KYRKOVALSSIFFROR. Jämtlands partidistrikt

Transkript

1 KYRKOVALSSIFFROR Jämtlands partidistrikt

2 Läs detta först! Här följer en läsanvisning till de följande diagrammen och tabellerna. Diagram I häftet finns två diagram. Båda handlar om den så viktiga mobiliseringsgraden. Denna beskriver hur bra partiet är på att mobilisera de rimligt säkra socialdemokraterna, så att de deltar i kyrkovalet. Mobiliseringsgraden utgår från antalet som röstade på partiet i riksdagsvalet 2010 (respektive 2006 i fråga om mobiliseringsgraden för kyrkovalet år 2005). Eftersom alla dessa inte är med i Svenska kyrkan, så justeras värdena med kyrkans tillhörighetsgrad för respektive kommun och partidistrikt. Därefter relateras antalet s-röster i valet till Kyrkomötet till antalet s-röstande som är med i Svenska kyrkan. Resultatet blir mobiliseringsgraden, vilken uttrycks med en decimal. Ju högre tal, desto bättre är det förstås. Exempelvis innebär en mobiliseringsgrad på 20,0 att 20 av 100 socialdemokratiska sympatisörer med rösträtt i Svenska kyrkan deltog röstade i valet till Kyrkomötet. Det första diagrammet visar partidistriktens mobiliseringsgrad år. I diagrammet skär den horisontella axeln den vertikala axeln, inte som brukligt år vid 0, utan vid den för hela landet genomsnittliga mobiliseringsgraden, vilken var 13,2. De partidistrikt som har en högre mobiliseringsgrad än genomsnittet får uppåtstaplar, medan de som har lägre grad av mobilisering får nedåtgående staplar. I varje stapel anges mobiliseringsgraden för respektive partidistrikt. Det andra diagrammet handlar om mobiliseringsgraden i arbetarekommunerna (och beträffande Stockholm: i församlingarna) 1 I varje häfte redovisas arbetarekommunerna för respektive partidistrikt. Mobiliseringsgraden redovisas för såväl år 2005, som för år. På samma sätt som i fråga om partidistrikten utgår staplarna från riksgenomsnittet. Det gör att man dels kan se utvecklingen av mobiliseringsgraden mellan kyrkovalen i varje arbetarekommun, dels även få en bild av hur respektive arbetarekommun förhåller sig till riksgenomsnittet. Tabell: Val till Kyrkomöte Här redovisas uppgifter om valet till Kyrkomötet. Redovisningen sker per arbetarekommun. I kolumnen Röstandel Kyrkomöte, % redovisas valresultatet per arbetarekommun i procentenheter. 2 Landets bästa valresultat hade Överkalix kommun, där andelen s- röster var 66,0 procent. På motsvarande del hade Danderyds kommun den lägsta andelen med 4,9 procent. De följande tre kolumnerna redovisar antalet röster som partiet fick i respektive kommun i de tre senaste nationella valen: i valet till Kyrkomötet, till Europaparlamentet och till riksdagen år Eftersom valdeltagandet är påtagligt lägre i de båda första valen, är även antalet röster som partiet fick förstås lägre. 1 För de två andra partidistrikten, som saknar arbetarekommuner, Gotland och Göteborg, har det inte varit möjligt att göra några nedbrytningar liknande dem för Stockholm, då gränserna för församlingarna och de borgerliga valdistrikten inte är samordnade. 2 Tio av kyrkans församlingar skär kommungränsen; de tillhör alltså två olika kommuner. För dessa tio har valresultatet justerats i förhållande till befolkningstalet i de olika församlingsdelarna.

3 I de två kolumnerna Mobiliseringsgrad 2005 respektive redovisas varje arbetarekommuns mobiliseringsgrad för de två valen. Den högsta mobiliseringsgraden har Öckerö, med 28,0 och den lägsta har Ödeshög, med 5,1. Uppgifterna i dessa kolumner kan bilda underlag för en diskussion med varje arbetarekommun om målet för 2013, vilket därefter avses anges i kolumnen Mobiliseringsgrad 2013, mål. I den nämnda diskussionen kan även de båda sista kolumnerna i tabellen komma till användning. I den första av dessa Antal röster för egen majoritet i Kyrkomötet redovisas hur många röster som varje arbetarekommun i genomsnitt behöver få i valet till Kyrkomötet för att partiet skall få egen majoritet där. Beräkningarna bygger på att alla arbetarekommuner tar sin andel av rösterna. Det medför att en hel del arbetarekommuner befinner sig ganska långt från det angivna antalet i dag, medan andra redan har uppnått det med råge. Syftet med redovisningen är dock att den skall kunna inspirera till en diskussion om hur partiet skall kunna öka sin andel rejält i kyrkovalet inte till att den skall styra de lokala målsättningarna i detalj. I kolumnen Potential 2013 visas vad som skulle kunna kallas antalet mobiliseringsbara socialdemokrater. Antalet för varje arbetarekommun är lika med antalet röster i det senaste riksdagsvalet, justerat med andelen som tillhör i Svenska kyrkan i respektive kommun. Potentialen är således bedömd utifrån det katastrofala valresultatet senast. Med hänsyn till den opinionssvängning som förefaller ha skett sedan dess, är det nog inte alltför djärvt att hävda att den skulle kunna vara procent högre på de flesta håll. Val till församling Den följande tabellen gäller valet till församlingen, således till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. I denna tabell visas ett antal data för alla församlingar i varje arbetarekommun enligt den församlingsindelning som gällde vid det förra kyrkovalet, således per den 1 januari De två första kolumnerna innehåller uppgifter i procent om valresultatet för partiet i valen till församling åren 2005 och. I en hel del fall förekommer uppgiften 0 eller #DIVIS- ION/0. Detta beror på ettdera av följande partiet ställde inte upp i församlingsvalet, antingen genom att helt avstå från att delta i valet, eller beroende på administrativa missar (till exempel genom att anmäla kandidater för sent) partiet ställde upp tillsammans med andra partier på en så kallad samlingslista det har skett en församlingsändring mellan 2005 års val och års. I det utnyttjade grundmaterialet (från Svenska kyrkan) finns i så fall inga uppgifter om valresultatet år Den tredje punkten gäller oftast sammanslagningar av församlingar. I dessa fall går det i regel bra att finna lokal statistik över valet 2005, som kan användas för att jämföra med. I två kolumner redovisas därefter antalet röster i valet till församlingen 2005 och. Också här finns problemen med att data saknas och av samma skäl som ovan. Resultaten i församlingsvalet kan även jämföras med dem i valet till Kyrkomötet, eftersom dessa finns i kolumnen Antal röster Kyrkomöte. Här kan man få underlag för en hel del intressanta diskussioner inför det kommande valet!

4 De båda sista kolumnerna är avsedda för den lokala planeringen hemma i den egna församlingen respektive arbetarekommunen. Här man dels räkna ut hur många (eller oftast: hur få!) röster som krävs för att partiet skall få egen majoritet i kyrkofullmäktige, dels ange vilket mål som bör sättas upp för valet till församlingen. Målet kan anges i antal röster eller i procent.

5 Diagram1 mobiliseringsgraden i partidistrikten

6 Diagram 2 Mobiliseringsgraden i arbetarekommunerna

7 Tabell 1: Valet till Kyrkomötet Arbetarekommun Röstandel Kyrkomöte, % Antal s-röster Kyrkomöte Antal s-röster EP-val Antal s-röster riksdagsval 2010 Mobiliseringsgrad 2005 Mobiliseringsgrad Mobiliseringsgrad 2013, mål Antal röster för egen majoritet i Kyrkomötet Potential 2013 Berg 28, ,2 10, Bräcke 53, ,1 19, Härjedalen 55, ,3 18, Krokom 23, ,1 10, Ragunda 47, ,0 14, Strömsund 48, ,4 14, Åre 30, ,2 16, Östersund 35, ,7 11,

8 Tabell 2: Församlingsvalet Kommun Församling Andel (S), församling, 2005, % Andel (S), församling,, % Antal S- röster, församling, 2005 Antal S- röster, församling Antal s- röster, Kyrkomöte Berg Berg (Z) 0,0 0, Berg Hackås #DIVISION/0! 0, Berg Hedebygden, del 1 (Berg) #DIVISION/0! 0, Berg Oviken-Myssjö #DIVISION/0! 0, Berg Rätan-Klövsjö #DIVISION/0! 0, Berg Åsarne #DIVISION/0! 0, Bräcke Bräcke-Nyhem 56,1 64, Bräcke Hällesjö-Håsjö #DIVISION/0! 51, Bräcke Revsund, Sundsjö, Bodsjö #DIVISION/0! 34, Hedebygden, del 2 (Härjedalen) Härjedalen #DIVISION/0! 0, Härjedalen Svegsbygden 49,9 51, Härjedalen Tännäs-Ljusnedal 0,0 0, Ytterhogdal, Överhogdal och Härjedalen Ängersjö 0,0 0, Krokom Alsen 23,4 23, Krokom Aspås 0,0 0, Krokom Föllingebygden 0,0 0, Krokom Näskott 37,5 41, Krokom Offerdal 0,0 0, Krokom Rödön 25,2 29, Krokom Ås (Z) 0,0 0, Ragunda Borgvattnet #DIVISION/0! 0, Ragunda Fors 0,0 0, Ragunda Ragunda 24,4 34, Ragunda Stugun 52,8 66, Strömsund Alanäs 0,0 0, Strömsund Bodum #DIVISION/0! 0, Strömsund Fjällsjö #DIVISION/0! 49, Strömsund Frostviken 33,6 25, Antal röster för majoritet i kyrkofullmäktige Mål för församlingsvalet

9 Kommun Församling Andel (S), församling, 2005, % Andel (S), församling,, % Antal S- röster, församling, 2005 Antal S- röster, församling Antal s- röster, Kyrkomöte Antal röster för majoritet i kyrkofullmäktige Mål för församlingsvalet Strömsund Gåxsjö #DIVISION/0! 0, Strömsund Hammerdal 35,5 36, Strömsund Ström 41,1 57, Strömsund Tåsjö #DIVISION/0! 61, Åre Kall 22,8 27, Åre Undersåker 36,5 40, Åre Västra Storsjöbygden 22,8 29, Åre Åre 24,4 31, Östersund Brunflo 30,0 42, Östersund Frösö 22,3 29, Östersund Häggenås-Lit-Kyrkås #DIVISION/0! 0, Östersund Lockne 0,0 0, Östersund Marieby #DIVISION/0! 0, Östersund Norderö #DIVISION/0! 0, Östersund Näs 0,0 0, Östersund Sunne (Z) 0,0 0, Östersund Östersund 37,5 41,