1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Nygårdskolan läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Årskurs 9... Fel! Bokmärket är inte definierat Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT ENKÄTER Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10. RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 9,82 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) 100 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 3,6 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, % 7,3 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 100 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass , ,7 14, ,5 23, ,2 14, , ,8 19, ,9 21, Totalt ,98 18,6 4

5 3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Skolan har lärare med pedagogisk utbildning på alla lärartjänster, detta är en bra förutsättning för att arbetet ska lyckas. Många barn med diagnos ställer stora krav, en lärare med speciallärar-/pedagog kompetens är för lite. Det går tyvärr inte att rekrytera då det finns för få utbildade speciallärare och specialpedagoger. Många av våra elever med de största svårigheterna hamnar ofta med assistenter med lägst utbildning. Verksamhetens behov av studiehandledare har ökat eftersom andelen nyanlända elever har ökat. Det saknas de ekonomiska förutsättningar att anställa flera. Idag har skolan två somaliska studiehandledare, det skulle behövas ytterligare en somalisk och en kurdisk studiehandledare. Skolan har 5 lärare med sva-kompetens med tanke på skolans struktur skulle alla lärare behöva den kompetensen. Alla lärare har under året läst och diskuterat i cirkelform boken Stärk språket stärk lärandet Lokalsituationen på skolan är besvärlig då alla betänkliga lokaler används i stort sätt hela tiden. Det finns för få grupprum/små rum, detta leder till att modersmålslärarnas situation inte är den bästa. Elever som behöver att få gå undan från den större gruppen har svårt eftersom det saknas rum. 5

6 4. Elevresultat 4.1. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap - Idrott- och hälsa , Matematik 96,4 87,2 83, ,6 Modersmål Musik Biologi 83,4 89,8 Kemi Fysik 84,1 87,7 NO (alternativt) 91,1 87,2 88,4 Geografi 84,1 87,8 Historia 81,8 75,5 Religion 84,1 85,7 Samhällskunskap SO (alternativt) 91,1 87,2 88,4 Slöjd Svenska som andraspråk Svenska Teknik Genomsnitt 92,6 90,6 89,1 78,2 86,4 Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild 91,7 Engelska 69,4 Hem- och konsumentkunskap 94 Idrott- och hälsa 66,7 Matematik 53 Moderna språk Modersmål 100 Musik 97 Biologi 86 Kemi 78 Fysik 97,1 Geografi 69,4 Historia 63,9 Religion 85,7 Samhällskunskap 80,6 Slöjd 100 Svenska som andraspråk 59 Svenska 75 Teknik 69 Genomsnitt 79,8 6

7 4.2. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultaten på elevgruppsnivå har ökat i årskurs 5 och 6 däremot har det sänkts något i årskurs 2 och 3. Årskurs 4:as resultat saknas från föregående år. På årskursnivå har resultatet sjunkit i årskurs 6 men stigit i årskurs 4 och 5. Årskurs 1 något sänkt men årskurs 2 något ökat. På skolnivå har skolans resultat ökat från 81,96 till 86,11 ett problem är att resultaten för årskurs tre föregående läsår saknas (lärare slutade utan att lämna resultaten). Resultaten motsvarar de förväntade: - Att resultaten blivit så goda i årskurs 5 och 6 beror bl.a. på att skolan under läsåret haft bra studiehandledning på somaliska till eleverna. - Extra simundervisning har också gett goda resultat, brist på simkunnighet leder till F i betyg. - Ett medvetet språkstärkande arbete har också gett gott resultat. - Resultaten har ökat även om skolan tagit emot många nyanlända elever under året. Områden som skolan kommer att arbeta med under kommande läsår är bla att alla lärare kommer att delta i läslyftet. Språket och läsningen är en nyckel till kunskap och hög måluppfyllels. Vissa organisatoriska förändringar kring det språkstärkande arbete med våra Svalärare har gjorts inför kommande läsår. Detta ger förhoppningsvis positiv effekt på måluppfyllelsen. Resurser kommer också att omfördelas för att kunna öka antalet studiehandledare på skolan. 7

8 4.3. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt NO och SO Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Matematik klarat % klarat % befriade % Delprov A 81,4 11,6 7 Delprov B 74,4 18,6 7 Delprov C Delprov D 83,7 9,3 7 Delprov E Delprov F 74,4 18,6 7 Delprov G 88,3 4,7 7 Andel ej deltagit % Ämnesprov åk 3 Svenska/SVA Andel klarat % Andel ej klarat % Andel befriade % Delprov A 69,8 18,6 11,6 Delprov B 76,8 11,6 11,6 Delprov C 65,1 23,3 11,6 Delprov D 76,8 11,6 11,6 Delprov E 86,1 2,3 11,6 Delprov F 81,4 7 11,6 Delprov G 55,8 32,6 11,6 Delprov H 55,8 32,6 11,6 Andel ej deltagit % 8

9 4.5. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska 2,8 2, ,2 11,1 11,1 2,8 Matematik 8,3 8,3 33,3 27,8 13,9 11,1 2,8 2,8 SVA 11,1 11, ,6 16,7 11,1 2,8 2,8 Svenska SO* 77,1 20,0 2,9 Historia NO*Kemi 20,0 28,6 25,7 14,3 8,6 2,9 * = ange ämnet som genomfördes i blocket Betyg vt 2014 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska 30,6 22,2 22,2 13,9 2,8 8,3 Matematik 47,2 16,6 13,9 5,6 11,1 5,6 SVA 40,6 34,4 9,4 9,4 3,1 3,1 Svenska SO* 36,1 50 8,3 2,8 2,8 Historia NO*Kemi 22, ,3 19,4 8,3 2,8 som genomfördes i nationella provet * = ange ämnet 4.6. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Brister i det svenska språket ger eleverna svårigheter att nå målen oavsett vilket ämne det är. Studiehandledning på modersmålet kompenserar en viss del men inte allt. Resultaten motsvarar de förväntningar skolan har haft. Viss sänkning av måluppfyllelsen i SVA beror på att skolan under läsåret tagit emot många nyanlända. Studiehandledning på modersmålet är en framgångsfaktor, organisationen måste ses över för att få till fler studiehandledare. Ytterligare språkstärkande arbete behövs. 9

10 5. Elevenkät Resultaten av elevenkäten som gjorts i landet för år 5 ger ett gott resultat, eleverna på Nygårdskolan har gett skolan ett högre värde på samtliga punkter än snittet i landet men också än snittet i Borlänge kommun. Detta känns bra. Resultaten för studiero och att andra elever stör på lektionerna är lägst, även om de är högre än i landet i snitt och i Borlänge kommun. Skolan behöver arbeta vidare med detta och behåller studiero som ett utvecklingsområde även nästa läsår. 6. Enkäter Elevtrivselenkäter görs 1 gång/termin. Eleverna känner: sig trygga i skolan att de har vänner att de har någon vuxen att vända sig till Otrygga plaster är: Toaletter Simhallen Kinagungan Omklädningsrum Cykelställ mot idrottshallen Skolan måste stärka upp rastvaktandet runt dessa platser. 7. Förskoleklass Förskoleklassen har prioriterat arbetet runt normer och värden ur Lgr 11. Under året har man därför arbetat med bla En bra människa ett tema som hela skolan arbetade med från f-klass till år 6 tillsammans med föräldrarna. 2 möten tillsammans med förskolan för att diskutera röda tråden och pedagogik har genomförts, behöver vara flera. Eleverna har enligt föräldraenkäten utvecklats mycket. Däremot saknar föräldrarna delaktighet och inflytande. 10

11 8. Förbättringsområden 2014/2015 Arbetsro Rastaktiviteter Rutiner Gemensamma regler i studiehallen Många konflikter mellan eleverna startar på rasterna, detta skapar oro och otrygghet. Skolan har redan tidigare haft gott om rastvakter men upplever att eleverna har svårt med att komma på bra saker att göra på rasterna. En rastaktivitetsansvarig har anställts på skolan med uppdrag att inspirera eleverna till positiva aktiviteter på rasterna. Aktiviteterna har gett önskat resultat, skolan ser en klar skillnad på aktiviteterna och med ett minskat antal konflikter även om vi inte nått ända fram till målet. Skolan behöver fortsätta med detta även nästa läsår. För att skapa ro och ordning har man i arbetslagen tydliggjort rutiner och regler. Föräldrasamverkan Föräldramöte i dialogfrom. I år har temat på dialogmötena varit en god människa Tänka på bemötandet när föräldrar kommer till skolan Läsning En läsande klass Högläsning varje dag Äldre elever läser för yngre Aktiviteterna har gett resultat och kommer att fortsätta. All lärarpersonal kommer att under nästa läsår delta i läslyftet. Uppföljning av resultatdata Detta mål har inte uppfyllts, skolan har rutiner för att följa elevernas utveckling och grupperna/klassernas utveckling, men på ett svårt och tidsödande sätt. En lärplattform skulle både förbättra uppföljningen men framförallt underlätta arbete i detta för alla. Vi hoppas att detta blir verklighet nästa läsår. 9. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering I alla organisatoriska planeringar och eventuella förstärkningar finns dessa två strategier med. Att identifiera behov tidigt och sätta in resurser tidigt ser skolan ger resultat för framtiden. Skolan arbetar utifrån varje individ se i vilket sammanhang den är trygg, utifrån detta skapar skolan ett inkluderande sammanhang för varje elev. Elevernas behov är olika och då också lösningarna. 11

12 10. Resultat från självskattning Resultat från PRIO-genomlysning har gett några utvecklingsområden som skolan arbetar med och kommer att arbeta med under kommande läsår. Pedagogiska planeringar Uppföljning/utvärdering av pedagogiska planeringar Mötestrukturer Informationsflöden Personalen har svarat på skolinspektionens skolenkät. Utvecklingsområden enligt den är: Elevinflytande Argumentation och kritiskt tänkande Särskilt stöd Trygghet Områden som personalen tycker fungerar bra enligt skolinspektionens skolenkät är. Pedagogiskt ledarskap Elevhälsa 11. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten. Det svenska språket Arbetsro Föräldrasamverkan Förbättringsplan Se bilaga. 12. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Nygårdskolan Marie-Louise Vösu Wångblad, rektor 12

13 Förbättringsområden Föräldrasamverkan Aktivitet Beskrivning Ansvarig Viktig aktörer Tidsplan Uppföljning/utvärdering Hur och när? Dialogmöten Att ha minst två föräldamöten i dialogform där aktuella frågeställningar tas upp Rektor. A- lagsledare All personal läsåret Utvärdering med kort enkät efter varje dioalogmöte Safi Att följa vår sanktionstrappa En app. Med vilken man kan komunicera med föräldrarna på deras modermål snabbt och enkelt. att kontakta föräldrar snabbt när skolan undrar om något eller när något har hänt bitr. rektor alla lärare och fritidspedagoger All personal All personal läsåret En enkät till föräldrar och personal maj 2016 läsåret En enkät till föräldrar och personal maj 2016 Snabb och tydlig information När någon förändring eller annan viktig händelese sker på skolan ge snabb information och tydlig till föräldrarna. Rektor. All personal läsåret En enkät till föräldrar och personal maj

14 Arbetsro Aktivitet Beskrivning Ansvarig Viktig aktörer Tidsplan Uppföljning/utvärdering Hur och när? Rastaktiviteter Organiserdae rastaktiviteter Susanne R Alla Rastvakter Läsåret Elevenkät dec och maj 2016 Tydliga rutiner vad som gäller när rasten är slut Tydliga regler vad som gäller på raster ex att inte springa in Inte ta med sig konflikter från rasten till lektionen. Att all personal tillsammans med eleverna bestämmer vilka regler och rutiner som ska gälla när rasten är slut. A-lagsledaren A-lagsledaren Alla Vuxna på skolan Alla Vuxna på skolan Läsåret Läsåret fråga på klassråd och elevråd dec 2015 och maj 2016 fråga på klassråd och elevråd dec 2015 och maj 2016 Gemensamma rutiner och regler i studiehallen Fritids kommer in när dagen är slut Elever som inte är på fritids går hem. Att all personal tillsammans med eleverna bestämmer vilka regler och rutiner som gäller i studiehallen. Fritidspedagogerna kommer in och berättar för de elever som ska stanna vad som gäller för resten av dagen. Att tydligt informera elever och föräldrar att de elever som inte har fritids ska gå hem efter skolan A-lagsledaren Fritidspedagogerna Alla Vuxna på skolan Läsåret Fritidspedagogerna Läsåret Rektor/Fritidspedagogerna Fritidspedagogerna Läsåret Stämma av på A-lag v 45 och v 8 Stämma av på fritidsmöte med personal v 45 och v 8 Stämma av på fritidsmöte med personal v 45 och v 9 14

15 Svenska Aktivitet Beskrivning Ansvarig Viktig aktörer Alltid prata svenska (även på rasterna) Att informera alla Alla vuxna på barn och vuxna om skolan varför man ska prata svenska och när man får använda sitt modersmål. Alla vuxna på skolan Tidsplan Uppföljning/utvärdering Hur och när? Läsåret V 45, dec 2015 och maj 2016 att jämföra måluppfyllelsen från tidigare termin och se om sen höjts. En läsande klass I många klasser arbetar man med en läsande klass detta stärker språket hos eleverna. klassläraren Sv och Sva lärare Läsåret V 45, dec 2015 och maj 2016 att jämföra måluppfyllelsen från tidigare termin och se om sen höjts. Läslyftet Språkstärkande arbete Alla lärare, förskollärare och studeihandledare går läslyftet. Detta ger personalen verktyg att stärka språket hos eleverna Att utöka antalet studiehandledare på skolan Förstelärarna alla lärare Läsåret V 45, dec 2015 och maj 2016 att jämföra måluppfyllelsen från tidigare termin och se om sen höjts. rektor Läsåret V 45, dec 2015 och maj 2016 att jämföra måluppfyllelsen från tidigare termin och se om sen höjts. 15