Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2014

Transkript

1 SID 1 (6) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter uppdelade på fem våningar med två enheter per våning. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende, boende för personer med demenssjukdom samt korttidsboende. Omvårdnadsboendet har fyra enheter med tolv boende vardera, totalt 48 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har fem enheter med åtta boende vardera, totalt 40 boende. Korttidsboendet har tolv platser. Verksamheten har en ny verksamhetschef sedan februari Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Alla verksamheter arbetar med en utvecklingsplan där förbättringsområden som framkommer vid avtalsuppföljning, genom öppna jämförelser eller på annat sätt samlas. Vartannat år görs avtalsuppföljning samt uppföljning av utvecklingsplan och det andra året ligger fokus på hur verksamhetens arbete utifrån utvecklingsplanen fortskrider. År 2014 genomförs en uppföljning av verksamhetens utvecklingsplan samt uppföljning av social dokumentation, tillsyn nattetid, följsamhet till nationella riktlinjer för demensvård och utbildningsnivå för omvårdnadspersonal. Metod vid granskningen Uppföljningsbesöket var föranmält. Uppföljningen utgick från verksamhetens utvecklingsplan för år Syftet med uppföljningen av utvecklingsplanen är att se hur verksamhetens arbete utifrån utvecklingsplanen fortlöper och om verksamhetens åtgärder inom respektive förbättringsområde ger önskat resultat, d.v.s. leder till en högre kvalitet. Uppföljning av utvecklingsplanen genomfördes med faktainsamling, observationer samt granskning av dokumentation. Uppföljningen inleddes med genomgång av utvecklingsplanen tillsammans med verksamhetschef för avstämning av hur långt utvecklingsarbetet inom respektive förbättringsområde har kommit. I uppföljningen ingick även samtal med de boende samt ett möte tillsammans med verksamhetschef och medarbetare för genomgång av och reflektion runt hur arbetet utvecklas. De områden i utvecklingsplanen som är verksamhetens egna utvecklingsområden och alltså inte framkommit som förbättringsområden redovisas inte i denna uppföljning. I samband med uppföljning av utvecklingsplanen genomfördes även en uppföljning av social dokumentation, tillsyn nattetid och följsamhet till nationella riktlinjer för demensvård. Uppföljningen genomfördes med en webbenkät samt genom samtal med verksamhetschef och medarbetare. Uppföljning av den sociala dokumentationen ur ett individperspektiv genomförs av avdelningen för myndighetsutövning. Uppgifter om omvårdnadspersonalens utbildningsnivå tas från redovisningen av Omvårdnadslyftet. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax annika.wiechel@solna.se

2 SID 2 (6) Uppföljningen på Skoga genomfördes den 3 december Uppföljning av utvecklingsplan Verksamheten har till största delen följt sin utvecklingsplan och förbättringar har skett inom de flesta områden. Verksamheten har uppnått målen när det gäller följande punkter: att revidera mötesordningen och följa den att tydliggöra kvalitetsfrågorna i organisationen och göra medarbetarna mer delaktiga i kvalitetsutvecklingen att starta extern samverkan som ett led i profilarbetet att genomföra regelbundna närståendemöten där minnesanteckningar förs och görs tillgängliga för dem som är berörda att öka kontinuiteten med våningsbundna vikarier att de boende upplever att måltiden är en trevlig stund på dagen att de boende är nöjda med utbudet av aktiviteter att larm besvaras inom rimlig tid att ha en säker informationshantering Verksamheten har delvis uppnått målen när det gäller följande punkter: att följa lokala rutiner för rapportering att de boende vet vart de ska vända sig med klagomål och synpunkter att utarbeta ett lokalt ledningssystem och utveckla sitt arbete med riskanalys och egenkontroll att förbättra den sociala dokumentationen och använda kvalitetsdeklarationen som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen att regelbundet genomföra strukturerad egenkontroll av den sociala dokumentationen att utveckla måltidssituationen att de boende får egen tid varje vecka att ha en säker nyckelhantering Verksamheten har inte uppnått målen när det gäller följande punkter: att se över hur personalens kompetens fördelas över dygnet så att de boende får likvärdig vård och omsorg såväl vardag som helgdag och såväl dagtid som kvälls- och nattetid. att de boende känner sig informerade om tillfälliga förändringar att följa sin rutin för livsmedelshygien Uppföljning av den sociala dokumentationen Verksamheten säkerställer den sociala dokumentationen med egenkontroll av den sociala dokumentationen två gånger per år. Det är enhetschef som, tillsammans med under-

3 SID 3 (6) sköterska, genomför egenkontrollen. Granskningen sker på den egna våningen. Som ett led i att utveckla den sociala dokumentationen diskuteras dokumentationsfrågor även en gång i månaden på ett av våningens uppföljningsmöte. Då diskuteras den sociala dokumentationen utifrån ett bra och ett dåligt exempel. Även verksamhetschefen granskar den sociala dokumentationen vid behov. Egenkontrollen visar att alla boende har en aktuell genomförandeplan och att de flesta boende har en välbefinnandeplan. Inom gruppboende för personer med demenssjukdom har man börjat med att ta fram bemötandeplaner. Förbättringsområden som framkommer är bland annat att genomförandeplanen behöver en bättre struktur och den behöver vara mer detaljerad med mer fokus på hurét. Verksamheten har påbörjat arbetet med att ta fram en ny struktur för genomförandeplanen tillsammans med omvårdnadspersonalen. Planen beräknas kunna användas för nyinflyttade från och med mitten av januari. Verksamheten har även skapat hjälpfrågor för att underlätta vid framtagandet av genomförandeplanen samt en mall för daganteckningar. Den skriftliga egenkontrollen är strukturerad och fungerar som underlag för förbättring och utveckling av den sociala dokumentationen. Mallen kan behöva utvecklas vartefter den sociala dokumenationen utvecklas. I samband med den individuella uppföljning som genomförs av biståndshandläggaren inom tre månader efter inflyttning granskas även genomförandeplanen. Enligt granskning beskriver de flesta genomförandeplaner hur hjälpen ska ges. Förbättringsområden är dokumentation av sociala aktiviteter och utevistelse. De boendes kännedom om kvalitetsdeklarationen samt vart man kan vända sig med klagomål och synpunkter ska också förbättras. En sammanställning visar att såväl boende som anhöriga är mycket nöjda med verksamheten. Tillsyn nattetid Verksamheten säkerställer tillsynen nattetid med Mobipen. Verksamheten använder systemet för egenkontroll. Verksamheten utgår från en standard med tre tillsynsbesök nattetid när ny boende flyttar in. Därefter görs en bedömning av det individuella behovet av tillsyn och det är sjuksköterskan som gör den individuella bedömningen. Nattpersonalen ansvarar för att dokumentera vården och omsorgen nattetid. Egenkontrollen visar att verksamheten har god kontroll över insatser nattetid. De boende får de tillsyner som ordinerats. Förbättringsområden som framkommit är att vissa insatser inte registreras korrekt. Antalet tillsynsbesök behöver bli mer individualiserat och utvärdering av antalet tillsynsbesök behöver förbättras.

4 SID 4 (6) Verksamhetens rutiner för tillsyn nattetid bedöms som goda. Verksamheten behöver tydliggöra ansvaret för bedömning av behov av tillsyn nattetid. Nationella riktlinjer för demensvård De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom ger kunskapsbaserade nationella rekommendationer om hur behov av vård och omsorg kan tillgodoses för personer med demenssjukdom. Tre rekommendationer som lyfts fram som högt prioriterade är: Ge personcentrerad omvårdnad Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete Ge personalen möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Verksamheten har fem våningar med åtta lägenheter i gruppboende för personer med demenssjukdom och resten av lägenheterna är omvårdnadsboende. Verksamheten arbetar personcentrerat genom att använda levnadsberättelse, ha dialog med boende, samverka med anhöriga samt genom kontaktmannaskapet. Genomförandeplanen utformas utifrån den boendes individuella behov. Omvårdnadspersonalen poängterar vikten av trygghet genom att de lyssnar, tar sig tid, ger god omvårdnad samt svarar på larm. Verksamhetens styrkor är små enheter med åtta boende vilket ger hemkänsla. Verksamheten har en stabil personalgrupp, kontaktmannaskap som ger kontinuitet och nära samarbete med boende och närstående. Verksamheten har teammöten en gång i veckan med kontaktman, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och enhetschef. Verksamhetens förbättringsområden är att öka arbetet med BPSD-registreringar samt samarbetet med demenskoordinator. Verksamheten ser också ett behov att utbilda fler i BPSD-registrering. Verksamheten har även planer att börja arbeta med checklista för boende från Svenskt Demenscentrum. Den senast införda förbättringen var att börja arbeta med bemötandeplaner utifrån BPSD-registrering. Verksamheten har ett multiprofessionellt, teambaserat arbetssätt med teammöte en gång i veckan. Där deltar såväl hälso- och sjukvårdspersonal som omvårdnadspersonal och enhetschef. Teamet går igenom alla boendes behov av hjälp och stöd för att klara av vardagen. Styrkan med teamet är de olika professionerna som alla bidrar med sin kunskap. Förbättringsområde för teamet är bättre struktur på mötena så att väsentliga frågor avhandlas och verksamhetens etik omvandlas till praktik och handling. Den senaste förbättringen avseende teamarbetet är att HSL-personal träffas en gång i veckan för diskussion om gemensamma frågor.

5 SID 5 (6) Verksamheten ska göra en kartläggning av utbildningsnivå hos medarbetarna. Verksamheten ser behov av specialistundersköterskor. Verksamheten har en långsiktig plan att 20 % av medarbetarna ska vara specialistundersköterskor inom fyra år. Verksamhetens demenskompetens består av att alla medarbetare som arbetar dagtid eller nattetid har genomgått Demens ABC. Hälften av dem som arbetar kväll och helg har genomgått DemensABC. Det gäller såväl demensboende som omvårdnadsboende. Verksamheten har en Silviasyster. Omvårdnadspersonalen får handledning av hälso- och sjukvårdspersonalen och chefer i det dagliga arbetet. De dagliga reflektionsstunderna ses som en del i handledningen. Medarbetarna får viss handledning från FOU nu i samband med att verksamheten utvecklas till ett utbildningsäldreboende. Verksamheten använder BPSD-registret. Utbildningsnivå omvårdnadspersonal En inventering av utbildningsnivå för omvårdnadspersonal i respektive verksamhet genomfördes sommaren 2014 i samband med redovisning av Omvårdnadslyftet till Socialstyrelsen. Inventeringen av utbildningsnivå visade att 43 % av omvårdnadspersonalen har undersköterskekompetens enligt Socialstyrelsens definition, d.v.s 1350 gymnasiepoäng eller mer. Verksamheten har ett antal medarbetare med gymnasiepoäng (dit räknas t.ex. dem med äldre undersköterskeutbildning, tvåårig vårdlinje på gymnasienivå och mentalskötarutbildning). Om dessa räknas med blir utbildningsnivån 79 %. Sammanfattande bedömning Skoga är en väl fungerande verksamhet som arbetar aktivt med utvecklingsfrågor. Under året har utvecklingstakten ökat jämfört med tidigare år. Verksamhetschefen lägger stor vikt vid att medarbetarna har rätt kompetens och stödjer dem att söka utbildning. De boende får sina behov tillgodosedda och såväl boende som anhöriga är mycket nöjda med verksamheten. Verksamheten arbetar för att bli ett salutogent äldreboende. Som ett led i detta har man bland annat börjat införa röda och gröna turer, d.v.s. att viss personal avdelas att vara med de äldre i de gemensamma utrymmena och andra svarar för larm och omvårdnad. Verksamheten har även infört daglig reflektion i samband med att arbetspasset avslutas. Inledningsvis leddes reflektionen av verksamhetens värdegrundsledare men nu genomför omvårdnadspersonalen detta själv. Det är mycket uppskattat av personalen. Kvarstående förbättringsområden utifrån utvecklingsplanen: att följa lokala rutiner för rapportering att de boende vet vart de ska vända sig med klagomål och synpunkter att utarbeta ett lokalt ledningssystem och utveckla sitt arbete med riskanalys och egenkontroll

6 SID 6 (6) att förbättra den sociala dokumentationen och använda kvalitetsdeklarationen som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen att regelbundet genomföra strukturerad egenkontroll av den sociala dokumentationen att utveckla måltidssituationen att de boende får egen tid varje vecka att tydligt och strukturerat dokumentera egenkontrollen av nyckelhantering att se över hur personalens kompetens fördelas över dygnet så att de boende får likvärdig vård och omsorg såväl vardag som helgdag och såväl dagtid som kvälls- och nattetid. att de boende känner sig informerade om tillfälliga förändringar att följa lokal rutin för livsmedelshygien Verksamheten ska revidera sin utvecklingsplan utifrån denna uppföljning och utifrån årets resultat i Öppna jämförelser. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 15 februari Annika Wiechel Kvalitetsutvecklare