Handlingsplan vid pandemi

Transkript

1 Handlingsplan vid pandemi Förebyggande verksamhet, ledning och samverkan Dokumentnamn: Handlingsplan vid pandemi Dnr Typ av dokument: Rutin Handläggare: Säkerhetssamordnaren Antagen av: Kommunstyrelsen Antagningsdatum: Giltighet: Tills vidare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

2 Dnr: Innehåll Sida Inledning 2 Riskbild och dimensionerande skadefall 3 Lokala förutsättningar för Munkedals kommun 5 Samhällsviktig verksamhet enligt länsstyrelsen 6 Prioriterad verksamhet i Munkedals kommun 7 Normativt inriktningsbeslut vid pandemi 8 Minneslista för kommun/-stabschef 9 Information 11 Kontaktlista 12 1

3 Inledning Munkedals kommun Räddningstjänsten Syftet med denna plan är att ange en tydlig inriktning för förebyggande verksamhet, planering och hantering av en pandemi. Handlingsplanen avser Munkedal kommun. I det förebyggande arbetet har kommunen ett ansvar att sprida råd och information om risker till allmänheten. Information förmedlas därför bl a på webbsidan och spridning till aktörer inom besöksnäringen i kommunen i samband med att risken för en pandemi ökar. Kommunens prioriteringar av samhällsviktig verksamhet vid olika grader av skadeutfall finns presenterat i den sekretessbelagda bilagan som får presenteras endast för Krisledningsnämnden och beredningsgruppen. Säkerhetssamordn/skyddschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Christer Ökvist Gunnel Svensson

4 Riskbild och dimensionerande skadefall Inledning Med pandemi avses en världsomfattande epidemi. När en del av pandemin avses, som när den drabbar ett begränsat geografiskt område som Västra Götalandsregionen, används benämningen epidemi. En influensapandemi kommer att belasta sjukvården hårt och medföra risk för störningar i viktiga samhällsfunktioner. Socialstyrelsen beräknar att 25 procent av befolkningen skulle kunna insjukna under en 6-veckorsperiod. I Munkedal kommun med ca invånare skulle i så fall ung personer insjukna. Det beräknas medföra öppenvårdsbesök. Kommunen kommer att möta ett kraftigt ökat behov av hemtjänst och primärvården får inrätta särskilda hembesöksgrupper. Av dessa beräknas 30 behöva sjukhusinläggning. En omfattande vaccination behövs, om möjligt av hela befolkningen, annars av medicinska riskgrupper och av personer inom viktiga samhällsfunktioner. Det är stor risk att man inte får fram vaccin i tid till utbrottet av en större influensaepidemi. Både med och utan vaccin får man räkna med att ett stort antal personer blir sjuka, och i båda fallen behöver läkemedel verksamma mot influensa inköpas och lagras. Vaccintillgång hanteras på nationell nivå via beslut om gemensam upphandling för landet från och med 2007 samt pågående utredning om uppstart av svensk vaccinproduktion. Antivirala läkemedel lagras på nationell nivå. Regionen har dessutom beställt förpackningar som motsvarar drygt 5 års normalförbrukning. Informationsfrågor och -kapacitet är centrala frågor som behöver förberedas noggrant. Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning följer vanligen två olika epidemiologiska mönster. Vanligast är säsongsvis (på norra halvklotet under vinterhalvåret) uppträdande epidemier beroende på spridning av virus med gradvis förändrade egenskaper, s.k. antigen drift. Många saknar eller har begränsad immunitet av den nya virusvarianten, som därigenom kan förorsaka anhopning av fall. Andelen sjuka i befolkningen brukar variera mellan 2 och 15 procent och dödligheten är vanligen < 1 procent. Det andra epidemiologiska mönstret är den globala spridning, pandemier, som kan följa efter uppkomsten av helt nya genetiska varianter av virus, s.k antigent skifte. Pandemier uppstår med många års oregelbundna intervall och medför en sjuklighet hos mellan 20 och 30 procent av befolkningen och ett ökat antal dödsfall. Under 1900-talet förekom tre stora pandemier, Spanska sjukan , Asiaten 1957 och Hong-Kong 1968, och två mindre pandemier 1948 och Barn och ungdomar, som saknar 3

5 immunologisk erfarenhet av influensa, har som regel den högsta sjukdomsincidensen medan de äldre oftare drabbas av komplikationer. Högpatogen aviär influensa (HPAI) är en sjukdom med hög spridningsbenägenhet och dödlighet hos fåglar, s.k. fågelinfluensa. De senaste 10 åren har ett antal utbrott av HPAI förekommit i fr a Sydostasien och en speciell variant, A/H5N1, har sedan 2003 rapporterats från totalt tio länder i detta geografiska område. Sedan sommaren 2005 har utbrott skett i andra områden, först centrala Asien och därefter Turkiet samt de senaste veckorna också utöver en stor del av Europa inkl. Sverige. Trots att miljontals fåglar insjuknat har t.o.m endast 177 humanfall rapporterats varav 98 dödsfall. I vår del av världen har humanfall endast rapporterats från Turkiet.Den nya influensan A(H1N1)sk.svininfluensan har WHO bedömt kunna utvecklas till en större epidemi och då har vi en pandemi. Av erfarenhet från tidigare pandemier måste vi vara uppmärksamma på att den kan öka i omfattning efter hand, och myndigheterna förbereder sig därför för en mer utbredd epidemi redan till hösten eller vintern. Med största sannolikhet kommer en ny influensapandemi av humant ursprung förr eller senare och eftersom det är många år sedan detta inträffade befarar många att den uppträder snart. Tiden från det att ett nytt virus identifierats och till dess att epidemin drabbar Sverige blir troligen kort,ca 3-4 månader.det beräknas ta minst 2-6 månader innan ett anpassat vaccin kan finnas tillgängligt för allmänt bruk. Pandemins olika faser WHO delar idag in en pandemi i följande faser och bedömer att vi nu befinner oss i fas 1 vad fågelinfluensan detta sedan A(H1N1) ligger i fas Interpandemisk fas, låg risk för humana fall. 2. Nytt virus hos djur, inga humana fall, högre risk för humana fall 3. Pandemiberedskap, ingen eller mycket begränsad spridning mellan människor, (Pandemic alert) 4. Nytt virus orsakar humana fall, bevis för ökad spridning mellan människor 5. Fler humana fall, bevis för signifikant spridning mellan människor 6. Pandemi, effektiv och varaktig spridning mellan människor För WHO:s information om fågelinfluensa se För WHO:s information om A(H1N1) se A(H1N1). 4

6 Lokala förutsättningar för Munkedals kommun Dimensionerande skadefall Under en period av 6-8 veckor skall en frånvaro om minst 15 procent av personalen kunna hanteras. Kommunens planering är inriktat mot att hantera en pandemi som når sin kulmen vecka två och tre då upp till 50 procent av personalen är drabbad av sjukdomen. Detta innebär: att endast delar av verksamheten kan bedrivas att delar av verksamheten kommer att vara mer belastad än normalt t.ex. hemsjukvård, hemtjänst och äldreboenden. att delar av personal, elever och vårdtagare kommer att omkomma. att det kommer att krävas stora insatser för psykosocialt omhändertagande under och efter pandemin. att informationsbehovet kommer att vara extremt stort. att sjukdomen sannolikt inte kommer att drabba samhället likformigt, utan att under en viss tid kan en betydligt större andel av arbetsstyrkan vara frånvarande i vissa mindre grupper. Pandemin bedöms kunna ha flera vågor och den andra vågen kan komma tre till nio månader efter den första. 5

7 Samhällsviktig verksamhet vid en pandemi vid sidan av sjukvården enligt länsstyrelsens direktiv Prio 1: El (Svenska kraftnät, Fortum,Vattenfall) Skydd, ordning och säkerhet ( Polis, SOS Alarm, Tull, Kustbevakning) Telekommunikation (Telia) Dricksvattenförsörjning (VA-verken, Miljö- & Hälsa) Livsmedelsförsörjning (Lantbruk, livsmedelsindustri, transportörer, butiker) Information och kommunikation (Tidningar, radio, TV) Prio 2: IT/Internet Betalningsväsendet Drivmedel/bränsle Godstranporter (exkl livsmedel, läkemedel, drivmedel/bränsle) Kommunalverksamhet: Prio 1: Vatten och avlopp Räddningstjänst Socialtjänst/äldreomsorg Miljö & Hälsa Kommunledning Prio 2: Renhållning/sophantering Skola & barnomsorg Gatu & väghållning 6

8 Identifiering av verksamhet i Munkedals kommun som måste fungera vid en pandemi Exempel på frågeställningar för denna analys: 1) Vilken eller vilka verksamheter MÅSTE kunna upprätthållas utan avbrott? Beakta exempelvis följande aspekter: Risk för liv och hälsa. Förtroende hos allmänheten. Åtagande enligt lagstiftning eller avtal. Ekonomiska konsekvenser. Miljömässiga konsekvenser. Stort beroende hos andra viktiga aktörer eller hos allmänheten. 2) Kan behovet av och efterfrågan på denna verksamhet påverkas under en pandemi? Om svaret är ja: Bedöms det öka eller minska? Hur stor kan en förändring bli? Förändras efterfrågan på något annat sätt? Vad krävs för att kunna tillgodose en förändrad efterfrågan? 3) Vilken är den lägsta bemanningsnivån för att kunna hantera de kritiska funktionerna som identifierats? 4) Vilken är den lägsta nivån av övriga resurser som kan krävas för att hantera de kritiska funktionerna? 5) Går det att rangordna funktionerna utifrån hur viktiga de är att upprätthålla? Förvaltningarnas bedömningar av vilken verksamhet som MÅSTE bedrivas samt vilken lägsta bemanningsnivå som krävs finns i bilaga 1 som är sekretessbelagd. I denna bilaga kommer också att finns resultatet av de bedömningar som företag med samhällsviktig verksamhet i Munkedal lämnat. Förberedelser inför en pandemi Ta reda på vilken beredskap för pandemi leverantörer av varor och tjänster som är viktiga för verksamheten har. Överväg att ingå avtal med fler leverantörer. Se över möjligheten till substitut för varan eller tjänsten. Är det möjligt att utöka storleken på de egna lagret? 7

9 Normativt inriktningsbeslut vid pandemi Säkerheten för egen personal skall alltid prioriteras Taktiken skall anpassas mot bakgrund av riskbilden. Säkerhet och försiktighet går alltid före verkan. 1) Undvik fysiska möten, försök att ersätta dem med andra former av möten såsom telefonmöten. 2) Om möjligt, låt personalen arbeta hemifrån. Förbered tekniska och praktiska arrangemang för detta. 3) För den personal som måste vara på plats, ordna så att de olika skiftens personal inte möter varandra i lokalerna. 4) Se till att hygienen hålls god i pentryn och toaletter. 5) Överväg om det finns möjlighet att ta med friska barn till arbetsplatsen, om skola och barnomsorg är stängda. Uthållig ledning skall etableras Viktig samverkan mellan media, kommunledning och länsstyrelsen Samarbetet med media avser råd, information och varning till allmänheten. Kommun/stabs-chefen ansvarar för att samverkan sker mellan kommunledning och förvaltningar. Länsstyrelsen skall hållas underrättade om läget. Arbetet skall dokumenteras Avser bland annat insatta resurser, (eventuellt frivilliga), utrustning, händelseförlopp, vidtagna åtgärder som underlag för analyser och ekonomisk redovisning efter insatser. Följ rutiner i krisledningsplanen 8

10 Minneslista för stabschef vid PANDEMI Ledningsplats Koch rummet kommunhuset Forum, Munkedal Uppdrag Stabens uppdragsgivare är kommun/-stabschefen. Stabens uppdrag stödja systemledning av hela verksamheten med perspektiv 3-4 veckor framåt hantera flera samtidiga insatser, kommunens beredskap och samverkan vara fullt utbyggd senast dygnet efter aktivering vid behov också stödja krisledningsnämnden bland annat med analysarbete, lägesuppföljning och samverkan. vid behov avdela samverkansbefäl från kommunledningen till andra organisationer. Stabens organisation (exempel) Befattning Bemanning inledningsvis Bemanning fullt utbyggd Stabschef 1 1 Analys, uppföljning, samverkan (=stabschefen) 1-2 (ev. hälsoskyddsexpertis) Logistik Information, mediaservice Stöd och personalvård - 1 Dokumentation och samband Externa samverkansrepresentanter Repr: ur Länsstyrelsen Ev. ur Miljö & Hälsa Ev. ur övriga förvaltningar 9

11 Minneslista för kommun/stabs-chef vid pandemi Stabens arbetsuppgifter Analys, uppföljning och samverkan Följ upp läget ute i kommunen Ta fram förslag till inriktningsbeslut till Kommunchefen Prognoser, riskbedömningar och omfall Bevaka uthållighet och avlösning Samverka med länsstyrelsen Samverka med experter inom olika myndigheter Logistik för lång sikt Dokumentera och skapa resurser Initiera ev. helikopterresurser Samverka med frivilliga grupper Planera avlösningar av enheter Bevaka att insatta enheter får mat, dryck och utrustning Information, mediaservice Aktiv information och råd till allmänheten via media: lokalradio, lokalpress Lägesrapporter till länsstyrelsen; intern information Service till media Stöd och personalvård Organisera återhämtning och personalvård Samverka med andra myndigheter och organisationer om stöd till drabbade enskilda privatpersoner Bevaka att sjukvårdsresurser är tillgängliga Dokumentation och samband Omhänderta bildöverföring Dokumentera beslut, åtgärder, inskrivning av frivilliga IT-stöd, lägeskartor, Internet Radiopassning, telefonpassning Dokumentera underlag för ekonomisk redovisning efter insatser 10

12 Information/massmedia Krisinformationsansvarig skall Svara för den externa informationen till massmedia och allmänheten Svara för den interna informationen via kommunens intranät Vid behov hjälpa till med informationen till andra myndigheter Media Pressmeddelande sänds till TT, NTB samt lokalpressen ( Bohusläningen, Lysekils posten och Radio Väst). Syftet är först och främst att få ut råd och information kring händelsen till allmänheten i området. Informationsmöten Skall undvikas med tanke på smittorisken. I ett skede där kommunens personal är vaccinerad kan vid behov information också spridas genom möten med olika organisationer i drabbade områden, till exempel samhällsföreningar. 11

13 Kontaktlista vid PANDEMI Lokalradion Radio Väst, , Södergatan 3, Uddevalla, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vakthavande Beslutsfattare, VB söks via SOS-centralen. Enheten för Skydd och säkerhet: Militära resurser Söks alltid via vakthavande befäl, ATK Stockholm, Smittskyddsinstitutet el Socialstyrelsen Västra Götalandsregionen/Smittskyddet el