Smärtan i relation till aktiviteter i vardagen hos personer med RA,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärtan i relation till aktiviteter i vardagen hos personer med RA,"

Transkript

1 Smärtan i relation till aktiviteter i vardagen hos personer med RA, en scoping review HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Laura Fogh Henriksen HANDLEDARE: Inger Ahlstrand JÖNKÖPING 2019, juni

2 Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardagsaktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardagsaktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utförande av aktiviteter trots smärta. Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. Nyckelord: aktivitetsutförande, aktivitetsvärde, aktivitetsbalans, smärthantering, hanteringsstrategier

3 Summary Title: Pain in relation to everyday activities in persons with RA, a scoping review Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activities affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activities as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO. Keywords: activity performance, activity value, activity balance, pain management, copingstrategies

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Summary... 3 Inledning... 1 Bakgrund... 2 Aktiviteter... 2 Reumatoid artrit... 4 Smärta... 5 Smärtans påverkan på aktiviteter... 5 Syfte... 7 Material och metod... 8 Metod... 8 Urval... 8 Datainsamling... 9 Databearbetning Etiska överväganden Resultat Demografi för artiklarna Smärta påverkar vardagsaktiviteter Vardagsaktiviteter påverkar smärta Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Betydelse for arbetsterapi Förslag på vidare forskning Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga

5 Inledning RA (reumatoid artrit), eller ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till symptom, häribland smärta (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). Patienter beskriver smärta som den största problematiken vid RA (Shlotzhauer, 2014; Taylor et al., 2010). Senaste årtionden har behandlingsmetoder för RA utvecklats signifikant (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013), dock kan personer med RA fortfarande uppleva komplikationer som smärta (McInnes, Combe & Burmester, 2013; Sverker et al. 2015). Persson, Andersson och Eklund (2011) har gjort en studie som visar att smärta påverkar aktiviteter, då smärtan bland annat kan leda till en långsammare takt och prioritering av aktiviteter i vardagen. Syftet med denna studie var att göra en översikt över artiklar där relationen mellan smärta och aktiviteter beskrivs hos vuxna personer med RA. Studien kommer att ta upp hur smärta påverkar aktiviteter, hur aktiviteter påverkar smärta samt vilka strategier som används av personerna för att hantera aktiviteter trots smärta. Detta kommer att ske genom en genomgång av aktuella artiklar inom området. Värdet av denna scoping review blir att fungera som en sammanställning av aktuella artiklar och deras innehåll gällande syftet och frågeställningarna i detta arbete. Nyttan av studien på individnivå kommer förhoppningsvis att vara att kunna informera personer med RA och närstående om relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter. Studien kommer att kunna användas för att informera om vad dessa personer behöver vara uppmärksamma på samt olika strategier, som kan användas av personer med RA för att underlätta vardagen. Då RA påverkar arbetsförmågan (Kim, Kaneko & Takeuchi, 2017; Vilsteren et al., 2015) är studien relevant på samhällsnivå, för att kunna förbättra förutsättningarna för arbete hos personer vid RA. Detta ska studien förhoppningsvis bidra med genom att informera om relationen mellan smärta och aktivitet samt strategier som kan användas för att underlätta vardagen. På professionsnivå kan studien gynna arbetsterapeuter i arbetet med personer med RA genom att fylla ett kunskapsglapp och ge kunskap om strategier som kan användas. Det kommer att vara arbetsterapeutens uppgift att individanpassa, lära ut och integrera dessa strategier i personernas vardag. 1

6 Bakgrund Aktiviteter Definitionen av aktivitet Enligt den aktivitetsbaserade begreppsmodellen, ValMO (= The Value and Meaning in Occupation), formas människans liv genom ett komplext samspel mellan valda valfria och/eller obligatoriska aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitet beskrivs ofta inom arbetsterapi med hjälp av en dynamisk systemteori, denna systemteori innefattar aspekterna människa, omgivning samt utförande av aktiviteter. Den dynamiska systemteorin innebär att individens görande styrs av dennas unika förutsättningar, preferenser, erfarenheter samt beteende. Omgivningen där individen befinner sig erbjuder alltid nya möjligheter, krav, begränsningar och utmaningar. Detta ständiga samspel mellan människa och omgivning gör att varje gång någonting utförs ger det individen en upplevelse och erfarenhet samtidigt som omgivningen reagerar tillbaka på utförandet. Beroende på upplevelsen och reaktionerna vid tidigare aktiviteter präglas individens nästa val av aktivitet och utförande av denna aktivitet (Erlandsson & Persson, 2014). ValMO beskriver att det finns uppgifter. Uppgifter är sådana som finns och kan utföras i den omgivning där individen befinner sig. Dessa kan variera i mängd och karaktär beroende på omgivningen och de kan vara stimulerande såväl som krävande för individen. Det som sedan i ValMO beskrivs som aktiviteter är de uppgifter som individen väljer att utföra. Det är när en uppgift väljs av individen som den blir en personlig aktivitet gällande motiv, utförande och upplevelse. Det är då som den dynamiska systemteorin kring människan, omgivningen och utförande av aktivitet menar att en uppgift blir en aktivitet (Erlandsson & Persson, 2014). Ett exempel från ValMO på uppgifter och aktiviteter kan vara att en individ kommer till en bensinstation. Det finns många olika aktiviteter i denna omgivning, en av de första som det tänks på är kanske att tanka bilen. En annan uppgift kan också vara att fylla luft i däcken på bilen eller pumpa sin cykel. Om det finns en butik kan man också välja att köpa godis, kaffe eller en tidning. Det är även möjligt att köpa mat på många bensinstationer. Det finns andra uppgifter som att tvätta hela bilen eller att tvätta rutor. Det är också möjligt att vila lite. En annan uppgift är att betala i kassan. Alla dessa är uppgifter som erbjuds av omgivningen där individen befinner sig och som kan bli aktiviteter. Ofta väljer inte individen att utföra alla dessa uppgifter, utan vissa väljs ut beroende på individens syfte med att åka till bensinstationen. Det är inte förrän individen väljer att utföra dessa uppgifter som de blir aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitetskategorier enligt ValMO I ValMO delas aktiviteter in i fyra kategorier som är: skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, lekaktiviteter samt rekreativa aktiviteter. Skötselaktiviteter innefattar att tillfredsställa de basala behoven som människan har samt utföra rutiner som måste upprätthållas för att bibehålla hälsa och välmående. Dessa aktiviteter kan bland annat vara att sköta sin hygien, ta hand om barn och husdjur eller sköta ekonomin. Dessa aktiviteter blir ofta en vana och på så sätt blir de även en del av den dagliga rutinen. Arbetsaktiviteter är sådana aktiviteter som måste utföras för att 2

7 kunna försörja sig, dessa aktiviteter kan vara direkt eller indirekt relaterade till att kunna försörja sig. Aktiviteter i denna kategori kan vara betalad arbete, som är en aktivitet relaterad till försörjningen. Indirekta aktiviteter kan vara utbildningsaktiviteter, som gör att det i framtiden är möjligt att tjäna pengar, eller det kan exempelvis vara att en person i hemmet tvättar, städar och lagar mat, så att partnern kan tjäna pengar utanför hemmet, vilket ger försörjning. Under kategorien lekaktiviteter hör sådana som ger en upplevelse av lek och tillfredsställelse, dessa ger möjlighet att tillfälligt åsidosätta regler och sociala normer. Lekaktiviteter kräver ofta en stor mängd av uppmärksamhet och fokus från den som utför aktiviteten. I lekaktiviteterna skapas egna upplevelser och idéer kring den omgivande miljön, vilken är nära kopplad till människans personliga utveckling. Lekaktiviteter kan vara att exempelvis leka med barnen i sandlådan, att för glädjens skull skapa ett sorteringssystem för frimärken, dansa på en fest eller måla en tavla. Rekreativa aktiviteter är sådana som individen själv väljer att utföra. Dessa aktiviteter liknar i hög grad lekaktiviteter, men skiljer sig på det sätt att de ofta är mera avslappnade och kräver mindre uppmärksamhet och fokus från den som utför aktiviteten. Ett typisk exempel på en rekreativ aktivitet kan vara att sitta på stranden och titta på solnedgången eller sitta i fåtöljen med en bok, vilket sedan blir en eftermiddagslur. Sömnen är i detta fall inte en del av den rekreativa aktiviteten utan sömn benämns i ValMO som en förutsättning för aktivitet. Ofta är rekreativa aktiviteter av social karaktär och kan exempelvis vara att äta middag med vänner. Sömnen är inte en aktivitet i sig utan kategoriseras i ValMO som en förutsättning för de andra aktiviteterna (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitetsvärde Enligt ValMO uppstår det vid aktivitetsutförande en upplevelse som kan beskrivas med tre olika värdedimensioner (Erlandsson & Persson, 2014). Dessa är den konkreta dimensionen, den sociosymboliska dimensionen samt den självbelönande dimensionen. Den konkreta dimensionen är den som vid aktivitetsutförande har ett synligt utfall eller resultat efter att aktiviteten har utförts. Det kan vara exempelvis vara att en positiv konsekvens uppstår eller att en negativ konsekvens uteblir. Aktiviteter med en tydlig konkret dimension kan vara att exempelvis damma av, där den tydliga positiva konsekvensen blir att dammråttorna försvinner. Den sociosymboliska dimensionen är den som innebär mindre uppenbara samt indirekta värden än den konkreta dimensionen. Denna dimensionen upplevs på en personlig nivå, som är unik för den enskilda individen, beroende på bland annat dennas bakgrund, erfarenheter och värderingar. Valet av aktiviteter, känslan vid utförande av aktiviteter samt själva aktivitetsutförandet ger individen möjlighet att kommunicera ett budskap till omgivningen. Ett exempel på detta kan vara konceptet fredagsmys, som innebär olika för olika individer. För en barnfamilj kan det betyda middag med taco eller pizza samt fredagsgodis och en film efteråt. För en tonåring kanske det innebär något helt annat som att gå på stan med vänner och festa. Den självbelönande dimensionen innebär att aktiviteten och utförandet av aktiviteten ger glädje och njutning till individen. Ofta är det just glädjen och njutningen vid aktivitetsutförandet som motiverar individen att utföra aktiviteten. Det är just det självbelönande som är det mest påtagliga aktivitetsvärdet i denna dimensionen. Aktiviteter i denna dimensionen kännetecknas vid att det varken är utmanande eller kräver någon särskild användning av förmågor. Den självbelönande dimensionen är unik för varje enskild individ, då det är upp till varje individ vilket värde som tilläggs och upplevs vid utförande av olika aktiviteter. Exempelvis kan 3

8 aktiviteter i denna dimensionen vara att ta en varm dusch eller ta en promenad i skogen (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitetsbalans Erlandsson och Persson (2014) beskriver balans i aktivitet och aktivitetsmönster. De menar att komplexiteten i aktivitetsmönstret varierar från individ till individ; varje individ har sitt eget unika aktivitetsmönster, som kan vara mera eller mindre komplext. Komplexiteten i aktivitetsmönstret beror bland annat på antalet aktiviteter som finns med, intensiteten av aktiviteterna samt krav som ställs till individen i aktiviteterna. Erlandsson och Persson (2014) beskriver att ett balanserat aktivitetsmönster, inom arbetsterapi, anses som en förutsättning för bra hälsa. Obalans i aktivitetsmönstret kan leda till ohälsa samt sämre välbefinnande. Erlandsson och Persson (2014) beskriver ytterligare att vad som är hälsa i och hur ett bra aktivitetsmönster ser ut är unikt för varje individ beroende på individens kapaciteter och möjligheter. I en konceptanalys kring begreppet aktivitetsbalans av Wagman, Håkansson och Björklund (2012) inkluderades och analyserades 43 artiklar med syfte att bestämma hur begreppet aktivitetsbalans används i publicerade artiklar, som relaterar till arbetsterapi. Resultatet var att begreppet aktivitetsbalans ofta användes på olika sätt, men att en generell beskrivning av aktivitetsbalans var att bra aktivitetsbalans var subjektivt och individuellt för varje individ. Aktivitetsbalans beskrevs bland annat som att ha balans mellan de olika aktivitetsområdena; arbete/produktiva aktiviteter, lek/fritid, vila och sömn, de olika aktivitetsegenskaperna; fysiska, mentala och sociala aktiviteter samt aktiviteter med vilande karaktär, tid i olika aktiviteter; att kunna lägga den mängd tid som för individen ansågs som rätt på olika aktiviteter. Wagman, Håkansson och Björklund (2012) definierar slutligen att aktivitetsbalans kan beskrivas som att ha rätt mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter i aktivitetsmönstret. De beskriver även att en bra aktivitetsbalans är relaterad till hälsa, välbefinnande och tillfredsställelse och tvärtom att dålig aktivitetsbalans kan leda till ohälsa, icke-välbefinnande och otillfredsställelse. Reumatoid artrit Reumatoid artrit (RA), eller ledgångsreumatism, är en autoimmun sjukdom, där kroppens immun-system börjar uppfatta friska celler som främmande och skickar ut antikroppar för att ta hand om cellerna. Detta leder till inflammation i lederna som i sin tur svullnar upp, blir varma och värkar; RA är därför även en inflammationsreaktion i lederna (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). RA är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som ofta leder till funktionsnedsättning (Aletaha, Neogi, Silman et al., 2010). RA ger ofta symptom som ledsmärtor, svullnad av leder, trötthet, stelhet och feber (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). Symptomen vid RA innebär växelvis bra och dåliga perioder (Shlotzhauer, 2014). RA är en av de vanligaste långvariga autoimmuna sjukdomarna, där uppemot 0,5 1% av vuxna drabbas (Neovius, Simard & Askling 2011; Paradowska-Gorycka et al., 2010). Det är flera kvinnor än män som drabbas av RA (Englund et al. 2010; Sokka et al., 2009). Individer kan drabbas i alla åldrar, men vanligast att den debuterar i medelåldern (Persson & Wingstrand, 2005). Personer med RA beskriver smärta som det största besväret med sjukdomen (Shlotzhauer, 2014; Taylor 4

9 et al., 2010). RA kan påverka arbetsförmågan (Kim, Kaneko & Takeuchi, 2017; Vilsteren et al., 2015). Senaste årtionden har behandlingsmetoder för RA utvecklats signifikant. Utvecklingen har skett genom att diagnosen har kunnat fastställas tidigt i sjukdomsförloppet, sjukdomsmodifierande läkemedel - DMARDs (disease-modifying anti-rheumatic drugs) - har kunnat ges i tid samt biologiska medel har introducerats. Denna utveckling har lett till minskad sjukdomsaktivitet och färre rapporterade funktionsnedsättningar (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013). I en studie av Lindén och Björklund (2010) beskrivs det att TNF-α blockare har förbättrat livet betydligt för deltagarna, dock framgår det också att det inte var alla som upplevde någon förbättring överhuvudtaget. Trots nya och bättre behandlingsmetoder upplever personer med RA alltså fortfarande symptom som exempelvis smärta som en konsekvens av RA (McInnes, Combe & Burmester, 2013; Sverker et al. 2015). Smärta Enligt Hansson (2009) är smärta är en obehaglig upplevelse både sensorisk och emotionellt. Det finns olika typer av smärta i förhållande till hur och varför smärta uppstår, beroende på detta kan smärtan upplevas som olika (Hansson, 2009). Smärtan som uppstår vid RA är nociceptiv, det vill säga smärta som uppstår som följd av faktisk eller potentiell vävnadsskada. Det är nociceptorerna, som utgörs av fria nervänder, som aktiveras av stimuli, som hotar att skada vävnaden (Hansson 2009). Smärtans påverkan på aktiviteter I en studie av Persson, Andersson och Eklund (2011) beskrivs det hur individer anpassar sitt görande i vardagen efter den upplevda smärtan. För att anpassa sig till den kroniska smärtan hade många behövt ändra på vardagliga livet, vilket innebar bland annat vilka aktiviteter som utfördes och hur de utfördes. För många av deltagarna ledde smärtan till begränsning i styrka, kroppsmobilitet och uthållighet samt även aktivitetsutförande. Många av deltagarna hade fått lämna jobb eller minska arbetstiden, medan en stor del även hade fått ge upp en del av sina sociala aktiviteter och kontakter. Trots smärta valde deltagarna att ibland utföra vissa aktiviteter ändå, detta kunde exempelvis vara att surfa på datorn, fysiska aktiviteter, sport, kortspel, bingo eller att läsa en bok. Dessa aktiviteter gjorde i många fall att deltagarna glömde bort smärtan och på så sätt gav dem en distraktion från smärtan. Deltagarna upplevde att det var värd att utföra aktiviteterna, då de ledde till en positiv upplevelse eller konsekvens eller att de var särskild viktiga för dem. I många fall kunde aktiviteterna kanske leda till ökad smärta i efterhand, men deltagarna valde att prioritera dessa aktiviteter ändå trots smärtan (Persson, Andersson & Eklund, 2011). Smärtan ledde för många av deltagarna främst till negativa konsekvenser, men det fanns även några positiva konsekvenser. Många hade upplevt att improvisationsförmågan blev bättre, då de hade varit tvungna att lära sig improvisera i vardagen, då smärtan ofta var oförutsägbar. Flera av deltagarna hade även lärt sig att uppskatta icke-materiella kvaliteter och det vanliga och lilla 5

10 i vardagen, som exempelvis skönheten i naturen, en promenad med hunden eller en lugn fikastund med kaffe och avslappning kanske tillsammans med någon närstående. Deltagarna hade i många fall lärt sig förvänta mindre av livet samt acceptera sin situation och njuta av det positiva i den situationen de befinner sig i efter egna förutsättningar (Persson, Andersson & Eklund, 2011). 6

11 Syfte Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Denna studie syftar på att undersöka och besvara följande frågeställningar: 1. Hur ser de valda artiklarna på om smärta påverkar vardagsaktiviteter hos personer med RA? Och i så fall hur? 2. Hur ser de valda artiklarna på om vardagsaktiviteter påverkar smärta hos personer med RA? Och i så fall hur? 7

12 Material och metod Metod Metoden scoping review har använts i denna studie för att kartlägga, sammanfatta samt i förlängningen sprida kunskap om hur smärta påverkar vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA samt för att identifiera forskningsgap inom området (Arksey & O Malley, 2005). Colquhoun et al. (2014) beskriver scoping review på följande sätt: Scoping review or scoping study is a form of knowledge synthesis that addresses an exploratory research question aimed at mapping key concepts, types of evidence, and gaps in research related to a defined area or field by systematically searching, selecting, and synthesizing existing knowledge (s. 1292). I denna scoping review har Arksey och O Malleys (2005) metod använts. Metodbeskrivningen av Arksey och O Malley (2005) har kompletterats med rekommendationer av Colquhoun et al. (2014) och Levac, Colquhoun och O Brien (2010). Johansson et al. (2018) har används som referensmaterial för mera konkreta definitioner av de olika stegen. Arksey och O Malley (2005) beskriver fem steg, som har använts i denna scoping review. De fem stegen är: Steg 1; Identifikation av forskningsfrågan Steg 2; Identifikation av relevanta studier Steg 3; Selektion av studier Steg 4; Kartläggning av data Steg 5; Jämförelse, sammanfattning och rapportering av resultat Urval Första steget för en scoping review är att identifiera en undersökningsfråga, som senare grundar för och styr hur sökstrategin utformas (Arksey & O Malley, 2005). Undersökningsfrågan för denna scoping review var; att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Den systematiska sökprocessen genomfördes via EBSCOhost i databaserna AMED; innehåller publicerade artiklar kring områden kopplade till medicin och alternativ till konventionell medicin, CINAHL; innehåller indexering för tidskrifter från bland annat områden som omvårdnad, biomedicin samt alternativ- och kompletterande medicin, MEDLINE; innehåller artiklar kring medicin, omvårdnad, tandvård, veterinärvård, sjukvårdssystemet, preklinisk vetenskap, etc. Samtliga av dessa databaser är relevanta databaser för arbetsterapi- och omvårdnadsforskning (Taylor, 2007). Sökord och sökkombinationer som användes vid sökningen framgår av tabell 1. Avgränsningar som användes vid samtliga sökningar var studier publicerade mellan 2009 och 2019, skrivna på engelska och peer-review. För att kunna exkludera irrelevanta artiklar utarbetades ytterligare inklusions -och exklusionskriterier (Arksey & O Malley, 2005), som framgår av tabell 2. 8

13 Tabell 1. Sökord och sökkombinationer. Sökord Kod Antal träffar rheumatoid arthritis S OR arthritis, rheumatoid OR (arthritis AND rheumatology) activities of daily living S OR daily life (activity OR activities) AND participation S S2 OR S3 S Pain S S1 AND S4 and S5 S6 131 S6 i abstract NOT children NOT juvenile NOT treatment S5 39 Tabell 2. Inklusions -och exklusionskriterier Inklusionskriterier Personer med RA Vuxna (över 18) som målgrupp Både kön Kvalitativa och kvantitativa studier Publicerade Skrivna på engelska Peer-review Exklusionskriterier Personer utan diagnos RA Barn som målgrupp Studier som handlar om behandling Studier som handlar om sjukdomsaktivitet Studier som handlar om intrument Litteraturöversikter och icke-systematiska litteraturöversikter Inklusionskriteriet för publiceringsåret 2009 till 2019 valdes då studier visar att behandlingsmetoder för RA har utvecklats signifikant de senaste årtionden (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013). Datainsamling Den slutgiltiga sökningen utfördes den 30 april Sökningen ägde rum i de utvalda databaserna AMED, CINAHL och MEDLINE med de utvalda sökorden och sökkombinationerna som framgår av tabell 1. Vid denna sökning uppkom 39 artiklar, av dessa var det två artiklar som var dubbletter. Dessa två sorterades bort och de återstående 37 artiklarna granskades i titel, nyckelord och abstrakt. Denna granskning gjordes av författare och handledare för att säkra relevansen av artiklarna som inkluderades och för att stärka tillförlitligheten i trovärdighetsbegreppen (Kristensson, 2014). En artikel var inte skriven på engelska, trots inställningarna vid sökningen, denna exkluderades först. Övriga artiklar som exkluderas vid granskning i titel, nyckelord och abstrakt var sådana som handlade om behandling av RA, sjukdomsaktivitet, utvärdering av mätinstrument, sådana där målgruppen inte uppfyllde inklusionskriterierna och 9

14 artiklar som på annat sätt inte var relevanta för studiens syfte. Av de 37 artiklarna som granskades i titel, nyckelord och abstrakt inkluderades det nio artiklar, som sedan granskades i fulltext av författaren. Av dessa nio artiklar exkluderades tre av artiklarna, då de inte besvarade studiens syfte i tillräcklig hög grad. Avslutningsvis gjordes en manuell sökning i referenslistor och i citeringsdatabasen Scopus. Vid denna sökningen uppkom det fyra artiklar, som valdes ut och inkluderades i studien. Sammanlagt inkluderades det, från systematisk och manuell sökning, tio artiklar i studien. Flödesschema över sökstrategi och urval av artiklar redovisas i figur 1. Figur 1. Sökstrategi och urval av artiklar (Forsberg & Wengström, 2015) Databearbetning Alla inkluderade artiklar genomlästes i fulltext av författaren ett flertal gånger för att säkerställa relevansen av den enskilda artikeln i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Därefter extraherades först nyckeldata från artiklarna och fördes in i en tabell (Arksey & O Malley, 2005)(bilaga 1). Data som fördes in i tabellen var kvalitativ deskriptiv data; förstaförfattaren, publiceringsår, syfte, studiedesign, urval, resultat samt etik. Bilaga 1 fungerar som en översikt över de inkluderade artiklarna. Sedan fulltextlästes artiklarna igen, denna gång med avsikt att fastställa hur artiklarna besvarar syftet och frågeställningarna för scoping reviewen. Dessa fynd kategoriserades inom olika nyckelområden och kategorier utifrån relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA (Arksey & O Malley, 2005), vilket redovisas i resultatavsnittet. 10

15 Etiska överväganden Alla artiklar som används i denna scoping review är granskade och accepterade genom peer review. Peer review innebär att artikeln har genomgått en granskning av experter innan för att den ska bli godkänd för publicering. En trovärdighetsgranskning av artiklarna som inkluderades i denna scoping review har redan tidigare gjorts innan publicering, då alla inkluderade artiklar är peer review (Codex, 2009), det har därför inte gjort någon ytterligare trovärdighetsgranskning av författaren. Denna scoping review har tagit upp etiska övervägande enligt Forsberg och Wengström (2015). Detta har gjorts genom urvalet av artiklar, där de artiklar som har inkluderats i denna scoping review har tillstånd från etisk kommitté och/eller att det har gjorts noggranna etiska övervägande som redovisas i artikeln. Etiska övervägande i den enskilda inkluderade artikel redovisas i bilaga 1. 11

16 Resultat Resultatet av denna scoping review har presenterats i två olika delar med en numerisk och en tematisk del enligt Arksey och O Malley (2005). Den numeriska delen, som har gjorts utifrån artiklarnas kvantitativa innehåll, presenteras först. Sedan presenteras den tematiska delen, som i första steget har gjorts deduktivt utifrån frågeställningarna och därefter induktivt utifrån det kvalitativa innehållet i artiklarna, som motsvarar syftet och frågeställningarna för denna scoping review. Det tematiska innehållet redovisas, förutom i text, i figur 2. Figur 2: Resultatöversikt över det tematiska innehållet Demografi för artiklarna I studien inkluderades det totalt 10 artiklar Ett flertal länder var representerade i artiklarna, övervägande från Sverige (n = 6), men även från Norge (n = 1), Slovakien (n = 1), England (n = 1). En av de inkluderade artiklarna gjordes i ett flertal länder; USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien samt Spanien. I ett flertal artiklar är det samma personer som har varit medförfattare. De som har varit medförfattare till tre eller flera artiklar är Thyberg (n = 6), Björk (n = 5), Falkmer (n = 4) och Ahlstrand (n = 3). Artiklarna var jämnt fördelade mellan kvantitativ (n = 5) och kvalitativ (n = 5) studiedesign. Av de med kvantitativ design använde sig fem av enkäter eller frågeformulär, en av dessa var intervjubaserad och en annan av dessa använde även ett test för att mäta fingerfärdighet. Av de med kvalitativ design använde sig fem av semistrukturerade intervjuer, två av dessa genomfördes som fokusgrupper och de övriga tre som intervjuer med den enskilda deltagaren. I artiklarna med kvantitativ design varierande deltagarantalet mellan 100 och 1958 deltagare. Tre av fem artiklar hade under 300 deltagare, de övriga två hade över 700 deltagare. I de med 12

17 kvalitativ design var antalet deltagare mellan 8 och 59. Tre av fem hade över 30 deltagare, de övriga två studierna hade under 30 deltagare. I sju av artiklarna var båda könen representerade, medan endast kvinnor representerades i två och endast män representerades i en. I artiklarna där båda könen var representerade var det fortfarande övervägande kvinnliga deltagare, där artikeln med minst andel kvinnliga deltagare uppgick till 58% och den med näst minst andel kvinnliga deltagare uppgick till 68%. Åldern för deltagarna i de olika artiklarna varierade mellan 18 och 80 år. Smärta påverkar vardagsaktiviteter Smärta som en barriär för aktivitet Samtliga artiklar beskriver att det finns en relation mellan smärta och vardagsaktiviteter och/eller viktiga aktiviteter i vardagen. De olika artiklarna beskriver hur smärta kan påverka aktiviteter och/eller hur aktiviteter i sin tur kan påverka smärta. De olika artiklarna tar upp olika aspekter av hur smärta och aktiviteter påverkar varandra. Det beskrivs i alla artiklar att det finns ett negativt samband mellan smärta och aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Ahlstrand et al., 2017; Barns et al., 2015; Benka et al., 2016; Bergström et al., 2017; Packer et al., 2016; Reinseth et al., 2011; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2016; Östlund et al., 2017). I två av artiklarna beskrivs det tydligt att på grund av smärta kan deltagarna inte göra allt som de vill och/eller behöver göra i det vardagliga livet (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Smärta ledde i vissa fall till försämrad greppförmåga, vilket även försämrade utförandet av vardagliga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Packer et al., 2016). Oförutsägbarheten av symptom, häribland smärta, kunde göra det svårare och ibland omöjligt för deltagarna att vara delaktiga i vardagen och vardagliga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Även förväntad smärta vid utförandet av aktiviteter påverkade i vissa fall deltagarna, vilket i sin tur gjorde att aktiviteterna inte utfördes (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Flera av artiklarna beskriver att för att klara av aktiviteter, var det nödvändigt för deltagarna att anpassa aktiviteterna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al. 2017). Aktiviteterna kunde anpassas på flera olika sätt av deltagarna, detta kunde ske genom att modifiera aktiviteten till att vara mindre fysiskt krävande (Ahlstrand et al., 2017), genom att anpassa tidsaspekten, exempelvis mängden av aktiviteter, tid i aktiviteter, mellan aktiviteter, paus i aktiviteter samt paus mellan aktiviteter (Östlund et al., 2017). Anpassning kunde också ske genom att välja bort eller inte delta i vissa aktiviteter längre, vilket i vissa fall kunde leda till sorg och besvikelse för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Aktiviteter anpassades på daglig basis för att bemöta deltagarnas förmåga den aktuella dagen (Ahlstrand et al., 2012; Östlund et al., 2017). Typer av aktiviteter som påverkas av smärta I ett flertal artiklar beskrivs det att smärta påverkar social delaktighet och sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Benka et al., 2016; Bergström et al., 2017; ; Strand et al., 2015). Benka et al. (2016) beskriver att det finns ett samband mellan smärta och social delaktighet, där de deltagare som rapporterade större begränsning i social delaktighet även hade 13

18 en tendens att bland annat rapportera mera smärta. I flera av de andra artiklarna beskrivs smärta som en negativt påverkande faktor för social delaktighet och sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017), exempelvis kunde smärta i fötterna leda till begränsningar i många sociala aktiviteter; detta kunde vara promenader eller shopping med vänner, där smärtan gjorde aktiviteten outhärdlig (Ahlstrand et al., 2012). Et annat exempel är lek med barn eller barnbarn (Bergström et al., 2017; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017). Smärtan var ofta oförutsägbar, vilket gjorde det svårt att planera och hantera sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Strand et al., 2015). För många kunde det vara svårt att delta i sociala aktiviteter på grund av planerade aktiviteter och/eller klädselkod, exempelvis typ av sko, under den sociala aktiviteten (Bergström et al., 2017). I en studie beskrivs det att 68% av deltagarna dolde sin smärta från andra, 54% kände att familj och vänner inte förstod smärtan och den fatigue, som de upplevde, samt att 32% kände att deras närmaste relationer hade påverkats, genom att de exempelvis inte kunde leka med sina barn eller barnbarn (Barns et al., 2015). Handskakningar nämndes i två artiklar som smärtsamma, vilket påverkade deltagarna i sociala situationer och aktiviteter (Östlund et al., 2016; Östlund et al., 2017). Flera av artiklarna beskriver att det finns ett negativt samband mellan smärta och fritidsaktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Reinseth et al., 2011; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017;). Ahlstrand et al. (2012) beskriver att fritid och rekreativa aktiviteter anpassades till personlig förmåga på dagligt basis, då aktiviteter under perioder med svår smärta var negativt påverkade. I en av artiklarna beskrivs det att 31% av deltagarna upplevde att deras favorithobby var smärtsam att utföra (Strand et al., 2015). Resor beskrivs som problematiska för deltagarna, exempelvis då det ofta innebar långa resor och att sova i en obekant säng, vilket kunde leda till smärta för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Aktiviteter som påverkades kunde vara favorithobby (Strand et al., 2015) såväl som aktiviteter med barn (Bergström et al., 2017). Reinseth et al., (2011) beskriver att de deltagarna som utförde en större andel av fritidsaktiviteter upplevde mindre smärta och fatigue samt en högre grad av funktionalitet i vardagliga aktiviteter, medan de som var mindre aktiva upplevde en högre grad av smärta och fatigue samt sämre funktionalitet i vardagliga aktiviteter. De som var mera aktiva utförde en större mängd av fysiskt ansträngande aktiviteter, som exempelvis trädgårdsarbete, skidåkning eller dans, än de som var mindre aktiva, som exempelvis ofta utförde aktiviteter som att promenera eller inreda. 45,6% av de aktiva deltagarna tränade på något sätt, medan endast 12,8% av de mindre aktiva utförde träning. (Reinseth et al., 2011). Hushållssysslor påverkades också av smärta (Ahlstrand et al., 2012; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017). Strand et al. (2015) beskriver att 39% av deltagarna upplevde smärta, svårigheter eller hade slutat helt med att utföra hushållssysslor. Det beskrivs även att 16% upplevde samma svårigheter i samband med matlagning (Strand et al., 2015). Exempel på hushållssysslor nämns i Östlund et al. (2017) som att skala potatis eller dammsuga. Hushållssysslor tog för deltagarna längre tid att utföra för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012). 14

19 Vardagsaktiviteter påverkar smärta Aktiviteter leder till ökad smärta Flera av artiklarna beskriver att utförandet av aktiviteter kunde leda till ökad smärta (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Symptomfria perioder ledde ofta till överaktivitet bland deltagarna, där de utförde för stor mängd av aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Det beskrivs att under symptomfria perioder är det lättare för deltagarna att utföra aktiviteter och vara delaktig i vardagen utan behov att ta hänsyn och anpassa sig (Barns et al. 2015). Vidare beskrivs att i vissa sammanhang utfördes aktiviteter inte, då de kunde leda till ökad smärta, (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). I andra sammanhang genomfördes aktiviteter trots att de kunde leda till ökad smärta i efterhand eller under utförandet, till exempel skidåkning. Dessa aktiviteter utfördes för att de ansågs som så viktiga och värdefulla för deltagarna att de var värda smärtan som uppstod efteråt (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Strategier som används för att hantera smärta i aktivitetssituationer Aktiviteter som distraktion från smärta Flera av artiklarna beskriver att aktiviteter användes av deltagarna som en distraktion från smärta (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Innehållet i artiklarna visar att deltagarna utförde olika typer av aktiviteter. Flera av artiklarna beskrevs att sociala aktiviteter kunde användas som distraktion från smärta eller minskning av smärtans inflytande, till exempel en aktivitet som att leka med barnen eller barnbarnen. Ofta var aktiviteterna sådana där deltagarna kommunicerade eller interagerade med andra på något sätt (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Det beskrevs att kreativa aktiviteter där händerna användes ofta var en distraktion från smärta för deltagarna, dessa aktiviteter kunde exempelvis vara bakning, stickning, målning eller trädgårdsarbete (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). Flera artiklar visar att fysiska aktiviteter kunde användas som distraktion från smärta, exempelvis kunde dessa aktiviteter vara i form av sport som vattenaerobic eller qigong, eller något helt annat som att renovera bilar (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). De fysiska aktiviteterna fungerade även som träning, vilket i sin tur hjälpte deltagarna med att underhålla fysisk kapacitet och förbättra välmående, till exempel att promenera i egen takt (Ahlstrand et al., 2012). En artikel beskrev även att arbete användes som distraktion från smärta för att byta fokus till något annat (Ahlstrand et al., 2012). Övriga strategier för utförande av aktiviteter trots smärta Det beskrevs i ett antal artiklar att deltagarna valde att utföra vissa aktiviteter trots att de upplevde smärta eller visste om att aktiviteten skulle leda till ökad smärta efteråt (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Ofta ansågs dessa aktiviteter i artiklarna som viktiga och med ett visst värde för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017). En av artiklarna beskriver att golf och trädgårdsarbete var aktiviteter, som för deltagarna var så viktiga att utförandet av dem var värda smärtan som följde i efterhand (Ahlstrand et al., 2012). En annan artikel beskriver att en kvinna valde att åka skidor, då hon tyckte att det var roligt fast hon visste att det skulle leda till mera smärta (Barns et al., 2015) För en annan kvinna var hennes mammaroll så viktig för henne att utförandet av aktiviteter i relation till den rollen var viktigare än smärtan som följde (Barns et 15

20 al., 2015). Deltagarna i flera artiklar gav uttryck för att det inte gick att låta smärta ta över hela livet, utan det var viktigt att lära sig acceptera smärtan och leva vidare (Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Flera andra strategier användes av deltagarna för att hantera smärta i aktivitetssituationer (Ahlstrand et al., 2017; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Personliga faktorer som smärtacceptans och self-efficacy beskrivs som faktorer som har signifikant samband med utförandet av aktiviteter (Ahlstrand et al., 2017; Reinseth et al., 2011). Det beskrivs att personliga faktorer som self-efficacy och smärtacceptans är medlare mellan smärta och utförandet av viktiga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2017). Deltagare som utförde många aktiviteter hade generellt bättre self-efficacy gällande bland annat smärta (Reinseth et al., 2011). En artikel beskriver att smärtstillande var ett sätt att möjliggöra livet med RA. Smärtstillande användes av deltagarna antigen reaktivt under en aktivitet eller preventivt före en aktivitet. Smärtstillande kunde underlätta aktivitetsutförandet vid aktiviteter som möjligen medförde smärta för deltagarna (Östlund et al., 2016). En annan strategi som användes var att dricka alkohol för att lindra smärta, vilket dock i vissa fall kunde leda till ökad smärta efteråt (Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). 16

21 Diskussion Metoddiskussion Arbetet utformades efter Arksey och O Malley (2005) som metodbeskrivning och med rekommendationer av Colquhoun et al. (2014) och Levac, Colquhoun och O Brien (2010), samt med Johansson et al. (2018) som referensmaterial för mera konkreta definitioner av de olika stegen i metoden. Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserade på att undersöka om och i så fall hur smärta påverkar vardagsaktiviteter samt om och i så fall hur vardagsaktiviteter påverkar smärta. Syftet med och frågeställningarna för studien besvarades genom att sammanställa befintliga artiklars resultat. Metoden scoping review ansågs vara den bästa metoden för att besvara studiens syfte och frågeställningar, då den avser att sammanställa befintliga artiklar (Arksey & O Malley, 2005). Vid databassökningen uteslöts artiklar utifrån exklusionskriterier samt sådana som vid fulltextläsning inte besvarade studiens syfte. Tre olika databaser användes vid sökningen, som gjordes parallellt i dessa databaser via sökmaskinen EBSCOhost. EBSCOhost sammanställde resultaten från de olika databaserna och sorterade bort dubbletter i de flesta fall förutom i enstaka tillfällen, där dubbletter sorterades bort manuellt. Endast 39 artiklar återstod vid den systematiska sökningens slut, vilket är ett relativt litet antal; ett större antal träffar hade varit önskvärt. En manuell sökning gjordes utifrån inkluderade artiklar, vilken genomfördes i referenslistor samt i citeringsdatabasen Scopus. Genom att ha gjort begränsningar i inklusions- och exklusionskriterier kan vissa relevanta artiklar ha blivit uteslutna. Ett utökat årsintervall hade eventuellt gjort att flera artiklar hade kunnat inkluderas från både den systematiska och manuella sökningen, men relevansen och aktualiteten av artiklarna hade i så fall blivit mindre. Artiklar från tidigare än 2009 sorterades bort, då endast aktuella och relevanta studier skulle inkluderas i denna studie, eftersom behandlingsmetoder vid RA har utvecklades signifikant under de senaste årtiondena (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013). Det gjordes ingen pilotsökning, vilket rekommenderas (Forsberg & Wengström, 2016; Levac, Colquhoun & O Brien, 2010). En pilotsökning hade kunnat göra att flera sökord och databaser kanske hade identifierats, vilket hade kunnat leda till flera träffar vid sökningen. En diskussion med en bibliotekarie vid Jönköping University gjordes, men det ledde inte heller till flera sökord eller databaser, och därav ingen utökning av sökningen. Största delen av artiklarna i studien var gjorda i nordiska länder, varav sex stycken i Sverige och en i Norge, vilket ger en liten variation i de inkluderade artiklarna. Flera av de olika inkluderade artiklarna hade även samma författare, exempelvis är Ahlstrand och Thyberg författare som finns med i flera olika artiklar, vilket är ytterligare en faktor som leder till en liten variation (Kristensson, 2014). Alla artiklarna som inkluderades var alla peer review och etiskt godkända. Hänsyn togs till trovärdighetsbegreppet enligt Kristensson (2014) i studiens olika delar på olika sätt. Genom att arbetet har gjorts av endast en författare kan tillförlitligheten i resultatet ha påverkats. Tillförlitligheten kan ha påverkats i samband med sökningen, där det endast fanns 17

22 en författare som fulltextläste och analyserade artiklarna. För att kompensera och stärka tillförlitligheten var handledaren för arbetet med vid abstraktläsningen och inkluderade samt exkluderade här artiklar tillsammans med författaren. För att stärka tillförlitligheten ytterligare beskrevs och redovisades sökprocessen noga. Överförbarheten i studien säkerställdes genom en noggrann redovisning av sökprocess samt inkluderade artiklar. Verifierbarheten i resultatet kan ha påverkats av att endast en författare har tolkat och redovisat materialet, vilket kan ge en ensidig tolkning, som kan undvikas genom att det finns flera författare vid både sökning och bearbetning. Giltigheten i studien stärktes genom att alla de inkluderade artiklarna var relativt nya; från 2009 och fram. Då studien är en scoping review, kan resultatet dock inte generaliseras på samma sätt som en kvantitativ eller kvalitativ studie. Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva hur relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserade på hur smärta påverkar vardagsaktiviteter hos personer med RA och hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos personer med RA. Resultatet visade att smärta har en negativ effekt på vardagsaktiviteter och utförandet av dessa. Det är olika aktiviteter och typer av aktiviteter som beskrivs att påverkas från artikel till artikel och individ till individ. Resultatet visade dessutom att aktiviteter i vardagen kan ha båda positiv och negativ effekt på smärta. Detta genom att aktiviteter kan leda till ökad smärta, men också att aktiviteter kan användas för att hantera smärta. Smärta påverkar vardagliga aktiviteter Resultatet visade att smärta har en negativ effekt på vardagliga aktiviteter. Trots nya och förbättrade behandlingsmetoder (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013) är smärta fortfarande en problematik vid RA. Smärta hindrar aktiviteter och aktivitetsutförande, i vissa fall är det förväntad smärta som kan vara ett hinder. Lindén och Björklund (2010) har gjort en studie, där effekten av TNF-α blockare påvisas. Denna studie omfattar 15 deltagare, varav en av dessa inte har upplevt någon effekt av behandlingen utan är kvar i samma skede som innan. Studien av Lindén och Björklund stödjer resultatet i denna scoping review, då även de visar att trots nya och förbättrade behandlingsmetoder, som hjälper en stor del utav individerna med RA, är det fortfarande vissa som upplever symptom och svårigheter, som är kopplade till smärta i samband med RA. De aktiviteterna som påverkas negativt av smärta kan vara olika. Artiklarna beskriver olika aktiviteter och olika typer av aktiviteter. De typerna av aktiviteter som artiklarna tar upp är: sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter och hushållssysslor som olika kategorier. I ValMO beskrivs det att aktiviteter kan delas in i de olika kategorierna; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, lekaktiviteter och rekreativa aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Då ValMO tillägger aktiviteter ett personligt värde är det ofta som aktiviteter kategoriseras utifrån individens värdering och upplevelse av aktiviteter, varför samma aktivitet skulle kunna tillhöra olika kategorier för olika individer, beroende på hur individen värderar aktiviteten (Erlandsson & Persson, 2014). Aktiviteter som i denna studie har kategoriserats som sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter eller hushållssysslor och som är i samma kategori med denna indelning, skulle med ValMOs indelning kanske bli olika kategorier. Sociala aktiviteter kan exempelvis vara en 18

23 middagsbjudning och lek med barnen i en vattenpark, enligt ValMO skulle dessa kategoriseras som rekreativ aktivitet (middagsbjudning) och lekaktivitet (lek med barnen) och hamnar alltså på så sätt under två olika kategorier. Trädgårdsarbete är en aktivitet som i denna studie ofta kategoriseras som fritidsaktivitet. Trädgårdsarbete är ett exempel på en aktivitet som är styrd väldig mycket av upplevelse och värdering av den som utför aktiviteten. Beroende på detta kan trädgårdsarbete vara var och en av ValMOs aktivitetskategorier utifrån vem som utför aktiviteten och i vilket sammanhang som den utförs. Trädgårdsarbete kan vara en skötselaktivitet i fall individen som utför den upplever aktiviteten som ett måste vid omhändertagen av sin tomt. Det kan vara en arbetsaktivitet i fall det är en trädgårdsmästare som utför aktiviteten. Det kan vara en lekaktivitet eller rekreativ aktivitet i fall individen utför aktiviteten för framförallt nöjets skull och tycker att det är roligt att utföra den, beroende på intensiteten och uppmärksamheten som läggs vid utförandet är det antigen en lekaktivitet eller rekreativ aktivitet. Sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter var de kategorierna av aktiviteter, som artiklarna ofta tog upp och beskrev som påverkade av smärta. Resultatet av denna studie påvisar att smärta är en påverkande faktor när det gäller aktiviteter och aktivitetsutförande i vardagen. Bland de aktiviteter som påverkas av smärta är fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter de som oftast påverkas. I en artikel av Sverker et al. (2015) framgår det att personer med RA ofta upplever svårigheter i anslutning till sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Sverker et al. (2015) beskriver i artikeln att aktiviteter är påverkade av RA och symptomen som finns vid RA. Det beskrivs i artikeln inte specifikt vilka symptom som är de påverkande. Smärta är ett av de vanligaste symptomen vid RA (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014; Taylor et al., 2010). Enligt resultatet av denna studie är smärta en av de påverkande faktorer vid RA i aktivitetsutförande och de måste därför kunna konkluderas att en påverkande faktor i studien av Sverker et al. (2015) är smärta, även om det inte står specificerat i artikeln. Enligt Akkaya och Kiyak (2018) är ensamheten högre hos personer med RA som inte fick hjälp av familjemedlemmar hade smärta, leddeformationer och upplevde att vardagliga aktiviteter var påverkade av RA. Ahlstrand et al. (2015) beskriver att viktiga livsaktiviteter påverkades av RA. I artikeln uppgav 85% av deltagarna att minst en viktig livsaktivitet påverkades utav RA; dessa aktiviteter var ofta sådana som kunde kategoriseras som fritidsaktiviteter eller sociala aktiviteter, men även hushållssysslor (Ahlstrand det al., 2015). ValMO beskriver att obalans i aktivitetsmönstret kan leda till ohälsa och försämrat välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2014). Det är bland annat faktorer som mängd av de olika aktivitetstyper och tid i olika aktiviteter som avgör hur aktivitetsbalansen är. Det är unikt från individ till individ vad bra aktivitetsbalans innebär (Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Resultatet i denna studie visar att en stor del aktiviteter är påverkade av smärta, dessa är ofta fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. Dålig aktivitetsbalans kan leda till ohälsa och försämrat välbefinnande, då aktivitetsmönstret inte längre uppfyller individens unika krav som ställs exempelvis till mängd av aktiviteter inom olika områden (Erlandsson & Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). 19

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson

Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson Betydelsen av fritidsaktiviteter för äldre personer - en litteraturstudie The importance of leisure activities for older people - a literature review Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson Vårterminen

Läs mer

Förslag till Intressepolitiskt program

Förslag till Intressepolitiskt program 12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Instruktion/råd för rapportskrivning

Instruktion/råd för rapportskrivning Läkarprogrammet, självständigt arbete Instruktion/råd för rapportskrivning JK/PN 140211 Bästa/bäste läkarstudent! Nedan följer en kort beskrivning av de punkter en vetenskaplig rapport vanligen innehåller

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie. Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

Kronisk sjukdom och arbetsförmåga bland personer med multipel skleros (MS) och reumatoid artrit (RA)

Kronisk sjukdom och arbetsförmåga bland personer med multipel skleros (MS) och reumatoid artrit (RA) Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi nivå C Vårterminen 2010 Kronisk sjukdom och arbetsförmåga bland personer med multipel skleros (MS) och reumatoid artrit (RA) - En systematisk litteraturstudie

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter Röster om RA Röster om RA Under september månad 2016 genomförde Reumatikerförbundet, med ekonomiskt stöd av läkemedelsbolaget Lilly, en enkät bland sina medlemmar. Undersökningen samlar erfarenheter från

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Söka, värdera, referera

Söka, värdera, referera KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Söka, värdera, referera Ika Jorum, jorum@kth.se Definiera Vad behöver jag veta? Kommunicera Citera och argumentera korrekt Hitta Var och hur kan jag hitta information?

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården

Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 21 juni 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten

Läs mer

Upplevelser av meningsfullhet och aktivitetsbalans i vardagliga aktiviteter

Upplevelser av meningsfullhet och aktivitetsbalans i vardagliga aktiviteter Arbetsterapeutprogrammet Upplevelser av meningsfullhet och aktivitetsbalans i vardagliga aktiviteter Deltagares skattning innan och efter deltagande i ReDO -RS programmet Författare: Jonna Jeansson Nathalie

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom

Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom 2 En onormal trötthet En ständigt närvarande trötthet som upplevs som en utmattande känsla, både fysiskt och mentalt, kan drabba alla som har en reumatisk sjukdom.

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Fritidshusundersökning

Fritidshusundersökning Fritidshusundersökning Fastighetsbyrån Mars 2013 Bakgrund Mellan den 7:e och 14:e maj 2014 genomförde Reagera Marknadsanalys på uppdrag av Fastighetsbyrån en undersökning kring svenskarnas tankar kring

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar Agneta Ståhl (professor, Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola) Innehåll Varför CASE forskar om äldres trafikmiljö/gångmiljö/utemiljö

Läs mer

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet 6th International Carers Conference Göteborg 4-6 september, 2015 Lisbeth Nilsson

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer