UTBILDNING AV NYANLÄNDA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING AV NYANLÄNDA"

Transkript

1 Malå Kommun Nilaskolan Barn- och Utbildningsnämnden MALÅ KOMMUN UTBILDNING AV NYANLÄNDA RIKTLINJER FÖR SKOLINTRODUKTION FÖR NILASKOLAN I MALÅ Ann-Mari Ahlenius och Christina Lindholm

2 Inledning Det yttersta målet med dessa riktlinjer är att underlätta för nyanlända elever att nå kunskapsmålen i skolan. Eftersom skolan har en viktig uppgift i att förbereda eleverna för det fortsatta livet efter skolan, ansvarar också skolan i integrationssyfte för att de nyanlända eleverna ska utveckla en så god tvåspråkighet som möjligt samt ges möjligheter att öva på socialt samspel med samtliga elever på skolan. Kommunen måste ha en tydlig arbetsgång för hur elever ska tas emot och introduceras när de kommer till vår kommun. Denna arbetsgång ska vara väl känd för skolans personal och informationen ska finnas lätt tillgänglig för både eleven och elevens vårdnadshavare. I stödmaterialet Vid sidan av eller mitt i (2005) har Myndigheten för Skolutveckling sammanfattat ett antal framgångsfaktorer som de har funnit spelar roll för kvaliteten på undervisningen. Dessa faktorer har till viss del lyfts in omedelbart under några av rubrikerna i texten nedan. SYFTE att skapa en tydlig arbetsgång vid mottagandet av nyanlända samt vid organisationen av utbildning av dessa elever MÅL att underlätta för nyanlända elever att nå kunskapsmålen i skolan att skapa en tydlig ansvarsfördelning i organisationen att skapa en flexibel organisation som utgår från varje individs förutsättningar och behov Organisation Några inledande ord från skriften Vid sidan av eller mitt i utifrån beskrivna framgångsfaktorer: Det finns inte en modell som fungerar för alla Organisatoriska lösningar bör vara flexibla och ständigt kunna omprövas och följa elevernas behov. För vissa elever kanske kollektiva lösningar är bra. Andra elever kräver mer individuellt stöd. För många elever är det viktigt att hålla undervisningsgrupperna små och att undervisningen blandar teori och praktik. Förberedelseklassen borde vara en av flera varianter som står till buds. (s. 52) Tanken är att, utifrån en inledande kartläggning, se till att varje nyanländ elevs möjligheter till lärande och utveckling sätts i centrum. Vissa elever kan relativt snabbt integreras i ordinarie klasser medan andra behöver få tillbringa en längre tid i förberedelseklass. En passus är dock att Nilaskolan inte alltid har underlag för att starta en förberedelseklass. I ett sådant läge blir en individuell studieplan än viktigare när det gäller att bevaka och tillgodose elevens behov av stöd.

3 Här nedan beskrivs Nilaskolans organisation vid mottagande av nyanlända elever: Förberedelseklass När underlag och behov finns organiseras nyanlända elevers undervisning i en förberedelseklass. Parallellt med placeringen i förberedelseklass skrivs också eleven in i en hemklass, för att han/hon tidigt ska få en social tillhörighet och möjlighet till kontakt med jämnåriga kamrater. Eleven får också så snart som möjligt börja delta i praktisk-estetiska ämnen i sin ordinarie klass. Utifrån elevens språkutveckling utökas sedan antalet ämnen som eleven får delta i. Detta görs i samråd med lärare, elev, föräldrar, elevhälsoteam och rektor. Målet är att eleven efter ett första år i förberedelseklass ska kunna studera på heltid i sin hemklass. Skolan ska utifrån en inledande kartläggning göra en individuell plan för varje elev. Utifrån den anpassade skolgången ska också åtgärdsprogram upprättas. Båda dessa dokument ska utvärderas och revideras regelbundet i samråd med elev, föräldrar och lärare. Hemklass Det som utgör framgången handlar om att på ett medvetet sätt, och utifrån en utarbetad pedagogik, blanda elever med språklig bakgrund i syfte att snabba på deras kunskapsutveckling och dessutom inkludera dem i den större gemenskapen av elever. (s ) Hemklassen är den ordinarie klass som eleven efter inskrivning och introduktion placeras i och har sin inskolning och anpassade skolgång mot. Placeringen grundas på den kartläggning som görs i samband med att eleven anländer till kommunen och i samråd med lärare, elevhälsa och rektor. Nyanlända elever ska i möjlig mån vara tillsammans med sina hemklasser på raster, måltider och schemabrytande aktiviteter. Klasslärare/mentor Läraren i förberedelseklassen fungerar den första tiden, när eleven har sin huvudsakliga undervisning i denna klass, som mentor för klassens elever. Läraren har under denna period ett övergripande ansvar för elevens skolgång, för stöttning av övriga pedagoger som berörs av de nyanlända eleverna liksom för kontakter med hemmet (information, utvecklingssamtal ) Svenska som andraspråk Nilaskolan har två lärare som undervisar i Svenska som andraspråk. Undervisningen omfattar idag elever från förskoleklass till årskurs 8. I dagsläget finns det ingen förberedelseklass, eftersom antalet nyanlända är så få.

4 Modersmålsundervisning/studiehandledning Modersmålsstöd påverkar positivt elevens identitetsutveckling, elevens kunskapsinhämtning och elevens möjlighet att utveckla flerspråkighet. Utbyggda möjligheter till modersmålsundervisning är därför en viktig insats inom området. Ökade möjligheter till ämnesundervisning på elevernas eget språk är också en mycket viktig insats för att förbättra elevernas lärande och resultat Den tyngst vägande faktorn för framgång i skolan är att eleverna kontinuerligt och långsiktigt får utveckla sitt tänkande och lärande på sitt eget modersmål, samtidigt som de får möjligheten att, i en medvetet planerad språkmiljö, utveckla andraspråket (s. 49) Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska kunna bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt eget modersmål, underlättas inlärningen av andra språk. Elever med annat modersmål har också enligt grundskoleförordningen rätt till studiehandledning på modersmålet, för att de ska kunna utvecklas i sina skolämnen trots att de saknar ett tillfredsställande språk. Det är i nuläget svårt att hitta modersmålslärare till de olika språkgrupper som finns representerade på orten. Distansundervisning ses som en möjlig utväg för att kunna ge eleverna modersmålsundervisning och studiehandledning. Bedömning Det behövs breda bedömningsinstrument för att fånga in mer än vad betygen gör, för att både öka elevernas motivation och för att kunna bedöma deras relativa kunskapsutveckling. (s. 52) Pedagoger i olika ämnen bör sträva efter att utveckla tester och prov i olika ämnen som kan utföras på elevernas modersmål detta för att kunna bedöma elevernas kunskaper i de ämnen som proven gäller snarare än deras bristande kunskaper i svenska språket. De pedagoger som träffar eleverna ska följa upp och bygga sin undervisning på den pedagogiska kartläggning som görs vid elevens ankomst. Metoder som kan rekommenderas är: Performansanalys Performansanalys är en metod där elevens språkfärdigheter i muntlig och skriftlig produktion kartläggs. Den bör göras ungefär en gång per termin så länge som eleven läser Svenska som andraspråk. Europeisk språkportfolio Europeisk språkportfolio är en bra metod för att kartlägga elevens sammantagna språkfärdigheter och används under introduktionsperioden. Skriftliga omdömen och betyg

5 Tolk Skriftliga omdömen och betyg ska ges till alla elever som är inskrivna i skolan. Det ska i elevernas åtgärdsprogram tydligt anges vilka ämnen som är aktuella. De skriftliga omdömena bör också innehålla information om hur lång tid eleven vistats i Sverige. Nationella prov Alla elever som är inskrivna i skolan ska omfattas av de nationella proven. Om eleven inte kommit så långt i sin andraspråksutveckling, kan rektor besluta att eleven inte behöver göra proven. Provet i matematik kan dock, om skolan bedömer att det är möjligt, göras med hjälp av lexikon. När viktig information ska framföras till förälder, ska tolk alltid anlitas, vanligtvis via telefon. Skolhälsovård Nyanlända elever ska kallas till hälsosamtal med skolsköterska och skolkurator. Skolhälsovården ska också följa upp landstingets första hälsoundersökning och rutinkontroller. Elevens utveckling ska kontinuerligt följas upp av skolans elevhälsoteam. Mottagande Kommunens flyktingsamordnare, som är länken mellan kommunen och Migrationsverket, tar första kontakten med ansvarig rektor för planering och inskrivning av flyktingbarnen. Kartläggning inskrivningssamtal En individualiserad och varierad undervisning bygger initialt på att skolan gör en seriös och allsidig kartläggning för att få kännedom om elevens skolhistoria, erfarenheter och upplevelser. Denna kartläggning görs för att skolan ska kunna inhämta nödvändig information (se bilaga 1). En individuell utvecklingsplan får sedan utgöra den ram som behövs för en individualiserad skolintroduktion. Välkomstsamtal När rektor fått information från kommunens flyktingsamordnare, informeras skolexpedition, skolhälsovård, elevhälsoteam och berörd personal. Elev och vårdnadshavare välkomnas till ett välkomstsamtal i nära anslutning till inskrivningen. I samband med detta får de träffa aktuell personal, och de visas också runt i skolans lokaler. Skolan ansvarar för bokning av tolk och att dokumentation görs i samband med samtalet. Skolbarnomsorg Fritidshem Det är ur integrationssynpunkt viktigt att eleverna får umgås med andra i sin egen ålder. Skolan ska därför så snart som möjligt erbjuda nyanlända barn i ålder upp till årkurs fem att börja på fritidshem. På fritidshemmet erbjuds läxhjälp.

6 Språkutvecklande arbetssätt Alla lärare är språklärare, säger Elisabeth Elmeroth i boken Möten i mångfaldens skola interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Hon menar att språk och kultur är ett gemensamt åtagande för hela arbetslaget och för hela skolan, och pekar på möjligheten att utveckla en gemensam språkpolicy i arbetslaget. Detta kräver dock en organisation som ger utrymme för samarbete, tematiserad ämnesundervisning, kollaborativt lärande, cirkelmodellen, kortskrivande, loggbok, vägledd läsning, visuellt stöd, skönlitteratur. Ett mer långsiktigt mål för Nilaskolan är att utveckla en sådan gemensam språkpolicy, där alla lärare är språklärare och möter eleverna där de befinner sig. I boken Lyft språket, lyft tänkandet tar Pauline Gibbons upp ett antal metoder som kan användas av den som vill jobba språkutvecklande. Här nedan följer beskrivningar av ett antal kapitel i boken som kan vara användbara: Kapitel 4: Att utveckla elevers litteracitet principer, strategier och aktiviteter för att öka elevernas intresse och engagemang när det gäller litteracitet i alla ämnen. Kapitel 5: Bygga broar till text stöttning vid läsning av text på hög kognitiv nivå. Kapitel 6: Att stötta andraspråkselever att bli framgångsrika skribenter hur man som lärare kan stötta andraspråkselever skrivutveckling om genrepedagogik, bedömning utifrån matris och om cirkelmodellen. Kapitel 7: Talet, lärandet och litteraciteten planering. Om hur samtal kan skapa många möjligheter för andraspråkselever att utveckla språket. Två funktioner för samtalet i klassrummet: att bygga en bro till skriftspråket och att göra ny kunskap gripbar = centrala för det ämnesövergripande arbetet. Kapitel 8: Planera undervisning med höga kognitiva utmaningar och mycket stöttning att bädda för framgång. Hur man planerar och arbetar med en kursplan. Stöttning. En integrerad kursplan för både ämnesundervisning och språkundervisning. Språkutvecklande undervisning Följande faktorer är, enligt Eva Westergren Holgén, kännetecknande för en språkutvecklande undervisning: 1. Kognitivt krävande utmaningar kombinerat med stöttning 2. Höga förväntningar + uppmuntra 3. Elevens kunskaper i fokus 4. Flexibel och individanpassad undervisning 5. Variation i metoder 6. Utvärdering av kunskaper

7 7. Framåtsyftande bedömning 8. Kontextrikedom 9. Förberedda övningar och prov 10. Rik interaktion 11. Ämnesintegration 12. Samarbete med modersmålslärare 13. Kontakt med föräldrar (Umeå, ) Föräldrasamverkan Samverkan handlar också om att skapa en förståelse för skolans roll och funktion. Frånvaron av en sådan gemensam förståelse ligger till grund för många missförstånd. Det är viktigt att skolan ger de nyanlända familjerna en strukturerad och tydlig information på familjens språk. Information och kunskap om skolans verksamhet ger föräldrarna möjlighet att aktivt delta i barnets skolgång och skolintroduktion. Mycket tyder dock på att skolan många gånger inte ger sådan information, eller åtminstone inte på ett språk som familjen förstår. Samtidigt är det viktigt att ett utvecklat samarbete inte bara handlar om utvecklad information, utan söker utveckla former för kommunikation och dialog. Ensidig information från skolan och kommunen kan lätt uppfattas som att skolan inte tillmäter elevers och föräldrars erfarenheter och åsikter någon betydelse. (s. 48) Det är viktigt att vara medveten om att det finns sociala koder och fördomar som komplicerar och begränsar samarbete föräldrar och lärare emellan. Är vi bara villiga att reflektera över våra föreställningar och ge oss i kast med de fördomar som gör att vi nedvärderar andra behöver detta inte vara ett problem. Då kan vi med förståelse och kunskap och genom att sätta barnet i centrum påverka föräldrarna. Astrakanmetoden är en metod som lär lärarna att kommunicera med alla slags föräldrar utan missförstånd samt att skapa respekt för sin professionalitet. Den metoden ska introduceras för pedagogerna vid Nilaskolan. Här nedan följer två bokhänvisningar som kan vara användbara vid interkulturella föräldramöten. Ämnesförslag för föräldramötet (Alfakir, s. 89 ff) Interkulturella föräldramöten (Lahdenperä, s. 61 ff)) Fortbildning En faktor som spelar stor roll för ett framgångsrikt arbete är kunnig, kompetent och engagerad personal det finns ett behov av att öka kunskapen och kompetensen och därmed medvetenheten hos all personal, skolledning, förvaltning och inte minst skolpolitiker som arbetar med och ansvarar för sent anlända elever. Det handlar om kunskap om såväl språk och språkutveckling som interkulturell förståelse. Fler lärare borde ha kunskap i svenska som andraspråk, kompetens om hur man arbetar med integrationsprocesser samt

8 kunskap om hur man på bästa sätt organiserar sin verksamhet för de sent anlända eleverna. (s. 51) Nilaskolan kommer från och med höstterminen 2011 att delta i BaCuLit, ett EU-projekt som fokuserar på elevers läsförmåga i alla skolämnen. Detta riktar sig mot alla elever, med ett fokus på språk i alla ämnen, vilket kommer att vara till stor hjälp för nyanlända elever. Ett mål kan då vara att åstadkomma en gemensam språkpolicy. Lärare ska också få kunskap om följande: Interkulturellt förhållningssätt - med ett interkulturellt förhållningssätt menas att vi i skolan måste vara medvetna om vår egen kulturella bakgrund och om att den är ett filter som kan försvåra kontakten med människor med annan bakgrund då det gäller kultur och utbildning. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man är beredd att lära sig av sina elever och deras föräldrar och om deras liv. (Alfakir, S. 35) Genrepedagogik elever får lära sig genresteg och språkliga drag som är karaktäristiska för olika nyckelgenrer. Detta ger eleverna en tydlig struktur och visar hur en text byggs upp används, vilket gör språket tillgängligt för alla. (bilaga 2) Cirkelmodellen kan lätt knytas till den genrebaserade undervisningen. Den utgår från fyra strukturerade faser. I fas ett byggs kunskap om ämnesområdet upp, i fas två studeras texter inom genren för att ger förebilder, i fas tre skrivs en gemensam text och i fas fyra skriver eleven en egen text. (bilaga 3) Astrakanmetoden - en metod som lär lärarna att kommunicera med alla slags föräldrar utan missförstånd samt att skapa respekt för sin professionalitet. Den bygger på tre hörnstenar: tydlighet om målet med skolans fostransuppdrag, förhållningssätt och dialog (Alfakir, s. 61 ff) Bloggen som språkutvecklare att arbeta med bloggar fångar elevernas intresse och ger dem uppdaterade och eftertraktade kunskaper. Bloggen kan vara ett medel för språkutveckling. (Greczanik)

9 Ansvarsfördelning under introduktionen Kommunen måste ta samlat ansvar för de nyanländas och sent anländas behov och integrationsprocess Otydlig ansvarsfördelning och bristen på kommunal samordning leder ofta till brist på kommunalt ansvarstagande. Vilka som ansvarar för vad, när, hur och varför måste vara tydligt, liksom rutinerna för hur samverkan ska gå till mellan olika aktörer. (s. 47) Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens flyktingmottagande. Flyktingsamordnarens ansvar Flyktingsamordnaren ansvarar för att informera rektor inför ett eventuellt mottagande av nyanlända elever liksom för att ta kontakt med skolhälsovården för information. Skolchef/rektors ansvar att informera berörd personal och för att inskrivningen kan göras så snart kartläggningar och hälsokontroller är genomförda initierar grupplacering i samråd med elevhälsan att riktlinjerna är väl kända av skolans personal att elevhälsan och berörd pedagogisk personal är informerade vid elevens introduktion och skolstart Skolhälsovårdens ansvar Skolhälsovården ansvarar för att följa elevens fysiska och psykiska hälsa. Lärares ansvar Läraren är mentor för eleven och stöttar eleven under hela introduktionen. Läraren ansvarar också för att kontinuerligt informera skolledning och elevhälsoteam.

10 LITTERATURLISTA Alfakir, Nabila (2010) Föräldrasamverkan i förändring handbok för pedagoger, Liber, Bjurholms kommun, Utbildning av nyanlända Bjurholms kommuns rutiner för skolintroduktion på Castorskolan Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket lyft tänkandet, Hallgren och Fallgren Greczanik, Liza (2007), Bloggen möter undervisningen konkreta metodiska tips, Natur och kultur Lahdenperä, P, Lorentz, H (2010), Möten i mångfaldens skola Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar, Studentlitteratur Myndigheten för skolutveckling (2005), Vid sidan av eller mitt i, Stödmaterial Westergren-Holgén, Eva, Åström, Linda (2010), Utbildning av nyanlända elever - kommungemensamma riktlinjer för grundskola (Umeåregionen) Muntlig källa: Westergren Holgén, Eva, Integrationspedagogik, föreläsning i Umeå,

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige Marie Wesén rektor på Sofielundsskolan i Malmö Stad kontaktuppgifter; marie.wesen@malmo.se tel: +46709152356 Innehåll Skollagen

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Nyanlända elever i skolan

Nyanlända elever i skolan Nyanlända elever i skolan Flera språk och mer än så Skolan missar ofta att se hur mycket ett enskilt barn faktiskt kan, särskilt om hen inte kan uttrycka sina kunskaper på svenska. De barn som går i skolan

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända

Läs mer

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-04 - 03. Innehållsförteckning

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Policy för bedömning i skolan

Policy för bedömning i skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13

Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13 Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13 Vecka 4 On 21/1 10-12 A26 Introduktion: Genomgång av litteratur, momentschema, obligatoriska uppgifter osv. (Intervju med Monica Axelsson) (Sexfältare

Läs mer

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan. Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

Riktlinjer nyanlända och flerspråkighet

Riktlinjer nyanlända och flerspråkighet Utbildningsförvaltningen Riktlinjer nyanlända och flerspråkighet Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess syfte

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Handlingsplan för resursgruppen

Handlingsplan för resursgruppen Handlingsplan för resursgruppen Läsåret 2013-2014 Resursgruppens uppdrag Resursgruppen ska, med olika insatser, skapa goda lärandesituationer för att elever i behov av särskilt stöd, ska nå målen för utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas

Läs mer

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete

Läs mer

Antimobbningsgruppen. Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell

Antimobbningsgruppen. Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell EHT- information Antimobbningsgruppen Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell Stödinsatser Extra anpassningar Intensifiera extra

Läs mer

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Nu är språket allas angelägenhet Susanna Rimmerfors och Mia Möller driver satsningar på språkutveckling på Tätorpsskolan. Foto: Mats Lindblad Bostadsområdet Skarpnäcksfältet

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44. 1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan. Örebro 2015-11-03

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan. Örebro 2015-11-03 Nätverksträff Nyanlända elever i grundskolan Örebro 2015-11-03 Nätverksträff Nyanlända elever i grundskolan 15.00 Fika, mingel, ta plats vid bord 15.15 Välkomna, presentation, intro. Syfte med denna och

Läs mer

Arbetsplan för Kometen

Arbetsplan för Kometen Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten

Läs mer

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009/10 Modersmål

Kvalitetsredovisning 2009/10 Modersmål Kvalitetsredovisning 2009/10 Modersmål Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING 3 2. SAMMANFATTNING..3 2.1 STARKA SIDOR.3 2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING..4 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDE

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal

Läs mer

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd Riktlinje Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd UN 2016/1136 Antagen av Utbildningsnämnden 2016-04-20 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan

Läs mer

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Skolinspektionens granskning av särskola och särvux Åsa Rehnberg och Agneta Sandén Skolinspektionens fokus Alla elevers och studerandes rätt till en god utbildning

Läs mer

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014-15 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i

Läs mer

Tällbergs skola och fritidshem

Tällbergs skola och fritidshem Organisation: 131121 Tällbergs skola och fritidshem Verksamhetsplan 2013/2014 Elever 75 Fritidshem 38 inskrivna Personal 12 Organisation Rektor Karin Elfving Skolassistent Kicki Glaad Klassindelning: Klass

Läs mer

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut

Läs mer

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Utvecklingsprojekt i Södermanland Utvecklingsprojekt i Södermanland Augusti 2013 juni 2015 Hanna Simola Projektledare hanna.simola@lansstyrelsen.se Tfn: 010-2234212 Projekt 1: Stärkt kvalitet i mottagandet av ensamkommande (asylsökande)barn

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Bandhagens grundskola och grundsärskola

Bandhagens grundskola och grundsärskola Sid 1 (8) Bandhagens grundskola och grundsärskola Tilltro, öppenhet och ömsesidig respekt Bandhagens skola är en F-6 grundskola och grundsärskola, med tydliga kunskapsmål. Här tränar vi vår emotionella

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F-3 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F-3 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskolan

Rutiner för mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Verksamhetsområdet För- och Grundskola Norsjö kommun Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Rutiner Utbildning Skol- och Tillsvidare omsorgsutskottet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen

Läs mer

RUTIN FÖR NYANLÄNDA ELEVER BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

RUTIN FÖR NYANLÄNDA ELEVER BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RUTIN FÖR NYANLÄNDA ELEVER BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2015-10-01 Beslutande: Skolchef Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig: Skolchef Upprättad av: Jessica Dahlkvist Inledning

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret 2010-2011

ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret 2010-2011 UPPSALA KOMMUN STORVRETASKOLAN 2009-06-15 ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret 2010-2011 Syfte med elevhälsoplanen: att beskriva elevhälsoarbetet och arbetsgång samt att ange ramar för ansvar. Mål

Läs mer

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Läs mer

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2015-08-27 BUN 2015/0660 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns

Läs mer

Arbetsplan. För. Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9. Läsåret 15/16

Arbetsplan. För. Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9. Läsåret 15/16 Arbetsplan För Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9 Läsåret 15/16 Vision och verksamhetens inriktning Trollhättans stads vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Verksamhetens

Läs mer

Föräldrainformation av familjewebben. Backeboskolan September 2012

Föräldrainformation av familjewebben. Backeboskolan September 2012 Föräldrainformation av familjewebben Backeboskolan September 2012 AGENDA Syfte och mål Tidplan Säkerhet Familjewebben Konkreta förändringar Alternativa lösningar Organisation Syfte Underlätta och förbättra

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2011-05-10 Dnr 43-2011:199 Beslut för grundskola efter tillsyn i Brukets skola, Åtorps skola samt Svartå skola i Degerfors kommun Beslut 2011-05-10 2 (21) Dnr 43-2011:199 Degerfors kommun cay.flyden@degerfors.se

Läs mer

Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är

Läs mer

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart

Läs mer

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET Ludvigsborgs Elevhälso Team LET LET Målsättningen med LETs arbete är att aktivt och kontinuerligt hjälpa, stödja och skapa de bästa förutsättningar att klara sitt skolarbete för de elever på Ludvigsborgs

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstad Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef

Läs mer

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN Att leka sig in i skolans värld LUCIA GEOMAG BYGGE MED KAPLASTAVAR Mål för förskoleklass Att skapa en trygg och tillåtande miljö där: barnet känner sig

Läs mer

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information

Läs mer

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden : Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011

Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Ur skolverkets studie om IUP Juni-07 En grundläggande

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun MOTTAGANDE Mål: Skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och hem, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten Kommunens

Läs mer

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6) SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor

Läs mer