Organisering och samverkan för elevhälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisering och samverkan för elevhälsa"

Transkript

1 Organisering och samverkan för elevhälsa En kartläggning av elevhälsans organisering i Norrbotten och behovet av samverkan mellan kommunerna. Sammanfattning Kurs: Utredning- och utvärderingsarbete 15 hp Sara Norman & Johanna Kaati Utredning- och utvärderingsarbete Luleå tekniska universitet

2 Nivå: Grundläggande nivå Termin/år: Ht 2011 Handledare: Calle Hansson Nyckelord: Elevhälsa, samverkan Bakgrund och syfte I och med den nya skollagens skärpta krav på elevhälsan har Kommunförbundet Norrbotten i dagsläget behovet av en utredning med syftet att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt utreda behovet av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. Metod Denna utredning baseras på dels intervjuer genomförda med fyra praktiskt verksamma inom elevhälsan samt på en enkätundersökning besvarad av skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Framtaget datamaterial har sammanställts, dels via kodning, dels via tabeller vi själva tagit fram. Därefter har vi analyserat materialet och fått svar på våra frågeställningar. Resultat Genomförd enkätundersökning visar att det i majoriteten av Norrbottens kommuner finns en samlad ledning i form av en verksamhetschef i arbetet med elevhälsan men att det är mindre vanligt att det finns en särskild person vid varje skola med ansvar för att målen uppfylls. Både skolhuvudmän och praktiskt verksamma inom elevhälsan upplever målen att uppnå en god elevhälsa svåra att uppfylla. Utredningen visar också att allt fler instanser inom elevhälsan i varje enskild kommun placeras centralt för hela kommunen. Praktiskt verksamma inom elevhälsan upplever detta mycket negativt. Enkätundersökning med svar från skolhuvudmännen i Norrbotten visar att det finns en samverkan med andra kommuner i länet. Intervjuade praktiskt verksamma inom elevhälsan pekar på motsatsen, de känner inte till någon samverkan bortsett från i vissa fall med närmast närliggande kommun. Båda parter är ändå överens om att en ökad samverkan vore att föredra. Analys/diskussion Fler instanser inom elevhälsan bör i större utsträckning finnas på plats i skolan samtidigt som personalbemanningen bör utökas för ett bättre arbete med elevhälsan och för en bättre relation mellan personalen och eleverna. Tidsbrist kommit att bli ett stort problem. Enligt de intervjuade är ett led i att minska den negativa faktorn att också infria önskan om att få arbeta mer i grupp. Vi tror att en samverkan mellan Norrbottens kommuner är bra för både ledning och praktiskt verksamma inom elevhälsan, dels för att forma gemensamma värderingar,

3 normer och uppfattningar kring hur arbetet med elevhälsan ska gå till men också för gemensam återkoppling och utvärderingar kring arbetet med elevhälsan. Förslag till förbättring För att få en klar överblick över hur ett samarbete mellan Norrbottens kommuner skulle kunna se ut och fungera anser vi att det bör finnas en särskild person med ansvar för samordning av elevhälsans arbete i respektive kommun med ansvar för samarbete över kommungränserna. Att dela på personalresurser kommunerna emellan anser vi var ytterligare ett förslag till förbättring. Att vissa instanser inom elevhälsan omfattas av ett arbetsområde vilket sträcker sig över flera närliggande kommuner. För en ökad tillgänglighet anser vi att alla elevhälsans instanser finnas tillgängliga även per E-post. Vi tror på en gemensam Internetbaserad elevhälsoportal för hela Norrbottens län där samtliga elever enkelt och smidigt kan ta kontakt med elevhälsans olika instanser. Resurserna tas tillvara på samtidigt som tillgängligheten ökar. Vi lever i en tid då kommunikation över Internet är vanligt vilket vi måste anpassa oss efter. Med en elevhälsoportal skulle eleverna hamna till rätt instans direkt.

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Frågeställningar Definitioner av begrepp Avgränsningar Skollagen Metod Undersökningsgrupp och urval Genomförande Bearbetning av data Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Resultat Intervjuer Enkätundersökning... 4 Tabell 1: Elevhälsans organisering... 4 Tabell 2: Anställningsform... 4 Tabell 3: Samverkan Analys/diskussion Elevhälsans organisering och personalbemanning Samverkan Slutsatser Elevhälsans organisering och personalbemanning Samverkan Förslag till förbättring Särskild person med ansvar för samordning av elevhälsan Dela på personalresurser... 4

5 8.3 Tillgänglighet via E-post Gemensam elevhälsoportal Förslag till fortsatt arbete och kvarstående problem Referenser...5 Bilagor... 5

6

7 1. Bakgrund Under 2000-talets början ersattes begreppet elevvård av elevhälsa, detta för att skildra det förebyggande och vidgade arbetet med att främja elevers hälsa. Arbetet idag involverar inte bara skolans särskilda elevvårdspersonal utan hela skolans verksamhet (SOU 2000:19). I och med den nya skollagen som började gälla den 1 juli 2011 skärptes kraven på elevhälsans organisering (Skolinspektionen, 2011). Alla elever ska enligt skollagen (2010:800) idag ha rätt till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Det vill säga utöver skolläkare och skolsköterskor, ska det för alla elever finnas tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska verka förebyggande och hälsofrämjande för varje enskild elev i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan (Skolverket, 2011). Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för länets 14 kommuner med ansvar för samverkan och samordning mellan kommunerna rörande regional utveckling, nationellt och internationellt samarbete, barn och utbildning, socialtjänst, miljö, folkhälsa, samhällsbyggnad, personalfrågor, räddningstjänst samt förvaltningsgemensamma frågor. Förbundet har i dagsläget behovet av en kartläggning av elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt intresse av att utreda om det finns något behov av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. Vår nyfikenhet på hur elevhälsan egentligen ser ut och fungerar i Norrbotten och hur kommunerna aktivt arbetar för att upprätthålla en god elevhälsa gör att vi valt att genomföra utredningen i uppdrag för förbundet. En välorganiserad elevhälsa har stor betydelse för att kunna förebygga ohälsa och snabbt agera när en elev inte mår bra i skolan (Skolinspektionen, 2011). 1.1 Syfte Syftet med denna utredning är att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt utreda behovet av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. 1

8 1.2 Frågeställningar För att uppnå och täcka in hela syftet med denna utredning har vi utvecklat nedanstående frågeställningar tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten. Hur organiseras och fungerar elevhälsan i Norrbottens kommuner? Vilken personalbemanning omfattas elevhälsan i länets kommuner av? Finns det idag någon samverkan mellan kommunerna gällande elevhälsan, om inte, finns behovet av samverkan? 1.3 Definitioner av begrepp Elevhälsa - innebär förebyggande och hälsofrämjande insatser för att stödja elevers lärande, utveckling och hälsa vilket sker genom medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska åtgärder. Skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens ska vara tillgängliga för samtliga elever. Förutom det ska regelbundna hälsokontroller erbjudas alla elever och de ska kunna få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser (Nationalencyklopedin, nätupplaga, 2011). Samverkan Att gemensamt handla för ett specifikt syfte (Nationalencyklopedin, nätupplaga, 2011). 2. Avgränsningar I samråd med Kommunförbundet Norrbotten har vi valt att avgränsa vår utredning till att genomföra en enkätundersökning med skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Vi har även valt att genomföra intervjuer med fyra personer som praktiskt arbetar med elevhälsan. Denna avgränsning har vi valt för att arbetet inte ska bli allt för stort och ligga inom tidsramen för denna utredning. 3. Skollagen I detta avsnitt tar vi upp delar av den nya skollagen gällande elevhälsan som ligger till grund för vår utredning. Enligt den nya skollagen (2010:800) innebär elevhälsans omfattning följande: 2 kap 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, 2

9 psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 2 st För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) är namnet på den utredning var begreppet elevhälsa för första gången kom att användas i ett utbildningspolitiskt dokument. Utredningen började redan 1998 efter att regeringens statsråd Ylva Johansson tillkallat en särskild person med uppdraget att kartlägga elevvårdens verksamhet och funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syftet att öka verksamhetens kvalitet och effektivitet. År 2001 stod utredningen klar och kom att få ett stort genomslag och påverka skolans arbete med elevers hälsa. Utredningen kom även med tiden, efter ytterligare utredningar och propositioner från regeringen, att leda till att den nya skollagen bildades med skärpta krav på elevhälsan (Center för Skolutveckling, 2010). Skollagen är en så kallad ramlag vilket innebär att den innehåller grundläggande värderingar, principer och riktlinjer. Lagen sätter upp mål men reglerar inte i detalj vad som egentligen skall göras (Nationalencyklopedin, 2011). Detta skänker arbetande inom elevhälsan en större frihet att anpassa sig efter omständigheterna inom den egna instansen. Begreppet tillgång till är ett exempel inom lagen som valts justs för att man ska kunna utgå från de förutsättningar som på den egna skolan råder. Det är kommunens skolhuvudmän som fattar det avgörande beslutet om vilken kompetens och hur mycket personal man utifrån kommunens behov behöver (Skolverket, 2011). Effekterna av en skollag vilken inte reglerar i detalj vad som ska och inte ska göras kan vara till nackdel, ifrågasättas kan om skolornas huvudmän tolkar elevhälsans behov fullständigt objektivt utifrån elevernas behov eller om den ekonomiska faktorn har huvuddelen av inflytandet. Det är upp till varje enskild kommun att avsätta resurser för elevhälsan vilket i sin tur kan leda till stora skillnader kommunerna mellan när det gäller hur bemanningen och ekonomiska resurser inom varje instans inom elevhälsan ser ut. Problematiken blir då att en kommun med bättre ekonomi kan avsätta mer resurser och en kommun som inte har samma ekonomiska möjligheter kan då inte avsätta likvärdiga resurser. För de kommuner där ekonomin är ansträngd kan det vara på så vis att, istället för att arbeta mer förebyggande med elevers hälsa kan det bli på så vis att endast de akuta problemen prioriteras. Vi tror att det 3

10 vore till en fördel om skolagen var mer reglerad i detalj. En reglering där det är mer specificerat hur mycket resurser som är avsedd för varje enskild elev. Troligen skulle det innebära att alla elever skulle få mer likvärdig elevhälsovård oberoende av vilken skola i Sverige de går på. 4. Metod Följande avsnitt beskriver den undersökningsgrupp vilken valts för denna utredning. Vidare beskrivs genomförandet, datainsamlingen, validitet och reliabilitet, samt etiska perspektiv. 4.1 Undersökningsgrupp och urval För en tydlig överblick av elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbotten valde vi att via E-post skicka en enkät till samtliga skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Vi ansåg att de har den främsta kunskapen kring arbetet med elevhälsan i den egna kommunen. Enkäten omfattandes av frågor gällande faktiska data om hur elevhälsan i dagsläget organiseras. För en djupare förståelse av hur elevhälsan fungerar och hur man ser på samverkan mellan de olika instanserna och kommunerna valde vi att även genomföra intervjuer med fyra personer praktiskt arbetande med elevhälsan. För att få en bredd på vårt urval valde vi medvetet ut intervjupersoner med dels en geografisk spridning i fyra olika kommuner men också med skilda befattningsgrader. Tanken var att få ett representativt urval med större spridning för att täcka syftet med en bredare förståelse för hur elevhälsan organiseras och fungerar i Norrbottens kommuner. 4.2 Genomförande Intervjuerna har genomförts utifrån en intervjuguide vilken har tagits fram med utgångspunkt i utredningens syfte med fokus på samverkan. Vi valde att åka iväg till de olika kommunerna en och en för att intervjua, detta för att spara tid eftersom avstånden mellan kommunerna var tidskrävande. Intervjupersonerna var positiva och vi fick snabbt bokat in tider för besök ute på deras arbetsplatser. En av intervjupersonerna avböjde dock i sista stund på grund av tidsbrist och kunde heller inte delta per telefon. Men vi löste det genom att skicka våra intervjufrågor via E-post vilka denne sedan ställde upp och svarade på. Sammantaget visade sig vår metod fungera bra och vi fick många utförliga och givande svar från samtliga intervjuer. Genomförd enkätundersökning har fungerat bra också den och givit oss många användbara svar. En nackdel är den tid det tagit att samla in alla enkäterna men efter flertalet påminnelser fick vi slutligen insamlat enkäter från samtliga kommuner i Norrbotten. 4

11 4.3 Bearbetning av data Efter att vi utfört intervjuerna och enkätundersökningen har vi sammanställt dessa via dels kodning, dels via tabeller och diagram vi själva tagit fram utifrån vårt datamaterial. Dessa har sedan jämförts, analyserats och kunnat ge svar på våra frågeställningar. Vi valde att genomföra sammanställningen kommunvis för att tydligare se skillnader och likheter kommunerna emellan. Resultatet har sedan till viss del jämförts med den nya skollagen för att finna eventuellt bristande överensstämmelser. Skulle vi göra om utredningen idag skulle vi tänka på att vara mer klara över hur de slutliga tabellerna ska se ut innan enkäten formas. Det hade gjort att tabellsammanställningen gått snabbare att genomföra. Vi hade även tänkt på att i enkäten formulera frågan kring elevhälsans personalkostnader på ett annorlunda sätt. De som besvarat enkäten har tolkat den frågan på olika sätt och därav har vi inte kunnat få göra fullständig tabell där alla kommuners personalkostnader finns med. Därför valde vi istället att beräkna genomsnittet av de sex kommuner vilka angivit personalkostnader för att visa genomsnittskostnaden för elevhälsa per elev år 2010 ser ut i Norrbotten samt att ta med två kommuners angivna exempel av hur personalkostnaden årsvis ser ut i dessa två kommuner. Detta har vi gjort för att få en övergripande bild av omfattningen av elevhälsans personalkostnader i kommunerna. 4.4 Validitet och reliabilitet Validitet innebär frånvaro av systematiska fel, det vill säga att intervjuerna och enkäten i det här fallet mäter det som avses att mäta (Esaiasson et al, 2002). I utredningen har vi utformat teman till intervjuguiden och enkäten utifrån den nya skollagen. Att utgå från den nya skollagen har varit ett sätt för oss att säkerställa att vi mäter det som avses att mäta. Metoden att använda intervjuer och enkätundersökning för att undersöka, ge struktur och närma oss syftet med denna utredning har fungerat bra. Reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga fel, det vill säga att en mätning är pålitlig och korrekt utförd (Esaiasson et al, 2002). Vi har utvecklat metod, analys och procedur så utförligt som möjligt för att läsaren själv ska kunna bedöma att reliabiliteten i utredningen är utförd enligt god praxis. 5

12 4.5 Etiska överväganden Intervjuerna har vi genomfört med utgångspunkt i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (www.codex.vr.se). Informanterna har före intervjuns början blivit informerade om följande riktlinjer: Informationskravet: Informanterna har blivit upplysta (www.codex.vr.se) om att detta är en utredning med syftet att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt med syftet att utreda behovet av samverkan mellan kommunerna. Samtyckeskravet: Informanten har efter tillfrågan tagit ställning till om de vill medverka eller inte. De har också blivit informerade att de har rätt till att avbryta sin medverka när helst de önskar utan att konsekvenser uppstår (www.codex.vr.se). Konfidentialitetskravet: Vi har förvarat uppgifterna så att ingen annan har kunnat ta del av dem. Informanterna har blivit informerade om att det endast är vi vilka kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. Vid skrivandet av rapporten har materialet kodats så att informanterna förblir anonyma (www.codex.vr.se). Nyttjandekravet: Den information som samlats in kommer vi endast att använda för denna studie (www.codex.vr.se). Enligt vetenskapsrådets rekommendationer har vi även, om intresse finns, erbjudit informanterna att ta del av den slutförda rapporten (www.codex.vr.se). 6

13 5. Resultat Resultatet bygger på vår tolkning av genomförda intervjuer med två skolsköterskor och två skolkuratorer arbetande i kommunerna Piteå, Boden, Älvsbyn och Arvidsjaur samt på de svar vi från skolhuvudmän i samtliga kommuner i Norrbotten samlat in via en enkät. Intervjuresultat och enkätresultat redovisas nedan var för sig. 5.1 Intervjuer Nedan redovisas vårt resultat från genomförda intervjuer. För att bibehålla anonymiteten hos informanterna kommer de fortsättningsvis benämnas med titel skolsköterska 1, skolsköterska 2, kurator Elevhälsan Informanterna upplever i dagsläget att arbetet med elevhälsan inte fungerar optimalt, generellt var alla överens om att fler instanser bör finnas på plats i skolan för att kunna tillgodose elevernas behov på ett bättre plan. Instanserna kuratorer, lärare med specialpedagogisk kompetens, verksamhetschef med flera finns i dagsläget oftast placerade centralt för hela kommunen medan skolläkare och psykologer köps in vid behov. En av de intervjuade skolsköterskor uppgav att denne ofta får agera i rollen av kurator då dessa ofta saknas ute på skolorna, en uppgift vilken bör ligga utanför dennes arbetsområde. Även övriga resurser för att upprätthålla en god elevhälsa upplevs otillräckliga. Tiden är det största problemet, förutom de huvudsakliga arbetsuppgifterna tillkommer ofta andra uppgifter exempelvis vaccinationskontroller, webbansvar och ansvar för kontroll av asylsökande barngrupper, vilket är mycket tidskrävande uppgifter. Jag har en 80 % tjänst där även ett ansvar för skolwebben ingår. Känslan av att barnen blir åsidosatta på grund av tidsbrist finns alltid där Skolsköterska 1 Elevhälsan vid de större skolorna i respektive kommunen fungerar, enligt flera av informanterna, bättre än vid de mindre skolorna ute i byarna. Behovet på de mindre skolorna ute i byarna tillgodoses inte fullt ut och betydligt mer av de olika instansernas tid per vecka ägnas länets större skolor. Jag hinner inte vistas ute bland eleverna så mycket som jag skulle vilja och därför kan jag inte heller komma lika nära alla elever, de gör att man många gånger känner sig otillräcklig kurator 1 7

14 i klassrummet så har utvecklingen gått framåt de senaste åren så som elevassistent, specialpedagoger med mera som hjälp. I "mitt" klassrum har det inte skett någon förändring trots fler vaccinationer samt att tidigare hade man inte hälsosamtal lika utbrett som idag. Trots det så har man inte utökat skolskötersketjänsten utan den är densamma sedan MÅNGA år tillbaka - skolsköterska 2 Flera av informanterna önskar fler utbildningstillfällen för personalen samt möjligheten till att genomföra fler projekt, vilket kräver en ökad budget för elevhälsan i respektive kommun. För en förebyggande elevhälsa pratade en av informanterna, skolkurator, om att hon skulle önska mer tid bland kommunens yngre elever. I dagsläget omfattas kuratorns tid till största delen av äldre elever men hon menar att många av de problem bland äldre hon idag arbetar med kan förebyggas i en lägre ålder. Informanterna önskar också att få arbeta mer i grupp och i samråd med andra i arbetet med förebyggande elevhälsa. Stora delar av arbetet genomförs idag enskilt Samverkan Informanterna är överens om att det finns en god samverkan mellan instanserna inom den egna kommunen. De upplever inte några hinder för samverkan och samarbete. Däremot pekade informanterna på svårigheter rörande samverkan med andra myndigheter, exempelvis socialtjänsten, i och med dess olika syn samt i och med de skilda sekretessgränserna. De påpekade också saknaden av någon vilken kan agera som spindeln i nätet mellan de olika instanserna. En av de intervjuade skolsköterskorna upplevde att det ibland kunde vara så att hon vidarebefordrade en elev till exempelvis kuratorn och omvänt men det fanns aldrig någon som visste om eleven verkligen blev hjälpt, denne hade egentligen ingen aning om eleven verkligen besökt kuratorn och hur det gått i ärendet. Skolsköterskan upplevde att varje ärende stannade vid varje instans och för varje ny instans fick ärendet tas upp på nytt igen vilket upplevdes som ett tungt arbetssätt och gynnade heller inte dessa elever vilka redan hade en problematisk situation. Samtliga informanter upplever en saknad av samverkan med andra kommuner i Norrbotten. Några av informanterna berättade att viss samverkan med närmast närliggande kommun finns 8

15 men inte mer än så. Samtliga informanter var dock överens om att en ökad samverkan bland kommunerna skulle vara bra för att kunna dela erfarenheter med varandra, anordna gemensamma föreläsningar, dela tips och idéer med andra samt kanske utforma gemensamma blanketter och rutiner för att exempelvis underlätta när elever flyttar. Jag tycker att det vore ett steg i rätt riktning med samarbete, att i framtiden börja "hospitera" hos andra på elevhälsan i olika kommuner - skolsköterska 2 9

16 5.2 Enkätundersökning Här redovisas vårt resultat från genomförd enkätundersökning Organisering Nedan följer en sammanfattande tabell över elevhälsan organisering, sammanställd kommun för kommun. Tabell 1: Elevhälsans organisering Kommunvis, Norrbotten Sammanställning av datamaterial, enkäter Samlad ledning el. verksamhetschef elevhälsa Ansvars-person för elevhälsa per skola Har kontinuerliga uppföljningar elevhälsa Anser att de har tillräckliga resurser för god elevhälsa Arbetar aktivt med förebyggande elevhälsa Arjeplog Ja Nej Ja Ja Ja Arvidsjaur Ja Nej Ja Ej uppgett Ja Boden Ja Ja Ja Nej Ja Gällivare Ja Ja Ja Ja Ja Haparanda Ja Ja Nej Ja Ej uppgett Jokkmokk Nej Nej Nej Nej Ja Kalix Ja Nej Ja Nej Ja Kiruna Ja Ja Ja Ej uppgett Ej uppgett Luleå Ja Nej Ja Nej Ja Pajala Nej Nej Ja Nej Ja Piteå Ja Nej Ja Nej Ja Älvsbyn Ja Nej Ja Nej Ja Överkalix Ja Nej Nej Ej uppgett Ja Övertorneå Ja Ja Ja Nej Ja Enkäten visar att det i arbetet med elevhälsan i majoriteten av de undersökta kommunerna i Norrbotten finns en samlad ledning i form av en verksamhetschef. Det är dock mer ovanligt att en särskild person med ansvar för elevhälsan finns vid varje enskild skola, i de kommuner där det förekommer är det rektorn vilken bär ansvaret för att målen för elevhälsan på skolan uppfylls. Hur målen yttrar sig skiljer sig dock mellan kommunerna. Inom vissa kommuner utgör elevhälsans mål en del av skolplanen medan de inom andra utgör en helt egen plan. För att kunna uppfylla målen om en god elevhälsa i den egna kommunen är de tillfrågade överens om att resurserna måste utökas. Enkäten visar att skolpsykologer, fler specialpedagoger och 10

17 skolläkare måste anställas. En av kommunerna pekade dessutom på betydelsen av en samverkan med andra kommuner i arbetet med att uppnå elevhälsans mål. Elevhälsans personalkostnader är varierande från kommun till kommun på grund av skilda elevantal men sett per elev verkar tillsynes personalkostnaderna kommunerna emellan ungefärligt lika. Till exempel Bodens kommun har en personalkostnad per elev på cirka 2800kr per år och Haparanda kommun en kostnad på cirka 2500 kr per år. Genomsnittet av de 6 kommuner vilka angett personalkostnader är cirka 2700 kr per elev och år. Anställningsform för de skilda enheterna arbetande inom elevhälsan är varierande. Nedan visas en tabell över de anställningsformer vilka i dagsläget gäller för hela Norrbotten. Tabell 2: Anställningsform Enheter vilka arbetar med elevhälsan i Norrbottens kommuner, angett i % Sammanställning av datamaterial, enkäter Enheterna lärare med specialpedagogisk kompetens samt skolsköterskor är de två vilka i störst utsträckning idag finns anställda direkt på skola. Skolläkare köps i hela 79 % av länets kommuner in vid behov. I övrigt är resurspool en vanligt förekommande anställningsform för samtliga enheter. 11

18 5.2.2 Samverkan Enkäten visar att det finns en samverkan mellan de olika instanserna i varje kommunen. När det gäller samverkan med andra kommuner är svaren olika, omkring hälften av tillfrågade skolhuvudmän anser en samverkan finns kommunerna mellan inom elevhälsan. En samverkan vilken yttrar sig i akuta fall, inom modellområden exempelvis Norrbus (samverkan kring barn och unga) samt på verksamhetschefsnivå. Majoriteten av kommunerna är dock överens om att en ökad samverkan med andra kommuner i länet vore bra, främst för att kunna dela resurser exempelvis skolpsykologer men även för att utbyta erfarenheter och lära av varandra samt för att driva gemensamma projekt. Nedan följer en sammanfattande tabell rörande samverkan, sammanställd kommun för kommun. Tabell 3: Samverkan Kommunvis, Norrbotten Sammanställning av datamaterial, enkäter Samverkan mellan instanserna inom kommunen Samverkan mellan kommunerna Önskar mer samverkan mellan kommuner Arjeplog Ej uppgett Ej uppgett Ej uppgett Arvidsjaur Ej uppgett Ej uppgett Ej uppgett Boden Ja Ja Ja Gällivare Ja Ja Ja Haparanda Ja Ja Ja Jokkmokk Ja Nej Nej Kalix Ja Ja Nej Kiruna Ej uppgett Ja Ja Luleå Ja Nej Ja Pajala Ja Nej Ja Piteå Ja Ja Nej Älvsbyn Ja Ja Ja Överkalix Ja Ja Ja Övertorneå Ej uppgett Ja Ja 12

19 6. Analys/diskussion Nedan görs en sammanfattande analys/diskussion av det material vilket ovan presenterats med utgångspunkt i de frågeställningar vilka utgör utredningens syfte. 6.1 Elevhälsans organisering och personalbemanning Enligt intervjuade, vilka är praktiskt verksamma inom området, fungerar elevhälsans organisering i Norrbottens kommuner sämre än den bild skolhuvudmän runt om i Norrbotten gett oss. Enligt intervjuade skolsköterskor och skolkuratorer bör fler instanser i större utsträckning finnas på plats i skolan för ett bättre arbete med elevhälsan, detta skulle ge en bättre relation med eleverna. I dagsläget finns flertalet instanser ofta placerade centralt för hela kommunen. Vi tror många elever idag inte söker den hjälp de behöver i lika stor utsträckning vilket de skulle göra ifall instanserna funnits på plats i deras närmiljö skolan. Vi anser därför tillsammans med intervjuade att det är av stor vikt att fler instanser finns på plats bland eleverna. Den rådande organiseringen av elevhälsan innebär enligt tillfrågade skolhuvudmän att alla elever har lika tillgång till elevhälsan. Enligt intervjuade innebär organiseringen att mer tid tillägnas länets större skolor. Att kommunernas skolor ute i byarna ägnas mindre tid kan till viss del förstås, antalet elever är mindre men samtidigt kan inte dessa elever därför styra över de gånger de önskar hjälp från elevhälsans instanser. Ett exempel, om skolkuratorn finns på plats vid en av länets skolor ute i byarna varannan torsdag kan en elev inte förutspå sina känslor och i förväg veta att nästa torsdag kommer han eller hon att må dåligt och behöva prata med skolkuratorn. Det kan då istället vara försent eller problemet kan ha växt sig större än de annars hade behövt bli och eleven får inte den hjälp och förebyggande vård denne egentligen har rätt till. Den bristande personalbemanningen, vilken vår utredning visar på, inom arbetet med elevhälsan har lett till att tidsbrist kommit att bli ett stort problem. Arbetsuppgifterna ökar, tjänsterna blir färre och allt fler instanser köps in vid behov vilket lett till att de instanser vilka finns på plats i skolan många gånger känner stress och otillräcklighet. Ett led i att minska den negativa faktorn enligt de intervjuade är att öka personalbemanningen på skolan men att också infria önskan om att få arbeta mer i grupp, att få bolla tankar, idéer och problem med andra. Stora delar av arbetet idag genomförs enskilt. Att arbeta i grupp har enligt Hammar Chiriac och Hempel (2005) många fördelar. De teorier de presenterar menar att individen genom arbete med andra ges möjlighet till nya erfarenheter, återkoppling till de egna tankarna 13

20 samt möjlighet till kritiskt tänkande genom diskussion med andra. Att arbeta i grupp förändrar många gånger även den enskildas tidigare antaganden och kunskaper. Med förebyggande elevhälsa arbetar Norrbottens kommuner på olika sätt, främst via projekt exempelvis rökfri duo, don t drink and drive med flera. Enligt de intervjuade är det förebyggande arbetet dock otillräckligt, de önskar arbeta med fler projekt samt mer med länets yngre elever. En av de intervjuade skolkuratorerna menar att många av de rådande problemen bland äldre elever idag kan förebyggas redan i tidig ålder. 6.2 Samverkan Tillfrågade skolhuvudmän och intervjuade praktiskt verksamma inom arbetet med elevhälsan är överens om att en samverkan mellan instanserna finns inom den egna kommunen, en samverkan vilken från båda håll upplevs fungera bra utan hinder för samarbete. De intervjuade pekar dock på svårigheter att samarbeta med andra myndigheter i den egna kommunen, främst på grund av de skilda sekretessgränserna. I vår tolkning av de data vi samlat in finner vi skillnader i uppfattning om samverkan och samarbete med andra kommuner runt om i Norrbotten. Majoriteten av tillfrågade skolhuvudmän anser att en samverkan med andra kommuner finns medan praktiskt verksamma pekar på motsatsen. De praktiskt verksamma önskar dessutom i en högre grad ökad samverkan med andra kommuner än tillfrågade skolhuvudmän gör. En samverkan de främst vill ska leda till möjligheten att kunna dela tips och idéer med andra, anordna gemensamma föreläsningar och utbildningstillfällen, dela erfarenheter samt också för att utforma rutiner och blanketter gällande för samtliga instanser av elevhälsan hela Norrbotten. Detta kunde underlätta exempelvis när en elev flyttar. De skolhuvudmän vilka önskar ökad samverkan vill mestadels dela resurser med andra kommuner, och i de flesta fall var det skolpsykologresurser de önskade dela med närliggande kommuner. Vi tror att en samverkan mellan Norrbottens kommuner är bra för både ledning och praktiskt verksamma inom elevhälsan, dels för att forma gemensamma värderingar, normer och uppfattningar kring hur arbetet med elevhälsan ska gå till men också för gemensamma återkopplingen och utvärderingar kring arbetet med elevhälsan. En öppen kommunikation kommunerna emellan anser vi är betydelsefullt för alla inblandade, för att dela tankar och idéer med andra samt för att diskutera eventuell problematik inom arbetet med elevhälsan. Vid en samverkan tror vi det är viktigt att gemensamma överenskommelser görs om hur samverkan ska gå till samt att man ser till vilka gränser sekretessen uppställer i en sådan 14

Elevhälsan. Informationsblad

Elevhälsan. Informationsblad Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Falu kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Falu kommun 2 (9) Tillsyn i Falu kommun har genomfört tillsyn av Falu kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2014-12-18 Pysslingen Förskolor och Skolor AB info@pysslingen.se Rektorn vid Kista Montessoriskola sophie.eklund@pysslingen.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Kista Montessoriskola

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Revisionsrapport nr 1/2015. Sundbybergs stad. Granskning av elevhälsans medicinska insats ändamålsenlighet

Revisionsrapport nr 1/2015. Sundbybergs stad. Granskning av elevhälsans medicinska insats ändamålsenlighet Revisionsrapport nr 1/2015 Sundbybergs stad Granskning av elevhälsans medicinska insats ändamålsenlighet Innehåll 1 Sammanfattning och rekommendationer...2 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 KARTLÄGGNING SKOLKURATORER Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 Gun Pettersson gun.pettersson@novus.se Viktor Wemminger viktor.wemminger@novus.se Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Nationella styrdokument

Nationella styrdokument Nationella styrdokument Nationella styrdokument Skollag 20010:800 Beslutas av riksdagen Skolförordning, SFS 2011:185 Utfärdas av regeringen Allmänna råd Rekommendationer från Skolverket Läroplaner Utfärdas

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 @hallbergs_tanke #elevhälsa 2 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9598 Stockholms montessoriskola aktiebolag Org.nr. 556460-9666 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stockholms Montessoriskola Anne Frank belägen i Stockholms kommun 2 (9)

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning. Kvarngärdesskolans elevhälsoplan Hälsa och lärande hänger ihop. Eleverna måste känna sig trygga och må bra för att kunna lära sig på bästa sätt. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar

Läs mer

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsoplan för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsans vision är att varje elev får ett livslångt lärande i en trygg och lustfylld skola 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2013-09-12 Strömstads kommun kommun@stromstad.se Rektorn vid Rossö skola F-6 Sissel.rod@stromstad.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Rossö skola F-6 Strömstads

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola ELEVHÄLSOPLAN Vid Dalbackens friskola Sammanfattning I detta dokument finner du information om hur elevhälsoarbetet vid Dalbackens friskola är tänkt att vara. I elevhälsoteamet så ingår ett antal olika

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: , Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder

Läs mer

gymnasiesärs,(oia Skolinspektionen efter tii[syn i Fågelviksgymnasiet i Tibro kommun Beskot Tibro kommun Dnr :9290

gymnasiesärs,(oia Skolinspektionen efter tii[syn i Fågelviksgymnasiet i Tibro kommun Beskot Tibro kommun Dnr :9290 Beskot Tibro kommun kommun@tibro.se BesOut efter uppfö nng fä"- gymnasiesärs,(oia efter tii[syn i Fågelviksgymnasiet i Tibro kommun Box 2320. 403 15 Göteborg Beskått 2 (9) Uppföljning av tiiyi i Fageiuj

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola PPS Power Planning System AB Org.nr. 556504-2255 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Snitz grundskola Odenplan belägen i Stockholm kommun 2 (8) Uppföljning av tillsyn

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:4735 Göteborgs kommun irtfo@educ.goteborg.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Högsbodal GS i Göteborgs kommun 2(14) Tillsyn i Högsbodal GS har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 1 (5) Sandeplanskolan Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 2 (5) Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola 3L e kt Cg.'"Le71, Beslut Göteborgs kommun vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ryaskolan 4-9 i Göteborgs kommun 2(10) Uppföljning

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö Elevhälsoplan Grundskola Malmö Läsåret 2016-2017 Innehåll Inledning 1.1 Elevhälsoteamet 1.2 Mål med elevhälsoarbetet 2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning 4. Nulägesanalys 5. Främjande

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan

Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan Bilaga 3 Dnr 31-2011-1450 Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan I denna bilaga redovisas resultatet av den enkät som Riksrevisionen sänt ut till samtliga huvudmän

Läs mer

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Vision När eleven kommer till Finnbacksskolan möts den av personal som den känner förtroende för och som är trevlig att träffa. Eleven har bra relation

Läs mer

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund NORRA SKOLAN F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL ELEVHÄLSOPLAN 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Elevhälsa 3 2. Ansvar 3 3. Organisation 4 4. Representanter EHT 4 5. Beskrivning

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Detta är Backatorpsskolans

Detta är Backatorpsskolans Detta är Backatorpsskolans Elevhälsoplan Målsättningen för skolans elevhälsoteam (EHT) är att i samarbete med skolans övriga personal och i samverkan med hemmen skapa förutsättningar för alla elever att

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa 2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Älvdalens kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Älvsdalsskolan f-9 belägen i Älvdalens kommun 2(12) Uppföljning av tillsyn i Älvsdalsskolan f-9 genomförde tillsyn

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Skärsta Friskola Ek. För. Org.nr. 769614-4539 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Skärsta Friskola belägen i Norrtälje kommun 2 (5) Uppföljning av tillsyn i Skärsta

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Hösten 2016 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Skolenkäten våren 2016 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium St Petri skola, Malmö kommun Antal pedagogisk personal: 57 Antal svarande: 41 Svarsfrekvens: 72 procent Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola ein Beslut Lär i Värmdö AB Org.m. 556593-4279 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Skolan Lär belägen i Värmdö kommun 2 (5) Uppföljning av tillsyn i Skolan Lär genomförde

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX BANKGIRO 451 81 Uddevalla Östergatan 12 Mariebergsväg 8 0522-69 74 39 0522-6968 69 5345-2819 E-POST bjorn.lindeberg@uddevalla.se

Läs mer

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 2014-03-25 Söderhamns kornmun barn-utbildnmgsnmnnden@soderhamn.se Rektorn vid Stugsunds skola mattias.ahlund@soderhamn.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stugsunds

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer