Elektromagnetiska fält och 3G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektromagnetiska fält och 3G"

Transkript

1 Elektromagnetiska fält och 3G Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Basgrupp 5 läk T4 HT07 Malin Briland, Björn Due, Hanna Jonsson, Daniel Loord, Klara Nordell, Ragnar Rosenqvist

2 Elektromagnetisk strålning Strålning är naturligt och har alltid funnits på jorden. I all materia som har en temperatur över den absoluta nollpunkten (0 K) rör sig partiklarna och ger upphov till (emitterar) elektromagnetisk strålning 1. Vi utsätts ständigt för strålning från solen och rymden (bakgrundstrålning), dessutom befinner vi oss alltid i jordens magnetfält. Elektromagnetisk strålning (EMS) är en vågrörelse som med ljusets hastighet fortplantar sig i rummet. Den består av en elektrisk och en magnetisk komponent. EMS uppvisar både vågegenskaper (elektromagnetiska vågor som bärare av energi) och partikelegenskaper (ström av energipaket, kvanta/fotoner), detta kallas våg-partikeldualitet och behandlas inom kvantmekaniken 2. I denna text används elektromagnetisk strålning (EMS) och elektromagnetiska fält (EMF) synonymt. EMS klassificeras utifrån våglängd till, radiovågor, mikrovågor, infrarött ljus, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgenstrålning och gammastrålning (bild 1). Benämningen radiofrekvent strålning kan användas för EMS i frekvenserna 10 MHz till 300 GHz. En annan viktig indelning är i joniserande respektive icke-joniserande strålning, baserat på om strålningen är kapabel att jonisera atomer. Bild 1: Klassificeringen av elektromagnetisk strålning utifrån våglängd EMS kan beskrivas med dess våglängd (λ), frekvens (f) och hastighet (v), där följande samband råder: f = v / λ Där v oftast är mycket nära ljusets hastighet i vakuum 2,99x10 8 m/s Den av elektromagnetiska vågor burna energin benämns strålningsenergi. Vilken bestäms av två komponenter, strålningens frekvens och innehåll av fotoner (intensitet). Energin (E) per foton kan beräknas med Planck's ekvation, enligt E=hf där h är Planck's konstant 6,626 x J s Ju högre frekvens och foton-täthet desto mer energi bär strålningen. Denna energi kan komma till uttryck då strålningen interagerar med materia. Materia som placeras i EMS absorberar energi från fältet, absorptionen leder ofta till att temperaturen höjs i materian (2), jämför med klippor som värms av solstrålar. Mikrovågor Mikrovågor skiljer sig från radiovågor av längre våglängd genom att de beter sig mer som ljus. De kan brytas i linser och reflekteras mot ytor, till exempel parabolantenner. Mikrovågor kan färdas igenom regn, snö och inte minst de flesta väggar. Mikrovågor är lättare att kontrollera än längre våglängder, eftersom de kan riktas väldigt exakt. En fördel med det är att energin kan koncentreras till en smal stråle och fokuseras till en annan antenn många mil bort, vilket gör det svårt för någon annan att avlyssna informationen. Dessutom gör de höga frekvenserna att mycket information kan skickas, man får stor bandbredd. Dessa egenskaper gör att mikrovågor passar bra för både radar och olika sorters kommunikation. Till exempel använder mobiltelefoner frekvenser från 450 MHz till 2,2 GHz 3.

3 Utbyggnaden av 3G och kritiken mot den eller Vi tänker mer på tredje generationens Trelleborgare än tredje generationens mobiler 4 Den teknik som använts för mobil telefoni kan delas in i tre stadier, eller generationer. Den första hette Nordiskt mobiltelefonisystem (NMT) och lanserade Det var ett analogt system med jämförelsevis låg kvalitet på telefoner och tjänster. NMT planeras att stängas ned den 31e december Efter detta följde Globalt system för mobil kommunikation, GSM. Detta system sänder på 900 och 1800 MHz och togs i bruk i Sverige Parallellt med dessa system har under de senaste åren ett nytt system utvecklats och tagits i bruk, det kallas för Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) eller 3G och sänder på MHz. I Sverige startade driften 2003 och i juni 2006 levde nästan hela Sveriges befolkning under täckning av 3G. Den för konsumenterna största förändringen är att hastigheten på dataöverföring höjs och möjliggör för till exempel videotjänster och e-post 6. För att erhålla täckning över hela Sverige byggdes nya master och många master som redan fanns utrustades med 3G-utrustning. Täckningen som erhålls från varje mast är inte likvärdig med tidigare system, bl.a. för att täckningsområdet, cellen, för varje mast förändras efter hur många som är uppkopplad mot varje mast 7 samt p.g.a. problem med att få täckning inomhus 8. Frekvensen som används för 3G är högre än den för GSM vilket också gör att radiovågorna får kortare räckvidd 9. Detta ledde till ett av Sveriges största industriprojekt i modern tid 10, att bygga ca nya master och nya sändare för att placera dessa på hustak, i flaggstänger och liknande. I städer har de placerats med ca 250 meters mellanrum 4. Samtidigt upplever ca en tredjedel av Sveriges befolkning oro över strålning från mobiler, mobilmaster och kraftledningar 12. Många har överklagat beslut där de har fått 3G-sändare placerade till exempel på hustaken till sina bostäder 13 eller nära deras barns dagis 14 men operatörerna har, i de fall vi studerat, alltid fått rätt. I Uppsala tillät inte, bland andra, fastighetsbolagen Uppsalahem och AP Fastigheter 3G-operatörerna att sätta upp sändare på deras fastigheter 15. Trelleborg kommun förklarade sig som 3G-fri zon och avslog alla bygglov för master och förklarade att de inte skulle behandla nya ansökningar förrän bevis på att det inte fanns några risken för allmänheten presenterats 16. I Falun och Sunne krävde kommunerna ett tillfälligt stopp av nybyggnationer tills det att eventuella risker utretts 16. Protester har alltså kommit från många håll och till stor del baserats på oro omkring hälsorisker vid långvarig exponering av strålning från masterna. I dessa kommuner har en utbyggnad till slut skett och i juni 2004 ändrade riksdagen lagen om ledningsrätt så att mobilmaster kan sättas upp mot mark- och fastighetsägares vilja 17. Flera av dem som är kritiska mot utbyggnaden av 3G har ifrågasatt nyttan i projektet som kostar stora summor pengar och vars hälsorisker ej är helt utredda. Efterfrågan hos den svenska befolkningen anses inte stå i proportion till de ansträngningar som gjordes för att driva igenom ett heltäckande 3G-nät. Många i Sverige exponeras idag från strålning från mobilmaster mot sin vilja. Då det finns potentiella risker med tekniken och samhällsnyttan kan vara svår att se, vill många använda sig av försiktighetsprincipen, att vänta med en utbyggnad tills det att det vetenskapliga läget angående långsiktiga effekter är klarlagt till en större grad än vad det är i dag 18. Efter att miljööverdomstolen i en dom klassat mobilmaster och sändare för 3G som miljöfarlig verksamhet 19 åberopade flera att försiktighetsprincipen borde tillämpas och utbyggnaden avstanna 20. Försiktighetsprincipen formuleras i miljöbalken enligt följande: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt

4 som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön." 21 Varför är det viktigt att känna till detta som läkare? Det finns en stor oro bland människor hur mobilmaster och strålning ska påverka deras egna och deras barns hälsa. Många känner sig kränkta och överkörda av operatörer och myndigheter. Att ta den oron och frustrationen på allvar och kunna upplysa patienter om det aktuella vetenskapsläget kan vara mycket viktigt för en läkare. Att förmedla saklig information och kunna se både patientens och vetenskapens perspektiv. Strålning från basstationer och gränsvärden Basstationer Basstationerna fungerar både som mottagare och sändare av radiovågor. När man ringer från en mobiltelefon skickas radiosignaler till närmaste basstation, därefter vidareförmedlas signalen via marknätet fram till en stationär telefon eller en annan basstation som då i sin tur sänder ut signaler till en mottagande mobiltelefon. Intensiteten av basstationernas signalstyrka avtar med kvadraten av avståndet. Om avståndet till exempel görs tre gånger längre så blir strålningsstyrkan nio gånger svagare. Eftersom strålningen från basstationens antenner oftast är riktad åt ett håll koncentreras det mesta av strålningen i antennens huvudstrålriktning medan mycket lite utstrålas i andra riktningar. Detta innebär att det praktiskt taget inte finns något elektromagnetiskt fält bakom, under eller ovanför basstationen. Både att strålningsstyrkan avtar och att strålningen är riktad måste man ta hänsyn till då man beräknar strålningsstyrkan kring antennen. Ett exempel på detta är att strålningsstyrkan på marknivå nära en mast med en högt placerad antenn kan vara låg. 22 Gränsvärden Den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har utifrån forskning rörande elektromagnetisk strålning beräknat gränsvärden för vad som anses hälsofarligt. Dessa gränsvärden ligger till grund för de allmänna råd som Statens strålskyddsinstitut (SSI) infört i Sverige. Gränsvärdet för allmänheten vid frekvensen 2000 MHz är 10 W/m 2 uttryckt i strålningstäthet eller 61 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka 23. För mobiltelefoner finns det också ett rekommenderat värde för hur mycket strålning en användare bör absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet (Specific absorption rate). SAR-värdet baseras på radiovågors uppvärmningseffekt av människan. När radiovågor träffar kroppen kommer en del reflekteras och en del absorberas av kroppen och omvandlas till värme. Forskning har visat att hälsoeffekter kan uppstå om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1 grad Celsius. Uppvärmningseffekten beräknas genom att placera en mobiltelefon intill en modell av ett människohuvud som är fyllt med vätska som har samma elektriska egenskaper som hjärnan och därefter mäta det elektriska fält som genereras i modellen. Om mätningen görs vid högsta möjliga sändareffekt från mobiltelefonen får man fram det maximala SAR-värdet. I Sverige har SARgränsen satts till 2 W/kg. Detta värde är satt med en stor 24, 25, 26. säkerhetsmarginal På allmänna platser är strålningsstyrkan från basstationerna mycket låg. Gränsvärdena överskrids endast på några få meters avstånd rakt framför antennens strålande yta (se det skuggade området i bild 2). Exponerade yrkesgrupper som riskerar att utsättas för strålningsnivåer över gränsvärdet är sotare eller plåtslagare eftersom dessa i sitt arbete kan komma i kontakt med starka strålningsfält

5 nära basstationer placerade på hustak. Exponeringen från basstationen är alltid lägre än den från mobiltelefonen. Även om det finns flera basstationer i omgivningen är exponeringen från dessa betydligt lägre än den man får från mobiltelefonen under samtal. Mobiltelefonerna anpassar sin sändningsstyrka utifrån täckninggrad. Ju bättre täckning man har desto mindre strålning från mobiltelefonen. Med fler basstationer ökar täckningsnivån och därmed minskar strålningseffekten från mobiltelefonerna. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Man är dock osäker på strålningens långsiktiga effekter. SSI hänvisar till de TV-master som vi i över 50 år haft i Sverige vilka har en betydligt högre strålningsenergi än sändarna för mobiltelefoni och för vilka inga skadliga effekter visats 27. Patofysiologiska mekanismer Bild 2: Volym där gränsvärden överskrids Man har genomfört studier för att undersöka eventuella skadliga effekter till följd av exponering för elektromagnetiska fält sedan 70-talet. På senare tid har dessa alltmer inriktat sig på de mikrovågor som uppstår i takt med att mobiltelefonanvändning blir allt vanligare. I studierna har man noterat termala och icke-termala effekter: De termala effekterna uppstår när energin i de elektromagnetiska fälten absorberas av kroppens beståndsdelar vilket resulterar i en värmealstring i de exponerade kroppsdelarna. Dessa effekter har bekräftats i ett stort antal vetenskapliga studier. De icke-termala effekterna är mer kontroversiella och innebär att även strålning vars effekt ej kan framkalla uppvärmning ändå kan påverka de biologiska processerna i vävnaderna. Vissa experiment har lyft fram tänkbara patofysiologiska mekanismer, men har i allmänhet ej kunnat reproduceras. En hypotes är att en viss frekvens kan skapa resonans hos olika vävnadskomponenter. Andra teorier berör cellmembranens oförutsägbara ledningsförmåga, förändringar i cellernas polaritet med mera. 31 Vilken forskning bedrivs? WHO bedriver tongivande forskning på detta område och samarbetar med såväl olika FN-organ som diverse fristående vetenskapliga kommissioner, bland andra International Comission on Non- Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och The Research Association for Radio Applications (FGF, har även tunga namn från mobilindustrin som medlemmar). WHO omfattar bl.a. the International Agency for Research on Cancer (IARC) som hållit i den s.k. Interphonestudien (första resultaten färdigställda 2005) där man undersökt eventuella samband mellan exponering för EMF och tidigt debuterande cancerformer. 32 Den brittiska regeringen har via sitt hälsodepartement legat bakom bildandet av en forskningsgrupp

6 bestående av oberoende forskare; the Independent Expert Group on Mobile Phones (IEGMP) som år 2000 publicerade The Stuart Report där man summerade den samlade vittnesbörden av vetenskapliga studier på elektromagnetiska fälts icke-termala effekter. 35 Det publicerade resultatet ledde till bildningen av yttrligare expertgrupper; Mobile Telecommunications and Health Research Program (MTHR), som fortsätter bedöma och stödja studier i ämnet, 33 samt Advisory Group on Non-Ionizing Radiation (AGNIR) vars senaste rapport publicerades år Europeiska Unionen ligger bakom The Reflex project - Risk evaluation of potential environmental hazards from low energy electromagnetic fields exposure using sensitive in vitro methods, som publicerades De senaste åren har flera studier i olika delar världen gjorts som belyst skadliga hälsoeffekter i samband med mobiltelefonanvändning. SSI hävdar dock att bias och slumpen är den troligaste förklaring till den riskökning för diverse sjukdomar som rapporterats i vissa studier. 29 Socialstyrelsen understryker även att den epidemiologiska forskningen ännu inte har den omfattning eller antal publicerade studier, som krävs för att säkert dra några definitiva slutsatser. Man ser även ett problem i den relativt korta exponeringstiden, samt en svaghet i upplägg och genomförande av många av dessa studier. Alla tolkningar bör därför göras med försiktighet. 30 Vi vill ändå redovisa några studier som berör biologisk påverkan i samband med exponering för radiofrekventa fält. Fertilitetspåverkan Flera studier har gjorts angående detta. En ungersk studie publicerad 2004 undersökte spermiers kvalitet och rörlighet hos frekventa mobiltelefonanvändare jämfört med en kontrollgrupp. De fann att mobiltelefonanvändarna hade 30 % mindre spermieantal än kontrollerna samt att en större del hade ett onormalt rörelsemönster. Detta menade forskargruppen kunde ha en negativ effekt på fertiliteten. Även en annan studie publicerad 2002 ansåg sig ha funnit belägg för detta, och de framlade hypotesen att mikrovågorna påverkade kalciumkoncentrationen i spermierna, vilket skulle kunna påverka deras rörlighet. 18 I djurförsök har man dock inte kunnat fastställa någon negativ påverkan på fertiliteten. 31 Cancerrisk Ökad cancerrisk på grund av mobiltelefonanvändning har varit en källa till oro i medier och bland befolkningen. Man har genomfört studier inriktade på olika cancerformer, och i vissa djurförsök och in vitro-studier funnit en ökad incidens, men vid försök att reproducera studien har inte samma resultat kunnat påvisas. I en svensk studie som genomfördes mellan 1999 och 2002, visades att risken att få hörselnervstumör fördubblades efter tio års användning, samt fyrdubblades för den sida mot vilken man hållit mobilen under samtal. Forskarna vill dock påpeka att tillförlitligheten är svårbedömd då den uppskattade exponeringstiden bygger på deltagarnas egna hågkomst. Forskargruppen har därför gått ut med att en ny studie ska genomföras där uppgifterna om exponering hämtas från mobilleverantörernas samtalslistor. 18 Man har i in vitro-studier kunnat se att produktionen av ornithin dekarboxylas (ODC), ett kinas inblandat ibland annat cellproliferation och tillväxt, ökat med upp till 100 % i celler som exponerats för RF-strålning med en frekvens på mellan MHz. Halterna har dock inte uppgått till de nivåer som skapas av etablerade carcinogena substanser. Cellulär påverkan I studier på masken C elegans har man sett en ökad produktion av heat chock proteins (HSP) vid exponering för radiofrekventa fält, frekvens 750 MHz, utan någon föregående signifikant

7 upphettning av organismen. Detta har från vissa håll tolkats som en bekräftelse av misstankar om att radiofrekventa fält har en cytoxisk effekt, och att det är därför produktionen av HSP ökar. Andra menar att HSP kan medverka till att inducera eller promotera carcinogenes. Viktigt att nämna är dock att samband mellan denna typ av fält och cellulär stress inte har kunnat visas i någon studie. 31 Övriga angreppspunkter På följande punkter har forskning också bedrivits men inte heller här har man kommit fram till några entydiga svar 31 : Neurogen påverkan har undersökts med anledning av rapporter om subjektiva besvär såsom försämrat minne och trötthet bland personer som exponeras för radiofrekventa fält i arbetet. Man har bland annat undersökt eventuella förändringar i kalciumkoncentrationen i neuroner, men resultaten har ej varit samstämmiga. Påverkan på blod-hjärn barriären har också rönt uppmärksamhet. Många studier har utförts, med varierande resultat, för att utröna huruvida elektromagnetiska fält kan öka permeabiliteten i blod-hjärn barriären, vilket potentiellt kan leda till exponering för toxiska ämnen i CNS. Slutligen kan man konstatera att man än så länge inte funnit något säkert samband mellan exponering för elektromagnetisk strålning och sjuklighet. Mycket av osäkerheten kring sambandet beror på studier med svagt upplägg, litet deltagarantal, osäkra mätmetoder för exponering med mera. Det kanske största problemet är dock att den typ av strålning som befolkningen idag exponeras för i form av mobiltelefoner och mobilmaster är ett relativt nytt fenomen, och långtidsstudier har därför ännu inte kunnat utföras. Mer forskning behövs på ett flertal områden, och bedrivs även i olika projekt.

8 Epidemiologisk studie Radiofrekventa elektromagnetiska fält av den frekvens som används i 3G-nätet är som redan nämnts inte särskilt annorlunda från den som används i GSM-nätet. Ändå tycks det finnas en betydande oro från allmänhet och media angående eventuella negativa hälsoeffekter knutna till exponering av allmänheten för strålning från framförallt basstationerna. Då forskningen som utförts på denna typ av strålning inte har kunnat ge några entydiga svar på detta skulle vi vilja konstruera en epidemiologisk studie som undersöker en aspekt av den möjliga biologiska påverkan. Vi vill i stort undersöka om elektromagnetisk strålning från 3G-basstationer orsakar cancer. Hypotesen är: Elektromagnetisk strålning med frekvens 2000 MHz (3G- eller UMTS-strålning), från 3G-basstationer ökar incidensen av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn i åldern 0-9 år. Anledningen till att vi studerar barn är att de i allmänhet inte har en tidigare historia av annan strålning, dessutom skulle det ge basgrupp 5 ett enormt massmedialt genomslag om hypotesen kan styrkas. För att begränsa studietiden väljer vi en cancerform som anses ha kort latenstid, leukemi. För att specificera oss väljer vi ALL, den leukemi som statistiskt sett är vanligast förekommande hos barn, utvecklas relativt tidigt samt bör leda till en diagnos omgående efter uppvisande av symptom. Akut lymfatisk leukemi ALL drabbar årligen endast ca 100 personer i Sverige, men är den vanligaste tumörsjukdomen hos barn, då den utgör ca 20 % av cancerfallen i denna kategori. 36 Den högsta incidensen för ALL hos barn ses vid 2-5 års ålder. 37 ALL innebär en klonal expansion av omogna lymfatiska celler sedan en somatisk mutation ägt rum, vilket leder till ett ökat antal lymfoblaster i benmärg, cirkulation och vävnader. 38 Insjuknandet sker vanligtvis abrupt, och diagnos brukar kunna ställas någon vecka efter symtomen börjar uppträda. Symptomen orsakas främst av benmärgssvikt (ökad infektionskänslighet, anemi, blödningsbenägenhet), andra vanliga tecken är subfebrilitet och skelettsmärtor. Lymfocytära infiltrat kan påverka lymfkörtlar, mjälte, lever, hud och CNS. ALL liknar i mångt och mycket akut myeloblastisk leukemi (AML), men man kan särskilja på typerna genom dess morfologi, immunofenotypning och enzymcytokemisk färgning. 39 Ett flertal faktorer har föreslagits öka risken för insjuknande i ALL bland barn. Endast exponering för joniserande strålning ses som en etablerad riskfaktor för att utveckla ALL. Detta gäller framförallt då barnet självt utsätts för exponeringen och riskökningen korrelerar med stråldosen och durationen. Studier har även gjorts på huruvida exponering in utero samt exponering av fadern innan befruktningen skulle kunna utgöra en riskfaktor, men man har inget entydigt svar på detta. 38 Man har även studerat icke-joniserande strålning och socialstyrelsen anser att man med utgångspunkt i tillgänglig forskning kan anta att så kallad kraftfrekvent strålning som uppstår kring bland annat kraftledningar bär ansvar för något barnleukemifall per år. 30 Carciogena kemikalier uppvisar i en del studier ett samband med ALL. Barn kan exponeras för kolväten såsom benzen, dioxiner och benso-a-pyrener genom luftföroreningar, förenade marker, användning av lösningsmedel med mera i hemmet, samt via kontaminering av föräldrarnas arbetsplatser. Vissa insektsmedel misstänks också kunna öka risken för insjuknande i ALL. Det är ännu osäkert huruvida användning av tobak och/eller berusningsmedel bland föräldrarna före, under eller efter graviditeten utgör en riskfaktor. Risken att insjukna ökar bland barn vars syskon diagnostiserats med leukemi, samt med förekomst av andra typer av maligna hematopoietiska sjukdomar bland nära släktingar. En möjlig genetisk faktor som kan påverka insjuknandet är polymorfism i metaboliska enzymer.

9 Genetiska syndrom som inkluderar abnormt kromosomantal och/eller ofullständig DNAreparationssystem, t.ex. Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom, innebär en riskökning. Slutligen har infektion med Epstein-Barr virus, samt hög ålder hos modern vid graviditeten länkats till en ökad incidens av ALL hos barn. 38 Studiedesign Vid valet av studiedesign utgick vi från frågeställningen och kom fram till att det var mest lämpligt att använda en retrospektiv fall-kontrollstudie. Anledningen till att det blev en fall-kontrollstudie och inte en kohortstudie beror på att incidensen av ALL är så pass låg, vilket ger problem med att samla ihop en tillräckligt stor studiepopulation. Annars skulle en kohortstudie vara tilltalande, då man minskar inverkan från confounders och kan med regelbundna stickprov kontrollera strålningens påverkan på människan. Eftersom 3G-nätet precis har blivit färdigställt så är det i dagsläget svårt att säga något vad strålningen kommer få för konsekvenser. Forskare är oense om strålningens skadande verkan, det är främst de långsiktiga konsekvenserna man är orolig för. Med anledning av detta planerar vi att utföra studien år 2018 då eventuella följder av strålningen förhoppningsvis har visat sig. På grund av ALLs låga incidens sätts studietiden till 10 år. Anledningen till att vi väljer att studera barn födda efter 2005 är att 3G-systemet då ansågs vara fullt utbyggt. Förskjutningen av diagnosperioden i förhållande till födelseperioden beror av att vi räknar med en latenstid på 2 år för ALL. Definition av fall: Samtliga barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som registrerats i nationella cancerregistret med diagnoskoden ICD10C91.0 (akut lymfatisk leukemi) under perioden 1 januari 2008 till 31 december Definition av studiebas: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som omfattas av nationella cancerregistret under tidsperioden 1 januari 2008 till 31 december Eftersom vi vet att ALL har en låg incidens väljer vi största möjliga geografiska område, det vill säga hela Sverige. Definition av kontroller: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015 som inte diagnostiserats med ALL. Barnen är slumpmässigt valda ur folkbokföringsregistret. Kontrollgruppens storlek beror av hur stor fallgruppen blir men vi avser att ha relationen 1:4 mellan fall- och kontrollgrupp. Definition av exponering: Individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Vår kunskap är för begränsad för att kunna argumentera för valet av minst 1 år, men vid tycker det är en bra tid då den täcker upp alla årstider. Svårigheten att exakt bestämma var i en bostad en person vistas, samt vår önskan att använda kartmaterial gör att vi drar gränsen vid ytterdörren. Här ställer dock den tredje dimensionen, höjd över havet, till med en del problem. I analysen av våra resultat tänker vi göra en fyrfältstabell och beräkna oddsratio för att se om det finns något samband mellan 3G-strålning och ALL. Studiens tillförlitlighet Strålning från 3G-master är inte något lätt studieobjekt. Master finns nästan överallt och de flesta människor exponeras i mer eller mindre grad av strålningen. Det är därför svårt att åtskilja grupper med stora kontrastskillnader i avseende på exponeringsstyrka. I vårt samhälle idag finns det dessutom strålning från ett flertal andra källor såsom TV, radio och GSM vars effekt skulle kunna interferera med 3G-strålningens effekt, vilken vi avser att studera. Vi är medvetna om att vår studie

10 innefattar en del brister. Då vi ändå valt att undersöka detta agens har vi på bästa sätt försökt att utforma en studie utifrån de förutsättningar som råder. Studiens precision Studien innefattar samtliga fall från cancerregistret vilket innebär att fallgruppens antal inte kan ökas. Kontrollgruppens storlek skulle givetvis kunna ökas markant utöver det antal som valts att användas, vilket därmed skulle påverka studiens precision i positiv riktning. Anledningen till begränsning av kontrollgruppens storlek är att för varje kontroll som tas med i studien behöver ytterligare data insamlas. Med obegränsade resurser skulle hela studiebasen kunna användas som kontrollgrupp och därmed skulle den effektiva studiestorleken och precisionen bli maximal. Diskussion kring den interna validiteten Studiens fall är utvalda utifrån cancerregistrets definition av akut lymfatisk leukemi. Detta anses vara en tillförlitlig källa som tillämpar en erkänd definition av denna leukemityp och därmed föreligger inte några tolkningssvårigheter kring vilka barn som ska klassas som fall. Då kontrollgruppen utgör en stor källa till systematiska fel i fallkontrollstudier beaktades detta i valet av kontroller. En alternativ kontrollgrupp skulle vara att använda sig av matchade kontroller, men då ökar risken för ett systematiskt urvalsfel. Valet blev att använda ett slumpmässigt urval ur studiepopulationen vilket utesluter att kontrollgruppen är upphov till systematiska urvalsfel. Eftersom studien är en retrospektiv fallkontrollstudie där deltagarna inte är medvetna om sitt deltagande kommer inga systematiska bortfall att ske. Däremot kan slumpmässiga bortfall inträffa på grund av att deltagare dör eller lämnar landet. Då vi tar all information från register undviker vi en eventuell recall bias. Informations- och mätfel som kan uppstå är felaktiga data från PTS om masternas placering och strålningens riktning. Även de metoder som använts vid mätning av avstånd mellan masterna och barnens hus kan generera sådana fel. En källa till felklassificering är den faktiska förekomsten av exponering. Problemet är inte att definiera vad som utgör själva exponeringen, däremot är det omöjligt att kontrollera att de barn som utifrån kriterierna klassats som exponerade verkligen har varit det. Exponerade barn är enligt definitionen ovan de individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Det som komplicerar situationen är att barnen om dagarna vistas på dagis, skola och lekplatser, vilka är platser det inte går att säga något om exponeringsgrad. Samma sak gäller för de oexponerade. Även där finns säkerligen variationer i exponering som inte kan kontrolleras och som därmed inte kan sägas något om. I förberedandet av studien övervägdes om även barnets skola/dagis skulle ligga nära en 3G-mast för att barnet skulle uppfylla kriterierna för att klassas som exponerad. Med bedömningen att det skulle bli alltför arbetsintensivt valdes det att avstå från att ta hänsyn till dessa faktorer och endast ta med barnets bostad i exponeringskriterierna. Uppgifter om barnets bostad hämtas från folkbokförningsregistret. Dock finns ett problem i att barn, vars föräldrar är skilda, vanligen är bosatta på fler adresser än vad folkbokföringsregistret anger, vilket kan leda till att de inte placeras i rätt exponeringsgrupp. Tänkbara confoundingfaktorer kan vara samtidig strålning från GSM-master. 3G-nätet har främst byggts på de platser som har bra GSM-mottagning och det är inte omöjligt att denna typ av strålning skulle kunna ge upphov till barnleukemi. En annan möjlig confoundingfaktor är storstadsregioner där 3G-nätet är mer omfattande. Den miljö som ett storstadsområde utgör innehåller ofta en större mängd skadliga agens, som exempelvis luftföroreningar, vilka eventuellt kan ha en koppling till leukemi.

11 Diskussion kring den externa validiteten Vi anser att vår studie har god generaliserbarhet då kontrollerna är randomiserat uttagna från studiepopulationen och fallgruppen inkluderar samtliga fall av akut lymfatisk leukemi som registrerats under den aktuella studieperioden. Något som påverkar den externa validiteten är effektormodifierare vilket i detta fall skulle kunna vara genetisk predisposition för ALL samt olika genetiska syndrom, som till exempel Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom. Efter studien Om vår studie skulle visa ett samband mellan exponering för strålning från 3G-basstationer och ALL borde det följas upp. För det första behövs mer forskning, dels för att reproducera resultaten men även för att säkerställa kausaliteten och utreda mekanismer bakom sjukdomsutvecklingens samband med exponeringen. En offentlig debatt borde lyfta problemet med en framtvingad exponering, som kan upphävas med enkla medel, och denna exponerings konsekvenser för individer och folkhälsa. I en sådan diskussion borde också ansvarsfrågan lyftas, det vill säga huruvida någon ska ställas till svars för den orsakade ohälsan. Till slut borde gränsvärden för acceptabel exponering sänkas för att ta hänsyn till långsiktiga effekter av radiofrekventa fält hämtat Hämtat Hämtat I skuggan av 3G, Ordfront magasin 9/2003, Niels Hebert, s. 35 Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - Mobil telefoni, hämtat Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - 3G/UMTS, hämtat G - Strategier och drivkrafter, Roland Heickerö, Studentlitteratur 2003, ISBN Blåtand slår framtidens 3G-nät, hämtat foni 10 3GIS hemsida, 3GIS Sveriges mest kostnadseffektiva nätoperatör, hämtat GIS hemsida, 3GIS Frågor och svar, hämtat Så efterfrågar vi elektronisk kommuniktion en individundersökning 2005, 19e decemeber 2005, PTS-ER-2006:1 s Mobilmast blir kvar på hyreshus i Hjorthagen, DN.se 14e nov., Ja till omstridd mobilmast på Gustavsberg, hd.se, 24e jun 07, Detta är bara två exempel på protesterande medborgare, det finns många fler att läsa om. 14 Föräldrar rasar över mobilmast vid skola, hn.se 7 nov 2007, hämtat Rättstvister försenar utbyggnad av 3G-master, Unt.se 27e sep 2005, Johan Rudström, hämtat Kommuner nobbar master, Sveriges natur 3/2003, Anders Friström 17 Markägare snuvas på pengar för 3G-master, Ny teknik 23e aug 2004, Christer Åkerman, hämtat Spelet om 3G, M Nilsson et al, Medikament förlag, Mobilmaster och antenner för 3G utgör miljöfarlig verksamhet, ssi.se 24e okt 2005, hämtat Folkviljan mot 3G, hämtat Svensk författningssamling Riksdagen, hämtat

12 lefoni, hämtat varden, hämtat hämtat hämtat hämtat hämtat Vetenskap ur funktion, Ulrica Björkstén, Atlantis Stockholm, Arbets- och miljömedicin, C Edling et al, Studentlitteratur Lund, Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, The Stewart Report, Chairman Sir William Stewart, Independent Expert Group on Mobile Phones, senast uppdaterad 2000, hämtat International Agency for research on Cancer, hämtat Mobile Telecommunications and Health Research, hämtat Health protection agency, Advisory Group on Non-Ionizing Radiation, hämtat EU-rapport, Risk Evaluation of Potential Environmental Hazards From Low Energy Electromagnetic Field Exposure Using Sensitive in vitro Methods hämtat hämtat Risk Factors for Acute Leukemia in Children: A Review, M. Belson et al, Environmental Health Perspectives, Robbins Basic Pathology 7th edition, V. Kumar et al, Saunders, Internmedicin, K. Asplund et al, Liber AB, 2003

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning -Basgrupp 5- Vi omges ständigt av olika typer av strålning, i vår naturliga miljö har det alltid funnits i form av till exempel solljus och från bakgrundsstrålning från jorden.

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER

BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER BASSTATIONER, MASTER OCH ANTENNER Råd- och riktlinjer Nordmalings kommun 3G-mobiltelefoni Fastställda av Kommunfullmäktige den 30 september 2002, 91 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3.

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Gudöviken

Mobiltelefonmast vid Gudöviken Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Gudöviken Del av fastigheten Näsby 65:1

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System 2002-12-11 Martin Alexanderson ITP, Uppsala Universitet Sammanfattning I detta projekt undersöks hälsoriskerna med strålning

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING. Miljönämnden 2002-11-12 130 RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR MASTLOKALISERING Miljönämnden 2002-11-12 130 1. INLEDNING Utbyggnaden av den nya mobiltelekommunikationsnätet UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems), eller 3G, (tredje

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden

Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden DATUM 2001-04-06 Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden Information till kommunerna om UMTS-utbyggnaden Sammanfattning Syftet med skriften är bl.a. att informera ansvariga personer i den kommunala

Läs mer

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner Det finns i dag (november 2008) totalt 8 studier som studerar människors hälsotillstånd runt sändare för mobiltelefoni (GSM) och samtliga

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGANDE 1. Elöverkänsligas Riksförbund Org.nr. 812400-9484 Adress: Box 9098,

Läs mer

Elektromagnetiska fält i arbetslivet

Elektromagnetiska fält i arbetslivet Elektromagnetiska fält i arbetslivet Förord innehåll Foto: Michael McLain Många människor är idag engagerade i debatten om elektromagnetiska fält och vilka eventuella hälsorisker fälten kan innebära. EU

Läs mer

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige SSI Rapport 2007:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige Björn Hedberg,

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu nästan alla i befolkningen mobiltelefon.

Läs mer

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga Till Länsstyrelsen i Östergötlands län Hemmet den XX april 20XX Besvärsinlaga Klagande NN, postadress Motpart Sv UMTS-nät AB/Aktelo AB, Box 365, 791 28 Falun Överklagat beslut Bygglov meddelat av Byggnads-

Läs mer

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Yngve Hamnerius AB 3 oktober 2010 Yngve Hamnerius AB 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? 13-årig flicka Har dyslexi Söker för problem att klara de fyra räknesätten. Är mycket lättstörd, har mycket dålig koncentrationsförmåga, klarar

Läs mer

telemaster och antenner POLICY FÖR BYGGNADSNÄMNDEN I LUNDS KOMMUN sid 2 FYRA OLIKA MOBILTELEOPERATÖRER HAR FÅTT LICEN- SER AV POST OCH TELESTYRELSEN (PTS) KRAVET FÖR LICENSTILLDELNINGEN ÄR ATT OPERATÖRERNA

Läs mer

Mobiltelefonmast i Trinntorp

Mobiltelefonmast i Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Trinntorp Del av fastigheten Trinntorp 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med

Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med Hej! Jag heter Bertil Persson och är Professor emeritus i medicinsk strålnings fysik vid Lunds Universitet. Alltsedan 1980 talet har jag sysslat med medicinska tillämpningar av mikrovågor och dess biologiska

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Uppkopplade BARN. Fakta om hur mobiler och datorer påverkar barns hälsa

Uppkopplade BARN. Fakta om hur mobiler och datorer påverkar barns hälsa Uppkopplade BARN Fakta om hur mobiler och datorer påverkar barns hälsa Vi måste ta riskerna på allvar för barnens skull Användningen av trådlös teknik har ökat lavinartat det senaste decenniet, och det

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2014-08-28 BUN 2014/0412 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT?

VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? VAD ÄR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT? Definitioner och källor Naturliga källor Mänskligt framställda källor Grundläggande fakta om våglängd och frekvens Elektromagnetiska fält vid låga frekvenser Elektromagnetiska

Läs mer

Fiberrik landsbygd. Område 1 Järnboås

Fiberrik landsbygd. Område 1 Järnboås Fiberrik landsbygd Område 1 Järnboås Ca 190 sammanhängande fastighetsägare i omr 1 (70%) 1 st nätleverantör villig att investera i omr 1 st Kommunikations operatör villig att investera 1 nypa engagemang

Läs mer

Mobiltelefoner och basstationer

Mobiltelefoner och basstationer Mobiltelefoner och basstationer För allt flera har mobiltelefonen blivit en personlig kontaktmetod, som används allt mera. Den nya tekniken används av både gamla och unga. När telefonerna blivit allt vanligare

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) nr 2001 Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu ca 70 % av befolkningen mobiltelefon

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Ö Hallberg http://hir.nu 2009-04-02 F 1

Ö Hallberg http://hir.nu 2009-04-02 F 1 Ö Hallberg http://hir.nu 2009-04-02 F 1 Förbjud omedelbart mobiltelefonin i Sverige! Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, 2009 Inledning Långt över 10 000 miljarder SEK har investerats i mobilsystem

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten

Läs mer

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR Debatten om hälsoeffekter fortsätter Kring elsystemen bildas elektriska och magnetiska fält. Forskningen kring de eventuella hälsoeffekterna av dessa fält har varit

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30.

Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Datum 2014-08-21 Kallelse Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde Tid Plats Torsdagen den 4 september kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Sammanträdesrum KS-salen,

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Försiktighetsprincipen som försvann!

Försiktighetsprincipen som försvann! Försiktighetsprincipen som försvann! Balderarbete 2012 Gabriella Ahlgren 1 Innehållsförteckning Inledning......................................... 2 Frågeställning och tillvägagångssätt...................

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige

Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige TRITA-INFRA EX 05-036 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--05/036--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-05-149 Hanteringen av eventuella hälsorisker vid utbyggnaden av 3G-systemet i Sverige Sara Andersson

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde årsrapporten 2007 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

2014-01- 24. D nr. k:s..\ ~9./.l. ~..:gqo. 2014-01-24 Från BARBRO HOFMAN-BANG HAGAGATAN 22C 269 35 BAST AD Till BÅSTAD KOMMUN

2014-01- 24. D nr. k:s..\ ~9./.l. ~..:gqo. 2014-01-24 Från BARBRO HOFMAN-BANG HAGAGATAN 22C 269 35 BAST AD Till BÅSTAD KOMMUN 2014-01-24 Från BARBRO HOFMAN-BANG HAGAGATAN 22C 269 35 BAST AD Till BÅSTAD KOMMUN 2014-01- 24 D nr. k:s..\ ~9./.l. ~..:gqo D Il l l l l l Il l l l l l 111111111111111 l III. Medborgarförslag om införande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

2. Myndigheternas försiktighetsprinciper för lågfrekventa elektromagnetiska fält

2. Myndigheternas försiktighetsprinciper för lågfrekventa elektromagnetiska fält IEEE EMC Society Sweden Chapter MINNESANTECKNINGAR FRÅN IEEE-EMC FÖRENINGSMÖTE NR 19. 1997-09-11, Idéon, Lund. Närvarande 39 varav 21 medlemmar. Temat för mötet var: Potentiella Bioeffekter av Elektromagnetiska

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer