Organisering och samverkan för elevhälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisering och samverkan för elevhälsa"

Transkript

1 Organisering och samverkan för elevhälsa En kartläggning av elevhälsans organisering i Norrbotten och behovet av samverkan mellan kommunerna. Sammanfattning Kurs: Utredning- och utvärderingsarbete 15 hp Sara Norman & Johanna Kaati Utredning- och utvärderingsarbete Luleå tekniska universitet

2 Nivå: Grundläggande nivå Termin/år: Ht 2011 Handledare: Calle Hansson Nyckelord: Elevhälsa, samverkan Bakgrund och syfte I och med den nya skollagens skärpta krav på elevhälsan har Kommunförbundet Norrbotten i dagsläget behovet av en utredning med syftet att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt utreda behovet av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. Metod Denna utredning baseras på dels intervjuer genomförda med fyra praktiskt verksamma inom elevhälsan samt på en enkätundersökning besvarad av skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Framtaget datamaterial har sammanställts, dels via kodning, dels via tabeller vi själva tagit fram. Därefter har vi analyserat materialet och fått svar på våra frågeställningar. Resultat Genomförd enkätundersökning visar att det i majoriteten av Norrbottens kommuner finns en samlad ledning i form av en verksamhetschef i arbetet med elevhälsan men att det är mindre vanligt att det finns en särskild person vid varje skola med ansvar för att målen uppfylls. Både skolhuvudmän och praktiskt verksamma inom elevhälsan upplever målen att uppnå en god elevhälsa svåra att uppfylla. Utredningen visar också att allt fler instanser inom elevhälsan i varje enskild kommun placeras centralt för hela kommunen. Praktiskt verksamma inom elevhälsan upplever detta mycket negativt. Enkätundersökning med svar från skolhuvudmännen i Norrbotten visar att det finns en samverkan med andra kommuner i länet. Intervjuade praktiskt verksamma inom elevhälsan pekar på motsatsen, de känner inte till någon samverkan bortsett från i vissa fall med närmast närliggande kommun. Båda parter är ändå överens om att en ökad samverkan vore att föredra. Analys/diskussion Fler instanser inom elevhälsan bör i större utsträckning finnas på plats i skolan samtidigt som personalbemanningen bör utökas för ett bättre arbete med elevhälsan och för en bättre relation mellan personalen och eleverna. Tidsbrist kommit att bli ett stort problem. Enligt de intervjuade är ett led i att minska den negativa faktorn att också infria önskan om att få arbeta mer i grupp. Vi tror att en samverkan mellan Norrbottens kommuner är bra för både ledning och praktiskt verksamma inom elevhälsan, dels för att forma gemensamma värderingar,

3 normer och uppfattningar kring hur arbetet med elevhälsan ska gå till men också för gemensam återkoppling och utvärderingar kring arbetet med elevhälsan. Förslag till förbättring För att få en klar överblick över hur ett samarbete mellan Norrbottens kommuner skulle kunna se ut och fungera anser vi att det bör finnas en särskild person med ansvar för samordning av elevhälsans arbete i respektive kommun med ansvar för samarbete över kommungränserna. Att dela på personalresurser kommunerna emellan anser vi var ytterligare ett förslag till förbättring. Att vissa instanser inom elevhälsan omfattas av ett arbetsområde vilket sträcker sig över flera närliggande kommuner. För en ökad tillgänglighet anser vi att alla elevhälsans instanser finnas tillgängliga även per E-post. Vi tror på en gemensam Internetbaserad elevhälsoportal för hela Norrbottens län där samtliga elever enkelt och smidigt kan ta kontakt med elevhälsans olika instanser. Resurserna tas tillvara på samtidigt som tillgängligheten ökar. Vi lever i en tid då kommunikation över Internet är vanligt vilket vi måste anpassa oss efter. Med en elevhälsoportal skulle eleverna hamna till rätt instans direkt.

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Frågeställningar Definitioner av begrepp Avgränsningar Skollagen Metod Undersökningsgrupp och urval Genomförande Bearbetning av data Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Resultat Intervjuer Enkätundersökning... 4 Tabell 1: Elevhälsans organisering... 4 Tabell 2: Anställningsform... 4 Tabell 3: Samverkan Analys/diskussion Elevhälsans organisering och personalbemanning Samverkan Slutsatser Elevhälsans organisering och personalbemanning Samverkan Förslag till förbättring Särskild person med ansvar för samordning av elevhälsan Dela på personalresurser... 4

5 8.3 Tillgänglighet via E-post Gemensam elevhälsoportal Förslag till fortsatt arbete och kvarstående problem Referenser...5 Bilagor... 5

6

7 1. Bakgrund Under 2000-talets början ersattes begreppet elevvård av elevhälsa, detta för att skildra det förebyggande och vidgade arbetet med att främja elevers hälsa. Arbetet idag involverar inte bara skolans särskilda elevvårdspersonal utan hela skolans verksamhet (SOU 2000:19). I och med den nya skollagen som började gälla den 1 juli 2011 skärptes kraven på elevhälsans organisering (Skolinspektionen, 2011). Alla elever ska enligt skollagen (2010:800) idag ha rätt till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Det vill säga utöver skolläkare och skolsköterskor, ska det för alla elever finnas tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska verka förebyggande och hälsofrämjande för varje enskild elev i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan (Skolverket, 2011). Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för länets 14 kommuner med ansvar för samverkan och samordning mellan kommunerna rörande regional utveckling, nationellt och internationellt samarbete, barn och utbildning, socialtjänst, miljö, folkhälsa, samhällsbyggnad, personalfrågor, räddningstjänst samt förvaltningsgemensamma frågor. Förbundet har i dagsläget behovet av en kartläggning av elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt intresse av att utreda om det finns något behov av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. Vår nyfikenhet på hur elevhälsan egentligen ser ut och fungerar i Norrbotten och hur kommunerna aktivt arbetar för att upprätthålla en god elevhälsa gör att vi valt att genomföra utredningen i uppdrag för förbundet. En välorganiserad elevhälsa har stor betydelse för att kunna förebygga ohälsa och snabbt agera när en elev inte mår bra i skolan (Skolinspektionen, 2011). 1.1 Syfte Syftet med denna utredning är att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt utreda behovet av samverkan mellan kommunerna kring elevhälsans uppdrag. 1

8 1.2 Frågeställningar För att uppnå och täcka in hela syftet med denna utredning har vi utvecklat nedanstående frågeställningar tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten. Hur organiseras och fungerar elevhälsan i Norrbottens kommuner? Vilken personalbemanning omfattas elevhälsan i länets kommuner av? Finns det idag någon samverkan mellan kommunerna gällande elevhälsan, om inte, finns behovet av samverkan? 1.3 Definitioner av begrepp Elevhälsa - innebär förebyggande och hälsofrämjande insatser för att stödja elevers lärande, utveckling och hälsa vilket sker genom medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska åtgärder. Skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens ska vara tillgängliga för samtliga elever. Förutom det ska regelbundna hälsokontroller erbjudas alla elever och de ska kunna få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser (Nationalencyklopedin, nätupplaga, 2011). Samverkan Att gemensamt handla för ett specifikt syfte (Nationalencyklopedin, nätupplaga, 2011). 2. Avgränsningar I samråd med Kommunförbundet Norrbotten har vi valt att avgränsa vår utredning till att genomföra en enkätundersökning med skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Vi har även valt att genomföra intervjuer med fyra personer som praktiskt arbetar med elevhälsan. Denna avgränsning har vi valt för att arbetet inte ska bli allt för stort och ligga inom tidsramen för denna utredning. 3. Skollagen I detta avsnitt tar vi upp delar av den nya skollagen gällande elevhälsan som ligger till grund för vår utredning. Enligt den nya skollagen (2010:800) innebär elevhälsans omfattning följande: 2 kap 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, 2

9 psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 2 st För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) är namnet på den utredning var begreppet elevhälsa för första gången kom att användas i ett utbildningspolitiskt dokument. Utredningen började redan 1998 efter att regeringens statsråd Ylva Johansson tillkallat en särskild person med uppdraget att kartlägga elevvårdens verksamhet och funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syftet att öka verksamhetens kvalitet och effektivitet. År 2001 stod utredningen klar och kom att få ett stort genomslag och påverka skolans arbete med elevers hälsa. Utredningen kom även med tiden, efter ytterligare utredningar och propositioner från regeringen, att leda till att den nya skollagen bildades med skärpta krav på elevhälsan (Center för Skolutveckling, 2010). Skollagen är en så kallad ramlag vilket innebär att den innehåller grundläggande värderingar, principer och riktlinjer. Lagen sätter upp mål men reglerar inte i detalj vad som egentligen skall göras (Nationalencyklopedin, 2011). Detta skänker arbetande inom elevhälsan en större frihet att anpassa sig efter omständigheterna inom den egna instansen. Begreppet tillgång till är ett exempel inom lagen som valts justs för att man ska kunna utgå från de förutsättningar som på den egna skolan råder. Det är kommunens skolhuvudmän som fattar det avgörande beslutet om vilken kompetens och hur mycket personal man utifrån kommunens behov behöver (Skolverket, 2011). Effekterna av en skollag vilken inte reglerar i detalj vad som ska och inte ska göras kan vara till nackdel, ifrågasättas kan om skolornas huvudmän tolkar elevhälsans behov fullständigt objektivt utifrån elevernas behov eller om den ekonomiska faktorn har huvuddelen av inflytandet. Det är upp till varje enskild kommun att avsätta resurser för elevhälsan vilket i sin tur kan leda till stora skillnader kommunerna mellan när det gäller hur bemanningen och ekonomiska resurser inom varje instans inom elevhälsan ser ut. Problematiken blir då att en kommun med bättre ekonomi kan avsätta mer resurser och en kommun som inte har samma ekonomiska möjligheter kan då inte avsätta likvärdiga resurser. För de kommuner där ekonomin är ansträngd kan det vara på så vis att, istället för att arbeta mer förebyggande med elevers hälsa kan det bli på så vis att endast de akuta problemen prioriteras. Vi tror att det 3

10 vore till en fördel om skolagen var mer reglerad i detalj. En reglering där det är mer specificerat hur mycket resurser som är avsedd för varje enskild elev. Troligen skulle det innebära att alla elever skulle få mer likvärdig elevhälsovård oberoende av vilken skola i Sverige de går på. 4. Metod Följande avsnitt beskriver den undersökningsgrupp vilken valts för denna utredning. Vidare beskrivs genomförandet, datainsamlingen, validitet och reliabilitet, samt etiska perspektiv. 4.1 Undersökningsgrupp och urval För en tydlig överblick av elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbotten valde vi att via E-post skicka en enkät till samtliga skolhuvudmän ansvariga för elevhälsan i respektive kommun i Norrbotten. Vi ansåg att de har den främsta kunskapen kring arbetet med elevhälsan i den egna kommunen. Enkäten omfattandes av frågor gällande faktiska data om hur elevhälsan i dagsläget organiseras. För en djupare förståelse av hur elevhälsan fungerar och hur man ser på samverkan mellan de olika instanserna och kommunerna valde vi att även genomföra intervjuer med fyra personer praktiskt arbetande med elevhälsan. För att få en bredd på vårt urval valde vi medvetet ut intervjupersoner med dels en geografisk spridning i fyra olika kommuner men också med skilda befattningsgrader. Tanken var att få ett representativt urval med större spridning för att täcka syftet med en bredare förståelse för hur elevhälsan organiseras och fungerar i Norrbottens kommuner. 4.2 Genomförande Intervjuerna har genomförts utifrån en intervjuguide vilken har tagits fram med utgångspunkt i utredningens syfte med fokus på samverkan. Vi valde att åka iväg till de olika kommunerna en och en för att intervjua, detta för att spara tid eftersom avstånden mellan kommunerna var tidskrävande. Intervjupersonerna var positiva och vi fick snabbt bokat in tider för besök ute på deras arbetsplatser. En av intervjupersonerna avböjde dock i sista stund på grund av tidsbrist och kunde heller inte delta per telefon. Men vi löste det genom att skicka våra intervjufrågor via E-post vilka denne sedan ställde upp och svarade på. Sammantaget visade sig vår metod fungera bra och vi fick många utförliga och givande svar från samtliga intervjuer. Genomförd enkätundersökning har fungerat bra också den och givit oss många användbara svar. En nackdel är den tid det tagit att samla in alla enkäterna men efter flertalet påminnelser fick vi slutligen insamlat enkäter från samtliga kommuner i Norrbotten. 4

11 4.3 Bearbetning av data Efter att vi utfört intervjuerna och enkätundersökningen har vi sammanställt dessa via dels kodning, dels via tabeller och diagram vi själva tagit fram utifrån vårt datamaterial. Dessa har sedan jämförts, analyserats och kunnat ge svar på våra frågeställningar. Vi valde att genomföra sammanställningen kommunvis för att tydligare se skillnader och likheter kommunerna emellan. Resultatet har sedan till viss del jämförts med den nya skollagen för att finna eventuellt bristande överensstämmelser. Skulle vi göra om utredningen idag skulle vi tänka på att vara mer klara över hur de slutliga tabellerna ska se ut innan enkäten formas. Det hade gjort att tabellsammanställningen gått snabbare att genomföra. Vi hade även tänkt på att i enkäten formulera frågan kring elevhälsans personalkostnader på ett annorlunda sätt. De som besvarat enkäten har tolkat den frågan på olika sätt och därav har vi inte kunnat få göra fullständig tabell där alla kommuners personalkostnader finns med. Därför valde vi istället att beräkna genomsnittet av de sex kommuner vilka angivit personalkostnader för att visa genomsnittskostnaden för elevhälsa per elev år 2010 ser ut i Norrbotten samt att ta med två kommuners angivna exempel av hur personalkostnaden årsvis ser ut i dessa två kommuner. Detta har vi gjort för att få en övergripande bild av omfattningen av elevhälsans personalkostnader i kommunerna. 4.4 Validitet och reliabilitet Validitet innebär frånvaro av systematiska fel, det vill säga att intervjuerna och enkäten i det här fallet mäter det som avses att mäta (Esaiasson et al, 2002). I utredningen har vi utformat teman till intervjuguiden och enkäten utifrån den nya skollagen. Att utgå från den nya skollagen har varit ett sätt för oss att säkerställa att vi mäter det som avses att mäta. Metoden att använda intervjuer och enkätundersökning för att undersöka, ge struktur och närma oss syftet med denna utredning har fungerat bra. Reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga fel, det vill säga att en mätning är pålitlig och korrekt utförd (Esaiasson et al, 2002). Vi har utvecklat metod, analys och procedur så utförligt som möjligt för att läsaren själv ska kunna bedöma att reliabiliteten i utredningen är utförd enligt god praxis. 5

12 4.5 Etiska överväganden Intervjuerna har vi genomfört med utgångspunkt i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (www.codex.vr.se). Informanterna har före intervjuns början blivit informerade om följande riktlinjer: Informationskravet: Informanterna har blivit upplysta (www.codex.vr.se) om att detta är en utredning med syftet att kartlägga elevhälsans organisering och personalbemanning i Norrbottens kommuner samt med syftet att utreda behovet av samverkan mellan kommunerna. Samtyckeskravet: Informanten har efter tillfrågan tagit ställning till om de vill medverka eller inte. De har också blivit informerade att de har rätt till att avbryta sin medverka när helst de önskar utan att konsekvenser uppstår (www.codex.vr.se). Konfidentialitetskravet: Vi har förvarat uppgifterna så att ingen annan har kunnat ta del av dem. Informanterna har blivit informerade om att det endast är vi vilka kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. Vid skrivandet av rapporten har materialet kodats så att informanterna förblir anonyma (www.codex.vr.se). Nyttjandekravet: Den information som samlats in kommer vi endast att använda för denna studie (www.codex.vr.se). Enligt vetenskapsrådets rekommendationer har vi även, om intresse finns, erbjudit informanterna att ta del av den slutförda rapporten (www.codex.vr.se). 6

13 5. Resultat Resultatet bygger på vår tolkning av genomförda intervjuer med två skolsköterskor och två skolkuratorer arbetande i kommunerna Piteå, Boden, Älvsbyn och Arvidsjaur samt på de svar vi från skolhuvudmän i samtliga kommuner i Norrbotten samlat in via en enkät. Intervjuresultat och enkätresultat redovisas nedan var för sig. 5.1 Intervjuer Nedan redovisas vårt resultat från genomförda intervjuer. För att bibehålla anonymiteten hos informanterna kommer de fortsättningsvis benämnas med titel skolsköterska 1, skolsköterska 2, kurator Elevhälsan Informanterna upplever i dagsläget att arbetet med elevhälsan inte fungerar optimalt, generellt var alla överens om att fler instanser bör finnas på plats i skolan för att kunna tillgodose elevernas behov på ett bättre plan. Instanserna kuratorer, lärare med specialpedagogisk kompetens, verksamhetschef med flera finns i dagsläget oftast placerade centralt för hela kommunen medan skolläkare och psykologer köps in vid behov. En av de intervjuade skolsköterskor uppgav att denne ofta får agera i rollen av kurator då dessa ofta saknas ute på skolorna, en uppgift vilken bör ligga utanför dennes arbetsområde. Även övriga resurser för att upprätthålla en god elevhälsa upplevs otillräckliga. Tiden är det största problemet, förutom de huvudsakliga arbetsuppgifterna tillkommer ofta andra uppgifter exempelvis vaccinationskontroller, webbansvar och ansvar för kontroll av asylsökande barngrupper, vilket är mycket tidskrävande uppgifter. Jag har en 80 % tjänst där även ett ansvar för skolwebben ingår. Känslan av att barnen blir åsidosatta på grund av tidsbrist finns alltid där Skolsköterska 1 Elevhälsan vid de större skolorna i respektive kommunen fungerar, enligt flera av informanterna, bättre än vid de mindre skolorna ute i byarna. Behovet på de mindre skolorna ute i byarna tillgodoses inte fullt ut och betydligt mer av de olika instansernas tid per vecka ägnas länets större skolor. Jag hinner inte vistas ute bland eleverna så mycket som jag skulle vilja och därför kan jag inte heller komma lika nära alla elever, de gör att man många gånger känner sig otillräcklig kurator 1 7

14 i klassrummet så har utvecklingen gått framåt de senaste åren så som elevassistent, specialpedagoger med mera som hjälp. I "mitt" klassrum har det inte skett någon förändring trots fler vaccinationer samt att tidigare hade man inte hälsosamtal lika utbrett som idag. Trots det så har man inte utökat skolskötersketjänsten utan den är densamma sedan MÅNGA år tillbaka - skolsköterska 2 Flera av informanterna önskar fler utbildningstillfällen för personalen samt möjligheten till att genomföra fler projekt, vilket kräver en ökad budget för elevhälsan i respektive kommun. För en förebyggande elevhälsa pratade en av informanterna, skolkurator, om att hon skulle önska mer tid bland kommunens yngre elever. I dagsläget omfattas kuratorns tid till största delen av äldre elever men hon menar att många av de problem bland äldre hon idag arbetar med kan förebyggas i en lägre ålder. Informanterna önskar också att få arbeta mer i grupp och i samråd med andra i arbetet med förebyggande elevhälsa. Stora delar av arbetet genomförs idag enskilt Samverkan Informanterna är överens om att det finns en god samverkan mellan instanserna inom den egna kommunen. De upplever inte några hinder för samverkan och samarbete. Däremot pekade informanterna på svårigheter rörande samverkan med andra myndigheter, exempelvis socialtjänsten, i och med dess olika syn samt i och med de skilda sekretessgränserna. De påpekade också saknaden av någon vilken kan agera som spindeln i nätet mellan de olika instanserna. En av de intervjuade skolsköterskorna upplevde att det ibland kunde vara så att hon vidarebefordrade en elev till exempelvis kuratorn och omvänt men det fanns aldrig någon som visste om eleven verkligen blev hjälpt, denne hade egentligen ingen aning om eleven verkligen besökt kuratorn och hur det gått i ärendet. Skolsköterskan upplevde att varje ärende stannade vid varje instans och för varje ny instans fick ärendet tas upp på nytt igen vilket upplevdes som ett tungt arbetssätt och gynnade heller inte dessa elever vilka redan hade en problematisk situation. Samtliga informanter upplever en saknad av samverkan med andra kommuner i Norrbotten. Några av informanterna berättade att viss samverkan med närmast närliggande kommun finns 8

15 men inte mer än så. Samtliga informanter var dock överens om att en ökad samverkan bland kommunerna skulle vara bra för att kunna dela erfarenheter med varandra, anordna gemensamma föreläsningar, dela tips och idéer med andra samt kanske utforma gemensamma blanketter och rutiner för att exempelvis underlätta när elever flyttar. Jag tycker att det vore ett steg i rätt riktning med samarbete, att i framtiden börja "hospitera" hos andra på elevhälsan i olika kommuner - skolsköterska 2 9

16 5.2 Enkätundersökning Här redovisas vårt resultat från genomförd enkätundersökning Organisering Nedan följer en sammanfattande tabell över elevhälsan organisering, sammanställd kommun för kommun. Tabell 1: Elevhälsans organisering Kommunvis, Norrbotten Sammanställning av datamaterial, enkäter Samlad ledning el. verksamhetschef elevhälsa Ansvars-person för elevhälsa per skola Har kontinuerliga uppföljningar elevhälsa Anser att de har tillräckliga resurser för god elevhälsa Arbetar aktivt med förebyggande elevhälsa Arjeplog Ja Nej Ja Ja Ja Arvidsjaur Ja Nej Ja Ej uppgett Ja Boden Ja Ja Ja Nej Ja Gällivare Ja Ja Ja Ja Ja Haparanda Ja Ja Nej Ja Ej uppgett Jokkmokk Nej Nej Nej Nej Ja Kalix Ja Nej Ja Nej Ja Kiruna Ja Ja Ja Ej uppgett Ej uppgett Luleå Ja Nej Ja Nej Ja Pajala Nej Nej Ja Nej Ja Piteå Ja Nej Ja Nej Ja Älvsbyn Ja Nej Ja Nej Ja Överkalix Ja Nej Nej Ej uppgett Ja Övertorneå Ja Ja Ja Nej Ja Enkäten visar att det i arbetet med elevhälsan i majoriteten av de undersökta kommunerna i Norrbotten finns en samlad ledning i form av en verksamhetschef. Det är dock mer ovanligt att en särskild person med ansvar för elevhälsan finns vid varje enskild skola, i de kommuner där det förekommer är det rektorn vilken bär ansvaret för att målen för elevhälsan på skolan uppfylls. Hur målen yttrar sig skiljer sig dock mellan kommunerna. Inom vissa kommuner utgör elevhälsans mål en del av skolplanen medan de inom andra utgör en helt egen plan. För att kunna uppfylla målen om en god elevhälsa i den egna kommunen är de tillfrågade överens om att resurserna måste utökas. Enkäten visar att skolpsykologer, fler specialpedagoger och 10

17 skolläkare måste anställas. En av kommunerna pekade dessutom på betydelsen av en samverkan med andra kommuner i arbetet med att uppnå elevhälsans mål. Elevhälsans personalkostnader är varierande från kommun till kommun på grund av skilda elevantal men sett per elev verkar tillsynes personalkostnaderna kommunerna emellan ungefärligt lika. Till exempel Bodens kommun har en personalkostnad per elev på cirka 2800kr per år och Haparanda kommun en kostnad på cirka 2500 kr per år. Genomsnittet av de 6 kommuner vilka angett personalkostnader är cirka 2700 kr per elev och år. Anställningsform för de skilda enheterna arbetande inom elevhälsan är varierande. Nedan visas en tabell över de anställningsformer vilka i dagsläget gäller för hela Norrbotten. Tabell 2: Anställningsform Enheter vilka arbetar med elevhälsan i Norrbottens kommuner, angett i % Sammanställning av datamaterial, enkäter Enheterna lärare med specialpedagogisk kompetens samt skolsköterskor är de två vilka i störst utsträckning idag finns anställda direkt på skola. Skolläkare köps i hela 79 % av länets kommuner in vid behov. I övrigt är resurspool en vanligt förekommande anställningsform för samtliga enheter. 11

18 5.2.2 Samverkan Enkäten visar att det finns en samverkan mellan de olika instanserna i varje kommunen. När det gäller samverkan med andra kommuner är svaren olika, omkring hälften av tillfrågade skolhuvudmän anser en samverkan finns kommunerna mellan inom elevhälsan. En samverkan vilken yttrar sig i akuta fall, inom modellområden exempelvis Norrbus (samverkan kring barn och unga) samt på verksamhetschefsnivå. Majoriteten av kommunerna är dock överens om att en ökad samverkan med andra kommuner i länet vore bra, främst för att kunna dela resurser exempelvis skolpsykologer men även för att utbyta erfarenheter och lära av varandra samt för att driva gemensamma projekt. Nedan följer en sammanfattande tabell rörande samverkan, sammanställd kommun för kommun. Tabell 3: Samverkan Kommunvis, Norrbotten Sammanställning av datamaterial, enkäter Samverkan mellan instanserna inom kommunen Samverkan mellan kommunerna Önskar mer samverkan mellan kommuner Arjeplog Ej uppgett Ej uppgett Ej uppgett Arvidsjaur Ej uppgett Ej uppgett Ej uppgett Boden Ja Ja Ja Gällivare Ja Ja Ja Haparanda Ja Ja Ja Jokkmokk Ja Nej Nej Kalix Ja Ja Nej Kiruna Ej uppgett Ja Ja Luleå Ja Nej Ja Pajala Ja Nej Ja Piteå Ja Ja Nej Älvsbyn Ja Ja Ja Överkalix Ja Ja Ja Övertorneå Ej uppgett Ja Ja 12

19 6. Analys/diskussion Nedan görs en sammanfattande analys/diskussion av det material vilket ovan presenterats med utgångspunkt i de frågeställningar vilka utgör utredningens syfte. 6.1 Elevhälsans organisering och personalbemanning Enligt intervjuade, vilka är praktiskt verksamma inom området, fungerar elevhälsans organisering i Norrbottens kommuner sämre än den bild skolhuvudmän runt om i Norrbotten gett oss. Enligt intervjuade skolsköterskor och skolkuratorer bör fler instanser i större utsträckning finnas på plats i skolan för ett bättre arbete med elevhälsan, detta skulle ge en bättre relation med eleverna. I dagsläget finns flertalet instanser ofta placerade centralt för hela kommunen. Vi tror många elever idag inte söker den hjälp de behöver i lika stor utsträckning vilket de skulle göra ifall instanserna funnits på plats i deras närmiljö skolan. Vi anser därför tillsammans med intervjuade att det är av stor vikt att fler instanser finns på plats bland eleverna. Den rådande organiseringen av elevhälsan innebär enligt tillfrågade skolhuvudmän att alla elever har lika tillgång till elevhälsan. Enligt intervjuade innebär organiseringen att mer tid tillägnas länets större skolor. Att kommunernas skolor ute i byarna ägnas mindre tid kan till viss del förstås, antalet elever är mindre men samtidigt kan inte dessa elever därför styra över de gånger de önskar hjälp från elevhälsans instanser. Ett exempel, om skolkuratorn finns på plats vid en av länets skolor ute i byarna varannan torsdag kan en elev inte förutspå sina känslor och i förväg veta att nästa torsdag kommer han eller hon att må dåligt och behöva prata med skolkuratorn. Det kan då istället vara försent eller problemet kan ha växt sig större än de annars hade behövt bli och eleven får inte den hjälp och förebyggande vård denne egentligen har rätt till. Den bristande personalbemanningen, vilken vår utredning visar på, inom arbetet med elevhälsan har lett till att tidsbrist kommit att bli ett stort problem. Arbetsuppgifterna ökar, tjänsterna blir färre och allt fler instanser köps in vid behov vilket lett till att de instanser vilka finns på plats i skolan många gånger känner stress och otillräcklighet. Ett led i att minska den negativa faktorn enligt de intervjuade är att öka personalbemanningen på skolan men att också infria önskan om att få arbeta mer i grupp, att få bolla tankar, idéer och problem med andra. Stora delar av arbetet idag genomförs enskilt. Att arbeta i grupp har enligt Hammar Chiriac och Hempel (2005) många fördelar. De teorier de presenterar menar att individen genom arbete med andra ges möjlighet till nya erfarenheter, återkoppling till de egna tankarna 13

20 samt möjlighet till kritiskt tänkande genom diskussion med andra. Att arbeta i grupp förändrar många gånger även den enskildas tidigare antaganden och kunskaper. Med förebyggande elevhälsa arbetar Norrbottens kommuner på olika sätt, främst via projekt exempelvis rökfri duo, don t drink and drive med flera. Enligt de intervjuade är det förebyggande arbetet dock otillräckligt, de önskar arbeta med fler projekt samt mer med länets yngre elever. En av de intervjuade skolkuratorerna menar att många av de rådande problemen bland äldre elever idag kan förebyggas redan i tidig ålder. 6.2 Samverkan Tillfrågade skolhuvudmän och intervjuade praktiskt verksamma inom arbetet med elevhälsan är överens om att en samverkan mellan instanserna finns inom den egna kommunen, en samverkan vilken från båda håll upplevs fungera bra utan hinder för samarbete. De intervjuade pekar dock på svårigheter att samarbeta med andra myndigheter i den egna kommunen, främst på grund av de skilda sekretessgränserna. I vår tolkning av de data vi samlat in finner vi skillnader i uppfattning om samverkan och samarbete med andra kommuner runt om i Norrbotten. Majoriteten av tillfrågade skolhuvudmän anser att en samverkan med andra kommuner finns medan praktiskt verksamma pekar på motsatsen. De praktiskt verksamma önskar dessutom i en högre grad ökad samverkan med andra kommuner än tillfrågade skolhuvudmän gör. En samverkan de främst vill ska leda till möjligheten att kunna dela tips och idéer med andra, anordna gemensamma föreläsningar och utbildningstillfällen, dela erfarenheter samt också för att utforma rutiner och blanketter gällande för samtliga instanser av elevhälsan hela Norrbotten. Detta kunde underlätta exempelvis när en elev flyttar. De skolhuvudmän vilka önskar ökad samverkan vill mestadels dela resurser med andra kommuner, och i de flesta fall var det skolpsykologresurser de önskade dela med närliggande kommuner. Vi tror att en samverkan mellan Norrbottens kommuner är bra för både ledning och praktiskt verksamma inom elevhälsan, dels för att forma gemensamma värderingar, normer och uppfattningar kring hur arbetet med elevhälsan ska gå till men också för gemensamma återkopplingen och utvärderingar kring arbetet med elevhälsan. En öppen kommunikation kommunerna emellan anser vi är betydelsefullt för alla inblandade, för att dela tankar och idéer med andra samt för att diskutera eventuell problematik inom arbetet med elevhälsan. Vid en samverkan tror vi det är viktigt att gemensamma överenskommelser görs om hur samverkan ska gå till samt att man ser till vilka gränser sekretessen uppställer i en sådan 14

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS SKOLKURATORSDAGARNA, KALMAR SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2012 KommunLex AB materialet får

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten 1 Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten Bakgrund Systematisk uppföljning är ett prioriterat område inom den nationella barn och unga satsningen. Som en följd av att BBIC kan utgöra grunden

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Rättssäker elevhälsa i samverkan Legala och organisatoriska möjligheter och förutsättningar att stödja elevers utveckling och välmående!

Rättssäker elevhälsa i samverkan Legala och organisatoriska möjligheter och förutsättningar att stödja elevers utveckling och välmående! 2014-12-22 15/39 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Rättssäker elevhälsa i samverkan Legala och organisatoriska möjligheter

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun 2012-03-16 Bou 27/2011 Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun Innehållsförteckning Regler för skolskjuts i grundskola, grund-

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer