Kungörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-09-25. Kungörelse"

Transkript

1 Kungörelse Kommunfullmäktige i Tranemo kommun sammanträder i Tranemosalen, kommunkontoret i Tranemo måndagen den 8 september 2014 kl för behandling av följande ärenden: 1 Justering 2 Inkomna motioner och medborgarförslag - Medborgarförslag om skolgården i Dalstorp - Medborgarförslag om fruktbyten - Medborgarförslag om simundervisning - Motion om grönare omgivning för framtida generationer - Motion om införandegaranti - Motion om att upprätta en gemensam policy för utvecklingssamtal på skolorna i Tranemo kommun 3 Inkommen fråga - Fråga om en antagen motion om hastighetssänkning 4 Svar på fråga om en antagen motion om hastighetssänkning 5 Svar på medborgarförslag om fri tillgång till alla medier på biblioteket 6 Svar på medborgarförslag om gratis broddar till personer över 65 år 7 Svar på motion om möjlighet att införa busstaxi 8 Svar på motion om att landsbygdssäkra politiska beslut 9 Tilldelningsbeslut för om- och tillbyggnad av Sjötoftaskolan 10 Ny taxa för brandskyddskontroll och sotning 11 Fastighetsförvärv Ljungsnäs 1:1 Sveaskog 12 Årsredovisning Bengt Claessons minnesfond 13 Vägledningsdebatt Trivsel- och Trygghetsberedningen gällande integrationspolicy 14 Tillfällig överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända som beviljats uppehållstillstånd 15 Rådens roll i den kommunala organisationen 16 Rapport om ej verkställda beslut inom socialtjänsten, andra kvartalet Eventuella rapporter från beredningarna

2 18 Eventuellt inkomna ärenden Tranemo dag som ovan Lars-Åke Larsson Ordförande Tina Haglund sekreterare I tur att justera är Rune Eriksson (C) och Tony Hansen (S). Justering föreslås till fredagen den 12 september kl i kommunhuset.

3

4

5

6

7

8

9

10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och kulturutskottet Sid 1 av 1 KS/2013: Svar på Medborgarförslag om fri tillgång till all media på biblioteket Bildnings- och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Anta medborgarförslaget om fri tillgång till all media på biblioteket under förutsättning att Budgetberedningen möjliggör kompensation för verksamheten i budget Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Tranemo kommun den Förslagsställaren vill att det ska vara fri tillgång till all media på biblioteket. Idag tar biblioteket en avgift på 30 kr/vecka, för att låna ut DVD-film för vuxna. Avgiften ska täcka inköpskostnaden som är cirka 500 kr/film inkl. utlåningsrättighet. Förslagsställaren menar att det är viktigt att lyfta fram den kvalitetsfilm som biblioteken erbjuder ur flera perspektiv bl.a. ska alla medborgare kunna tillgodogöra sig bibliotekets utbud och film idag är en del av det läsfrämjande arbetet då film ofta baseras på litteratur. Förvaltningen har i beredningen av ärendet kontaktat förslagsställaren och tagit del av bl.a. statistik från andra bibliotek som har valt att inte ha avgifter på media, som Borås, Ulricehamn och Vårgårda. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

12 Vår ref: Fredrike Holzhausen Henriksson Bibliotekschef/Allmänkulturansvarig Datum: Dnr: 2013:870 Svar på Medborgarförslag om fri tillgång till all media på biblioteket Förslag till beslut Anta medborgarförslaget om fri tillgång till all media på biblioteket Kompensera verksamhetens kostnader i budget 2015 Beslutsmotivering Tranemo folkbiblioteket tog 2013 bort avgiften för uthyrning av kvalitativ film för barn. Detta för att öka tillgängligheten för kvalitativ film och främja språkutveckling för t.ex. barn med annat modermål en svenska, barn som har någon form av läsfunktionsnedsättning eller barn i socioekonomiskt svaga familjer. Bibliotekslagen (SFS 2013:801) uttrycker att folkbiblioteken ska ge särskild uppmärksamhet åt utsatta grupper och vara anpassade till användarnas behov samt främja delaktighet i kulturlivet. Resultatet är positivt och vi upplever att det lånas ut mer film till fler familjer. Genom avgiftsfria utlån av film även för vuxna kan vi tillgängliggöra kultur för alla och lyfta fram och marknadsföra den kvalitetsfilm som vi erbjuder på biblioteket och som ofta refererar till litteratur. Bibliotekets kvalitetsfilm har sitt ursprung från hela världen. Genom att ta bort avgiften så kan vi öka tillgängligheten och arbeta med film som läsfrämjande insats för bland annat vuxna med annat modermål än svenska, har någon form av läsfunktionsnedsättning eller är socioekomiskt svaga. Många kommuner har idag tagit bort avgiften på film eftersom den nya tekniken ger möjlighet för många att själva ladda ner filmer. Bibliotekets uppdrag är att tillgängliggöra kvalitativ film till alla, även de som idag inte har tillgång till den nya tekniken. Anslaget för media har legat konstant under flera år men har påverkats av ökade kostnader som avgiftsfri barnfilm och ökad e-boksnedladdning. Anslaget för media bör höjas med kr/år för att täcka normala kostnadsökningar och kompensera inköp av film samt höjda kostnader för e-boksnedladdning. Den film som biblioteket köper in har utlåningsrättigheter och kostar cirka 500 kr/film.

13 Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag skrivit av Victoria Klaiber, Tranemo har inkommit till kommunen. Förslagsställaren vill att det ska vara fri tillgång till all media på biblioteket. Idag tar biblioteket en avgift på 30 kr/vecka, för att låna ut DVDfilm för vuxna. Avgiften ska täcka inköpskostnaden som är cirka 500 kr/film inkl. utlåningsrättighet. Förslagsställaren menar att det är viktigt att lyfta fram den kvalitetsfilm som biblioteken erbjuder ur flera perspektiv bl.a. ska alla medborgare kunna tillgodogöra sig bibliotekets utbud och film idag är en del av det läsfrämjande arbetet då film ofta baseras på litteratur. Förvaltningen har i beredningen av ärendet kontaktat förslagsställaren och tagit del av bl.a. statistik från andra bibliotek som har valt att inte ha avgifter på media, som Borås, Ulricehamn och Vårgårda. Beslutet skickas till Förslagsställaren Handläggare Lärandesektionen Thomas Åhman Sektionschef Lärandesektionen Fredrike Holzhausen Henriksson Bibliotekschef/Allmänkultur 2 (2)

14

15

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgs- och folkhälsoutskottet Sid 1 av Medborgarförslag om gratis broddar till personer över 65 år KS/2014:72 Omsorgs- och folkhälsoutskottets beslut förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Medborgarförslagets intention att stimulera till broddanvändning besvaras Tranemo kommun erbjuder under vintersäsongen 2014/15 de pensionärer som inköpt broddar en gratis lunch på något av kommunens vård- och omsorgsboenden. Sammanfattning av ärendet Lars Gunnar Rubne har lämnat ett medborgarförslag angående Gratis broddar till pensionärer Förslagsställaren anser att för att förebygga fallskador bör Tranemo kommun tillhandahålla gratis broddar till personer fyllda 65 år. De som är intresserade får hämta sina broddar på t ex bibliotek, apotek vårdcentral eller liknande. Som förslagsställaren anger är det naturligtvis angeläget att på olika sätt minska fallskadorna. Inom omsorgsverksamheten arbetar man kontinuerligt med dessa frågor, inte minst då många av fallolyckorna sker inomhus. Broddar är ett bra hjälpmedel vid halka vintertid. Det är dock viktigt att inte bara hämta ett par broddar. De måste användas. Har man själv tagit beslut om att köpa broddar är förutsättningarna troligtvis större för att man även använder dessa. Det känns dock angeläget från kommunens sida att i någon mån stimulera till sådana inköp. Ett sätt att stimulera till inköp som några år använts i Halmstads kommun är att erbjuda de pensionärer som köpt broddar en gratis lunch på ett vård- och omsorgsboende. Detta har enligt Halmstads kommun fungerat bra och har även lett till andra positiva effekter såsom att pensionärer på detta sätt träffat andra liksom att man upptäckt den lunchmöjlighet som vård- och omsorgsboendena erbjuder. Därför föreslås att Tranemo kommun vintersäsongen 2014/15 på prov inför att de pensionärer som inköpt broddar och kan uppvisa inköpskvitto på detta erbjuds en gratis lunch på något av kommunens vård- och omsorgsboenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag från Lars Gunnar Rubne Föredragning och debatt Sektionschef Arne Willhammar föredrar ärendet Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

17 Vår ref: Arne Willhammar Sektionschef Datum: Dnr: 2014:72 Svar på Medborgarförslag om gratis broddar till personer över 65 år Förslag till beslut Tranemo kommun erbjuder under vintersäsongen 2014/15 de pensionärer som inköpt broddar en gratis lunch på något av kommunens vård- och omsorgsboenden. Medborgarförslaget anses därmed besvarat. Sammanfattning av ärendet Som förslagsställaren anger är det naturligtvis angeläget att på olika sätt minska fallskadorna. Inom omsorgsverksamheten arbetar man kontinuerligt med dessa frågor, inte minst då många av fallolyckorna sker inomhus. Broddar är ett bra hjälpmedel vid halka vintertid. Det är dock viktigt att inte bara hämta ett par broddar. De måste användas. Har man själv tagit beslut om att köpa broddar är förutsättningarna troligtvis större för att man även använder dessa. Det känns dock angeläget från kommunens sida att i någon mån stimulera till sådana inköp. Ett sätt att stimulera till inköp som några år använts i Halmstads kommun är att erbjuda de pensionärer som köpt broddar en gratis lunch på ett vård- och omsorgsboende. Detta har enligt Halmstads kommun fungerat bra och har även lett till andra positiva effekter såsom att pensionärer på detta sätt träffat andra liksom att man upptäckt den lunchmöjlighet som vård- och omsorgsboendena erbjuder. Därför föreslås att Tranemo kommun vintersäsongen 2014/15 på prov inför att de pensionärer som inköpt broddar och kan uppvisa inköpskvitto på detta erbjuds en gratis lunch på något av kommunens vård- och omsorgsboenden. Ärendet Lars Gunnar Rubne har lämnat ett medborgarförslag angående Gratis broddar till pensionärer Förslagsställaren anser att för att förebygga fallskador bör Tranemo kommun tillhandahålla gratis broddar till personer fyllda 65 år.de som är intresserade får hämta sina broddar på t ex bibliotek, apotek vårdcentral eller liknande. Förvaltningen var i kontakt med Lars Gunnar Rubne för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag.

18 Beslutsunderlag Medborgarförslag från Lars Gunnar Rubne Beslutet skickas till Lars Gunnar Rubne Strategisektionen, tekniska sektionen, omsorgssektionen Arne Willhammar Chef strategisektionen 2 (2)

19

20

21

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 1 av Motion angående möjlighet att införa busstaxi KS/2013:940 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Motionen avslås men en kraftig förbättring av kollektivtrafiken på landsbygden kommer att ske genom pilotprojektet inom Närtrafiken i Tranemo. Sammanfattning av ärendet Viktoria Haraldsson har i motion angett att Tranemo kommun under flera år valt att satsa kommunala medel för att möjliggöra resande med tåg till och från Limmareds station. Motionären pekar på att nästa steg borde vara att införa ett liknande system för bussåkning och vill därför att: - Tranemo kommun utreder möjligheten för införande av Busstaxi - Om utredningen leder till beslut om införande, det i första hand ska gälla de orter/byar som i dagsläget helt står utan möjlighet till kollektivtrafik. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen till förvaltningen för fortsatt beredning. Förvaltningen har varit i kontakt med motionären Viktoria Haraldsson för möjligheter till ytterligare synpunkter. I det förslag till svar på motionen som förvaltningen överlämnade till kommunstyrelsen lämnades en redovisning av nuvarande ansvar och planering gällande kollektivtrafiken i länet och dess kommuner. Den 1 januari 2012 övertog Västra Götalandsregionen (VGR) ansvaret för kollektivtrafiken i regionen och blev ensam ägare till Västtrafik. För genomförandet skedde en skatteväxling mellan kommunerna och VGR. Därmed har VGR även kostnadsansvaret för kollektivtrafiken. Kommunens möjlighet att påverka utvecklingen av kollektivtrafiken i kommunen är genom dialog med VGR och Västtrafik. Det grundläggande dokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i regionen är det av regionfullmäktige antagna Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Därutöver har VGR även antagit Målbild Tåg 2035 en utvecklingsplan för tågtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafiknämnden har vid sitt möte i april tagit beslut om Landsbygdsutredningen och därmed om vilken miniminivå för kollektivtrafiken som ska gälla på landsbygden. I samband härmed deltar Tranemo kommun under 2014 i ett pilotprojekt rörande Närtrafiken. Närtrafiken har funnits i flera år och har i Tranemo inneburit att boende på landsbygden med inget eller dåligt kollektivtrafikutbud har haft möjlighet att i tre tidsintervaller två dagar i veckan ta sig in till tätort. Pilotprojektet innebär en kraftig utökning av Närtrafiken. Trafiken kan utnyttjas alla dagar måndag fredag och i fem tidsintervaller per dag. Dessutom finns det passning till vissa turer i Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 2 av 2 övrig kollektivtrafik. Den framtida Närtrafiken kommer enligt Landsbygdsutredningen att få en omfattning som i huvudsak motsvarar pilotprojektet. Tågtaxi finns i kommunen sedan många år för att underlätta kommuninvånarnas möjlighet att utnyttja tåget och använda Limmareds station. Verksamheten tillkom i ett läge då tåguppehållen i Limmared var hotade. För närvarande finns det en tåglinje med fyra förbindelser i varje riktning som angör Limmareds station. Därmed är de tågtaxiturer som kan vara aktuella lätta att avgränsa. Det finns en station med tåguppehåll och dessa tåguppehåll är ett begränsat antal. Ett busstaxisystem skulle vara mycket svårt att organisera eftersom det finns tolv busslinjer, åtskilliga hållplatser och åtskilliga turer. Ett system till dessa turer skulle bli svåröverskådligt och svårhanterat. Mot bakgrund av det beslut som tagits om en gemensam utformning av landsbygdstrafiken i Regionen bedöms det inte realistiskt att med VGR nu ta upp en diskussion om en speciell utformning av landsbygdstrafiken i Tranemo särskilt som ett sådant system skulle vara mycket svårt att utforma. Dessutom finns det med den utvecklade Närtrafiken inga orter, byar eller boende i kommunen som helt saknar kollektivtrafik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Folder om Närtrafiken i Tranemo kommun Landsbygdsutredningen. Föredragning och debatt Sektionschef Arne Willhammar föredrar ärendet och svarar på frågor. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

24 Vår ref: Arne Willhammar Sektionschef Datum: Dnr: KS/2013:940 Svar på Motion angående möjlighet att införa busstaxi Förslag till beslut Motionen avslås men en kraftig förbättring av kollektivtrafiken på landsbygden kommer att ske genom pilotprojektet inom Närtrafiken i Tranemo. Sammanfattning av ärendet I det förslag till svar på motionen som förvaltningen överlämnade till kommunstyrelsen lämnades en redovisning av nuvarande ansvar och planering gällande kollektivtrafiken i länet och dess kommuner. Den 1 januari 2012 övertog Västra Götalandsregionen (VGR) ansvaret för kollektivtrafiken i regionen och blev ensam ägare till Västtrafik. För genomförandet skedde en skatteväxling mellan kommunerna och VGR. Därmed har VGR även kostnadsansvaret för kollektivtrafiken. Kommunens möjlighet att påverka utvecklingen av kollektivtrafiken i kommunen är genom dialog med VGR och Västtrafik. Det grundläggande dokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i regionen är det av regionfullmäktige antagna Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Därutöver har VGR även antagit Målbild Tåg 2035 en utvecklingsplan för tågtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafiknämnden har vid sitt möte i april tagit beslut om Landsbygdsutredningen och därmed om vilken miniminivå för kollektivtrafiken som ska gälla på landsbygden. I samband härmed deltar Tranemo kommun under 2014 i ett pilotprojekt rörande Närtrafiken. Närtrafiken har funnits i flera år och har i Tranemo inneburit att boende på landsbygden med inget eller dåligt kollektivtrafikutbud har haft möjlighet att i tre tidsintervaller två dagar i veckan ta sig in till tätort. Pilotprojektet innebär en kraftig utökning av Närtrafiken. Trafiken kan utnyttjas alla dagar måndag fredag och i fem tidsintervaller per dag. Dessutom finns det passning till vissa turer i övrig kollektivtrafik. Den framtida Närtrafiken kommer enligt Landsbygdsutredningen att få en omfattning som i huvudsak motsvarar pilotprojektet.

25 Tågtaxi finns i kommunen sedan många år för att underlätta kommuninvånarnas möjlighet att utnyttja tåget och använda Limmareds station. Verksamheten tillkom i ett läge då tåguppehållen i Limmared var hotade. För närvarande finns det en tåglinje med fyra förbindelser i varje riktning som angör Limmareds station. Därmed är de tågtaxiturer som kan vara aktuella lätta att avgränsa. Det finns en station med tåguppehåll och dessa tåguppehåll är ett begränsat antal. Ett busstaxisystem skulle vara mycket svårt att organisera eftersom det finns tolv busslinjer, åtskilliga hållplatser och åtskilliga turer. Ett system till dessa turer skulle bli svåröverskådligt och svårhanterat. Mot bakgrund av det beslut som tagits om en gemensam utformning av landsbygdstrafiken i Regionen bedöms det inte realistiskt att med VGR nu ta upp en diskussion om en speciell utformning av landsbygdstrafiken i Tranemo särskilt som ett sådant system skulle vara mycket svårt att utforma. Dessutom finns det med den utvecklade Närtrafiken inga orter, byar eller boende i kommunen som helt saknar kollektivtrafik. Ärendet Viktoria Haraldsson har i motion angett att Tranemo kommun under flera år valt att satsa kommunala medel för att möjliggöra resande med tåg till och från Limmareds station. Motionären pekar på att nästa steg borde vara att införa ett liknande system för bussåkning och vill därför att: - Tranemo kommun utreder möjligheten för införande av Busstaxi - Om utredningen leder till beslut om införande, det i första hand ska gälla de orter/byar som i dagsläget helt står utan möjlighet till kollektivtrafik. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen till förvaltningen för fortsatt beredning. Förvaltningen har varit i kontakt med motionären Viktoria Haraldsson för möjligheter till ytterligare synpunkter. Beslutsunderlag Folder om Närtrafiken i Tranemo kommun Landsbygdsutredningen. Beslutet skickas till Viktoria Haraldsson Strategisektionen 2 (3)

26 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Folder om Närtrafiken Arne Willhammar Chef strategisektionen 3 (3)

27

28 Närtrafik Tranemo För dig som vill åka kollektivtrafik mellan landsbygd och tätort 20 januari december 2014

29 Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress i grönmarkerat område och någon av våra närtrafikhållplatser. Om du har närmare till en huvudtätort i någon annan kommun i Västra Götaland får du gärna åka dit i stället. SÅ HÄR RESER DU Bestäm vilket intervall du vill resa inom. Beställ sedan din resa genom att ringa minst en timme innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig den exakta avgångstiden. När vi hämtar dig är det viktigt att du står ute och är klar att åka med. Ibland får du samåka med andra resenärer, vilket gör att restiden kan bli lite längre. Vid utvalda tidsintervaller anpassar vi tiderna så att du hinner med en anslutning från Tranemo bussterminal till/från Borås. PRIS OCH BILJETTER Resan kostar 38 kronor och du betalar kontant, med bankkort eller köper en smsbiljett. För att köpa sms-biljetter går du in på vasttrafik.se/sms för att välja hur du vill betala. Skicka sedan koden Nartrafik till nummer Biljetten kommer som ett sms och är då giltig i 60 min. Västtrafiks periodkort gäller inte. Barn under 7 år åker gratis i målsmans sällskap. Tidsintervall för din närtrafik som körs måndag fredag * * *Utvalda tidsintervaller där du hinner med bussen till och från Borås Avgång Tranemo bussterminal 10:49 buss 350 till Borås Ankomst Tranemo bussterminal 17:49 buss 350 från Borås Råslätt Slätthul t Målsryd Nyheter! Stuvered Glafsered Betala med sms-biljett Sävshult Loftsdal Aplared Skedskamma Åk över Sjögabo kommungräns till närmaste huvudtätort Hillared Veka Hökhult Gränd Sandsjön Passa utvalda Ljushult anslutningarläggared till övrig kollektivtrafik Enekull a St Apelnäs Redslared Göjeholm Revesjö Bergagränd Tommared Flenstorp Hestra Arvidstorp St Snärsbo Grimstorp Hid Anfastorp Mölneby Ringestena Kårte Ebbarp Boda Vallen Sandsjönäs Handbynäs Mjölstocka Axelfors Lerbäcksbo Stockhul t Karsbo Vihult Vibäcksred Sexdrega Källered Ätran Kolarp Örsås Ljungaskog Svenljunga Ararp Boderås Håcksvik Änglarp Bullsäng Barnarp Klägghul t Draered Assmabro Moga Röstorp Sjöbo Givarp Borryd Gäddviken Klovarp Skärem o Drägved Strömsfors Enesbo Haldarp Ingestorp Bragnum Skyarp Svenljunga Kallsebo Älvshul t Forsa Ätran Dannike Bosgården Fägerhul t Ömmesala Grälåsa Boaslätt Grannäs Länghem Totebo Uddebo Trössedal Hylte Hunnabo Sävshult Rådde Varred Torpa Källhult Udda Rosenlund Tranemo Ambjörnar p Lida Sjötofta Hulu Bystad Ömmestorp Fästered Vegby Udden Finnekumla Sämsjön Månstad Björnarp Rösered Bruntorp Korrebo Björdal Sibbarp Berg Mörkhult S Åsarp Stjärnebo Limmared Stenshul t Bosebo Slumsvik Brandsm o Stålared Algutstorp Snarås Lalabo Alanäs Attorp Götåkra Tryggestorp Bollebo Rånnaväg Berga Gällstad Kättebo Torsbo Reutersberg Hulared Rude Vika Loftsgården Boarp Gryttered Våthul t Mossebo Sandshult Ebbebo Pålsbo Intorp St Bystad Hagared Gisslarp Baltås Nittorp Ö Ryda Moghult Illerås Gräfthult Nittorp Röshul t Gundlabo Kroken Remmabo Grimsås Hedenstorp Ekered Fåglabo Bönabo Assarebo Odla Högaberg Hjärtared Dalstorp Knestorp Gölingstorp Sjögården Fiås Äspås Sprottebo Ingelsbo Stenhestra Askåker Spolabo Flahul t Växtorp Hestra Köttkulla Östentorp Kvistbäck Horshaga Ljungsarp Ölsremma Ölsremma Grebbaslätt N Björstorp Jorstorp S Björstorp Vik Solberga Ulricehamn Gunntorp Bohestra Grönahög Ekeremma Lindås Fagerberg Bjärsved Genhöve Nissafor s Kockö Örshestra Öreryd Algustorp Nissafors bruk Hagelstorp Algrena Hjulvhult Brunabo Bråten Mörkö Norra Unnaryd N Unnaryd Unnaryd Alabo Ulvestorp Valdshult Kärringabacka Gynnås Mårtenstorp Velebo Älghult Inom dessa områden finns Närtrafik Gnosjö Båraryd Haghestra Hult Rudö Hyltan Stret Söderby närmaste grannkommuns huvudtätort Stackebo Gislaved Stenbrohul t Hästh Sunnerbo Henj a Älgaren Bårebo Närtrafikhållplats Målskog Anderstorp Stjärnehul t Siggebo H Tokarp Lid Karsbo Götarp Inom dessa områden kan du resa till din Nissa n Plombo Hyltan Öd Hult Bryn Tå Södra Svinhult Rannebo Älmå s Elsabo Unnefors Långar Ekhu Bondarp No

30 Checklista vid beställning Säg att du vill beställa Närtrafik. Var ska vi hämta dig? Vart ska du resa? Betalar du kontant, med bankkort eller med sms-biljett? Har du något större bagage? Vilket tidsintervall vill du resa inom? Ska du passa någon av våra utvalda anslutningar? Vill du beställa återresa? Närtrafikhållplatser i Tranemo kommun Dalstorp Torget Grimsås Torget Limmared Stationen Länghem Affären Sjötofta Affären Tranemo Tranemo bussterminal, Vårdcentralen, ICA Kvantum Närtrafikhållplatser i angränsande kommuner Ulricehamn Willlys, Busstorget, ICA, Vårdcentralen Svenljunga Bussterminalen, Kommunhuset, Klockaregården, Karolinelund, Torstorp BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Telefon ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING Vardagar Lör-, sön och helgdagar FÖR MER INFORMATION vasttrafik.se/nartrafik

31 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 1 Beslutad av Kollektivtrafiknämnden Syfte och definitioner Varför en utredning för kollektivtrafik på landsbygd? Genom att ta fram riktlinjer för kollektivtrafiken för landsbygd och mindre tätorter kompletteras trafikförsörjningsprogrammet med ett viktigt underlag för trafikens utveckling i Västra Götaland. Samtidigt syftar arbetet också till att ge kommuner och invånare en tydligare bild om vilket trafikutbud som kan förväntas finnas på lång sikt på olika platser runt om i Västra Götaland. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland beskriver den långsiktiga utvecklingen för kollektivtrafiken i länet. Det övergripande målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel, underordnade finns fyra delmål. Ett av delmålen handlar om att öka nöjdheten bland resenärerna. En av strategierna för att uppnå detta handlar om att erbjuda ett grundläggande utbud av resmöjligheter på landsbygden och i mindre tätorter. Hur ska utredningen användas? Utredningen ska ses som en del av Trafikförsörjningsprogrammet och fungera som riktlinjer för Västtrafik kring vilken grundläggande miniminivå det ska finnas på landsbygden. Det är Västtrafiks uppgift att utveckla en effektiv och kostnadseffektiv trafik med smarta lösningar utifrån utredningens principer. Eventuella förändringar i kollektivtrafiken, oavsett om det är på landsbygd eller i mer tätbebyggda områden, ska föregås av dialog och samråd mellan Västtrafik och kommunerna. Avgränsningar Utredningen omfattar den kollektivtrafik som bedrivs av Västtrafik på uppdrag av regionala kollektivtrafikmyndigheten, Västra Götalandsregionen. Skolskjutstrafik för grundskola är ett kommunalt ansvar och ingår därmed inte primärt i utredningen. Däremot bör resurseffektivitet beaktas genom att skolskjutstrafik och allmän kollektivtrafik samordnas där det kan ge mervärden. Detta innebär att skolskjutstrafiken för grundskola omnämns i materialet. På samma sätt är färdtjänst ett kommunalt ansvar, men sköts idag av Västtrafik i ett fyrtiotal kommuner på uppdrag av respektive kommun. I de fall kommunen har lämnat över ansvaret för färdtjänst till Västtrafik samordnas dessa resor med andra anropsstyrda resor på landsbygden, exempelvis Närtrafik. Utredningen omfattar inte skärgårdstrafik i form av båttrafik. Båttrafik behandlas enligt Trafikförsörjningsprogrammet specifikt i fall till fall. Underlagsdokument Förutom Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland finns det några andra dokument i vilka arbetet delvis tar sin utgångspunkt. Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland syftar till att bevara och utveckla landsbygden i regionen. Programmet är framtaget av Västra Götalandsregionen. Kommunikationer, framför allt kollektivtrafik för persontransporter, har stor betydelse för boende, pendling, besöksnäring och företagande.

32 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 2 Kommunalförbunden i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg har i sina målbilder tagit fram förslag på vad landsbygdstrafiken ska fylla för syfte och hur ofta den ska köra. En del kommuner i Västra Götaland har satt upp egna mål för landsbygdstrafiken, exempelvis Mål för landsbygdens kollektivtrafik i Borås. Västtrafik har tagit fram en PM Modell för lågfrekvent resande. Namnet kan vara något missvisande eftersom dokumentet främst beskriver vilka åtgärder som skall genomföras på de linjer där få reser. Den talar inte om hur eller vilken trafik som bör finnas på landsbygden. Definitioner Det finns flera olika definitioner av landsbygd och tätorter i Sverige. Utredningen har valt att arbeta med följande definitioner där antalet invånare i olika stora orter utgår från SCB:s definitioner. Småorter Orter med mellan 50 och 199 invånare och med högst 150 meter mellan husen samt orter utanför småorter (spridda fastigheter). Småorter kan även ha mer än 199 invånare men i dessa orter är de fastboende mindre än hälften. Dessa orter definieras inte som tätorter. Tätorter En tätort har minst 200 invånare och avståndet mellan husen är högst 200 meter. Landsbygd Samlingsbegrepp för både småorter och tätorter upp till 3000 invånare. (Definitionen av landsbygd med övre gräns 3000 invånare, återfinns i Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden som omnämns ovan).

33 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 3 2. Nuläge Boende i Västra Götaland 2011 bodde det ca invånare i Västra Götaland. Av dessa bodde knappt 30 % på landsbygden. Utav dessa bodde ca 60 % i småorter. Jämfört med exempelvis Skåne och Stockholm har Västra Götaland en större andel av befolkningen boende i småorter. Det här är en utmaning för kollektivtrafikförsörjningen i vår region. Tillgänglighet 99 procent av de boende i Västra Götaland har någon form av kollektivtrafik minst en dag i veckan. Endast 1 procent saknar tillgång till något slags allmän kollektivtrafik. 94 procent av invånarna bor inom ett avstånd på 1,5 km till en hållplats som trafikeras av minst fem dubbelturer per dag. Det är således en liten andel av invånarna som inte idag uppfyller trafikförsörjningsprogrammets mål om fem resmöjligheter per vecka. Det är också värt att nämna att 91 procent har fler än 10 dubbelturer per vardagsdygn inom 1,5 km. Med 10 dubbelturer kan kollektivtrafiken vara ett reellt alternativ för arbets-och studieresor. ( Se karta och diagram på följande sida). I mer glest befolkade områden utgörs trafiken ofta av Närtrafik, en form av anropsstyrd trafik. Konceptet finns i 32 kommuner, det saknas i några kommuner i Dalsland och Bohuslän samt i kommuner runt Göteborg. Utbudet av kollektivtrafik i mindre tätorter i Västra Götaland varierar kraftigt. För de orter som ligger längs de utpekade stråken (max 1,5 km från hållplats) är turtätheten av förklarliga skäl oftast god. För orter av samma storlek utanför stråken kan utbudet ibland vara relativt begränsat.

34 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 4 Antal invånare boende max 1,5 km från hållplats som trafikeras med minst 5 dubbelturer dag.

35 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 5 Antal invånare m till hållplats % 9% % 17% % Ej tillgång till kollektivtrafik Antal invånare med längre än 1500 m % Antal invånare inom 1500 m Totalt inv.vgr Ej koll.trafik >= 5 dt >= 10 dt >= 20 dt >= 30 dt Antal dubbelturer per vardag >= 60 dt Riktlinjer och nationell utblick Det finns relativt få nationella riktlinjer vad gäller utbudet av trafik på landsbygden. Detta beror på att syftet med trafiken och målgrupperna varierar i fall till fall. Det finns ingen vedertagen sanning om vilket utbud eller vilka syften landsbygdstrafiken ska uppfylla, utöver skolskjutstrafik för grundskola. Skolskjuts är dock en kommunal angelägenhet, även om samordning med allmän kollektivtrafik ofta kan ske. För det mesta erbjuds boende i småorter en anropsstyrd kollektivtrafik för att tillgodose behovet av resor för inköp och övriga ärenden (serviceresor). Det finns exempel i Sverige där även möjlighet ges till arbetspendling för boende i småorter. Dessa bygger ofta på en total samordning med skolskjuts, färdtjänst och sjukresor för att hålla ned kostnaderna, samt att trafiken i princip utförs inom en och samma kommun. För boende i mindre tätorter finns det ofta en linjelagd trafik som bygger på skolskjutstrafik. Även här är det främst serviceresor som möjliggörs även om arbetspendling i viss mån kan utföras. I större tätorter (>1000 invånare), brukar trafiken ha ett sådant utbud att arbetspendling fungerar för de vanligaste arbetspendlingstiderna. Nedan följer ett par exempel på hur andra län valt att beskriva sitt grundläggande utbud. Skåne Region Skåne och Skånetrafiken beskriver i sin busstrategi en minsta nivå för invånarna om fem resmöjligheter per vecka. Det finns inga specifika gränser för hur mycket trafik tätorter av olika storlek bör ha.

36 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 6 Jönköping Jönköpings länstrafik har satt upp mål för tätorter beroende på befolkningsunderlag. För mindre tätorter ( invånare) gäller minst 3 dubbelturer vardag och för de lite större tätorterna ( invånare) gäller minst 12 dubbelturer vardag. Halland Region Halland skriver i sitt Trafikförsörjningsprogram att ett basutbud för länets invånare kan variera från mellan några resmöjligheter per vecka till några turer per dag. Inga specifika gränser för tätortsstorlekar. Stockholm Stockholms län har inga särskilda riktlinjer för landsbygdstrafiken. För skärgårdsöar finns ett minsta utbud om två resmöjligheter per vecka.

37 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 7 3. Trafikförsörjningsprogrammet Principer för trafikutveckling Enligt trafikförsörjningsprogrammet sker utvecklingen av trafiken enligt flerstegsprincipen. Resurser ska användas där de gör mest nytta. Det finns tre trafikområden; stråk/stadstrafik, övriga viktiga kommunrelationer, samt trafik av mer landsbygdskaraktär. Merparten av resurserna och satsningarna ska förläggas till stråk och i stadstrafik. Övriga viktiga relationer med stor efterfrågan ska också utvecklas men inte med samma prioritet. För landsbygden gäller att det ska finnas ett grundläggande utbud på sikt. Prioriterade kollektivtrafikstråk i Västra Götaland

38 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 8 Trafikförsörjningsprogrammet anger rekommenderade utbudsnivåer på sikt, framför allt för stråken och övriga relationer med stor efterfrågan. Dessa kan sammanfattas i bilden nedan. Boende i Trafikutbud Stråk/städer minst 10 dubbelturer/dag Tätorter utanför stråk Utanför tätorter minst fem resmöjligheter vecka Trafikutbud enligt Trafikförsörjningsprogram De långsiktiga målen för minimiutbud av kollektivtrafik på landsbygden varierar därmed mellan minst fem resmöjligheter per vecka till minst tio dubbelturer/vardag. I vissa fall finns det ett behov av ett större utbud vid hög efterfrågan.

39 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 9 4. Kollektivtrafik på landsbygden Utbud på landsbygden Kollektivtrafik på landsbygden är svår att göra attraktiv för alla reseärenden. En anpassning för alla innebär ofta att den inte passar någon. Därför är det viktigt att klargöra för vem och vad kollektivtrafiken på landsbygden ska fylla för uppgifter. Det är nödvändigt att göra en indelning av landsbygden i ett antal kategorier, i annat fall kvarstår problemet i att inte veta vilket grundläggande utbud invånare kan förvänta sig på olika platser. För respektive kategori föreslås syfte med kollektivtrafiken, grundläggande utbud och vilka trafikformer som är tänkbara. Utbudet ska finnas hela trafikåret, även under skollov. Utbudet ska ses som riktvärden, det slutgiltiga utbudet bestäms i relation till efterfrågan. Riktlinjerna ska inte ses som normerande det beskriver endast den grundläggande miniminivån och ska ses som ett golv för kollektivtrafiken. Invånarantalet är en av flera faktorer som påverkar resandeunderlaget och därmed efterfrågan. Exempel på andra är täthet, lokalisering i förhållande till andra orter och utbudet av arbetsplatser. Om flera orter exempelvis ligger geografiskt samlade utefter varandra ökar resandeunderlaget. Se figur. I båda fallen har ort A minst X resmöjligheter. I fallet till höger kan ort A ha något fler resmöjligheter eftersom orterna B, C och D tillsammans bidrar till ett större underlag.

40 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 10 Invånarantalet används som en utgångspunkt när utbudet ska bedömas. I fall till fall bör även övriga faktorer tas med för att skapa en tydligare bild av efterfrågan. Faktorer som påverkar resandeunderlaget och efterfrågan Invånarantal Befolkningstäthet Åldersstruktur (ex. andel skolbarn, äldre) Arbetsplatser (hur många pendlar till/från) Geografi (i förhållande till andra orter, stråk) Målpunkter i omgivningarna (ex. besöksmål) Bilinnehav, körkortsinnehav Samordningsmöjligheter med andra samhällsuppgifter (ex. skolskjuts för grundskolan) Kategorier Utredningen arbetar med fyra olika kategorier för landsbygdstrafiken: Ej tätorter (under 200 invånare samt spridd bebyggelse) Tätorter upp till 500 invånare Tätorter, mellan invånare Tätorter, mellan invånare Många av orterna i intervallen ovan kommer fortsatt att ha ett betydligt större utbud genom att de geografiskt ligger i anslutning till stråken. För att omfattas av stråken ska det finnas hållplats i stråken. Av landsbygdens ca invånare bor ca inom 1,5 km från hållplats i stråken. Förslag om minsta grundläggande utbud omfattar ca invånare. Med tanke på den betydelse som turism- och besöksnäringen har i Västra Götaland är det viktigt att beakta de säsongsvariationer som denna medför gällande invånarantalet. Delårsboende ingår traditionellt inte i befolkningsstatistiken men kan redan idag vara fler än en orts fasta befolkning. Trenden för delårsboende är att tidsperioden förlängts till att omfatta mer än endast sommarmånaderna.

41 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 11 Ej tätorter och småorter (Utgör ca 60 % av samtliga boende på landsbygden) Syfte med resorna Kollektivtrafik utanför tätorter på landsbygden syftar främst till att möjliggöra resor för de som inte har tillgång till bil eller körkort. (Målgrupper som traditionellt valt att åka med Västtrafiks Närtrafik är ungdomar och äldre.) Syftet med resorna är främst att nå service och möjlighet att ansluta till de större kollektivtrafikstråken. Med tanke på att den anropsstyrda trafiken (resenären beställer själv sin resa) kan innebära långa restider och en viss osäkerhet gällande ankomsteller avgångstid är den i första hand inte tänkt för arbetspendling. För att kunna erbjuda tjänsten kostnadseffektivt utnyttjas dessutom fordon som inte används i högtrafik, med andra ord utanför vanliga arbetspendlingstider. Dagens koncept: Närtrafik är öppen för alla som vill resa till och från en adress på landsbygden, eller mindre tätort, där det inte finns linjelagd kollektivtrafik på nära håll. För att ett geografiskt område ska kunna erbjudas Närtrafik ska det vara mer än 1 km till hållplats med bra utbud av busstrafik året runt (minst 6 dubbelturer måndag fredag mellan kl 8 18). Resan kan ske till och från vissa förutbestämda hållplatser i större tätort, t ex affär, resecentra, busstation och vårdcentral. Resan utförs ofta med ett mindre fordon, exempelvis taxibil. Vid beställning får resenären en exakt avresetid, men eftersom beställningarna samordnas inom tidsintervallet så ges inte en specifik ankomsttid. Resan betalas kontant till föraren och kostar 34 kr (augusti 2013). Närtrafik finns i dagsläget i drygt 30 kommuner i Västra Götaland. Under 2012 utfördes ca resor med Närtrafik. För att underlätta en daglig arbetspendling från landsbygden är det därför viktigt att det finns pendelparkeringar för bil och cykel. Vid pendelparkeringarna sker byte till den ordinarie linjetrafiken. En utbyggnad av pendelparkeringar i strategiska lägen nära till landsbygdsområden är nödvändig. Pendelparkeringar bör finnas i samtliga stråk i det regionala nätet. Andra åtgärder för att minska transportbehovet kan också vara nödvändiga. Exempelvis samåkningssystem med bil eller byabuss (de boende kör själva en minibuss). Grundläggande utbud Alla fastboende i Västra Götalandsregionen ska kunna utföra minst en tur-och- returresa per vardag. Det ska finnas flera olika tidsfönster när resan ska kunna utföras. Enligt det pilotförsök som nu genomförs är en lämplig nivå fem tidsfönster per vardag. Resan kan ske till närmaste ort med service och/eller plats där möjlighet att åka vidare med ordinarie linjetrafik finns. Närmaste ort/plats kan ligga inom eller utanför den egna kommunen och ibland utanför länet.

42 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 12 Trafikslag Närtrafik i nuvarande eller utvecklad form ger invånarna möjlighet till serviceresor och i viss mån även fritidsresor. Närtrafik är en form av anropsstyrd trafik där resenären får ta ett större ansvar för sin resa genom att boka turen i förväg. Samtidigt sparar det både ekonomi och miljö genom att endast köra turen när någon vill resa, även om kostnaden per resa är relativt dyr för samhället jämfört med en resa där många åker tillsammans i buss. Resor med Närtrafik kan samplaneras med andra resor vilket bör utvecklas. Önskvärt är att åstadkomma anslutningsresor till/från linjelagd kollektivtrafik i någon mån, där första/sista delen av resan utförs med Närtrafik. Tillgänglighetsanpassade fordon bör på sikt finnas även i Närtrafiken. Strävan ska vara utveckla system som gör att biljett- och betalningsfunktioner är integrerade mellan anropsstyrd och linjelagd kollektivtrafik. Pendelparkeringar i Västra Götaland

43 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 13 Tätorter mellan invånare (Utgör ca 10 % av boende på landsbygden) Syfte med resorna Grundläggande resmöjligheter till kommunhuvudort eller serviceort. Inriktningen att även kunna utföra gymnasieresor till en närliggande gymnasieskola. Möjlighet att ansluta till det regionala nätet. Grundläggande utbud Ett minsta grundläggande utbud om minst två dubbelturer per vardag samt Närtrafik i de fall utbudet understiger fem dubbelturer per vardag. Trafikslag Linjelagda turer vilka kan vara anropsstyrda. Fordonsstorleken kan lättare anpassas till efterfrågan. Det är önskvärt att samordna trafiken med skolskjutstrafiken för grundskolan för att uppnå kostnadseffektivitet och bättre underlag för trafiken. Tätorter mellan invånare (Utgör ca 10 % av boende på landsbygden) Syfte med resorna Syftet är att säkerställa dagliga förbindelser till kommuncentrum och möjliggöra anslutning till regionalt prioriterat nät. Arbets- och studiependling i de vanligaste pendlingstiderna morgon/eftermiddag. Grundläggande utbud Ett minsta grundläggande utbud om fem dubbelturer per vardag. Trafikslag Linjelagd trafik som även kan vara anropsstyrd. Samordning med skolskjutstrafiken för grundskolan ger ett bättre underlag för trafiken och bör eftersträvas där sådan finns.

44 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 14 Tätorter mellan 1000 och 3000 invånare (Utgör ca 20 % av boende på landsbygden) Syfte med resorna Arbets- och studiependling kan utföras i flera tidslägen. Goda anslutningar till det prioriterade nätet. Grundläggande utbud Ett minsta grundläggande utbud om tio dubbelturer per vardag och tre dubbelturer per helg. Trafikslag Linjelagd trafik enligt fast tidtabell. Anropsstyrda turer kan tillämpas vid lågt resande.

45 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 15 Tätort/Invånare Syfte/ Resandeärende, i första hand Grundläggande minsta antal resor/dubbelturer Trafikslag Ej tätort < 200 invånare Tätort mellan Tätort mellan Tätort mellan Serviceresor Serviceresor, fritidsresor och gymnasieresor* Serviceresor, fritidsresor och i viss mån arbets- /studiependling Serviceresor, fritidsresor och arbets- 1 tur- och returresa/vardag (flera olika tidsfönster) 2 dubbelturer per vardag + Närtrafik 5 dubbelturer per vardag 10 dubbelturer per vardag 3 dubbelturer per helg /studiependling Sammanställning av utbud och resandeärende i olika tätorter, riktvärden. *Resor för gymnasieelever ses som en inriktning och medskick till revidering av nästa trafikförsörjningsprogram. Serviceresor = resor till affär, apotek, bibliotek. Sker ofta utanför högtrafiktid. Fritidsresor = resor till olika målpunkter. Trafik även i högtrafiktid. Arbets-Studieresor = resor till arbete och studier, (gymnasium, högskola) Anropsstyrd (Närtrafik) Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Linjelagda turer, kan vara anropsstyrda Anropsstyrd trafik = resenären beställer själv sin resa. Linjelagda turer = tur som går en förbestämd sträcka. Anropsstyrd linjelagd tur = tur som går enligt förbestämd sträcka men behöver beställas

46 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND Konsekvensanalys Utanför tätorter Boende i kommuner där Närtrafik saknas är de som idag inte har grundläggande utbud om fem resmöjligheter per vecka Det gäller främst kommuner i Dalsland och Bohuslän men även kranskommuner runt Göteborg. Det faktiska behovet av Närtrafik skiljer sig mellan kommunerna. I Göteborg är det ytterst få invånare som idag skulle behöva Närtrafik för att nå det grundläggande utbudet. I en kommun som Dals Ed är andelen invånare som behöver Närtrafik betydligt större. Närtafik saknas Ale Bengtsfors* Dals- Ed* Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund Tjörn Vänersborg Åmål* Öckerö Närtrafik behöver byggas ut Bollebygd Borås Färgelanda* Grästorp Gullspång Herrljunga Hjo Karlsborg Lilla Edet Mark Mellerud* Munkedal* Strömstad Tanum Tibro Tranemo* Uddevalla Vårgårda * Ingår i pilotprojektet för Närtrafik som startar i januari En tur och returesa/vardag med fem tidsfönster kommer att uppnås i kommunen.. Tätorter invånare Det är endast ett fåtal orter som inte har det grundläggande utbudet om två resmöjligheter per dag. Merparten av orterna i kategorin har ett avsevärt bättre utbud. Antal orter: 70 st Antal orter som uppfyller grundläggande utbud: 67 st Antal orter av ovan som har minst fem resmöjligheter per dag: 56 st Antal orter på landsbygden som inte uppfyller grundläggande utbud: 3 st (se karta sidan 18)

47 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 17 Tätorter invånare Det är endast ett fåtal orter som inte har det grundläggande utbudet om fem resmöjligheter per dag. Merparten av orterna i kategorin har ett betydligt bättre utbud. Antal orter: 29 st Antal orter som uppfyller grundläggande utbud: 26 st Antal orter av ovan som har minst tio resmöjligheter per dag: 18 st Antal orter på landsbygden som inte uppfyller grundläggande utbud: 3 st (se karta sidan 18). Tätorter mellan invånare Det är endast ett par orter som inte har det grundläggande utbudet om tio resmöjligheter per vardag och tre resmöjligheter per lördag/söndag. Antal orter: 9 st Antal orter som uppfyller grundläggande utbud: 7 st Antal orter av ovan som har fler än tio resmöjligheter per vardag: 3 st Antal orter på landsbygden som inte uppfyller grundläggande utbud: 2 st (se karta sidan 18).

48 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND 18 Orter som inte uppfyller grundläggande utbud.

49 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND Utveckling Strategier För att gå i riktning mot de rekommenderade nivåerna av trafik behöver landsbygdstrafiken utvecklas. Detta ska ske löpande och större förändringar av trafiken behöver föregås av djupare analys. Västtrafik har det övergripande ansvaret för trafikutvecklingen. Kommunerna har lokalkännedom och detaljkunskap om landsbygdsområdena. Dialog mellan samtliga parter är viktig i det fortsatta arbetet. Säkerställ grundläggande utbud Alla invånare ska ha minst en tur- och returresa per vardag. För att ge samtliga invånare tillgång till grundläggande service behöver den anropsstyrda trafiken byggas ut. Ett mer likartat erbjudande Kollektivtrafiken på landsbygden i Västra Götaland ska bli mer jämförlig där befolkning och efterfrågan är densamma. Trafikutbudet på landsbygden ska ges en särskild översyn, resurser kan omfördelas inom landsbygden men också till stråk inom samma geografiska område. Ökad samordning av olika trafiklösningar Västtrafik ska tillsammans med kommunerna verka för en ökad samordning av olika trafiklösningar. Att samordna skolskjutstrafik för grundskolan med ordinarie linjetrafik ger en bättre bas för trafiken. Utveckla den anropsstyrda trafiken Västtrafik ska fortsätta arbetet med att utveckla den anropsstyrda trafiken. En mer tillgänglig anropsstyrd trafik i form av information, beställning och öppettider. En prioriterad fråga är integration av biljett- och betalningsfunktioner med den linjelagda kollektivtrafiken. Arbeta med attityd och beteendepåverkan I enlighet med modellen för lågfrekvent resande är det viktigt att försöka påverka resandeunderlaget när resandet är lågt. Kommunerna, kommunalförbunden och Västtrafik bör gemensamt arbeta med att kollektivtrafikens attraktionskraft ökar utifrån respektive perspektiv. Det kan handla om större eller mindre projekt med fokus på att förändra resebeteenden. Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Hållbar utveckling Väst utreder för närvarande intresset för ett regionalt samarbete kring mobilitetsfrågor. Aktivt deltagande i forskningsprojekt om landsbygdstrafik och anropsstyrd trafik Kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik ska verka för att delta i nationella och internationella forskningsprojekt kopplat till landsbygdstrafik. Pilotprojekt bör tillämpas.

50 LANDSBYGDSUTREDNING KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTRA GÖTALAND Ekonomiska konsekvenser och genomförande Närtrafik Det är främst Närtrafik som behöver byggas ut i kommunerna som idag saknar eller inte når upp till kriterierna om fem resmöjligheter per vecka. Kostnaden för att bygga ut Närtrafik och införa i samtliga kommuner beräknas till ca miljoner kr/år. Kostnadsintervallet är kopplat till nyttjande av tjänsten. Införande av Närtrafik sker successivt i de kommuner som inte har Närtrafik idag eller inte når upp till grundläggande utbud. Målsättningen är att alla invånare ska ha fem resmöjligheter senast Linjelagd trafik För det tiotal tätorter som inte idag uppfyller kriterierna om grundläggande utbud är kostnaden bedömd till ca 5-10 miljoner kr/år. Kostnadsintervallet är kopplat till gällande avtal och beror på införandetid. Målsättningen är att samtliga tätorter som omfattas av landsbygdsutredningen ska ha grundläggande utbud senast Kostnaden för trafiken i denna kategori kan snabbt öka eller minska beroende av i vilken grad integrering av skolskjutstrafik i den allmänna kollektivtrafiken utvecklas. Pendelparkeringar En utbyggnad av pendelparkeringar är nödvändig. Troligtvis handlar det om att flertal pendelparkeringar av mindre storlek (se karta sid 5). Kostnad för dessa är ej bedömd. Det är kommunen eller Trafikverket som bygger och finansierar pendelparkeringar. För pendelparkeringar på kommunal mark kan kommunerna ansöka om 50 % finansiering från den regionala planen. Kommunerna och Västtrafik behöver arbeta tillsammans för att hitta lösningar för hur och var pendelparkeringarna gör mest nytta.

51

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 1 av Motion om att landsbygdssäkra politiska beslut KS/2013:616 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar I befintlig utredningsrutin skall landsbygdsaspekten, utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling, ingå och dokumenteras i underlaget för politiskt beslut. Motionen anses besvarad Beslutsmotivering I det svenska landsbygdsprogrammet med sina leaderområden, vars syfte är att nå den Europeiska unionens mål för den gemensamma landsbygdspolitiken, är hela Tranemo kommun att betrakta som landsbygd. Varje kommunalt beslut som utgår från en helhetssyn på kommunens utveckling och som medverkar till en positiv utveckling av kommunen gynnar landsbygden. Sammanfattning av ärendet Motionären Ann-Christine Simonsson, (C) föreslår i sin motion att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en checklista för att landsbygdsäkra de politiska besluten som tas i kommunen innan beslut tas. Det politiska arbetet i kommunen har ett tydligt fokus på att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling i hela kommunen inom ramen för en ekonomi i balans. Med synsättet att hela Tranemo kommun är landsbygd i kombination med den helhetssyn som präglar den nya organisationens arbetssätt skapas goda förutsättningar för att stödja och underlätta för invånare att verka och bo även utanför tätbebyggt område. En uppdelning av kommunen i landsbygd, tätorter och centralort kan knappast vara ett verksamt sätt att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av hela kommunen utifrån ett helhetsperspektiv. För att medverka till att beslutsunderlaget för politiskt beslut är så allsidigt som möjligt föreslås att landsbygdsaspekten, utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling, ingår i befintlig utredningsrutin och dokumenteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion av Ann-Christine Simonsson (C) Landsbygdssäkra politiska beslut Förvaltningens yttrande Landsbygdssäkring av politiska beslut. Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 2 av 2 Föredragning och debatt Kommunchef Annika Hedvall föredrar ärendet och diskussion förs. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

54 Vår ref: Annika Hedvall Kommunchef Datum: Dnr: KS/2013:616 Svar på motion om att landsbygdssäkra politiska beslut Förslag till beslut I befintlig utredningsrutin skall landsbygdsaspekten, utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling, ingå och dokumenteras i underlaget för politiskt beslut. Motionen anses besvarad Beslutsmotivering I det svenska landsbygdsprogrammet med sina leaderområden, vars syfte är att nå den Europeiska unionens mål för den gemensamma landsbygdspolitiken, är hela Tranemo kommun att betrakta som landsbygd. Varje kommunalt beslut som utgår från en helhetssyn på kommunens utveckling och som medverkar till en positiv utveckling av kommunen gynnar landsbygden. Sammanfattning av ärendet Motionären Ann-Christine Simonsson, (C) föreslår i sin motion att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en checklista för att landsbygdsäkra de politiska besluten som tas i kommunen innan beslut tas. Det politiska arbetet i kommunen har ett tydligt fokus på att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling i hela kommunen inom ramen för en ekonomi i balans. Med synsättet att hela Tranemo kommun är landsbygd i kombination med den helhetssyn som präglar den nya organisationens arbetssätt skapas goda förutsättningar för att stödja och underlätta för invånare att verka och bo även utanför tätbebyggt område. En uppdelning av kommunen i landsbygd, tätorter och centralort kan knappast vara ett verksamt sätt att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av hela kommunen utifrån ett helhetsperspektiv. För att medverka till att beslutsunderlaget för politiskt beslut är så allsidigt som möjligt föreslås att landsbygdsaspekten, utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling, ingår i befintlig utredningsrutin och dokumenteras.

55 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion av Ann-Christine Simonsson (C) Landsbygdssäkra politiska beslut Förvaltningens yttrande Landsbygdssäkring av politiska beslut. Beslutet skickas till Ann-Christine Simonsson Medborgarservice och processtödsfunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Förvaltningens yttrande Landsbygdssäkring av politiska beslut Annika Hedvall / Kommunchef 2 (2)

56 Dnr:2013:616 MOTION Landsbygdssäkra politiska beslut Centerpartiet i Tranemo strävar efter en hållbar tillväxt i hela kommunen. Vi vill att alla invånare ska ha god tillgång till service, att näringslivet i hela kommunen ska blomstra och att människor ska kunna bosätta sig var de vill. Centerpartiet och alliansregeringen har infört så kallad landsbygdssäkring vid regeringsbeslut för att de politiska konsekvenserna av ett beslut ska synliggöras för landsbygden. Nu tycker vi det är dags att vi gör detta även i Tranemo Kommun! Den strategiska planen skrivs om en positiv befolkningsutveckling i alla delar av kommunen, bland annat ska kommunen underlätta för familjer att kunna bo i alla delar. Konsekvenserna av politiska beslut är ofta annorlunda på landsbygden än i tätorterna. Centerpartiet vill öka fokus på landsbygden genom att landsbygdssäkra de politiska besluten innan åtgärder genomförs. Konsekvenserna av beslut som berör landsbygdens befolkning kan gälla alla områden som tex levnadsförhållanden, trivsel och hälsa, företagande och jobb, kompetens, boende, tjänster, infrastruktur, tillgänglighet och förbindelser. Landsbygdsperspektivet kan enkelt vävas in i den kommunala beslutsprocessen genom frågor som: Innebär beslutet att det blir lättare eller svårare att bo på landsbygden, innebär beslutet att det skapas fler eller färre jobb på landsbygden? Eller andra typer av frågor som är viktiga på den kommunala agendan i ett längre perspektiv. En långsiktigt hållbar landsbygd är positivt för hela kommunens utveckling. Med anledning av ovanstående föreslår jag Kommunfullmäktige besluta: - Ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en checklista för att landsbygdssäkra de politiska besluten som tas i kommunen innan besluten tas. Dalstorp Ann-Christine Simonsson (c)

57 d.nr. KS/2013:616 Landsbygdssäkring av politiska beslut REMISS Kommunfullmäktige beslutade , 68, att remittera en motion från Ann- Christine Simonsson (c) om att landsbygdssäkra politiska beslut till kommunstyrelsen för beredning. MOTION Motionären föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en "checklista för att landsbygdssäkra de politiska besluten som tas i kommunen innan beslut tas". Bakgrunden till motionen är bland annat att kommunens strategiska plan talar om en positiv befolkningsutveckling i kommunens alla delar. En långsiktigt hållbar landsbygd är, enligt motionären, positivt för hela kommunen. DIALOG Vid kontakt med motionären har Ann-Christine Simonsson utvecklat bakgrunden och tankar/ideér kring sin motion. LANDSBYGD Inom ramen för Europeiska Unionens strategi för att nå målen för unionens gemensamma landsbygdspolitik har ett svenskt landsbygdsprogram upprättats. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Inom det svenska landsbygdsprogrammet finns en geografisk uppdelning i s.k. leaderområden. Leader är en förkortning som översatt betyder länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi. Leader är inte i första hand ett bidrag utan ett sätt att arbeta. TRA2000, v 2.0,

58 Leader Sjuhärad är en ideell förening som arbetar för att genomföra landsbygdsprogrammet enligt leadermetoden. Leader Sjuhärad omfattar kommunerna som ingår i Sjuhärads Kommunalförbund, BoråsRegionen. Tätorter som haft en bra befolkningsutveckling ingår inte i leaderområdet. Ingen av tätorterna i Tranemo kommun har haft en sådan befolkningsutveckling att de är undantagna från leaderområdet. Det betyder att hela Tranemo kommun omfattas av landsbygdsprogrammets stödinsatser. Utifrån landsbygdsprogrammet är alltså hela Tranemo kommun landsbygd. Att betrakta hela kommunen som landsbygd skapar goda förutsättningar att tillämpa den helhetssyn på kommunens samlade utveckling som är den nya organisationens övergripande mål. NATIONELL NIVÅ Landsbygdsdepartementet konstaterar att beslut som fattar på nationell nivå kan få andra konsekvenser för glest befolkade områden på landsbygden jämfört med större städer. Utvecklingen av landsbygden är dessutom beroende av flera politikerområden och därför krävs samarbete för att uppnå positiva resultat. Regeringen har infört så kallad landsbygdssäkring vid regeringsbeslut för att de politiska konsekvenserna av ett beslut skall synliggöras för landsbygden. KOMMUNAL NIVÅ Det politiska arbetet i kommunen har ett tydligt fokus på att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling i hela kommunen inom ramen för en ekonomi i balans. I kommunens strategiska plan finns ett övergripande mål om invånare som trivs och blir fler, i ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet i hela kommunen. Såväl den offentliga som den kommersiella servicen på landsbygden har successivt minskat vilket av många upplevs som en försvagning av landsbygdens villkor. Det handlar om grundläggande service som livsmedelsbutik, post, telefoni, vägar, serviceboende för äldre mm. Det är naturligt att den som bor och verkar på landsbygden känner oro för den pågående utvecklingen. Den kommunala översiktsplanen är ett verksamt instrument för att specifikt arbeta med utvecklingsinsatser mot landsbygden. Med utgångspunkten att hela Tranemo kommun är landsbygd är varje beslut som medverkar till en positiv utveckling av kommunen att ses som ett beslut som gynnar utvecklingen av landsbygden. I kombination med den helhetssyn på kommunen som präglar den nya organisationens såväl synsätt som arbetssätt skapas goda förutsättningar

59 för att stödja och underlätta för invånare att verka och bo även utanför tätbebyggt område. En uppdelning av kommunen i landsbygd, tätorter och centralort kan knappast vara ett verksamt sätt att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av hela kommunen. Dessutom är det knappast förenligt med den nya organisationens helhetssyn. För att medverka till att beslutsunderlaget är så allsidigt som möjligt bör landsbygdsaspekten, utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling, ingå i befintlig utredningsrutin och dokumenteras i underlaget för politiskt beslut. En förutsättning för det politiska beslutsfattandet är ett välgrundat beslutsunderlag med konsekvensbeskrivning. Ansvaret för att göra prioriteringar och bedömningar ur ett helhetsperspektiv åvilar de förtroendevalda. I prioriteringen ingår att göra en bedömning om förslaget till beslut är gynnande för kommunen och därmed ett stöd för att verka och bo i hela kommunen. Införandet av en särskild checklista för att landsbygdssäkra politiska beslut, i enlighet med motionärens förslag, kan upplevs som onödigt och riskerar att göra beredningsprocessen inte bara otymplig utan också extra tidsödande. Det förefaller inte heller gynnande för landsbygdsaspekten att pröva vissa beslutsunderlag mot en checklista. ÖVERVÄGANDE Kommunens nya organisation poängterar vikten av en helhetssyn på verksamhet och utveckling. Med hänvisning till att hela Tranemo kommun är landsbygd, enligt landsbygdsprogrammet, är varje beslut som bidrar till en positiv utveckling av kommunen en landsbygdssäkring, som underlättar att verka och bo i hela kommunen. I befintliga utredningsrutiner bör landsbygdsaspekten ingå och dokumenteras i underlaget för politiskt beslut för att skapa goda förutsättningar för att göra prioriteringar i beslutsfattandet. Införandet av särskilda checklistor för att landsbygdssäkra politiska beslut upplevs som onödigt och riskerar att skapa en icke önskvärd uppdelning av kommunen i landsbygd, tätorter och centralort. Med hänvisning till att landsbygdsaspekten utifrån en helhetssyn på kommunens utveckling föreslås ingå i befintlig utredningsrutin och dokumenteras i underlaget för politiskt beslut är motionen besvarad.

60 Tranemo den 27 maj 2014 Perallan Orrbeck

61

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 1 av 2 KS/2014: Tilldelningsbeslut för om- och tillbyggnad av Sjötofta skolan Allmänna utskottet beslutar Uppdraget att genomföra ombyggnaden av Sjötofta skola tilldelas Erik Larsson Bygg AB Limmared. Spärrtid gäller till Tekniska sektionen får i uppdrag att slutföra upphandlingen genom att teckna kontrakt med Erik Larsson Bygg AB Limmared. Beslutet gäller under förutsättning av att kommunfullmäktige beslutar att projektet skall genomföras Allmänna utskottets föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar De planerade arbetena genomförs och ett tilläggsanslag till 2014 års investeringsbudget om 900 tkr anvisas. Beslutsmotivering Kommunstyrelsen har delegerat till allmänna utskottet att besluta om upphandling av byggentreprenader inom utskottets ansvarsområde med värde över 40 basbelopp. Enligt tillämpliga regler i LOU skall uppdraget tilldelas den anbudslämnare som lämnat det mest förmånliga anbudet utifrån de kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget. Skälen framgår av bilagd anbudsutvärdering. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har delegerat till allmänna utskottet att besluta om upphandling av byggentreprenader inom utskottets ansvarsområde med värde över 40 basbelopp. Enligt tillämpliga regler i LOU skall uppdraget tilldelas den anbudslämnare som lämnat det mest förmånliga anbudet utifrån de kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget. Skälen framgår av bilagd anbudsutvärdering. Uppdraget att utföra om och tillbyggnad av Sjötofta skola tilldelas Erik Larsson Bygg AB Limmared. Kommunfullmäktige föreslås anvisa ett tilläggsanslag om 900 tkr för att projektet skall kunna genomföras i planerad omfattning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anbudsutvärdering Föredragning och debatt Projektledare Lennart Haglund föredrar ärendet Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 2 av 2 Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet kan skickas till kommunen, och skall vara inkommit inom ovan angiven spärrtid. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

64 Vår ref: Lennart Haglund Projektledare Datum: Dnr: KS/2014:517 Tilldelningsbeslut för om- och tillbyggnad av Sjötofta skola Förslag till beslut Uppdraget att genomföra ombyggnaden av Sjötofta skola tilldelas x. Spärrtid gäller till Tekniska sektionen får i uppdrag att slutföra upphandlingen genom att teckna kontrakt med x. Beslutet gäller under förutsättning av att kommunfullmäktige beslutar att projektet skall genomföras De planerade arbetena genomförs och ett tilläggsanslag till 2014 års investeringsbudget om 900 tkr anvisas. Beslutsmotivering Kommunstyrelsen har delegerat till allmänna utskottet att besluta om upphandling av byggentreprenader inom utskottets ansvarsområde med värde över 40 basbelopp. Enligt tillämpliga regler i LOU skall uppdraget tilldelas den anbudslämnare som lämnat det mest förmånliga anbudet utifrån de kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget. Skälen framgår av bilagd anbudsutvärdering. Sammanfattning av ärendet Uppdraget att utföra om och tillbyggnad av Dalstorps skola tilldelas x. Kommunfullmäktige föreslås anvisa ett tilläggsanslag om 900 tkr för att projektet skall kunna genomföras i planerad omfattning. Ärendet Tekniska sektionen har fått i uppdrag att tillsammans med Lärandesektionen projektera och infordra anbud på om- och tillbyggnad av Sjötofta skola. I investeringsbudgeten finns avsatt sammanlagt tkr för att genomföra ombyggnaden, och det krävs kommunstyrelsens godkännande för att ta anslagna medel i anspråk.

65 Anbud har nu inkommit, och med lägsta anbud som grund kan kostnaden nu redovisas enlig följande. Projektering, kontroll, besiktning mm Entreprenad Oförutsedda kostnader Sammanlagt 330 tkr tkr 130 tkr tkr Det innebär då att kostnaden överstiger budget med kr. Orsaken till det står att finna i att projektet förändrats kraftigt genom att en helt ny ventilationsinstallation tillkommit efter att budgeten fastställts. För att projektet skall kunna genomföras i nuvarande form krävs således ett tilläggsanslag på 900 tkr. Tekniska sektionen har undersökt möjligheterna att anpassa omfattningen av arbetena till den lämnade budgetramen men har då konstaterat att ventilationsinstallationen står för en stor del av totalkostnaden att det inte går att dra ner på andra delar av de planerade arbetena utan att förlora för verksamheten väsentliga funktioner. Beslutsunderlag Anbudsutvärdering Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet kan skickas till kommunen, och skall vara inkommit inom ovan angiven spärrtid. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Anbudsutvärdering Karl-Johan Ohlin Sektionschef Lennart Haglund Projektledare.

66

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 1 av Ny taxa för brandskyddskontroll och sotning KS/2014:441 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Fastställer föreslagen taxa för brandskyddskontroll att gälla från och med 1 augusti Fastställer föreslagen taxa för rengöring (sotning) att gälla från och med 1 augusti Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om skydd mot olyckor ansvarar kommunen för att brandskyddskontroll och rengöring (sotning) genomförs. Detta myndighetsansvar har kommunen överfört till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). I samband med att direktionen för SÄRF , efter upphandling, tilldelade sotningsverksamheten i Tranemo till Sotarn i Mark har förslag på ny taxa för både brandskyddskontroll och rengöring (sotning) tagits fram. Kommunfullmäktige bör nu fastställa dessa att gälla från och med Beslutsunderlag Protokollsutdrag SÄRF direktionen Taxa för rengöring (sotning) 2014 inom Tranemo kommun Taxa för Brandskyddskontroll 2014 inom Tranemo kommun Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

68

69 Taxa för rengöring (sotning) 2014 inom Tranemo kommun För utförande av rengöring (sotning) enligt lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. 1. Regelbunden rengöring (sotning) av objekt i småhus och lägenheter 1.1 Grundavgift (exkl. moms) (inkl. moms) För inställelse för rengöring (sotning) utgår avgift med kr 147 kr Inrymmer fastigheten komplementbyggnader, vilkas avstånd till småhuset inte överstiger 200 m, så anses rengöringsobjekt i dessa tillhöra småhuset. 1.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) av objekt med tillhörande rök- och förbindelsekanal eller bikanal i småhus utgår avgiftenligt nedan. I avgiften ingår omhändetagande av de produkter (sot från konvektionsdelar och rökkanaler) som genererats vid rengöringsarbetet. Detta gäller ej för restprodukter (aska), som uppstår vid förbränning av bränslet i eldstaden. Objektpris Första objektet i varje byggnad. 164 kr 205 kr Varje tillkommande objekt utöver första objektet 88 kr 110 kr 1.3 Lägenheter i flerbostadshus I de fall rengöring (sotning) budas och debiteras mot varje enskild bostadslägenhet gäller avgift enligt 1.1 och 1.2. Utförs rengöring (sotning) i flera lägenheter samtidigt, samordnat av en beställare, gäller avgift enligt 2.1 och Avvikelser Om det vid utförandet av rengöring (sotning) enligt ovan föreligger omständigheter eller sådana avvikelser som medför att tidsåtgången för rengöringsarbetet avsevärt förlängs, uttas ersättningen för rengöring i stället i form av grundavgift enlig 1.1 samt timersättning enligt 3.1. Vid dessa tillfällen ska rengöringsföretaget skriftligen informera fastighetsägaren om detta, samt vilka årgärder som kan/bör vidtas för att underlätta arbete. 2. Övriga objekt För rengöring (sotning) i byggnader som ej är småhus och/eller där värmepannans effekt överstiger 60 KW samt imkanaler i storkök, utgår ersättning enligt 2.1 och Inställelseavgift För inställelse för rengöring enligt 2.0 uttas en avgift om per man och tillfälle om kr 220 kr Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att rengöringsobjetet kräver detta. 2.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) enligt 2.uttas ersättning per man och timma med pris, som anges i 3.1. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris. 3. Timersättning Sida 1

70 3.1 Timersättning Timersättning utgår med kr 440 kr För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. För övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. 4.0 Övriga bestämmelser 4.1 Extra inställelse I de fall aviserad rengöringsförrättning inte kan utföras på grund av att avbokning ej skett och tillträde inte är möjlig, utgår ersättning med grundavgift. För den rengöringsförrättningen som sedan genomförs vid annat tillfälle debiteras enligt nedan. I de fall ombokning sker och till tid då arbete pågår i området, utgår ersättning enligt 1. Om ombokning sker till tid då arbete inte pågår i området utgår ersättning som anges i 2.1 och 2.2. Ersättning enligt 2.2 gäller för tid på plats. 4.2 Arbete utom ordinarie arbetstid För arbete, som utförs utom ordinarie arbetstid (06-17), orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 3.1 samt tillägg motsvarande den ökade lönekostnaden i kr. 4.3 Speciell teknisk utrustning och förbrukningsmaterial I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell teknisk utrustning. För användande av speciell teknisk utrustning exempelvis tvättaggregat samt kemikalier och annat förbrukningsmaterial utgår tilläggsersättning enligt överenskommelse. Stoftsug anses vara konventionell utrustning. 4.4 Beställt arbete För undersökningsarbete, urbränning eller annat av kund beställt arbete inom ramen för den föreskrivna rengöringen uttas ersättning per man och timma med pris som anges enligt Indexreglering av taxan Ersättning för rengöring enligt denna taxa revideras årligen med de av centrala parterna Sveriges kommuner och landsting och Skorstensfejarmästarnas riksförbund publicerat Sotningsindex. Sida 2

71 Taxa för brandskyddskontroll Tranemo För utförande av brandskyddskontroll enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Angivna avgifter i kronor exkl. moms. 1. Objekt i småhus 1.1 Grundavgift Inställelse för utförande av brandskyddskontroll 127,00 kr 1.2 Kontrollavgift 1 Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal. Se nedan Villapanna fastbränsle: 382,00 kr Villapanna oljeeldad: 297,00 kr Lokaleldstad: 297,00 kr Lättbesiktigad anläggning* 212,00 kr 2 Kontroll av tillkommande objekt. Samma skorsten som första objekt. Se nedan Villapanna fastbränsle: 170,00 kr Villapanna oljeeldad: 127,00 kr Lokaleldstad: 127,00 kr 3 Kontroll av tillkommande objekt. Egen skorsten. Se nedan Villapanna fastbränsle: 297,00 kr Villapanna oljeeldad: 212,00 kr Lokaleldstad: 212,00 kr Lättbesiktigad anläggning* 170,00 kr * med lättbesiktigad anläggning avses okomplicerad eldstad ansluten till fristående rökkanal med endast en genomföring och som inte går i något schakt. 1.3 Tilläggsavgift För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris, som anges i punkt 4.3 nedan. 2. Övriga objekt Kontrollavgift utgår med pris som anges i punkt 4.3 nedan. 3. Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår ersättning med pris som anges i punkt Särskilda bestämmelser 4.1 För extra inställelse, då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie 1

72 avisering och skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning med en extra grundavgift enligt 1.1 i taxan. 4.2 För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektsinnehavaren begärt detta, utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3 med ett tillägg på 15 % om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid och med tillägg på 50 % om arbetet sker på annan tid. Med ordinarie arbetstid menas vardagar kl Timersättning utgår med 509,00 kr. Påbörjad kvartstimme räknas som hel kvartstimme. 4.4 Vid beräkning av arbetstidens längd enligt punkterna 2, och 3 ovan inräknas förflyttningstiden till och från förrättningsplatsen, dock längst avståndet från sotarkammaren i Tranemo kommun till förrättningsplatsen. 4.5 I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen. 4.6 Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med de av centrala parterna Sveriges kommuner och landsting och Skorstensfejarmästarnas riksförbund publicerat sotningsindex. 2

73

74 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Allmänna utskottet Sid 1 av Fastighetsförvärv Ljungsnäs 1:1 Sveaskog KS/2014:495 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Tranemo kommun förvärvar del av fastigheten Ljungsnäs 1:1 från Sveaskog Förvaltnings AB enligt upprättat köpekontrakt för en köpeskilling av kronor Investeringsbudgeten för 2014 tillförs :-kronor för finansiering av köpeskilling och fastighetsbildningskostnad. Finansiering sker via rörelsekapitalet. Sammanfattning av ärendet För att ge förutsättningar för en bra utveckling av kommunen är det viktigt att planera områden utmed riksvägv 27 för etablering av verksamheter av olika slag. År 2010 förvärvade kommunen av bl a denna anledning fastigheten Ljungsnäs 1:4. För att åstadkomma ett större markområde som skulle kunna planeras för verksamheter upptogs förhandlingar med Sveaskog om möjligheten att förvärva mark i anslutning till Ljungsnäs 1:4. Det köpeavtal som nu föreligger innebär att kommunen förvärvar ett markområde om ca kvm från Sveaskog. Tillsammans med den mark kommunen redan äger ges möjlighet att planlägga ett område på ca kvm. Tranemo kommun har under en längre tid fört diskussioner med Sveaskog Förvaltnings AB om möjligheten att förvärva del av fastigheten Ljungsnäs 1:1. Ett förslag till köpeavtal är nu upprättat för godkännande av kommunfullmäktige. Köpeavtalet innebär förvärv av ca kvm mark från fastigheten Ljungsnäs 1:1 till en köpeskilling av :-kronor. På området växande skog behålles och avverkas av säljaren. Förvärvet kommer att fullföljas genom att det förvärvade området genom en fastighetsförrättning läggs till kommunens mark. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Köpekontrakt Bilaga 1 till köpekontraktet, karta Bilaga 2 till köpekontraktet Bilaga 3 till köpekontraktet Föredragning och debatt Sektionschef Arne Willhammar och ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign. Justerares sign. Justerares sign. Sekr. sign. Utdragsbestyrkande

75 Vår ref: Arne Willhammar Sektionschef Datum: Dnr: KS/2014:495 Förvärv av del av Ljungsnäs 1:1 från Sveaskog Förslag till beslut Tranemo kommun förvärvar del av fastigheten Ljungsnäs 1:1 från Sveaskog Förvaltnings AB enligt upprättat köpekontrakt för en köpeskilling av :- kronor Investeringsbudgeten för 2014 tillförs :-kronor för finansiering av köpeskilling och fastighetsbildningskostnad. Finansiering sker via rörelsekapitalet. Sammanfattning av ärendet För att ge förutsättningar för en bra utveckling av kommunen är det viktigt att planera områden utmed rv 27 för etablering av verksamheter av olika slag. År 2010 förvärvade kommunen av bl a denna anledning fastigheten Ljungsnäs 1:4. För att åstadkomma ett större markområde som skulle kunna planeras för verksamheter upptogs förhandlingar med Sveaskog om möjligheten att förvärva mark i anslutning till Ljungsnäs 1:4. Det köpeavtal som nu föreligger innebär att kommunen förvärvar ett markområde om ca kvm från Sveaskog. Tillsammans med den mark kommunen redan äger ges möjlighet att planlägga ett område på ca kvm. Ärendet Tranemo kommun har under en längre tid fört diskussioner med Sveaskog Förvaltnings AB om möjligheten att förvärva del av fastigheten Ljungsnäs 1:1. Ett förslag till köpeavtal är nu upprättat för godkännande av kommunfullmäktige. Köpeavtalet innebär förvärv av ca kvm mark från fastigheten Ljungsnäs 1:1 till en köpeskilling av :-kronor. På området växande skog behålles och avverkas av säljaren. Förvärvet kommer att fullföljas genom att det förvärvade området genom en fastighetsförrättning läggs till kommunens mark. Beslutsunderlag Köpekontrakt Bilaga 1 till köpekontraktet, karta Bilaga 2 till köpekontraktet Bilaga 3 till köpekontraktet

76 Beslutet skickas till Sveaskog Förvaltnings AB, strategisektionen, tekniska sektionen, ekonomifunktionen Arne Willhammar Chef strategisektionen Katarina Borg Exploateringsekonom

77 1 (5) SF 2012/851 KÖPEKONTRAKT SÄLJARE KÖPARE Sveaskog Förvaltnings AB (publ) STOCKHOLM (i det följande benämnd Säljaren) Tranemo kommun TRANEMO (i det följande benämnd Köparen) ( ) ( ) FAST EGENDOM Säljaren överlåter till Köparen ett område av fastigheten Ljungsnäs 1:1 i Tranemo kommun (området benämns i det följande Egendomen). Egendomen redovisas med röda begränsningslinjer på bifogad karta, bilaga 1. TILLTRÄDE Egendomen tillträds 2014 (i det följande benämnd Tillträdesdagen). IANSPRÅKTAGANDE AV EGENDOMEN KÖPESKILLING BETALNING Innan köpeskillingen till fullo erlagts får Köparen, även om Tillträdesdagen har inträffat, inte nyttja eller på annat sätt tillgodogöra sig Egendomen. Den överenskomna köpeskillingen är sjumiljonerfemhundratusen ( ) kronor. Köpeskillingen inbetalas efter parternas undertecknade av detta kontrakt och ska finnas tillgänglig på Säljarens konto på Tillträdesdagen. Inbetalning sker till Säljarens bankgiro att gälla som kvitto. Vid betalning åberopas ärende SF 2012/851. Betalas ej köpeskillingen enligt kontraktsvillkoren utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. ÖVERLÅTELSE- FÖRBEHÅLL Köparen förbinder sig att inte sälja Egendomen vidare innan hela köpeskillingen erlagts. Köpekontraktet är för köpare bindande under förutsättning av Tranemo kommuns kommunfullmäktiges godkännande genom lagakraftvunnet beslut. INTECKNINGAR MM Egendomen överlåts fri från penninginteckningar.

78 2 (5) SF 2012/851 NYA SERVITUT Med Ljungsnäs 1:1 följer rätt att använda befintlig utfartsväg över Egendomen och Gudarp 39:1 enligt markering med grön färg på karta, bilaga 1. Vid exploatering av området har Köparen rätt att förändra läget på vägarna. Med Gudarp 39:1 följer rätt att använda befintlig utfartsväg över Ljungsnäs 1:1 enligt markering med gul färg på karta, bilaga 1. Ovan angivna rättigheter ska om så är möjligt säkerställas som servitut vid lantmäteriförrättning för genomförande av detta köpekontrakt. UPPLÅTELSE AV AVVERKNINGS- RÄTT Köparen upplåter till Säljaren rätt att avverka och tillvarata all skog inom Egendomen. Detta har beaktats i köpeskillingen. Säljaren äger rätt att när han finner det lämpligt påbörja avverkningen på Egendomen. Köparen ska informeras senast en månad före avverkning. För de fall all skog ej kan avverkas inom 5 år från och med avtalets tecknande skall en tilläggsköpeskilling utgå baserat på kvarvarande skog vid den tidpunkten gällande rotnetto. Om ej laga hinder föreligger kan Köparen begära avverkning på Egendomen. Köparen ska meddela säljaren senast sex månader före det att avverkningen ska vara utförd. Säljaren har rätt att begära inskrivning av denna nyttjanderätt. Om fastighetsbildning för genomförande av detta köp genomförs som fastighetsreglering ska ovan redovisade rättighet i enlighet med 5:33a och 7:13 FBL förordnas gälla även efter fastighetsregleringen. BELASTANDE AVTALSRÄTTIG- HETER Inskrivningar som berör Ljungsnäs 1:1 och som kan beröra Egendomen framgår av bifogade fastighetsdatautdrag, bilaga 2. Ej inskrivna avtalsrättigheter som berör Egendomen och som Köparen ska respektera: Säljaren förbehåller jakträtten till förmån för nyttjanderättshavare i enlighet med bifogade kontrakt, bilaga 3. Nyttjanderätten enligt bilaga 3 är uppsagd till upphörande vid upplåtelsetidens utgång Avgiften för nyttjanderättsupplåtelsen enligt bilaga 3 tillfaller Säljaren för tiden till och med

79 3 (5) SF 2012/851 Genomförs fastighetsbildning för genomförande av detta köpekontrakt som fastighetsreglering ska ovan redovisade rättigheter i enlighet med 5:33a och 7:13 FBL förordnas gälla även efter fastighetsregleringen. BEFINTLIGA ANORDNINGAR Innehavare av vissa anordningar enligt vad som anges i det följande förbehålles rätt att nyttja den mark som tagits i anspråk för anordningen enligt de villkor som gäller för ianspråktagandet. Anordningar som avses är; ledning för elektrisk ström, vattenledning, avloppsledning eller dylikt med därtill hörande anläggningar, som dragits fram över Egendomen med vederbörligt tillstånd samt sådana fastighetstillbehör som avses i lagen (1992:1461) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet som tillhör staten mm. Om det ej framgår av upplåtelseavtal eller dylikt har Egendomens ägare inte rätt till annan ersättning än gottgörelse av anordningens innehavare för skada till följd av tillsyn, underhåll, reparation eller utbyte av anordningen. Ovanstående förbehåll och nyttjanderätt kan i detta avtal bland annat omfatta av TeliaSonera AB ägd teleanläggning, varvid förbehållet och nyttjanderätten gäller till förmån för TeliaSonera AB. SAMFÄLLIGHETER Med Egendomen följer inga till Ljungsnäs 1:1 hörande andelar i mark- och fiskesamfälligheter. Till Ljungsnäs 1:1 hörande andelar i vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar ska, i den mån det är möjligt, fördelas mellan fastighetsdelarna vid lantmäteriförrättning för genomförande av detta kontrakt. Köparen övertar Säljarens rättigheter och skyldigheter i vägsamfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna till den del de avser Egendomen. Köparen övertar Säljarens rättigheter och skyldigheter i dikningsföretag till den del de avser Egendomen. AVKASTNING M M Statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift för Egendomen som belöper på kalenderår till och med det år då Tillträdesdagen infaller ska betalas av Säljaren. Statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift för Egendomen som belöper på kalenderår efter det år då Tillträdesdagen infaller ska betalas av Köparen. Andra utgifter för Egendomen som belöper på tiden före Tillträdesdagen ska betalas av Säljaren och för tiden därefter

80 4 (5) SF 2012/851 av Köpare. Beträffande avgift för nyttjanderättsupplåtelser, se ovan. SKICK M M FASTIGHETS- BILDNING Egendomen överlåts i det skick och den beskaffenhet den befinner sig vid överlåtelsen. Köparen har beretts tillträde till Egendomen för besiktning före undertecknandet av detta kontrakt. Säljaren har inte lämnat annan garanti, utfästelse eller annan uppgift beträffande Egendomens skick än vad som uttryckligen framgår skriftligen av detta kontrakt. Köpet är villkorat av att Köparen fullgör sina betalningsskyldigheter enligt detta kontrakt. Fastighetsbildning får således inte genomföras som fastighetsreglering innan betalningsskyldigheterna är fullgjorda. Köparen inger ansökan om fastighetsbildning. Säljaren biträder ansökan genom sin underskrift av detta avtal. Köparen svarar för kostnaden för förrättningen, inklusive kostnaden för kopia av förrättningshandlingar och karta för Säljarens räkning. Parterna ska tåla de mindre jämkningar ifråga om gränser, areal eller dylikt vilka kan komma att bestämmas vid förrättningen. I det fall fastighetsbildning inte kan ske annulleras köpet, varvid erlagd del av köpeskillingen snarast ska återbetalas utan ränta. KÖPEBREV LAGFART Sedan Köparen fullgjort sina betalningsskyldigheter enligt detta kontrakt ska köpebrev upprättas. Om Köparen inte fullgör sina skyldigheter vad avser köpeskillingens erläggande, får Säljaren häva köpet. Köparen ska därvid ersätta Säljaren för ränteförluster och annan skada. Det åligger Köparen att ansöka om lagfart. Köparen ska erlägga samtliga kostnader som är förenade med ansökan om lagfart.

81 5 (5) SF 2012/851 Detta kontrakt är upprättat i tre exemplar, varav Säljare och Köpare tagit var sitt och det tredje inges till lantmäterimyndigheten. Stockholm 2014 Sveaskog Förvaltnings AB (publ) Tranemo2014 Tranemo kommun Fredrik Klang enligt fullmakt Annika Hedvall namnteckning bevittnas: Annika Hedvalls egenhändiga namnteckning bevittnas Crister Persson Crister Perssons egenhändiga namnteckning bevittnas

82 SF 2012/851 Teckenförklaring Objekt Markinnehav ÖMMESTORP 1:4 LJUNGSNÄS 1:1 LJUNGSNÄS 1:1 GUDARP 39: Meter BJÖRSDAMM 2:1 GUDARP 3:39 GUDARP 3:44 ±

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Uddevalla. Kollektivtrafik

Uddevalla. Kollektivtrafik 2016-05-17 Uddevalla Kollektivtrafik Från Trafikförsörjningsprogram till kundffrrån trafikförsörjningsprogram till kund Dialog om kollektivtrafikens utveckling Steg 1: Övergripande utvecklingsplan & Affärsutvecklings

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Sammanträde med Valnämnden

Sammanträde med Valnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Valnämnden Tid: Måndagen den 16 Maj 2016, kl 18.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Principer för indelning i valkretsar och

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

FÄRDTJÄNST STENUNGSUND

FÄRDTJÄNST STENUNGSUND FÄRDTJÄNST STENUNGSUND 1 juni 2013 och tills vidare 660483-113 Kristinehamn Dals-Ed Åmål Gullspång Laxå Askersund Mariestad Färgelanda Munkedal Vänersborg Lysekil Grästorp Trollhättan Essunga Lilla Edet

Läs mer

FÄRDTJÄNST STENUNGSUND

FÄRDTJÄNST STENUNGSUND FÄRDTJÄNST STENUNGSUND 1 juni 2013 och tills vidare 660483-113 Kristinehamn Dals-Ed Åmål Gullspång Laxå Askersund Mariestad Färgelanda Munkedal Vänersborg Lysekil Grästorp Trollhättan Essunga Lilla Edet

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

FÄRDTJÄNST SVENLJUNGA. 8 JAN 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SVENLJUNGA. 8 JAN 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SVENLJUNGA 8 JAN 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

Telefon 020-91 90 90

Telefon 020-91 90 90 FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

2015-03-31. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

2015-03-31. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-31 96 Medborgarförslag om utökning av kollektivtrafik till och från orter utanför Falkenbergs centralort

Läs mer

FÄRDTJÄNST GRÄSTORP. 1 JUN 2010 och tills vidare

FÄRDTJÄNST GRÄSTORP. 1 JUN 2010 och tills vidare FÄRDTJÄNST GRÄSTORP 1 JUN 2010 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas färdtjänst

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång

Läs mer

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lars-Göran nsson 2007-04-19 Styrgruppen för det sociala området Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler Styrgruppen beslutade vid sitt möte 3 april att göra en uppdatering

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 7 jan 2008 tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 7 jan 2008 tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 7 jan 2008 tills vidare Färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning. Du kan få färdtjänst på grund av att du har funktionshinder som gör att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Plats och tid ande Bildhuggaren kl 14.00-15.20, Tibro kommun Rolf Eriksson, ordförande, Socialdemokraterna Peter Lindroth, Socialdemokraterna Alda Danial, Liberalerna Kjell Sjölund, Centerpartiet Marie

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 1 JUN 2010 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 1 JUN 2010 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 1 JUN 2010 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas färdtjänst

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers. Frida Blomqvist, trafikplanerare

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers. Frida Blomqvist, trafikplanerare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-04-24 1 Plats och tid Tibro kommun, sammanträdesrum Bonaren kl 14:00-16:00 Beslutande Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson,

Läs mer

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen Infrastructure Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen 19 mars 2013 Medfinansieringsbelopp för kommuner i Skaraborgs kommunförbund samt Vårgårda Kommunerna i Skaraborgs kommunförbund är uppdelade

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Delregionalt kollektivtrafikråd Fyrbodal 2015 03 19 Dialog om nuvarande och reviderat trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad

Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 11 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-12 Kf 52 Ks 65 Au 43 Ks/2013-0184 Svar på motion om gratis kollektivtrafik i Strömstad Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

SITHS Nationell identifieringstjänst. Vad? Varför? Hur? Framöver?

SITHS Nationell identifieringstjänst. Vad? Varför? Hur? Framöver? SITHS Nationell identifieringstjänst Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda

Läs mer

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 14 (21) Sammanträdesdatum 2011-12-20 324 Dnr 2011/300 Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 INLEDNING Skrivelse från Västmanlands

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen Västra Sverige på 1990-talet Brokig struktur och behov av samordning Tre små län och tre små landsting

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

1. Resultatmål KS/2016:272 Kl Lars-Gunnar Karlsson. 2. Driftsbudget KS/2016: Investeringsbudget KS/2016:272

1. Resultatmål KS/2016:272 Kl Lars-Gunnar Karlsson. 2. Driftsbudget KS/2016: Investeringsbudget KS/2016:272 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2016-11-07 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-22 Ärende Dnr Föredragande 1. Resultatmål KS/2016:272 Kl. 13.30 Lars-Gunnar

Läs mer

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred KF 22:1 KF 22:2 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 22:3 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:423-034 2015-03-19 1/2 Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred Kommunstyrelsen

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2011 60 900 (7,8%) 32 000

Läs mer

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län Bakgrund Utredning och dialog sedan 2007 Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en god ägarstyrning av kollektivtrafiken som stämmer med ny

Läs mer

Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130

Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-11 340 Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-04-20 kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-04-20 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2015-04-20 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-26 Ärende Dnr Föredragande 1. Val av justerare 2. Vattenfall informerar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

FLEXTRAFIK FALKÖPING. 1 januari 2012 och tills vidare

FLEXTRAFIK FALKÖPING. 1 januari 2012 och tills vidare FLEXTRAFIK FALKÖPING 1 januari 2012 och tills vidare Flextrafik är allmän kollektivtrafik som körs med mindre fordon inom Falköpings kommuncentrum. Resorna samordnas så flera resenärer åker i samma fordon.

Läs mer

- Svar på interpellation om Västergårdens boende (KS/2015:396)

- Svar på interpellation om Västergårdens boende (KS/2015:396) 2015-05-01 Kungörelse Kommunfullmäktige i Tranemo kommun genomför studiebesök på Multisportarenan i Grimsås måndagen 15 juni 2015 klockan 17.00 och sammanträder där efter 18.00 i Grimsås Bygdegård, vid

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Gästnattsrapport Februari 2015

Gästnattsrapport Februari 2015 Gästnattsrapport Februari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2013: 65 899 (8,2%) 35 886

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-05-18

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-05-18 Plats Tranemosalen i Tranemo Tid 18:00-19:00 Närvarande Beslutande Enligt närvarolista 4/2015 Övriga närvarande Tina Haglund, processekreterare Annika Hedvall, kommunchef Anna Fagefors, förbundschef samordningsförbundet

Läs mer

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Beskrivning av trafiken Ansvaret för tätortstrafiken i Vadstena togs över från kommunen 2013. Under tiden som Vadstena kommun körde trafiken i egen regi var bussen avgiftsfri

Läs mer

Västra Götalands RA-organisation

Västra Götalands RA-organisation Västra Götalands RA-organisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång kommun

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Denna

Läs mer

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 En reviderad Krav- och kvalitetsbok, förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962)

Läs mer

Kollektivtrafik på gles- och landsbygd. Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting

Kollektivtrafik på gles- och landsbygd. Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting Kollektivtrafik på gles- och landsbygd Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting Kollektivtrafik på gles- och landsbygd Fakta Över 80 procent av resandet med kollektivtrafiken sker i storstadsregionerna.

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-19 1 Plats och tid Tibro kommun, sammanträdesrum Bonaren kl 14:00-15:15 Beslutande Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011 Lediga

Läs mer

Rapport Framtida inriktning för färdtjänsten

Rapport Framtida inriktning för färdtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-01 Handläggare Linnéa Lundbäck Telefon: 08 508 10 100 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-08-25 Rapport Framtida inriktning för

Läs mer

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper

Läs mer