Elektromagnetiska fält och 3G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektromagnetiska fält och 3G"

Transkript

1 Elektromagnetiska fält och 3G Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Basgrupp 5 läk T4 HT07 Malin Briland, Björn Due, Hanna Jonsson, Daniel Loord, Klara Nordell, Ragnar Rosenqvist

2 Elektromagnetisk strålning Strålning är naturligt och har alltid funnits på jorden. I all materia som har en temperatur över den absoluta nollpunkten (0 K) rör sig partiklarna och ger upphov till (emitterar) elektromagnetisk strålning 1. Vi utsätts ständigt för strålning från solen och rymden (bakgrundstrålning), dessutom befinner vi oss alltid i jordens magnetfält. Elektromagnetisk strålning (EMS) är en vågrörelse som med ljusets hastighet fortplantar sig i rummet. Den består av en elektrisk och en magnetisk komponent. EMS uppvisar både vågegenskaper (elektromagnetiska vågor som bärare av energi) och partikelegenskaper (ström av energipaket, kvanta/fotoner), detta kallas våg-partikeldualitet och behandlas inom kvantmekaniken 2. I denna text används elektromagnetisk strålning (EMS) och elektromagnetiska fält (EMF) synonymt. EMS klassificeras utifrån våglängd till, radiovågor, mikrovågor, infrarött ljus, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgenstrålning och gammastrålning (bild 1). Benämningen radiofrekvent strålning kan användas för EMS i frekvenserna 10 MHz till 300 GHz. En annan viktig indelning är i joniserande respektive icke-joniserande strålning, baserat på om strålningen är kapabel att jonisera atomer. Bild 1: Klassificeringen av elektromagnetisk strålning utifrån våglängd EMS kan beskrivas med dess våglängd (λ), frekvens (f) och hastighet (v), där följande samband råder: f = v / λ Där v oftast är mycket nära ljusets hastighet i vakuum 2,99x10 8 m/s Den av elektromagnetiska vågor burna energin benämns strålningsenergi. Vilken bestäms av två komponenter, strålningens frekvens och innehåll av fotoner (intensitet). Energin (E) per foton kan beräknas med Planck's ekvation, enligt E=hf där h är Planck's konstant 6,626 x J s Ju högre frekvens och foton-täthet desto mer energi bär strålningen. Denna energi kan komma till uttryck då strålningen interagerar med materia. Materia som placeras i EMS absorberar energi från fältet, absorptionen leder ofta till att temperaturen höjs i materian (2), jämför med klippor som värms av solstrålar. Mikrovågor Mikrovågor skiljer sig från radiovågor av längre våglängd genom att de beter sig mer som ljus. De kan brytas i linser och reflekteras mot ytor, till exempel parabolantenner. Mikrovågor kan färdas igenom regn, snö och inte minst de flesta väggar. Mikrovågor är lättare att kontrollera än längre våglängder, eftersom de kan riktas väldigt exakt. En fördel med det är att energin kan koncentreras till en smal stråle och fokuseras till en annan antenn många mil bort, vilket gör det svårt för någon annan att avlyssna informationen. Dessutom gör de höga frekvenserna att mycket information kan skickas, man får stor bandbredd. Dessa egenskaper gör att mikrovågor passar bra för både radar och olika sorters kommunikation. Till exempel använder mobiltelefoner frekvenser från 450 MHz till 2,2 GHz 3.

3 Utbyggnaden av 3G och kritiken mot den eller Vi tänker mer på tredje generationens Trelleborgare än tredje generationens mobiler 4 Den teknik som använts för mobil telefoni kan delas in i tre stadier, eller generationer. Den första hette Nordiskt mobiltelefonisystem (NMT) och lanserade Det var ett analogt system med jämförelsevis låg kvalitet på telefoner och tjänster. NMT planeras att stängas ned den 31e december Efter detta följde Globalt system för mobil kommunikation, GSM. Detta system sänder på 900 och 1800 MHz och togs i bruk i Sverige Parallellt med dessa system har under de senaste åren ett nytt system utvecklats och tagits i bruk, det kallas för Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) eller 3G och sänder på MHz. I Sverige startade driften 2003 och i juni 2006 levde nästan hela Sveriges befolkning under täckning av 3G. Den för konsumenterna största förändringen är att hastigheten på dataöverföring höjs och möjliggör för till exempel videotjänster och e-post 6. För att erhålla täckning över hela Sverige byggdes nya master och många master som redan fanns utrustades med 3G-utrustning. Täckningen som erhålls från varje mast är inte likvärdig med tidigare system, bl.a. för att täckningsområdet, cellen, för varje mast förändras efter hur många som är uppkopplad mot varje mast 7 samt p.g.a. problem med att få täckning inomhus 8. Frekvensen som används för 3G är högre än den för GSM vilket också gör att radiovågorna får kortare räckvidd 9. Detta ledde till ett av Sveriges största industriprojekt i modern tid 10, att bygga ca nya master och nya sändare för att placera dessa på hustak, i flaggstänger och liknande. I städer har de placerats med ca 250 meters mellanrum 4. Samtidigt upplever ca en tredjedel av Sveriges befolkning oro över strålning från mobiler, mobilmaster och kraftledningar 12. Många har överklagat beslut där de har fått 3G-sändare placerade till exempel på hustaken till sina bostäder 13 eller nära deras barns dagis 14 men operatörerna har, i de fall vi studerat, alltid fått rätt. I Uppsala tillät inte, bland andra, fastighetsbolagen Uppsalahem och AP Fastigheter 3G-operatörerna att sätta upp sändare på deras fastigheter 15. Trelleborg kommun förklarade sig som 3G-fri zon och avslog alla bygglov för master och förklarade att de inte skulle behandla nya ansökningar förrän bevis på att det inte fanns några risken för allmänheten presenterats 16. I Falun och Sunne krävde kommunerna ett tillfälligt stopp av nybyggnationer tills det att eventuella risker utretts 16. Protester har alltså kommit från många håll och till stor del baserats på oro omkring hälsorisker vid långvarig exponering av strålning från masterna. I dessa kommuner har en utbyggnad till slut skett och i juni 2004 ändrade riksdagen lagen om ledningsrätt så att mobilmaster kan sättas upp mot mark- och fastighetsägares vilja 17. Flera av dem som är kritiska mot utbyggnaden av 3G har ifrågasatt nyttan i projektet som kostar stora summor pengar och vars hälsorisker ej är helt utredda. Efterfrågan hos den svenska befolkningen anses inte stå i proportion till de ansträngningar som gjordes för att driva igenom ett heltäckande 3G-nät. Många i Sverige exponeras idag från strålning från mobilmaster mot sin vilja. Då det finns potentiella risker med tekniken och samhällsnyttan kan vara svår att se, vill många använda sig av försiktighetsprincipen, att vänta med en utbyggnad tills det att det vetenskapliga läget angående långsiktiga effekter är klarlagt till en större grad än vad det är i dag 18. Efter att miljööverdomstolen i en dom klassat mobilmaster och sändare för 3G som miljöfarlig verksamhet 19 åberopade flera att försiktighetsprincipen borde tillämpas och utbyggnaden avstanna 20. Försiktighetsprincipen formuleras i miljöbalken enligt följande: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt

4 som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön." 21 Varför är det viktigt att känna till detta som läkare? Det finns en stor oro bland människor hur mobilmaster och strålning ska påverka deras egna och deras barns hälsa. Många känner sig kränkta och överkörda av operatörer och myndigheter. Att ta den oron och frustrationen på allvar och kunna upplysa patienter om det aktuella vetenskapsläget kan vara mycket viktigt för en läkare. Att förmedla saklig information och kunna se både patientens och vetenskapens perspektiv. Strålning från basstationer och gränsvärden Basstationer Basstationerna fungerar både som mottagare och sändare av radiovågor. När man ringer från en mobiltelefon skickas radiosignaler till närmaste basstation, därefter vidareförmedlas signalen via marknätet fram till en stationär telefon eller en annan basstation som då i sin tur sänder ut signaler till en mottagande mobiltelefon. Intensiteten av basstationernas signalstyrka avtar med kvadraten av avståndet. Om avståndet till exempel görs tre gånger längre så blir strålningsstyrkan nio gånger svagare. Eftersom strålningen från basstationens antenner oftast är riktad åt ett håll koncentreras det mesta av strålningen i antennens huvudstrålriktning medan mycket lite utstrålas i andra riktningar. Detta innebär att det praktiskt taget inte finns något elektromagnetiskt fält bakom, under eller ovanför basstationen. Både att strålningsstyrkan avtar och att strålningen är riktad måste man ta hänsyn till då man beräknar strålningsstyrkan kring antennen. Ett exempel på detta är att strålningsstyrkan på marknivå nära en mast med en högt placerad antenn kan vara låg. 22 Gränsvärden Den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har utifrån forskning rörande elektromagnetisk strålning beräknat gränsvärden för vad som anses hälsofarligt. Dessa gränsvärden ligger till grund för de allmänna råd som Statens strålskyddsinstitut (SSI) infört i Sverige. Gränsvärdet för allmänheten vid frekvensen 2000 MHz är 10 W/m 2 uttryckt i strålningstäthet eller 61 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka 23. För mobiltelefoner finns det också ett rekommenderat värde för hur mycket strålning en användare bör absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet (Specific absorption rate). SAR-värdet baseras på radiovågors uppvärmningseffekt av människan. När radiovågor träffar kroppen kommer en del reflekteras och en del absorberas av kroppen och omvandlas till värme. Forskning har visat att hälsoeffekter kan uppstå om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1 grad Celsius. Uppvärmningseffekten beräknas genom att placera en mobiltelefon intill en modell av ett människohuvud som är fyllt med vätska som har samma elektriska egenskaper som hjärnan och därefter mäta det elektriska fält som genereras i modellen. Om mätningen görs vid högsta möjliga sändareffekt från mobiltelefonen får man fram det maximala SAR-värdet. I Sverige har SARgränsen satts till 2 W/kg. Detta värde är satt med en stor 24, 25, 26. säkerhetsmarginal På allmänna platser är strålningsstyrkan från basstationerna mycket låg. Gränsvärdena överskrids endast på några få meters avstånd rakt framför antennens strålande yta (se det skuggade området i bild 2). Exponerade yrkesgrupper som riskerar att utsättas för strålningsnivåer över gränsvärdet är sotare eller plåtslagare eftersom dessa i sitt arbete kan komma i kontakt med starka strålningsfält

5 nära basstationer placerade på hustak. Exponeringen från basstationen är alltid lägre än den från mobiltelefonen. Även om det finns flera basstationer i omgivningen är exponeringen från dessa betydligt lägre än den man får från mobiltelefonen under samtal. Mobiltelefonerna anpassar sin sändningsstyrka utifrån täckninggrad. Ju bättre täckning man har desto mindre strålning från mobiltelefonen. Med fler basstationer ökar täckningsnivån och därmed minskar strålningseffekten från mobiltelefonerna. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Man är dock osäker på strålningens långsiktiga effekter. SSI hänvisar till de TV-master som vi i över 50 år haft i Sverige vilka har en betydligt högre strålningsenergi än sändarna för mobiltelefoni och för vilka inga skadliga effekter visats 27. Patofysiologiska mekanismer Bild 2: Volym där gränsvärden överskrids Man har genomfört studier för att undersöka eventuella skadliga effekter till följd av exponering för elektromagnetiska fält sedan 70-talet. På senare tid har dessa alltmer inriktat sig på de mikrovågor som uppstår i takt med att mobiltelefonanvändning blir allt vanligare. I studierna har man noterat termala och icke-termala effekter: De termala effekterna uppstår när energin i de elektromagnetiska fälten absorberas av kroppens beståndsdelar vilket resulterar i en värmealstring i de exponerade kroppsdelarna. Dessa effekter har bekräftats i ett stort antal vetenskapliga studier. De icke-termala effekterna är mer kontroversiella och innebär att även strålning vars effekt ej kan framkalla uppvärmning ändå kan påverka de biologiska processerna i vävnaderna. Vissa experiment har lyft fram tänkbara patofysiologiska mekanismer, men har i allmänhet ej kunnat reproduceras. En hypotes är att en viss frekvens kan skapa resonans hos olika vävnadskomponenter. Andra teorier berör cellmembranens oförutsägbara ledningsförmåga, förändringar i cellernas polaritet med mera. 31 Vilken forskning bedrivs? WHO bedriver tongivande forskning på detta område och samarbetar med såväl olika FN-organ som diverse fristående vetenskapliga kommissioner, bland andra International Comission on Non- Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och The Research Association for Radio Applications (FGF, har även tunga namn från mobilindustrin som medlemmar). WHO omfattar bl.a. the International Agency for Research on Cancer (IARC) som hållit i den s.k. Interphonestudien (första resultaten färdigställda 2005) där man undersökt eventuella samband mellan exponering för EMF och tidigt debuterande cancerformer. 32 Den brittiska regeringen har via sitt hälsodepartement legat bakom bildandet av en forskningsgrupp

6 bestående av oberoende forskare; the Independent Expert Group on Mobile Phones (IEGMP) som år 2000 publicerade The Stuart Report där man summerade den samlade vittnesbörden av vetenskapliga studier på elektromagnetiska fälts icke-termala effekter. 35 Det publicerade resultatet ledde till bildningen av yttrligare expertgrupper; Mobile Telecommunications and Health Research Program (MTHR), som fortsätter bedöma och stödja studier i ämnet, 33 samt Advisory Group on Non-Ionizing Radiation (AGNIR) vars senaste rapport publicerades år Europeiska Unionen ligger bakom The Reflex project - Risk evaluation of potential environmental hazards from low energy electromagnetic fields exposure using sensitive in vitro methods, som publicerades De senaste åren har flera studier i olika delar världen gjorts som belyst skadliga hälsoeffekter i samband med mobiltelefonanvändning. SSI hävdar dock att bias och slumpen är den troligaste förklaring till den riskökning för diverse sjukdomar som rapporterats i vissa studier. 29 Socialstyrelsen understryker även att den epidemiologiska forskningen ännu inte har den omfattning eller antal publicerade studier, som krävs för att säkert dra några definitiva slutsatser. Man ser även ett problem i den relativt korta exponeringstiden, samt en svaghet i upplägg och genomförande av många av dessa studier. Alla tolkningar bör därför göras med försiktighet. 30 Vi vill ändå redovisa några studier som berör biologisk påverkan i samband med exponering för radiofrekventa fält. Fertilitetspåverkan Flera studier har gjorts angående detta. En ungersk studie publicerad 2004 undersökte spermiers kvalitet och rörlighet hos frekventa mobiltelefonanvändare jämfört med en kontrollgrupp. De fann att mobiltelefonanvändarna hade 30 % mindre spermieantal än kontrollerna samt att en större del hade ett onormalt rörelsemönster. Detta menade forskargruppen kunde ha en negativ effekt på fertiliteten. Även en annan studie publicerad 2002 ansåg sig ha funnit belägg för detta, och de framlade hypotesen att mikrovågorna påverkade kalciumkoncentrationen i spermierna, vilket skulle kunna påverka deras rörlighet. 18 I djurförsök har man dock inte kunnat fastställa någon negativ påverkan på fertiliteten. 31 Cancerrisk Ökad cancerrisk på grund av mobiltelefonanvändning har varit en källa till oro i medier och bland befolkningen. Man har genomfört studier inriktade på olika cancerformer, och i vissa djurförsök och in vitro-studier funnit en ökad incidens, men vid försök att reproducera studien har inte samma resultat kunnat påvisas. I en svensk studie som genomfördes mellan 1999 och 2002, visades att risken att få hörselnervstumör fördubblades efter tio års användning, samt fyrdubblades för den sida mot vilken man hållit mobilen under samtal. Forskarna vill dock påpeka att tillförlitligheten är svårbedömd då den uppskattade exponeringstiden bygger på deltagarnas egna hågkomst. Forskargruppen har därför gått ut med att en ny studie ska genomföras där uppgifterna om exponering hämtas från mobilleverantörernas samtalslistor. 18 Man har i in vitro-studier kunnat se att produktionen av ornithin dekarboxylas (ODC), ett kinas inblandat ibland annat cellproliferation och tillväxt, ökat med upp till 100 % i celler som exponerats för RF-strålning med en frekvens på mellan MHz. Halterna har dock inte uppgått till de nivåer som skapas av etablerade carcinogena substanser. Cellulär påverkan I studier på masken C elegans har man sett en ökad produktion av heat chock proteins (HSP) vid exponering för radiofrekventa fält, frekvens 750 MHz, utan någon föregående signifikant

7 upphettning av organismen. Detta har från vissa håll tolkats som en bekräftelse av misstankar om att radiofrekventa fält har en cytoxisk effekt, och att det är därför produktionen av HSP ökar. Andra menar att HSP kan medverka till att inducera eller promotera carcinogenes. Viktigt att nämna är dock att samband mellan denna typ av fält och cellulär stress inte har kunnat visas i någon studie. 31 Övriga angreppspunkter På följande punkter har forskning också bedrivits men inte heller här har man kommit fram till några entydiga svar 31 : Neurogen påverkan har undersökts med anledning av rapporter om subjektiva besvär såsom försämrat minne och trötthet bland personer som exponeras för radiofrekventa fält i arbetet. Man har bland annat undersökt eventuella förändringar i kalciumkoncentrationen i neuroner, men resultaten har ej varit samstämmiga. Påverkan på blod-hjärn barriären har också rönt uppmärksamhet. Många studier har utförts, med varierande resultat, för att utröna huruvida elektromagnetiska fält kan öka permeabiliteten i blod-hjärn barriären, vilket potentiellt kan leda till exponering för toxiska ämnen i CNS. Slutligen kan man konstatera att man än så länge inte funnit något säkert samband mellan exponering för elektromagnetisk strålning och sjuklighet. Mycket av osäkerheten kring sambandet beror på studier med svagt upplägg, litet deltagarantal, osäkra mätmetoder för exponering med mera. Det kanske största problemet är dock att den typ av strålning som befolkningen idag exponeras för i form av mobiltelefoner och mobilmaster är ett relativt nytt fenomen, och långtidsstudier har därför ännu inte kunnat utföras. Mer forskning behövs på ett flertal områden, och bedrivs även i olika projekt.

8 Epidemiologisk studie Radiofrekventa elektromagnetiska fält av den frekvens som används i 3G-nätet är som redan nämnts inte särskilt annorlunda från den som används i GSM-nätet. Ändå tycks det finnas en betydande oro från allmänhet och media angående eventuella negativa hälsoeffekter knutna till exponering av allmänheten för strålning från framförallt basstationerna. Då forskningen som utförts på denna typ av strålning inte har kunnat ge några entydiga svar på detta skulle vi vilja konstruera en epidemiologisk studie som undersöker en aspekt av den möjliga biologiska påverkan. Vi vill i stort undersöka om elektromagnetisk strålning från 3G-basstationer orsakar cancer. Hypotesen är: Elektromagnetisk strålning med frekvens 2000 MHz (3G- eller UMTS-strålning), från 3G-basstationer ökar incidensen av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn i åldern 0-9 år. Anledningen till att vi studerar barn är att de i allmänhet inte har en tidigare historia av annan strålning, dessutom skulle det ge basgrupp 5 ett enormt massmedialt genomslag om hypotesen kan styrkas. För att begränsa studietiden väljer vi en cancerform som anses ha kort latenstid, leukemi. För att specificera oss väljer vi ALL, den leukemi som statistiskt sett är vanligast förekommande hos barn, utvecklas relativt tidigt samt bör leda till en diagnos omgående efter uppvisande av symptom. Akut lymfatisk leukemi ALL drabbar årligen endast ca 100 personer i Sverige, men är den vanligaste tumörsjukdomen hos barn, då den utgör ca 20 % av cancerfallen i denna kategori. 36 Den högsta incidensen för ALL hos barn ses vid 2-5 års ålder. 37 ALL innebär en klonal expansion av omogna lymfatiska celler sedan en somatisk mutation ägt rum, vilket leder till ett ökat antal lymfoblaster i benmärg, cirkulation och vävnader. 38 Insjuknandet sker vanligtvis abrupt, och diagnos brukar kunna ställas någon vecka efter symtomen börjar uppträda. Symptomen orsakas främst av benmärgssvikt (ökad infektionskänslighet, anemi, blödningsbenägenhet), andra vanliga tecken är subfebrilitet och skelettsmärtor. Lymfocytära infiltrat kan påverka lymfkörtlar, mjälte, lever, hud och CNS. ALL liknar i mångt och mycket akut myeloblastisk leukemi (AML), men man kan särskilja på typerna genom dess morfologi, immunofenotypning och enzymcytokemisk färgning. 39 Ett flertal faktorer har föreslagits öka risken för insjuknande i ALL bland barn. Endast exponering för joniserande strålning ses som en etablerad riskfaktor för att utveckla ALL. Detta gäller framförallt då barnet självt utsätts för exponeringen och riskökningen korrelerar med stråldosen och durationen. Studier har även gjorts på huruvida exponering in utero samt exponering av fadern innan befruktningen skulle kunna utgöra en riskfaktor, men man har inget entydigt svar på detta. 38 Man har även studerat icke-joniserande strålning och socialstyrelsen anser att man med utgångspunkt i tillgänglig forskning kan anta att så kallad kraftfrekvent strålning som uppstår kring bland annat kraftledningar bär ansvar för något barnleukemifall per år. 30 Carciogena kemikalier uppvisar i en del studier ett samband med ALL. Barn kan exponeras för kolväten såsom benzen, dioxiner och benso-a-pyrener genom luftföroreningar, förenade marker, användning av lösningsmedel med mera i hemmet, samt via kontaminering av föräldrarnas arbetsplatser. Vissa insektsmedel misstänks också kunna öka risken för insjuknande i ALL. Det är ännu osäkert huruvida användning av tobak och/eller berusningsmedel bland föräldrarna före, under eller efter graviditeten utgör en riskfaktor. Risken att insjukna ökar bland barn vars syskon diagnostiserats med leukemi, samt med förekomst av andra typer av maligna hematopoietiska sjukdomar bland nära släktingar. En möjlig genetisk faktor som kan påverka insjuknandet är polymorfism i metaboliska enzymer.

9 Genetiska syndrom som inkluderar abnormt kromosomantal och/eller ofullständig DNAreparationssystem, t.ex. Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom, innebär en riskökning. Slutligen har infektion med Epstein-Barr virus, samt hög ålder hos modern vid graviditeten länkats till en ökad incidens av ALL hos barn. 38 Studiedesign Vid valet av studiedesign utgick vi från frågeställningen och kom fram till att det var mest lämpligt att använda en retrospektiv fall-kontrollstudie. Anledningen till att det blev en fall-kontrollstudie och inte en kohortstudie beror på att incidensen av ALL är så pass låg, vilket ger problem med att samla ihop en tillräckligt stor studiepopulation. Annars skulle en kohortstudie vara tilltalande, då man minskar inverkan från confounders och kan med regelbundna stickprov kontrollera strålningens påverkan på människan. Eftersom 3G-nätet precis har blivit färdigställt så är det i dagsläget svårt att säga något vad strålningen kommer få för konsekvenser. Forskare är oense om strålningens skadande verkan, det är främst de långsiktiga konsekvenserna man är orolig för. Med anledning av detta planerar vi att utföra studien år 2018 då eventuella följder av strålningen förhoppningsvis har visat sig. På grund av ALLs låga incidens sätts studietiden till 10 år. Anledningen till att vi väljer att studera barn födda efter 2005 är att 3G-systemet då ansågs vara fullt utbyggt. Förskjutningen av diagnosperioden i förhållande till födelseperioden beror av att vi räknar med en latenstid på 2 år för ALL. Definition av fall: Samtliga barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som registrerats i nationella cancerregistret med diagnoskoden ICD10C91.0 (akut lymfatisk leukemi) under perioden 1 januari 2008 till 31 december Definition av studiebas: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som omfattas av nationella cancerregistret under tidsperioden 1 januari 2008 till 31 december Eftersom vi vet att ALL har en låg incidens väljer vi största möjliga geografiska område, det vill säga hela Sverige. Definition av kontroller: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015 som inte diagnostiserats med ALL. Barnen är slumpmässigt valda ur folkbokföringsregistret. Kontrollgruppens storlek beror av hur stor fallgruppen blir men vi avser att ha relationen 1:4 mellan fall- och kontrollgrupp. Definition av exponering: Individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Vår kunskap är för begränsad för att kunna argumentera för valet av minst 1 år, men vid tycker det är en bra tid då den täcker upp alla årstider. Svårigheten att exakt bestämma var i en bostad en person vistas, samt vår önskan att använda kartmaterial gör att vi drar gränsen vid ytterdörren. Här ställer dock den tredje dimensionen, höjd över havet, till med en del problem. I analysen av våra resultat tänker vi göra en fyrfältstabell och beräkna oddsratio för att se om det finns något samband mellan 3G-strålning och ALL. Studiens tillförlitlighet Strålning från 3G-master är inte något lätt studieobjekt. Master finns nästan överallt och de flesta människor exponeras i mer eller mindre grad av strålningen. Det är därför svårt att åtskilja grupper med stora kontrastskillnader i avseende på exponeringsstyrka. I vårt samhälle idag finns det dessutom strålning från ett flertal andra källor såsom TV, radio och GSM vars effekt skulle kunna interferera med 3G-strålningens effekt, vilken vi avser att studera. Vi är medvetna om att vår studie

10 innefattar en del brister. Då vi ändå valt att undersöka detta agens har vi på bästa sätt försökt att utforma en studie utifrån de förutsättningar som råder. Studiens precision Studien innefattar samtliga fall från cancerregistret vilket innebär att fallgruppens antal inte kan ökas. Kontrollgruppens storlek skulle givetvis kunna ökas markant utöver det antal som valts att användas, vilket därmed skulle påverka studiens precision i positiv riktning. Anledningen till begränsning av kontrollgruppens storlek är att för varje kontroll som tas med i studien behöver ytterligare data insamlas. Med obegränsade resurser skulle hela studiebasen kunna användas som kontrollgrupp och därmed skulle den effektiva studiestorleken och precisionen bli maximal. Diskussion kring den interna validiteten Studiens fall är utvalda utifrån cancerregistrets definition av akut lymfatisk leukemi. Detta anses vara en tillförlitlig källa som tillämpar en erkänd definition av denna leukemityp och därmed föreligger inte några tolkningssvårigheter kring vilka barn som ska klassas som fall. Då kontrollgruppen utgör en stor källa till systematiska fel i fallkontrollstudier beaktades detta i valet av kontroller. En alternativ kontrollgrupp skulle vara att använda sig av matchade kontroller, men då ökar risken för ett systematiskt urvalsfel. Valet blev att använda ett slumpmässigt urval ur studiepopulationen vilket utesluter att kontrollgruppen är upphov till systematiska urvalsfel. Eftersom studien är en retrospektiv fallkontrollstudie där deltagarna inte är medvetna om sitt deltagande kommer inga systematiska bortfall att ske. Däremot kan slumpmässiga bortfall inträffa på grund av att deltagare dör eller lämnar landet. Då vi tar all information från register undviker vi en eventuell recall bias. Informations- och mätfel som kan uppstå är felaktiga data från PTS om masternas placering och strålningens riktning. Även de metoder som använts vid mätning av avstånd mellan masterna och barnens hus kan generera sådana fel. En källa till felklassificering är den faktiska förekomsten av exponering. Problemet är inte att definiera vad som utgör själva exponeringen, däremot är det omöjligt att kontrollera att de barn som utifrån kriterierna klassats som exponerade verkligen har varit det. Exponerade barn är enligt definitionen ovan de individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Det som komplicerar situationen är att barnen om dagarna vistas på dagis, skola och lekplatser, vilka är platser det inte går att säga något om exponeringsgrad. Samma sak gäller för de oexponerade. Även där finns säkerligen variationer i exponering som inte kan kontrolleras och som därmed inte kan sägas något om. I förberedandet av studien övervägdes om även barnets skola/dagis skulle ligga nära en 3G-mast för att barnet skulle uppfylla kriterierna för att klassas som exponerad. Med bedömningen att det skulle bli alltför arbetsintensivt valdes det att avstå från att ta hänsyn till dessa faktorer och endast ta med barnets bostad i exponeringskriterierna. Uppgifter om barnets bostad hämtas från folkbokförningsregistret. Dock finns ett problem i att barn, vars föräldrar är skilda, vanligen är bosatta på fler adresser än vad folkbokföringsregistret anger, vilket kan leda till att de inte placeras i rätt exponeringsgrupp. Tänkbara confoundingfaktorer kan vara samtidig strålning från GSM-master. 3G-nätet har främst byggts på de platser som har bra GSM-mottagning och det är inte omöjligt att denna typ av strålning skulle kunna ge upphov till barnleukemi. En annan möjlig confoundingfaktor är storstadsregioner där 3G-nätet är mer omfattande. Den miljö som ett storstadsområde utgör innehåller ofta en större mängd skadliga agens, som exempelvis luftföroreningar, vilka eventuellt kan ha en koppling till leukemi.

11 Diskussion kring den externa validiteten Vi anser att vår studie har god generaliserbarhet då kontrollerna är randomiserat uttagna från studiepopulationen och fallgruppen inkluderar samtliga fall av akut lymfatisk leukemi som registrerats under den aktuella studieperioden. Något som påverkar den externa validiteten är effektormodifierare vilket i detta fall skulle kunna vara genetisk predisposition för ALL samt olika genetiska syndrom, som till exempel Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom. Efter studien Om vår studie skulle visa ett samband mellan exponering för strålning från 3G-basstationer och ALL borde det följas upp. För det första behövs mer forskning, dels för att reproducera resultaten men även för att säkerställa kausaliteten och utreda mekanismer bakom sjukdomsutvecklingens samband med exponeringen. En offentlig debatt borde lyfta problemet med en framtvingad exponering, som kan upphävas med enkla medel, och denna exponerings konsekvenser för individer och folkhälsa. I en sådan diskussion borde också ansvarsfrågan lyftas, det vill säga huruvida någon ska ställas till svars för den orsakade ohälsan. Till slut borde gränsvärden för acceptabel exponering sänkas för att ta hänsyn till långsiktiga effekter av radiofrekventa fält hämtat Hämtat Hämtat I skuggan av 3G, Ordfront magasin 9/2003, Niels Hebert, s. 35 Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - Mobil telefoni, hämtat Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - 3G/UMTS, hämtat G - Strategier och drivkrafter, Roland Heickerö, Studentlitteratur 2003, ISBN Blåtand slår framtidens 3G-nät, hämtat foni 10 3GIS hemsida, 3GIS Sveriges mest kostnadseffektiva nätoperatör, hämtat GIS hemsida, 3GIS Frågor och svar, hämtat Så efterfrågar vi elektronisk kommuniktion en individundersökning 2005, 19e decemeber 2005, PTS-ER-2006:1 s Mobilmast blir kvar på hyreshus i Hjorthagen, DN.se 14e nov., Ja till omstridd mobilmast på Gustavsberg, hd.se, 24e jun 07, Detta är bara två exempel på protesterande medborgare, det finns många fler att läsa om. 14 Föräldrar rasar över mobilmast vid skola, hn.se 7 nov 2007, hämtat Rättstvister försenar utbyggnad av 3G-master, Unt.se 27e sep 2005, Johan Rudström, hämtat Kommuner nobbar master, Sveriges natur 3/2003, Anders Friström 17 Markägare snuvas på pengar för 3G-master, Ny teknik 23e aug 2004, Christer Åkerman, hämtat Spelet om 3G, M Nilsson et al, Medikament förlag, Mobilmaster och antenner för 3G utgör miljöfarlig verksamhet, ssi.se 24e okt 2005, hämtat Folkviljan mot 3G, hämtat Svensk författningssamling Riksdagen, hämtat

12 lefoni, hämtat varden, hämtat hämtat hämtat hämtat hämtat Vetenskap ur funktion, Ulrica Björkstén, Atlantis Stockholm, Arbets- och miljömedicin, C Edling et al, Studentlitteratur Lund, Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, The Stewart Report, Chairman Sir William Stewart, Independent Expert Group on Mobile Phones, senast uppdaterad 2000, hämtat International Agency for research on Cancer, hämtat Mobile Telecommunications and Health Research, hämtat Health protection agency, Advisory Group on Non-Ionizing Radiation, hämtat EU-rapport, Risk Evaluation of Potential Environmental Hazards From Low Energy Electromagnetic Field Exposure Using Sensitive in vitro Methods hämtat hämtat Risk Factors for Acute Leukemia in Children: A Review, M. Belson et al, Environmental Health Perspectives, Robbins Basic Pathology 7th edition, V. Kumar et al, Saunders, Internmedicin, K. Asplund et al, Liber AB, 2003

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Kalle Hellberg, Medborgarförslag 2016 Bilaga 1 (5 sid.) Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner

Läs mer

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning Seminarieuppgift Miljömedicin/ Epidemiologi Basgrupp 10 Inledning I dagens samhälle utsätts vi i allt högre grad för olika typer av elektromagnetisk strålning. Användningsområdet

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

Parlamentariska församlingen

Parlamentariska församlingen Resolution 1815 (2011) 1(5) Parlamentariska församlingen Europarådet Resolution 1815 (2011) 1 De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön 1. Den parlamentariska församlingen

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning -Basgrupp 5- Vi omges ständigt av olika typer av strålning, i vår naturliga miljö har det alltid funnits i form av till exempel solljus och från bakgrundsstrålning från jorden.

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-03-23 Handläggare: Gert Abelt Staben 2004-03-23 Tel: 508 270 66 gert.abelt@gfk.stockholm.se Dnr 03-410-3507:4 Till Gatu- och fastighetsnämnden Tillfälligt

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Långsjö 1:1 i stadsdelen Långsjö (mast och basstation för mobiltelefoni)

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Långsjö 1:1 i stadsdelen Långsjö (mast och basstation för mobiltelefoni) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-04-19 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Knapstigen

Mobiltelefonmast vid Knapstigen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen

Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen 2012-08-10 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M 2010-000624 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Klagomål på elektromagnetiska fält från kraftledning, Tollare 1:126 m.fl, Värmdöleden - Värmdövägen Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen Elektromagnetiska fält omkring järnvägen 1 2 Förord Allt fler ställer frågor om elektromagnetiska fält. Vad är elektromagnetiska fält? Var i vår omgivning finns de? Påverkar elektromagnetiska fält vår

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT?

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? Naturliga källor Mänskligt framställda källor Grundläggande fakta om våglängd och frekvens Elektromagnetiska fält vid låga frekvenser Elektromagnetiska fält vid höga frekvenser

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

SHUTTERSTOCK.COM. Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA

SHUTTERSTOCK.COM. Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA SHUTTERSTOCK.COM Vi måste ta riskerna på allvar för barnens skull Användningen av trådlös teknik har ökat lavinartat det senaste decenniet,

Läs mer

Elektromagnetiska fält och design av en epidemiologisk studie av sambandet mellan exponering för magnetresonanstomografi och utvecklingen av leukemi

Elektromagnetiska fält och design av en epidemiologisk studie av sambandet mellan exponering för magnetresonanstomografi och utvecklingen av leukemi Elektromagnetiska fält och design av en epidemiologisk studie av sambandet mellan exponering för magnetresonanstomografi och utvecklingen av leukemi Jonas Andersson Nils Bark Åsa Barrner Helena Boëthius

Läs mer

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER Råd- och riktlinjer Nordmalings kommun 3G-mobiltelefoni Fastställda av Kommunfullmäktige den 30 september 2002, 91 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3.

Läs mer

Strålning från mobiltelefoner

Strålning från mobiltelefoner 1 Strålning från mobiltelefoner Projekt i Mätteknik för Z2. 2002-04-18 Anders Abelmann Nils Bjerkås Rasmus Sameby Johan Wiqvist Z-programmet Chalmers tekniska högskola Göteborg 2 Sammanfattning Eftersom

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2014 Outline 1 Introduktion

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System 2002-12-11 Martin Alexanderson ITP, Uppsala Universitet Sammanfattning I detta projekt undersöks hälsoriskerna med strålning

Läs mer

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712 Wimax-mätningar i kommun WIMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) är en teknik som används för

Läs mer

www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000

www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000 www.bemi.se info@bemi.se fax 013-134700 tel. 013-74000 Clas Tegenfeldt civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik LiTH, elautomatik, doktorand, medicinsk bildbehandling Grundade BEMI 1995 Författare

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...

Läs mer

Konsekvensutredning av Förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor

Konsekvensutredning av Förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor Sida: 1/6 KONSEKVENSUTREDNING Datum: 2010-09-24 Vår referens: SSM 2010/3307 Konsekvensutredning av Förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor 1. Problembeskrivning och önskat resultat

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilbasantenner

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilbasantenner Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilbasantenner Det finns i dag (mars 2008) totalt 9 studier som studerar människors hälsotillstånd runt sändare för mobiltelefoni (GSM) och samtliga

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät

FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät SVENSKA PM 1 (5) KOMMUNFÖRBUNDET 2002-01-30 Plan- och miljösektioen Lars Fladvad, Reigun Thune Hedström FRÅGOR OCH SVAR om tredje generationens mobila telenät Förord Frågorna och svaren är framtagna som

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson PhD, forskare Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Ni har säkert hört talas om partiklar Vi exponeras för partiklar! Hanna Karlsson

Läs mer

Epidemiologisk studie om elektromagnetiska fält och barnleukemi. Basgrupp 5 2009-11-23

Epidemiologisk studie om elektromagnetiska fält och barnleukemi. Basgrupp 5 2009-11-23 Epidemiologisk studie om elektromagnetiska fält och barnleukemi Basgrupp 5 2009-11-23 Johan Franzén Hanna Gröning Martin Holmbom Elin Karlsson Johan Kugelberg Frida Svensson Bakgrund Elektromagnetiska

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130 RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING Miljönämnden 2002-11-12 130 1. INLEDNING Utbyggnaden av den nya mobiltelekommunikationsnätet UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems), eller 3G, (tredje

Läs mer