En framtidsspaning: Välfärden, valfriheten & vinsten.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En framtidsspaning: Välfärden, valfriheten & vinsten."

Transkript

1 En framtidsspaning: Välfärden, valfriheten & vinsten.

2 Välfärden, valfriheten & vinsten. Nowa kommunikation Det är normalt inte särskilt kontroversiellt när ansvariga inom den offentliga sektorn köper tjänster av privata företag. Men när så började ske inom välfärdssektorn fick frågan en annan politisk dimension. Frågor om valfrihet och framförallt vinster i välfärdssektorn har nu blivit en politiskt kontroversiell fråga. Samtidigt växer den privata tjänstesektorn för offentligt finansierade tjänster kraftigt. Allt fler företag med allt fler anställda är beroende och berörs av politiskt beslutade regelverk och hur detta förändras. Den här rapporten syftar till att ge berörda företag och andra aktörer mer kunskap om läget och vad som kan påverka utvecklingen framåt. Vi kartlägger de politiska partiernas och andra viktiga aktörers inställningar och uppfattningar. Vi ser också framåt. Vi analyserar händelser och faktorer framöver som kan komma att påverka hur utvecklingen blir. Därmed blir det tydligare hur den politiska kartan kan påverka viktiga beslut. Framförallt funderar vi över hur valet 2014 kan komma att påverka de affärsmässiga förutsättningarna för alla som är aktiva på denna växande marknad. Arbetsgrupp. Christer Hallerby Christer arbetar med strategiutveckling, omvärlds-, samhälls- och marknadsanalys. Christer har särskild kompetens i att bedöma politiska förutsättningar. Christer har erfarenhet från ledande befattningar i näringsliv, politik och offentlig sektor. Han har varit planeringschef i Vattenfall, vice VD i undersöknings företaget Temo och omvärldsanalys företaget Docere. Han har vid fyra tillfällen haft uppdrag i regeringskansliet som sakkunnig och statssekreterare. Bo Bylund Bo är jurist och har bl a arbetat i regeringskansli och riksdag. Bo har varit generaldirektör i 17 år för bl.a. Banverket, AMS/Arbetsförmedlingen. Bo är för närvarande ordförande i olika organisationer och företag samt arbetar som konsult. Bo har stor erfarenhet av att leda organisationer och har ett omfattande kontaktnät runt om i Sverige. Lednings- och styrningsfrågor, organisations- och utvecklingsfrågor samt samhällskontakter och krishantering är några områden som Bo arbetar med. Ulf Bley Ulf arbetar med strategiska tjänster inom Nowa Executive. Han vet hur kommunikations-, ledarskaps- och processperspektiv kan stödja varandra. Med sitt nytänkande, engagemang och oräddhet finner Ulf öppningar i låsta lägen. Ulf har 30 års erfarenhet av ledarskap och kommunikationsarbete från flera landsting, Regeringskansliet, Vårdförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting. Han har en genuin förståelse av offentlig och ideell sektor och vet hur Vårdsverige fungerar på alla nivåer från sjukhusgolvet till regeringskansliet. Ulf var tidigare direktör och chef för Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Landstingsförbundet. Rune Nordström Rune Nordström är vice vd och en av grundarna till Nowa Kommunikation. Idag arbetar Rune med kommunikationsstrategi, varumärkesprocesser, PR, opinionsbildning och lobbying. Som tidigare informationsdirektör på Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, informationschef på Arbetslivsinstitutet och tillförordnad informations direktör på AMS har han även lång erfarenhet av lednings arbete. Rune har också politisk erfarenhet som kommunalråd. Vill du ha en föreläsning, seminarium, workshop eller någon annan form av aktivitet i ditt företag eller organisation kring denna högaktuella fråga? Hör av dig! Rune Nordström, vice VD Nowa Kommunikation

3 Kapitel 1 Den privata tjänstesektorn.

4 Definitioner och avgränsningar. Vi fokuserar i den här rapporten på privat utförda men offentligt finansierade tjänster inom vård, omsorg och utbildning. Vi använder i fortsättningen benämningen välfärdssektorn, som samlat begrepp på aktörerna inom det här området. Välfärdsföretagen är en samlad benämning på de privata företag som levererar tjänster inom området. Den här delen av tjänstesektorn har växt fram snabbt under de tre senaste decennierna. Fram till 1980-talet utfördes dessa tjänster nästan helt och hållet av den offentliga sektorn i egen regi. Beställare och politiskt ansvariga är på den offentliga sidan främst kommuner och landsting/regioner. Ibland också staten. Det finns idag flera olika system för finansiering och upphandling av dessa tjänster: Upphandling enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) där den offentliga beställaren handlar upp hela eller delar av en verksamhet. Skolpengen som idag gäller för ungdomsskolan. Den ger privata anordnare rätt att efter godkännande av Skolinspektionen etablera verksamhet inom grundskola och gymnasium. De blir sedan valbara alternativ för eleverna och finansieringen sker genom att en skolpeng (baserad på kostnaderna i kommunens egen verksamhet) följer med till den anordnare som eleven väljer. I flera kommuner handlas också andra typer av tjänster upp utan ett tydligt lagstöd. Ibland sker detta enligt LOU, ibland sker det med hjälp av egna kundvals-/ valfrihetssystem. Kommunerna gör då tolkningen att nuvarande lagstiftning ger dem detta utrymme. Det kan till exempel gälla sfi (svenska för invandrare) eller kommunal vuxenutbildning. Vi kommer i den här rapporten inte att göra fullständiga beskrivningar av olika upphandlingsförfaranden och olika kundval- eller valfrihetssystem. Vi koncentrerar oss på de delar av regelverket som är politiskt kontroversiella och där olika politiska initiativ kan komma att förändra förutsättningarna. Lagen om Valfrihetssystem trädde i kraft 1 januari 2009 och ger kommunerna rätt att upprätta valfrihetssystem inom vård och omsorg, där finansieringen (pengen) följer den enskilde till den anordnare som väljs. Från och med den 1 januari 2010 ska lagen om valfrihetssystem också tillämpas inom landstingens primärvård. 4

5 Historik och utveckling. Fram till 1980-talet existerande ingen privat välfärdssektor att tala om i Sverige. I stort sett all offentligt finansierad utbildning, vård och omsorg sköttes av stat, kommuner och landsting i egen regi. Politikernas fokus hade legat på utbyggnad av den offentliga sektorn, inte på valmöjligheter och driftsformer. Nu fick vi dock en kvalitetsdebatt. Man talade om de stora systemens oförmåga att leverera, om den offentliga sektorns stelbenthet och brister att leverera tjänster i enlighet med medborgarnas önskemål. Offentliga monopol ansågs motverka förnyelse, variation och anpassning till individuella behov. Till en början sökte politikerna lösningar inom systemets ramar. De borgerliga regeringarna på 1970-talet drev tanken om husläkare som skulle ge människor en egen läkare och kontinuitet i vården. Delar av socialdemokratin diskuterade brukarmedverkan. Men det var egentligen först när Pysslingen etablerades 1984 som det dominerande synsättet på den offentliga sektorns monopol verkligen utmanades. Debatten om Pysslingen blev hård och den socialdemokratiska regeringen svarade nästan genast med att i lag, lex Pysslingen, förbjuda statsbidrag till privata daghem. Trots detta kunde Pysslingen driva sin verksamhet vidare i mindre skala. Idén var att med färre men bättre utbildad personal och med lägre lokalkostnader driva en både effektivare och kvalitativt bättre verksamhet. På vårdsidan uppmärksammades det stort när den privat drivna Cityakuten startade sin verksamhet 1983 i centrala Stockholm. Nu fick människor i hela Stockholmsområdet en större valmöjlighet, att välja någon annan än den offentliga vården. Detta var den egentliga starten för att primärvården sedan successivt öppnades för privata intressenter. Regeringen Bildt (91-94) avskaffade Lex pysslingen. Under samma regering kom också friskolereformen och LSS. Den senare lagen ledde till en helt ny omsorgsform, personliga assistenter till gravt funktionshindrade. Utvecklingen med den privata välfärdsektorns tillväxt började sedan ta fart och allt fler företag etablerades och antalet anställda växte kraftigt. De politiska meningsskiljaktigheterna minskade och den politiska turbulensen avtog Debatten om Pysslingen blev hård. därmed i snabb takt. Den socialdemokratiska regering som tillträdde 1994 accepterade Bildt-regeringens reformer på området. Allt fler socialdemokrater drev aktivt på för mångfald, valfrihet och privata alternativ. Både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting upphandlade alltmer verksamhet från privata aktörer. Ett exempel på förändringen inom socialdemokratin var propositionen om fristående skolor som kom Där skriver man: Fristående skolor har sedan länge en plats i svenskt skolväsende. De är sinsemellan olika och kan bidra till ökad mångfald inom skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv såväl i fristående som kommunala skolor. Den är som regel en förutsättning för utveckling och pedagogisk förnyelse. Debatten återuppstod i viss mån mot slutet av 1990-talet och handlade då om lands- 5

6 Historik och utveckling. tingens möjligheter att överlåta sjukhus till privata vårdföretag. Efter att först ha ombildat St Göran till ett landstingsägt bolag, sålde den borgerliga landstingsledningen detta till Capio år Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde då en stopplag för att förhindra att fler sjukhus såldes ut till privata intressenter. Den nuvarande regeringen avskaffade sedan stopplagen efter tillträdet Före regeringsskiftet 2006 införde den socialdemokratiska regeringen en särskild bolagsform i 32 kap aktiebolagslagen med särskild vinstutdelningsbegränsning. Regleringen innebär att dessa aktiebolag bara får dela ut till ägarna en vinst motsvarande statslåneräntan plus en procentenhet. Den nuvarande regeringen har i övrigt drivit på utvecklingen bland annat genom lagen om valfrihetssystem (LOV) för kommunernas sociala omsorgsverksamhet, samt gjort det obligatoriskt för landstingen att tillämpa valfrihetssystem inom primärvården. anses vara den kommun som har kommit längst och ses av många som en rolemodel på kommunsidan. Här finns valfrihetssystem med privata aktörer inom såväl socialtjänsten som den kommunala vuxenutbildningen. I oktober 2012 hade, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 171 kommuner infört eller beslutat att införa LOV inom minst ett verksamhetsområde. Det finns en bred politisk uppslutning bakom tanken att stärka den ideella sektorns aktörer inom vård och omsorg. Regeringen beslutade i oktober 2008 om en Överenskommelse med SKL och med idéburna organisationer aktiva inom det sociala området. Alla riksdagspartier ställde sig bakom Överenskommelsens principiella del. Överenskommelsen hade föregåtts av process och dialog med ett nittiotal organisationer involverade. Ett av huvudsyftena var att stärka de ideella organisationernas konkurrenskraft och därmed stimulera en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Men även utan lagstiftning på nationell nivå hade flera kommuner och landsting redan startat utvecklingen och inrättat olika former av valfrihetssystem. Inom primärvården hade detta gjorts i Stockholms, i Västmanlands och i Hallands läns landsting. Nacka 6

7 Fakta om välfärdsmarknaden. Enligt SCB fanns det inom vård, skola och omsorg drygt företag under Det är en ökning med cirka företag sedan året innan. Flest antal företag, drygt hälften, fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet. 247 är ideella organisationer/ stiftelser, är privata företag. Antalet anställda är i privata företag och i ideella organisationer. I den utförliga rapporten Den offentliga marknaden har tidskriften Dagens Samhälle gjort en beskrivning av den offentliga marknaden, dvs offentliga sektorns köp av varor och tjänster från privata näringslivet. Den beräknas omfatta 820 miljarder kronor (2011). Rapporten redovisar vidare en lista över de 100 företag som har störst omsättning på den offentliga marknaden. Byggföretag har en särställning, men några företag inom vård, omsorg och skola kvalar in på listans övre del: Carema (plats 4, omsättning Mkr), Attendo (6 resp MKr), Praktikertjänst (8 resp Mkr), Capio (9 resp Mkr) och Academia (10 resp Mkr). Analysen visar vidare att många företag är helt beroende av den offentliga sektorn som kunder. På en lokal marknad kan dock bilden vara annorlunda, särskilt inom skolans område finns många små företag med stor lokal marknadsandel. Ur en enskild kommuns perspektiv kan beroendet av eller konkurrensen mellan leverantörer vara mycket skiftande. Uppgifter från Skolverket visar att inom gymnasieskolan fanns läsåret 2009/10 sammanlagt 976 skolor, varav 458 fristående. Kommunernas köp från privata leverantörer har ökat. En trend är att antalet friskolor ökat, trots minskande elevkullar. I Stockholms gymnasieskolor var det för första gången fler elever i friskolor än i kommunala skolor. I Stockholm fanns 96 gymnasieskolor och 67 av dessa hade fristående huvudman. Andelen elever i friskolor i några andra stora städer var: Göteborg (42%), Malmö (36%), Uppsala (25%), Linköping (25%) och Norrköping (30%). Skolverket visar vidare att det är stora regionala skillnader. Av Sveriges 290 kommuner fanns det minst en gymnasieskola i 277. Fyra av kommunerna hade endast friskolor, och ingen kommunal skola. Antalet kommuner med kommunala skolor var 273 medan fristående skolor fanns i 114 kommuner. I rapporten Köp av verksamhet från organisationen Sveriges Kommuner och Landsting görs en beskrivning baserad på på uppgifter för åren (SCB:s Räkenskapssammandrag för kommunerna, landstingens Räkenskapssammandrag samt VI 2000, SKL:s årliga enkätundersökning). Kommunernas köp från privata leverantörer har ökat från 10 till 14 procent av de totala kostnaderna vilket motsvarar en ökning från 40,8 miljarder 2006 till 67,1 miljarder Pedagogiska verksamheter samt vård och omsorg utgör huvuddelen av köpen. När det gäller landstingen är situationen likartad. Köp från privata leverantörer har ökat från 10,8 till 13,5 procent vilket motsvarar en ökning från 18,1 miljarder 2006 till 27,6 7

8 Fakta om välfärdsmarknaden. miljarder Största delen av köpen rör primärvården och den somatiska vården, ökningen är dock störst inom primärvården och tandvården. Orsaken till primärvårdens ökning är framför allt införandet av vårdval där de privata leverantörernas andel ökar från 21 till 33 procent mellan 2006 och Oavsett om man betraktar den offentliga marknaden enligt Dagens Samhälles definition eller gör avgränsningen till kommuners och landstings direkta verksamhetsköp rör det sig om stora affärsmöjligheter. Samtidigt är potentialen ännu större. En titt på hur stor andel av kommunernas och landstingens nettokostnader för olika verksamheter som används för verksamhetsköp från privata leverantörer visar på stora skillnader. Kommunerna Kommunernas totala kostnader uppgick till 489,9 miljarder kronor under Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 77,0 miljarder kronor vilket motsvarar 16 procent av de totala kostnaderna. Andelen köp av verksamhet har ökat med fyra procentenheter mellan 2006 och Ca två procentenheter utgörs av köp av verksamhet från offentliga leverantörer (annan kommun, kommunalförbund etc). Vård och omsorg har högst andel när det gäller köp av verksamhet från privata leverantörer, 15,7 procent 2011, en ökning på drygt 4 procentenheter mellan år 2006 och Också inom de pedagogiska verksamheterna har andelen ökat med drygt 4 procentenheter för de privata leverantörerna. (De riktade insatserna omfattar flyktingmottagning och arbetsmarknadsåtgärder). Fristående alternativ etablerades först inom förskolan där ökningstakten inte längre är så hög, från 15 procent av verksamhetens kostnader år 2006 till 18 procent år Inom grundskolan går de flesta elever i den egna kommunens skolor. Det är inom gymnasieskolan som andelen köpt verksamhet är störst inom de pedagogiska verksamheterna och även ökningstakten är högst, från 22 procent år 2006 till 28 procent år Landstingen Landstingens totala nettokostnader, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, uppgick 2011 till 204 miljarder. Under året köpte landstingen verksamhet för drygt 44 miljarder (22 procent av den totala nettokostnaden). Privata leverantörer stod 2011 för drygt 63 procent av kostnaden för den köpta verksamheten. Det är främst inom primärvård och tandvård som andelen köpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden ökar. Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. Vårdvalsystemet startade i Halland 2007 och infördes i Stockholm och Västmanland Under 2009 fick invånarna i bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 2010 är vårdval i primärvården obligatoriskt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdvalssystemet i primärvården innebar ett stort antal privata nyetableringar. Landstingens köp av primärvård från privata leverantörer har ökat från 6 miljarder år 2006 till 11,5 miljarder kronor år 2011 vilket innebär en ökning med 91 procent. Under samma period har landstingens köp av verksamhet från offentliga leverantörer ökat med 15 procent. 8

9 Fakta om välfärdsmarknaden. Antalet landstingsdrivna vårdcentraler har minskat med 7 procent mellan 2006 och 2011 medan antalet vårdcentraler som drivs av annan huvudman än landsting har ökat med närmare 85 procent under samma period. Under 2011 köpte landstingen specialiserad somatisk vård för 22 miljarder kronor, fördelat på 8,5 miljarder från privata och 13,5 miljarder kronor från offentliga leverantörer. LSS Personlig assistans enligt lagen om särskilt stöd till funktionshindrade, LSS, är ett litet område men en betydande marknad. År 2010 var drygt personer berättigade till personlig assistans. Kostnaderna för samhället var 23,44 miljarder kronor, varav kommunerna stod för 4,29 och staten för resten. Assistansen utfördes av kommuner (knappt hälften av volymen), privata företag (42%) samt kooperativ och assistansmottagarens egen regi. Två bolag stod för hälften av de privata företagens omsättning, dvs ca 5 miljarder. (Källa DS 19/2011) LOV Med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, kan kommuner och landsting införa valfrihetssystem. Lagen omfattar all socialtjänst, inklusive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjukvård. LOV ger verktyg för att informera tänkbara leverantörer om möjligheten att leverera välfärdstjänster inom dessa områden och för hur man ska göra när man prövar om en leverantör ska godkännas. 1 oktober 2012 såg beslutsläget för införande av LOV ut enligt följande: 129 kommuner har infört LOV 42 kommuner har beslutat om att LOV ska införas 55 kommuner utreder införandet av LOV 28 kommuner har beslutat att inte införa LOV 36 kommuner utreder inte LOV 9

10 Fakta om välfärdsmarknaden. Kommunernas köp av verksamhet från privata leverantörer 2006 och 2011 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader. Andel i procent Källa: SCB Politisk Infrastruktur Kultur/Fritid Pedagogisk Vård/Omsorg Riktade insatser Landstingets köp av verksamhet från privata leverantörer 2006 och 2011 fördelat per verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden. Andel i procent Källa: SCB VI 2000 Ekonomistatistik Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- & sjukvård Regional utveckling Politisk verksamhet 10

11 Vinstdebatten. Det var ett avslöjande i Dagens Nyheter om vanvård i ett av vårdföretaget Caremas äldreboenden, Koppargården hösten 2011, som startade den senaste debattrundan om vinster och valfrihet i välfärden. I kölvattnet av Koppargården började media granska ägande och vinster i Carema och några andra välfärdsföretag. Man fann då att ägandet fanns i riskkapitalbolag och att en del av överskotten i verksamheterna undandrogs beskattning och fördes ut till skatteparadis. Flera debattörer gjorde kopplingar mellan kvalitetsfrågorna samt vinstuttag och ägande. Man menade att själva ägandet nu låg långt ifrån verksamheten och att riskkapitalbolag hade avkastningskrav som det inte var rimligt att offentligt finansierad verksamhet skulle drabbas av. I debatten restes bl a krav på högre och tydligare kvalitetskrav, på restriktioner, utvidgat meddelarskydd och på vinstförbud för välfärdsföretag. Både Carema-debatten i sig och den därtill kopplade vinstdebatten innebar att politiker i stort sett i alla partier blev bekymrade och krävde åtgärder. Regeringen Reinfelt tog flera initiativ till utredningar och utvärderingar. Inom socialdemokratin uppstod en intensiv debatt om vinster i välfärden. Regeringens företrädare avvisade vinstförbund. Men finansministern aviserade förbud mot så kallade räntesnurror, som innebar en begränsning för företagen att föra ut obeskattade vinster ur landet. Flera andra åtgärder aviserades och vidtogs från socialdepartementets och utbildningsdepartementets sida om kvalitetskontroll, inspektioner och hårdare tillståndsprövning. I många kommuner och landsting har rutinerna skärpts för upphandling mm. Företrädare för välfärdsföretagen menade att höga vinstuttag inte generellt gällde i sektorn. Friskolornas Riksförbund framhöll i debatten att vare sig vinstnivåer eller utdelningar inom sektorn var orimliga. Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att jämföra kvaliteten i privat och offentlig äldrevård. Svaret från myndigheten blev att det inte går att se Offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet bör utföras av icke-vinstaktörer. några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Däremot menade man att storleken på den enhet som utför olika insatser till äldre har betydelse. Hösten 2011 kom SNS med en uppmärksammad rapport Konkurrensens konsekvenser. I denna tog man upp frågor om svårigheten att mäta effekter av de privata företagens verksamhet, möjligheterna att utforma betalsystemen effektivare mm. LO tog på sin kongress under 2012 ett beslut om att förbjuda vinstuttag från företag inom välfärdssektorn. Detta beslut har senare mildrats genom beslut som LOs styrelse tagit i januari Man slår där fast att offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet bör utföras av icke-vinstaktörer. Konkret vill man att de så 11

12 Vinstdebatten. kallade SVB-bolagen (bolag med särskild vinstbegränsning) ska utvecklas genom en princip om allmännytta till en ny bolagsform som man kallar samhällsbolag. LO vill alltså att offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet som huvudregel ska utföras av samhällsbolag och andra aktörer som inte drivs av vinstintresset. Lagstiftningen ska dock vara dispositiv och ge kommuner möjlighet att åsidosätta huvudregeln om samhällsbolag när motiv för detta kan presenteras. Svenskt Näringsliv har hårt kritiserat LOs ståndpunkt som företagarfientligt. Sammanfattningsvis är det tydligt att Carema-affären och vinstdebatten skapat en större osäkerhet för branschens alla aktörer. Flera politiska åtgärder i åtstramande och restriktiv riktning är på väg, både på nationell och på kommunal nivå. 12

13 Opinionen. I en opinionsundersökning som Novus presenterade i samband med Almedalsveckan 2012 kan man se en tydlig skillnad mellan blocken. Av de rödgröna väljarna anser 48 procent att vinstdrivande bolag inom vård, skola och omsorg inte alls ska få finnas. Av alliansväljarna har endast åtta procent den inställningen. Men å andra sidan anser endast 12 procent av samtliga tillfrågade att vinstuttag från sådana bolag ska vara tilllåtna. Bara 25 procent av alliansens väljare och två procent av de rödgrönas anser att ägarna själva ska få bestämma hur vinsten används. Hela 63 procent - nära två tredjedelar - av alliansväljarna och 48 procent av de rödgrönas väljare kräver att vinsten återinvesteras i verksamheten. Ja Nej Kanske 13

14 Opinionen. Den här bilden bekräftas delvis när Novus ställer frågor om vinst och välfärdsföretag till sin Sverigepanel under perioden september Det är få som vill förbjuda vinstdrivande företag helt och hållet - men dock betydligt fler socialdemokrater (26%) än Allianssympatisörer (6%). Det är dock hela 48% som anser att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. Här är skillnaden också stor mellan socialdemokrater och allianssympatisörer. Det är fler från alliansen som här väljer alternativet att vinstuttaget bör regleras så att man hindrar att vinstuttaget blir skattefritt. I den här mätningen är det dock betydligt fler allianssympatisörer än i den tidigare refererade Almedalsmätningen som accepterar vinstuttag (38+19 = 57%). Se nedanstående tabell. Vilken är din inställning till vinster för privata leverantörer inom vård/skola/omsorg? Tycker du att Total Män Kvinnor M S M+FP+C+KD Vinstuttag bör förbjudas helt 16% 15% 17% 5% 26% 6% Vinster bör endast få återinvesteras i Verksamheten 48% 41% 54% 36% 57% 34% Vinstuttag bör regleras för att hindra att vinsten blir skattefri 23% 29% 16% 36% 13% 38% Företagen bör få bestämma själva över eventuell vinst 10% 13% 6% 20% 3% 19% Vet ej 4% 2% 6% 3% 2% 3% Källa: Novus opinion Anmärkningsvärt är att klart mindre än hälften 24% - anser att offentliga leverantörer generellt är bättre än privata. Av Alliansen väljare är det endast 8%. Se nedan. Anser du att det är någon skillnad i kvaliteten mellan privata och offentliga leverantörer inom vård/skola/omsorg? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Privata är generellt bättre 19% 27% 10% 9% Ingen skillnad 27% 35% 23% 24% Offentliga är generellt bättre 24% 8% 39% 41% Vet ej 31% 31% 28% 26% Källa: Novus opinion Klyftan mellan blocken blir också tydlig när frågan handlar om valfriheten blivit bättre eller sämre med privatiseringarna. Här svarar 61% av alliansens sympatisörer ja men endast 19% av socialdemokraterna gör det. Se nedan. 14

15 Opinionen. Anser du att valfriheten blivit bättre eller sämre i och med privatiseringen inom vård/skola/omsorg? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 18% 4% 37% 34% Oförändrad 20% 17% 21% 21% Bättre 39% 61% 19% 23% Vet ej 23% 18% 23% 22% Källa: Novus opinion Det är 43% av Alliansens väljare som anser att valfriheten försämras om ett vinstförbud införs. Mest anmärkningsvärt är då att 57% inte har den uppfattningen och att 10% till och med anser att den skulle bli bättre. Se nedan. Om möjligheten att ta ut vinster tas bort inom vård/skola/omsorg, tror du då att följande påverkas generellt till det bättre eller sämre? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 31% 43% 21% 23% Oförändrad 34% 31% 35% 37% Bättre 16% 10% 25% 25% Vet ej 18% 16% 18% 16% Källa: Novus opinion När det gäller motsvarande fråga om kvaliteten så är det ännu färre av Alliansens sympatisörer som anser att den blir sämre om det införs ett vinstförbud. Se nedan. Om möjligheten att ta ut vinster tas bort inom vård/skola/omsorg, tror du då att följande påverkas generellt till det bättre eller sämre? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 20% 26% 13% 13% Oförändrad 23% 29% 18% 17% Bättre 41% 29% 55% 58% Vet ej 16% 16% 14% 12% Källa: Novus opinion Det är uppenbart så att Alliansen har och kommer att få det svårt att övertyga sina sympatisörer att valfrihet och kvalitet påverkas negativt av ett vinstförbud. Det är snarare så att många anser att ett sådant förbud skulle vara positivt och det gäller nog generellt för alla de fyra Allianspartierna. Alla partierna är dock motståndare till ett vinstförbud (och kommer att så förbli). Väljaropinionen innebär dock troligen att man kommer att fokusera mer på restriktioner och kvalitet än en offensiv satsning på att vidga valfriheten till nya områden. Det är uppenbart att de flesta partier har svårt att gå i takt med väljaropinionen. 15

16 Kapitel 2 Den politiska kartan.

17 Regeringspartierna. Sammantaget har valfriheten från början varit en central del i den nuvarande regeringens politik. I Alliansens valplattform Nytt hopp för Sverige från maj 2006 slår man fast att välfärden ska vara solidariskt och gemensamt finansierad och fördelas efter behov, men mångfalden av välfärdsproducenter måste öka. Individens möjligheter att göra egna fria val skulle öka i alla delar av den offentligtfinansierade välfärden. I regeringsförklaringen 2006 framhölls att man kommer att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdssektorn. Regeringsföreträdarnas entusiasm för att tala i retoriska vändningar om privatiseringar, konkurrensutsättning samt konkurrensens välgörande effekter på produktivitet, servicenivå och ekonomi har dock avtagit när debatten fokuserat på uteblivna skolresultat, blöjdebatt, brister i äldreomsorgen och vinster till skatteparadis. Redan före valet 2010 la utbildningsministern ett förslag till vuxenutbildningspeng från den så kallade frivux-utredningen i byrålådan. Man har inte heller, som en del förväntat sig, ännu lagt något förslag om att göra LOV obligatorisk för kommunerna. I vinstdebatten är regeringen tydlig med att privata företag måste generera vinst och kunna ta ut en adekvat utdelning ur företaget. Men finansministern arbetar för att begränsa räntesnurrorna, som gör att företagen kan föra över vinstmedel till utlandet utan att de beskattas i Sverige. Moderaterna Moderaterna har i hög grad varit drivande bakom utvecklingen med olika valfrihetsoch pengsystem, även om man inte haft det direkta ansvaret i regeringen. På lokal och regional nivå har man mer direkt suttit i förarsätet och drivit på. Det gäller till exempel i Nacka kommun och i Stockholms Läns Landsting. Man kan med fog säga att valfrihetsfrågorna, konkurrensutsättning och privatisering tillhört kärnan i moderaternas ideologi under ett par tre decennier. Det tillhör alltså det tankegods som överlevt omstöpningen från de gamla till de nya moderaterna. På senare tid har det dock blivit en ökad försiktighet i moderata företrädares sätt att uttrycka sig för att inte utmana starka opinioner. I en artikel i DN i år framhåller finansmarknadsminister Peter Norman och gruppledaren i riksdagen Anna Kinberg Batra följande från en moderat arbetsgrupp: Rapporter om vanvård i omsorgen, kunskapsluckor i skolan och välfärdsföretag som gömmer sig i skatteparadis upprör och berör En återgång till de stora systemen, utan valmöjligheter för vare sig brukare eller personal, stärker inte kvaliteten eller tillgängligheten. Däremot måste oacceptabla skatteupplägg stoppas, valutan för skattepengarna garanteras och framförallt måste regelverken och tillsynen utformas så att välfärdsbehovet, inte vinstintresset, styr verksamheterna. Varje felanvänd krona är en stöld från folket. Centerpartiet Centerpartiet har precis som moderaterna inget direkt ansvar för utbildnings- och välfärdsfrågorna i regeringen. De är dock mer ideologiskt renodlade och tydligare i sitt budskap än moderaterna. Annie Lööf sa i Almedalen: Men till dem som vill stoppa enskilda medborgare från att välja skola eller doktor har jag ett tydligt besked valfriheten är här för att stanna. Partiet har också tydligt förklarat att man vill göra LOV:en obligatorisk för kommunerna. Det 17

18 Regeringspartierna. återstår att se var Centerpartiet slutgiltigt hamnar med tanke på vikande opinionssiffror och oenighet i partitoppen. Kristdemokraterna För Kristdemokraterna har valfrihet och LOV:en blivit stora profilfrågor. Vikande opinionssiffror har inte fått ledningen att vika en tum från denna politik. Göran Hägglund har också gång på gång sökt debatt med socialdemokraterna i vinstfrågan. På DN- Debatt den 1 november 2012 karaktäriserar han de besluten i socialdemokraternas partistyrelse som ett generalangrepp på valfriheten. Hägglund menar vidare att valet 2014 kommer att bli en folkomröstning om valfrihet. behoven av kontroll och kvalitetsuppföljning. Möjligheten att tjäna pengar också inom välfärden är en viktig drivkraft för utveckling och nytänkande, men kan också leda till ett kortsiktigt beteende som kan gå ut över långsiktig kvalitetsuppbyggnad. Vi ska inte vara naiva. Folkpartiet Folkpartiet har länge varit ideologiskt drivande när det gäller privatisering och privata alternativ. Men även här finns tecken på en något försiktigare hållning. Även om utvecklingen med fler friskolor har fortsatt, är det omvittnat svårare att starta en friskola idag än för tio år sedan. De tillståndsgivande myndigheterna har blivit tuffare i sin prövning av nyetableringar. Jan Björklund stoppade också före valet 2010 ett förslag till pengsystem inom vuxenutbildningen i skrivbordslådan. Entusiasmen dämpas troligen också av frånvaron av tydliga kvalitetsförbättringar i skolan samtidigt som vinstdebatten uppstått. I Almedalen 2012 sa Jan Björklund följande: Diskussionen om välfärdsföretag ska få gå med vinst eller inte är rent ointellektuell. Ingen är väl beredd att driva ett företag om det är förbjudet att gå med vinst, om det enbart är tillåtet att gå med förlust Samtidigt ska vi vara aktsamma med skattepengarna. När fler får möjlighet att erbjuda välfärd ökar 18

19 Oppositionen. Det är idag svårt att tala om ett rödgrönt alternativ ens på en generell politisk nivå. Sannolikt kommer partierna att gå till val var och en för sig 2014 samtidigt som de försöker skjuta upp en eventuell regeringsdiskussion till efter valet. När det gäller välfärdsföretagen så är spännvidden väldigt stor mellan miljöpartiets mer positiva syn till vänsterpartiets betydligt mer restriktiva syn på privata alternativ och konkurrensutsättning. Inom det socialdemokratiska partiet finns också olika uppfattningar särskilt i vinstfrågan. Först efter kongressen 2013 kommer en tydlig uppfattning att finnas som kommer att vara partiets linje i 2014 års val. Socialdemokraterna Socialdemokraternas välfärdspolitik bygger på grundläggande värderingar om solidaritet, omtanke, rättvisa och jämlikhet. Partiet framhåller att de sociala tjänsterna som vård, skola och omsorg aldrig kan reduceras till en vara på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskilde medborgarens inköp. Med anledning av den debatt som uppstått efter Carema-affären tog den socialdemokratiska partistyrelsen ett beslut den 26 oktober 2012 om partiets linje rörande välfärdsföretagen. Beslutet innebär inget förbud mot vinster i företagen, men ett antal förslag som ska begränsa vinsterna och göra företagen mer transparanta. Förslagen innebär följande. Ingen vinst på bekostnad av kvalitet. Personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras så att de inte är väsentligt lägre i privata företag än i offentlig verksamhet. Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet. Avgörande blir kompetens, seriositet och långsiktighet. Vid ägarbyte sker en prövning. Förhindra onödig resursförbrukning. Det ska säkerställas att ett tillräckligt underlag finns för ny privat verksamhet. Obligatoriskt samråd med kommun när friskola ska startas upp. LOV ska inte vara obligatorisk. Resurser efter behov. Det är brukarnas behov som ska styra resursernas storlek. Företagen ska betala skatt i Sverige. Lag om investeringsskydd. Offentlig verksamhet ska inte kunna säljas till underpris. Skärpt tillsyn, garanterad mångfald och etisk kod. Öppna böcker, meddelarskydd mm. Partistyrelsens beslut var enhälligt och kommer nu att behandlas på socialdemokraternas partikongress i april Debatten kommer säkerligen att bli intensiv, men det skulle förvåna om inte partistyrelsens linje i stort kommer att stå sig. Och detta trots förslaget från LO. Samtidigt kan nämnas att ett klart övervägande antal tunga socialdemokratiska kommunal- och landstingspolitiker inte anser att det går att förbjuda vinstuttag i välfärdsföretag. Tidningen Dagens Samhälle talade i september med 50 socialdemokratiska toppolitiker runt om i landet och endast fem av dessa ville direkt förbjuda vinstuttag i välfärden. 19

20 Oppositionen. Sammanfattningsvis innebär detta att socialdemokraterna i valrörelsen kommer att stå för en linje där man betonar vikten av valfrihet, tolererar en viss vinst i välfärdsföretagen men att man i betydligt högre grad än i förra valrörelsen fokuserar på kvalitet. Man kommer att driva linjen att höga vinstuttag står i konflikt med kvalitet och medborgarnas intresse. Miljöpartiet Miljöpartiet har varit positiv och pådrivande när det gäller utvecklingen på skolsidan. Man skriver till exempel på sin hemsida att man är stolta över friskolereformen. Man har varit betydligt mer ambivalenta när det gäller vård och omsorg. Man röstade mot LOV:en i riksdagen när den antogs i november 2008 och hade en gemensam reservation i socialutskottet med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Samma förhållanden gällde när lagen om Vårdval i primärvården antogs av riksdagen i februari I kommunerna har miljöpartiet både sagt ja och nej till införande av LOV. I förslaget till nytt partiprogrammet som ska behandlas på partikongressen i maj 2013 har man också en relativt neutral syn på driftsformen och skriver: Under senare år har medborgarna fått ett ökat inflytande över välfärdstjänsterna genom olika slags valfrihetsreformer. Miljöpartiet har ingen ideologisk låsning kring huruvida välfärdstjänster ska drivas privat eller offentligt. Det är kvaliteten på välfärden som är viktig, inte driftsformen. Däremot tar vi ställning för brukarinflytande oavsett driftsform. Men vinstdebatten har också påverkat diskussionen inom Miljöpartiet. Man betonar i det nya partiprogrammet att privata utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, gärna med inslag av nya idéer inom pedagogik och omvårdnad. Syftet med verksamheten ska inte vara att uppnå vinst. Denna principiella syn har tidigare konkretiserats som att välfärdsföretagen måste skriva in i bolagsordningen att vinst inte är deras primära syfte. I det nya programförslaget sägs vidare att vinst ska som huvudregel återinvesteras i verksamheten. Upplägg som innebär orimligt höga vinstuttag eller ränteutbetalningar, eventuellt också via så kallade skatteparadis, ska stoppas. Verksamheternas ekonomi ska redovisas öppet. Även Miljöpartiet kommer troligen att fokusera på kvalitet oavsett driftsform med förstärkta inspektioner och andra kontrollfunktioner på både nationell och kommunal nivå. Dessutom kommer man att vara positiv till åtgärder som begränsar vinstuttag och negativ till riskkapitalbolag. Vänsterpartiet Vänsterpartiet har varit konsekvent emot valfrihetsreformer inom välfärdssektorn. Idag är partiets huvudkrav nej till vinster i välfärden. I partiets nya utbildningspolitiska program skriver man: Ökade valmöjligheter och introduktionen av fristående skolor har förstärkt sorteringen. Det måste leda till en omprövning av skolpolitiken. Man vill vidare att kommunerna ska ges vetorätt vid nyetablering av fristående skolor. Vidare anser man det vara oacceptabelt att skolor drivs som aktiebolag. I juli 2012 gav man ut rapporten: En välfärd fri från kommersiella intressen. Där vill man att välfärden ska avkommersialiseras Man föreslår en lag mot att skattebetalar- 20

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Grupparbete Jobbet och samhället

Grupparbete Jobbet och samhället Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD - INTE STORA VINSTER BRA VÅRD FÖRE SKATTESÄNKNINGAR OCH PRIVATISERINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (7) EN

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

MEDBORGARNAS ATTITYDER TILL VÄLFÄRD OCH VINSTLÄCKAGE UR VÄLFÄRDEN. Novus Opinion

MEDBORGARNAS ATTITYDER TILL VÄLFÄRD OCH VINSTLÄCKAGE UR VÄLFÄRDEN. Novus Opinion MEDBORGARNAS ATTITYDER TILL VÄLFÄRD OCH VINSTLÄCKAGE UR VÄLFÄRDEN Novus Opinion Katalys har gett Novus opinion i uppdrag att undersöka hur väljaropinionen ser ut i några centrala välfärdsfrågor och vilket

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Stort stöd för rätten att välja skola

Stort stöd för rätten att välja skola Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN Budgetdag 2017 Lennart Hansson Budgetdag VÄLKOMMEN 1 På agendan nationellt Ny redovisningslag Översyn utjämningssystemet Ny Kommunallag 1/1 2018 Strukturförändringar Reglering av externa leverantörer Tillitsbaserad

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting

Köp av verksamhet. kommuner och landsting Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 211 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 211 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2012-09-25 p 21 Handläggare: Peter Ölund Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) DNR FI2016/04014/K PRO DNR 16-165 2017-02-23 Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Pensionärernas

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0383 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

2008 års ekonomiska vårproposition

2008 års ekonomiska vårproposition Utbildningsutskottets yttrande 2007/08:UbU3y 2008 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Dnr 2015/0236 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Privat utförare... 2 3. Programmets omfattning... 2 4. Styr- och uppföljningsprocessen... 2 5.

Läs mer

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5 Sida 1/5 Policy för konkurrensprövning Inledning Öppenhet för alternativa driftsformer Ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet Egen regi eller alternativ driftsform? Kommunens välfärdsverksamheter

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar. 1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna

Läs mer

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte mna mna Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte Vinsten till välfärden Varje dag, året runt producerar stiftelser, ideella föreningar, kooperativa företag

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser.

vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser. Privat vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser. I din hand håller du 2013 års Privat Vårdfakta. Här summeras den svenska privata

Läs mer