Stödprogram för utvärdering av rehabiliteringen VAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stödprogram för utvärdering av rehabiliteringen VAT"

Transkript

1 Stödprogram för utvärdering av rehabiliteringen VAT

2 2 Stödprogram för utvärdering av rehabiliteringen VAT... 3 Förord och historia... 3 Terminologi och begrepp... 4 VAT-handboken... 5 ICF och förhållandet till de utvidgade bedömningsfaktorerna i VAT... 5 ICF:s struktur*... 7 Komponenter, huvudklasser, domäner och VAT:s utvidgade bedömningsfaktorer... 7 Syftet med utvärdering av funktionsförmågan... 9 Utvärderingens skeden Vilken information man önskar få: målet Att få fram önskad information: ICF:s bedömningsfaktorer, utvidgade bedömningsfaktorer och grupper av utvidgade bedömningsfaktorer Grupper av utvidgade bedömningsfaktorer Insamling och dokumentering av information, utvärderingshändelserna Utvärdering och observering Regler för utvärdering Skala Behandling i arbetsgrupp och sammandrag Allmänt om att läsa resultatet Information som en utvidgad bedömningsfaktor ger Ordningen i vilken resultatet läses Alla utvärderade utvidgade bedömningsfaktorer Läsa resultaten Gruppering av VAT utvärderingsresultatet och utskrift enligt informationsbehovet Delresultat Utskrifter sammansatta enligt en viss faktor Utskriftsgrupper Sammandrag av utvärderingen Att ändra de utvärderade faktorerna under rehabiliteringsprocessen... 38

3 3 Stödprogram för utvärdering av rehabiliteringen VAT Förord och historia Tidigare var målet med sysselsättning som sker på sociala grunder att erbjuda arbetslösa (unga) arbete och arbetserfarenhet. Detta ändamål tjänade till exempel ungdomsverkstäderna. Förr var problemet bland de sysselsatta främst bristande arbetserfarenhet vilket hindrade personerna att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. I dag är verkstäderna mångsidigare och deras klientkrets har blivit heterogenare. Förändringen har varit stor från verkstäder som i startskedet endast erbjöd arbete till dagens enheter som erbjuder olika inlärningsmiljöer, arbetsrehabilitering och socialt stöd. En så stor förändring betyder att arbetsverkstäderna i betydande grad har varit tvungna att utveckla både sin interna kompetens och sin nätverkskompetens. Både den nya klientkretsen och den nya målsättningen i de bakomliggande organisationerna utgjorde ett tryck på att förbättra effektiviteten i verkstäderna. För att man ska kunna förbättra effektiviteten, måste man veta vad man gör. Enkelt eller hur? Utvecklandet av en metod i syfte att utvärdera funktionsförmågan, Stödprogrammet för utvärdering av rehabiliteringen, dvs. VAT, startade eftersom det fanns ett behov att utreda vilka hinder som hindrar eller begränsar integreringen i samhället av de klienter som styrs till verkstäderna. De klienter som kommer till arbetsrehabilitering har ofta latenta problem. För att träningen eller rehabiliteringen ska kunna riktas rätt så fort som möjligt efter att tränings- eller rehabiliteringsperioden börjat, var det nödvändigt att utveckla en metod med vilken klienternas hinder blir synliga. Ett annat krav var att metoden är lätt att använda och omforma enligt rehabiliteringsbehoven. Utvecklingsarbetet inleddes genom att vi hos arbetshandledare och personliga handledare kartlade vilka utvärderingsgrunder de för tillfället använder. Med detta avsågs rubriker med vilka handledarna utvärderar varje klient när de blir tillfrågade om klientens möjligheter att börja arbeta eller studera. På detta sätt fick vi fram 25 allmänna kriterier som fungerar inom fältet för arbetsrehabilitering. Vi ville säkerställa att metoden blir vardagsnära och att den ger uttryckligen sådan information som behövs i det vardagliga arbetet. Utgående från de skissade kriterierna uppgjordes den första versionen av utvärderingsprogrammet med vilken vi testade reglerna som används vid utvärderingen och vilka möjligheter utvärderingen erbjuder att styra rehabiliteringen. Den information som den första versionen gav om funktionsförmågan konstaterades vara användbar inom den egna organisationen, men problem uppstod då informationen överfördes och användes i en annan organisation. Med den första versionen uppstod behovet att förmedla information till samarbetspartner och mångprofessionella arbetsgrupper i en form som är formbunden och lätt att läsa och tolka. För att förbättra överföringen av information tog vi i bruk WHO:s ICF-klassifikation. Fil.dr. Seija Talo, psykolog vid Institutet för hälsa och välfärd THL, hjälpte oss att förstå och tillämpa ICF:s begrepp för utvärdering av funktionsförmågan. Vi vill också i detta sammanhang framföra ett stort tack för samarbetet.

4 4 Med hjälp av ICF-klassifikationen får man utvärderingsinformation förutom om klientens hinder också om hans/hennes styrkor. Detta hjälper på väsentligt sätt planeringen av fortsättningen och rehabiliteringen. Utvärdering av klientens funktionsförmåga genom jämförelse med kraven i en känd omvärld var i och för sig inte något nytt för handledarna. Utvärdering har alltid ingått i verksamheten. Förändringen som utvärderingssystemet VAT förde med sig innebar för verkstädernas handledare egentligen bara att utvärderingen och registreringen av observationerna blev mer systematisk än tidigare. Men nytt var observationen att verkstäderna kan producera sådan information om funktionsförmågan som också kan användas av andra vid rehabiliteringsplanering och -ledning. Ett stort tack till arbetsoch personhandledarna i för att metoden har kunnat användas som hjälpmedel i vardagsarbetet. De har testat metoden, gjort observationer, registrerat dem och givit respons om användbarheten under hela utvecklingsarbetet från de första prototypstadierna till det nuvarande arbetsredskapet. Terminologi och begrepp Nedan förklaras några ofta återkommande begrepp. Verkstad Verksamhetsenhet för arbetsrehabilitering vars klienter är människor som av olika skäl står utanför arbetslivet eller utbildning. Verkstäderna är ofta aktörer i den s.k. tredje sektorn. Klient Rehabiliteringsklient i en verkstad. Begreppet personer som rehabiliteras används för alla klienter i denna guidebok. Klienter kan vara: - ungdomar som saknar arbets- eller studieplats - långtidsarbetslösa - mentalvårdsklienter som rehabiliteras - personer vars funktionsförmåga man vill utvärdera - andra personer i vars aktuella livssituation rehabilitering ingår. Rehabilitering Olika åtgärder (interventioner) vars mål är att förbättra klientens funktionsförmåga. I verkstäderna används för denna verksamhet också termen träning. Avsikten med träningen är att ge klienten nya metoder för kontroll av vardagen och ny yrkesberedskap. Begreppet rehabilitering är mer omfattande än träning och täcker fler delområden men de grundläggande målen är desamma. Utomstående observatör Person som observerar hur klienten klarar sig i någon känd omvärld. I verkstäderna är observatörerna arbetshandledare och personliga handledare. På andra ställen i rehabiliteringsomgivningen kan de vara klientens anhöriga, yrkesfolk inom medicinsk rehabilitering eller inom andra områden som känner till kraven på funktionsförmåga i ifrågavarande omgivningar.

5 5 Utvidgad bedömningsfaktor Enskild faktor som används i utvärderingen och på grundval av vilken både självutvärderingen och utomstående observation sker. En utvidgad bedömningsfaktor kan till exempel vara hur klienten följer arbetstiderna. Grupp av utvidgade bedömningsfaktorer En helhet som bildats av enskilda utvidgade bedömningsfaktorer med vilken man beskriver rehabiliteringsklientens funktionsförmåga. Bedömningsfaktorgruppen motsvarar frågeformuläret, med vilket man kartlägger rehabiliteringsbehovet. Bedömningsfaktor En informationsenhet på ICF:s grundnivå. För varje ICF-bedömningsfaktor kan man i VAT skapa utvidgade bedömningsfaktorer med vilka funktionsförmågan utvärderas. Beskrivning av graden av styrka och hinder En underlättande faktor beskrivs i ICF med plustecken (+) och ett hinder med punkt (.). I VAT beskrivs ett hinder också med ett minustecken (-) på grund av det använda kodningssättet. VAT-handboken Denna handbok är i första hand avsedd för dem som använder VAT. Boken stöder: tillämpning av ICF-klassifikationen i den egna organisationens omvärld användning av VAT-utvärderingssystemet o skapande av utvidgade bedömningsfaktorer som är lämpliga för varje enskild omvärld o skapande av grupper av utvidgade bedömningsfaktorer o genomförande av utvärdering o läsande av information som skapats med metoden. Dessutom är anvisningarna avsedda för dem som samarbetar med VAT-användarna eftersom till exempel enheterna inom medicinsk rehabilitering och FPA i sitt arbete kan utnyttja den information som skapats med VAT. Denna anvisning är avsedd att användas tillsammans med ICF-klassifikationsboken. ICF är en internationell klassifikation av funktionsförmåga, funktionshinder och hälsa som utarbetats av WHO och översatts till finska av Stakes år Boken bör användas som stöd när man läser och tolkar information som skapats med VAT och drar konklusioner utgående från informationen. I klassifikationsboken beskrivs ICF:s struktur, dess delar, huvudklasser, domäner och bedömningsfaktorer samt förklaras innehållet i varje bedömningsfaktor. ICF och förhållandet till de utvidgade bedömningsfaktorerna i VAT ICF är en till strukturen hierarkisk klassifikation av funktionsförmåga, funktionshinder och hälsa som utarbetats av WHO. Den är inte avsedd som en lättanvänd mätmetod av funktionsförmågan. ICF:s betydelse i första hand är att:

6 6 erbjuda yrkesfolk i olika branscher ett gemensamt, internationellt språk, begrepp och en referensram för att beskriva funktionsförmågan erbjuda en systematisk kodningsmetod för personer som verkar inom hälsovården och rehabiliteringen göra möjligt att jämföra och kombinera utvärderingar om funktionsförmågan som uppgjorts av olika aktörer. ICF:s styrka ligger i de ovannämnda faktorerna. ICF gör det möjligt att kombinera resultat av utvärderingar som gjorts i olika omvärldar och således också att på ett övergripande sätt beskriva funktionsförmågan. ICF gör det också möjligt att tydligt beskriva ett kliniskt fastställt och beskrivet hinder i klientens olika omvärldar såsom arbetslivet, hemmet eller fritidssysselsättningen. Information om funktionsförmågan kan också användas som stöd för rehabiliteringen eller för att förbättra klientens arbetsmiljö eller någon annan omvärld. Genom att beskriva funktionsförmågan kan man främja integrationen av klienten i samhället eller förbättra klientens möjligheter att klara sig i en känd omvärld. Användningen av VAT underlättar produktion av information om funktionsförmågan i enlighet med ICF, eftersom dess utvidgade bedömningsfaktorer är konkreta och kan observeras direkt i omvärlden. Med andra ord, med hjälp av VAT och dess utvidgade bedömningsfaktorer fyller man glappet mellan ICF och livet i praktiken. Dessutom möjliggör och stöder VAT självutvärdering. Nedan följer en beskrivning av hierarkin i ICF-strukturen och hur de utvidgade bedömningsfaktorerna som skapats enligt VAT:s regler kompletterar den. ICF närmas här ur rehabiliteringens och i synnerhet arbetsrehabiliteringens synvinkel, men samma närmningssätt kan också tillämpas på annan utvärdering av funktionsförmågan till exempel när man utvärderar hur klienten klarar sig i sin hemmiljö. Då kan målet för utvärdering vara till exempel att definiera de förändringar som ska genomföras i omvärlden för att klienten ska klara sig där möjligast hinderfritt.

7 7 ICF:s struktur* *Bild 1. ICF, Internationell klassifikation av funktionsförmåga, funktionshinder och hälsa Komponenter, huvudklasser, domäner och VAT:s utvidgade bedömningsfaktorer Då man med hjälp av VAT utvärderar klientens funktionsförmåga i förhållande till en känd omvärld, sker granskningen i första hand inom komponenterna Kroppsfunktioner och -struktur samt Aktiviteter och delaktighet. Observera att VAT-utvärderingen alltid sker i en viss omvärld: arbetsplats, fritidsintressen, rehabiliteringsenhet eller hem. VAT innehåller alltid en fysisk, psykisk och social aspekt av funktionsförmågan, även om det bland de utvärderade faktorerna inte finns särskilda utvidgade bedömningsfaktorer som kartlägger omgivningen (ICF:s e-bedömningsfaktorer). Om en rehabiliteringsklient har hinder som till exempel är förknippade med rörlighet eller dammet i omgivningen, är det bra att ta med i utvärderingen också sådana utvidgade bedömningsfaktorer som beskriver dessa omgivningsfaktorer. På detta sätt kompletteras bilden av personens funktionsförmåga i omgivningen i fråga. Under komponenterna finns huvudklasserna. Som exempel tas komponenten Kroppsfunktioner och -byggnad och dess huvudklasser. Komponenten Kroppsfunktioner och -struktur Huvudklass 1 Psykiska funktioner Huvudklass 2 Sinnesfunktioner och smärta Huvudklass 3 Röst- och talfunktioner Huvudklass 4 Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och

8 8 andningsfunktioner Huvudklass 5 Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Huvudklass 6 Funktioner i köns- och urinorganen samt reproduktiva funktioner Huvudklass 7 Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Huvudklass 8 Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer. Varje huvudklass är indelad i domäner. Domänerna utgör vanligen den högsta nivån och den helhet som de bildar granskas som utvärderingsresultat. Undantag är dock social kompetens och interaktionsfärdigheter som krävs i arbetslivet vilka kan samlas under huvudklass 7 Aktiviteter och delaktighet, under Interaktion mellan personer och mänskliga relationer. Nedan följer en beskrivning av hierarkin i ICF/VAT. Huvudklass 1 Psykiska funktioner Övergripande psykiska funktioner (domänerna b 110 b 130) b 110 Medvetandefunktioner b 114 Orienteringsfunktioner b 117 Intellektuella funktioner b 122 Övergripande psykosociala funktioner b 126 Temperament och personlighetsfunktioner b 130 Energi och driftfunktioner b 134 Sömnfunktioner b 139 Andra specificerade och ospecificerade övergripande psykiska funktioner Specifika psykiska funktioner (domänerna b 140 b 189) b 140 Uppmärksamhetsfunktioner Under varje domän finns bedömningsfaktorer, som är de minsta informationsenheterna i ICF-systemet. Nedan finns ett exempel på domän b 126, Temperament och personlighetsfunktioner. Domän b 126 Temperament och personlighetsfunktioner b 1260 Extroversion (utåtvändhet) b 1261 Behaglighet b 1262 Samvetsgrannhet b 1263 Psykisk stabilitet b 1264 Öppenhet för upplevelser b 1265 Optimism b 1266 Självförtroende VAT:s Utvidgade bedömningsfaktorer b 1267 Pålitlighet b 1268 Temperament och personlighetsfunktioner, andra specificerade b 1269 Temperament och personlighetsfunktioner, ospecificerade Enligt reglerna i VAT skapar man för bedömningsfaktorerna utvidgade bedömningsfaktorer med vars hjälp funktionsförmågan kan utvärderas av rehabiliteringsklienten själv och observeras av en utomstående. De utvidgade bedömningsfaktorerna indelas i två grupper: den ena gruppen är avsedd både för självutvärdering och för utomstående

9 9 observationer och den andra gruppen är avsedd enbart för självutvärdering. För en bedömningsfaktor kan enligt informationsbehovet skapas en eller flera utvidgade bedömningsfaktorer. Med hjälp av de utvidgade bedömningsfaktorerna kan man precisera bedömningsfaktorn i fråga och vilken information den utvidgade bedömningsfaktorn ger. Till exempel för bedömningsfaktor b 1301, Motivation, kan man skapa flera utvidgade bedömningsfaktorer: motivation att delta i utbildning arbetsmotivation (när de observerade arbetsuppgifterna beskrivs, kan en utvidgad bedömningsfaktor täcka alla arbetsuppgifter. Till exempel arbetsmotivation för arbetsuppgift 1, arbetsmotivation för arbetsuppgift 2 arbetsmotivation för arbetsuppgift n) motivation att förbinda sig till ett kortvarigt anställningsförhållande motivation för fritidssysslor (olika fritidssysslor kan beskrivas) osv. För varje utvidgad bedömningsfaktor uppgörs en skriftlig beskrivning som används i utvärderingen och vars skala följer skalan för bedömningsfaktorerna i ICF. Skalan är niostegig och går från värdet Totalt hinder (.4) via neutral (0, inget problem) till värdet Totalt underlättande faktor (+4). Kort sagt: med hjälp av ICF:s hierarkiska struktur kan man sammanställa och förmedla information om de olika komponenterna av en persons funktionsförmåga. Det ger en grund på vilken man kan bygga metoder som underlättar utvärderingen av funktionsförmågan i praktiken. ICF underlättar läsning och tolkning av information för dem som utnyttjar informationen. Syftet med utvärdering av funktionsförmågan Syftet med utvärdering av funktionsförmåga är att producera sådan information om rehabiliteringsklienten som främjar framskridningen av hans/hennes rehabiliteringsprocess eller stöder en mångprofessionell arbetsgrupp i beslut om socialpolitiska förmåner som gäller rehabiliteringsklienten. ICF granskas här i första hand med tanke på arbetsrehabilitering, varför den klassifikationsdel som berör den fysiska och psykiska funktionsförmågan och funktionshindren ägnas mest uppmärksamhet. Utvärderingen av funktionsförmågan kan också användas som verktyg när man utvecklar omgivningen. Då använder man också de ICF-bedömningsfaktorer (e-bedömningsfaktorer) som beskriver omgivningen och skapar för dem de krävda utvidgade bedömningsfaktorerna i VAT. Med utvärderingen reder man ut och beskriver klientens styrkor och hinder, alltså hans/hennes funktionsförmåga och hur klienten klarar sig i sitt arbete, i en given omvärld. Syftet med utvärderingen är att: stöda beslutsfattandet i mångprofessionella arbetsgrupper hjälpa att hitta rätt fokus för rehabilitering och träning

10 10 ge information för respons- och målsamtal med rehabiliteringsklienten visa vilken inverkan rehabiliteringen eller träningen har. Om man i utvärderingen tar med inverkan av faktorer som beskriver omvärlden, kan resultatet också användas: Utvärderingens skeden för att kartlägga hinder i omvärlden och för att planera hur omgivningen kan fås att motsvara rehabiliteringsklientens funktionsförutsättningar för att kartlägga vilka hjälpmedel som gör det möjligt för personen att klara sig i den beskrivna omvärlden eller som underlättar det som delinformation när man utvärderar hur en person kommer att klara sig i en bestämd omvärld. Utvärderingens skeden följer ordningen i bild 2. Vilken information man önskar få Hur den önskade informationen fås fram Bild 2. Utvärderingens skeden. Insamling och dokumentering av information Sammandrag och behandling i arbetsgrupp Vilken information man önskar få: målet Den kanske svåraste komponenten av utvärderingen är att fastställa vad man verkligen vill veta om klientens funktionsförmåga. Detta varierar från klient till klient, och beror också väldigt mycket på rehabiliteringsmålen. Om målet är att granska hur klientens fysiska skada inverkar på den funktionsförmåga som arbetsuppgifterna kräver, är situationen relativt enkel. Men om man önskar få sådan information om de olika komponenterna i rehabiliteringsklientens funktionsförmåga som underlättar planeringen av framtiden, är situationen mer komplicerad. I planeringen av framtiden kan ingå förmåner som en mångprofessionell arbetsgrupp fattar beslut om, utredning av utbildnings- och omskolningsalternativen, kartläggning av vilka hjälpmedel som behövs på arbetsplatsen eller till exempel ändring av arbetsförhållandena så att de existerande hindren inte hindrar klienten att utföra sitt arbete. Vid måluppställningen har man märkt att ju bättre uppgifter de tidigare undersökningarna ger desto bättre är möjligheterna att utvärdera funktionsförmågan och utnyttja informationen om funktionsförmågan. Det gäller att fundera ut vilka de fysiska och psy-

11 11 kiska faktorer är som man nu vill granska och som är viktiga med tanke på framtiden. I vissa situationer finns ingen tidigare uppsamlad information. Då bör man vid den första utvärderingen samla in sådan information som man vid senare utvärderingar kan precisera. Till preciseringen återkommer vi i kapitlen som behandlar skapandet av grupper av utvidgade bedömningsfaktorer samt ändring av de utvärderade faktorerna när framsteg sker. Arbetsordningen i VAT är i detta skede: Att fastställa de fysiska, psykiska och sociala omgivningsfaktorer eller områden (ICF-domäner) om vilkas styrkor och hinder man vill ha information när man undersöker klientens funktionsförmåga i en viss miljö. Att precisera de styrkor och hinder (ICF-bedömningsfaktorer) om vilka man önskar få information. Att precisera i vilken omvärld funktionsförmågan utvärderas. Den allmänna funktionsförmågan är inte specificerad information. Till exempel av en kontorsanställd krävs annorlunda funktionsförmåga än av en murare på ett bygge. Det är väsentligt att omvärlden definieras rätt när man vill ha information om hur klienten klarar sig i en viss omgivning. Om man till exempel efter en olycka vid kliniska undersökningar konstaterat ett fysiskt eller psykiskt hinder vars inverkan på skötseln av tidigare arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter av motsvarande fysisk och psykisk ansträngning man vill undersöka, måste man välja en uppgift eller uppgifter i vilka det är möjligt att observera hindrets eller hindrens inverkan. Samtidigt kan man genom arbetsarrangemang eller användningen av olika hjälpmedel granska möjligheten att minska det hinder som olägenheten orsakar. Om man konstaterar att det arbetshinder som olägenheten orsakar är så betydande att det hindrar utförande av de tidigare arbetsuppgifterna ger utvärderingen också sådan information som kan utnyttjas av en mångprofessionell arbetsgrupp för planering av en ny arbetskarriär eller för beslut om eventuella förmåner. Däremot om målet med utvärderingen är att skapa en omvärld som motsvarar funktionsförmågan, ändras granskningsvinkeln. Då är utgångspunkten de konstaterade, existerande hindren som kan finnas till exempel i finmotoriken och rörelserna, och målet med utvärderingen är att visa vilka hjälpmedel eller ändringar bör genomföras i omgivningen för att det ska vara möjligt för den utvärderade personen att klara sig i omvärlden i fråga. Att få fram önskad information: ICF:s bedömningsfaktorer, utvidgade bedömningsfaktorer och grupper av utvidgade bedömningsfaktorer ICF-domän som beskriver funktionsförmågan, ICF-bedömningsfaktor och VAT:s utvidgade bedömningsfaktor Skedet kan genomföras i två olika ordningar: 1. Man söker ICF-enliga domäner för funktionsförmågan och bedömningsfaktorerna, vilkas andel i rehabiliteringsklientens funktionsförmåga man vill grans-

12 12 ka och under dem skapas utvidgade bedömningsfaktorer som är lämpliga för observering. 2. Först granskas sådana konkreta omständigheter (dvs. just utvidgade bedömningsfaktorer), som är av betydelse i omvärlden i fråga och utgående från vilka man kan observera den önskade, målenliga informationen i omvärlden, och därefter fogas de omständigheter som valts för observering till ICFbedömningsfaktorn i fråga. ICF-domän Antingen Eller ICF-bedömningsfaktor Observerad utvidgad bedömningsfaktor i VAT Bild 3. Ordning för bildande av VAT:s utvidgade bedömningsfaktorer När man skapar utvidgade bedömningsfaktorer är det väsentligt att en utomstående kan observera den verksamhet som den utvidgade bedömningsfaktorn uttrycker i en given omgivning. När man skapar utvidgade bedömningsfaktorer blir också självutvärdering möjlig. ICF stöder inte direkt självutvärdering, men användningen av utvidgade bedömningsfaktorer vid utvärderingen avlägsnar detta hinder. Utvidgade bedömningsfaktorer kan också skapas endast för självutvärdering: processen är den samma, men det som frågas kan en utomstående inte observera i den omvärld där observationen sker. Utvidgade bedömningsfaktorer kan skapas antingen för allmänt bruk varvid flera olika klienter eller klientgrupper kan använda dem, eller för att fylla ett visst informationsbehov. Utvidgade bedömningsfaktorer för engångsbehov förbättrar möjligheterna att producera exakt information om klientens funktionsförmåga. Viktigast med tanke på utvärderingen är att de skapade utvidgade bedömningsfaktorerna producerar sådan information som är väsentlig för målet. Att skapa utvidgade bedömningsfaktorer i VAT Det objekt som observeras formuleras först i en utvidgad bedömningsfaktor-text, som preciserar ämnet, till exempel Koncentration i en orolig arbetsmiljö. Sedan uppgör man till texten verbala svarsalternativ som följer utvärderingsskalan. Skalan bör följa ICF:s skala, varför endast de ord som uttrycker jämförelse får ändras i svaren. När man uppgör texten till den utvidgade bedömningsfaktorn och svarsalternativen måste man se till att de utvidgade bedömningsfaktorerna och svaren inte innehåller fler än en variabel. Om variablerna är fler än en, finns faran att självutvärderingen görs utgående från en annan variabel än en utomståendes observation. Av detta följer

13 13 ett informationssvinn, eftersom resultatet av självutvärderingen inte längre kan jämföras med en utomståendes observation. Det gäller också att säkerställa att texten till den utvidgade bedömningsfaktorn och de skapade svarsalternativen hänvisar till samma ICF-bedömningsfaktor och att de är klara och entydiga. Klarhet betyder ofta att både texten till den utvidgade bedömningsfaktorn och svarsalternativen är korta. Också en liten förändring kan ändra betydelsen mycket: beskriver den utvidgade bedömningsfaktorn funktioner (varvid den enligt ICF-klassifikationen är en b-bedömningsfaktor) eller aktivitet och delaktighet (varvid den enligt ICF-klassifikationen är en d-bedömningsfaktor). Då man skriver skalan är det vanligen lättast att skapa de yttersta värdena. Det är vanligen lätt att skapa en neutralbeskrivning när man beskriver fysiska faktorer. Däremot kan det vara svårt att skapa en entydig neutralbeskrivning då man beskriver psykiska förutsättningar. I det kommande exemplet är alternativet som skrivits med en nekande sats i klientens tycke lättast att förstå på det avsedda sättet. Till samma resultat når man genom att använda formen Koncentration i en orolig arbetsmiljö varierar; ibland är det svårt att koncentrera sig, ibland inte. Svårigheten med denna formulering är att man måste formulera uttrycket för neutralbeskrivning på annat sätt än i de övriga punkterna. Då man uppgör psykiska utvidgade bedömningsfaktorer måste man också observera att om visartexten har skrivits så att den innehåller ett hinder, kan man i skalan inte använda svarsalternativ som uttrycker underlättande faktorer. Då måste skalan avbrytas vid en neutralbeskrivning. Om man använder ett färdigt frågeformulär som grund för de utvidgade bedömningsfaktorerna, blir arbetsordningen i praktiken följande: 1. Granska formulärets frågor som en helhet. Vilken information söker man med formuläret? Är informationen direkt förknippad med någon av ICF:s huvudklasser eller domäner? 2. För varje enskild fråga sökes den ICF-bedömningsfaktor till vilken frågan hänvisar. 3. Kontrollera att frågan till sin form är lämplig som text till den utvidgade bedömningsfaktorn. 4. Kontrollera att den faktor som nämns i texten säkert kan observeras i den omvärld där funktionsförmågan utvärderas, eller lämpar sig den utvidgade bedömningsfaktorn endast för självutvärdering. 5. Skapa för varje text enligt ovannämnda modell en skala i enlighet med ICF och kontrollera att texten och svarsalternativen hänvisar till samma bedömningsfaktor. Av det färdiga frågeformuläret är det praktiskt att skapa utvidgade bedömningsfaktorer eftersom det då är möjligt att jämföra de utvärderingar som tidigare gjorts på pappersblanketten med de utvärderingar som senare görs med VAT och att sammanslå dessa uppgifter. I följande situationer har det uppstått svårigheter då man utarbetar utvidgade bedömningsfaktorer utgående från formuläret:

14 14 En del av frågorna i formuläret kräver endast ja eller nej-svar. En sådan fråga är till exempel: Läser du långsamt? Då är man tvungen att redigera texten till den utvidgade bedömningsfaktorn för att kunna skapa en sådan skala för svarsalternativen som motsvarar ICF. Frågornas svarsalternativ och deras skala motsvarar inte ICF. Då blir man tvungen att redigera texten i svarsalternativen. När man skapar utvidgade bedömningsfaktorer utgående från färdiga frågeformulär, är det väsentligt att texterna och svarsalternativen hänvisar till samma information som den ursprungliga frågan i formuläret. Exempel på en utvidgad bedömningsfaktor Koncentrationsförmåga i en orolig arbetsmiljö Jag har alltid lätt att koncentrera mig på arbetet, även om arbetsmiljön är orolig Jag har mycket lätt att koncentrera mig på arbetet, även om arbetsmiljön är orolig Jag har relativt lätt att koncentrera mig på arbetet, även om arbetsmiljön är orolig Jag har ganska lätt att koncentrera mig på arbetet, även om arbetsmiljön är orolig Jag har inga svårigheter att koncentrera mig på arbetet, även om arbetsmiljön är orolig Jag har smärre svårigheter att koncentrera mig på arbetet om arbetsmiljön är orolig Jag har relativt stora svårigheter att koncentrera mig på arbetet om arbetsmiljön är orolig Jag har stora svårigheter att koncentrera mig på arbetet om arbetsmiljön är orolig Jag har omöjligt att koncentrera mig på arbetet om arbetsmiljön är orolig Såsom av exemplets formulering framgår, har svarsalternativen uppgjorts med tanke på självutvärdering. En utomstående observatör använder samma formuleringar då han/hon registrerar observationer. Grupper av utvidgade bedömningsfaktorer Av de utvidgade bedömningsfaktorerna sammanställs grupper av utvidgade bedömningsfaktorer med vars hjälp man kan utvärdera klientens funktionsförmåga och få fram den information som önskas. Genom att variera grupperna av utvidgade bedömningsfaktorer och skapa specifika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer för en klientgrupp, en individ och en domän kan man säkerställa att man får fram den specificerade information som behövs för klientens rehabilitering. De olika grupperna av utvidgade bedömningsfaktorer har olika mål.

15 15 Avsikten med grupper av utvidgade bedömningsfaktorer som gäller en klientgrupp är att säkerställa att man åtminstone får den information om klientens funktionsförmåga som vanligen behövs vid rehabilitering av personer i klientgruppen i fråga. Fokus, dvs. antalet utvidgade bedömningsfaktorer på olika domäner av ICF, avviker till exempel i gruppen av utvidgade bedömningsfaktorer för personer som rehabiliteras inom mentalvården från grupperna av utvidgade bedömningsfaktorer för ungdomar eller för klienter vilkas arbetsprestation man utvärderar. Skapandet av grupper av utvidgade bedömningsfaktorer per klientgrupp inleds med fördel genom att man granskar vilka av ICF:s domäner är av betydelse för den enskilda klientgruppen då man söker information som behövs vid rehabiliteringen. Till exempel för personer som rehabiliteras inom mentalvården ligger de viktiga domänerna samt fokus på följande områden: Övergripande psykiska funktioner (b ), o Energi och driftfunktioner (b 130) Specifika psykiska funktioner (b 140 b 189) Social kompetens som behövs i arbetslivet; huvudklass 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer i komponenten Aktiviteter och delaktighet, Komponenter som beskriver fysiska förutsättningar i funktionsförmågan poängteras vanligen inte i klientgruppen i exemplet, utan de fysiska förutsättningarna kartläggs med individuella utvidgade bedömningsfaktorer. Utvidgade bedömningsfaktorer för en enskild klientgrupp är således till exempel: grupp av utvidgade bedömningsfaktorer för personer som sysselsatts med lönestöd grupp av utvidgade bedömningsfaktorer för personer som rehabiliteras inom mentalvården grupp av utvidgade bedömningsfaktorer för ungdomar grupp av utvidgade bedömningsfaktorer för utvärdering av funktionsförmåga som krävs i arbetslivet. Med hjälp av individuella grupper av utvidgade bedömningsfaktorer preciseras den önskade domänen eller bedömningsfaktorn. Faktorer som granskas kan vara till exempel klientens fysiska skador, olägenheter eller sjukdomar vilkas inverkan på hur klienten klarar sig i arbetslivet man vill utreda. Den information man fått genom klientgruppsspecifika utvidgade bedömningsfaktorer vid den första utvärderingen kan man vid de följande utvärderingarna specificera genom att använda individuella eller domänspecifika utvidgade bedömningsfaktorer eller båda. Med hjälp av domänspecifika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer specificerar man informationen om någon komponent av funktionsförmågan. Domänspecifika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer är till exempel grupper som ansluter sig till inlärningssvårigheter och bristfällig social kompetens. Domänspecifika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer kan också sammanställas av omgivningsfaktorer, till exempel av hemförhållandena, när man utreder hur klienten klarar sig i miljön i ifråga. Med domänspecifika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer söker man specifikation och tilläggsinformation till exempel för fortsatta utredningar.

16 16 Då man skapar visargrupper är det bra att observera att även om man för en person använder i utvärderingarna flera olika grupper av utvidgade bedömningsfaktorer, och samma utvidgade bedömningsfaktor ingår i alla grupper, ges svar på en utvidgad bedömningsfaktor-text endast en gång. VAT avlägsnar överlappningar som förekommer i utvärderingsprocessen, varför man vid uppgörandet av grupper av utvidgade bedömningsfaktorer kan utgå från den information som i första hand önskas om funktionsförmågan. Innehållet till exempel i den domänspecifika gruppen Inlärningssvårigheter kan vara följande: Koncentration i en orolig arbetsmiljö Komma ihåg arbetsinstruktioner Slutföra en påbörjad arbetsuppgift Utföra i arbetsuppgifterna krävda räkneoperationer Kunna skilja på höger och vänster Läsa arbetsinstruktioner Ingen utredning har gjorts om det lämpliga antalet utvidgade bedömningsfaktorer vid utvärderingen men praktiken har visat att utvidgade bedömningsfaktorer vanligen räcker att täcka de olika domänerna som krävs för funktionsförmåga i arbetet. De använda grupperna av utvidgade bedömningsfaktorer och utvidgade bedömningsfaktorerna kan ändras under de olika utvärderingsgångerna. Sådana ICF-domäner som visar sig vara betydande kan man precisera genom att tillägga utvidgade bedömningsfaktorer och sådana domäner där det inte finns hinder kan reduceras. På detta sätt hålls antalet utvidgade bedömningsfaktorer som utvärderas och observeras på en gång rimligt. Om att ändra utvärderingens tyngdpunkt berättas mer i slutet av handboken i punkten Ändring av de utvärderade faktorerna under rehabiliteringsprocessen. Att skapa valida utvidgade bedömningsfaktorer och grupper av utvidgade bedömningsfaktorer: Sök utgående från målen ICF-domänen och -bedömningsfaktorn vars inverkan du vill utvärdera på funktionsförmågan eller på hur personen klarar av arbetsuppgifter. (ICF: Koda endast ändamålsenlig information. ) Bestäm vilka de konkreta omständigheter i omvärlden är, som direkt kan observeras och med vars hjälp den önskade informationen fås fram. (ICF: Koda endast sådan information som direkt kan observeras. ) Du kan som hjälp också använda något testat frågeformulär som du känner till vid skapandet av utvidgade bedömningsfaktorer. Skapa för varje observerad omständighet en utvidgad bedömningsfaktor-text och uppgör en utvärderingsskala (verbal beskrivning) i enlighet med ICF:s skala. Säkerställ att texten innehåller endast en variabel och att textens fråga och utvärderingsskalans svarsalternativ hänvisar till samma ICFbedömningsfaktor. Testa huruvida skalan är tydlig och om den producerar den önskade enskilda informationen.

17 17 Skapa en helhet av bedömningsfaktorerna och deras utvidgade bedömningsfaktorer, antingen en grupp eller flera grupper av utvidgade bedömningsfaktorer som täcker det målenliga informationsbehovet. Insamling och dokumentering av information, utvärderingshändelserna Insamlingen av information som behövs vid rehabiliteringen och insamlingsskedena beror på till vad informationen kommer att användas. Om informationen används i en mångprofessionell arbetsgrupp för beslut som gäller förmåner, bör de arbeten som utförs under utvärderingen dokumenteras noggrant. När utvärderingsresultaten används inom den egna organisationen för planering av praktisk rehabilitering och responssamtal inom rehabiliteringen, är dokumenteringsbehovet mindre eller obefintligt. Informationsinsamlingen följer ungefär följande ordning: Fastställ den krävda utvärderingsperiodens längd. Om det gäller en vanlig rehabiliteringsklient, bestäms längden på utvärderingsperioden enligt längden på rehabiliteringsperioden. Om rehabiliteringsperioden är ett år lång, kan utvärderingarna göras till exempel med fyra månaders mellanrum. Då blir förändringarna synliga mellan utvärderingsgångerna. Om målet är att utvärdera den funktionsförmåga som krävs i arbetsuppgifter har minimilängden av utvärderingsperioden i praktiken varit fyra arbetsveckor. Också denna period bör vara sammanhängande. Av erfarenhet vet vi att under de två första veckorna kan klienten som utvärderas i sitt arbete sträva efter att upprätthålla en högre verksamhetsnivå än vad hans/hennes verkliga funktionsförmåga egentligen möjliggör. Först de två följande veckorna ger en bättre bild av vilken nivå av funktionsförmågan som klienten kontinuerligt kan upprätthålla i sitt arbete. Välj en grupp eller grupper av utvidgade bedömningsfaktorer. Valet av grupper påverkas av vilka mål som ställts för utvärderingen. Vill man endast ha en tvärsnittsbild av det aktuella läget i rehabiliteringsprocessen eller är avsikten att också få information om vilken annan rehabilitering klienten behöver innan övergången till arbetslivet eller utbildningen kan ske. Gå igenom de utvidgade bedömningsfaktorer som används i utvärderingen. Alltid när man gör en sådan utvärdering som gäller utförande av arbetsuppgifter och vars information överlåts till en mångprofessionell arbetsgrupp, är de skäl att i förväg gå igenom de observerade utvidgade bedömningsfaktorerna tillsammans med de utomstående observatörerna. På detta sätt säkerställer man att observatörerna fäster uppmärksamhet vid de rätta omständigheterna och också att arbetsuppgifterna som utförs på de enskilda arbetsplatserna är sådana i vilka de komponenter av funktionsförmågan kommer fram som enligt uppdraget ska undersökas. Valet av arbetsuppgifter inverkar på hur användbar information man får vid utvärdering av klientens arbetsprestation. Klientens självutvärdering och handledarnas observationer. Det är önskvärt att klientens självutvärdering och handledarnas observationer tidsmässigt registreras så nära varandra som möjligt. Vid användningen av VAT-programmet gör klienten först sin självutvärdering, och därefter registrerar utomstående observatörer (arbets- och personhandledare) sina observationer.

18 18 Trots att det är önskvärt och viktigt för användbarheten av den information som utvärderingen ger att man förutom självutvärderingen också registrerar de utomstående observatörernas observationer, är detta inte alltid möjligt eller ens nödvändigt. Enbart resultatet av självutvärderingen kan också användas som utgångspunkt för responssamtal med rehabiliteringsklienten. Likaså kan man utgående från självutvärderingen och endast den ena av de utomstående observatörernas registreringar planera rehabiliteringen och fatta beslut. Dokumentering av arbetsuppgifterna. Om utvärderingsresultatet överlåts till och används av en mångprofessionell arbetsgrupp eller annan utomstående aktör, bör de arbeten som utförts under utvärderingen och deras fysiska och psykiska kravnivå dokumenteras på ett sådant sätt att den som använder resultatet kan göra nödvändiga tolkningar av klientens funktionsförmåga i omvärlden i fråga. Dokumentationen underlättar också den utvärdering som görs i en mångprofessionell arbetsgrupp om klientens förmåga att klara sig i en annan omvärld som antingen till de fysiska eller psykiska kraven avviker från dem som beskrivs i arbetsdokumentationen. När utvärderingsresultatet är avsett att användas inom organisationen för styrning av klientens rehabilitering, är en sådan här arbetsdokumentation inte nödvändig, eftersom man under responssamtalet i så fall känner till arbetena vid varje enskild arbetsplats. Hur många gånger utvärderingen vid varje klient utförs beror på behovet samt på handledningsperiodens längd. Om utvärderingen används för styrning av rehabiliteringen räcker det vanligen att göra utvärderingen med tre eller fyra månaders mellanrum. Det är emellertid bra att göra den första självbedömningen ganska snart efter att handledningsperioden har inletts. Detta av flera orsaker. För det första bekantar sig rehabiliteringsklienten på detta sätt med utvärderingsmetoden och självutvärderingen. Redan den första utvärderingen ger dessutom användbar information om rehabiliteringsklientens funktionsförmåga. Betydande är också att den första utvärderingen möjligast snart efter att handlednings- eller rehabiliteringsperioden inletts utestänger den tidigare livsfasen från följande utvärderingar. Den första utvärderingen som görs i början av perioden omfattar naturligtvis inte handledarnas observationer, utan är endast en självutvärdering. I utvärderingarna ingår alltid responssamtal. Under responssamtalet går man igenom utvärderingsresultatet och kan också ställa upp nya mål för den följande handledningseller rehabiliteringsperioden. I samband med det kan man granska de tidigare utvärderingarnas resultat och få fram också sådana situationsförändringar som kan urskiljas i rehabiliteringsklientens självutvärderingar. VAT-metoden tillåter alltså rehabiliteringsklienten att ge sig själv respons. En sådan respons har konstaterats ha en positiv inverkan i synnerhet på rehabiliteringsklienter inom mentalvården då det gäller att förbinda sig vid rehabiliteringen. Om utvärderingen uppgörs ett skriftligt sammandrag alltid när resultatet överlåts till utomstående, till exempel en mångprofessionell arbetsgrupp, för rehabiliteringsplanering eller beslut om förmåner. Avsikten med sammandraget är att underlätta utnyttjande av den producerade informationen. I sammandraget kan man fästa användarens uppmärksamhet vid de observerade hindren i funktionsförmågan, vilka hindrar eller stör genomförandet av arbetsuppgifterna. Samtidigt kan man också peka på de styrkor och underlättande faktorer som rehabiliteringsklienten har och som kan utnyttjas an-

19 19 tingen vid planeringen av fortsatt rehabilitering, val av utbildningsbransch eller arbetssökning. Arbetsordning: Förberedelse: Man fastställer längden av den krävda utvärderingsperioden. Man går i förväg igenom de utvidgade bedömningsfaktorer som utvärderar bedömningsfaktorer. I detta deltar arbets- och personhandledaren och andra professionella. Man fastställer arbetsuppgifterna för utvärderingsperioden dvs. vilka arbeten som utvärderas för att man ska få de målenliga utvärderingarna. Man fastställer hur uppföljningen och dokumenteringen av arbetena sker. Utvärdering: Den första, vanligen självutvärderingen, genomförs så tidigt som möjligt i början av perioden. Under de följande utvärderingsgångerna registreras rehabiliteringsklientens självutvärdering och de utomstående professionella yrkesutövarnas observationer i systemet tidsmässigt så nära varandra som möjligt. Sammandrag av utvärderingen. Responssamtal. Utvärdering och observering Innan utvärderingen genomförs måste man för rehabiliteringsklienten berätta vad som avses med utvärderingen och be att klienten i sin självutvärdering är uppriktig framför allt mot sig själv. Samtidigt bör man betona att klienten utvärderar sin prestation uttryckligen i detta arbete och under denna utvärderingsperiod. På så sätt säkerställer man att observationerna som görs av utomstående gäller samma tidsperiod och samma situationer. Utvärderingshändelsen kan indelas i två delar: rehabiliteringsklienten presenterar sin självutvärdering och de utomstående handledarna registrerar sina observationer. Rehabiliteringsklientens självutvärdering sker med svarsalternativ vilka fogats till texterna som beskriver de utvidgade bedömningsfaktorerna. Klienten väljer det alternativ som enligt klienten själv beskriver den egna prestationsnivån. Rehabiliteringsklienten berättar således sin subjektiva åsikt om sin prestation. Efter rehabiliteringsklientens självutvärdering registrerar utomstående observatörer sina observationer om rehabiliteringsklientens prestation med samma verbala beskrivningar som rehabiliteringsklienten. Väsentligt är att de utomstående personerna registrerar uttryckligen sina observationer och inte sina åsikter eller uppfattningar. Om någon bestämd observation inte förekommer, måste registreraren hoppa över den motsvarande utvidgade bedömningsfaktorn. Utomstående observationer tillför ytterligare en synvinkel på den information som varje utvidgad bedömningsfaktor ger. Observationerna gör det möjligt att under responssamtalen behandla skillnaderna mellan de observationer som ingår i självutvärderingen och de som gjorts av utomstående. Den utomstående observatören har givits möjlighet att hoppa över utvidgade bedömningsfaktorer. I grupperna av utvidgade bedömningsfaktorer kan således placeras också sådana utvidgade bedömningsfaktorer som är avsedda enbart för självutvärdering. Ut-

20 20 vidgade bedömningsfaktorer för självutvärdering kompletterar den helhetsbild som utvärderingen ger av rehabiliteringsklientens funktionsförmåga. Regler för utvärdering I självutvärderingen är regeln enkel: Rehabiliteringsklienten berättar sin egen subjektiva känsla eller åsikt om hur han/hon klarar av den uppgift som beskrivs i utvidgad bedömningsfaktortexten. Klienten använder den givna verbala skalan i sin utvärdering. I registreringen av utomstående observationer följer man följande regler: En del av de utvidgade bedömningsfaktorerna är sådana att observatören endast kan observera hinder i funktionsförmågan eller i utförandet av arbetsuppgifterna. Om inget hinder finns, utvärderas den utvidgade bedömningsfaktorn som neutral. Om den faktor som avses med den utvidgade bedömningsfaktorn inte observerats eller ens kan observeras i den ifrågavarande omvärlden (den utvidgade bedömningsfaktorn är avsedd för självutvärdering), registreras observationen inte, utom om man diskuterat den faktor som avses observationen kan också bildas utgående från diskussioner. Om utvärderingsresultatet endast kommer att användas internt av organisationen till exempel som basinformation för responssamtal, kan observationerna som utgör grunden för utvärderingen vara svagare. Utvärderingen bör dock genomföras med en professionell inställning. Om utvärderingsresultatet kommer att användas av en mångprofessionell arbetsgrupp, måste arbetsuppgifterna dokumenteras omsorgsfullt. Observera att utvärderingen inte är en skolbedömning. Precisering av ovännämnda regler: Faktorn som observeras kan vara gömd. Till exempel ryggont är ett fysiskt hinder vars inverkan inte kan upptäckas om besväret är lindrigt. Om det kommer upp under en diskussion kan det ändå anses vara observerat. Information som man fått under diskussion anses vara valid när den gäller sådana fysiska faktorer som ryggont vilka förblir gömda. Om sådana utvidgade bedömningsfaktorer som beskriver rehabiliteringsklienten prestationer eller funktionsmöjligheter utanför en given omvärld, t.ex. utanför arbetsplatsen, är det vanligen inte möjligt att göra observationer. I regel hoppar man över dessa utvidgade bedömningsfaktorer. Man kan dock diskutera någon sak som den utvidgade bedömningsfaktorn beskriver och detta leder till en observation. I dessa fall kan en utomstående observatör svara också på en sådan utvidgad bedömningsfaktor. När man gör ett sammandrag av utvärderingen och tolkar resultatet gäller det dock att notera att en registrering som gjorts utgående från en diskussion är mindre värd än en direkt observation. Även om utvärderingsresultatet endast skulle användas vid responssamtal under rehabiliteringen, måste utvärderingen och registreringen av observationer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen Handbok vårdplan Innehållsförteckning: 1. sök vårdplan.sid. 1 2. skapa vårdplan och lägg till sökord..sid. 2 3. redigera anteckningar i vårdplan..sid. 4 4. ta bort/avsluta sökord och anteckning i vårdplansdelen

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten 1/7 Mitt resekort Användarvillkor för tjänsten 2/7 Innehåll 1 Allmänt... 3 2 Beskrivning av tjänsten... 3 3 Användning av tjänsten och registrering i tjänsten... 3 4 Registeruppgifter och ändamål av behandling...

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning

Psykisk lämplighet hos personer med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet och psykologisk personbedömning 1 (7) TRAFI/8037/03.04.02.02/2011 Utfärdad: 10.05.2012 Träder i kraft: 15.05.2012 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet(1664/2009) 21 4 mom.

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare.

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare. BRUKSANVISNING FÖR AIPAL 3.2.2015 1 ( 7 ) Till examensarrangörens ansvariga användare av AIPAL ATT SKAPA FRÅGEFORMULÄR BEGREPP I denna anvisning informeras om hur examensarrangörerna tar nationella responsfrågor

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

1 Allmänt... 2. 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2. 2.1 Klassificeringar och användningsändamål...

1 Allmänt... 2. 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2. 2.1 Klassificeringar och användningsändamål... E-POSTPOLICY VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2 2.1 Klassificeringar och användningsändamål... 2 2.2 Offentliggörande

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Anvisning desinficering av händerna ANVÄND HANDDESINFICERINGSMEDEL när ni kommer in i rummet innan ni går ut ur rummet i 2 pumpdoser av medlet kom ihåg att

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg

Läroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg Läroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2012 1 Innehåll Människokroppen och sjukvård 7 sv... 3 Fysiologi och smärta 2 sv...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef Uppdaterad 2010-05-11 Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef 1 Innehållsförteckning Handläggarens roll och ansvarsuppgifter... 3 Närmaste chefs roll och ansvarsuppgifter... 3 Praktisk handläggning

Läs mer

Vasa stads rekryteringsprogram

Vasa stads rekryteringsprogram Vasa stads rekryteringsprogram REKRYTERINGSARBETSGRUPPENS RAPPORT Inledning Stadsdirektören tillsatte 4.10.2004 en arbetsgrupp för att klarlägga och utveckla ett fungerande rekryteringsprogram för staden.

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Handbok Niilo Mäki Institutet, 2011 Koponen, T., Salminen, J., Aunio, P., Polet, J., & Hellstrand, H. LukiMat - Bedömning av lärandet: Identifiering

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM Grundpraktik 5sp (4 veckor) första studieåret Social omsorgspraktik/metod- 20 sp (12 veckor/6 +6) andra studieåret praktik Ledarskapspraktik 20 sp (12 veckor/6+6)

Läs mer