Förutsättningar för försöksverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för försöksverksamhet"

Transkript

1 Person lig hjälpmedelsbudget Förutsättningar för försöksverksamhet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Huvudförfattare: Ulla-Britt Blomquist, Lotta Bergman Medförfattare: Peter Hernfalk, Manólis Nymark, Rikard Lövström, Anna Serrander, Marianne Svensson Ansvarig projektledare: Ulla-Britt Blomquist URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Personl ig hjälpmed elsbudget Förutsättningar för försöksverksamhet Ulla-Britt Blomquist Lotta Bergman Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord... 6 Sammanfattning... 7 Frihet att prioritera... 7 Plan... 7 Samordning... 8 Avtalet... 8 Uppföljning... 8 Ny lag vid permanentning... 8 Funktionshinderorganisationerna en viktig resurs... 9 Bakgrund Fritt val av hjälpmedel Uppdraget Genomförande Förutsättningar Definition av använda begrepp Omvärldsorientering - Sverige Bilstöd Bostadsanpassningsbidrag Assistansersättning Val av hemtjänst Skolpeng Omvärldsbevakning - Europa Nederländerna England Norge Funktionshinderorganisationernas synpunkter Juridiska förutsättningar för Personlig hjälpmedelsbudget Hjälpmedelsanvändarna Användare av Personlig hjälpmedelsbudget Vägen till Personlig hjälpmedelsbudget Bedömning av behov Uppföljning av planen Varianter av Personlig hjälpmedelsbudget Budget för behov inom ett hjälpmedelsområde Budget för flera hjälpmedel inom olika hjälpmedelsområden Budget för flera olika personers hjälpmedels- behov, familjebudget Generellt för alla varianter av Personlig hjälp- medelsbudget

5 Hantering av budget, konto och betalning Sjukvårdshuvudmannen bestämmer budgetens storlek Avtal/Löfteshandling Budget och transaktionsmodell Penningflöde till och från modellen Betalningslösningar Användarexempel IT-lösningar Ett minimalistiskt lösningsalternativ Kraven på en tänkbar IT-lösning Prioriterade ickefunktionella krav Sammanfattning av ansvar och uppgifter inför försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget Sjukvårdshuvudmannens ansvar och roll Förskrivarens ansvar och roll Hjälpmedelsanvändarens roll Risker inför en försöksverksamhet Utbildningsbehov hos förskrivare och andra i processen Enkätsvar från förskrivare Utbildningsbehov för förskrivare av Personlig hjälpmedelsbudget Utbildning för att göra planer specifikt för Personlig hjälpmedelsbudget Andra berörda i processen Uppföljning och utvärdering Uppföljning av försöksverksamheterna Jämförande information en förutsättning för Personlig hjälpmedelsbudget Tillgång till information om hjälpmedel Priser på hjälpmedel Personlig hjälpmedelsbudget i ett framtidsperspektiv Avslutning Referenser Lagar, förordningar och föreskrifter Referenslitteratur Bilagor

6 Förord Hjälpmedelsinstitutet (HI) fick i oktober 2012 ett regeringsuppdrag att ta fram underlag för en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. Det är en utveckling av Fritt val av hjälpmedel, ett försök som bedrevs i tre landsting under Syftet med en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget är att ytterligare öka den enskildes inflytande över sitt behov av hjälpmedel. Avsikten är pröva en metod som kan ge hjälpmedelsansvändaren fullt ansvar för sitt hjälpmedelsbehov och en budget för detta. I den här rapporten utreds bedömningsgrunder för vilka hjälpmedelsanvändare som kan vara lämpliga att erbjuda en Personlig hjälpmedelsbudget och utbildningsbehovet hos förskrivare och andra i hjälpmedelsprocessen för att hantera ett fritt val av hjälpmedel. Vidare föreslås rutiner och regelverk för hjälpmedelshanteringen, relevanta IT-lösningar och rutiner för uppföljning av en försöksverksamhet. 6

7 Sammanfattning Det krävs ingen lagändring för att bedriva en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. Det är möjligt att erbjuda budgeten i form av kontanter. Tre saker är dock en absolut förutsättning för Personlig hjälpmedelsbudget: att en rehabplan upprättas, att ett avtal som är kopplat till planen sluts samt att uppföljning av rehabplan och budget sker. Vid en Personlig hjälpmedelsbudget kan hjälpmedelsverksamheten arbeta med samma administrativa rutiner som idag används vid vanlig förskrivning och Fritt val med rekvisition. Ett par viktiga skiljelinjer finns. Frihet att prioritera En försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget ska innebära ytterligare ett mått av frihet, jämfört med Fritt val med rekvisition. Den som har en Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna köpa en annan modell av hjälpmedel eller en konsumentprodukt. Det avgörande är att det som inköps motsvarar behoven och de mål som beskrivs i rehabplanen. Hjälpmedelsanvändaren bör även ha möjlighet att få lägga mer av budgetens pengar på ett av de hjälpmedelsbehov som ska tillgodoses enligt plan, men bör inte kunna välja bort något av dem. Plan Planen är det centrala dokumentet som är grunden till det belopp som kommer att ingå i budgeten. Utan en plan saknar verksamheten lagligt stöd. Hälso- och sjukvårdslagen säger redan idag att habiliterings-, rehabiliteringsoch vårdplaner ska upprättas och följas upp. I praktiken förbigås detta moment ofta vid förskrivning av hjälpmedel. Vid Personlig hjälpmedelsbudget är planen ett måste, liksom uppföljning av planen. I rapporten benämns planen för rehabplan. 7

8 Samordning Om hjälpmedelsbehovet omfattar flera hjälpmedelsområden och därför involverar flera förskrivare ska det ändå vara möjligt att pengarna för dessa hjälpmedel samlas i en gemensam hjälpmedelsbudget. En av förskrivarna ska utses till samordnare av rehabplanerna och Personliga hjälpmedelsbudgeten. Hjälpmedelsanvändaren bör själv ha stor påverkan på vem av förskrivarna detta blir även om rutiner redan finns för hur samordnare ska utses. Det bör inte heller möta något hinder att samordna en sammanhållen budget över huvudmannaskapsgränserna, exempelvis en kommun och ett landsting. På samma sätt ska samordning vara möjlig inom en familj. Avtalet Alla hjälpmedelsanvändare som vill ha en Personlig hjälpmedelsbudget måste skriva på ett avtal som är tydligt kopplat till den plan som har upprättats. I avtalet regleras både sjukvårdshuvudmannens och hjälpmedelsanvändarens åtaganden. Där beskrivs också hur ett eventuellt överskott får förvaltas och om en återbetalning behöver ske. Precis som planen är avtalet en absolut förutsättning för försöksverksamhetens laglighet. Uppföljning Även uppföljning får en större betydelse vid Personlig hjälpmedelsbudget. Det handlar i första hand om att förskrivaren kontrollerar att de inköpta hjälpmedlen fyllt sin uppgift och kompenserat de behov som var avsedda enligt rehabplanen. Återigen har det med lagligheten att göra. Det bör även finnas en möjlighet för hjälpmedelsanvändaren att stämma av att hjälpmedlen kan anses uppfylla kraven med förskrivaren innan ett köp sker. Ny lag vid permanentning Den juridiska utredningen visar att om ett försök med Personlig hjälpmedelsbudget slår väl ut och blir ett permanent alternativ till förskrivning så bör den regleras i en särskild lag. Då kan bestämmelserna i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag stå som lämplig modell för en författningsreglering. 8

9 Funktionshinderorganisationerna en viktig resurs Funktionshinderorganisationerna känner stor oro inför Fritt val, inklusive Personlig hjälpmedelsbudget, så länge det innebär eget ägande. Det är av stor vikt att myndigheterna möter den oron genom att fortsätta att söka alternativ till eget ägande. Det finns ett stort engagemang hos funktionshinderorganisationerna att påverka valet av hjälpmedel. Därför har diskussionerna varit konstruktiva. Behov av stöd i valet av hjälpmedel på den fria marknaden är förmodligen stort. Flera funktionshinderorganisationer har uttryckt intresse för att aktivt stödja sina medlemmar i en valsituation. En försöksverksamhet bör möjliggöra att detta kan ske genom stimulanspengar. Detta skulle även kunna möjliggöra att flera törs pröva Personlig hjälpmedelsbudget. Det bör även övervägas att ge stimulanspengar till det landsting som vågar erbjuda Personlig hjälpmedelsbudget till grupper med mera komplicerade behov för att se hur detta kan fungera. Det vore även intressant att praktisera försöksverksamhet med Fritt val utanför de mer tätbefolkade områdena i landet, exempelvis i Norrlands inland, där utbudet av hjälpmedel är mer begränsat. 9

10 Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet hade regeringens uppdrag att under samordna, sprida information och redovisa erfarenheterna av projektet Fritt val av hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till förskrivning vilket ökar den enskildes inflytande. Fritt val av hjälpmedel har efter försöksverksamhet permanentats i tre län; Stockholm, Sörmland och Kronoberg. Fritt val av hjälpmedel Under bedrevs försöksverksamhet med Fritt val av hjälpmedel inom landstingen i Stockholm, Sörmland och Kronoberg. I Sörmland och Kronoberg deltog även kommuner. De tre länen har permanentat möjligheten till Fritt val av hjälpmedel. Under försöksverksamheten togs idéer fram och prövades och man fick därmed erfarenheter från hur ett friare val av hjälpmedel kan gå till i praktiken. Det framkom dessutom vissa frågor som behövde klaras ut varför regeringen tillsatte en särskild utredare. I december 2011 lämnade den särskilda utredaren förslag till hur ett system för Fritt val av hjälpmedel kan utformas. I betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet, SOU 2011:77 ges flera förslag till förändringar med syftet att så många som möjligt själv ska kunna välja hjälpmedel i framtiden. När denna rapport skrivs är betänkandet ute på remiss. Ett av förslagen i betänkande är att genomföra en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. Personlig hjälpmedelsbudget är en möjlighet att ytterligare öka den enskildes inflytande över sitt behov av hjälpmedel som skulle kunna ge honom eller henne fullt ansvar för sitt hjälpmedelsbehov och en budget för detta. 10

11 Uppdraget Regeringens uppdrag går ut på att ta fram förutsättningar för att kunna bedriva en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. I arbetet har företrädare för Hjälpmedelsinstitutet, hjälpmedelsverksamheten, funktionshinderorganisationerna samt konsulter inom juridik, IT och kommunikation deltagit. Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till förskrivning vilket ökar den enskildes inflytande. En möjlighet att ytterligare öka den enskildes inflytande över sitt behov av hjälpmedel skulle kunna vara att ge honom eller henne fullt ansvar för sitt hjälpmedelsbehov och en budget för detta. Regeringen uppdrog i oktober 2011 åt Hjälpmedelsinstitutet att ta fram underlag för en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 29 februari Av uppdraget framgick att det skulle genomföras i samråd med relevanta funktionshinderorganisationer. Uppdraget innebar att HI skulle: ta fram bedömningsgrunder för vilka hjälpmedelsanvändare som kan vara lämpliga att erbjuda Personlig hjälpmedelsbudget, beskriva vilka utbildningar förskrivare och andra i hjälpmedelsprocessen behöver för att hantera ett fritt val av hjälpmedel, föreslå rutiner och regelverk för hjälpmedelshanteringen inom en försöksverksamhet ta fram förslag på relevanta IT-lösningar för hantering av rekvisitioner och den Personlig hjälpmedelsbudget, samt utarbeta rutiner för uppföljning av en försöksverksamhet. En utgångspunkt för en eventuellt kommande försöksverksamhet var att en Personlig hjälpmedelsbudget inte erbjuds i form av kontanter. Regeringen avser att ta slutlig ställning till en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget när Hjälpmedelsinstitutet samt Utredningen om Fritt val av hjälpmedel (SOU 2011:7) slutredovisat sina respektive uppdrag. För uppdragets genomförande fick Hjälpmedelsinstitutet använda kronor. 11

12 Genomförande Projektledare för uppdraget har Ulla-Britt Blomquist, HI, varit. Lotta Bergman har varit konsult i uppdraget och arbetat parallellt med projektledaren. En arbetsgrupp har träffats en gång i månaden, totalt fyra gånger, under uppdragets genomförande. Arbetsgruppen har bestått av företrädare för olika verksamheter inom hjälpmedelsområdet varav några med erfarenheter från Fritt val av hjälpmedel, företrädare för funktionshinderorganisationer, politiker från HIs styrelse samt projektledare för HIs regeringsuppdrag med närliggande frågeställningar. Deltagarna i arbetsgruppen finns i bilaga 1. HIs ledningsgrupp har varit styrgrupp för projektet. En utredning om de rättsliga förutsättningarna för Personlig hjälpmedelsbudget har genomförts av juristen Manolis Nymark. En mindre arbetsgrupp har utarbetat förslag till IT-lösningar och modeller för budgeten. I den gruppen har en IT-arkitekt, en användbarhetsarkitekt samt ytterligare person med kunskap inom hälso- och sjukvården och IT-lösningar ingått. Möten med funktionshinderorganisationer har genomförts och olika besök och kontakter har tagits för att skaffa mera information om närliggande system, exempelvis assistansersättning. Enkät och telefonintervjuer har genomförts för att få underlag till beskrivning av utbildningsbehov för personer som är involverade i den tänkta processen. För att beskriva hur utvärderingar ska kunna genomföras av försöksverksamheterna har Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) konsulterats. Personlig budget inom sjuk- och hälsovården finns i några europeiska länder. Studiebesök har genomförts till England och Nederländerna där personlig budget används bl.a. för hjälpmedel. Förutsättningar Regeringen talar om en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget, men det är viktigt att förstå vid läsandet av denna rapport att det i praktiken rör sig om flera olika försöksverksamheter. Var och en av de sjukvårdshuvudmän som väljer att delta i försöket drar till stor del upp sina egna ramar för hur det ska utformas. 12

13 Definition av använda begrepp Rehabplan används i fortsättningen i denna rapport som ett kollektivt namn för habiliterings-, rehabiliterings- och vårdplaner. Hjälpmedelsanvändare används för patient och för de personer som kommer att eller redan använder hjälpmedel. Begreppet inkluderar då det gäller juridiska befogenheter även företrädare för hjälpmedelsanvändaren, så som en god man. Förskrivare används både för hälso- och sjukvårdspersonal och förskrivare. 13

14 Omvärldsorientering - Sverige Någon Personlig hjälpmedelsbudget finns inte inom hälsooch sjukvårdsområdet i Sverige idag. Däremot finns andra närliggande system där direkt stöd utbetalas till den enskilde och redovisning och kontroll sker i efterskott. Bilstöd, bostadsanpassningsbidrag och assistansersättning är exempel på ovan nämnda stöd. I linje med dessa system föreslår utredningen att ett avtal ska tecknas mellan hjälpmedelsanvändaren och sjukvårdshuvudmannen. Mer om detta kan läsas på sidan 35. Två exempel på skattefinansierade system som möjliggör val av utförare, inom hemtjänst och skola beskrivs också. Bilstöd Bilstöd kan fås av den som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Stödet utbetalas av Försäkringskassan efter beslut. Bilstöd lämnas i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag, anpassningsbidrag som avser ett fordon och bidrag för körkortsutbildning. Enligt Försäkringskassans hemsida (www.forsakringskassan.se) är bilstödet personligt. Det är personen med funktionsnedsättning som köper och anpassar bilen. Försäkringskassan har ingen koppling till vare sig bilförsäljaren eller anpassningsföretaget. Bilägaren bestämmer om stödet ska betalas ut till bilägarens konto eller direkt till bilförsäljaren/anpassningsföretaget. Försäkringskassan kräver en skriftlig och undertecknad begäran om till vilket konto utbetalning ska ske. Rutinen är att en kopia av avtal mellan säljaren och den försäkrade ska uppvisas av bilägaren för att Försäkringskassan ska kunna betala ut bilstöd. Senare ska en faktura eller kvitto på genomfört köp av fordon, anpassning av fordon eller körkortsutbildning lämnas in så snart som möjligt efter det att köp, anpassning eller körkortsutbildning har genomförts, dock senast sex månader från det att utbetalning skett. Försäkringskassan får begära att den försäkrade visar upp handlingar i original. 14

15 Bilstöd ska betalas tillbaka om den försäkrade säljer eller på annat sätt gör sig av med fordonet inom nio år från det att bidraget beviljades eller om ett barn fyller 18 år och själv beviljas bidrag. Det återbetalningspliktiga beloppet minskas med en niondel för varje helt år som har förflutit sedan bidraget betalades ut. Om det finns särskilda skäl får den försäkrade helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag utbetalas som regel direkt till bidragsmottagaren. Bidraget ger personer med funktionsnedsättningar möjlighet till ett eget boende, vilket ökar deras självständighet. Det är kommunen som tar beslut om bostadsanpassning. Bidrag ges endast till att anpassa den fasta bostaden, inte fritidsboende. Vanliga åtgärder är rullstolsramp eller hiss till entrén, rullstolsgarage, lyftanordningar, dörröppnare, staket, anpassning av kök eller spisvakt. Åtgärderna regleras av Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. I lagen regleras exempelvis hur återbetalning ska ske om mottagaren fått bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt bidragit till att ett för högt belopp felaktigt betalats ut.. Eftersom bostadsanpassningen inte får bestå av lösa inventarier utan är monterade direkt i bostaden så tillhör de fastighetsägaren och inte kommunen. Det finns inget lagstöd för att åtgärder som ramper, dörröppnare, spisvakter, etc. ska återlämnas om behovet upphör, men trots detta återanvänder en majoritet av kommunerna, vissa av dessa installationer ändå. Boverket har ifrågasatt detta 1, men det förekommer relativt få problem eller tvister om detta. Assistansersättning Vissa personer med funktionshinder kan få personlig assistans enlig LSS. Det är individen själv som bestämmer vem som ska utföra tjänsten. Kommunen gör en biståndsbedömning. De första 20 timmarna per vecka betalas av kommunen, därefter står Försäkringskassan för kostnaden. Huvudregeln är att ersättningen är personlig. Den assistansberättigade är arbetsgivare åt sina assistenter. I praktiken anlitas ofta ett företag som hyr ut personal, en s.k. assistensanordnare. 1 Boverket, Återanvändning av hissar och större installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag,

16 Ett avtal måste finnas mellan den assistansberättigade och anordnaren för att Försäkringskassan ska föra över ersättningen direkt till anordnaren. Kommunen kan också utför assistansen för den som vill. Om den försäkrade på grund av ålderssvaghet, sjukdom eller missbruk inte själv klarar att ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen ska betalas ut till någon annan person eller till en kommunal myndighet för att användas till kostnader för personlig assistans. Beloppet för personlig assistans är ett schablonbelopp per timme. Det ställs stränga krav på redovisningen av assistansersättning. Den assistansberättigade ska visa kvitton från assistansanordnaren eller annat bevis på att lön har betalats till de personliga assistenterna. Redovisningen sker i efterskott. Behovet av personlig assistans följs alltid upp. I Stockholm stad sker det en gång per år och ibland oftare om det finns anledning att tro att behovet har förändrats. Det läggs ett stort ansvar på individen som kan sättas att förfoga över stora summor och ett arbetsgivaransvar. I det perspektivet är de summor som kan komma att betalas ut i personlig budget till hjälpmedelsanvändare relativt små. Det styrker ändå denna utredningens bedömning att lägga stor vikt vid uppföljning av rehab- och habiliteringsplaner. En utredning med översyn av assistansersättning har nyligen lämnats till regeringen 2. Utredningen konstaterar att det finns ett visst fusk och administrativt svinn och föreslår därför något hårdare krav på kontroll av utbetald assistansersättning. Val av hemtjänst Den som inte tillhör den personkrets som omfattas av LSS men ändå har behov av stöd i hemmet kan få hemtjänst. Insatserna kan variera från enklare hushållssysslor till omfattande personlig omvårdnad. Många kommuner använder en kundvalsmodell som innebär att den som behöver hjälp själv väljer utförare - antingen en kommunal utförare eller någon privat utförare som kommunen har avtal med. Det sker inom ramen för Lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962). Valfrihetssystem är ett alternativ till offentlig upphandling. Den myndighet som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande på en hemsida som Kammarkollegiet ansvarar för. Alla leverantörer som uppfyller de krav som den upphandlande myndigheten ställt upp ska godkännas och kontrakt ska sedan tecknas. Det ska alltid finnas ett ickevalsalternativ för 2 Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). 16

17 den som inte kan eller vill välja utförare. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem (emellertid är det obligatoriskt enligt HSL för landsting att införa vårdvalssystem som ger allmänheten rätt att välja privat eller offentligt driven vårdcentral). Skolpeng Skolpeng är den summa som en skola får per elev och år. Syftet med skolpengen är att elever och föräldrar ska kunna välja vilken skola eleven ska gå i oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Det förenklar även möjligheten att byta skola. Förutom ökad valfrihet antas skolorna av konkurrensskäl jobba på att hålla hög kvalitet. Skolpeng betalas endast till skolor som har godkänts av Skolinspektionen. Ett kriterium är att skolan inte tar ut någon avgift. Nivån på skolpeng varierar beroende på skolform (förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, etc.) och vilken årskurs eleven går i, men är i övrigt den samma för alla elever i en kommun. Skolpengens nivå bestäms av varje kommun. Regelverket säger att det ska råda lika villkor mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. I stort sätt alla kostnader för eleven ska täckas av skolpengen, så som undervisning, läromedel, elevvård och hälsovård, måltider lokalkostnader, administration. Friskolorna får även ett tillägg för moms. Extra stöd ska också ingå i pengen, men för elever som har ett omfattande behov av stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning ska ett tilläggsbelopp betalas. Huvudmannen för den fristående verksamheten kan överklaga kommunens skolpengsbeslut via ett förvaltningsbesvär. Det innebär att en förvaltningsdomstol bedömer om rätt skolpeng är utbetald eller inte inom ramen för skollagens bestämmelser. 17

18 Omvärldsbevakning - Europa I några europeiska länder finns personlig budget inom hjälpmedelsområdet (Nederländerna) och inom närliggande områden (England). Deras erfarenheter samt erfarenheter från Norge beskrivs här. Det är alltid svårt att överföra erfarenheter från andra länder eftersom myndigheter och lagar ofta har en helt annan organisation än i Sverige. Det stämmer också när det gäller Personlig hjälpmedelsbudget, men det är trots detta möjligt att dra värdefulla erfarenheter från andra länder. Inom ramen för Fritt valförsöket togs rapporten Europa med Fritt val av hjälpmedel 3 fram där olika länders tillämpning av fritt val inom hjälpmedelsområdet beskrevs. Där nämndes också personlig budget. Nederländerna Hjälpmedel inom syn-, hörsel, kognitionsområdet förmedlas inom ramen för Nederländernas Hälsoförsäkringslag (ZVW), där det inte finns möjlighet att välja personlig budget, som i Nederländerna förkortas PGB. Socialtjänstlagen (WMO) där förflyttningshjälpmedel som rullstolar, specialcyklar, sportrullstolar och scootrar ingår samt ersättning för bostadsanpassningar tillhandahålls och administreras av kommunerna. Kommunerna ställer upp sina egna kriterier för vem som är berättigad till hjälpmedel och om PGB ska tillåtas. Hjälpmedel med personlig budget i kommunen PGB för hjälpmedel inom WMO liknar mera Fritt val med rekvisition än vad arbetsgruppen anser att Personlig hjälpmedelsbudget bör vara i Sverige. Budgeten avser i Nederländerna ett hjälpmedel för en funktionsnedsättning. Skillnaden är bara att pengarna sätts in på ett konto istället för via rekvisition. I Haags kommun, som besöktes valde fyra (4) procent av användarna att ha PGB. Alla som ville får PGB förutsatt att de inte har skulder, kända missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. PGB räknas schablonmässigt upp med 15 % av hjälpmedlets värde. Beloppet är tänkt att användas till t.ex. försäkringar, underhåll/service och träning. 3 Europa med Fritt val av hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet, Artikelnummer

19 Inom PGB tar användaren hela ansvaret för hjälpmedlet och ett krav är att han/hon förväntades behöva hjälpmedlet under hela dess livslängd. Bedömningen av hjälpmedelsbehovet görs oftast av privata företag utifrån de olika kommunernas regelverk, för att garantera neutrala bedömningar, men det är kommunens handläggare som tar beslut om insats. Om användaren väljer PGB får de själva skaffa hjälpmedlet och erbjuds inget stöd i valet. Personlig budget inom omsorgen Betydligt mer omfattande är möjligheten till personlig budget inom ramen för AWBZ (Lagen om särskilda sjukvårdskostnader) och avser vad vi i Sverige benämner hemtjänst och personlig assistans. Trots detta kan paralleller till ett system med personlig budget för hjälpmedel dras. I Nederländerna tillkom systemet med PGB på efterfrågan av brukarna. Det är en rättighet att få PGB. Innan beslutet tas ges omfattande information om vilka bestämmelser som gäller, bland annat återbetalningsskyldighet om pengarna inte används till det de avsåg. Detta regleras i ett avtal som den som tar emot PGB måste skriva på. Endast 2 3 % av användarna av PGB har uppvisat problem med att hantera pengarna. PGB-systemet har visat sig kosta avsevärt mer än förväntat. Trots att det inte är en rättighetslagstiftning har regeringen skjutit till mera pengar för att de anser reformen vara så viktig. Kritiken mot systemet har växt var de anvisade pengarna slut redan i juli och för första gången tillsköts inga nya. Stora förändringar i systemet införs nu successivt och ska vara genomförda till Endast 25 procent (de som är i behov av sjukhemsboende eller behöver hjälp mer än 10 timmar per vecka) av de som nu är berättigade till det PGB kan i fortsättningen själva förfoga över pengarna. Övriga kommer att få hjälp via de företag myndigheterna anvisar. Ansvaret för hemvården kommer även att decentraliseras från nationell till kommunal nivå. Positiva erfarenheter PGB ökad egenmakt för brukarna skapat innovativa och nya former av vård och omsorgen ny arbetsmarknad och företag som annars inte skulle finnas 19

20 Negativa erfarenheter PGB betalade för tjänster som skulle ha gjorts gratis (anhöriga, grannar, vänner), vilket har gjort att kostnaderna ökat komplext system öppnade för mindre nogräknade företag som tog ut vinst på att förmedla tjänster bedrägerier ökade ordinarie verksamheten blev inte mer kreativ och flexibel utan hänvisade till personliga budgeten om någon hade särskilda önskemål Per saldo en brukarorganisation för budget innehavare I Nederländerna har flera intresseorganisationer som vänder sig enbart till användarna av PGB vuxit fram. En av dem är Per Saldo som har till uppgift att sprida information till allmänheten om PGB och att vara en kontaktyta användarna emellan. De bevakar medlemmarnas intressen på politiska arenor, men ger även stöd gällande avtalsskrivning och vid juridiska tvister, bland annat överklagande av myndigheternas behovsbedömning. England I England finns personlig budget inom två olika områden, inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom socialtjänstområdet. Hjälpmedel kan ingå som en del i båda områdena. En försöksverksamhet med personlig hälsobudget pågår inom National Health Service (NHS) medan personlig budget inom socialtjänstområdet för assistans, hemtjänst etc. är permanentad. Inom socialtjänstområdet är det idag 30 % av de som har insatser från kommunen som väljer personlig budget. Den personliga hälsobudgeten Den personliga hälsobudgeten bedrivs idag i projektform inom primärvården i olika delar av England. Cirka personer har valt personlig hälsobudget. För att kunna utvärdera försöksverksamheten finns en kontrollgrupp med ungefär lika många personer. Projektet är treårigt och pågår till och med Även om projektet inte är avslutat så har regeringen i princip lovat, beroende på utvärderingen av försöksverksamheten, att alla som kontinuerligt får vård via NHS ska ha möjlighet att välja personlig hälsobudget från

21 Syftet med personlig hälsobudget är att ge människor möjlighet att välja, att vara flexibla samt att ha kontroll över den hälso- och sjukvård som de får. I den utvärdering som pågår ska man komma fram till vilka grupper som har störst nytta av personlig hälsobudget och hur NHS ska kunna få den att fungera. Personlig hälsobudget erbjuds idag ett antal begränsade grupper. De sjukdoms-/diagnosgrupper som har möjlighet att få personlig budget är: KOL, stroke, diabetes, neurologiska sjukdomar samt psykiska sjukdomar. Gången för att få en personlig hälsobudget är att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder patienten möjligheten eller att de själva frågar efter det. En uppskattning av summan görs. Med utgångspunkt från den summan gör patienten en plan över hur de vill att pengarna ska användas. Planen kan patienten göra själv eller tillsammans med annan. Personer som själv har använt personlig budget och personer från organisationer anses vara bättre rådgivare än personal då de ofta har mer kreativa och okonventionella lösningar. Planen följs upp med olika intervall beroende på vilka problem och behov patienten/personen har. Hälso- och sjukvårdspersonal har fått mycket utbildning för att arbeta med personlig budget och för att kunna ändra sitt förhållningssätt. Det är stor skillnad på att arbeta med en plan utifrån patientens behov och önskemål mot att erbjuda de insatser som finns att tillgå. När planen har utarbetats fattas beslut om att bevilja planen. För att diskutera tveksamma eller alternativa lösningar i planer finns grupper med representanter för sjukvården som tar ställning till önskemålen. Det ska finnas evidens för de åtgärder som budgeten ska användas till. Gymkort och personlig tränare har exempelvis beviljats men elektronisk cigarett för att sluta röka fick avslag. Inom psykiatriområdet gavs flera exempel på att arbetet med planen hade varit mycket värdefullt för personen i fråga. Efter arbetet med planen hade man kommit till insikt om sina problem och hittat egna lösningar eller lösningar inom hälso- och sjukvården och alltså valt att inte utnyttja den personliga budgeten. I England hade inte något missbruk av budgeten förekommit hittills. Budgeten kan fås på flera olika sätt t.ex. sättas in på eget konto eller att kommunen betalar ut till överenskomna mottagare. Arbetet med planen och patientens engagemang var en viktig framgångsfaktor för personlig budget. 21

22 Lämpliga användare av personlig budget i andra länder Frågan om vilka hjälpmedelsanvändare som kan vara lämpliga för personlig budget ställdes vid de båda studiebesöken. I Nederländerna finns tydliga kriterier för vilka personer som inte kan få personlig budget. Det är personer som har skulder, är missbrukare eller har allvarlig psykisk sjukdom. I England hade man inte några sådana kriterier. De hade inte heller kunnat identifiera några grupper som inte var lämpliga för personlig budget inom hälso- och sjukvårdsområdet. Motivationen ansågs vara drivkraften och är man motiverad så är man oftast lämplig användare av personlig budget, var deras slutsats. Norge I Norge finns Brukarpasset som ger hjälpmedelsanvändaren rätt att ta direkt kontakt med kommun, leverantör eller hjälpmedelscentral efter eget val. Brukarpasset kan sökas av både vuxna och barn och för alla typer av hjälpmedel men endast av erfarna hjälpmedelsanvändare med kompetens om det egna hjälpmedelsbehovet. Varje Brukarpass gäller endast för det hjälpmedel som ansökan avser. Det ger tillgång till råd och vägledning, utprovning, utbyte av hjälpmedel, service och reparationer. I Norge finns ett betydligt bredare sortiment av hjälpmedel upphandlat än i Sverige. Det är inom det upphandlade sortimentet som valet av hjälpmedel görs. Ägarförhållandena för dessa hjälpmedel är de samma som för andra hjälpmedel. Brukarpasset medför ett fritt val men är inte jämförbart med Personlig hjälpmedelsbudget. 22

23 Funktionshinderorganisationernas synpunkter Funktionshinderorganisationerna verkar för ökad delaktighet för hjälpmedelsanvändarna i valet av hjälpmedel. Trots det finns idag en stor oro och skepsis inför Fritt val, även Personlig hjälpmedelsbudget, så länge eget ägande är en förutsättning. Om försöket sjösätts vill flera av funktionshinderorganisationerna ändå medverka. De poängterar vikten av stöd i samband med köp av hjälpmedel. Under utredningens gång har fler möten med funktionshinderorganisationer hållits. När mötena skulle ske var en avvägning. Vi valde att hålla dem tidigt i processen. Nackdelen med detta är att det inte fanns någon färdig modell för hur en Personlig hjälpmedelsbudget skulle kunna fungera för funktionshinderorganisationerna att ha synpunkter på. Diskussionerna blev därför ibland abstrakta och hypotetiska. Fördelen är att vi hade organisationernas åsikter med oss under större delen av arbetets gång. Individuellt utprovade och funktionella hjälpmedel är en av förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, delta på lika villkor i samhällslivet och bestämma över sin vardag. För att få tillgång till bra hjälpmedel krävs en hjälpmedelsverksamhet som kännetecknas av hög kompetens och har tillgång till ett ändamålsenligt sortiment. Hjälpmedlen ska också vara kostnadsfria. Den egna ekonomin ska inte begränsa viket hjälpmedel man kan skaffa. Medan det finns representanter för hjälpmedelsanvändarna som ser mycket positivt på en försöksverksamhet är det stora flertalet skeptiska. Detta går inte att bortse ifrån. En stor invändning är att försöket görs för tidigt. När denna rapport skrivs pågår en remissrunda till betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77). Funktionshinderorganisationerna menar att det hade varit naturligt att Socialdepartementet gjort en noggrann analys av remissvaren innan en utredning om Personlig hjälpmedelsbudget genomfördes. De grupper som huvudsakligen har ett enda hjälpmedel tycker även att skillnaden mellan Fritt val med rekvisition och en Personlig hjälpmedelsbudget är liten och inte motiverar en ny försöksverksamhet. Under fokusmötena har en allmän kritik mot Fritt val ventilerats. Flertalet funktionshinderorganisationer vill hellre se en ökad valfrihet inom ramen 23

24 för nuvarande verksamhet än en utveckling av Fritt val. Huvudinvändningarna är att ett för stort ansvar och kostnader lämpas över på hjälpmedelsanvändarna genom eget ägande eftersom många blivit tvungna att lägga till pengar inom Fritt val. Det är även en allmän uppfattning hos de vi mött att många som valde Fritt val borde ha haft möjlighet att få hjälpmedlet genom så kallat särskilt beslut om en korrekt behovsbedömning gjorts. Större valfrihet borde dessutom vara möjlig utan eget ägande, menar organisationerna. Många pekar också på svårigheter som finns med att själva köpa sitt hjälpmedel, behovet av information och en andrahandsmarknad. Trots sina invändningar har funktionshinderorganisationerna varit konstruktiva och generöst bidragit med värdefulla synpunkter. Personer med funktionsnedsättningar är ingen homogen grupp. Förutom att alla är individer med individuella behov har olika grupper behov som skiljer sig åt. Under utredningen har gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar, främst gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, varit mest positiva till Personlig hjälpmedelsbudget. De anser sig styvmoderligt behandlade i befintlig hjälpmedelsverksamhet. Samtidigt finns det konsumentprodukter som kan kompensera deras behov lika bra som traditionella hjälpmedel. De uttrycker sina förhoppningar med att de personliga behoven, snarare än det upphandlade sortimentet ska styra vilka hjälpmedel man kan få. För att Personlig hjälpmedelsbudget inte ska öka klyftorna mellan olika grupper vill funktionshindergrupperna se möjligheter till stöd vid inköp, utprovning och utbildning i användandet av hjälpmedlet. Den del av budgeten som avser reparationer, försäkringar och support bör vara flexibel så att individen inte belastas med oförutsedda kostnader. En trygg lösning för reparation och service är viktigt eftersom många har ett ständigt behov av sitt hjälpmedel. Vissa grupper antas även behöva stöd med att hantera en budget. Uppföljning av habiliterings-, rehabiliteringsplan samt egenvårdsbeslutet om Personlig hjälpmedelsbudget är av största vikt så att förskrivare kan försäkra sig om att det köpta hjälpmedlet fungerar som det är tänkt. Flera funktionshindergrupper är intresserade av att bistå sina medlemmar genom att ge information och stöttning till de som vill pröva Personlig hjälpmedelsbudget, men känner sig oroliga att ta steget. Detta skulle kräva att riktade resurser tillförs. Den viktigaste frågan för hjälpmedelsanvändarna är "Vad händer om jag väljer fel?". Vid mötena har vi frågat vilka hjälpmedelsanvändare som kan anses vara särskilt lämpliga eller direkt olämpliga. Alla är här tämligen överens om att 24

25 ingen grupp per definition bör uteslutas. Däremot bör de som nyligen fått sin funktionsnedsättning, exempelvis efter en olycka, vänta tills de har en klar bild av hur deras liv kommer att gestalta sig. Bland hjälpmedelsanvändarna finns ett antal individer som är starka förespråkare för en friare hjälpmedelshantering som styrs mindre av myndigheterna och ger individen mer frihet. För dem vore en pengapåse som de själva kan disponera för inköp av hjälpmedel bästa sättet att få sitt hjälpmedel, även om det ibland skulle krävas att de lägger till egna pengar. Individens möjligheter att styra sitt eget liv skulle på så sätt öka. Personlig hjälpmedelsbudget är ett steg i rätt riktning för dem. Parallellt med detta finns en stor oro hos ett stort antal av hjälpmedelsanvändarna att Fritt val och Personlig hjälpmedelsbudget är ett steg mot en mer ojämlik hjälpmedelsförsörjning. De befarar att de resursstarka får bättre hjälpmedel och att de som saknar pengar och förmåga att finna sin väg på den fria marknaden får hålla till godo med ett sämre sortiment än det som finns idag. I bilaga 2 finns de synpunkter som funktionshinderorganisationerna lämnat samlade. 25

26 Juridiska förutsättningar för Personlig hjälpmedelsbudget En försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget bedöms inte strida mot gällande rätt. Det är möjligt att erbjuda budgeten i form av kontanter. Under en försöksverksamhet krävs ett avtal mellan huvudmannen och hjälpmedelsanvändaren. Det ska ha en tydlig koppling till den plan som ligger till grund för hjälpmedelsbehovet. Syftet är att förhindra att budgeten används på ett felaktigt sätt. Hjälpmedelsinstitutet bedömer att en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget inte strider mot gällande rätt, oavsett om den erbjuds i form av kontanter eller på annat sätt. Det direkta lagstödet för Personlig hjälpmedelsbudget finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), främst i bestämmelserna om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel (3 b och 18 b ). Om en hjälpmedelsanvändare däremot använder den Personlig hjälpmedelsbudget för andra ändamål än vad som framgår av den plan som ska upprättas enligt ovan nämnda lagtext eller på annat sätt använder budgeten på ett felaktigt sätt, riskerar huvudmannen att anklagas för att ekonomiskt stödja denne på ett sätt som saknar stöd i lag. Det är dock först vid en laglighetsprövning i förvaltningsdomstol på begäran av en kommunmedlem som den frågan kan aktualiseras. För att undvika att försöksverksamheten kritiseras eller anmäls för att indirekt tillåta vilka köp som helst, måste huvudmannen minska risken för att individen använder den Personliga hjälpmedelsbudgeten för annat än det som avses i planen. Det måste göras genom ett avtal om en Personlig hjälpmedelsbudget mellan brukaren och huvudmannen. Om budgeten används på ett felaktigt sätt kan avtalet användas för ett beslut om att kräva tillbaka hela eller delar av budgeten. Avtalet gör det även möjligt att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, om så skulle behövas. Risken för att den Personlig hjälpmedelsbudget används på ett felaktigt sätt kan minskas ytterligare genom t.ex. en kontantlös hantering av budgeten. Ett förslag på en sådan lösning beskrivs på sidan 50. I ett avtal om en Personlig hjälpmedelsbudget måste alla frågor som berör användningen av både budgeten och hjälpmedlet regleras. För att undvika att anklagas för att ekonomiskt stödja hjälpmedelsanvändare på ett otillåtet sätt, måste huvudmannen i avtalet bl.a. bestämma hur stor del av budgeten som 26

27 hjälpmedelsanvändaren ska betala tillbaka vid köp av ett billigare hjälpmedel än beräknat, t.ex. hjälpmedel på en andrahandsmarknad. Av samma skäl bör huvudmannen i avtalet reglera ett förbehåll om att ta tillbaka hjälpmedel som användaren har köpt med budgeten, om hjälpmedelsbehovet upphör och hjälpmedlet fortfarande har ett värde. Det är dock oklart i vilken utsträckning ett sådant förbehåll i avtalet är giltigt då det inte har stöd i lag. Ett avtal om Personlig hjälpmedelsbudget är enligt den juridiska utredningen en tillfällig lösning för att hantera en eventuell felaktig användning i en försöksverksamhet. Om en Personlig hjälpmedelsbudget ska bli ett permanent alternativt hjälpmedelsstöd inom ramen för exempelvis en valfrihetsmodell, bör den regleras i en särskild lag. Då kan bestämmelserna i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag stå som lämplig modell för en författningsreglering. En mer omfattande redogörelse för rättsläget finns i den rättspromemoria som bifogas utredningen (bilaga 3). Ett förslag till hur ett avtal kan utformas finns i bilaga 4. 27

28 Hjälpmedelsanvändarna Utgångspunkten i arbetet med att bestämma vilka hjälpmedelsanvändare som är lämpliga för Personlig hjälpmedelsbudget har varit att alla som har behov av hjälpmedel ska kunna få möjlighet till Fritt val. Det gäller även om några behöver stöd i olika former för att kunna göra ett friare val. I försöksverksamheterna bör detta provas ytterligare. I HIs uppdrag ingick att ta fram bedömningsgrunder för vilka hjälpmedelsanvändare som är lämpliga att erbjuda Personlig hjälpmedelsbudget. Här följer vår bedömning av detta. Användare av Personlig hjälpmedelsbudget Personlig hjälpmedelsbudget är lämplig för hjälpmedelsanvändare som har ett behov av flera olika hjälpmedel, som är kunniga om sina behov och vill engagera sig i att hitta rätt hjälpmedel samt möjligheter att själv prioritera mellan sina hjälpmedelsbehov. En Personlig hjälpmedelsbudget ger hjälpmedelanvändaren stora möjligheter att prioritera mellan sina behov om behovet utgörs av flera hjälpmedel. Det kan dock förekomma att även ett enstaka hjälpmedelsbehov är lämpligt att lösa med Personlig hjälpmedelsbudget varför denna möjlighet ska finnas. I dagsläget innebär Personlig hjälpmedelsbudget att hjälpmedelsanvändaren själv äger sitt hjälpmedel. Av den anledningen måste behoven förutsättas vara varaktiga eftersom en ny budget kan beviljas först efter en viss tid. De medicinska och funktionella behoven kan trots att de bedömts som varaktiga, förändras under tiden som en Personlig hjälpmedelsbudget gäller. I en sådan situation måste en ny bedömning kunna göras och jämföras med hur problemet skulle ha lösts vid en vanlig förskrivning av hjälpmedel. Under en rehabiliteringsperiod efter akut skada eller sjukdom förändras ofta hjälpmedelsbehovet snabbt. Det är svårt eller omöjligt att veta vilket behov av hjälpmedel som kvarstår efter avslutad rehabiliteringsperiod varför Personlig hjälpmedelsbudget därför är mindre lämplig att erbjuda dessa personer. Barn med behov av hjälpmedel är en annan grupp där behoven förändras snabbt på grund av att de växer ur sina hjälpmedel. Gruppen bör inte undantas men man bör vara observant på detta. Specifika situationer, exempelvis 28

29 en familjs livssituation, kan kräva flexibla lösningar vilket är ytterligare en anledning till att Personlig hjälpmedelsbudget bör finnas som ett alternativ för barn. I betänkandet av utredningen om Fritt val av hjälpmedel diskuteras möjligheten att hyra hjälpmedel. Att hyra hjälpmedel skulle kunna vara ett alternativ för barn och andra som inte kan bedömas ha ett varaktigt behov av ett specifikt hjälpmedel, att använda Personlig hjälpmedelsbudget. Några funktionsnedsättningar kan medföra att en person kan behöva stöd för att kunna använda Personlig hjälpmedelsbudget och använda sig av Fritt val av hjälpmedel. Stödet kan ges av hälso- och sjukvårdspersonal men även av funktionshinderorganisationerna. Redan i dag svarar organisationerna på frågor om hjälpmedel. I Fritt val med Personlig hjälpmedelsbudget skulle detta stöd kunna utvecklas ytterligare. Sammanfattningsvis är Personlig hjälpmedelsbudget till för en hjälpmedelsanvändare som: vill göra ett eget val och ta hela ansvaret själv för sina hjälpmedelsbehov har behov av flera olika hjälpmedel har varaktiga behov ser möjligheterna att med egna prioriteringar nå uppsatta mål för habilitering och rehabilitering är hjälpmedelsanvändare som är kunnig om sina egna behov är motiverad att engagera sig för att söka och hitta information om hjälpmedel/produkter och priser som själv eller med stöd tar ansvar för att hantera pengar och bedöma rimligheten i kostnaden per hjälpmedel Åldersgräns för Personlig hjälpmedelsbudget Det bör inte finnas någon åldersgräns för att använda Personlig hjälpmedelsbudget. I föreskriften om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering skrivs att ett barn som har uppnått tillräcklig ålder, mognad och utveckling ska ges möjlighet att själv delta aktivt i planeringen av samordningen. Det är en gräns som också bör tillämpas för planeringen av en Personlig hjälpmedelsbudget. 29

30 Juridiskt sett är myndighetsåldern 18 år vilket innebär att föräldrarna till dess har ett ansvar för sina barn och är de som skriver under både plan och avtal. Ungdomen medverkar i att göra planen och har därmed inflytande över vad som ska köpas. 30

31 Vägen till Personlig hjälpmedelsbudget Personlig hjälpmedelsbudget för hjälpmedel är en möjlighet att ytterligare öka den enskildes inflytande över sitt hjälpmedelsbehov inom Fritt val av hjälpmedel. Inledningen på processen att få tillgång till hjälpmedel är densamma oavsett om det är förskrivning eller om hjälpmedelsanvändaren väljer att tillämpa Personlig hjälpmedelsbudget eller rekvisition. Vägen till Personlig hjälpmedelsbudget är inledningsvis densamma som vid förskrivning av hjälpmedel och Fritt val av hjälpmedel med rekvisition. De olika stegen i processen, tills budgeten finns på kontot beskrivs här. Bedömning av behov En bedömning av hälsotillstånd inleder alltid en hälso- och sjukvårdsinsats. Det är först när det står klart att förskrivning av hjälpmedel är åtgärden som ska lösa hälsoproblemet, som processen att få hjälpmedel påbörjas. Processen att få hjälpmedel förskrivna i hälso- och sjukvården benämns förskrivningsprocessen. HI har gett ut en skrift om förskrivningsprocessen och alternativa vägar till hjälpmedel 4. Olika yrkesgrupper har sina egna instrument för att bedöma hälsotillståndet och behov av åtgärder. Några av dem utgår från ICF 5 medan andra inte gör det. I praktiken görs denna bedömning ofta helt utan några bedömningsinstrument om det gäller enstaka hjälpmedel. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763) ska habilitering, rehabilitering och hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och planerade åtgärder ska dokumenteras i en plan 6. Vid Personlig hjälpmedelsbudget får planen en central betydelse. De olika bedömningsinstrumenten som används idag för att bedöma hälsotillståndet och ligger till grund för vilka åtgärder som ska utföras för att lösa hälsoproblem fungerar lika bra vid Fritt val av hjälpmedel och Personlig hjälpmedelsbudget som vid en vanlig förskrivning. 4 Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel. Artikelnummer ICF- Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. 6 3 b och 18 b. 31

32 Beslutsstöd Ett nationellt beslutsstöd på individnivå som utgår från den nationella prioriteringsmodellen har utvecklats i samverkan med Prioriteringscentrum. Utgångpunkt för arbetet har varit de beslutsstöd som några landsting och kommuner utvecklat och som används vid förskrivning av hjälpmedel. Syftet med beslutsstöden är att skapa likvärdiga bedömningar på individnivå, vilket bidrar till en jämlik vård. Det nationella beslutsstödet testas för närvarande i ett landsting. I försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel var det flera förskrivare som tyckte att det var svårt och kände osäkerhet inför beslut om egenvård i form av Fritt val. Eventuellt skulle beslutsstödet kunna utvecklas för att vara ett stöd i den situationen. I beslutsstödet bedöms behovet av ett hjälpmedel oftast utifrån svårighetsgrad, patientnytta eller effekt samt kostnadseffektivitet. Varaktighet och frekvens av insatsen vägs också in i bedömningen. Beslutsstödet skulle kunna prövas och utvecklas i försöksverksamheterna för att undersöka om det underlättar förskrivarnas beslut. Habiliterings- rehabiliterings- och vårdplan Habiliterings- rehabiliterings- och vårdplaner (fortsättningsvis kallad rehabplanen) är centrala i arbetet med Personlig hjälpmedelsbudget. Planer ska upprättas enligt HSL och syftet med planen är att samordna de olika habiliterings-, rehabiliteringsoch hjälpmedelsinsatser som den enskilde kan behöva. Om hjälpmedelsanvändaren har planer eller insatser från flera verksamheter ska dessa samordnas om behov finns, enligt Socialstyrelsens föreskrift om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10). Detta gäller även över huvudmannaskapsgränser. Det framgår också att det ska finnas rutiner mellan huvudmännen hur samordningen ska gå till, bl.a. hur personer som ska vara ansvarig för samordning utses. Rehabplanen med dess innehåll är utgångspunkten för en Personlig hjälpmedelsbudget. Det är utifrån planen beloppet för den Personliga hjälpmedelsbudgeten beslutas och det är också utifrån planen som uppföljning och utvärdering görs. Vid utarbetandet av en rehabplan är hjälpmedelsanvändaren delaktig och aktiv. Arbetet med rehabplanen ger hjälpmedelsanvändaren möjligheter och tillfälle att fundera över vilka hälsoproblem i det dagliga livet som är väsentliga att lösa, vilka målen ska vara samt hur och på vilket sätt man vill uppnå målet eller målen. I arbetet med planen är förskrivaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal 32

33 ett stöd för att sätta upp realistiska mål och föreslå metoder för att nå dem. För Personlig hjälpmedelsbudget behöver de hälsoproblem som enligt planen ska lösas med hjälpmedel, samt målen med åtgärderna, vara tydligt beskrivna. Rehabplanens omfattning beror på hälsoproblemets komplexitet. En rehabplan görs i samverkan med hjälpmedelsanvändaren. Han eller hon ska ha ett eget exemplar av planen för att kunna följa processen. I en undersökning 7 som Socialstyrelsen nyligen publicerat om rehabilitering inom syn- och hörselområdet, framgår att rehabplaner utarbetas men att många personer inte har fått en kopia på planen som han eller hon kan följa. I tabellen i figur 1 beskrivs vilka uppgifter som bör finnas med i en rehabplan och vilka tillägg som behöver göras när planen är grunden för en Personlig hjälpmedelsbudget. Den överenskomna planen ska undertecknas av både hjälpmedelsanvändaren och förskrivaren och de ska ha varsitt exemplar av planen. Rehabplan Tillägg vid Personlig hjälpmedelsbudget Nuläge Mål Metoder Bilaga, belopp Genomförande Uppföljning Utvärdering Beskrivning av hälsoproblemet och den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Hur vill jag att det ska vara? Mål för insatserna. Hur ska mina mål uppnås? Planerade och beslutade insatser, t.ex. tänkt hjälpmedel. Vem som ska genomföra insatserna. Tidplan när insatserna ska vara genomförda. Tid när uppföljning ska ske för att ta reda på om vi är på rätt väg. Har målen nåtts? Blev det som jag tänkt och hur går vi vidare? Personlig hjälpmedelsbudget vald. Belopp som kan erhållas för inköp, service och övrigt samt giltighetstid för respektive post. Vad förväntas hjälpmedelsanvändaren respektive förskrivaren göra. Vilket stöd behövs. Figur 1. Innehåll i rehabplan och tillägg för Personlig hjälpmedelsbudget. 7 Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning, Socialstyrelsen jan

34 Samordning av planer Habiliterings-, rehabiliterings- och vårdplaner upprättas för att hålla samman de planerade åtgärderna ur hjälpmedelsanvändarens/individens perspektiv. Idag upprättas sällan planer när åtgärden för att lösa hälsoproblemet enbart är förskrivning av hjälpmedel. Förskrivning planeras oftast av förskrivaren för varje enskilt hjälpmedelsområde och för ett eller flera hjälpmedel inom samma område. När Personlig hjälpmedelsbudget ska erbjudas måste rehabplaner upprättas för enbart insatsen hjälpmedel. Har hjälpmedelsanvändaren behov av samordning av flera olika hjälpmedelsområden, t.ex. syn, hörsel, kognition, rörelse, måste det vara möjligt att göra en gemensam plan även om det är olika förskrivare inom de olika hjälpmedelsområden som finns på olika vårdenheter. En rehabplan bör också kunna göras över huvudmannaskapsgränser som landsting, region och kommun, då det är vanligt att hjälpmedelsanvändare har hjälpmedel från mer än en huvudman. För en rehabplan som omfattar en hjälpmedelsanvändares behov från flera hjälpmedelsområden eller huvudmän måste en ansvarig person utses för att samordna dessa, en samordnare. Om rutiner redan finns för hur samordnare ska utses (enligt SOSFS 2007:10) mellan sjukvårdshuvudmännen bör de rutinerna följas. Om rutiner saknas föreslås att det är en av förskrivarna som utses till samordnare. Beslut om egenvård När förskrivaren och hjälpmedelsanvändaren är överens om rehabplanen och att något hälsoproblem ska åtgärdas med hjälpmedel ska förskrivaren göra en bedömning av om personen skulle kunna skaffa sitt hjälpmedel som egenvård. Det gäller under förutsättning att sjukvårdshuvudmannen tillämpar Fritt val av hjälpmedel, att det tänkta hjälpmedlet är möjligt att erhålla inom sjukvårdshuvudmannens regelverk samt att det kan utföras på ett patientsäkert sätt. Om förskrivaren bedömer att personen kan utföra uppgiften som egenvård ska information ges om alternativa vägar att erhålla hjälpmedel. Det kan vara förskrivning på vanligt sätt eller som Fritt val med alternativet rekvisition eller Personlig hjälpmedelsbudget. Om förslaget med en hjälpmedels-lov enligt SOU 2011:77 beslutas och genomförs, blir detta ytterligare ett alternativ. Är hjälpmedelsanvändare och förskrivare överens om att använda Fritt val beslutas vilka faser i förskrivningsprocessen som ska utföras som egenvård. 34

35 Figur 2. Alternativa vägar till hjälpmedel. Belopp till planen Om Personlig hjälpmedelsbudget väljs ska rehabplanen kompletteras med en bilaga med de belopp som hjälpmedelsanvändaren kan erhålla. Beloppen bör vara förutbestämda så att inte förskrivaren ska ta ansvar för hur stor summan ska vara. Jämför även sidan 43 om beräkning av belopp. Saknas tydligt regelverk eller om behovet är speciellt så måste beloppet räknas fram i det enskilda fallet. Varje försöksverksamhet måste ta fram rutiner för hur det ska gå till. När hjälpmedelsanvändaren fått veta beloppet för sin budget bör en betänketid erbjudas. Han eller hon får möjlighet att undersöka hur budgeten kan användas och kan ha en fortsatt diskussion med förskrivaren innan beloppet beslutas. Efter betänketiden fastställs beloppet och rehabplanen. Av planen ska det framgå vilka delar av förskrivningsprocessen som ska utföras som egenvård. Avtal I den juridiska utredningen har rehabplanen fått en viktig roll. Den är grunden för beräkning av belopp och för att kunna göra uppföljning och utvärdering av att beloppet för inköp av hjälpmedel använts på rätt sätt. För att minska risken för felaktig användning och för att kunna kräva pengar tillbaka om pengarna använts felaktigt ska ett avtal skrivas mellan hjälpmedels- 35

36 användaren och sjukvårdshuvudmannen. Avtalet skrivs när förskrivare och hjälpmedelsanvändaren är överens om planen. I avtalet regleras både sjukvårdshuvudmannens och hjälpmedelsanvändarens åtagande samt hur eventuellt överskott eller återbetalning av Personlig hjälpmedelsbudget ska hanteras. Ett förslag till avtal finns i bilaga 4. I nedanstående figur 3 illustreras de olika alternativa vägarna till hjälpmedel när behovet tillgodoses utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Figur 3. Illustration av alternativa processer vid val av hjälpmedel enligt HSL. Uppföljning av planen En uppföljning av den beslutade rehabplanen ska göras regelbundet. Hur ofta och vid vilken tidpunkt bestäms av förskrivaren i samråd med hjälpmedelsanvändaren då planen beslutas och avtalet skrivs. Förskrivaren har ansvaret för att följa upp planen. 36

37 Varianter av Personlig hjälpmedelsbudget Förslaget till utformning av Personlig hjälpmedelsbudget har växt fram under diskussioner inom arbetsgruppen där både representanter från hjälpmedelsverksamheten och funktionshinderorganisationer finns företrädda. Stor vikt har även lagts på de förutsättningarna som kommit fram i rättspromemorian. Enligt uppdraget ska de förslag som tas fram vara kostnadsneutrala för sjukvårdshuvudmannen. En förutsättning för att de flesta hjälpmedelsanvändarna ska vilja använda Personlig hjälpmedelsbudget är dock att de inte ska behöva betala stora belopp själva. Om beloppet till budgeten baseras på inköpskostnader som sjukvårdshuvudmannen har så kan det leda till ett så lågt belopp att det inte är möjligt att köpa en lämplig produkt i handeln utan att lägga till egna pengar. I förstudien har tre olika varianter av Personlig hjälpmedelsbudget framstått som möjliga att tillämpa och prova i olika försöksverksamheter. De är: Budget för flera hjälpmedelsbehov inom ett område Budget för flera hjälpmedel inom flera olika hjälpmedelsområden och om möjligt även över huvudmannaskapsgränser Budget för en familj, familjebudget, där flera familjemedlemmar har funktionsnedsättningar som innebär ett liknande behov av hjälpmedel Budget för behov inom ett hjälpmedelsområde De olika stegen i processen som beskrivs i avsnittet Vägar till Personlig hjälpmedelsbudget, sidan 31, bör följas. Rehabplanen är det centrala dokumentet som är grunden till det belopp som kommer att ingå i budgeten. Den här varianten av Personlig hjälpmedelsbudget är ett alternativ när behov finns av flera olika hjälpmedel inom ett och samma hjälpmedelsområde som oftast tillgodoses av en förskrivare. Beloppen för de olika hjälpmedlen läggs samman i en budget som blir den Personlig hjälpmedelsbudget. Detta är den enklaste formen av Personlig hjälpmedelsbudget då det oftast är en förskrivare och en hjälpmedelsanvändare involverade i processen. Personlig hjälpmedelsbudget bör kunna erhållas för enstaka behov. Det kan finnas möjligheter att köpa produkter, t.ex. konsumentprodukter, som inte kan 37

38 erhållas via rekvisition. Skillnaden mellan rekvisition och Personlig hjälpmedelsbudget är annars liten och ger litet utrymme till egna prioriteringar. Rekvisitionsförfarandet är förmodligen ett enklare alternativ än personlig budget. Hjälpmedelsanvändaren är den som beviljas budgeten. Figur 4. Variant av Personlig hjälpmedelsbudget inom ett hjälpmedelsområde. Budget för flera hjälpmedel inom olika hjälpmedelsområden De olika stegen i processen som beskrivs i avsnittet Vägar till Personlig hjälpmedelsbudget, sidan 31, bör följas. I denna variant av Personlig hjälpmedelsbudget ska behov av flera hjälpmedel inom flera olika hjälpmedelsområden tillgodoses. Det är då troligt att hjälpmedelsanvändaren vänder sig till olika förskrivare inom olika vårdenheter för att få sina behov tillgodosedda. För att ta fram underlag till en Personlig hjälpmedelsbudget förutsätts samverkan mellan de olika förskrivarna där också hjälpmedelsanvändaren ska vara delaktig. En rehabplan kan upprättas av varje förskrivare för att sedan samordnas i en gemensam rehabplan. Det är också möjligt att förskrivarna samverkar för att göra en gemensam plan. Oavsett 38

39 vilket alternativ som väljs måste en av förskrivarna utses som ansvarig för att samordna arbetet med planen, en så kallad samordnare. Om belopp erhålls för hjälpmedel inom olika hjälpmedelsområden blir det en budget som kan ge stora möjligheter till egen prioritering mellan hjälpmedel för att uppfylla olika behov. Det är målen i planen som ligger till grund för beräkning av beloppet och det är också de målen som ska uppfyllas med de produkter som köps via Personlig hjälpmedelsbudget. Det innebär att ett område inte helt kan uteslutas och pengarna läggas på ett annat. Exempelvis kan inte behovet att förflytta sig uteslutas helt för att köpa en dyr hörapparat. Däremot skulle personen kunna välja att köpa ett enklare och billigare förflyttningshjälpmedel för att lägga mera pengar på en hörapparat eller vice versa. Hjälpmedelsanvändaren beviljas belopp från flera olika områden och eventuellt flera huvudmän som samlas i en gemensam budget. Om en hjälpmedelsanvändare har behov av hjälpmedel från både landstinget och kommunen är det juridiskt möjligt att olika sjukvårdshuvudmän sätter in pengar för sin respektive del på en hjälpmedelsanvändarens konto. Det förutsätter att båda tillämpar Fritt val och Personlig hjälpmedelsbudget. Att planerna ska samordnas finns redan reglerat i föreskrifter. Figur 5. Variant av Personlig hjälpmedelsbudget inom flera hjälpmedelsområden. 39

40 Budget för flera olika personers hjälpmedelsbehov, familjebudget Det är viktigt att en rehabplan görs för varje familjemedlem. Det vore önskvärt om detta gjordes av samma förskrivare, men det är inte möjligt att genomföra i praktiken eftersom ansvaret för de olika familjemedlemmarnas habilitering och rehabilitering ligger inom olika verksamheter. När familjebudget diskuteras är det väsentligt att alla familjemedlemmarna är delaktiga i diskussionen av en gemensam lösning och att lösningen motsvarar varje familjemedlems behov enligt planerna. En familjebudget kan innebära att vissa behov tillgodoses med gemensamma lösningar och andra individuellt. Det krävs här att en person, eventuellt någon av de involverade förskrivarna, har ett huvud- och samordningsansvar för detta och blir den s.k. samordnaren. De olika familjemedlemmarna beviljas var och en ett belopp till en hjälpmedelsbudget enligt sin rehabplan. Beloppen samlas sedan i en gemensam hjälpmedelsbudget för familjen. Det finns inte några juridiska hinder för att samla familjemedlemmarnas budget i en gemensam familjebudget. Viktigt är dock att pengarna används för inköp av hjälpmedel som motsvarar behoven i varje familjemedlems plan. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare måste båda delta i planeringen för barnet. Figur 6. Variant av Personlig hjälpmedelsbudget för flera familjemedlemmar. 40

41 Generellt för alla varianter av Personlig hjälpmedelsbudget. Det finns överväganden som behöver beaktas i samtliga varianter av Personlig hjälpmedelsbudget. Vilka hjälpmedel och produkter ska omfattas Det är möjligt att hjälpmedelsbehov kan tillgodoses lika bra med konsumentprodukter som med traditionella hjälpmedel. Det gäller framför allt inom kommunikations- och kognitionsområdet. En Personlig hjälpmedelsbudget bör kunna användas för inköp av konsumentprodukter under förutsättning att de uppfyller de krav och mål som finns dokumenterade i planen. Personlig hjälpmedelsbudget bör inte erbjudas för hjälpmedel som är av livsuppehållande karaktär eller som kräver omfattande specialanpassningar. Ett maxbelopp för hjälpmedel via Personlig hjälpmedelsbudget har diskuterats i arbetsgruppen men rekommendationen är att det bör prövas och tas ställning till i försöksverksamheterna. I Fritt val av hjälpmedel med rekvisition tillämpades ett maxbelopp på ca kr. Stöd för den som väljer Personlig hjälpmedelsbudget Den som väljer Personlig hjälpmedelsbudget förväntas ta ett stort eget ansvar för att hitta hjälpmedel, välja hjälpmedel, inhandla hjälpmedel och lära sig använda dem. I förstudien har det framkommit att behov finns av att få information om var hjälpmedelsinformation finns att söka, vad man ska tänka på vid val av hjälpmedel, stöd att göra prioriteringar mellan olika behov och inte minst hjälp att få konsumentprodukter att fungera ihop med förskrivningsbara hjälpmedel. En del av det som hjälpmedelsanvändaren behöver veta kan eller ska förskrivaren informera om. Förskrivaren kan emellertid sällan ge stöd i att få konsumentprodukter att fungera ihop med hjälpmedel. På några hjälpmedelscentraler i landet (bl.a. Dalarna, Kronoberg) har man startat verksamhet som kan ge råd och stöd inför eventuellt köp av t.ex. smarta telefoner, läsplattor och appar som idag inte är förskrivningsbara hjälpmedel. Dessa verksamheter skulle kunna utvecklas för att även ta emot personer med Personlig hjälpmedelsbudget som behöver stöd kring produkter inom området. Hjälpmedelscentraler/motsvarande har stort kunnande på hjälpmedelsområdet och fungerar som expertstöd till förskrivare. Hjälpmedelscentralerna skulle 41

42 kunna ge personer som vill använda Personlig hjälpmedelsbudget information och stöd i att hitta rätt hjälpmedel. Leverantörer av hjälpmedel kan också ge det stöd som efterfrågas men det blir då begränsat till de produkter som leverantören har i sitt sortiment. 42

43 Hantering av budget, konto och betalning När det står klart att Personlig hjälpmedelsbudget är ett lämpligt alternativ måste ett belopp räknas fram innan hjälpmedelsanvändaren tar ett slutgiltigt beslut. Hur ett avtal skrivs, pengarna kan betalas ut, hjälpmedelsanvändaren håller koll på sitt konto via Mina vårdkontakter beskrivs i detta kapitel. Beskrivningarna nedan är schematiska. Under en försöksverksamhet kommer detaljerna att utarbetas i samråd med sjukvårdshuvudmannen. Sjukvårdshuvudmannen bestämmer budgetens storlek Personlig hjälpmedelsbudget ska ge frihet att välja ett hjälpmedel som normalt inte ingår i det sortiment sjukvårdshuvudmännen erbjuder. Diskussioner under utredningens gång har dock kommit fram till att det enda rimliga sättet att bedöma hur mycket en budget ska tillföras är att utgå från huvudmannens kostnad för det tänkta hjälpmedel som annars hade förskrivits. Utredningen anser att det inte bör vara förskrivaren som är ansvarig för att besluta hur mycket en Personlig hjälpmedelsbudget ska tillföras. Detta ska göras av någon med ekonomiansvar hos huvudmannen. Då det gäller vanligt förekommande hjälpmedel kan förskrivaren utgå ifrån en lista från huvudmannen, så har skett i flera av försöksområdena inom Fritt val. Beräkning av belopp till budget I Fritt val av hjälpmedel togs en modell fram till hur beloppet beräknas. Ett visst stöd kan den modellen vara vid beräkning av belopp för Personlig hjälpmedelsbudget. Modellen utgår ifrån hjälpmedlets inköpspris. Detta räknades upp med först 30 procent, vilket skulle motsvara en hanteringskostnad, och därefter med 25 procent för moms. Hanteringskostnaden uppgick som mest till kronor, vilket innebär att brytgränsen gick vid ett inköpspris på kr. Ett hjälpmedel med ett inköpspris på kronor ersattes följaktligen med kronor ( ). På liknande sätt behöver belopp för eventuellt rådgivning, utprovningshjälp, träning och utbildning i användandet av hjälpmedlet prissättas. Hur det sker bestämmer respektive sjukvårdshuvudman, men rimligt är att även här utgå ifrån de kostnader som belastar den nuvarande verksamheten. 43

44 En Personlig hjälpmedelsbudget ska omfatta: Kostnaden för hjälpmedlet/produkten Kostnader för underhåll av hjälpmedel/produkter där det krävs Ev. rådgivning och utprovningshjälp Ev. träning och utbildning för att lära sig använda hjälpmedlet En fråga som funktionshinderorganisationerna lyft är att det belopp som summan räknas på är det låga upphandlade priset. Det innebär att man får lägga till pengar själv för att köpa motsvarande produkt. Eftersom förslaget ska vara kostnadsneutralt är det svårt att lösa det på annat sätt. När hjälpmedelsanvändaren själv är ägare till sitt hjälpmedel kan det finnas behov av att försäkra sig mot stöld, brand etc. En sådan försäkring är användarens ansvar att ha. Det finns försäkringsbolag med inriktning på försäkringar till personer med funktionsnedsättningar. När hjälpmedelsanvändaren fått besked hur mycket budgeten ska innehålla ges en betänketid, om så behövs, för att undersöka om pengarna räcker eller om pengar behöver skjutas till och om hjälpmedelsanvändaren är beredd till detta. Väljs Personlig hjälpmedelsbudget ska ett avtal skrivas. Budgeten består av flera poster Det belopp som hjälpmedelsanvändaren erhåller till sin budget består av olika delar. Det finns skäl att beloppet delas upp i olika fack eller poster: ett för produkten, ett för service/underhåll och ett övrigt för ex träning eller utbildning. Beloppen på de olika posterna är giltiga olika lång tid. Beloppet för service och underhåll ska ju t.ex. gälla för längre tid än beloppet för inköp av hjälpmedel. Servicebeloppet bör betalas ut en gång per år till hjälpmedelsanvändarens konto. Om summan ska vara olika kan bero på vilken typ av hjälpmedel som köps och därför beslutar försöksverksamheterna hur detta ska hanteras. Huvudtanken är att det ska gå att prioritera inom respektive fack. Om ett av hjälpmedlen kostar mindre än schablonen, ska dessa pengar kunna användas för att betala ett högre pris än schablonen för det andra eller tredje hjälpmedlet. Däremot ska det inte gå att använda även servicepengarna till hjälpmedlet. 44

45 Eftersom reparationerna inte kommer på en gång och särskilt inte direkt efter inköpet, fylls kontot gradvis på med dessa pengar, exempelvis utbetalas de en gång per år. Figur 7. Budgetens olika poster. Hur hantera överskott respektive underskott? Ett överskott kan uppstå om inte hela budgeten används för att köpa in hjälpmedel, service eller t.ex. support. Det kan bero på inköp av konsumentprodukter till billigare pris än tänkt hjälpmedel eller att man sökt och hittat hjälpmedel med lägre pris, men med de funktioner som motsvarar användarens behov. Ett motiv för att välja Personlig hjälpmedelsbudget är att man själv styr vilka prioriteringar man vill göra och vad pengarna läggs på. Ett överskott som uppstår är juridiskt möjligt att behålla förutsatt att de används till inköp av hjälpmedel/produkter i syfte att nå målen i den upprättade planen. Diskussioner har förts i arbetsgruppen angående möjligheten att spara ett överskott, men åsikterna går isär. Några menar att en mindre del av ett överskott ska kunna sparas till nästa tillfälle en Personlig hjälpmedelsbudget fås. Argumentet är att det motiverar hjälpmedelsanvändaren att göra smarta köp, något som även skulle gynna huvudmannen. Andra anser det resonemanget vara moraliskt fel. Att få ett friare val är ett tillräckligt incitament och att hela överskottssumman bör återbetalas till huvudmannen. Utredningen lämnar därför detta övervägande till huvudmannen utan att ge några rekommendationer. 45

46 Underskott kan uppstå när Personlig hjälpmedelsbudget inte räcker till att köpa de hjälpmedel som man själv vill ha. Det är då möjligt för hjälpmedelsanvändaren att lägga till egna pengar. Hur länge ska en budget finnas tillgänglig på ett konto? En budgets olika poster kan vara giltiga olika länge. De pengar som beviljats för inköp av hjälpmedel bör tas i bruk inom en bestämd tidsram men pengar för service och underhåll ska räcka under hjälpmedlets/produktens livslängd. När en Personlig hjälpmedelsbudget beslutats och pengarna tillförts det överenskomna kontot bör en form av signal gå till förskrivaren eller annan tjänsteman om budgeten inte tagits i bruk inom tre månader (eller annan överenskommen tid). Förskrivaren måste då göra en uppföljning och komma överens med hjälpmedelsanvändaren om budgeten ska återbetalas till sjukvårdshuvudmannen eller om mera stöd behövs för att göra valen av hjälpmedel. Hur länge en budget ska gälla behöver prövas i försöksverksamheterna för att eventuellt kunna utforma rekommendationer. Hur ofta ska en Personlig hjälpmedelsbudget kunna beviljas? Personlig hjälpmedelsbudget ska vara levande och måste kunna förändras när hjälpmedelsanvändarens behov förändras. Det behöver ändå finnas ett regelverk för hur länge budgeten ska gälla för respektive tänkt hjälpmedel eller behov. Personlig hjälpmedelsbudget för hjälpmedel innebär att hjälpmedelsanvändaren äger sitt hjälpmedel. Några sjukvårdshuvudmän anger i sina regelverk tider för när det är möjligt att erhålla ett nytt hjälpmedel, t.ex. en eldriven rullstol. Allt flera sjukvårdshuvudmän har övergått till ett regelverk som utgår från hjälpmedelsanvändarens behov. Om behovet av hjälpmedel förändras på grund av att personens hälsotillstånd har förändrats, kan en ny bedömning göras och hjälpmedlet bytas ut. Hjälpmedel byts också ut på grund av att de inte längre är patientsäkra att använda. Ett stort slitage kan vara en orsak till det. Slitaget kan bero på användarens funktionsnedsättning eller ålder. Det bör tas hänsyn till detta när beloppet beräknas. I en Personlig hjälpmedelsbudget förutsätts dock att hjälpmedelsanvändaren tar ansvar för att service och underhåll genomförs enligt tillverkarens bruksanvisning. 46

47 I Personlig hjälpmedelsbudget äger hjälpmedelsanvändaren sitt hjälpmedel. Det innebär att hjälpmedlet inte kan återlämnas och bytas ut mot annat när behovet förändras varför den beslutade budgeten måste gälla för en viss tid. Den tid som en beslutad budget bör gälla kan variera beroende på tänkt hjälpmedel. Eftersom modellen ska vara kostnadsneutral föreslås att den tid budgeten ska gälla motsvarar den ekonomiska avskrivningstiden som sjukvårdshuvudmannen har för det tänkta hjälpmedlet, exempelvis 3, 5 eller 7 år. Om en Personlig hjälpmedelsbudget skulle kunna bekosta hyra av hjälpmedel skulle hjälpmedlet enklare kunna bytas ut mot annat. Det måste finnas möjlighet till en ny bedömning av behoven om hälsotillståndet förändras även när Personlig hjälpmedelsbudget använts för inköp av hjälpmedel. Hur det redan inköpta hjälpmedlet ska hanteras måste lösas i varje enskilt fall och prövas i försöksverksamheterna. Avtal/Löfteshandling Avtalets centrala betydelse för Personlig hjälpmedelsbudgets laglighet har tidigare beskrivits i på sidorna 26 och 32. I avtalet beskrivs vad var och en av de två parterna, hjälpmedelsanvändaren och sjukvårdshuvudmannen, har för skyldigheter mot varandra. Här hänvisas till planen och de mål som anges inklusive budgetens summa. Avtalet ska även reglera hur köp ska redovisas och regler för eventuell återbetalning. Budget och transaktionsmodell För att hantera Personlig hjälpmedelsbudget med ett IT-stöd för transaktionerna, behövs en modell för att beskriva flödet av pengar till och från individen. En principiell skiss över en sådan modell visas i figur 8. 47

48 Figur 8. Transaktionsmodell och flöde till och från Personlig hjälpmedelsbudget. I figuren illustreras också ett exempel på en rad transaktioner som skulle kunna ske. Bilden visar hur pengar och information tillförs budgeten samt hur inköp och eventuell återbetalning av överskott förs från budgeten. Informationen behövs för att hjälpmedelsanvändaren ska kunna ha en bra överblick över hur stor del av de olika budgetposterna som har använts. Penningflöde till och från modellen Huvudmannen tillför pengar enligt den angivna planen. I vissa fall kan pengarna tillföras som en engångssumma, i andra fall enligt ett schema med vissa belopp vid vissa tillfällen. Om beloppet i budgeten inte räcker för att köpa det önskade hjälpmedlet eller tjänsten kan ska hjälpmedelsanvändaren ha möjlighet att tillföra pengar så att köpet kan göras ändå. I takt med att hjälpmedelanvändaren använder sin budget går pengar från modellen så att saldot består av ännu inte utnyttjad budget, exempelvis medel för reparationer som ännu inte behövts. En fullt utnyttjad budget innebär att saldot är noll. Andra situationer då pengar lämnar modellen ska noga regleras i avtal. Det kan handla om att medlen i budgeten inte har tagits i anspråk inom den tid som föreskrivits i avtalet. Då måste hjälpmedelsanvändaren ta ny kontakt med förskrivaren som får göra en ny förskrivning. Det kan också bli aktuellt med en återbetalning om alla pengarna inte gått åt. Även det ska regleras i avtalet. 48

49 Ett tänkbart stöd för individen kan vara ett IT-stöd (t.ex. en mobilapplikation) med vars hjälp individen skulle kunna hålla koll på saldo för de olika budgetposterna. Eventuellt kan även en planering för kommande tänkta transaktioner läggas in i den presentationen. På så sätt skulle individen kunna få kontroll på läget såväl innan som efter en transaktion. Betalningslösningar Det finns flera tänkbara lösningar på hur betalning kan ske till och från det konto där pengar sätts in till den Personliga hjälpmedelsbudgeten. Vilken lösning som väljs av respektive huvudman beroende på vad denne tycker är berättigad och är beredd att betala för en säker lösning. Figur 9. Betalningslösningar för användning av Personlig hjälpmedelsbudget. Den kanske enklaste lösningen är att hjälpmedelsanvändaren använder sin Personlig hjälpmedelsbudget fritt och i efterhand får ett kontoutdrag att studera och jämföra med sin Personliga hjälpmedelsbudget enligt plan (alternativ 1 i figuren ovan). En mer styrd lösning är om hjälpmedelsanvändaren är tvungen att kontrollera inför varje inköp med förskrivaren/samordnaren för att försäkra sig om att köpet motsvarar syftet i planen (alternativ 2 i figuren ovan). En lösning som gör det möjligt att helt undvika att hantera beloppen via en egen betalningslösning, vore att gå via en mellanhand, en fjärde part. Den parten hanterar då utbetalningen till leverantören enligt önskemålet från hjälpmedelsanvändaren men samtidig innanför det regelverk som planen och försöket anger. Det är 49

50 en fullt möjlig lösning för att slippa hanteringen av pengar alls, men är troligen dyrare eftersom den från fjärde parten vill ha betalt (alternativ 3 i figur 9). En annan möjlighet är att ge hjälpmedelsanvändaren ett större stöd via en särskild applikation som gör det möjligt att hålla koll på hur saldot skulle påverkas om ett planerat köp görs. Redovisning av inköp mot budget I det avtal som upprättas mellan hjälpmedelsanvändaren och sjukvårdshuvudmannen regleras hur inköp ska redovisas. Hjälpmedelsanvändaren måste redovisa inköp genom att visa upp kvitto eller faktura för förskrivaren eller annan ansvarig hos sjukvårdshuvudmannen. Exakt hur det ska gå till måste beslutas av respektive försöksverksamhet. Användarexempel I bilaga 5 finns två exempel på hjälpmedelsanvändare, Anders och Lovisa, som bestämmer sig för att använda Personlig hjälpmedelsbudget för sina hjälpmedelsbehov. Där finns också bilder på hur hjälpmedelsanvändaren får tillgång till information om bland annat budgetens olika belopp via Mina Vårdkontakter på 1177.se eller via en applikation i sin dator eller mobiltelefon. I avsnittet för IT-lösning beskrivs förutsättningarna för att tekniskt lösa det. På sidan 51 visas exempel på hur Anders skulle kunna få information om sin budget: 50

51 Ide: När Anders använder kontot i Mina Vårdkontakter finns uppgifter om budget registrerad för de två hjälpmedelsområden som är aktuella för honom utifrån hans förskrivares bedömningar. För köp som är genomförda går det att ta del av hur mycket av den totala budgeten som disponerats och hur beloppet fördelats mellan produkt, service och support. Ide: Anders kan se den beräknade budgeten totalt för respektive hjälpmedelsområde samt hur mycket av beloppet som är kvar respektive använt. Det går att skjuta till egna medel, se hur mycket av budgeten som är kvar respektive använd. 51

52 IT-lösningar Regeringen har gett utredningen i uppdrag att ta fram en IT-lösning som kan stödja hjälpmedelsanvändaren i sin användning av Personlig hjälpmedelsbudget. Utredningen har valt att i första hand skissa på en enkel visning av budgetsaldo inom ramen för Mina vårdkontakter. En sådan lösning som beskrivs i detta kapitel. Ett resonemang kring ett utvecklat IT-stöd förs i bilaga 6. Kraven på kommande IT-lösning för Personlig hjälpmedelsbudget beror mycket på lagkrav, budgetmodell och ambitionsnivå för försöksverksamheten. Den största utmaningen för föreslagna IT-lösningar är att kravställa och välja en betalningslösning (säkerhet, hantering och eventuell IT-lösning) som lever upp till minikraven på försöksverksamhetens betalningshantering. Ett minimalistiskt lösningsalternativ Grundtanken är att IT-lösningen åtminstone ska bestå av en applikation för Personlig hjälpmedelsbudget som är avsedd för förskrivare och eventuellt ekonomiadministratörer hos sjukvårdshuvudmannen där budgeten kan fastställas och ses. Via en integration mot Mina vårdkontakter (MVK) ska hjälpmedelsanvändaren, efter inloggning, ges en möjlighet att få budgetinformation. Applikationen benämns hädanefter för PHB-applikationen, där förkortningen PHB står för Personlig hjälpmedelsbudget. Betalningshantering skulle kunna hanteras separat, utan något tekniskt stöd i IT-lösningen, och avräkning från budget sker då genom registrering i PHBapplikationen. En sådan lösning kan utvecklas på relativt kort tid. Dock så bör den följa nationella krav och regler, viket innebär att ett visst IT-arkitekturarbete är nödvändigt inom ramen för utvecklingsprojektet. 52

53 Figur 9. En minimalistisk lösning för Personlig hjälpmedelsbudget. Bilden ovan beskriver en tänkt minimal lösning för hantering av Personlig hjälpmedelsbudget. I korthet består lösningen av en applikation (PHBapplikationen) för hantering av budget och en koppling från denna till MVK, varifrån hjälpmedelsanvändarna kan se aktuellt budgetsaldo. PHB-applikationen används för att: registrera fastställd budget registrera avräkning mot budget, baserat på information från hjälpmedelsanvändaren om genomförda köp jämföra utnyttjad budget mot fastställd plan Observera att detta är en schematisk bild som inte innehåller alla komponenter som behövs för att realisera den minimalistiska lösningen. Kraven på lösningen beskrivs i separat kapitel. 53

54 Kraven på en tänkbar IT-lösning Det minimalistiska lösningsförslaget baseras på de två huvudkomponenterna PHB-applikation och MVK. Dessa två komponenter integreras direkt med varandra (punkt-till-punkt). Förutom dessa komponenter så behövs även: hantering av inloggning och behörighet för de roller som behöver kunna logga in i PHB-applikationen en katalog med hjälpmedelsanvändare, till vilka PHB-applikationens budgetposter kopplas lagring av den information som hanteras av PHB-applikationen Lagringen sker i en databas en vald betalningslösning Prioriterade ickefunktionella krav Säkerhet: Det är av största vikt att personuppgifter samt information om Personlig hjälpmedelsbudget hanteras säkert, och i enlighet med både säkerhetsklassificering av information och i enlighet med lagkrav. Integration: Lösning för integration med Mina Vårdkontakter (MVK) ska utformas i enligt de nationella riktlinjer som gäller, i samråd med både MVK:s förvaltning och den nationella Arkitekturledningen. Tillgänglighet: IT-lösningen som helhet ska motsvara de tillgänglighetskrav som ska detaljeras innan utveckling av lösningen påbörjas. I bilaga 6 finns en detaljerad beskrivning av IT-lösningen. 54

55 Sammanfattning av ansvar och uppgifter inför försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget För att en försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna påbörjas behöver flera förutsättningar klargöras. Ett tydligt regelverk vid starten ger försöksverksamheten bra förutsättningar för att genomföras. I försöksverksamheten kan sådana frågor som det finns osäkerhet omkring prövas. Det här avsnittet är en sammanfattning av vad som beskrivits på sidorna Sjukvårdshuvudmannens ansvar och roll Sjukvårdshuvudmannen har ansvaret att upprätta det övergripande regelverket och rutinerna för hur Fritt val av hjälpmedel med alternativet Personlig hjälpmedelsbudget ska fungera så att det är patientsäkert. Det är väsentligt att det är tydligt vilket ansvar det innebär för både förskrivare, hjälpmedelsanvändare och andra berörda när Personlig hjälpmedelsbudget beslutas. De punkter som sjukvårdshuvudmannen ska ta ställning till har beskrivits i tidigare avsnitt, några med rekommendationer och några med förslag till alternativ lösning. Sjukvårdshuvudmannen ska ta ställning till: Vilka varianter av Personlig hjälpmedelsbudget som ska erbjudas Om specifika geografiska områden eller vårdenheter ska omfattas Om personer med vissa funktionsnedsättningar eller alla hjälpmedelsanvändare ska ha möjlighet att använda Personlig hjälpmedelsbudget Om alla hjälpmedel ska omfattas eller vilka som ska undantag Om beloppet för Personlig hjälpmedelsbudget ska maximeras Sjukvårdshuvudmannen ska också fastställa: Vilka belopp alternativt modeller för beräkning av belopp som ska gälla Rutiner för beräkning av belopp Rutiner för hur hjälpmedelsanvändaren får tillgång till kontot Rutiner för uppföljning av kontot 55

56 Hur eventuell återlämning av hjälpmedel ska ske Utformning av avtal mellan hjälpmedelsanvändaren och sjukvårdshuvudmannen för Personlig hjälpmedelsbudget Rutiner för tecknande av avtal Rutiner för uppföljning av rehabplan och konto IT-lösning för hantering av Personlig hjälpmedelsbudget Förskrivarens ansvar och roll Förskrivaren ska tillsammans med patienten/hjälpmedelsanvändaren bedöma behov av hjälpmedel samt utarbeta en rehabplan som innehåller de uppgifter som beskrivits på sidan 33. I förskrivarens roll ingår nedanstående uppgifter. Bedöma behov Upprätta habiliterings- rehabiliterings- eller vårdplan och samordna med andra verksamheter om behov finns Bedöma om anskaffning av hjälpmedel kan utföras som egenvård Informera hjälpmedelsanvändaren om alternativa vägar Beslut om vilka delar i processen som ska utföras som egenvård Komplettera rehabplanen med bilaga med erhållna belopp Efter betänketid besluta rehabplanen som undertecknas av både hjälpmedelsanvändare och förskrivare Skriva avtal Uppföljning av rehabplanen Ta emot kvitto alternativt fakturakopior för avstämning av budget Rutiner för hur exempelvis beräkning av belopp och vem som beslutar dem samt vem som ska ha rätt att skriva avtal med hjälpmedelsanvändaren beslutas av sjukvårdshuvudmannen inom respektive försöksverksamhet. Hur pengarna som överförts till användarens konto för inköp av hjälpmedel har använts måste följas upp. Eventuellt gäller det även tillhörande service. En redovisning med uppvisande av kvitto alternativ fakturakopia ska ske. Om det är till förskrivaren eller annan tjänsteman som redovisningen ska göras beslutas också av respektive försöksverksamhet. 56

57 Hjälpmedelsanvändarens roll Hjälpmedelsanvändaren ska informeras och få information om vilka möjliga vägar det finns att få tillgång till hjälpmedel. Det är väsentligt att informationen som ges är enkel och begriplig så att hjälpmedelsanvändaren förstår vad de olika alternativen innebär. Hjälpmedelsanvändaren måste medverka i upprättande av habiliterings-, rehabiliterings- eller vårdplan och vara överens med förskrivaren om de åtgärder och mål som planen innehåller. Personen måste också vara införstådd med att den budget som erhålls ska användas för att nå målen i den upprättade planen. När hjälpmedelsanvändaren har fått information om det belopp som han eller hon har möjlighet att erhålla erbjuds en betänketid. Tiden kan användas för att undersöka vilka alternativ som finns, vad budgeten räcker till och hur den bäst kan användas. Hjälpmedelsanvändaren ansvarar för att göra detta själv alternativt be om hjälp om det behövs. Efter betänketiden måste förskrivaren informera om hur budgeten får användas. Under förutsättning att förskrivaren kan bedöma att detta är patientsäkert fattas beslut om egenvård och avtal ska undertecknas. Sammanfattning av hjälpmedelsanvändarens roll: Medverka i upprättande av plan Planera hur budget ska användas Komma överens om planen Ev. ordna ett konto och kort där beloppet ska sättas in Underteckna plan och avtal Planera budgeten så att det finns pengar för service och underhåll Inköpa ett eller flera hjälpmedel/produkter Se till att service och underhåll enligt bruksanvisning genomförs Redovisa inköp etc. med kvitto till förskrivaren eller annan Meddela förskrivaren eller samordnare om man inte längre vill ha Personlig hjälpmedelsbudget 57

58 Risker inför en försöksverksamhet Att inget landsting vill pröva: Det kan vid första anblicken se ut som om en försöksverksamhet innebär ett mycket stort administrativt åtagande. Utredningen har valt att vara tämligen detaljerade i redovisningen av förskrivningsprocessen via Egen vårdsbeslut till Fritt val och Personlig hjälpmedelsbudget. Avsikten är att vägleda i de frågeställningar som med stor sannolikhet kommer upp. Däremot är det vår intention att försökslandstingen i så stor utsträckning som möjligt ska använda samma beslutsstöd och rutiner som normalt används. Dock är upprättande av en rehabplan och ett avtal en förutsättning för att försöket ska ha stöd i lag. Det är viktigt att hitta lösningar som är så administrativt enkla som möjligt. Att få hjälpmedelsanvändare vill delta: Storleken på beloppet har stor betydelse för om hjälpmedelsanvändarna vill delta. Om beloppet till budgeten baseras på inköpskostnader som sjukvårdshuvudmannen har så finns en risk att beloppet blir så lågt att det inte är möjligt att köpa en lämplig produkt i handeln utan att lägga till egna pengar. 58

59 Utbildningsbehov hos förskrivare och andra i processen Förskrivarna är de som erbjuder hjälpmedelsanvändarna möjligheten till Fritt val av hjälpmedels olika alternativ. De efterfrågar utbildning och tillgång till information på olika sätt. Även andra yrkesgrupper har behov av utbildning för att Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna genomföras. För att få en uppfattning av vilket behov av utbildning förskrivare behöver för att arbeta med Personlig hjälpmedelsbudget sändes enkäter ut till förskrivare i de landsting som har Fritt val av hjälpmedel. Målgruppen valdes eftersom behovet av utbildning bedömdes vara liknande för Personlig hjälpmedelsbudget som för Fritt val av hjälpmedel med rekvisition. Dessutom gjordes fem uppföljande intervjuer med enskilda förskrivare. Enkätsvar från förskrivare Enkäterna skickades ut via hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm och hjälpmedelscentralerna i Sörmland och Kronoberg. Enkäten har skickats både till förskrivare som har erbjudit sina patienter Fritt val av hjälpmedel och de som inte gjort det. Utredningen har fått svar från 81 förskrivare varav 36 från Kronoberg, 26 från Stockholm och 19 från Sörmland. 70 % av svaren kommer från förskrivare som har erbjudit sina patienter Fritt val av hjälpmedel. Flertalet av de som erbjudit Fritt val kände sig säkra på att patienten skulle klara av att genomföra uppgiften. Fler är hälften hade också följt upp om patienten valt rätt hjälpmedel. Endast 12 % av förskrivarna hade använt någon form av bedömningsinstrument. De som inte följt upp svarade att processen avbröts eller att man kom överens om att patienten skulle höra av sig. Det vanligaste svaret på varför man inte erbjudit Fritt val var att det finns bra hjälpmedel i sortimentet, att det var krångligt för hjälpmedelsanvändaren, att man inte haft någon lämplig person eller att denne inte skulle klara av det. Svårigheterna att skaffa sig information om var hjälpmedel kan köpas och provas var också ett vanligt svar. Förskrivarna har inte varit osäkra på sin förmåga att bedöma hjälpmedelsanvändarens lämplighet, då endast 9 svarade ja på den frågan. 59

60 Ungefär hälften, 43 stycken, hade deltagit i utbildningar för att kunna tillämpa Fritt val. Det var utbildningar med jurist, personer från Fritt val projektet och HI eller personer från hjälpmedelscentralerna som medverkat vid utbildningarna. 34 av de 43 saknade inte något i de utbildningar som de deltagit i. Det som saknas är patientfall riktade mot olika hjälpmedel, tydliga regler, hur processen går till och konsekvenser när någon köpt fel hjälpmedel. På frågan om vilken utbildning förskrivaren behöver för att känna sig trygg i beslutet om egenvård var svaret i rangordning: 1. Utbildning för att kunna bedöma när egenvård är patientsäkert, 62 st 2. Bedömningsinstrument/checklista för om hjälpmedelsanvändaren klarar att tillämpa Fritt val, 57 st 3. Utbildning om processen Fritt val, 52 st 4. Formulär för riskanalys, 52 st 5. Bedömningsinstrument/checklista för om patienten klarar alla delar i förskrivningsprocesen själv, 50 st Det fanns inte några konkreta förslag på ytterligare behov av utbildning. Det ställdes också en fråga på vilka alternativ till stöd som förskrivare av Fritt val och Personlig hjälpmedelsbudget skulle ha behov av. Svaren var i att kunna ställa frågor till jurist, 72, FAQ, 70, webbutbildning för förskrivare, 67, samt fallbeskrivningar 64. En tolkning av enkätsvaren är att utbildning om Fritt val processen med tydligt regelverk är viktigt. De juridiska frågorna är också viktiga att kunna diskutera och få svar på. Utbildningsbehov för förskrivare av Personlig hjälpmedelsbudget Enkäten skickades ut tidigt inom uppdraget och bilden av vad Personlig hjälpmedelsbudget skulle innebära var då inte klar. Några telefonintervjuer har därför genomförts med de som svarade på enkäten och var villiga att lämna mera underlag. Resultatet av telefonintervjuerna bekräftade de svar som enkäten gett samt att det finns behov av utbildning om såväl Fritt val-modellen generellt som att arbeta med rehabplaner. Ett möte har också genomförts med ordförande och handläggare från Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) för att diskutera utbildningsbehov vid införande av Personlig hjälpmedelsbudget. Arbetsterapeuter är en av de största 60

61 yrkesgrupperna som förskriver hjälpmedel. Det krav som Personlig hjälpmedelsbudget ställer på att arbeta med rehabplaner ska arbetsterapeuterna ha kunskap om men utbildning kan ändå komma att behövas. Att få möjlighet att på ett strukturerat sätt arbeta med rehabplaner bör vara positivt ur arbetsterapeuternas perspektiv. Utbildning för att göra planer specifikt för Personlig hjälpmedelsbudget Eftersom planen har fått en central betydelse måste förskrivarna få utbildning i hur dessa upprättas och följs upp. Flertalet av de yrkesgrupper som är förskrivare av hjälpmedel har troligen kunskap om hur habiliterings- och rehabiliteringsplaner upprättas men behöver få kunskap vad som behövs för Personlig hjälpmedelsbudget. England hade hälso- och sjukvårdspersonalen fått utbildning i att arbeta klientcentrerat, dvs. utgå från personens behov och önskemål, istället för att utgå från det som vården erbjuder. Det är ett viktigt förhållningssätt när man arbetar med planer och behöver ingå i utbildning om rehabplaner som ska vara grund för Personlig hjälpmedelsbudget. Beroende på hur belopp kommer att beräknas hos de olika sjukvårdshuvudmännen måste förskrivarna ha kunskap om hur detta ska ske. Är det förutbestämda belopp så ska de veta och förstå hur de är uppbyggda och om inte så ska de känna till vem de ska vända sig till. Även juridiken runt det avtal som ska skrivas och förskrivarens roll i detta är väsentlig. Andra berörda i processen I processen för Personlig hjälpmedelsbudget kommer flera yrkesgrupper förutom förskrivare att vara involverade. Det är personer som ska räkna på beloppen, hantera budgeten och följa upp och ev. även personer som ska reparera eget köpta hjälpmedel. Det är viktigt att alla som kommer att vara involverade i processen får den utbildning som deras uppgifter kräver. Det är också mycket väsentligt att ta fram en bra information som beskriver syftet med Personlig hjälpmedelsbudget, hur processen fungerar och vad som gäller för användningen av budgeten. 61

62 Behov av utbildning hjälpmedelstekniker Under Fritt val försöken har det framkommit att hjälpmedelstekniker på hjälpmedelscentralerna skulle kunna utföra förebyggande och avhjälpande underhåll på hjälpmedel som hjälpmedelsanvändarna själva äger. Det är produkter som förmodligen inte finns i det ordinarie sortimentet. Det skulle underlätta för användaren att kunna vända sig dit och det har även fungerat i något försökslän. Det har ifrågasatts om teknikerna kan ta emot andra hjälpmedel än det egna sortimentet och kontakter har därför tagits med Hjälpmedelstekniskförening. Det har inte funnits tid att genomföra en enkät men frågan har behandlats av föreningens styrelse. Styrelsens reflektion är: Mycket viktigt med information kring detta, gärna i form av endagskonferenser, ev. på olika ställen i landet Hjälpmedelsteknikerna står inför ett vägval som innebär att ta till sig ny kunskap, utveckla den och sälja den vidare alternativt att frånsäga sig all hantering av hjälpmedel utanför sortimentet Att välja vägen med ny kunskap är det troliga vägvalet. Det innebär att teknikerrollen blir förändrad både när det gäller ansvarsförhållanden, arbetsmöjligheter m.m. En ny roll kan innebära konkurrensutsättning, i viss mån ett närmande till en förskrivarroll och ännu mer fokusering på ett kundperspektiv, för vilket utbildning krävs Det finns en styrka i den samlade kompetensen på Hjälpmedelscentraler För att förebyggande och avhjälpande underhåll ska vara tillgängligt i ett Fritt val-system behöver hjälpmedelstekniker utbildning om såväl produkter som ansvarsfrågor och kundfokusering. 62

63 Uppföljning och utvärdering I uppdraget ingick att utarbeta rutiner för uppföljning av försöksverksamhet med Personlig hjälpmedelsbudget. Uppföljning och utvärdering måste göras ur både hjälpmedelsanvändarens och sjukvårdshuvudmannens perspektiv. Hur en sådan uppföljning och utvärdering kan göras beskrivs i detta avsnitt. En uppföljning och utvärdering av försöksverksamheterna ska lägga grunden för om Personlig hjälpmedelsbudget ska bli ett permanent alternativ till förskrivning av hjälpmedel eller inte. Det innebär att bland annat modellen, juridiken och ekonomin behöver följas upp ur både hjälpmedelsanvändarens och sjukvårdshuvudmannens perspektiv. Har Personlig hjälpmedelsbudget haft några effekter på hjälpmedelsanvändarnas hälsotillstånd eller tillfredsställelse och varför har de valt detta sätt att få sina hjälpmedel. För att kunna göra det måste det redan vid starten av försöksverksamheterna vara klart vilka uppgifter som ska samlas in och hur. Uppföljning av försöksverksamheterna För att ta fram förslag till hur försöksverksamheterna bör följas upp och utvärderas har Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, anlitats. IHE har tidigare genomfört utvärdering av försöksverksamheten inom Fritt val av hjälpmedel. Här följer en sammanfattning av deras förslag. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 7. IHEs förslag omfattar: Uppföljning av mervärdet av rehabplanen för Personlig hjälpmedelsbudget Registerstudie Enkät till hjälpmedelsanvändarna Fallstudier Mervärdet av rehabplanen För att få möjlighet att fånga mervärdet av Personlig hjälpmedelsbudget är det viktigt att en rehabplan upprättas för alla hjälpmedelanvändare oavsett om de sedan väljer traditionell förskrivning eller Fritt val. Erfarenheterna av Fritt val av hjälpmedel visade exempelvis att hjälpmedelanvändare som valt Fritt val 63

64 av hjälpmedel upplevde större delaktighet i valet av hjälpmedel när de själva fick köpa sitt hjälpmedel jämfört med tidigare förskrivningsprocesser. I ett system med Personlig hjälpmedelsbudget med en rehabplan i centrum kommer delaktigheten i sitt hjälpmedelsval påverkas oavsett om den enskilde väljer traditionell förskrivning eller inte. Detta måste kunna belysas i utvärderingen. Uppföljningen bör därför inkludera tre studiegrupper med olika förskrivningsprocesser för hjälpmedelanvändaren: 1. Traditionell förskrivning 2. Fritt val med rehabplan där den enskilde ändå väljer traditionell förskrivning 3. Fritt val med rehabplan där den enskilde väljer Personlig hjälpmedelsbudget (eller rekvisiton om det är aktuellt). I sammanhanget ska nämnas att det finns en risk att erfarenheterna som uppföljningen kommer att visa till viss del kommer att vara protokolldrivna, dvs. studiens resultat påverkas av att studien genomförs. Detta gäller samtliga studiegrupper. Registerstudie För att besvara frågan om vem som väljer eller inte väljer personlig budget behöver kunskap om bland annat användarens ålder, kön, boendesituation, vilket/vilka hjälpmedel som förskrivits, huvudsaklig orsak till förskrivningen samt andra eventuella förskriva hjälpmedel. Denna information kan inhämtas i samband med förskrivingen och i arbetet med den rehabplanen. Även vilka hjälpmedel som brukaren köpt, och till vilket pris, kan inhämtas vid återbesök hos förskrivaren. Studien kan på så sätt kartlägga om brukarens hjälpmedelsbehov har tillgodosett. Registret som upprättas under försöket ger även underlag för att analysera budgetens användning i förhållande till kostnaden för hjälpmedlen vid traditionell förskrivning och i vilken utsträckning den enskilde själv har betala något extra för sitt hjälpmedel. Studien bör utformas med hjälp av databaserade formulär där uppgifter automatiskt sparas ner i en databas (register). Studien genomförs för alla tre studiegrupperna ovan. 64

65 Fallstudier Ett syfte med uppföljningen av Fritt val av hjälpmedel var att kunna beskriva den typiske hjälpmedelsanvändaren som väljer att själv köpa sitt hjälpmedel. Erfarenheterna blev att den grupp som valde att själva köpa sitt hjälpmedel varierade i stor omfattning sett till exempelvis den enskildes ålder och hans/ hennes hjälpmedelbehov. För att identifiera hur de olika förskrivningsprocesseran inom försöket kan utvecklas ytterligare föreslår vi att ett antal fallstudier genomförs. Dessa baseras på intervjuer med förskrivare och hjälpmedelsanvändare i de tre föreslagna studiegrupperna och de tre olika budgetalternativen. Registerstudien och enkätstudien blir ett värdefullt underlag för att identifiera vilka fall som är värdefulla att beskriva närmare och komplettera med kvalitativ data med hjälp av intervjuer. Intervjuerna ger en beskrivning av hur förskrivningsprocessen gått till, på vad sätt förskrivningen har fungerat väl och förslag på hur den kan förbättras. Fallstudierna kan även ge information om hur många besök/kontakter hjälpmedelsanvändaren har haft med förskrivare, leverantör av hjälpmedel, och butiker. Dessa resursdata kan kostnadsuppskattas och på så sätt ge en uppskatting av kostnaderna för de olika förskrivningsprocesserna, dels i ett landstings- och primärkommunal perspektiv, men även i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv där även anhörigas eventuella hjälpinsatser vid hjälpmedelsval kan inkluderas samt merkostnader för den enskilde hjälpmedelsanvändaren. Riskanalys IHEs bedömning är att uppföljningen av försök med Personlig hjälpmedelsbudget inte omfattas av lagen om etikprövning, men eftersom uppgifter kommer att sammanställas av förskrivaren och efter avidentifiering matchas mot brukarnas enkätsvar bör ett rådgivande yttrande inhämtas från etikprövningsnämnden. Utskick av enkät till hjälpmedelsanvändare bör ske av förträdare för hjälpmedelsverksamheten för att undvika att användarens namn och adress överlämnas till någon utanför hjälpmedelsverksamheten. IHE föreslår att ett skriftligt godkännande från hjälpmedelsanvändaren om att de vill delta i studien ska inhämtas. Detta eftersom enkätsvaren ska matchas med kompletterande uppgifter som förskrivaren sammanställer. 65

66 Jämförande information en förutsättning för Personlig hjälpmedelsbudget För att Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna bli en permanent lösning är en jämförande information om hjälpmedel en förutsättning. Tillgång till information om hjälpmedel Behovet av att söka och hitta information om hjälpmedel, kunna söka efter specifika egenskaper och jämföra produkterna är en förutsättning för att Fritt val av hjälpmedel med Personlig hjälpmedelsbudget ska bli möjlig i praktiken. En information benämnd Hitta hjälpmedelsbutiker och utställningar utvecklades under Fritt vals andra del och den informationen finns på 1177.se. Syftet med informationen är att hitta till fysiska miljöer där man kan klämma och känna på hjälpmedel. Priser på hjälpmedel För att kunna avgöra hur mycket en Personlig hjälpmedelsbudget kommer att räcka till måste priser på alternativ hyreskostnad på hjälpmedel finnas tillgängliga för hjälpmedelsanvändaren. Priser är väsentliga för att kunna göra prioriteringar så att en Personlig hjälpmedelsbudget kan användas på bästa sätt. Idag säljs endast ett fåtal hjälpmedel på öppna marknaden och därför saknas priser vid försäljning till privatpersoner förutom när hjälpmedel säljs via webbutiker. En förstudie om Jämförande webbtjänst om hjälpmedel och hjälpmedelsdatabasens framtid genomfördes under hösten 2011 av Inera på uppdrag av SKL. I den finns flera förslag till information om hjälpmedel på 1177.se som skulle underlätta ett införande av Personlig hjälpmedelsbudget. 66

67 Personlig hjälpmedelsbudget i ett framtidsperspektiv Under utredningsarbete har flera intressanta framtidsscenarier diskuterats. Att personer med funktionsnedsättningar ska kunna samla de olika stöd de får från olika myndigheter i en pott är en av dessa. Modeller för hur detta skulle kunna administreras finns redan framtagna inom ramen för förstudien Din Journal på nätet. Personlig hjälpmedelsbudget är en möjlighet för en person med funktionsnedsättning att i framtiden styra mer över valet av hjälpmedel. Uppdraget har begränsats till hjälpmedelsområdet med HSL som grund, men många hjälpmedelsanvändare har uttryckt att de skulle vilja ha ett mer sammanhållet stöd från samhället. Det gäller inte minst olika ersättningssystem, varav bilstöd och bostadsanpassningsbidrag tidigare har beskrivits i utredningen. En samordning över huvudmannaskapsgränser, landstinget, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, skulle underlätta vardagen för hjälpmedelsanvändaren. Ett sätt att göra det är genom en större personlig budget inom flera områden. Exempel på samordning av andra insatser än hjälpmedel mellan dessa huvudmän är Samordningsförbunden. Samordningsförbunden har en finansiell samverkan mellan myndigheterna och förbundens syfte är bland annat att få fler att återgå till arbete. En samordning av flera myndigheters ansvar inom hjälpmedels- och närliggande områden skulle förmodligen ge brukaren ett ökat inflytande och även samhället skulle vinna på detta. Bostadsanpassning och hjälpmedel liksom arbetshjälpmedel och personliga hjälpmedel är oftast kommunicerande kärl ur hjälpmedelsanvändarens perspektiv. Under 2011 har Inera AB, som ägs av landstingen gemensamt, i förstudien Din Journal på nätet belyst möjligheterna med att göra journalinformation tillgänglig via internet. Förstudien visade att invånarna inte bara har ett behov av att få se den information sjukvården har om den enskilde, utan även att själva förmedla information till vården. Eftersom vårdprocessen är omgärdad av sträng sekretess låter sig detta inte göras inom sjukvårdshuvudmännens organisation. Tanken kom därför upp att en fristående aktör skulle kunna utgöra en arena för dessa samtal. Information kan lämnas ut från sjukvårdens system efter invånarens godkännande. Sjukvården kan sedan ta del av det 67

68 invånaren vill förmedla på den fristående aktörens webbplats (fack 4 på bilden). Dit skulle även andra myndigheter kunna överföra motsvarande information. Det skulle kunna bli en arena för samarbete. Figur 10. Modell för Din journal på nätet Utredningen ser att fack 4 i modellen för Din journal på nätet i framtiden skulle vara lämpligare plats för en Personlig hjälpmedelsbudget än Mina Vårdkontakter. I fack 5 i modellen kan invånarna också välja att starta egna grupperingar på ytterligare andra webbplatser. Inom Personlig hjälpmedelsbudget skulle man kunna tänka sig att en grupp hjälpmedelsanvändare finner varandra på nätet och delar erfarenheter av hjälpmedel eller gör en gemensam upphandling av produkter eller tjänster. 68

69 Avslutning En försöksverksamhet rekommenderas för att få kunskap och erfarenhet att kunna utvärdera om Personlig hjälpmedelsbudget är ett bra sätt att ge personer med funktionsnedsättningar ökad påverkan över valet av hjälpmedel. Under utredningens gång har tvivel flera gånger uppkommit huruvida en utveckling av Fritt val genom Personlig hjälpmedelsbudget är en rimlig väg att gå. Huvudskälet till detta är den oro som funktionshinderorganisationerna har visat inför att en försöksverksamhet. När allt material är bearbetat är den sammantagna uppfattningen att en försöksverksamhet bör inledas. Motiven till detta är främst: att hjälpmedelsanvändare som redan idag har en mycket god uppfattning om vilket hjälpmedel de behöver och vill ha ska kunna få tillgång till den summa som sjukvårdshuvudmannen avser att använda för hjälpmedelsinköp till att köpa just det hjälpmedel som individen anser har bäst funktionalitet att i praktiken kunna pröva de för- och nackdelar som en Personlig hjälpmedelsbudget har för att ha konkreta exempel att utgå ifrån då det är dags att ta beslut om hur delaktigheten kan öka att tydliggöra vilka stödfunktioner som behöver byggas upp om Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna erbjudas till ett större antal hjälpmedelsanvändare i framtiden Än så länge är Personlig hjälpmedelsbudget ett abstrakt begrepp. Det mesta tyder på att det kommer att innebära eget ägande av hjälpmedel med det ansvar för service, försäkringar och handhavande som detta medför, även om förslag till varukoncession finns (SOU 2011:77). Sannolikt kommer inköpet i sig att kräva avsevärda personliga insatser av hjälpmedelsanvändaren då det gäller bedömandet av utbud, införskaffande, möjlighet att ta produkten i bruk, med mera. Att bygga upp ett bra stöd för detta är en förutsättning för att Personlig hjälpmedelsbudget ska kunna användas av flera än ett fåtal. 69

70 Om en försöksverksamhet å andrar sidan slår väl ut kan dessa funktioner gradvis byggas upp i de landsting som gör positiva erfarenheter inom ramen för försöket. Detta kan på sikt utgöra grunden för att fler sjukvårdshuvudmän blir intresserade av att erbjuda Fritt val med såväl rekvisition som Personlig hjälpmedelsbudget. Utredningen bedömer således att Personlig hjälpmedelsbudget är i mångas intresse, inte bara de som initialt vill utnyttja den. Utredningen bedömer att regeringen bör göra det attraktivt att ingå i försöksverksamheten annars är risken stor att försöket inte alls kan genomföras. Om Personlig hjälpmedelsbudget på sikt blir något som väljs av många beror delvis på hur försöksverksamheten utfaller, men till än större del om man på politisk nivå väljer att forma en organisation som erbjuder ett omfattande stöd för inköp. Hur ägarfrågan löses är också helt avgörande för att fler ska tacka ja till erbjudandet av Personlig hjälpmedelsbudget. För att de valfrihetsreformer som Fritt val och Personlig hjälpmedelsbudget överhuvudtaget ska accepteras av hjälpmedelsanvändarnas representanter är det av största vikt att säkerställa och betona att den ordinarie hjälpmedelsverksamheten håller minst den nivå som den gör idag. Annars riskerar dessa initiativ att ytterligare ifrågasättas. Detta skulle försvåra den dialog med funktionshinderorganisationerna som är så värdefull för att Fritt val-reformen ska nå fler än de mest resursstarka hjälpmedelsanvändarna. 70

71 Referenser Lagar, förordningar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialstyreselsens föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) Referenslitteratur Klassifikation av funktionshinder, funktionstillstånd och hälsa, Socialstyrelsen, art nr Europa med Fritt val av hjälpmedel. Martina Estreen, Hjälpmedelsinstitutet 2010, artikelnummer Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel. Martina Estreen, m.fl. Hjälpmedelsinstitutet 2010, artikelnummer pdf. Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel. Ulla-Britt Blomquist och Dina Jacobson. Hjälpmedelsinstitutet Artikelnummer Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning, Socialstyrelsen jan Återanvändning av hissar och större installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag. Boverket Förstudie om Jämförande webbtjänst om hjälpmedel och hjälpmedelsdatabasen framtid. Lotta Bergman. Inera Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77). Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012: 6). 71

72 En modell för att hantera journaluppgifter på internet för patienter. Slutrapport från förstudien Din journal på nätet. Maria Ekendahl, Inera AB slutrapport_ pdf En modell för att hantera journaluppgifter på internet för patienter. Slutrapport från förstudien Din journal på nätet - Bilagor. Maria Ekendahl, Inera AB Bilaga1_EHR-PHR_ pdf Ytterligare referenslitteratur återfinns i bilagor. 72

73 Bilagor Bilaga 1 Arbetsgruppernas deltagare Bilaga 2 Funktionshinderorganisationernas synpunkter HSO i Stockholms län, Riksorganisationen Unga synskadade, Synskadades Riksförbund (SRF), Riksförbundet Attention, Hörselskadades Riksförbund (HRF) Bilaga 3 Personlig hjälpmedelsbudget rättsliga förutsättningar för en försöksverksamhet Bilaga 4 Avtal om Personlig hjälpmedelsbudget - exempel Bilaga 5 Användarexempel - att välja modell Bilaga 6 IT-lösningar Bilaga 7 Förslag till uppföljning av försöksverksamheter 73

74

75 Personlig hjälpmedelsbudget I regeringsuppdraget om Personlig hjälpmedelsbudget togs förutsättningarna för att bedriva en försöksverksamhet fram. Vissa krav måste uppfyllas för att en försöksverksamhet ska vara laglig. Kraven är att rehabplan upprättas, att ett avtal som är kopplat till planen skrivs samt att uppföljning av rehabplanen och hur budgeten har använts sker. I rapporten beskrivs mer ingående hur det kan gå till och vilka varianter av Personlig hjälpmedelsbudget som utredningen föreslår att prova i försöksverksamheterna. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Artikelnummer pdf

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn:.. Adress:.. Org.nr: Pers.nr:.. Telefon:.. Legal företrädare (ifylls i förekommande fall) Namn: Adress: nedan kallad anordnaren

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar s1(7) Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar Inledning Region Skåne ansvarar för att utreda och pröva tillstånd till riksfärdtjänst för invånare som är folkbokförda i de kommuner som överlåtit

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 11 (22) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-09-10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 11 (22) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-09-10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 11 (22) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-09-10 Kf 92 Ks 131 Au 146 KS/2009 0089 Mobilitetsstöd Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Att vara god man. Den löpande förvaltningen

Att vara god man. Den löpande förvaltningen Att vara god man Den löpande förvaltningen Innehåll God man ett uppdrag som kräver ansvar... 3 God man... 3 Huvudman, personen som har god man... 3 Viktigt med samarbete mellan god man och huvudman...

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Kooperativet VIOL. AVTAL för personlig assistans. mellan. Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren. Namn. Adress. Org.nr pers.nr.

Kooperativet VIOL. AVTAL för personlig assistans. mellan. Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren. Namn. Adress. Org.nr pers.nr. AVTAL för personlig assistans mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn Adress Org.nr pers.nr Telefon legal företrädare (ifylls i förekommande fall) namn adress nedan kallad anordnaren och uppdragsgivaren,

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Riktlinjer för hantering av privata medel

Riktlinjer för hantering av privata medel Riktlinjer för hantering av privata medel 791:5 Riktlinjer för hantering av privata medel Antagna av Kommunfullmäktige 2007-12-13 Gäller fr o m 2008-01-01 Riktlinjer för hantering av vårdtagares privata

Läs mer

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Förändringar i LSS gällande assistansersättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2013-06-04 SN 2013/0304 0480-453845 Socialnämnden Förändringar i LSS gällande assistansersättning Förslag till beslut Socialnämnden ger

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Ärende Lag/avtal Anmärkningar Beslutsfattare

Ärende Lag/avtal Anmärkningar Beslutsfattare A1 Allmänt Beslut i ärenden av så brådskande karaktär att KL 6:36 Återrapportering till nämnden snarast. Ordf, vice ordf, nämndens beslut inte kan inväntas A2 Allmänt Pröva utlämnande av allmän handling,

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer