Ofta är det händelser eller situationer som är svåra att ta på eller att bevisa. Det kan handla om allt från subtila antydningar till grövre kränkningar. Under det senaste decenniet har jag bevittnat hur såväl chefer som arbetskamrater hamnat i "återvändsgränd". Till slut blev hela arbetssituationen ohållbar för den utsatte. Inte ens då dessa personer slutligen valde eller tvingades att sluta på arbetet förstod omgivningen vad som verkligen hade hänt. Först då jag själv upplevde kränkande behandling på arbetet förstod jag att även jag var utsatt. Då blev jag medveten om hur oerhört utsatta människor kan bli på sin arbetsplats. Naturligtvis är det svårare för omgivningen att se det som inte är alldeles uppenbart. Jag tror att det saknas en medvetenhet om hur mobbning upplevs av den som är utsatt. Jag har valt att göra en fenomenologisk studie som beskriver upplevelsen, dvs. hur det känns för de individer som är utsatta för mobbning. Hur detta upplevs anser jag bäst återges genom de utsattas egna ord och beskrivningar. Jag vill belysa mobbning i dess olika former för att bidra till ökad kunskap om problematiken. Detta genom att beskriva hur utsatt en människa kan känna sig på sitt arbete. Min önskan är att denna studie bidrar till en ökad medvetenhet om människors utsatthet på arbetsplatsen. Min förhoppning är att en ökad medvetenhet även leder till ökat civilkurage på arbetet. 5

6 Forskningsfråga Titeln på min undersökning är: En fenomenologisk studie i de utsattas upplevelser av dold mobbning på arbetet Jag har valt benämningen dold mobbning då fenomenet ofta i vissa skeden är dolt och svårt att ta på även för den som är utsatt. För omgivningen är det naturligtvis ännu svårare att uppfatta kränkningar som riktas mot en individ om dessa inte är uppenbara. De två forskningsfrågorna: VAD är dold mobbning? Dvs. Vad upplevde du? HUR det upplevs av den som är som är utsatt? Dvs.Hur upplevde du det? Följdfrågor: 1. Vilken betydelse har detta fått för dig? Dvs. Vad har detta inneburit för dig? 2. Hur blev du medveten om din egen utsatthet? 3. Hur upphörde, alternativt undslapp du kränkningarna? 4. Hur känner du det idag, vid tanke på den egna utsattheten då? Mina frågor handlar om vad individen upplevt och hur det upplevdes. Jag ville få en djupare förståelse för vad denna ofta osynliga företeelse är och hur den upplevs av de som har personlig erfarenhet. Detta genom att undersöka vad dold mobbning är och hur det upplevs i de subjektiva beskrivningarna från de som själva varit vara utsatta för sk. kränkande särbehandling på arbetsplatsen. I följdfrågorna ville jag få reda på vad erfarenheten inneburit för individen, hur man blev medveten om sin utsatthet, hur kränkningen upphörde samt hur man känner det idag inför den situation man var i då. 6

7 Teori Under rubriken Mobbning bakgrund och forskning ger jag först en kort historik över fenomenet mobbning. Jag nämner något om de olika begrepp forskarna använder samt den definition som används i Sverige. Därefter har jag valt att belysa några olika aspekter om mobbning på arbetsplatsen som jag tycker är relevanta för denna studie. Dessa är de bl.a. mobbning ett arbetsmiljöproblem, från konflikt till mobbning samt mobbning en fråga om makt. Vidare beskriver jag hur mobbning tar sig olika uttryck samt olika forskares tolkningar och beskrivningar av syndabockar. Slutligen återger jag i detta avsnitt olika forskare beskrivningar över de mobbades upplevelser. Det är också denna aspekt på fenomenet, dvs. de mobbades upplevelser som är mitt eget fokus i denna studie. I avsnittet Gestaltteoretisk grund sammanfattar jag de olika teorier och riktningar som influerat och utgör grund för gestaltterori och metodik. Dessa beskriver jag under rubrikerna psykoanalys och karaktärsanalys, en existensiell terapi på fenomenologisk grund, österländska influenser och gestaltpsykologin och fältteorin. Jag ger även en sammanfattning av The cycle of Gestalt formation and destruction som är en modell för att beskriva energiflöde och beroendet mellan organism och omgivning. Gestaltteorin är den teori som ligger till grund för min forskning och som jag genom att göra en fenomenologisk studie även valt som metod. Mobbning - bakgrund och forskning Kort historik Ordet mobb förekom i socialpsykologisk forskning redan på 1920-talet. Med begreppet menades då ett oprovocerat eller organiserat överfall från en grupp människor mot ett offer. Den som senare använde ordet mobbing var etologen Konrad Lorenz då han beskrev djurs attacker i flock mot ett annat djur. Han drog även paralleller till människan och menar att gruppens attacker mot en enskild individ i själva verket är att betrakta som instinkthandlingar. (Olweus 1973) Peter Paul Heineman övertog uttrycket mobbing när han i slutet på sextiotalet studerade barns gruppbeteende och hur vissa barn blev utsedda till offer. Han ansåg att mobbning var allt från 7

8 ett mera godartat småretande till en aggressiv massattack. Han menade vidare att läget bäst beskrives med uttrycket alla mot en. (Nielsén, Stigendal 1973) En artikelserie i Dagens nyheter 1969 där Heineman behandlade apartheidfenomen och mobbingbeteende, satte fart på mobbningsdebatten i Sverige. I Boken: Mobbning gruppvåld bland barn och vuxna ger Heineman fallbeskrivningar samt pekar på nödvändigheten av forskning i skolmiljön. (Heineman 1972) Forskaren Dan Olweus är den som kommit att betyda mest för forskningen kring barns mobbning. Han utmanade i sin forskning den rådande uppfattningen att yttre avvikelse hos den mobbade var anledningen till mobbningen, dvs att avvikande barn blir föremål för mobbning. Forskningen visade bl.a. att i yttre avseende är vi nästan alla avvikande. Olweus forskning kom att vända upp och ner på det mesta av det man tidigare trott om mobbning. I sin bok Hackkycklingar och översittare (1973) skriver han att syndabocksteorin från socialpsykologin är den teori som har relevans för den sk hackkycklingsproblematiken. Syndabockstanken förekom redan i samband med de undersökningar om effekter av olika slags gruppledning som genomfördes av Lewin m.fl (Olweus 1973) Mobbning som ett problem i arbetslivet beskrevs först 1994 efter den forskning som startat tre år tidigare. I Sverige och Tyskland var den ledande forskaren Heinz Leyman och hans första vetenskapliga beskrivning publicerades med Arbetarskyddsstyrelsen som förläggare år Mobbningsforskning förekommer idag på många håll i Europa, men det skandinaviska utbudet av mobbningsforskningen dominerar. Olika begrepp I Sverige har man valt att använda termen mobbning efter rekommendation av nämnden för svensk språkvård. En del forskare har försökt ersätta ordet mobbning med andra begrepp. Åsikter om orsak varierar liksom vad man sätter i fokus och lägger vikt vid. Heinz Leyman (1992) ville ersätta ordet med begreppet psykiskt våld, eftersom mobbningssituationen riskerar att ge psykiska följdverkningar för individen. Ingela Thylefors (1987) talar istället om utstötning av syndabockar eller syndabocksfenomen. Tylefors anser att det är en bättre benämning därför att det också säger 8

9 något om orsaken till mobbningen. Hon menar att det är en kollektiv försvarsmekanism med en formellt oskyldig gruppmedlem som måltavla för andras missnöje. Olweus (1974) liknar syndabocksfenomenet vid förskjuten aggressivitet, dvs aggressiva tendenser har väckts men kan av ett eller annat skäl inte riktas mot sin naturliga måltavla utan överflyttas till ett oskyldigt och i regel ofarligare offer en syndabock. Den norske professorn Svein Kile (1993) kallade mobbningen för livsfarligt ledarskap i de fall då konflikten i första hand stod mellan chef och arbetstagare. Forskare i olika länder har valt olika begrepp för destruktiva aktiviteter bland barn och vuxna. I England och Australien använder man ordet bullying. I USA och Europa använder man bullying för situationer bland barn och mobbing avseende vuxna i arbetslivet. Dessutom förekommer termer som t.ex. psychological harassment samt whistle blowing då någon anställd larmat om oegentligheter och sedan blir attackerad för det. (Leyman 1986) Definition Arbetarskyddsstyrelsen benämner företeelser som i dagligt tal kallas för bl a vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning, trakasserier för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar, som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. (AFS 1993:17) (Appendix 1) Uttrycket kränkande särbehandling beskriver relativt väl innebörden av mobbning. Att bli utsatt för kränkning, förolämpningar, förnedrande eller orättvis behandling kan vara förenad med stor känslomässig smärta. Det kan handla om grov respektlöshet, som skadar individens integritet och hälsa. I värsta fall blir det en traumatisk upplevelse eller en kris för den som är utsatt. Betydelsen i ordet särbehandling innebär att man dessutom blivit utsatt för ett beteende som är annorlunda och skiljer sig från det man har rätt att förvänta sig. Statistiska Centralbyrån har valt en enklare definition: med mobbning menas elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater. I rättsliga sammanhang brukar mobbning benämnas som: klandervärt beteende. (Schéele 1993) 9

10 Forskarna Heinz Leyman och Ingela Tylefors, har valt att definiera mobbning på följande sätt: Mobbning handlar om att en eller flera personer regelbundet och under en längre tid utsätts för negativa handlingar på arbetsplatsen från en eller flera individer. Handlingarna förtar systematiskt en persons självkänsla, handlingsmöjligheter eller möjligheter till eget försvar. Situationerna kan försätta den utpekade i en allvarlig kris och i ett stresstillstånd som hotar att ge allvarliga och ibland kroniska och psykiska sociala handikapp. (Schéele 1993, s.13) Mobbning ett arbetsmiljöproblem Den första vetenskapliga beskrivningen av mobbning etc. på arbetsplatsen finns i boken The harassed worker (Brodsky 1976) Boken beskriver främst olika stressrelaterade fenomen i arbetsmiljön som t.ex. arbetsolyckor, utmattning från långa arbetspass, mentala reaktioner på monotona arbetsuppgifter, fysiologiska stressreaktioner samt även olika typer av konflikter. På grund av den bristfälliga differentieringen mellan olika typer av arbetsmiljöproblem hade boken då den kom ut ingen som helst effekt på arbetsmiljödebatten. Nya arbetsmiljölagar 1976 och instiftandet av en arbetsmiljöfond gav ekonomiska möjligheter att starta forskning kring psykosociala problem på arbetsplatserna. Detta medförde att forskningen i Sverige tog fart i början av 80-talet under ledning av Heinz Leyman. Som de hittills enda länderna i världen har Sverige, Norge och Finland arbetsmiljölagar som fastslår; att de anställda inte bara skall kunna bevara sin fysiska hälsa på arbetsplatsen utan även den psykiska. Mobbning i arbetslivet kan även omfatta mycket subtila former av attacker med svåra psykiska, samt även fysiska verkningar. Mobbning är en social företeelse som utlöser stress. Stress däremot är en biologisk företeelse. Det är en beteckningen för en fysiologisk reaktion som utlöser stresshormoner, bl.a. adrenalin. Mobbning är en av dessa socialpsykologiska stressorer som innebär en psykisk belastning, vilken i sin tur kan utmynna i biologiska stressreaktioner. Heinz Leyman (1992) anser att mobbning är en extrem social stressor. Även personer som inte är direkt involverade påverkas av mobbningen. Arbetskamrater som utan egen medverkan får bevittna hur en arbetskamrat blir kränkande behandlad, kan bli mycket illa berörda. Troligen skulle många vilja ingripa, men vågar inte av rädsla för att få gruppen eller arbetsgivaren emot sig. (Schéele 1993) 10

11 Stress i arbetslivet är en kombination av stor arbetsbelastning och låg egenkontroll, dvs. möjlighet för den anställde att själv påverka väsentliga delar av sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö. Lennart Lewi, stressforskare vid Karolinska institutet redovisar ett antal problem: * Medarbetare ges inte tillräckligt med tid att utföra arbetet på ett tillfredställande sätt. * Arbetsuppgifterna är inte klart definierade. * Frånvaro av feedback. * Avsaknad av möjlighet att framföra synpunkter och klagomål, eller att de negligeras. * Dålig överensstämmelse mellan ansvar och befogenheter. * Outtalade eller orealistiska målsättningar. * Underutnyttjande av den anställdes förmåga och kvalifikationer. (Levi 1997) Orsakerna till att en arbetskamrat mobbas kan vara flera. Man kan dock konstatera att i de arbetsgrupper som har ett bra arbetsklimat uppstår sällan fenomenet mobbning. Där flyter arbetet normalt och man löser problemen när de dyker upp. Där råder istället en god dialog och kontakt mellan arbetsledning och medarbetare. Från konflikt till mobbning Konflikter är en naturlig del av livet inom alla arbetsgrupper. Konflikten finns vanligtvis i de närmaste relationerna. Det är oftast de närmaste medarbetarna och chefen som är berörda då människor har olika uppfattning på arbetsplatsen. Det är ytterst sällan som det finns flera hierarkiska nivåer mellan de människor som är involverade i en konflikt. Det beror på hur konflikterna hanteras om de får positiva eller negativa konsekvenser. De norska forskarna Björg Aase Sörensen och Asbjörn Grimsmo menar att en helt konfliktfri arbetsplats inte går att skapa och att den inte heller är önskvärd. Det är ju konflikterna som gör arbetet intressant då olika uppfattningar bryts mot varandra. Men det gäller att förhindra att konflikterna blir destruktiva. I boken Varma och kalla konflikter i det nya arbetslivet, definieras de kalla konflikterna som professionella konflikter. Det kan handla om en ren lönefråga eller en intern strid i ett företag. Kalla konflikter kännetecknas av att det finns klara regler och normer för hur 11

12 de ska hanteras. Dessa konflikter får sällan några skadliga följder för enskilda personer. Varma konflikter sker däremot mellan personer. Det hela kan börja som en kall konflikt. Därefter kan den utvecklas till att bli djupt personlig och därför också hälsofarlig. (Lindahl 2001) Många av de som blivit mobbade har svårt att svara på hur länge de blivit mobbade. Från att ha varit en hård konflikt som trots allt kan tolereras kan det ha varit en flytande övergång till personangrepp och andra respektlösa kränkningar. Detta kan vara en förklaring till att många har svårt att säga hur länge problemen pågått. I en annan undersökning bland anställda inom norska företag svarade 38 procent att de ofta upplevde konflikter på sin egen arbetsplats. Dessa forskare menar att konflikter i företag eller organisationer främst handlar om: * makt och inflytande * fördelning och användning av begränsade resurser * fastställande av mål och arbetsmetoder * fördelning av ansvar och arbetsuppgifter. Trappas konflikten upp ökar parternas negativa känslor för varandra. Problemet tenderar därefter att alltmer handla om vem som har rätt än vad som är rätt. Parternas prestige och status hotas. Detta märks särskilt i fall då någon upplever sig vara mobbad. Offret har en intensiv upplevelse av att vara orättvist och respektlöst behandlad, samtidigt som motparten upplever offret som en besvärlig eller omöjlig person. (Einarsen, Raknes, Matthiesen, Hellesöy 1998). Även Gunilla Björk, forskare vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg anser att mobbning inte är det samma som en konflikt. Däremot kan det bli mobbning av en konflikt om inget görs åt konflikten. Den stora skillnaden är att konflikten oftast är kortvarig medan mobbning kan vara en lång och smärtsam process. Ett gemensamt drag mellan konflikt och mobbning är tystnaden som en kollektiv strategi. Det är tystnaden kring mobbningen som ofta utgör hinder för förändring. (Björk, 1999) 12

13 Mobbning en fråga om makt Det har framkommit under intervjuer och i psykosociala arbetsmiljöundersökningar på företag att chefens sätt, dvs. hur chefen bemöter sina medarbetare är en av de viktigaste faktorerna för trivseln i arbetet. Chefer som inte behandlar sin personal väl kan genom sitt dåliga ledarskap åstadkomma stor skada i företaget eller i organisationen. Det största hotet mot en arbetstagare är om personen blir illa behandlad av chefen eller arbetsgivaren. Risken för den anställde blir påtagligt större när det är chefen som mobbar. Det är inte bara risk för den anställde utan även risk för att verksamheten blir lidande. I de flesta befattningsbeskrivningar finns nästan utan undantag inskrivet att det är chefens skyldighet att utveckla verksamheten. Varje chef är skyldig att göra något åt förhållanden som hindrar verksamheten från att fungera och utvecklas. (Engquist 1994) Det finns flera exempel på kränkningar. Det kan vara kritiserande och nedlåtande bemötande. Frysning av lön och förmåner, utebliven information. Det kan röra sig om snedfördelning av arbetsuppgifter, för många, för svåra eller för få. Fråntagande av arbetsuppgifter, arbetsverktyg och arbetsrum är ett annat sätt att göra livet svårt för den underställde. Det finns även mobbning av mer systematisk karaktär från arbetsgivarens sida. Det kan vara fula och ibland även förbjudna metoder, för att provocera fram en uppsägning av en anställd som man vill bli av med. (Schéele 1993) Berit Ås, den norska sociologen och politikern talar om fem härskartekniker som använts av manssamhället gentemot kvinnor. Tekniken används även mot underställda. De härskartekniker vissa chefen använder mot de som står i beroendeförhållande är: Att göras osynlig. Tror verkligen någon att det är utan verkan? Att den som drabbas blir blyg och hämmad eller aggressivt påstridig? kommenterar Berit Ås. Förlöjligande. Att med hjälp av skämt ge löjliga kommentarer. Undanhållande av information. Den som har makten har också makten över informationen. Dubbelbestraffningen. Innebörden uttrycks bäst i det av sociologen Robert Merton myntade uttrycket: damn if you do and damn if you don t. 13

14 Påförande av skuld och skam. Den som befinner sig i maktposition kan både förlöjliga och undanhålla information vilket gör att dessa härskartekniker tillsammans med skuld och skam flyter samman. (Nevander Friström 2001) Bland mobbningsforskarna är det främst Svein Kile, specialist i organisationspsykologi, som skrivit om det hälsovådliga ledarskapet. I den svenska upplagan översatt till Livsfarligt ledarskap. Kile skriver om övergreppen som mer eller mindre dolda. Det sker ofta mellan fyra ögon. Kile tar även upp problemet att inte ens de fackligt förtroendevalda har tillräcklig utbildning eller insikt för att förstå vad den mobbade är utsatt för. Oftast tystas problemet ner. Mobbningen maskeras bort och osynliggörs. Mobbning tar sig olika uttryck Schéele (1993) delar in mobbning i två olika typer av kränkning. * Utstötning består av aktiva, destruktiva handlingar som riktas mot en person. * Utfrysning består till största delen av beteenden som försöker osynliggöra en person. Det kan vara svårt för utomstående att upptäcka mobbning då man inte själv är involverad och utsatt. Det kan handla om förtal, skvaller och lögner. Arbetet försvåras genom felaktig eller utebliven information. Ibland kan det röra sig om rent sabotage. Det kan handla om olika former av åsidosättande, överkontroll eller spioneri. Det kan vara förföljelser och hot. Sexuella trakasserier kan också vara ett sätt som syftar till att förnedra personen eller visa sin makt. Vanligen ser man inslag av flera trakasserande handlingar samtidigt där intensiteten eller tydligheten ökar med tiden. Den vanligast förekommande negativa handlingen som riktas mot mobbningsoffren är att undanhålla information. I den stora norska arbetsplatsundersökningen visade det sig att 39% av mobbningsoffren varje vecka undanhölls information så att jobbet försvårades till skillnad mot de som inte mobbades där siffran var 7,5%. Negligering av åsikter samt påminnelse om misstag var andra vanligt förekommande negativa handlingar som de mobbade utsattes för. (Einarsen Raknes, Matthiesen, och Hellesöy, 1998) Syndabockar Syndabocksfenomenet kan ses som en kollektiv försvarsmekanism där en gruppmedlem blir måltavla för andras missnöje. På arbetsplatser där vi dagligen hindras i vårt arbete av 14

15 svårigheter och problem, är det lätt hänt att irritationen riktas mot någon i den närmaste omgivningen. Då man inte kan påverka de verkliga problemen ligger det nära till hands att utse en syndabock. På syndabocken kan man lasta av sig sin irritation. (Schéele 1993) Syndabocksteorin härstammar från socialpsykologin. Syndabockstanken förekom redan i slutet på 30-talet då Kurt Lewin studerade gruppledning och de olika typerna av ledarskap som betecknats som; ett auktoritärt, ett demokratiskt eller ett laissez-faire ledarskap. Man konstaterade då att det var särskilt under det auktoritära ledarskapet som någon i gruppen kunde bli utsatt för omotiverade negativa reaktioner från de andra gruppmedlemmarna. (Olweus 1973) En tanke i helt motsatt riktning framförs av Thylefors. Hon menar däremot att demokratiseringen inom arbetslivet också lett till ett både upplevt och formellt större ansvar för var och en på arbetsplatsen. Det bidrar enligt henne till att individens behov av avlastning och skuldbefrielse ökar, exempelvis genom att utpeka syndabockar. Tidigare, då det fanns en ofta given antagonism mellan anställda och chefer, i det auktoritära ledarskapet, fyllde chefen ofta funktionen av syndabock. Med nya typer av chefer är denna funktion inte lika självklar och man söker andra syndabockar. Det är svårt att hata den bussige chefen. (Thylefors 1987, s.26). Enligt Ingela Thylefors kan mobbning uppstå eller förstärkas i en arbetsgrupp med en idealiserad ledare, och allmänt uppskattad ledare, som inte ger utrymme för aggressioner, missnöje eller andra negativa känslor. Då projiceras dessa känslor på någon annan i gruppen. Om ledaren inte står ut med aggressionen blir den något hotfullt. Den blir destruktiv och måste avlägsnas. Stämplingen av en syndabock ligger då nära till hands. Om ledare strävar efter att leva ut till en idealiserad bild av hur en chef ska vara, tex. som en god förälder tillåts inte dessa uttryck. Illusionen skulle ju i så fall punkteras. Istället projiceras dessa känslor på någon annan. Därför är det möjligt att många grupper med, som de flesta tycker, bra ledare ändå använder sig av syndabockar. Syndabocken blir då främst den som försöker hota idealbilden. (Thylefors 1987) Paul Moxnes, professor i organisationspsykologi, menar att de som i första hand använder sig av syndabockar är personer som själva har reell makt och inflytande. Syndabocken är maktelitens främsta redskap. Det är de som själva är aktiva, starka och trygga i systemet som går ut hårdast mot syndabocken. För dessa personer fungerar syndabocken som avledare och 15

16 avlastning. Det sk. fotfolket däremot förmås inte använda syndabocken så särskilt mycket, utan blir sittande kvar med sin ångest. För ledare är syndabocken ett praktiskt sätt när de ska försvara sig mot sin egen ångest. Det är skönt att ha en människa till hands att bli arg på, utan att det får negativa konsekvenser för en själv eller organisationen. Ty syndabocken är en person som inte slår tillbaka. (Moxnes 1991, s 142). De mobbades upplevelser Svein Kile beskriver i sin bok hur starkt känsloladdade de utsattas upplevelse är och hur ovilliga de är att acceptera ens de svagaste antydningar som inte stöder deras upplevelser. Han menar att det är förknippat med så starka känslor att den som vill få del av den mobbades upplevelser måste godta varje påstående som sägs i intervjun. Annars är det inte möjligt att bevara det förtroende som krävs för att få offrets hela och fullständiga version. (Kile 1993, s.112) En vanlig fråga är om den mobbade verkligen är mobbad eller inte. Den amerikanske forskaren Carol Brodsky skiljer mellan subjektivt upplevda trakasserier och objektivt upplevde trakasserier i sin bok The Harassed Worker (Brodsky 1976). Enligt henne kan det endast kallas mobbning om det finns både yttre observerbara faktorer och individuella subjektiva faktorer. I Norge anser forskarna Einarsen Raknes, Matthiesen, och Hellesöy (1998) det irrelevant att betrakta mobbning som ett subjektivt eller objektivt fenomen. De menar att det avgörande är om personen själv känner sig mobbad. De anser att kravet att mobbning ska vara något objektivt och observerbart är fel infallsvinkel på problemet då människor uppfattar och bedömer situationer olika. I den omfattande mobbningsundersökning dessa forskare gjorde i Norge 1990 bland arbetstagare på arbetsplatser blev offren ombedda att berätta med egna ord hur de blev mobbade. Utifrån dessa beskrivningar kan tillvägagångssätten delas i tre huvudgrupper: 1. Social och/eller organisatorisk utstötning. Den vanligaste sociala utstötningen är att man blir förbisedd, utfrusen eller utestängd från kollegornas eller chefernas sociala gemenskap. Den organisatoriska utstötningen innebär att man blir förbigången, degraderad eller överflödig i organisationen 16

17 2. Beskyllningar om dåligt utfört arbete. Man kan bli orättfärdigt beskylld för dåligt arbete och få sin yrkesskicklighet ifrågasatt. Man känner sig motarbetad och till och med utsatt för medvetna sabotage i sitt arbete. 3. Elaka, nedsättande kommentarer, miner och "skämt". Olika kommentarer om kläder, utseende och öknamn förekommer, även om det är mera sällsynt. (Einarsen Raknes, Matthiesen, och Hellesöy, 1998) Bristande situationskompetens uppges vara ett skäl till att den mobbade har det svårare att ta sig igenom en kritisk situation. En svag självtillit, tillhörighet och möjlighet eller förmåga att skapa allianser kan vara en anledning. I forskning inom skolan har man i ett par fall tidigt kunnat identifiera vilka elever som var i riskzonen för att kunna bli mobbningsfall och man har kunnat bryta en tänkbar offerutveckling. (Björk, 1999) Detta belyser det komplexa i situationen. Det vill säga det faktum att vi alla kan drabbas, men vi reagerar olika. Vi reagerar olika vid såväl tillfällen som sammanhang. Ofta har de som varit utsatta för mobbning svårt att dra sig till minnes när och hur mobbningen började. Någon gång har gränserna för respekt och medmänsklighet överskridits. Lika väl som de i vissa fall kommit plötsligt och direkt kan det ha varit en längre och flytande övergång för att så småningom upplevas som personangrepp av den som är utsatt. Forskarna menar att en förklaring till varför det kan vara svårt för den mobbade är att den första reaktionen hos offret är osäkerhet och förvirring. De blir oroliga och förstår inte vad som händer. I vissa fall börjar de undra om det är de själva eller de andra det är fel på. Många vill dessutom i det längsta föredra att inte sätta stämpeln mobbad på sig själv. (Einarsen, Raknes, Matthiesen, Hellesöy, 1998, s.59) En svårighet är tystnaden kring mobbningen. Att människor själva inte förmår eller i det längsta drar sig för att tala om det som händer. En orsak till tystnaden är att mobbning är förenat med skam. Det är en skam att vara mobbad eller att någon i familjen är det. Det är naturligtvis även skamligt att mobba, varför ingen riktigt vill kännas vid hur de egna handlingarna kan påverka en annan människa. Det vore bra om detta tabu kunde brytas för att ge möjligheter till åtgärder för förändring. (Björk 1999) En mobbningssituation lämnar ingen oskadad. Det är en upplevelse av ett slag som ingen kan glömma. Svein Kile ifrågasätter antagandet att människor kan växa genom en smärtsam 17

18 upplevelse som exempelvis mobbning. Han skriver att bland de allra flesta han har mött är den typiska erfarenheten en känsla av förlust; av tro på människor, på rättvisa, på egen styrka, på varaktig och äkta medkänsla. (Kile 1993) Upplevelser och effekterna av en kränkning är individuella. Alla kan drabbas, men reagerar olika. En del personer blir så djupt förolämpade och sårade att de blir sjuka och så småningom kanske förtidspensionerade. Andra söker nytt jobb - tar sin kappsäck och går. Några har mer eller mindre fastnat i sk. rättshaveri beteenden. Det är människor som i åratal envist har stridit för upprättelse i instans efter instans. Detta utan att egentligen ha uppnått annat än ökande bitterhet, envishet och andras utmattning. I många fall släcker man på ett systematiskt sätt en persons självkänsla och möjligheter. (Schéele 1993) Den kristna etiken i vår kultur har lärt oss att vi hellre ska vända andra kinden till än utkräva hämnd då vi blir utsatta för elaka handlingar. Beroende på vilken betydelse kränkningen haft för oss hämnas vi ibland, men oftast inte. Som barn har vi alla hämnats ibland. Under socialiseringsprocessen, fick vi sedan lära oss att samarbeta med andra. Vi fick öva oss i att dels behärska impulsen att vara elaka, dels att behärska impulsen att hämnas. Det är därför vanligt med hämndkänslor hos de som blivit kränkta. Hämnden kan för den som blivit kränkt kännas som en form av upprättelse. Hämnd och önskan om upprättelse är vanliga är vanliga reaktioner hos den som blivit utsatt för kränkning. Alternativet är att den som blivit mobbad och övriga involverade ges möjligheter till andra former av upprättelse som kanske även kan leda till försoning och förlåtelse. (Nevander Friström 2001) Det är viktigt att alltid och utan undantag ta problem på allvar när en person upplever sig illa behandlad och tar det svåra steget att berätta om detta. Det kan vara mycket svårt att "utifrån" konstatera att mobbning pågår, om man inte själv på något sätt är involverad. Den som blir motarbetad märker det naturligtvis. Man blir antingen behandlad som om man vore luft, dvs utfryst eller utsatt för aktiva handlingar, öppet eller bakom ryggen, dvs utstött. (Schéele 1993) Gestaltteoretisk grund Gestalt är en psykoterapi metod som kan liknas vid ett träd, med rötterna i psykoanalys och karaktärsanalys. Stammen är fenomenologi och existentialism och grenarna sträcker sig mot österländska filosofier och transpersonell förståelse. Trädet står i en omgivning av holism och fältteori med vilka det är fast sammanlänkat. 18

19 (Min översättning) (Clarksson 1989, s.15) Psykoanalys och karaktärsanalys. Psykoanalysen är en teoretisk grund i gestaltterapin. Det är teorin om det omedvetnas betydelse samt personlighetsutvecklingen och mönster för mänskliga relationer. Freuds betoning på det som är djupt undanträngt skiljer sig från gestaltterapins holistiska syn. Som metod anses psykoanalysen begränsad enligt gestaltterapins förespråkare. Den har inte en helhetssyn på hur organismen fungerar och att individ och omgivning är ständigt interagerande delar av samma system. Gestaltterapin har tagit till sig mycket av Reichs kroppsorientering och karaktärsanalys. Han införde kroppen i det psykoterapeutiska arbetet. Människan är en organism och en helhet där kropp och psyke är delar av samma helhet. Reich upptäckte att motstånd inte bara är psykiska som i psykoanalysen. Motstånd inbegriper hela organismen, även kroppen. Motstånd i kroppen kan utvecklas till muskelpansar. En existentiell terapi på fenomenologisk grund. Gestaltterapin är en existentiell terapi på fenomenologisk grund. Det innebär att människans upplevelser bara kan förstås genom den personens egen beskrivning av sin situation. Fenomenologin arbetar med den egna erfarenheten i observationen, med tanken i analysen och med språket i beskrivningen. I sin doktorsavhandling skriver Bengtsson (1991) om detta och att Martin Bubers dialogfilosofi står fenomenologin nära. Martin Buber är den som främst talat om relationens betydelse och att det är inom ramen för en relationen som två människor kan utvecklas och växa. Den dialogiska principen som Martin Buber utvecklade ingår i en lång filosofisk tradition som börjar med Platons sokratiska dialoger. Det är i samspelet mellan jag och du (I-Thou) som min upplevelse av världen skapas och det är i relationen med andra som mitt liv får mening. Jag blir till i förhållande till Duet; i det jag blir till som Jag säger jag Du Allt verkligt liv är möte. (Buber 1990, s.18) Buber menar att kunskap utvecklas i kommunikationen mellan språkkompetenta subjekt. För barnet innebär detta till exempel att när det lär sig språket inte endast lär sig orden utan även ett sätt att leva. Att lära sig språket innebär att få kunskap om världen. (Buber 1990) 19

20 Martin Bubers dialogfilosofi har haft ett betydande inflytande inom många olika områden som till exempel etik, teologi, samhällsvetenskap, pedagogik, psykologi och psykoterapi. (Israel 1992) Att varje människa måste ta ansvar för sitt eget liv är den tanke från existentialismen som påverkat Gestaltterapin mest. Människan har själv ansvar för hur hon känner, tänker och gör. Vi har alla en förmåga at ta ansvar svara an. Vi kan inte ta ansvar för hur andra människor känner och tänker. Gränsen mellan vad som är jag och du är tydlig. Det är då vi förlorar oss och inte vet var gränsen mellan vårt eget och andras ansvar går. Vi börjar kanske ta ansvar för vad andra gör eller inte gör, eller börjar klandra andra för vad vi själva gör. Förvirringen om var våra ansvarsgränser går bibehålls genom olika försvarsmekanismer. I existentialismen talar man om val. Alla handlingar innebär val. Österländska influenser De österländska filosofiernas påverkan på gestaltterapin handlar främst om förhållningssättet samt fokuseringen på det som händer - här och nu. En fullständig medvetenhet i nuet kallas i gestaltterapin för - Awareness. Koncentration och integration är andra begrepp. Det är viktigt att vara - i kontakt - för att leva fullt och helt i sin egen naturliga rytm. Människan kan bara utvecklas genom att bli mer av det hon redan är. Man kan inte bli något man inte är. (Perls, Hefferline, Goodman, 1951,1994) Att använda sig av paradoxer är en annan viktig influens som innebär att förändring sker, när man vågar stanna i det som är, istället för att försöka bli det man inte är. Ytterligare en paradox är nödvändigheten av att skapa ett tomrum inom sig för att bereda plats för något nytt. Att tänka och arbeta med polariteter innebär att motsatserna ska mötas och inte göra av med energi genom att bekämpa varandra. (Perls 1975) Gestaltpsykologin och fältteorin. Grundläggande för gestaltpsykologin är den så kallade fältteorin. Fältet är ett system. I dynamiska system eller helheter, påverkar en förändring i någon enskild del hela systemet. Fältteorin är också en viktig del i gestaltterapin. För att förstå människan måste vi alltid se henne i sitt sammanhang, det system hon befinner sig i. Kurt Lewin, grundaren av fältteorin menade att en människa är en del av ett dynamiskt fält och att varje förändring kommer att visa 20

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Antagen xxx Framtagen av Vendela Muhrén, Linda Häggström och Ann-Louise Nyberg. Kommunledningsförvaltningen Handlingsplanen ska ses som ett

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Riktlinjer mot kränkande särbehandling Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Riktlinjer mot kränkande särbehandling Innehåll RIKTLINJER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 3 Vad menas med kränkande särbehandling?... 3 Exempel

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Den yttersta tragedin

Den yttersta tragedin Den yttersta tragedin Är inte den onda människans brutalitet Utan de goda människornas tystnad KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET (Föreskriften) Vad betyder kränkning? Förolämpa Våldföra sig på Mobbning

Läs mer

0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 0! 72:

0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 0! 72: INNEHÅLL! "#$%%&'(()#*'+,('-&.$&/#$.0/ 1 0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 %234 5.672 5 %28 5 %28 5 /! 9 /!! 9 %28 7 9 '88: 0! 72: 2 Trakasserier och diskriminering förbjuds i lagarna om förbud mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer. utstötning från arbetslivet!

En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer. utstötning från arbetslivet! En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer samt social utstötning från arbetslivet! Nutidens stora häxjakter sker på arbetsplatserna. Man utser

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala för område Herrestad/Centrala Alla elever, vårdnadshavare och personal skall informeras om vår plan mot mobbning och kränkande. Denna plan beslutades på LSG 060928 efter diskussion på alla enheters arbetsplatsträffar

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda

Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda Handläggningsordning 1 (8) 2015-02-23 Ö FHS 117/2015 Handläggningsordning vid misstanke om trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling riktad mot anställda Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER 0 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Utgångspunkt Denna handlingsplan gäller för alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Kungälvs kommun. Arbetsgivaren har huvudansvaret

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Nordiskt arbetsmiljöforum 3.-5.9.2014 Marjut Joki 1 Definitioner Arbetsplatsmobbning (Vartia) Med arbetsplatsmobbning avses situationer där en medarbetare systematiskt

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1993:17 Utkom från trycket den 26 oktober 1993 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1993:17 Utkom från trycket den 26 oktober 1993 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1993:17 Utkom från trycket den 26 oktober 1993 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Beslutad den 21 september 1993 AFS 1993:17 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Riktlinjer mot kränkande särbehandling, trakasserier och mobbing

Riktlinjer mot kränkande särbehandling, trakasserier och mobbing SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 4 (lo) Sammanträdesdatum 2013-01-15 1 Riktlinjer mot kränkande särbehandling, trakasserier och mobbing Dnr 2012/414 INLEDNING Sala kommun strävar efter en trygg

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer